Av: Tobias Vintilescu Borglöv

Transkript

1 (15) Av: Tobias Vintilescu Borglöv Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

2 (15) Inledning... 3 Metod... 3 Intern undersökning... 4 Extern undersökning... 5 Omvärldsanalys... 6 Slutsats... 6 Events... 6 Bakgrund... 6 Undersökningen... 6 Därför ska LinTek:... 7 Samarbetspartners... 7 Bakgrund... 7 Undersökningen... 7 Därför ska LinTek:... 8 Samspelet LinTek Näringsliv & LARM... 8 Bakgrund... 8 Undersökningen... 8 Därför ska LinTek:... 9 Framtida områden att undersöka... 9 Bilagor Bilaga 1 Verksamhetsplanspunkten Mål och vision: LinTek skall därför: Effektmål: Bilaga 2 aktiviteter och milstolpar från projektplanen Bilaga 3 frågor och minnesanteckningar från FUM-helgen sept Bilaga 4 frågor till Refteckårerna Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

3 (15) Denna utredning har tillkommit med bakgrund i den verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015/2016 som är fastställd av LinTeks kårfullmäktige, FuM, och kan läsas i sin helhet i Bilaga 1. Detta har resulterat i en översyn av hur LinTeks näringslivsverksamhet står sig jämte andra Refteckårer och en bild över hur LinTek kan bedriva långsiktigt näringslivsarbete. Utredningen har genomförts av kårstyrelseledamot Tobias Vintilescu Borglöv med Kevin Do Ruibin som resursperson och påbörjades i september Totalt har 13 personer från både LinTeks framtidskontor och från andra Reftec-kårer intervjuats. Det har även genomförts två gruppdiskussioner med kårfullmäktige och ett samtal med LiUs vicerektor för samverkan. Avsikten är att, enligt verksamhetsplanen, LinTek ska få en tydligare bild över hur långsiktigt näringslivsarbete bör bedrivas för att kunna garantera hög kvalité på LinTeks näringslivsevent. Utredningen ska ligga till grund för en strategi för näringslivsverksamhet och att presentera tankar, förslag och synpunkter om LinTeks näringslivsverksamhet för kårstyrelsen, Näringslivsansvarig och Projektledare LARM. Ur ett kårstyrelseperspektiv finns det tidigare ingen styrning av LinTeks näringslivsverksamhet, vilket kan skapa bristande kontinuitet och långsiktighet. Utredningen har bestått av flertalet aktiviteter och milstolpar, vilka kan ses i bilaga 2. Inledningsvis hölls en diskussion med kårfullmäktige under FuM-helgen i september 2015 för att få en överblick av teknologernas åsikter kring LinTeks näringslivsverksamhet. Frågor och minnesanteckningar kan ses i bilaga 3. För den interna undersökningen har inledande intervjuer hållits under året med tidigare framtidskontor, dvs med både NA & PL från tre verksamhetsår, 12/13, 13/14 och 14/15, där de fick ta upp ämnen de fann relevanta utifrån verksamhetsplanspunkten. För den externa undersökningen kontaktades övriga Refteckårer. I förstahand försökte vi kontakta personer som redan suttit ett år och gått av posten som motsvarande näringslivsansvarig eftersom de har ett större perspektiv på posten. Då det i vissa fall inte var möjligt kontaktades sittande på posten. Intervjuer genomfördes med CHS, TLTH, THS, NTK och UTN, där de tre första var med personer som gått av posten. Hos UTN intervjuades en utbildningsbevakare med samverkansansvar. Frågorna som ställdes kan ses i bilaga 4. Tillsammans med NA 15/16 träffades Peter Värbrand, vicerektor för samverkan och Maria Swartz som arbetar med strategisk näringslivssamverkan en kort stund för att diskutera möjligheter kopplat till samverkan. För omvärldsanalysen kontaktades två svenska studenter vid amerikanska universitet för att höra hur de som studenter har kontakt med näringslivet, varav en svarade. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

4 (15) Resultatet från den interna analysen består av flertalet tankar. Nedan presenteras relevanta delar. 12/13 påbörjade NA bedriva näringslivsverksamhet i projektform. NA ledde även ett initiativ kring ett mentorskapsprogram i LinTeks regi, vilket inte uppskattades av alumniordförandena på sektionerna. Detta ledde till att initiativet lades på is. NA lyfter att sektionernas mentorskapsprogram oftast fokuserar på årskurs 4-5, medan LinTek skulle kunna fokusera på lägre årskurser, kring ett särskilt område av intresse, exempelvis miljöfrågor. Om framtidskontoret 12/13 skulle fokusera på något för att skapa studentnytta hade de fokuserat på alumniverksamhet. 13/14 skedde två initiativ kring samarbeten mellan LARM och LinTek Näringsliv då LARMkommittén bjöds in till att arbeta med Klimatveckan och LinTek Näringsliv hjälpte LARM med att anordna ett alumnimingel i anslutning till mässan. NA&PL lyfter också möjligheten för gamla heltidare/engagerade som är ute i arbetslivet att vara mentorer till engagerade. Kring events lyfte de möjligheten till att bjuda in alumner som pratar om sin bransch och sin karriär. Kring utbildningar för LinTeks organisation nämner de att många företag har mängder av utbildningar för sina anställda, exempelvis Scania Academy. De själva skulle gärna komma tillbaka till Linköping och hålla i någon relevant utbildning för LinTek och tror att andra gamla heltidare skulle vara intresserade av det också. 14/15 nämnde flera visioner om framtiden. Grundstrukturen i LinTek Näringsliv nämns som bra och på uppgång i och med att projekt mognar och utvecklas. Det är viktigt med jämn spridning på events som fångar många studenters intressen. I och med att november är väldigt tung för företagen som besöker många andra Reftecmässor skulle det vara okej för NA & PL att planera inför nästkommande höst eftersom det är många företag som har rekryteringsprocesser tidigt på hösten och det är svårt för det nya framtidskontoret att hinna planera events under tidig höst. För ett bra samspel mellan LinTek Näringsliv och LARM nämns bra Podiovett, där båda parter arbetar med verktyget på samma sätt. Detta kan bidra till att LinTek förmedlar en gemensam bild utåt och att varumärket LinTek blir tydligare. För att åstadkomma detta skulle en workshop tidigt under verksamhetsåret kunna hållas. Även tvärgrupper mellan utskott och kommitté kan vara en bra grej, vilket har testats under 13/14. Framtidskontoret nämner också att det kan vara bra att se över LinTeks produktportfölj och fundera över vad framtidens event är för att LinTek ska kunna ligga i framkant. Riktlinjer kring samarbetsavtal efterfrågades av NA 14/15. Hur ska avtalen se ut? Vad är syftet med dem och vad ska vi få ut av dem? Samarbetspartners som stöttar LinTeks organisation med utbildningar skulle gå hand i hand med strategi för gemenskap. Tex UTN i Uppsala har haft strategiska samarbetspartners till hela kåren. Något som tagits upp under dessa tre intervjuer är ämnet att inkräkta på efterträdarnas verksamhetsår. Både positiva och negativa saker lyfts: det är positivt i form av att det går att starta upp verksamhetsåret snabbare; det är negativt i form av att det är tråkigt att ta upp projekt som någon planerat in i minsta detalj. Generellt kan att det kan medföra positiva effekter om de sittande hjälper till att strukturera upp höstens verksamhet, så länge det inte blir på detaljnivå. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

