EXAMENSARBETE. Flaskhalsar i Aitik koppargruva

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Flaskhalsar i Aitik koppargruva"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:38 HIP Flaskhalsar i Aitik koppargruva Identifikation och förbättringsförslag Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet Bergteknik 120 p Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Drift och underhållsteknik 2005:38 HIP - ISSN: ISRN: LTU-HIP-EX--05/38--SE

2 Flaskhalsar i Aitik koppargruva Identifikation och förbättringsförslag 30 Dygn :19 46,4 % G5A_INFR_MALMUPPLAG1_NIV W09 05 W09 05 W09 05 W10 05 W10 05 W10 05 W10 05 W11 05 W11 05 W11 05 W12 05 W12 05 W12 05 W12 05 W Examensarbete vid avdelningen Drift och Underhåll Utfört av: Handledare: Arne Renström Håkan Schunnesson Examinator: Maria Ask Bergteknikingenjörsprogrammet Luleå tekniska universitet

3 Förord Detta examensarbete har utförts vid avdelningen för Drift och Underhåll, vid institutionen för Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet. Arbetet är det avslutande momentet på ingenjörsutbildningen Bergteknik och har bedrivits i Aitik i Gällivare kommun. Vi vill framföra vårt tack till våra handledare Arne Rehnström, New Boliden samt Håkan Schunnesson och Arne Nissen vid Luleå tekniska universitet för deras stöd och support under arbetets gång. Dessutom vill vi tacka alla de som varit behjälpliga vid informationsinsamlingen, intervjuer m.m. utan vilkas medverkan det inte skulle ha varit möjligt att genomföra detta arbete. Malmberget den 10juni år i

4 Sammanfattning Aitik i Gällivare kommun är en dagbrottsgruva vars huvudprodukt är kopparkoncentrat som transporteras till Rönnskärsverken för vidareförädling. Gruvbrytningen sker på ett konventionellt sätt med stora producerande enheter, i likhet med andra dagbrottsgruvor. För att säkerställa dagens produktion och vara förberedd för en framtida produktionsökning vill man identifiera och därigenom möjliggöra en eliminering av de flaskhalsar som finns i brytningsprocesserna. Syftet med denna studie har varit att identifiera flaskhalsar som ger upphov till produktionsminskningar och brist på malm till anrikningsverket, och sedan utifrån dessa ge förslag på allmänna och specifika åtgärds- och förbättringsförslag. För att lokalisera problemen gjordes en fallstudie och en genomgripande nulägesbeskrivning av de sex processtegen från tillredningen till lagren i malmladorna. Insamling av data för det senaste året kombinerat med personliga kontakter med olika befattningshavare gav underlaget för arbetet. I analysen görs kopplingar mot Ishikawadiagram, de olika referensteorierna och nulägesbeskrivningen. Resultaten visar att lastmaskinerna och infrakten är de största flaskhalsarna i systemet. Om en lastmaskin i malmbrytningen havererar, så förloras omedelbart omkring fyrtio procent av tillgänglig kapacitet. Infrakten har en tendens att ofta råka ut för mindre stopp vilket stör truckcyklerna. Dessutom har inte malmladan, som ska fungera som buffert och därmed ge ett jämt flöde in till verket, den kapacitet den var avsedd för. För att eliminera dessa störningar bör Aitik höja tillgänglighet och nyttjandegrad på de identifierade flaskhalsarna. Lämpliga metoder för att uppnå detta är att ta hjälp av TPMmetoden för att höja den totala utrustningseffektiviteten samt PDSA-cykeln för identifikation och eliminering av störningsorsaker. En grundlig utbildning för maskinoperatörer och underhållspersonal både på lastmaskinerna och truckarna är viktigt. Om det efter dessa insatser inte skett någon avsevärd förbättring så bör möjligheten att göra nyinvesteringar ses över. Slutligen rekommenderas att öka kapaciteten från 200 till 1000 ton i krossfickorna under de nya krossarna som ska byggas längre ner i dagbrottet. ii

