> Saco Skogsvård: Lönerna måste upp! > God arbetsmarknad för skogsakademiker > På femtioårsjubileum med jägmästarkurs -57

Transkript

1 3 07 T i d s k r i f t f ö r S k o g s a k a d e m i k e r n a Årgång 21 > Saco Skogsvård: Lönerna måste upp! > God arbetsmarknad för skogsakademiker > På femtioårsjubileum med jägmästarkurs -57

2 Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna från den 24 maj till 18 september Tommy Andersson skogsteknikerstuderande Patricia Bergh skogsmästare Christer Engvall skogstekniker Erik Franzon jägmästarstuderande Magnus Hakeman skogsmästare Herman Hedlund jägmästare Peter Herrlöv Karlsson skogsteknikerstuderande Sophia Innala jägmästarstuderande Martin Jonsson jägmästarstuderande Nils Kemi jägmästarstuderande Lars J Klint jägmästare Moa Lidefelt skogsteknikerstuderande Kenneth Lindström skogsmästare Clas Murmester jägmästare Ola Persson skogsteknikerstuderande Per Spånberg skogsteknikerstuderande Johan Stjernberg skogsvetare Jonas Strömstedt skogsmästare Rune Tysk skogsteknikerstuderande Skogsvetaren:Skogsvetaren Karin Valinger jägmästarstuderande Sida 1 Inför matrikeloch löneenkäten se till att vi har din rätta e-postadress. Gå in på medlemsuppgifter Är du inte medlem, mejla adressuppgifterna till matrikel@natuvetareforbundet.se Nominera pristagare till skogsbranschens utmärkelser Genom Föreningen Skogen delar skogsbranschen varje år ut Greve Carl Bernadottes Skogspris till person som gjort det svenska skogsbruket utomordentliga tjänster. Styrelsen bjuder in medlemmar i Föreningen Skogen att nominera pristagare. Inbjudan gäller även utmärkelsen Guldkvisten, till personer som på det nationella planet gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk i enlighet med Föreningen Skogens ändamål och inriktning. Liksom Silverkvisten, till personer som på ett lokalt plan gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk. Förslag med en halv till en hel A4-sidas motivering skickas med post eller epost till föreningens kansli, Föreningen Skogen, Box 1159, Stockholm, info@skogen.se. För mer information och mottagare under 1900-talet se under utmärkelser. Box 1159, STOCKHOLM E-post: info@skogen.se Tel:

3 Redaktörens ruta sidan fem sidan åtta sidan tolv Innehåll 3 07 Välkomna nya medlemmar! 2 Ledaren 4 Fackligt samarbete ger tyngre röst... Åke Barklund,& Roland Byfalk Het arbetsmarknad, löneenkät och matrikel Intervju med Erik Palmqvist 5 Saco Skogsvård laddar för lönerörelse 6 Sök pengar för skoglig forskning! 7 Rapport från skogliga utbildningarna i Skinnskatteberg och Umeå 8 9 Om stiftelserna Kamratfonden och von Porats fond 10 Notiser 11 Rapport från Virkesforum 2007 Peter Staland 11 Jägmästarkurs -57 femtioårsjubilerar 12 Tradition och framtidstro Nya inslag i de skoliga utbildningarna, samtidigt som exemenstitlarna är de traditionella: jägmästare och skogsmästare. En mycket god arbetsmarknad med nya spännande uppgifter, samtidigt som skogen möter både traditionella och nya behov. Den glädjande skogliga arbetsmarknaden syns i tidningens rapporter. Den märks också i många utskick av platsannonser och annonser i Naturvetaren och på Naturvetareförbundets webbplats. I arbetet med Skogsakademikern vet jag att vem som än skriver eller intervjuas i tidningen finns det ett ofta stort antal läsare som känner den personen mer eller mindre väl. Skogssverige, som termen lyder, är relativt litet. Att vara del av ett sådant nätverk, som bygger både på yrke och vänskap, är förstås en stor rikedom. På sista sidan berättar Gustaf Ekman om jägmästarkursen som tog examen för femtio år sedan och som firade sitt jubileum i somras. Jag tror att i vår stressade vardag, där många arbetar så mycket att de inte hinner med att vårda sina vänskapsrelationer, är det viktigt att se dessa nätverk som hållit genom ett helt yrkesliv och som berikar tillvaron. Det är något att uppskatta och vara rädd om. Kerstin Diamant Foto: Jannis Politidis REDAKTÖR Kerstin Diamant tel , kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, ANSVARIG UTGIVARE Åke Barklund FÖRBUNDSKANSLI Box 760, Nacka tel (vx), fax , ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen Skogforsk, Björn Lyngfelt SCA Forest