5 (15) Nedan följer intressanta svar från intervjuerna med Reftec-kårernas näringslivsansvariga. Inriktningar på events: - De flesta väljer att ha events som riktar sig till 2-3 sektioner. Vissa har detta uttalat, vissa har tysta överenskommelser med sektionerna. - Flera kårer går mer mot näringslivsverksamhet i projektform och lägger mindre fokus på generell näringslivsverksamhet som lunchföreläsningar på förfrågan. - En kår har ett tätt samarbete med kommunen och närliggande kommuner för att stärka regionens varumärke. Samma kår försöker också lyfta upp forskning som ett karriärsval i samarbete med sitt universitet. Råd och grupper: - De råd som kåren sitter med i som berör näringslivsverksamhet är generellt följande: råd för näringslivsansvariga på sektionerna, råd för sektionsmässornas projektledare och alumniråd. - Många är också involverade i samverkansgrupper. - Två nämner att de har möten med sektionernas mentorskapsprograms ordförande. Samverkan inom kåren - En motsvarighet till NA nämner att denne av eget intresse suttit med i utbildningsrådet för att försöka hitta synergier kring samverkan. - Uppsala har en studiebevakare med arbetslivsansvar (ungefär som en UA med samverkansansvar) - En kår stöttar den studiesociala verksamheten med att koordinera med sponsorer till ett idrottsevenemang Samarbete mellan NA & PL - De flesta kårer försöker samarbeta men ser stora utmaningar. Flera kårer nämner att det på papper är samma organisation men att de i verkligheten inte är det. - En kår uppmuntrar samarbete genom att ha en gemensam teambuildningbudget för mässan och näringslivsverksamheten. - TLTH i Lund har PL på kalenderår och NA på läsår och fungerar då som mentorer för varandra. - En kår lyfter att de försöker hitta heltäckande lösningar för företag som vill ha mer kompletta employer branding strategier som sträcker sig över både mässan och den kontinuerliga näringslivsverksamheten. ARG-samarbetet bör ses som en väsentlig del i LinTeks tillvägagångssätt för att ligga i framkant vad gäller näringslivsverksamhet. Samarbetet är ett naturligt sätt att dela erfarenheter både mellan kårer och mellan kår och företag. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

6 (15) Yale universitys näringslivsverksamhet skiljer sig mycket den som bedrivs vid svenska universitet. Huvudsakligen bedrivs verksamheten av Yale Office of Career Strategy, vars hemsida kan ses här: Genom detta kontor anordnar företag events där de berättar om jobbansökningsprocessen, får träffa studenter och gör reklam för sig själva. En central del i kontakten som studenterna har med näringslivet är genom alumner. Det finns även en databas med alumner som studenterna får kontakta. Inom flera andra länder, exempelvis Frankrike, är alumninätverket en vanlig väg till arbete efter examen. Dock har detta tillvägagångssätt setts som svårt att anpassa till Linköping. Nedan följer tre huvudområden som bedömdes relevanta att fokusera på utifrån resultatet av analysen: events, samarbetspartners och samspelet LinTek Näringsliv & LARM. LinTek Näringsliv har sedan verksamhetsåret 12/13 bedrivit kontinuerlig näringslivsverksamhet på projektform, som riktat sig till en bredare mängd utbildningar och med ett specifikt, nischat tema. Projektform innebär flertalet näringslivsaktiviteter under en eller flera dagar, som går under ett gemensamt tema. Exempel på projekt som drivits genom åren är regionens dag, days of diversity, klimatveckan, innovation & entreprenörskap, internationella dagen, ta för dig (belyser vikten av att ta för sig i arbetslivet). Denna typ av näringslivsverksamhet kan ge företagen en chans att belysa områden som de brinner för och kan ge studenterna en bredare bild av arbetslivet. Exempelvis SJ som arbetar med hållbarhetsfrågor finner ett intresse i att synas i samband med events kopplade till hållbarhetsfrågor så som klimatveckan. Utöver THS som tidigt var ute med projektverksamhet, eller dynamisk verksamhet som THS kallar det, bedriver de andra Reftec kårerna traditionell näringslivsverksamhet med lunchföreläsningar och events i större utsträckning. Flera av kårerna nämner under den externa undersökningen att de går mer och mer mot projektform. Några av fördelarna med projektform som lyfts av LinTeks näringslivsansvariga och motsvarande på andra kårer är att projekten är lätta att arbeta med och kan snabbt ändra form utifrån efterfrågan från företagen och studenterna. Under den inledande diskussionen med FuM hösten 2015 lyfte en större del av kårfullmäktige att LinTek bör bedriva näringslivsverksamhet som riktar sig till en bred bas av studenter, och en av grunderna till denna verksamhetsplanspunkt var att LinTek inte ska konkurrera med sektionerna.. Just projektform med ett brett, men samtidigt nischat tema särskiljer LinTek från sektionerna som bedriver näringslivsverksamhet mer riktat till en specifik utbildning. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