5 Abstract Aitik, in the Gällivare municipality, is an open pit mine producing mainly copper concentrate for further refining at Rönnskärs processing plant. The extraction of ore in Aitik is performed in a conventional manner, as in most open pit mines, involving large production units. To ensure production reliability, and in anticipation of future production increases, the management wishes to identify and eliminate any bottlenecks present in the current process chain. This study aims to identify the bottlenecks leading to loss of production volumes and to identify factors causing interruptions of ore at the process plant. This study will also provide general and specific recommendations on how to improve performance. To locate any problems a case study and an exhaustive real-time investigation of the six process steps, from ore extraction to end product storage, was conducted. Data collected during the last year and interviews with staff at the site provided the basic information for the work outlined. The analyses were performed with references to Ishikawa diagrams, the different reference theories and the real-time investigation. The results clearly identified the loaders and the conveyor belts as the major bottlenecks. More specifically, the analyses showed that the breakdown of a single loader caused an immediate drop of production volume of up to forty percent. Additionally, the conveyor belts were found prone to blockage and short stops, disrupting truck schedules. Even the storage area, meant to buffer such upstream disruptions to ensure a constant supply of product to processplant, failed as the projected capacity of the storage area is not met. The recommended improvements are based on the theoretical frame of reference chosen. To eliminate the disruptions outlined above, Aitik should improve the accessibility and usage at the bottlenecks. This is best accomplished by employing the TPM-method to increase the total equipment usage and the PDSA-cycle to identify and eliminate the causes for disruptions. Awareness training of machine operators and maintenance crew is important. If such efforts fail to produce a significant improvement, the possibility of additional investment in machinery should be explored. Lastly, this study suggests that future loading bay capacity below crusher bins should be increased from 200 to 1,000 metric tons. iii

6 Innehållsförteckning Förord... i Sammanfattning...ii Abstract...iii Innehållsförteckning... iv 1. Introduktion Aitik Problembeskrivning Syfte och mål Avgränsningar Metod Vetenskapliga studier Kvalitativ och kvantitativ metodik Tillvägagångssätt Dataprogram Datainsamling Verktygsval för analys Metodkritik Validitet Reliabilitet Metoddiskussion Teoretisk referensram Flaskhalsteori Begränsningsteorin De fem stegen för genomflödestänkande Hörnstenar i offensiv kvalitetsutveckling PDSA-cykeln TPM- Total Productive Maintenance koncept TPM:s tre byggstenar Tillgänglighetsproblem Sporadiska och kroniska förluster Nulägesbeskrivning Minestar Tillredning Roterande krossande borrning Slående sänkhammare, DTH Laddning och tändsystem Lastning Lastningsproblem Bergtransport Truckproblem Krossning och infrakt Dispatcher Malmlador Ladproblem iv

7 4.8 Kvarnsektion Gruvunderhåll Avd. UH gräv- och borrmaskiner Avd. UH mobila maskiner Avd. Gruv-el Personal och organisation Resultat Tillredning Lastning Bergtransport Krossar, krossfickor och infrakt Diskussion Flaskhals, lastmaskinerna Operatörsutbildning Förbättrat underhåll Investeringar Kvalitetsutveckling Flaskhals, infrakten Förbättringar Kvalitetsutveckling Krossfickor Förslag på vidare studier Referenser Litteratur Rapporter Uppsatser Internet Föredrag Bilagor Bilaga 1, Produktionsstatistik Bilaga 2, Sammanställda skiftrapporter Bilaga 3, Sju kvalitetsverktyg Bilaga 4, Problemlösningscykeln Bilaga 5, Minestar a. Aquiladisplay b. Caesdisplay c. Truckdisplay Bilaga 6, Fotografier a. Krosstation b. Malmlada c. Autogenkvarn d. Malningsavdelning Bilaga 7, Förslag på krossfickor v