Products, Lotta Möller SLU, Hasse Bengtsson Skogsstyrelsen ANNONSer Jeanette Duvert, tel jeanette.duvert@naturvetareforbundet.se Annonspriser 2007: Baksidan (helsida) :- Omslag II och III 8.700:-, 1/1-sida 7.500:-, 1/2-sida 4.500:-, 1/4-sida 2.700:-, 1/8-sida 1.800:- PRENUMERATION Skogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på PlusGiro , Naturvetareförbundet, och ange ditt namn, din adress samt prenumeration på Skogsakademikern. För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN X Tryckeri Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Utsikt över Glen Glass, sedd från Wyvis Estate, en fastighet på hektar. Fastigheten, som ägs av en stiftelse, var ett av många vackra stopp för skogsmästarkursen 05/08 på studieresa till Skottland våren Se också s. 9. Foto Jimmy Sundberg 3 Skogsakademikern 3/07

4 Ledaren Foto: Pia Barklund Foto: Lars-Erik Liljebäck Åke Barklund är jägmästare och delförbundet Skogsakademikernas ordförande samt vice ordförande i Naturvetareförbundet. Åke är akademisekreterare och vd för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. Roland Byfalk är skogsmästare och biolog, ordförande för Agrifack-Skog och ingår i Agrifacks styrelse. Roland är sedan tolv år skogskonsult samt driver en skogskonferensgård i Kolmården. Skötta skogar ger samhällsnytta fackligt samarbete ger tyngre röst åt skogens frågor... stärks ytterligare skogens position i den näringspolitiska diskussionen... Ett träd både andas (avger koldioxid och använder syre) och assimilerar (avger syre och binder koldioxid). På dagen under växtsäsongen assimilerar trädet mer än det andas, på natten och på vintern är det tvärtom. Så länge ett träd växer, så länge en skog håller fler kubikmeter virke än året före, binds koldioxid upp och syre avges. Men till sist blir det fullt i skogen lika mycket ved dör som det nybildas. Det är växande skogar som nettobinder kol och om den ved som avverkas i växande skogar ersätter produkter och tjänster som kommer ur kol, gas och olja, ja då bidrar vi på ett fantastiskt vis till minskningen av koldioxidutsläpp i atmosfären. Teknikens århundrade följs av biologins 1900-talet var teknikens århundrade, det var fantastiskt. Apparater och verktyg blev robotar. Administration, planering och styrning blev med hjälp av elektronik: GIS, e-post, mobiler, etcetera fort går det också beskrev Crick och Watson DNA-molekylens uppbyggnad, 1962 fick de nobelpriset i medicin och fysiologi. Deras upptäckt ledde bland annat till helt nya insikter om proteinernas viktiga roll i det levande beskrev Robert Holley RNA-molekylens struktur. I hög grad beroende på dessa upptäckter kommer 2000-talet att bli biologins århundrade och det blir ännu mer fantastiskt än 1900-talet. Datorer kommer att kopplas samman med mänskliga hjärnor. Allt det som tillverkas ur kol, gas och olja kan göras ur ved och även en del av det som vi idag använder metaller till kommer att ersättas av biologiskt material. När sådana produkter Allt det som tillverkas ur kol, gas och olja kan göras ur ved... tjänat ut återgår beståndsdelarna på ett enkelt och stilla vis till kretsloppet. Råvarorna kommer från jord och skog En spindeltråd är per viktenhet fem gånger starkare än det bästa stålet och vi vet hur spindeln gör. Nu håller metoder på att utvecklas tekniskt/ekonomiskt för att ur växtmaterial tillverkad superstark spindeltråd skall bli kommersiellt gångbar. Råvarorna i biologins århundrade kommer från skogsbruk och jordbruk. Vi blir inte längre problemet utan en viktig del av lösningen på de flesta av morgondagens ödesfrågor inom mat, energi och prylar. Insikten om att biologi är framtiden växer på ett glädjande vis. Större gehör för skogens betydelse När Skogsakademikerna för två år sedan blev delförbund i Naturvetareförbundet ökade märkbart möjligheterna att inom och utanför Saco få gehör för skogens stora betydelse i det goda samhället. När delförbundet Skogsakademikerna och Agrifacks skogssektion nu lägger samman resurserna i det tänkta nya Naturvetare-/Agrifackförbundet stärks ytterligare skogens position i den näringspolitiska diskussionen. Att den traditionella fackliga kompetensen blir mer än summan av delarna i form av bättre service till medlemmarna, ökad styrka i förhandlingarna och större kostnadseffektivitet på kansliet är självklart. Åke Barklund, delförbundet Skogsakademikerna Roland Byfalk, Agrifack-Skog Skogsakademikern 3/07 4