7 (15) Ett nytt projekt kan anses ha mognat när företagen är medvetna om projektets existens under flera år, när projektet går i vinst och när deltagarantalet är på en tillfredsställande nivå både för LinTek och företagen. Det är viktigt att tänka på att projekten ska tillföra något i myllret av näringslivsverksamhet på universitetet och att projekten därför ska ersättas eller pausas utefter efterfrågan bland studenter och företag. Det kan därför vara av vikt för LinTek att under läsåret undersöka företagens intresse för olika teman inför framtida år. Sträva efter att bedriva den kontinuerliga näringslivsverksamheten i projektform som riktar sig till en bred bas av utbildningar och som har en nisch eller tema som är av intresse för teknologerna. Ett samarbete är en fördjupad relation mellan LinTek och en annan, extern organisation. En huvudsamarbetspartner är en mer omfattande typ av samarbetspartner där huvudsamarbetspartnern är av mer exklusiv karaktär. LinTek har genom de senaste åren haft olika upplägg på huvudsamarbetspartners. Mellan 2011 och 2013 hade LARM två huvudsamarbetspartners, HSP. Även andra mässor i Sverige hade flera samarbetspartners. Till följd av lägre intresse till mässäsongen 2014 blev det en istället för två HSP till LARM2014. Sedan dess har LARM haft en HSP. Även LinTek som kår har under några år haft SAAB som huvudsamarbetspartner. Under läsåret 14/15 började lyftes frågan om vad LinTek bör ha för tankar kring samarbetspartners. Ämnet samarbetspartners diskuterades även under ett ARG-möte i Luleå den 21 april Vilka typer av samarbeten bör LinTek ha och vad kan LinTek få ut av dem? En samarbetspartner till LinTek kan generera värde både för LinTek som organisation och för teknologerna. Under ARG-mötet den 21 april 2016 lyftes mjuka värden för engagerade som det mest eftertraktade för en mäss-hsp. Dessa mjuka värden kan vara i form av kompetenshöjande utbildningar, teambuilding, stöd i specifika delar av verksamheten (tex ARKAD 2015 hade stöd från ÅF i utveckling av appar/it och E.ON för stöd i sustainability) eller kontaktpersoner eller mentorer för heltidarna. Denna typ av kompetenshöjande utbildning kan även hållas för teknologerna. Ett exempel på samarbete är I-sektionens samarbete med KnowIT som håller i utbildningar i excel på olika nivåer och en utbildning i framgångsrik kommunikation för sektionens medlemmar. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens studentråd arbetar under våren 2016 kring frågan vad som väntas av nyexaminerade ingenjörer. I skrivande stund är deras svar inte publicerat. Företag är de som sätter kraven, och kan därför vara en bra källa till kunskap och erfarenheter som teknologerna inte får från sin utbildning. Ett samarbete kan också vara en kvalitetsstämpel. Genom att anordna events tillsammans med företag kan eventet framstå som mer attraktivt. Det är samtidigt viktigt att ställa krav på samarbetspartnerna, eftersom ett av dem dåligt anordnat event kan dra ner LinTeks varumärke. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

8 (15) Så som samarbetena ser ut idag är syftet inte att uppnå hög ekonomisk vinst. Det är därför viktigt att de mjuka värdena motsvarar eller överstiger värdet av de förlorade intäkterna som kommer i form av marknadsföring för företaget. Ett konkret exempel är HSP för LARM som i avtalet betalar en klumpsumma för att vara HSP. Den summan motsvarar i stora drag eventen och monterytan under mässdagen. Den extra exponeringen som HSPn får i marknadsföring ska betalas i mer mjuka värden. Både för LinTek och för ett företag är det stor skillnad i att vara HSP till LARM jämfört med kåren i helhet. Både för LARM och för andra kårmässor i Sverige finns det en lång historia av samarbeten och avtal som passar båda parter. Samarbetet mellan LinTek som kår och SAAB Aeronautics pågick under tre år och dess framgång var personberoende. Under LARM var SAAB Group HSP till LARM. Just på vilken nivå i företaget som avtalet ligger påverkar hur flexibla företagen är i att utforma samarbetet. Under ARG-mötet den 21 april 2016 diskuterades det att ha mindre samarbetspartners till kåren för att täcka in så många utbildningar som möjligt och för att det skulle vara väldigt krävande för ett företag att vara HSP till en kår. För att en extern organisation ska bli en samarbetspartner bör en utförlig dialog hållas kring vad detta utökade samarbetet ska innehålla och resultera i och en kontaktperson från organisationen tillhandahållas. Det är utmanande att formulera ett definitivt svar på vad som ska krävas av en samarbetspartner. Sträva efter en grupp av samarbetspartners som både genererar mjuka värden för LinTek och teknologerna som tillgodoser teknologernas olika intresseområden och som ger dem erfarenheter utbildningen inte tillhandahåller. Samspelet och synergier mellan LinTek Näringsliv och LARM har diskuterats sedan många år tillbaka. Internt agerar LinTek Näringsliv och LARM som separata enheter med dålig insyn i varandras arbete med undantag för workspacet näringslivskontakter på Podio som används som ett customer relationship managementsystem (CRM) där samtal till företag loggas av båda parter. Några av nackdelarna med att arbeta separat är att LinTek går miste om synergier både LARM och LinTek Näringsliv ringer företag och att det blir svårare att förmedla en gemensam bild utåt. Flera initiativ har tagits för att samarbeta mellan parterna, exempelvis 13/14 där LinTek Näringliv anordnade LARMs alumnimingel och LARM-kommittén var inbjudna att hjälpa Klimatveckan i deras promotion. Mängden initiativ har varierat mellan åren och det finns ingen tydlig struktur kring hur samspelet ska se ut. I den externa analysen framgår det att många kårer inte har någon koppling eller kämpar med att skapa en koppling mellan den kontinuerliga näringslivsverksamheten och arbetsmarknadsdagen. En kår lyfter att det är komplext och svårt att samarbeta, men att det ändå är av vikt. I den interna analysen lyftes flera områden som LinTek kan fokusera på för att skapa ett bättre samspel: Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

9 (15) Vikten av att skapa en gemensam bild av LinTek utåt. LARM och LinTek Näringsliv är LinTek och LinTek är ett varumärke och det är viktigt att förmedla detta ut i utskottet och i projektgruppen. Podio är centralt i hur båda parter kommunicerar utåt mot företag. Det är därför viktigt att skapa en gemensam grund för hur Podio ska användas inom LinTek. Grundtanken med workspacet näringslivskontakter var att undvika att LARM och LinTek Näringsliv ringer samma företag samma vecka. Ta vara på de möjligheter till samarbete som finns. Ett exempel är den fullständiga anmälan LARMs företag fyller i finns det möjlighet att klicka i intresse för näringslivsevent senare under våren. Även i de fall där LARM ringer företag som är intresserade av teknologerna på LiU men av olika anledningar inte har möjlighet att delta på mässan så är det fördelaktigt att LARM antingen förmedlar företagets intresse till LinTek Näringsliv eller själva nämner de andra möjligheterna som finns genom LinTek Näringsliv. En utmaning som lyftes i den interna analysen var också att det är mycket som sker i uppstartsfasen i början av året. Det är därför utmanande att hitta tid för utskottet och kommittén att genomföra en gemensam uppstart. Ett förslag på lösning är att låta företrädarna vara delaktiga i planerandet av workshopen och att tidigt planera in ett datum för den att äga rum på. Workshopen bör bestå av en presentation av parterna och deras arbetsgång under året för att öka förståelsen för varandras arbete och en diskussion kring hur Podio ska användas för näringslivskontakt under året. I enlighet med styrdokumentet Strategi för gemenskap bör båda parter genomgå en kompetensutvecklande utbildning vilket med fördel kan anordnas samtidigt. Under hösten anordna en gemensam uppstart för LinTek Näringsliv och LARMkommittén med syfte att skapa en effektiv och tydlig intern struktur kring näringslivsarbete. Sträva efter att LinTek har en gemensam bild utåt mot företag genom LinTek Näringsliv och LARM. För kommande år kan det vara av intresse för LinTek att undersöka följande områden: LinTeks intäktskällor bör ses över. Flera PL lyfter att mässorna inte kommer finnas kvar för evigt och att det därför är viktigt att LinTek ser över hur det går att förutse och anpassa verksamheten till fallande intäkter från LARM. Alumniverksamhet på LiU. Alla gamla framtidskontor nämner alumner som en stor resurs. Det kan vara intressant för LinTek att undersöka hur alumniverksamhet bedrivs i nuläget och hur det kan förbättras tillsammans med sektionerna för att tillgodose teknologernas behov. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