8 1. Introduktion Detta kapitel behandlar bakgrunden till examensarbetet, problemområdet samt syfte och avgränsningar. 1.1 Aitik Aitikgruvan, belägen i Gällivare kommun i Norrbotten, har varit i produktion sedan Gruvan drivs som dagbrott och den nuvarande produktionsnivån är 19 Mton malm/år samt ca 22.5 Mton gråberg/år. Enligt nuvarande långtidsplan sträcker sig gruvans livslängd till Idag planerar man för ett sjätte omtag i norra delen av dagbrottet. Genomförs detta innebär det att gruvbrytningen med dagens produktionstakt kan pågå i ytterligare tio år, alltså fram till år 2023 (www.boliden.se maj 2005). Värdemineralet i malmkroppen är kopparkis. Genomsnittlig kopparhalt i malmen är 0.36 %. Därutöver finns små mängder guld och silver (0,20 respektive 3,8 g/t). Övriga sulfidmineral i malmen är framförallt pyrit, men även mindre mängder magnetkis. Ur de 19 Mton som årligen anrikas i anrikningsverket utvinns drygt 200 kton kopparslig. Sligen håller igenomsnitt 28 % Cu, 8 g/t Au och 180 g/t Ag. Kopparutbytet i processen är ca 90 %, guldutbytet ca 50 % och silverutbytet ca 70 % (Linna, M. 2002). 1.2 Problembeskrivning Dagbrottets primära uppgift är att leverera malm till anrikningsverket. Störningar i malmproduktionen riskerar alltid att sluta med malmbrist i malmladan och därmed förlorade intäkter som följd. Störningar i malmleverans till Anrikningsverket kan uppstå på flera ställen i kedjan tillredning lastning körvägar trucktillgång kross bandinfrakt och malmlador. Produktionstekniskt återfinns den trånga sektorn i kvarnsektionerna (Optimerad Fragmentering I Aitik, P. Bergman & A. Berggren). Därför är det av största vikt att störningar tidigare i kedjan inte leder till att dessa blir utan rågods. Om så sker kommer intäktsförluster att uppstå som blir svåra att återhämta p.g.a. kvarnarnas begränsade kapacitet. Malmproduktionen drabbas ofta av störningar som i ogynnsamma lägen, där bufferten i malmladorna varit otillräcklig, lett till att man tvingats dra ner på kvarnarnas kapacitet eller stoppa vissa kvarnserier med minskad genomsättning som följd. Eftersom sligproduktionen har en direkt koppling till företagets intäkter, är det av största vikt att den budgeterade produktionsvolymen kan hållas. I gruvan finns ett antal flaskhalsar som orsakar dessa störningar. Lastmaskiner som går sönder, för få driftklara truckar, för litet antal truckförare eller dålig planering inför skjutningar är exempel på sådana flaskhalsar. Det visar sig dock att det inte ges någon klar och tydlig bild över vilken eller vilka störningar det är som oftast leder till produktionsbortfall. Skälet till att man vill öka leveranssäkerheten är att kvarnarna är den trånga sektorn (P. Bergman & A. Berggren). Sett över hela processen, lossbrytning av malm fram till färdig produkt, är det därför av största vikt att kvarnarna har kontinuerlig tillförsel av råmalm. Genomsättningskapaciteten hos kvarnserierna är bara marginellt mer än vad den budgeterade dygnsproduktionen ligger på. Dessa begränsningar gör att övriga processer måste underordna sig kvarnarna för att därigenom maximera produktionskapaciteten. 1