5 Aktuellt Het arbetsmarknad, löneenkät och matrikel Det är mycket på gång En gynnsam skoglig arbetsmarknad bildar bakgrund till höstens fackliga arbetsuppgifter. E rik Palmqvist har mycket att säga om det aktuella läget för våra medlemmar. Gynnsam arbetsmarknad Det absolut viktigaste är att arbetsmarknaden är så god nu. Skogsägarföreningar och bolag rekryterar för fullt, både till fältorganisationen och till staberna. Erik pekar flera gynnsamma faktorer. Den goda konjunkturen ökar efterfrågan överlag och därmed också på skogens produkter. Och med medvetenheten om klimatproblemen ökar fokus på skogen. Medlemmar ringer för att få råd när de ska söka jobb, lönestatistik och för att få anställningsavtal granskade. I förbundets ombudsmannajour märks det verkligen att det är full fart, säger Erik. Intresset för Naturvetareförbundets karriärservice, med Naturvetareförmedlingen som en viktig del, är också stort. Löneenkät i slutet av oktober Erik Palmqvist är också ansvarig för Naturvetareförbundets löneenkät, som i år skickas ut 29 oktober. Samtidigt ska uppgifterna för skogsakademikermatrikel samlas in. Det är verkligen viktigt att vi har rätt e-postadress, det är via mejlen vi tar in uppgifterna, framhåller Erik, Och den speciella lönestatistiken som Skogsakademikerna haft genom åren, med möjlighet att få veta en enskild kollegas lön om kollegan gått med på det och du själv vill uppge din lön den finns kvar. Samtidigt finner du statistik på längden och tvären på webben genom att gå in i lönedatabasen SACO Lönesök. Samarbetet med Agrifack Som förbundssekreterare i Naturvetareförbundet och verksamhetsansvarig för delförbundet Foto: Katarina Bengtsson Skogsakademikerna är Erik också engagerad i samarbetet med Agrifack, som flyttade in i augusti för kanslisamarbete och planerat samgående. Det innebär minst fler skogsakademiker i gemenskapen. Det ökar vår styrka inom skogssektorn. Och så klart blir det en mer omfattande matrikel om bara något drygt år. Sök bidrag från Kamratfonden och von Porat Erik vill också trycka på möjligheten att söka bidrag från Skogsakademikernas fonder. Det finns mycket pengar. Under 2007 fanns det kronor att dela ut från von Porats fond och från Kamratfonden. Dessa pengar har inte delats ut men de ger en fingervisning om summorna inför Nästa ansökan ska vara inne 15 januari 2008, så dit finns gott om tid ännu. Mycket går framåt Mycket har hänt sedan Erik Palmqvist började på Skogsakademikerna som rekryterare och projektledare i början av flyttade kansliet till Naturvetareförbundets lokaler och 2005 gick vi ihop. Erik summerar: Det är nu drygt två år sedan vi blev en viktig del i det långt större Naturvetareförbundet. Vi kan nu ge en bredare service och har dessutom draghjälp av den goda arbetsmarknaden. Jag trivs när det är mycket som går framåt, och det gör det nu. KERSTIN DIAMANT Naturvetareförbundets ombudsmannajour nås på telefon , jour@ naturvetareforbundet.se. Läs mer om fonderna på s. 10 och på på Skogsakademikernas sidor. Erik Palmqvist är förbundssekreterare på Naturvetareförbundet och verksamhetsansvarig för delförbundet Skogsakademikerna. Erik är skogsingenjör med examen från Skogsmästarskolan år Skogsakademikern 3/07

6 Saco Skogsvård laddar: Lönerna måste upp I augusti träffades styrelse och lokalombud för Saco Skogsvård för att diskutera den pågående lönerörelsen inom staten. De låga lönerna är ett bekymmer. S kogsstyrelsen är numera en enda myndighet. Fackligt finns en nationell styrelse för Saco Skogsvård och lokalombud för de 45 distrikten. Omorganisationen är långt ifrån färdig. Den yttre formen, som enhetliga skyltar och kläder, börjar landa men innehållet är ibland svävande, säger Kenneth Andersson, ordförande för Saco Skogsvård. I den nya organisationen läggs ett större ansvar på distrikten. Men det är ibland oklart hur man ska arbeta enhetligt utåt, tycker Kenneth. Vi får ofta förlita oss på tidigare regionpolicies. Kenneth är tveksam till om man