10 (15) I dagsläget fungerar LinTeks näringslivsarbete väldigt bra, både LinTek Näringsliv och LARM. Men med ett klimat om förändring bör LinTek se över dagens arbetssätt för att kunna gagna studenterna till max och vara redo för eventuellt svängande trender i framtiden. Något som även bör beaktas är att universitetets samverkansverksamhet riktad mot studenter går mot den form av verksamhet LinTek bedrivit i flera år. Med LinTeks studentnära kontakter bör det finnas förutsättningar att utvecklas dagens metoder för att öka studentnyttan. LinTeks näringslivsverksamhet ska kunna ligga i framkant och för att detta inte ska stagnera bör en utredning göras som ser över LinTeks näringslivsverksamhet i sin helhet, både LinTek Näringsliv och LARM, för att sedan ta fram en handlingsplan för framtiden. Den centrala frågan måste hela tiden föra tankarna till LinTeks tredje värdeord, Framtid, och lyder: Hur kan LinTek erbjuda teknologerna den bästa möjliga bild av sina framtidsutsikter? Alla teknologer skall vara väl förberedda för arbetslivet LinTek skall vara en slagkraftig organisation med stark integritet LinTek skall ha en effektiv och tydlig intern organisation. Utreda på vilka sätt näringslivsverksamhet bör bedrivas i framtiden Ta fram en handlingsplan på hur LinTeks näringslivsevent kan utvecklas. LinTek får en tydligare bild för hur långsiktigt näringlivsarbete bör bedrivas LinTek får en tydligare bild för hur långsiktigt näringlivsarbete bör bedrivas Fortsätta garantera hög kvalitet på LinTeks näringslivsevent. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

11 (15) Nr Aktivitet Beskrivning Avslutad då Beror av 1 Samtal med FuM 2 Intern analys Genom diskussion med NA & PL fastställa den nuvarande strukturen på LinTeks näringslivsverksamhet (NLV). 3 Extern analys. Undersöka (genom PL & NA) hur andra Reftec-kårer bedriver sin NLV och hur den är kopplad till annan kårverksamhet. 4 Omvärldsanalys. Undersöka andra organisationers NLV Det finns en beskrivning av LinTeks olika sätt att bedriva NLV Det finns en beskrivning av andra kårers sätt att bedriva NLV. Det finns en referensram till hur vi som kår bedriver NLV. 1, Samtal med PL & NA Kontinuerliga samtal med PL & NA Avslutat projektet avslutat. då är 6 Samtal med tidigare NA & PL Diskutera med tidigare NA & PL för att ta till vara på tidigare idéer. Diskussionen är genomförd 5 7 Samtal med heltidarna Diskussionen är genomförd 1, 5 8 Samtal med näringslivsrådet Diskutera LinTeks NLV. Diskussionen är genomförd 1,5 9 Analysera informationen Sammanställa och analysera intern, extern och omvärldsanalys samt diskussioner. 1,2,3,4,5,6,7 10 Lägga fram ett förslag på handling. Att i samförstånd med FuM och heltidarna lägga fram ett förslag på handling för en långsikt NLV inom LinTek. En rapport är framlagd 8 Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

12 (15) Frågeställningar: Varför tror du LinTek bedriver näringslivsverksamhet? Alla studenter ska få möjlighet att träffa företag. Ling har inte haft samma möjligheter att träffa som andra. Med linteks event så känner man ser mer välkommen än att besöka andra sektioners event. LinTek kan väga upp när det är ojämnt mellan sektioner. Veta vilka företag som är intresserade av studenterna. utbildar företagen om vilka utbildningar som finns på LiU. Alla sektioner ska få tillgång till näringslivet. Får mycket pengar. Visa sig utåt mot företagen, att vi är drivna studenter. För att studenterna ska få jobb. Väldigt mycket fokus på Linköping. Bra med samverkansevent vilket kompletterar näringslivsevent, och vice versa. Knyta starka band med näringslivet så företag och studenter känner till varandra. Minska klyftorna mellan studentliv och arbetsliv. Moneybag. Mervärde för studenterna. Lintek skulle kunna se vad som krävs i utbildningen för att vidareutveckla utbildningarna. Samverkan (samverkansgruppen) pratar de om vore bra. Se något ljus i slutet av tunneln så man vet varför man pluggar. Skapa bra kontakter med näringslivet så studenterna får en bra väg till exjobb och anställning. Också att man under utbildningen ska kunna se vad som finns efter examen. En tjänst till studenterna. Från studenternas håll så marknadsför man studenterna, medan för företagen som marknadsför man studenterna och utbildningarna. Finns många olika företag och branscher, det är bra att kunna se vad som finns. Superbra att det finns några som koordinerar näringslivsverksamheten. Det finns många olika utbildningar så det är viktigt att ha många olika sorters kontakter. Sekundärt: näringslivsverksamheten ger en inkomstkälla. Primärt: skapa kontakt. Skryta om Linköping. Skapa kontakt mellan studenterna och sina framtida arbetsgivare. Se vad som finns efter examen. Få in pengar för att stötta andra delar av verksamheten. Marknadsföra Linköpingsstudenter mot företagen. Som student vill man ha kontakt med näringslivet. Företagen vill ha nya drivna studenter. Bra för universitetet också. Studentnytta att som student få inblick i ens framtida arbetsgivare. Företagen får en bild av de studenterna som finns. Ger ett gott ryckte till de olika utbildningarna. Hur kan LinTek, enligt dig, erbjuda teknologerna den bästa möjliga bild av sina framtidsutsikter? Salig blandning av branscher och event. Studiebesök, men tar mycket tid. Gamla studenter funkar inte på LinTek eftersom det är så olika jobb. Föreläsare, folk som berättar om vilka företaget. LinTek bör hjälpa med kontakten till företag. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

