Övningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ 2011 Skede 2 Utgåva2:0

Transkript

1 Diarienummer MSB Länsstyrelsen i Kalmar Övningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ 2011 Skede 2 Utgåva2:0 1

2 Innehåll 1 Inledning Definitioner Bakgrund Övningsdokument Övande organisationer Syfte och mål för SAMÖ-KKÖ Skede 2 konsekvenser och långsiktig hantering Övningsmetod och övningstekniska anvisningar Metod för skedet Övningsledning Lokal övningsledare - uppgifter Utvärdering Syfte med utvärdering Inriktning av utvärderingen Metod för utvärderingen Uppföljning Under övningen Efter övningen Information och massmediekontakter Massmediekontakter Information om SAMÖ-KKÖ under övningen Tekniska system och sambandssystem under övningen Övningswebben Sambandsbestämmelser Säkerhetsbestämmelser Informationssäkerhet Avbrytande av övningen Logistik under övningen Övande organisationer Efter övningen Arbetsmiljö och försäkring Miljö Miljöpolicy Oönskade händelser...15 Bilaga 1 Metod skede 2 2

3 1 Inledning Övningsbestämmelserna för skede 2 beskriver förutsättningarna för genomförande av skede 2 av SAMÖ-KKÖ 2011, 11 februari 23 mars Utgåvan beskriver bl.a. metodiken för genomförande av skede 2. Utgåvan syftar också till att och ge underlag för att leda och genomföra skede 2 av övningen. 2 Definitioner För att ha ett gemensamt språkbruk i relation till olycks- och krishantering under SAMÖ- KKÖ 2011 används ett antal, för området relevanta, definitioner av ord och begrepp. Dessa är tagna ur propositionen (2007/08:92). 3 Bakgrund Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har tidigare genomfört tre nationella samverkansövningar (SAMÖ) SAMÖ 04, SAMÖ 2007 och SAMÖ En SAMÖ omfattar händelser som påverkar samhället med stor geografisk spridning och involverar flera samhällssektorer. Syftet med en SAMÖ är att öka den nationella krisberedskapsförmågan. MSB avser att fortsätta genomföra nationella samverkansövningar. För att utveckla förmågan att hantera konsekvenserna av en händelse med radioaktivt utsläpp, genomförs sedan lång tid en kärnkraftsövning (KKÖ) vartannat år i ett av de tre kärnkraftslänen. Dessa övningar omfattar, utifrån ett sektorsperspektiv, alla de aktörer som är involverade i beredskapen för kärntekniska olyckor på lokal, regional och central nivå. Under 2009 beslöts att slå samman de ovan nämnda övningarna till en gemensam övning och benämna den SAMÖ-KKÖ MSB och Länsstyrelsen i Kalmar län ansvarar tillsammans för planering och genomförande av övningen. En olycka med radioaktivt utsläpp från ett kärnkraftverk är en mycket allvarlig händelse som påverkar hela samhället, från individen till hela nationen. Viktiga funktioner i samhället såsom elförsörjning, transporter och ekonomi kommer att påverkas. För att öka samhällets förmåga att hantera en sådan händelse omfattar SAMÖ-KKÖ 2011 två huvudområden. Det ena huvudområdet är att inledningsvis hantera den akuta fasen, dvs. arbetet som sker i direkt anslutning till ett radioaktivt utsläpp och som syftar till att skydda människors liv och hälsa samt eliminera skadorna av utsläppet. Detta arbete ställer ytterst stora krav på berörda organisationers förmåga. Det andra huvudområdet omfattar det breda och komplexa arbetet med att återställa samhället efter en så svår och omfattande händelse. Stora områden kommer att vara radiakbelagda, näringar och verksamheter kan bli hårt drabbade etc. Detta kommer att kräva arbete med egendomsoch miljöräddning och arbete med livs- och funktionsstöd för drabbade. 3