blivit effektivare ett av målen med omorganisationen och han pekar på att en enkät bland personalen från början av 2007 inte gav så högt betyg till ledningen. Där finns säkert en hel del att göra. Löner kan ge rekryteringsproblem Ett stort problem och ingalunda något nytt är de låga lönerna. Lönerna måste upp. Vi ligger bland de lägst betalda inom gruppen statliga tjänstemän. Kenneth Andersson tror att de låga lönerna bidrar till att det blir rekryteringsproblem. I en god skoglig arbetsmarknad söker sig yngre skogsakademiker till andra sektorer. Skogsstyrelsen säger i pressmeddelanden och policydokument att vi ska bli en attraktiv arbetsgivare. I så fall missar man att en bra lön är viktigare än fina kontor, säger Kenneth samtidigt som han är lite stolt över Dala Järna-kontoret, Sveriges fräsigaste. Intressant och självständigt Kenneth Andersson är skogsingenjör och har arbetat på Skogsstyrelsens Mellersta Dalarna-distrikt sedan Han delar sin tid mellan det fackliga uppdraget och att vara sakkunnig och skriva ansökningar för en rad EU-projekt kring rådgivning, återbeskogning och skogens sociala värden. Kenneth berättar: Det första projektet jag skrev handlade om att nå ut till nya grupper av markägare och sedan har det alltså blivit en mängd olika projekt. Det händer jättemycket kring skogen, båda hos oss i Dalarna och landet runt. Text & foto: Kerstin Diamant OM > Skogsstyrelsen Från 1 januari 2006 är de tidigare elva fristående skogsvårdsstyrelserna och den centrala skogsstyrelsen en myndighet, Skogsstyrelsen. Den är uppdelad på fem regioner: Nord, Mitt, Svea, Öst och Väst, som i sin tur har sammanlagt 45 distrikt. Läs mer: Saco Skogsvårds styrelse- och ombudsmöte den 24 augusti. Fr.v. Esbjörn Henriksson, Älvsbyn, Hans Lind, Karlstad, Lisa Classon, Högsby, Kenneth Andersson, Dala Järna, ordförande för Saco Skogsvård, Mikael Stenström, Ullared, Ulrika Berggren, Jönköping och Stefan Karlsson, Jönköping. Skogsakademikern 3/07 6

7 Sök pengar för skoglig forskning! I november förra året lanserades forskningsagendan National Research Agenda, NRA, en storslagen och långsiktig forskningsstrategi för svensk skogsnäring. Det branschforskningsprogram som förra regeringen uppdrog åt Vinnova att genomföra bidrar till att förverkliga NRA inom massa-papper och trä- och träförädling men från och med augusti finns även möjlighet att söka medel inom skogligt relaterade områden. Branschforskningsprogrammet ska också ses som ett initiativ i att knyta EU-forskning till området. Ständig utlysning i fem år I våras startade Vinnovas kontinuerligt öppna utlysning inom Branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin. Från och med 15 augusti i år finns, förutom ansökningar inom trä och träförädling som massa-papper, även möjlighet att söka forskningsmedel för projekt inom två andra delar av NRA. Dessa är: satsningsområde 13 inom NRA, Kundanpassad försörjning av vedbaserade råvaror, och område 14, Skogsnäringen ur ett samhällsperspektiv. Jonas Brändström och Eva Esping är programledare på Vinnova och arbetar med att bereda ansökningar för beslut i Programstyrelsen. De efterlyser fler ansökningar från aktörer inom skogsnäringen. Bra för mindre företag Det gäller för såväl forskare som företag att verkligen utnyttja den här möjligheten. Det här forskningsprogrammet är särskilt bra för mindre företag med en nisch. Här finns en del inom programmet som stimulerar till ordentligt nytänkande 70 procent av kostnaderna kan man få bidrag till, säger Jonas Brändström. Han säger att informationen kanske inte trängt igenom. Men det här är verkligen ett gyllene tillfälle för olika aktörer inom hela skogsnäringen att att utveckla skogens produkter. Skogssektorn är ju så viktig med tanke på behovet att ersätta fossilt material, inte bara som bränsle utan i en rad möjliga produkter.... ett gyllene tillfälle... att utveckla skogens produkter. Att Sverige tar initiativ är viktigt och gärna i EU-sammanhang också. Jonas framhåller att här gäller det för forskare, näring och samhälle att samverka. Forskare måste både leda och ledas av skogsnäring och samhälle. Skogsakademiker på många ställen Eva Esping säger att det inte kommit så många