13 (15) Mer alumniverksamhet. Finns på sektionsnivå men inte jättemycket. Idag: mycket event med HR personal som inte har koll på ens egen utbildning. Får man prata med folk med samma utbildning så blir det mer naturligt att prata. LinTek skulle kunna anordna ett event med alumner som man kan mingla och prata med. Siffror på anställningsgrad vore intressant. PRAO platser vore najs där man får följa med någon på jobbet. Mer samverkan. Samverkan kan leda till jobb. Övergripande sommarjobbspool. Exjobbspool. Berätta vilken kompetens som krävs för jobb. Många TBI-are som inte går på tex LARM eftersom det är för brett. Tråkigt med LARM: folk skryter om sitt företag. De berättar inte alltid VAD de faktiskt gör. Vore kul att företag visar upp sig mer. Kanske en Visa upp vad vi gör -dag? Gamla studenter säger väldigt intressanta saker. De kan verkligen relatera mer till våra utbildningar. Kontakt med fackförbunden vore väldigt intressant. Genom att visa alla möjligheter. Inte bara SAAB och Scania. Få hit lite mer nischade företag tidigt i utbildningen. Karta över vad man gillar som leder till vilka företag? Lunchföreläsning som visar olika vägar. Tex en föreläsning om fyra företag. Visa upp gamla studenter så man ser att det finns vägar in. Man träffar helst en alumn och pratar med. Dock kan det vara svårt att avvara en hel dag. Lunchföreläsningar kan vara väldigt tråkigt. Mycket blandade events. Mingel och annat avslappnande. Event för mindre företag. Nya koncept är viktigt. Bredd. Det är något som sektionerna inte kan göra. Det blir en annan nisch på sektionerna. Företag som faller mellan utbildningarna. Använda många olika sorters event eftersom folk gillar olika och tar till sig på olika sätt. Tre olika events kan locka tre olika personligheter. Visa upp företag, visa upp olika möjligheter. Skapa möjlighet att skapa intresse. (jmf föreläsningar med olika branscher etc). Det lär vara en bråkdel av studenterna som vet vad man vill göra i förväg utan det växer fram efter att man pratat med företag. Förbättra studiebesöksmiljön. Förankringen i företag. LinTek skulle kunna erbjuda kurser i agilt arbete. Föreläsningar om mer praktiska saker (excel, etc) Jämför med visa vad vi gör. Visa hur vi gör. Det är bra med alumner som kommer på events. Väldigt inspirerande. Ger en personlig kontakt. Vilken roll ska LinTek, enligt dig, ha jämfört med andra aktörer (sektioner, nätverk, LiU)? LinTek har varit bra på kontinuitet. Borde ha en stödjande roll. LinTek kanske ska vara en hjälpande hand och stötta sektioner som inte har så bra näringslivsverkamhet. Inte kontrollerande organ. Vi är större och det är enklare att komma ut till företagen. Vissa företag vill ha flera olika sektioner och då är det enklare att nå ut till kåren med stora events istället för flera små. Det är bra verksamhet på sektionsnivå (nischad). Resurs till de mindre mässorna. Underlätta om de vill göra saker. Bidra med sin samlade kunskap och näringslivskontakter. Som student vet man inte alltid vad man vill jobba med. Det är bra om sektion och kår ligger bedriver olika verksamhet. Mer personlig kontakt med företagen vore bra. Stötta sektioner med ramverk. Beror av vad de behöver hjälp med. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

14 (15) Sektionerna kan göra det väldigt mer specifikt (nischat). LinTek gör det mer inkluderande. LinTek borde erbjuda saker för alla studenter. TBI-känner sig lite utanför. LinTek kan förverkliga mer drömmar. Fråga företagen lite vad de vill göra. Svårt. Viktigt att LinTek inte glömmer att hjälpa andra aktörer. Mer nischade events (startup-dagar etc). Sektionerna nischade medan LinTek mer bredd. Stötta mässorna med kunskap. Sektionerna ska inte konkurrera ut LinTek och vice versa. LinTek borde stötta sektionerna och erbjuda bredd till studenterna. Rent naturligt vore det en bredare roll. M och I har stor näringslivsverksamhet. Tex TEAM är mer exkluderande medan LARM är inkluderande. LARM borde satsa på bredd. Norrköping: bra med bredd eftersom sektionen är så nischad. Lunchföreläsningar osv försvinner i flödet, så det är mer till en nackdel. Universitetet borde inte göra lunchföreläsningar och traditionell studentikos näringslivsverksamhet. Svårt för LinTek att rikta sig åt alla nischer. Sektioner borde rikta sin nlverksamhet enbart mot sina studenter. LiU bör inte bedriva näringslivsverksamhet. Om det gör det, så ska det vara samverkan. De borde INTE konkurrera med studenterna. LinTek borde ta en roll som samordnare med sektionerna så att saker inte krockar. Sektionerna borde inte vara giriga utan mindre sektionerna borde kunna ta del av företagen. Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

15 (15) Hur är er näringslivsverksamhet uppbyggd? - Inriktningar på events? - Råd och grupper ni sitter med i / leder? - Samarbeten med andra delar av er kår (exempelvis studiesocial verksamhet eller utbildningsverksamhet) - Finns det något samarbete med ert universitet? Hur sker det samarbetet? Hur skiljer sig era event och er verksamhet från sektionernas och andra organisationers näringslivsverksamhet? Hur ser kopplingen/synergierna ut mellan den kontinuerliga näringslivsverksamheten och arbetsmarknadsdagen? Vanligtvis betalar företag pengar för att synas. Har ni något utbyte där företaget erbjuder något annat än pengar? - I så fall, hur ser detta samarbete ut? Planer för framtiden? Telefon Org.nr Bankgiro E-post ko@lintek.liu.se Hemsida

16 1 (19) RAPPORT Utbildningsbevakning på kursnivå Ansvarig: Mona Mrad

17 2 (19) Bakgrund Verksamhetsår 2014/2015 beslutade LinTek att verksamhetsplanen 2015/2016 skall innehålla en verksamhetspunkt som utreder utbildningsbevakningen på kursnivå. Kursutvärderingar är den metod LinTek idag, till störst utsträckning, använder för att utvärdera kurser. Svarsfrekvensen på kursutvärderingarna är i allmänhet låg och kan därför inte alltid sägas representera en hel studentgrupp. Även LiU har ett eget kursvärderingssystem som ligger som en del i studentportalen som även den har en låg svarsfrekvens. Till detta läggs även det faktum att LinTeks kursutvärderingssystem inte är anpassat för kurser på masternivå och övriga kurser där det inte finns tydliga uppdelningar i studentgrupper (klasser). Sammantaget är det svårt för teknologerna att se sin egen vinning i att utvärdera en kurs som denne redan slutfört. Syftet med verksamhetspunkten var att ta fram ett förslag på utbildningsbevakning på kursnivå för LinTek så att teknologerna skall få känna att de har större påverkansmöjligheter i sin utbildning. I denna rapport beskrivs processen av verksamhetspunkten samt det framtagna resultatet.