4 4 Övningsdokument Dokumentationen för SAMÖ-KKÖ 2011 kommer att bestå av följande: SAMÖ-KKÖ 2011 Introduktion; en folder som riktar sig till samtliga som önskar information om övningen. Finns att ladda ner på MSB:s och Länsstyrelsen i Kalmar läns webbplatser. Övningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ 2011, skede 1 - riktar sig till samtliga deltagande i planering, genomförande och utvärdering av övningen. Övningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ 2011, skede 2 - riktar sig till samtliga deltagande i planering, genomförande och utvärdering av övningen. Övningsledningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ 2011, skede 1 - riktar sig enbart till övningsledningen. Övningsledningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ 2011, skede 2 - riktar sig enbart till övningsledningen För skede 3 kommer information att ges till deltagande aktörer i särskild ordning. 4

5 5 Övande organisationer Organisation Skede Skede Organisation Alecta X X OKG AB X X X AMF X X Oskarshamns kommun X X X Arbetsmiljöverket X X X Polismyndigheten i Kalmar län X X X Bankföreningen X X Post- och telestyrelsen X X Bankgirocentralen X X Regeringskansliet X X Borgholms kommun X X X Riksbanken X X Emmaboda kommun X X X Riksdagsförvaltningen X X X Euroclear X X Riksgälden X X Finansinspektionen X X Rikskriminalpolisen X X X Folksam X X X Rikspolisstyrelsen X X X Försvarsmakten X X X SEB Försäkring X X Försäkringsförbundet X X X Sirius X X Försäkringskassan X X Skandia X X X Handelsbanken X X Socialstyrelsen X X X Hultsfreds kommun X X X SOS Alarm i Sverige AB X X X Högsby kommun X X X Statens jordbruksverk X X X If Skadeförsäkring X X X Statens meteorologiska och hydrologiska institut X X X Kalmar kommun X X X Strålsäkerhetsmyndigheten X X X Kalmar Läns Trafik AB X X X Swedbank försäkring X X Kustbevakningen X X X Svensk Kärnbränslehantering AB X X X Landstinget i Kalmar län X X X Svensk Mjölk X X X Livsmedelsverket X X X Sveriges Radio X X Länsförsäkringar AB X X X Sveriges Radio Kalmar X X Länsstyrelsen i Jönköpings län X X X Sveriges Television X X Länsstyrelsen Kalmar län X X X Tjustbygdens sparbank X X Länsstyrelsen Kronobergs län X X X Torsås kommun X X X Länsstyrelsen Stockholms län X X X Trafikverket X X X Myndigheten för samhällsskydd och beredskap X X X Transportstyrelsen X X X Mönsterås kommun X X X Trygg Hansa X X X Mörbylånga kommun X X X Tullverket X X X Nordea X X Westinghouse AB X X X Nordiska Kärnförsäkringspoolen X X X Vimmerby kommun X X X Nybro kommun X X X Västerviks kommun X X X 5