ansökningar från skogsnäringens håll, också därför att tidigare utlysning gällt enbart papper och massa samt trä och träförädling. Samtidigt påpekar hon att skogsakademiker dyker upp i många av de arbetsgrupper hon deltar i, såväl inom sågverksindustrin, som vid departement och organisationer. Så det finns många vägar in till de här programmen. Och från och med 15 augusti i år har utlysningen utökats med ett par forskningsområden som direkt berör skogen och dess koppling till förädlingsleden. Nästa genomgång av ansökningar sker 1 november men ansökningar kan göras kontinuerligt ända till För programperioden finns cirka 250 miljoner kronor att söka från Vinnova, men programmets totala budget är runt 500 miljoner kronor, eftersom skogs- och träindustrin tillför minst lika mycket. Läs mer: Skogsakademikern 4-06 Naturvetaren Kerstin Diamant Eva Esping är programledare, senior programme manager, på Vinnova, där hon arbetat sedan myndighetens bildande Dessförinnan arbetade hon på Nutek. Jonas Brändström är sedan 2006 anställd på Vinnova som programledare för branschforskningsprogrammet inom skogs- och träindustrin. 7 Skogsakademikern 3/07

8 Avslutning i Skinnskatteberg De flesta har redan jobb Många studenter hade jobb redan vid avslutningen i juni. Och nya studenter på de skogliga utbildningarna möter betyg och nytt poängsystem led i Bolognaprocessen. Jägmästare Eric Sundstedt är programstudierektor för skogsmästarprogrammet. Foto: Anna-Stina Karlsson En del av skogsmästarstudenterna hade redan börjat jobba, de flesta övriga var på väg att tillträda en anställning. Det var facit i den genomgång av framtidsplanerna som gjordes vid utvärderingsdagen i Skinnskatteberg åttonde juni också officiell avslutningsdag för skogsmästarkurs 04/07. Och nu har höstterminen börjat med 42 studenter antagna till skogsmästarprogrammet, varav fem kvinnor. Inför hösten 2007 har skogsmästarprogrammet anpassats till Bolognaprocessen. En förändring av de obligatoriska två första åren är att GIS-ämnet får ett mycket större utrymme. Att hantera GIS kommer att ingå i den normala skogliga kompetensen, att jämföra med exempelvis verktygen Word och Excel, säger studierektor Eric Sundstedt. Fristående kurser planeras En annan större förändring är att Skogsmästarskolan kommer att erbjuda fler fristående kurser. Nya kurser som planeras är Operativt skogsbruk på 15 hp (högskolepoäng enligt Bologna, motsvarande tidigare 10 p) och Infrastrukturer för hållbara landskap 15 hp. Eric Sundstedt säger: Båda kurserna ligger helt i tiden och efterfrågas av såväl näringen som samhället i övrigt. På kurs i Kenya Kerstin Diamant Vid utvärderingsdagen i Skinnskatteberg fick vi ta del av Magnus Hakemans och Viktoria Woxlins projektarbete i Kenya. De båda hade under våren tillsammans med prefekt Torgny Söderman och Björn Horváth, programme manager för Vi-skogens och SCCs projekt i Kitale, gjort en individuell kurs med tanken att jämföra olika tillämpningar av agroforestry. Undersökningen, som omfattar fem agroforestryfarmer och en majsfarm, kom fram till att det med största sannolikhet är bättre ekonomi i agroforestry. Vid undersökningen gjorde Magnus och Viktoria en rad rätt komplicerade beräkningar, som ytterligare försvårades av de olika måttsystem som finns kvar från kolonialismen. Men med kursen avklarad, kommenterar Magnus och Viktoria att det känns bra att haft räkneövningar i skolan. Nu börjar vi kunna skörda det som vi lärt oss under våra år i Skinnskatteberg. Beställ rapporten från magnus.hakeman@vida.se. Avgående skogmästarkurs 04/07 samlade på herrgårdstrappan till avslutningsfotografering 8 juni. Foto: Anders Johansson, som är ordförande för så väl kåren i Skinnskatteberg som för SLUs alla kårer, SLUSS. Viktoria Woxlin och Magnus Hakeman, skogsmästarprogrammet 04/07, samt i mitten projektledare Björn Horváth i Kitale. Foto: Ann Cherouto Skogsakademikern 3/07 8