9 Att gruvan har överkapacitet som gör att man kan köra ikapp eventuella tidigare tappt förbättrar inte situationen, eftersom efterliggande led i processen inte har samma möjligheter. Detta är huvudorsaken till att det är betydelsefullt att finna och kunna åtgärda störningarna som orsakar dessa variationer i dygnsproduktionen. Det finns naturligtvis fler vinster att uppnå om man lyckas med detta. En sådan är att dagens överkapacitet i malmbrytningen kan reduceras med lägre kostnader som följd. Ett annat alternativ kan vara att använda kapaciteten som frigörs till att öka gråbergsbrytningen. 1.3 Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att redovisa var i gruvan flaskhalsar, med viss regelbundenhet och omfattning, uppstår. Utifrån detta ska förslag på åtgärder utarbetas, som kan leda till att flaskhalsarna elimineras eller begränsas, samt vilka positiva effekter som kan uppnås genom dessa åtgärder. 1.4 Avgränsningar Examensarbetet begränsas till att omfatta följande sektioner inom gruvan: Tillredning Lastning Bergtransport Krossar Malminfrakt Malmlador Ovan nämnda processers huvudsakliga uppgift är att försörja kvarnarna i anrikningsverket med malm. Därför har, trots avgränsningen, även kvarnarna beskrivits i rapporten för att tydliggöra målet med att eliminera flaskhalsarna. Störningar i malmleverans till anrikningsverket kan uppstå på flera ställen i kedjan (Fig 1.1). Om en åtgärd får konsekvenser i något tidigare eller efterföljande led så kommer inte någon ytterligare analys av denna att göras. Studien av historiska störningsdata avgränsas till att gälla från juni 2004 till och med april Figur 1.1 Flödesschema Aitiks processer (Öhman, J. 2005) 2

10 2. Metod Detta kapitel innehåller en beskrivning av de metoder som använts samt tillvägagångssätt. Vidare redovisas alternativ som förkastats med redogörelser för varför dessa inte tillämpades. 2.1 Vetenskapliga studier Fallstudier används ofta inom kvalitativ forskning. De anses vara särskilt tillämpliga i utvärderingar, där studieobjekten är mycket komplexa. Man söker exempelvis förklara, förstå eller beskriva stora företeelser eller system som inte låter sig undersökas med någon annan metodik. Fallstudier behöver inte nödvändigtvis begränsas till just ett fall. I en och samma studie kan mycket väl flera olika fall studeras (Backman, J. 1998). Vidare kan en fallstudie ha olika avsikter, undersökande, beskrivande och förklarande. En undersökande studie syftar till att skapa en bättre förståelse för problemet och dess omfattning och skall användas inledningsvis. Vidare forskning krävs vanligtvis för att få fram konkreta bevis. En beskrivande studie syftar till att beskriva karaktäristiken för en situation samt svara på frågorna vem, vad, när, var och hur. Studien förutsätter att man redan har en grundläggande förståelse för problemet. Förklarande studier slutligen har som mål att identifiera orsaks- verkanssamband där problemet är väl definierat och alla ingående variabler är kända. (Zikmund, W 2000) 2.2 Kvalitativ och kvantitativ metodik Under de senaste årtiondena har det skrivits mycket om kvantitativt och kvalitativt inriktad forskning (Fig. 2.1). Beteckningarna syftar på hur man väljer att bearbeta och analysera informationen som insamlats. Med kvantitativt inriktad forskning menar man sådan forskning, som använder sig av statistiska bearbetnings- och analysmetoder. Kvalitativt inriktad forskning i sin tur, innebär att forskningen använder sig av verbala analysmetoder (Patel, R Davidsson, B 1994). Figur 2.1 Kvantitativ/ kvalitativ 2.3 Tillvägagångssätt Inledningsvis var utgångspunkten för examensarbetet att det fanns ett känt, ofta förekommande problem, nämligen att malmbehandlingsverket fick bergbrist på grund av att gruvan inte kan leverera tillräckligt med malm. Uppgiften blev då att finna svaret på varför inte gruvan har en högre leveranssäkerhet mot anrikningsverket som i detta fall är kunden. Arbetet har genomförts i form av en fallstudie som i huvudsak omfattat de sex processtegen från tillredning till lagren i malmladorna. Detta val gjordes för att säkerställa kravet på att gruvans alla moment tagits i beaktande och inga eventuella flaskhalsar missats. 3