6 6 Syfte och mål för SAMÖ-KKÖ 2011 SAMÖ-KKÖ 2011 omfattar ett gemensamt övergripande syfte och mål som gäller för hela övningen. Dessa är sedan vidareutvecklade och indelade utifrån övningens design med tre skeden. Skede 1 och 2 har olika kompletterande syften och mål. Övningens skeden har ett antal formulerade mål som är kompletterade med målpreciseringar (skede 1) och vägledande frågor (skede 2). Dessa preciseringar/vägledande frågor syftar till att ge stöd för tolkning av vart och ett av målen. De utgör även underlag för utvärderingen liksom de utgör ett stöd för de aktörerna när de planerar sina respektive organisationers mål. Preciseringarna/vägledande frågorna är inte uppställda i prioriteringsordning, utan samtliga är lika betydelsefulla. Viktigt att påpeka är att det är organisationernas samlade agerande gentemot målen som utvärderas av övningsledningen, inte separata organisationers eller individers agerande. Övningens skede 1 omfattar fyra mål. Övningens skede 2 omfattar tre mål där två mål är samstämmiga med skede 1, men har en något förändrad innebörd som beskrivs genom vägledande frågor. Det första målet är ett fördjupningsmål kopplat till de olika uppdragen som ska lösa och kommer inte att utvärderas av den övergripande utvärderingen, utan istället hanteras under seminariedagarna skede 3. Övergripande syfte: SAMÖ-KKÖ 2011 ska ge en bild av och utveckla samhällets förmåga att hantera en kris till följd av en kärnteknisk olycka. Övningen involverar samtliga nivåer i samhället och avser hanteringen av konsekvenser både på kort och på lång sikt. Övergripande mål: Organisationerna har förmåga att, enskilt och i samverkan, hantera konsekvenser av olyckan ur såväl ett strategiskt som ett operativt perspektiv i syfte att upprätthålla och återställa samhällsviktiga funktioner 6.1 Skede 2 konsekvenser och långsiktig hantering Fokus för skede 2 är att bredda och fördjupa kunskapen om konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Vidare ska skede 2 också bidra till att utveckla organisationers förmåga, enskilt och i samverkan, att hantera långsiktiga konsekvenser av en kris till följd av en kärnteknisk olycka. Mål 1: Organisationerna fördjupar kunskapen om långsiktiga konsekvenser av en kärnteknisk olycka inom utvalda samhällsviktiga funktioner Målpreciseringar: Påverkan på hälsan Påverkan på miljö och förutsättningar och möjlighet att sanera Påverkan på livsmedelsproduktion, djurhållning och jordbruk 6

7 Utrymning, omflyttning, avspärrning, transporter och restriktioner Konsekvenser för samhällets ekonomi och försäkringsverksamhet Påverkan på samhällsviktig verksamhet pga el-problem Mål 2: Organisationerna agerar enskilt och i samverkan på ett fungerande sätt i syfte att upprätthålla och återställa samhällsviktiga funktioner Vägledande frågor: Organisationerna har kunskap om eget och andras ansvar och roller utifrån aktuell lägesbild. Organisationerna löser givna uppdrag genom ändamålsenlig samverkan. Organisationerna upplever ett mervärde av att samverka med varandra. Organisationerna upplever att uthållighet finns kopplat till aktuellt scenario. Mål 3: Organisationerna samverkar på ett effektivt sätt för att kommunicera samstämmigt, konkret och kontinuerligt med allmänhet och medier Vägledande frågor: Kommunikationsaspekterna är integrerade i åtgärderna för att hantera långsiktiga konsekvenser av olyckan. Den gemensamma lägesuppfattningen omsätts till ett samlat budskap. 7

8 7 Övningsmetod och övningstekniska anvisningar Skede 2 genomförs den 11 februari 23 mars och omfattar långsiktig hantering av konsekvenserna efter en olycka med radioaktivt utsläpp vid en kärnteknisk anläggning. 7.1 Metod för skedet Metoden för skede 2 innebär att enskilt och i samverkan analysera olika problemställningar och diskutera fram lösningar. Metodik och arbetsprocess för skede 2 beskrivs i bilaga 1. Vid tre tillfällen under skede 2 ger övningsledningen uppdrag och lägesbilder till övande organisationer. Uppdragen och lägesbilder hämtas av de övande på övningswebben under skede 2. Uppdragen löses enskilt och i samverkan, utifrån aktuell lägesbild*, och rapporteras på sätt som anges i respektive uppdrag. Lägesbilden presenteras på övningswebben. Mottagaren av uppdraget identifierar den sektorsövergripande samverkan som behövs för att lösa uppdraget. De former och rutiner som finns för samverkan vid skarp händelse ska användas så långt möjligt. För att underlätta för aktörerna finns några förutbestämda samverkanstillfällen. Utöver dessa tillfällen bör, vid behov, löpande kontakter tas mellan de övande Under skede 2 finns tre rapporteringstillfällen. Vilka uppdrag som rapporteras vid vilket tillfälle/vilka tillfällen står angivet i uppdragen och avgörs av respektive uppdrags komplexitet och den tidslängd aktörerna därför bedöms behöva. Sista rapporteringen kombineras med en spelad gemensam presskonferens. Inför denna presskonferens ska underlag som har tagits fram av de övande under skede 2 omsättas till ett samlat budskap. Denna spelade presskonferens kommer att kunna följas direkt av samtliga aktörer via webben. Vid eventuella frågor under skede 2 vänder sig de övande till respektive lokal övningsledare. * Förklaring av lägesbild Lägesbilderna under skede 2 ger ingångsvärden och förutsättningar för att de övande ska kunna arbeta med uppdragen. Till varje uppdragspaket följer en lägesbild utifrån vilken uppdragen ska lösas. Lägesbild 1 utgår från läget när skede 1 slutar. Lägesbild 2 och 3 utgår från resultaten av rapporterade uppdrag och från i förväg förberedda underlag med omvärldsförändringar. Lägesbild 2 återger situationen två veckor efter lägesbild 1. Lägebild 3 återger situationen fyra veckor efter lägesbild 1. 8