18 3 (19) Metod Metoden som valdes för projektet bestod av en spridning av olika diskussionsforum. Detta för att få en bred och övergripande bild av vilken typ av utbildningsbevakning på kursnivå som är mest lämpad LinTek. Internanalys Diskussion med studienämdsordföranden Utbildningsansvariga diskuterade dagens kursutvärderingssystem med studienämdsordföranden från de olika sektionerna. Följande frågor ställdes till studienämdsordföranden: Hur ser det perfekta kursutvärderingssystemet ut? Vad är positivt samt negativt med LinTeks kursutvärderingssystem nu? Hur mycket arbete är ni beredda på att lägga ner? Vill ni göra som det är nu eller kan ni lägga ner ytterligare tid för att läsa exempelvis fritextsvar? Hur kan man bevaka kurser? Måste det verkligen vara genom diskussion och enkäter? Tycker ni att LinTek ska bedriva en egen utbildningsbevakning? Eller ska man lita på KURT 1? Diskussion med tidigare utbildningsansvariga Fem teknologer som tidigare suttit på posten som utbildningsansvariga deltog under en diskussionslunch där syftet var att samla tankar och idéer om verksamhetspunkten samt vad man bör ha i åtanke under projektets gång. Diskussionen inleddes med en öppen fråga om åsikter kring verksamhetspunkten överlag. Följande frågor ställdes därefter: Gjorde ni någon stor förändring av kursutvärderingsprocessen under ert sittande år? Varför gjorde ni detta? Vad var bakgrunden till ändringen och vad fick det för konsekvenser? Så här ser kursutvärderingssystemet ut idag (förklara kort). Vad är skillnaden mot ert år? Varför tror ni att det är lågt deltagande? Enkät till teknologerna En enkät utformades med syfte att samla in åsikter från klassrepresentanter i de olika sektionerna. Enkäten skickades även ut till teknologerna så att alla som berörs av LinTeks kursutvärderingssystem skulle få chans att yttra sig. Frågorna finns i Bilaga 2. 1 Kursvärdering (LiU), enkät via studentportalen

19 4 (19) Externanalys Enkät till RUBIK Utbildningsansvariga ansvarade för den externa analysen och skickade ut en enkät till olika kårer i Sverige (RUBIK). Syftet med externanalysen var att ta reda på fakta om hur andra kårer driver sin utbildningsbevakning på kursnivå. Följande frågor ställdes till RUBIK: Hur ser er kursutvärderingsprocess på kursnivå ut idag? Finns det något samarbete mellan lärosätet och studentkåren när det gäller kursutvärderingar, i så fall, vad för samarbete? Har ni fritextsvar och i så fall, vem läser och filtrerar dessa svar? Hur sker återkopplingen till studenterna? Spontan för- och nackdelar med ert system? Resultat Internanalys Diskussion med studienämndsordföranden Under diskussion med studienämndsordföranden från de olika sektionerna lyftes det upp församt nackdelar med dagens utbildningsbevakning på kursnivå samt tankar kring ny utbildningsbevakning. Studienämdsordföranden anser att dagens utbildningsbevakning består av bra diskussionsunderlag samt att diskussionerna i klassrummet är ett organiserat sätt att samla teknologernas åsikter. Det är även bra då diskussionerna ofta leder till bra lösningar eller förslag och teknologerna får även lyssna på vad andra teknologer tycker. Möte med examinatorn uppskattas, både från klassrepresentanternas samt examinatorernas sida. Under mötet ges en chans att komma fram till lösningar samt utbyta åsikter. Nackdelarna med utbildningsbevakningen på kursnivå, enligt studienämdsordföranden, är att systemet KASS 2 är svårt samt krångligt. Det är även knepigt att utföra utvärderingar i kurser där kursdeltagarna inte tillhör samma program/sektion då det är svårt att nå ut till alla kursdeltagare om när utvärderingen hålls. Även utbytesstudenterna är svåra KASS att få med då de inte tillhör någon sektion. Ytterligare nackdelar med diskussionerna i klassrummen är att det är lätt för klassrepresentanterna att vinkla åsikter efter personliga erfarenheter, både i skrift och på möten. Under mötena finns det även en risk att enbart samma personer yttrar sig och inte ger utrymme för andra. Diskussionerna är tidskrävande och många teknologer väljer att inte delta på grund av det. Det är tråkigt att återkoppling ej ges till teknologerna som utfört utvärderingen. 2 Kursutvärderingsavstämningssystemet, databas där man anmäler vilka kurser som ska utvärderas

20 5 (19) Utvärderingsmallen är svår och jobbig och diskussionsmallen kräver tid att gå igenom. Det är även svårt att vara anonym under dessa diskussionstillfällen. Kursutvärderingstillfällena äger rum efter kursens gång vilket gör att det inte finns möjlighet att förbättra kursen under kursen. Slutligen anser studienämdsordföranden att systemet tyvärr byggs för mycket på sektionerna. Studienämdsordföranden diskuterade nya förslag på hur utbildningsbevakning kan genomföras. De föreslår att det bör vara obligatoriskt med utvärdering eller schemalagt från t.ex. LinTek i TimeEdit. Ett förslag är att det bör ske möten veckovis mellan examinatorer och klassrepresentanter för att konstant kunna förbättra kursen under kursens gång och att det skickas ut en enkät till teknologerna så de kan utvärdera kurser fler gånger än bara en. Det vore även en fördel om det fanns en brevlåda där teknologerna kan lämna åsikter för specifik kurs. Under sista föreläsningstillfället i en kurs bör man uppmärksamma studenter som läser kursen som en fristående kurs om att en utvärdering kommer att ske, så man även får med dem. Studienämdsordföranden anser att dagens kursutvärderingssystem kan förbättras genom att examinatorn återkopplar både till teknologer som utfört utvärderingen samt de nya teknologer som kursen kommer att hållas för, att klassrepresentanterna byter namn till kursrepresentanter och att undvika att de vinklar åsikter under diskussionstillfällena. Examinatorn kan även ta ansvar och mejla ut information om kursutvärderingstillfället via maillistorna på kursen. Systemet KASS måste bli bättre. Diskussion med tidigare utbildningsansvariga Under diskussion med tidigare utbildningsansvariga framgick det att diskussionerna i klassrummen bör bevaras och att återkoppling från examinatorerna är ytterst viktigt. Det nämndes även att sektioner vid LiTH, t.ex. I-sektionen, använder bra metoder för att locka studenter till att utföra kursutvärderingar. Förändringar som skett under tidigare år av utbildningsbevakningen på kursnivå är exempelvis att utbildningsansvariga hjälpte sektionerna att göra om sina utvärderingsprocesser så att så att det passade LinTeks önskade process. Man gjorde även mycket utvärderingsprocessbeskrivningar.

21 6 (19) Enkät till teknologerna Det var 302 teknologer som besvarade enkäten som skickades ut via sociala medier samt mejlades ut till klassrepresentanterna via studienämndsordföranden. Figuren nedan visar årskursfördelningen mellan deltagarna samt om de är/har varit klassrepresentanter. Figur 1. Tårtbitarna visar den procentuella fördelningen av vilken årskurs deltagarna går samt om de är/har varit klassrepresentanter. Teknologerna anser att dagens utbildningsbevakning på kursnivå ger en chans att få påverka sin utbildning men det finns även de som anser att det är slöseri med tid då de känner att man inte lyckas påverka så mycket då examinatorer/lärare inte tar åt sig av kritiken som ges. Man får inte heller någon återkoppling från examinatorn vilket kan gå hand i hand med ovisshet om hur mycket man faktiskt lyckas påverka. Vissa deltagare anser även att det vore bra om frågorna som ställs under diskussionstillfällena kunde specificeras lite mer för den aktuella kursen då det även blir lättare att komma ihåg mer av kursen som man annars kanske glömt bort.