9 Ny termin nu anpassas till Bolognamodellen Foto: Jimmy Sundberg I Umeå har den första kullen studenter börjat på den numera Bolognaanpassade jägmästarutbildningen. Förändringarna i det femåriga jägmästarprogram som drog igång hösten 2002 är måttliga när man ser till strukturen, men det har blivit en tydligare gräns mellan utbildningen de tre första åren (grundnivå) och de avslutande två åren (avancerad nivå). Programstudierektor Anders Karlsson beskriver utbildningen. Utbildning i två etapper Utbildningen inleds med sex terminers grundläggande studier (180 högskolepoäng, hp, där de tre första terminerna liksom tidigare är gemensamma innan valet till olika inriktningar görs). En nyhet under de följande tre terminernas inriktningskurser är ett självständigt arbete om 15 hp som en avslutning av utbildningen på grundnivå, berättar Anders Karlsson. Jägmästarutbildningen avslutas sedan med fyra terminers studier på avancerad nivå (120 hp), där studenterna ges en större möjlighet att fritt välja kurser. Dessa terminer kan studenterna också välja att förlägga i Alnarp, Umeå eller Uppsala beroende på vald inriktning; studier utomlands är här Skottlands skogar studerade På bilden ses en Giant Redwood på det arboretum vid Blair Castle i orten Blair Atholl som skogsmästarkurs 05/08 besökte vid sin studieresa till Skottland våren Resan var en del av vårterminens kurs. Framför trädet står från vänster Dan Eriksson, Kristoffer Olerås och Daniel Ström. En rapport från resan kan beställas från Jimmy Sundberg, f05jisu1@ stud.slu.se. Se också omslagsbilden. också möjliga. Även på den avancerade nivån ingår ett självständigt arbete (examensarbete, 30 hp) och jägmästarprogrammet kommer liksom tidigare att innehålla kurser i ledarskap och organisation. Efter de tre grundläggande åren kan studenterna nu ta ut en kandidatexamen i skogsvetenskap om de vill (och uppfyller kursfordringarna) vilket kan vara intressant om man därefter till exempel vill läsa en tvåårig mastersutbildning (avancerad nivå) utomlands. På motsvarande sätt finns det nu möjligheter för utländska studenter med en motsvarande skoglig grundexamen att läsa tvååriga skogliga mastersprogram vid SLU. Fyrgradig betygskala nästa höst 86 studenter började denna hösttermin. Vi hade 1, 6 förstahandssökande per plats. Det är något färre än närmast föregående år men visar ändå att vår utbildning fortsatt är attraktiv, säger programstudierektor Anders Karlsson. Ungefär hälften av studenterna kommer från Göta- och Svealand, medelåldern är 22 år och knappt 30 procent av årets studenter är kvinnor. Nu när man har hittat formerna är det dags för nya förändringar. Ja, i Bolognaprocessens spår kommer nu en fyragradig betygsskala att införas vid SLU från och med hösten Under det kommande året kommer vi att jobba en hel del med betygskriterier, säger Anders Karlsson. Kerstin Diamant OM > Skogliga högskoleutbildningar Jägmästare Anders Karlsson forskar inom skogsskötsel på SLU i Umeå och är programstudierektor på halvtid. Foto: Göran Hallsby Det skogliga magisterprogrammet som infördes 1996, kompletterades 2002 med ett nytt jägmästarprogram. Det är detta som nu Bolognaanpassas med två tydliga nivåer och graderade betyg. Från och med hösten 2004 bytte skogsingenjörsprogrammet, som startade 1996 namn till skogsmästarprogrammet och examenstiteln blev åter skogsmästare. Se vidare I Skogsakademikernas matrikel beskrivs också aktuella utbildningar fram till nu. Se också Agrifack-tidningen nr 9/2007 som bland annat djupdyker i GIS-utbildning på Gammelkroppa. Beställ från 9 Skogsakademikern 3/07

10 Kamratfonden och von Porats fond Här finns pengar att söka Det finns pengar att söka i de två fonder som Skogsakademikerna sedan länge förvaltat och som i samband med fusionen ombildats till stiftelser. Stiftelsen Kamratfonden Delförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden. Under 2006 hade stiftelsen en förmögenhet på 4,5 miljoner kronor. Utdelningen från Kamratfonden baseras på föregående års resultat. Fördelningen av resultatet ska vara sådan att efter att förvaltningskostnaderna är avdragna återinvesteras 20 procent och resterande 80 procent kan delas ut. Under 2007 fanns det kronor att dela ut. Vem får söka och till vad? Bidrag ur Stiftelsen Kamratfonden kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen skogsakademiker emellan. Medlemmar i Skogsakademikerna har företräde. Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter. Stiftelsen von Porats fond Ernst von Porats Donationsfond kom till efter ett testamente på kronor från länsjägmästare Ernst von Porat år 1909 och heter nu Stiftelsen von Porats fond. Under 2006 hade stiftelsen en förmögenhet på kronor. Utdelningen från von Porats fond baseras på föregående års resultat. Fördelningen av resultatet ska, liksom för Kamratfonden, vara sådan att efter att förvaltningskostnaderna är avdragna återinvesteras 20 procent och resterande 80 procent kan delas ut. Under 2007 fanns det kronor att dela ut. Vem får söka och till vad? Syftet för Stiftelsen von Porat är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. För båda fonderna gäller Tidpunkt för ansökan: För båda fonder gäller att ansökningar behandlas två gånger årligen och ska vara insända senast 15 januari och 15 augusti. Ansökningar bereds av fondernas styrelser. Sökande får besked om utfall av ansökan omkring en månad efter att ansökningsdatumet har gått ut. Ansökningar som kommer in efter sista ansökningsdag kommer inte att behandlas. Adress för ansökan Ansökan om bidrag sänds per post eller e-post till: Skogsakademikerna c/o Naturvetareförbundet Box Nacka erik.palmqvist@naturvetareforbundet.se Beslut Beslut om inlämnad ansökan meddelas sökande skriftligen inom omkring en månad efter ansökningstidens utgång. Ansökningshandlingar returneras inte. Upplysningar Upplysningar kan lämnas av Erik Palmqvist, erik.palmqvist@naturvetareforbundet.se Information om hur ansökan ska utformas finns också på på Skogsakademikernas sidor. Gåva till Kamratfonden Traditionen att hedra en jubilar eller minnet av en avliden kollega eller kurskamrat finns kvar. Sätt in ett valfritt belopp på Stiftelsen Kamratfondens bankgiro och ange personens namn. Glöm inte att skriva avsändare. Skogsakademikern 3/07 10

11 Notiser Nästa tidning Nästa nummer av Skogsakademikern beräknas utkomma i slutet av december. Material vill vi ha senast 30 november. Platsannonser Ska du anställa en skogsakademiker? Med vår platsannonsservice når du hela eller delar av skogsakademikerkåren per brev. Annonsen läggs också på www. naturvetareforbundet.se. Se webben, Annonsörer, eller kontakta Gunilla Gidlund, , gunilla. gidlund@naturvetareforbundet.se. Saco på SLU Den fackliga webbplatsen har ständigt uppdaterad information om det mesta som rör sig på SLU. Dags för anmälan till Skogs-EM 2008 Skogs-EM på skidor (EFNS) i vinter arrangeras i Oberwiesenthal, Sachsen (Erzgebirge), Tyskland. Skidstadion ligger på m. ö.h. Tidpunkten för tävlingarna är den 2 8 mars Preliminärt anmälningsoch betalningsdatum blir redan 29 oktober 2007, berättar Leif Strömquist, som håller i arrangemangen från svensk sida. Eftersom spelen kolliderar med Vasaloppet råder vi vasaloppsåkare att åka ner på måndagen 3 mars. Då kan de ändå delta i skidtävlingen, de missar enbart en exkursion. För mer information och anmälan kontakta Leif Strömquist,leif.stromquist@ telia.com, tel , , fax Matrikeln under planering Nästa matrikel beräkas utkomma under början av 2008, och blir alltså ett dubbelnummer. Förberedelser för matrikelenkäten pågår för fullt. För den som är medlem i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna samlas uppgifterna in samtidigt med Naturvetareförbundets löneenkät i slutet av oktober. För skogsakademiker som inte är medlemmar men finns i matrikeln går separat matrikelenkät ut. Den är planerad till slutet av Det är mycket viktigt att din e-postadress stämmer eftersom enkäten företrädesvis skickas ut med mejl. Rabatt på senaste matrikeln Matrikeln 2006 som utkom i slutet av december kan nu köpas till rabatterat pris, 250 kronor. (Normalpriset är 450 kronor.) Porto tillkommer. Beställ gärna extra matrikel till jobbet! Beställ från Gunilla Gidlund, tel , e-post gunilla.gidlund@naturvetareforbundet.se, eller via www. naturvetareforbundet.se. Matrikeln som kom ut i december 2006 köp den till nedsatt pris. Svensk virkesanvändning i en föränderlig värld Virkesforum 2007 ägde rum i Stockholm den 12 september och hade svensk virkesanvändning i ett globalt perspektiv som tema. Årets Virkesforum präglades av stark framtidstro. Det är mycket som skogen ska klara och självfallet restes frågan räcker skogen? Och det