9 Avsikten är inte att ta fram lägesbilder med den innebörd begreppet normalt har i skarp krishantering. Lägesbilderna i skede 2 har en begränsad omfattning. 7.2 Övningsledning Övningsansvariga för övningen är generaldirektören för MSB och landshövdingen i Kalmar län. De har det högsta ansvaret för övningen och fattar beslut om avgörande förändringar i genomförandet av övningen. Övningsledaren ansvarar för övningens genomförande och leder övningsorganisationen. Övningsorganisationen består av samordnare från MSB och Länsstyrelsen Kalmar samt representanter från övande organisationer. Detaljerade uppgifter för övningsledningens olika delar beskrivs i Övningsledningsbestämmelserna för skede Lokal övningsledare - uppgifter Varje övande organisation har en eller flera lokala övningsledare. Lokal övningsledare har bl.a. ansvar för att den egna övande organisationen är väl förberedd att medverka i övningen. Innan övningen startar ska lokal övningsledare ha säkerställt att de övande har kunskap om innehållet i övningsbestämmelser. Det är av stor vikt att de övande har kunskap om övningsförutsättningar och metoden för skede 2. Lokal övningsledare är också övningsledningens representant vid övande organisation och ska hålla kontakt med övningsledningen under hela skede 2. Eventuella frågor från övande ställs till respektive lokal övningsledare. Lokal övningsledare avgör om det finns behov att ingripa i övandes åtgärder och verksamhet om exempelvis säkerheten äventyras. Lokal övningsledare meddelar, utan dröjsmål, övningsledningen om den egna organisationen av något skäl tvingas att ändra omfattningen på sitt deltagande eller avbryta deltagandet i skede 2. 8 Utvärdering 8.1 Syfte med utvärdering Syftet med utvärderingen av SAMÖ-KKÖ 2011 är att identifiera och tillvarata erfarenheter, lärdomar och utvecklingsbehov som genereras under övningen. Det övergripande syftet med utvärderingen är att stärka samhällets krishanteringsförmåga. Ett vanligt sätt att dela in syftet med utvärderingar är att skilja mellan lärande och kontrollerande/prövande syfte. En lärande utvärdering har som främsta syfte att bygga upp ny kunskap, medan en kontrollerande/prövande utvärdering främst avser att undersöka om en verksamhet fungerar som den är tänkt att fungera. Skede 2 har en lärande ansats. 9