22 7 (19) Figur 2. Staplarna visar fördelningen om teknologernas generella uppfattning om kursutvärderingar där 1 är slöseri med tid och 5 är kul att få chansen att påverka. Svarsdeltagarna fick frågan vad anser du är studenternas uppfattning till kursutvärderingarna i stort?. Här kan man observera att även fast man själv anser att utbildningsbevakningen är bra så tror man att den generella uppfattningen från andra teknologer inte är lika bra. Man tror att andra teknologer inte förstår vikten med att utvärdera en kurs då det är dålig återkoppling till de som gjort kursen. Man tror även att andra teknologer inte deltar för att de helt enkelt anser att det är slöseri med tid eller inte orkar. Det finns även ett tankesätt om att det påverkar ju ändå inte oss utan bara teknologerna efter oss.

23 8 (19) Figur 3. Staplarna visar fördelningen om studenternas uppfattning om vad andra studenterna tycker om kursutvärderingarna i stort där 1 är slöseri med tid och 5 är kul att få chansen att påverka. Av de som svarade på enkäten är det 87,4% som deltar på kursutvärderingar. Då frågan om varför tror du att studenterna deltar ställdes svarade majoriteten av studenterna att man ville vara med och påverka och göra kursen bättre. En del svarade även att man känner sig tvingad av klassrepresentanterna att delta på kursutvärderingarna eller att man utsätts för grupptryck för att resten av klassen sitter kvar. Vissa nämnde även att man tycker det är bra att utvärdera för att höja universitetets goda ryckte på arbetsmarknaden och vissa nämnde att man deltog endast för att man får fika. Då den motsatta frågan ställdes Varför tror du att studenterna inte deltar så svarade majoriteten att det var dålig framförhållning om när kursutvärderingarna hålls men också att studenterna prioriterar annat. Några personer svarade att man redan hade avslutat kursen och att det då inte är någon idé att hjälpa till att förändra kursen. Då det sedan tidigare är känt att det råder en ovisshet hos studenterna kring hur mycket de vet att de påverkar en kurs genom kursutvärdering ställes följande fråga i figuren nedan. Den procentuella fördelningen påvisar att det ändå finns en viss okunskap om hur mycket man faktiskt lyckas påverka men man är ändå medveten om att det går.

24 9 (19) Figur 4. Staplarna visar fördelningen av I hur stor uträckning tror du att kursutvärderingar förändrar kurser? där 1 är inget alls och 5 är jättemycket. Då det i dagsläget finns två olika utbildningsbevakningssystem, KURT och LinTeks, ställdes frågan om man egentligen visste vilken system som tillhörde LinTek resp. universitetet. Resultatet visat att teknologerna generellt är medvetna om hur det är.

25 10 (19) Figur 5. Tårtbitarna visar svarsdeltagarnas kunskap kring vem som är ansvarig för vilket kursutvärderingssystem. En fråga ställdes som handlade om man visste hur LinTeks kursutvärderingsprocess såg ut (Se Bilaga 2). Resultatet visar att majoriteten har kunskap kring hur processen ser ut, dock är det 32.1% som inte visste. Figur 6. Tårtbiten visar svarsdeltagarnas kunskap kring LinTeks processen av kursutvärderingssystem. I slutet av enkäten ställdes frågorna om hur studenterna tror att man kan öka engagemanget att delta vid kursutvärderingar bland studenterna samt hur man skulle vilja utvärdera kurser. En större del av studenterna ansåg att det viktigaste för att få upp engagemanget är att bli bättre på att visa förändringar som kursutvärderingar gör och att LinTek ska ge mer konkreta exempel på förändringar. De tycker även att vi ska bli bättre på att informera studenterna om vad kursutvärderingar leder till, hur det påverkar och visa varför det är viktigt att delta. En del teknologer ville ha en mer transparent process och att det ska ske en bättre återkoppling av resultatet från utvärderingarna tillbaka till teknologerna, både teknologernas kommentarer men även vad examinatorn hade att säga. Det var många teknologer som gav förslag på hur man kan ändra processen för att öka engagemanget. Några av förslagen var att göra det mer effektivt t.ex. genom att minska antalet frågor i KURT, slå samman KURT och LinTeks system och även att ha mer kursspecifika frågor och att gå helt över till ett internetbaserat system med t.ex. diskussionsforum för att bibehålla diskussionen. Många teknologer önskade även att utvärderingarna skulle schemaläggas. Många teknologer ansåg att det behövdes ett incitament för att göra utvärderingarna, i form av t.ex. fika/lunch på utvärderingarna eller att det genomfördes någon form av tävling för gagn för högt deltagande. Majoriteten av teknologerna vill utvärdera kurser så som det är upplagt nu, dock är det svårt att veta om de refererar till KURT, LinTeks system eller kombination av de båda. Därför är detta resultat lite svårtolkat. En stor del av teknologerna ser gärna att utvärderingen sker digitalt via enkät. Detta för att man i lugn och ro kan tänka efter själv och välja när man gör utvärderingen. Även för att enklare kunna

26 11 (19) utvärdera masterkurser där klasstillhörigheten inte är så stark och teknologerna ser gärna många fritextsvar och inte så många frågor med skalor. Ytterligare kommentarer från teknologerna var att de önskar en snabbare och enklare process med mer områdesspecifika frågor och att utvärderingen ska ske mer kontinuerligt under kursen samt att återkopplingen från examinatorerna ska ske så fort som möjligt. En övrig fråga fanns i slutet av enkäten där teknologerna fick chansen att skriva vad de ville. Många uppskattade denna enkät och påpekade att det är roligt att arbeta inom utbildningsbevakning. En del skrev att man inte ska se det låga deltagarsiffran som dåligt utan att vi har bra kurser på LiU! Några svarade att man borde bli bättre på att utvärdera masterkurser så att dessa teknologer inte glöms bort. Några svar handlade om KURT och att man borde få svara på enkäten efter att man skrivit tentan samt fått betyget på kursen och inte stänga av det innan man får betyget. Externanalys Enkät till RUBIK Chalmers studentkår 3, NTK 4, TLTH 5 samt TKL 6 besvarade enkäten om hur respektive kår bedriver sin utbildningsbevakning. Resultatet är följande: Svar från Chalmers studentkår Centralt reglerad process 2 utvärderare/klass utses av examinator/studienämnd/slumpas fram 3 möten mellan kursutvärderare och examinator uppstartsmöte(kontaktskapande), mittmöte(halvtidscheck) och avslutande kursnämndsmöte(konstruktiv kritik till nästa kursomgång) Kursutvärderingar skickas ut inför kursnämndsmöte, i början av tentaveckan, ett antal standardfrågor samt möjlighet till egna extra frågor. Standardfrågorna: o Jag hade tillräckligt med förkunskaper för att kunna följa kursen. o Jag känner till kursens lärandemål (vad jag förväntas kunna efter genomförd kurs) o Kursens pedagogiska upplägg är lämpligt för att kunna uppnå kursens lärandemål o Undervisningen fungerade väl o Kurslitteraturen inklusive övrigt kursmaterial stöttade mitt lärande väl. o Examinationen (inklusive alla obligatoriska kursmoment, tentamen, inlämningsuppgifter mm.) testade om jag hade uppnått kursens lärandemål. 3 Teknologkåren vid Chalmers tekniska högskola 4 Teknologkåren vid Umeå universitet 5 Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola 6 Teknologkåren vid Luleå tekniska universitetet