11 Tillvägagångssättet för insamlandet av data inleddes med att undersöka Aitiks samlade databaser, där allt ifrån handskrivna skiftrapporter till informationsrika datafiler tagna från Minestar fanns. Eftersom dessa gav en någorlunda samlad historisk bild över hur produktionen utfallit, dock med skiftande kvalité på kommentarer till variationer som inträffat, kunde det användas som utgångsmaterial för det fortsatta arbetet. För att säkerställa att inga felaktiga slutsatser drogs, togs ett antal kontakter med medarbetare, med olika funktioner i företaget, som besitter bred kompetens. Kontakterna resulterade ofta i att våra iakttagelser kunde verifieras och därmed säkerställdes tolkningar och slutsatser som redovisas i detta arbete. Detta examensarbete baseras på en kombination av undersökande och förklarande studier (Kap.2.1) Inledningsvis studerades omfattningen av störningarna i malmproduktionen, vilket var en förutsättning för att kunna gå vidare med analysen. Metoden som användes var att identifiera de dagar som malmproduktionen var väsentligt lägre än planerad dygnsproduktion eller kraftigt sjunkande (Bilaga 1). Dessa dagar detaljstuderades för att finna orsaker till det inträffade. Detta utfördes med hjälp av lämnade skiftrapporter, intervjuer och annan tillgänglig data. Bägge metoderna, kvalitativ och kvantitativ metodik (Kap.2.2), tillämpades genom att de insamlade uppgifterna styrktes och definierades av intervjuer med berörda medarbetare i Aitik Dataprogram BePak: Samlar signaler från infrakten och anrikningsverket. Produktions Administration: Prodadmin loggar tidsbaserad data från Minestar vilket ger information om när och var aktiviteter i gruvan inträffar. Inga uppgifter om vad som orsakat felet erhålls dock. Access Stoppuppföljning: Processoperatörerna registrerar manuellt stopp och orsak. GanttBrowser: Används för att visualisera och analysera tidsrelaterad data Datainsamling För att kunna spåra händelser tillbaka i tiden när störningar i gruvan inträffat, var det inledningsvis tänkt att använda statistik över nivån i malmladan med hjälp av programmet BePak (Kap ). Detta visade sig dock vara svårt, eftersom det finns både en ny och gammal lada som i databasen behandlas som två separata. Detta innebär att man inte kan erhålla en gemensam bild över den totala nivån. Dessutom gick det inte att dra några säkra slutsatser om att låg nivå i ladan även medförde att någon kvarnserie hade stoppats. Gruvans statistik ProdAdmin (Kap 2.3.2) över hur dygnsproduktionen utfallit var inte heller ett absolut säkert sätt att kunna spåra eventuella störningar. En tillfällig nedgång i gruvans produktion kan bero på många olika orsaker som t.ex. att störningar i verket eller att flera dagars överproduktion medfört att buffertlagren in i verket blivit fulla. 4