10 Ett centralt moment för att uppnå utvärderingens syfte att stärka samhällets krishanteringsförmåga är att genomföra uppföljningsseminarier och föra dialog kring och förmedla utvärderingens resultat, för att på ett tydligt sätt främja lärandet hos de deltagande organisationerna. 8.2 Inriktning av utvärderingen Arbetet med att utvärdera SAMÖ-KKÖ 2011 utgår huvudsakligen från de övergripande mål som är satta för övningen. I utvärderingen bedöms hur väl dessa mål uppnås av organisationerna under övningen. Detta ställs i förhållande till intentionerna för övningen. Utifrån det samlade resultatet av deltagarnas agerande under övningen ska utvärderingen identifiera utvecklingsbehov och ge förslag på åtgärder för att tillgodose dessa behov. Även om utvärderingen i huvudsak utgår från målen för övningen bör det samtidigt finnas beredskap och utrymme för att ta hänsyn till och bedöma andra relevanta aspekter som kan framkomma under övningen. En viktig aspekt att framhålla är att de deltagande organisationerna i SAMÖ-KKÖ 2011 själva ansvarar för utvärderingen av den egna organisationen. Övningsledningen kommer inte att utvärdera enskilda organisationers insatser under skede Metod för utvärderingen Utvärderingen av SAMÖ-KKÖ 2011 är en målbaserad utvärdering. En sådan utvärdering avser att mäta i vilken mån en viss verksamhet har nått de förutbestämda och överenskomna målen för övningen. En målbaserad utvärdering kretsar alltså kring att observera och jämföra faktiska resultat med intentionerna. Utvärderingen inleds med att analysera och beskriva övningens intentioner och mål. Målen jämförs sedan med en beskrivning av verkligheten, i detta fall med genomförandet och resultaten från övningen. Övningsformen för skede 2 är sådan att utvärderingen till största delen kommer att baseras på självskattning, dvs. de deltagande organisationernas egna intryck och upplevelser. I den mån det kommer att hållas olika samverkansmöten-konferenser kommer utvärderingsgruppen att observera dessa. 8.4 Uppföljning Under övningen Underlag med vägledanden frågor för aktörernas självskattning kommer att finnas tillgänglig på övningswebben from fredagen den 11 februari. Svaren ska mailas in på samo-kko@msb.se senast den 25 mars kl Efter övningen Inledningsvis några ord om rapportdesignen: rapportens analysdel kommer att vara indelad i tre delar. Första delen behandlar skede 1, och den andra skede 2. Anledningen till detta är att det är olika förutsättningar för sättet att utvärdera, vilket påverkar utvärderingsmetoderna. Under skede 1 kommer vi att kunna bygga utvärderingen till 10

11 stor del på direktobservationer, medan vi i skede 2 i första hand måste bygga analyserna på material (självskattning) från de deltagande organisationerna. Skede 3, seminariedagarna, blir ett uppsummeringstillfälle och en möjlighet att knyta ihop säcken. I rapporten kommer de anteckningar och slutsatser som görs utifrån de olika fördjupningsområdena att presenteras som en konklusion av hur arbetet gått. Var står vi nu, vilka frågeställningar är olösta och så vidare? Detta görs i utvärderingens tredje del. När hela övningen är avslutad vidtar arbetet med att analysera allt material från övningen (arbete med analys av skede 1 har påbörjats och pågår till viss del under skede 2). I månadsskiftet maj juni kommer de deltagande organisationerna att få ta del av ett utkast med preliminära slutsatser och utvecklingsbehov. Därefter kommer det att genomföras två avstämningsseminarier, 14 juni i Stockholm och 16 juni i Kalmar, där de preliminära slutsatserna och utvecklingsbehoven presenteras samt där det finns tillfälle för deltagarna att diskutera dessa med varandra och med utvärderarna. Dessa seminarier har också en klargörande betydelse för utvärderingen. Är det något vi har missförstått, eller finns det information som borde beaktas som vi missat? En lämplig sammansättning på deltagande från organisationerna är lokal övningsledare, lokal utvärderare och någon övad representant, t.ex. stabschef. Efter dessa seminarier kommer rapporten att gå ut på remiss till samtliga deltagande organisationer. Remisstiden löper ut i september. Den färdiga rapporten presenteras i november. I samband med det kommer vi att genomföra ett slutseminarium, där slutsatser, lärdomar och utvecklingsbehov presenteras. Till detta seminarium kommer vi också att bjuda in ett antal organisationer på olika nivåer, central, regional och lokal, att presentera sina slutsatser från övningen. Seminariet kommer att äga rum den 16 november i Kalmar. Ett viktigt arbete som tar vid efter det att utvärderingen är klar och rapporten är presenterad, är att ta hand om resultatet i utvärderingen, så att vi lär oss något och utvecklar vår förmåga. Som en hjälp i detta kommer ett arbete att initieras med att ta fram ett dokument där vi, i samverkan med samtliga deltagare, preciserar vem eller vilka som är ansvariga för olika förbättrings- och förändringsprocesser. Viktigt här är att vi identifierar redan existerande samverkansforum, som t.ex. Samverkansområdena, regionala krishanteringsråd osv., för att det vi upplevt under övningen och sett i utvärderingen inte ska rinna ut i sanden, utan det blir tydligt hur vi ska driva arbetet vidare. 9 Information och massmediekontakter 9.1 Massmediekontakter Ett medienätverk har byggts upp med kontaktpersoner från respektive övande organisation. Syftet är att samordna och hantera mediers frågor om övningen, eller andra uppkomna händelser före, under och vid behov efter övningen. Nätverket har bland annat kommit överens om att informera varandra inför mediekontakter och i samband med att medierna kontaktar någon i nätverket. En medieplan finns, i vilka information om planerade medieaktiviteter beskrivs. Syftet med 11