27 12 (19) o Kursadministrationen fungerade väl o Hur var kursens arbetsbelastning i förhållande till antalet poäng? o Vad är Ditt sammanfattande intryck av kursen? o Vad bör främst bevaras till nästa år? o Vad bör främst förändras till nästa år? Studentkåren involverad vid ändring av processen Utbildningssekreterare för varje program filtrerar fritextssvaren Återkoppling sker via kurs-pm där förändringar beskrivs + Det kan även ske återkoppling via fritextsvar och på möten + Slipper det administrativa Lärare känner sig kränkta av fritextsvar, kan bero på ickefungerande filtrering och brist på konstruktiv kritik. Lösning=studenter ger en föreläsning om konstruktiv kritik med inriktning på kursutvärderingar Svar från NTK Olika processer beroende på kurs Via kurshemsidan på Cambro(typ vårt Lisam) Ofiltrerade fritextsvar, går direkt till kursansvarig, inte hört problem med detta Sammanställd utvärdering publiceras på kurshemsida Återkoppling ska ske i början av kursen men efterföljs inte direkt Svar från TLTH Ett antal studentrepresentanter per kurs, väljs av kursansvarig eller studieråd Görs genom CEQ(Course Experience Questionnaire) Kursansvarig ansvarar för operativ utvärdering under kursens gång, inte lika styrt. Förlopp: Enkät skickas till alla studenter, ett antal standarsfrågor ( men kursansvarig kan lägga till fler frågor. Fritextssvaren censureras av studieråden, dessa får ersättning av universitetet för arbetet Enkäten sammanställs av universitetet till en s.k. arbetsrapport, skickas till kursansvarig, programledare & studieråd. Utvärderingsmöte hålls mellan kursansvarig och studentrepresentanter. Programledare och studieråd är också inbjudna. Diskuterar bra/dåligt med kursen, förbättringsförslag. Diskussionen bildar en slutrapport. Slutrapporten publiceras på nätet samt mailas till kursansvarig, prefekt, programledare och alla som har läst kursen.

28 13 (19) Återkoppling sker i samband med nästa kursstart där förändringar lyfts av kursansvarig. Svar från TKL 2 former av kursutvärdering o Klassisk enkät(evasys), skickas till studentmail efter avslutad kurs, problem att få hög svarsfrekvens o Programrådsrepresentanter i varje klass. Utvärderar tillsammans med utbildningsledare(programkoordinator) för varje program. Djupare diskussion & går igenom enkätsvaren. Går även igenom förändringar sedan förra året. Sektionerna tillsätter programrådsrepresentanter Kåren är med i omarbetningen av utvärderingsenkäten Fritextssvaren filtreras ej utan går direkt till examinator. Haft problem med elaka kommentarer så fritextssvaren har reducerats Återkoppling sker vid kursstart av lärare, dock inte alla som gör detta. Bör ske större samarbete mellan enkäterna och programråd Slutsats Efter sammanställningen av all insamlad information diskuterades det tillsammans med utbildningsansvariga hur utbildningsbevakning bör ske genom LinTek. Det är svårt att direkt applicera en annan kårs utbildningsbevakning på just LinTeks då alla universitet är unika i sitt sätt att utvärdera då vissa har starkare samarbete med universitetet, andra inte. Diskussionerna i interanalysen påvisade att teknologer generellt anser att diskussionerna i klassrummen bör behållas samtidigt som det behövs en del kompletteringar för att förbättra och effektivisera utvärderingarna. De nya förslagen på utbildningsbevakning resulterar i slutändan sig i det nuvarande systemet men det handlar mer om en fråga kring medvetenheten hos teknologerna. Teknologernas okunskap kring hur mycket de faktiskt påverkar en kurs genom utvärdera leder till att de känner att det är slöseri med tid att utvärdera då det ändå inte ger något. En tydlig informationsspridning kring utvärderingarnas påverkan på kurser bör utföras för att få upp medvetenheten. Då nya KURT är på infart så finns hopp om att vissa oklarheter i LinTeks system kommer att förbättras. T.ex. så som att få in mastersstudenternas åsikter samt mer kursspecifika frågor. Då LinTek har jobbat hand i hand med universitetet för att ta fram nya KURT så kommer inte denna verksamhetspunkt att leda till en stor förändring av LinTeks utbildningsbevakning. Då teknologerna gav bra förslag och idéer på förbättringar av dagens utbildningsbevakning på kursnivå kommer följande förändringar att ske: Färre diskussionsfrågor under utvärderingarna i klassrum och mer specifika frågor.

29 14 (19) Skicka ut en enkät i slutet av kursen till de som läser masterkurser så att även de kan besvara LinTeks diskussionsfrågor. Halvtidsutvärdering (en enkät) ska skapas som klassrepresentanterna ansvarar över att den skickas ut till studenterna. Halvtidsutvärderingen ska vara kort och bestå av 3 frågor (Bra/dåligt/förbättringar). Sätta krav på examinatorn att återkoppla efter halvtidsutvärderingen men även efter den stora diskussionen i klassrummen i slutet av kursen, både till studenterna som gett feedbacken men även till de nya. Undersöka frånvaron under kursutvärderingarna i klassrummen. Deltog inte teknologerna på grund av att de är nöjda med kursen (vilket är en åsikt i sig) eller deltog de inte för att de inte orkade gå? Klassrepresentanter skickar ut en kort fråga om de finner att det är få deltagande på utvärderingen. Det är även viktigt att en ny utvärdering av utbildningsbevakning på kursnivå genomförs efter ett tag då KURT har implementerats för att se om teknologerna är mer nöjda över utbildningsbevakningen.

30 15 (19) Bilagor Bilaga 1 Verksamhetspunkten Utbildningsbevakning på kursnivå

31 16 (19) Bilaga 2 LinTeks enkät om utbildningsbevakning på kursnivå

32 17 (19)

33 18 (19)