gör den naturligtvis eftersom pris och tillgänglighet kommer att sätta gränser talet blir biologins århundrade, hävdade Åke Barklund. Hur mycket fiber vi kan producera beror i slutänden inte på politikers ambitioner vid förhandlingsbordet utan på tillgången av solljus och vatten! Håkan Ekström, vd för Wood Resources International i USA, visade att skogsråvaran från de snabbväxande planteringarna blir allt viktigare. Norra halvklotets dominans minskar sakta men säkert. Långt borta men ändå allt närmare är Kina, där konsumtionen av papper och kartong ökar med 12 procent per år. Men eftersom produktionen ökar med 14 procent är Kina idag självförsörjande eller till och med nettoexportörer för vissa produkter. Stora planteringsprojekt pågår, Stora Enso driver ett av dem. Men naturligtvis är man här beroende av virkesimport exempelvis från Ryssland. Rysslands återstående skogstillgångar finns till stor del i den asiatiska delen, medan det i den europeiska endast finns begränsade volymer avverkningsbar och åtkomlig skog kvar. Mats Nordberg, forskare i östeuropeisk skogspolitik, diskuterade Rysslands exportavgifter för rundvirke, som trädde i kraft 1 juli i år. Avgifterna nu tio euro per m3 kan komma att höjas till 50 euro per m3 från 2009, vilket slår speciellt hårt mot Finland och Kina men leder på sikt till att industrin byggs ut i Ryssland. Peter Staland Läs mer: Jägmästare Peter Staland arbetar på halvtid på Naturvetareförbundet med ansvar för skogliga professionsfrågor, chefer och egna företagare. Övrig tid är han konsult med fokus på förändringsarbete i företag och organisationer. Foto: Kerstin Diamant 11 Skogsakademikern 3/07

12 Posttidning B Naturvetareförbundet Box 760, Nacka Inloggning: Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: Personnummer (10 siffror) Jägmästarkurs jubilerade Fest i Sunne i dagarna tre I augusti firades femtioårsjubileum för jägmästarkursen som tog examen Kursdirektören, förre stiftsjägmästaren i Karlstads stift Gustaf Ekman, rapporterar. A v de 31 civiljägmästare, som examinerades från Kungl. Skogshögskolan i Stockholm 1957 finns idag 24 i livet, spridda över landet. 14 av dessa samlades i Sunne den 8 10 augusti till femtioårsjubileum. Övriga tio hade av olika anledningar inte möjlighet att deltaga. Med på jubileet var också fruar till deltagare och till avlidna kurskamrater. Den 8 augusti hade civiljägmästare Eric Falk med maka Maj-Britt från Sunne inbjudits. Han berättade initierat och livfullt om Sunnes utveckling och dess näringsliv samt kryddade sin framställning med historier från bygden. Nästa dag gjorde sällskapet en bussutflykt i strålande väder till Rottnerosparken samt MC-museet där, vidare till Tossebergsklätten, där utsikten över Fryksdalen beskådades och lunch intogs. Därefter gick färden till Selma Lagerlöfs minnesgård Mårbacka och avslutades med besök på textilmuseet och skogsmuseet på Sundsbergs gård. Jubileumsmiddagen ägde rum på Hotel Selma Lagerlöf och avlöpte på traditionellt sätt med en mängd skogissånger ur den gemensamma sångskatten. Glädjen stod högt i tak bland de festklädda deltagarna jägmästarna naturligtvis bärande sina broderade skogisvästar i rött och grönt. Flera jubilarer talade vid middagen; bland annat belystes den fantastiska utveckling som skett inom svenskt skogsbruk under åren, kursens studieår och sammanhållning och många glada minnen från studietidens olika skeden återberättades. Den 10 augusti skingrades åter jubilarerna, några passade dock på tillfället att se mera av vårt vackra Värmland under någon ytterligare dag. Gustaf Ekman På bilden står fr v jägmästarna Alfred Berkowicz, Norrköping, Stig Lundqvist, Göteborg, Jan K-son Lundeberg, Löttorp, Ingvar Westerberg, Växjö, Bengt Cederberg, Hudiksvall, Janne Wittsell, Helsingborg, Åke Bark, Smedjebacken, Ingmar Linné, Nyköping, Gustaf Ekman, Karlstad, Kjell-Eric Ericsson, Linköping, Wilhelm Franzon, Orsa, Sten Ahnlund, Ånge, Bo Axelsson, Umeå och Nils Svanqvist, Bålsta. OM > Civiljägmästare och jägmästare Examenstiteln civiljägmästare ersattes från och med 1980 med enbart jägmästare. I matrikeln står förkortningen jm både för civiljägmästare och jägmästare, examensåret avgör titeln.