12 medienätverket och planen är att man ska vara väl förberedd att snabbt förmedla öppen och korrekt information om övningen. Övningsledningen är samordnande för medienätverket. 9.2 Information om SAMÖ-KKÖ under övningen Information om övningen kommer kontinuerligt den 11 februari 23 mars att publiceras på bloggen på MSB:s hemsida samt Länsstyrelsen i Kalmar läns hemsida 10 Tekniska system och sambandssystem under övningen Under skede 2 kommer ett antal tekniska system att användas. De tekniska system som används av de övande ska i möjligaste mån motsvara de system som används vid en verklig olycka/kris. System som kan användas är: E-post Telefon RAKEL RADGIS WIS Övningswebb, plattform för digital, simulerad omvärld Kryptofax 10.1 Övningswebben På övningswebben kommer de övande att kunna ta del av: Metod för skede 2 Uppdrag till de övande Lägesbild, dvs ingångsvärden och förutsättningar för att kunna lösa uppdragen Övningskatalogen Utvärderingsunderlag för självskattning Övningswebben kommer att vara lösenordsskyddad. Webbadress och lösenord kommer att distribueras till övande genom lokala övningsledare. Support för Övningswebben Uppstår problem med övningswebben under övningen kontaktas övningsledningens ITsupport via mejl ovningswebben@msb.se. 12

13 11 Sambandsbestämmelser Om de övande behöver ta kontakter med experter/organisationer som inte är övande, ansvarar den övande organisationen för att det tydligt framgår att kontakten ligger inom ramen för SAMÖ-KKÖ Detsamma gäller för kontakter med andra övande. OBS! Varje samtal, kontakt eller annan kommunikation ska inledas med: Övning SAMÖ-KKÖ Nedan följer en förteckning av de sambandsmedel som kan användas i skede 2. Övningswebben beskrivs under 10.1 Övningskatalogen finns i övningswebben. Support för övningswebben och för övningskatalogen finns angivet i övningskatalogen. RADGIS Verktyg och databas för uppmätta indikeringsvärden. Mätvärden från skede 1 kommer att finnas tillgängliga i RADGIS under hela skede 2. WIS De aktörer som använder WIS i vanliga fall, kan göra detta även under övningen. I alla rubriker ska anges Övning SAMÖ-KKÖ. Rakel De aktörer som använder Rakel i sin ordinarie verksamhet och vill använda det under övningen, har full möjlighet till detta. Aktörer som i vanliga fall ansvarar för att tilldela talgrupper både för unika enheter eller för samverkanstalgrupper ansvarar för detta även under övningen. Telefon Alla samtal inleds med Övning SAMÖ-KKÖ. E-post I övningskatalogen i övningswebben framgår de e-post-adresser som angivits av respektive aktör för skede 2. Här anges även e-postadressen till övningsledningen: samo-kko@msb.se. E-post skall alltid inledas med Övning SAMÖ-KKÖ. Kryptofax De aktörer som använder kryptofax i vanliga fall kan göra detta även under skede2. Ordinarie kryptonycklar används under övningen. Krypterade meddelanden ska inledas med Övning SAMÖ-KKÖ. 12 Säkerhetsbestämmelser Samtliga deltagare i SAMÖ-KKÖ 2011 ska följa respektive organisations säkerhetsbestämmelser. Lokal övningsledare ska informera övningsdeltagarna om vilka säkerhetsbestämmelser som gäller lokalt. Deltagande personal lyder under ordinarie arbetsgivares försäkrings- och arbetarskydd. 13