12 Slutligen föll valet på befintlig statistik från kvarnserierna, data som inhämtades från Access stoppuppföljning (Kap ). Där finns loggad information om stopp på grund av bergbrist. Denna metod visade att det under det senaste året vid 25 tillfällen inträffat ett längre stopp (>3tim) på minst en kvarnlinje. Utöver denna information, utnyttjades även senaste halvårets skiftrapporter som är mer utförligt skrivna än vad som tidigare registrerats (Bilaga2). Studien inriktades på förhållanden där gruvan kraftigt minskat sin produktion från en dag till nästa, utan att det fått konsekvenser i form av bergbrist in i verket. Även tillfällen där gruvan haft låg produktion, sett över perioder på 3-4 dygn, ingick i denna studie (Bilaga1). Motivet var att eventuellt finna ytterligare orsaker som hade resulterat i bortfall av malmproduktion för att därigenom få ett större underlag för den fortsatta analysen. Analysen av hur truckcyklerna påverkades av stopp i infrakten gjordes med data från Ganttbrowser (Kap.2.3.2). Fyra dagar med signifikativt många stopp valdes ut. Dessutom studerades en längre period motsvarande tre månader för att fastställa tillgängligheten på infrakten. Även felorsakerna under perioden analyserades med hänsyn till omfattningen Verktygsval för analys Med hjälp av s.k. fiskbensdiagram, som även benämns orsak/verkan-diagram (Fig. 2.2) vars upphovsman är Kauro Ishikawa, kan problemen struktureras i huvud- och delorsakerna på ett överskådligt sätt. Huvudorsakerna angavs med de sju M:en. Management Människa Metod Mätning Maskin Material Miljö Figur 2.2 Fiskbensdiagram (orsak/verkan-diagram) Metoden gör att felorsakernas inbördes beroende får en tydligare struktur. Resultatet som åstadkommes ska ligga till grund för hur resurserna ska riktas för att göra nödvändiga felavhjälpande insatser. För att åstadkomma ett tillräckligt väl underbyggt dokument bör så många som möjligt av dem som är berörda av problemet vara med och bidra med sina erfarenheter. Detta innebar att samtal och intervjuer genomfördes under arbetets gång. 2.4 Metodkritik I ett vetenskapligt arbete är det viktigt att kritiskt granska den information som inhämtas, under hela undersökningsprocessen. Huruvida studien undersöker det den avsåg och om den framtagna informationen är tillförlitlig och giltig, är exempel på frågor som bör ställas. För att studiens resultat och förbättringsförslag skall vara trovärdiga är hög validitet och reliabilitet 5

13 av stor betydelse (Fig. 2.3). Validitet definieras som en metods förmåga att mäta det som avses. Reliabilitet avser en metods tillförlitlighet och stabilitet.(zikmund, W 2000) Fig. 2.3 Definition av Reliabilitet respektive Validitet. Sett från vänster hög R och V, i mitten låg R samt till höger låg V Validitet För att uppnå hög validitet ägnades initialt tid till att sätta sig in i problemet hur en flaskhals i gruvan definieras (Kap.3.1). Detta är nödvändigt för att säkerställa att rätt frågeställningar diskuteras vid uppföljningsträffarna och intervjuerna Reliabilitet Reliabiliteten har säkrats genom att data som har använts för att svara på när störningar inträffat har hög tillförlitlighet. Svårdefinierade eller på annat sätt svårtydda data har inte använts. Använda skiftrapporter har kompletterats med intervjuer där så har krävts. I detta examensarbete har samtal förts med personer som innehar detaljkunskaper om de frågeställningar som ingår i arbetet. Därmed har de bidragit med egna erfarenheter och idéer. En redovisning av vilka som lämnat information redovisas löpande i rapporten. 2.5 Metoddiskussion En alternativ metod hade varit att via enkäter söka svar på våra frågeställningar. Denna metod uteslöts dock eftersom djupet på svaren ofta är otillfredsställande, svarsfrekvensen inte brukar vara speciellt hög och möjligheten till kompletterande frågor inte ges. Fördelen med metoden hade varit att fler nåtts med frågorna utan att extra tid tas i anspråk (Zikmund, W 2000). Ytterligare ett alternativ för insamlandet av sekundärdata i form av historiska systemdata, hade varit att utföra egna observationer och på det sättet istället erhålla primärdata. Denna metod skulle dock inte ha varit möjlig i detta uppdrag eftersom det hade tagit lång tid, kanske veckor eller månader, för att säkert fånga in alla olika störningar som kan inträffa i brytningen. 6