14 Informationssäkerhet Informationssäkerhet ska beaktas och all information ska sekretessbedömas innan den används i övningen. Hemlig information får endast hanteras i system godkända för ändamålet. För ev. krypterad trafik gäller ordinarie katalog eller motsvarande med eventuella tillägg. Vid kryptering används ordinarie kryptonycklar. 13 Avbrytande av övningen Inför och under övningen kan händelser inträffa som innebär att enskilda organisationer är tvungna att avbryta sitt deltagande i övningen. Det kan också inträffa händelser som innebär att hela övningen måste avbrytas. Angående enskilda organisationers brytande av övningen ligger detta beslut hos respektive organisation. Om detta skulle inträffa ska den lokala övningsledaren informera övningsledningen omedelbart. I ett läge då hela övningen måste avbrytas ligger detta beslut hos övningsansvariga för övningen, dvs. landshövdingen i Kalmar län samt generaldirektören för MSB. Om övningen avbryts kommer lokal övningsledare vid respektive övad organisation att informeras omedelbart. 14 Logistik under övningen Varje övande organisation ansvarar för att lösa egna logistikbehov Övande organisationer Kostnader i samband med övningen står övande organisationer för själva, såsom resor, traktamenten, kost och ev. logi. Övande organisationer står även för kostnader för teknisk utrustning, säkerhetskontroll, support, information i egna lokaler under övningsdagarna liksom för ev. egna besöksprogram Efter övningen Vid uppföljningsmöten, seminarier och utvärderingsmöten står MSB för möteslokaler och ev. måltider för samtliga deltagare. Deltagarna står själva för resor, traktamenten och ev. logikostnader. 15 Arbetsmiljö och försäkring Övande personal lyder under ordinarie arbetsgivares försäkringsskydd och arbetsmiljöansvar. 16 Miljö MSB har ett certifierat miljöledningssystem enligt standarden SS-EN ISO 14001:2004. Miljöledningssystemet innebär bl.a. att myndigheten har dokumenterade rutiner för styrning av verksamheten som säkerställer att myndighetens miljöpolicy och gällande svenska miljöregler följs samt bidrar till att minska negativ miljöpåverkan 14

15 Under övningens planerings-, genomförande-, och utvärderingsskede är därför avsikten att så långt som möjligt minska miljöpåverkan Miljöpolicy För att minska övningens miljöpåverkan ska alla ta hänsyn till miljön och verka för att minska negativ miljöpåverkan. Man bör särskilt beakta: Att transporter görs med så miljövänliga alternativ som möjligt Att boende och konferensställen som är tillgängliga via allmänna kommunikationsmedel nyttjas Att boende och konferensställen som driver aktivt miljöarbete nyttjas Att möten i möjligaste mån genomförs på distans med hjälp av tekniskt stöd Scenariots negativa miljöpåverkan 16.2 Oönskade händelser Inträffade tillbud och/eller skador på miljön ska anmälas till övningsledningen för att kunna rapporteras i MSB:s interna system. Detta är viktigt för myndighetens förebyggande arbete. 15

16 BILAGOR Bilaga 1 Metod för skede 2 16