14 3. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras de teorier om flaskhalsar och kvalitetsutveckling som ligger till grund för arbetet. 3.1 Flaskhalsteori Goldratt och Cox (1993) är av den uppfattningen att så länge det finns ett marknadsbehov är produktionskapaciteten och försäljningsvolymen begränsad av en enda flaskhals inom produktionssystemet. För att öka kapaciteten för hela systemet måste denna flaskhals identifieras och dess kapacitet maximeras. I litteraturen har det gjorts många försök att beskriva vad en flaskhals är. Ett sätt att beskriva den är att det är en produktionsresurs som är överbelagd och därmed fungerar som en begränsande faktor för vad som kommer ut ur processen (Mattsson, S-A 1997). En annan definition av flaskhals är en resurs som har mindre kapacitet än det behov som skall täckas (Persson, G & Virum, H, 1996). Oavsett vilken definition man vill använda sig av så är det ändå viktigast att man har en klar bild över var den trånga sektionen finns. I alla flöden finns flaskhalsen representerad och den tar sig uttryck i form av att vid en given produktionsökning kommer det att uppstå problem i denna sektion (Segerstedt A. 1999) Begränsningsteorin Denna teori bygger på synsättet att ett företags huvudsakliga mål är att tjäna pengar. Det innebär att det inte leder mot målet att producera och bygga upp mellanlager bara för att det finns outnyttjad kapacitet vid något tillfälle (Goldratt, 1993). Här menar Goldratt att många företag i och med detta synsätt försöker suboptimera sin verksamhet genom att varje avdelning strävar efter att hålla nere sina kostnader. Maskinutnyttjandet skall vid varje tidpunkt vara så högt det bara går för att kostnaden per producerad enhet ska minska och därmed produktiviteten öka. Ett processflöde innebär att ett antal olika arbetsmoment ska utföras. I Aitik startar kedjan med att malmkroppen borras upp och den avslutas med utfrakt av färdigt koncentrat efter att anrikning skett. Att få denna process att motsvara det som i litteraturen beskrivs som en perfekt balanserad fabrik, alltså där alla ingående resurser är perfekt balanserade, fungerar inte av naturliga skäl. I boken Målet menar Goldratt & Cox att en sådan situation ofelbart leder till att genomflödet och därmed produktiviteten sjunker. Detta beror, enligt Goldratt & Cox, på två orsaker, underordnade händelser och statistiska fluktuationer. En underordnad händelse är någonting som måste inträffa före det att den påföljande händelsen kan starta och därmed blir den senare beroende av vad som inträffat tidigare. Dessa tidigare underordnade händelser uppträder med statistiska fluktuationer på grund av oförutsägbara variationer. För en situation där alla resurser är balanserade mot varandra så finns ingen reserv eller extra kapacitet som kan ta igen en förlust. Om dessa förluster läggs ihop genom processen så sker en ackumulering av dem och ger slutligen ett större totalt produktionsbortfall. Det är därför av största vikt, enligt Goldratt, att flaskhalsen bestämmer produktionstakten för att hålla ett jämnt produktionsflöde, och att övriga verksamheter rättar sig efter flaskhalsen. 7

15 Trumma- buffert- rep principen som är lättast överförbar till en fabrikstillverkning, fungerar på så sätt flaskhalsen är trumman som bestämmer produktionstakten. Repet motsvarar suget i produktionen som uppstår när icke flaskhalsarna har en högre kapacitet och väntar på material från flaskhalsen. Bufferten skall finnas framför flaskhalsen för att minska risken för produktionsstopp på grund av materialbrist. Bufferten bidrar därmed till ett jämnare flöde genom flaskhalsen. (Vollman, Barry och Whybark, 1997) De fem stegen för genomflödestänkande För att få ett balanserat flöde i en process har Goldratt betonat fem viktiga steg där flaskhalsen är styrande. 1. Identifiera begränsningarna i systemet Ta reda på vilka enheter som begränsar den totala produktionen. 2. Maximera produktionen genom systemet Ge flaskhalsarna möjligheter att producera maximalt genom att alltid se till att de har material att arbeta med. 3. Underordna övriga verksamheter till hela systemets begränsning Ickeflaskhalsar skall ha som övergripande uppgift att se till att flaskhalsarna aldrig blir utan material. 4. Öka processkapaciteten Om det efter att de inledande tre stegen genomförts fortfarande inte skett någon avsevärd förbättring, måste en kapacitetshöjning ske. Detta kan ske genom investeringar m.m. 5. Övervaka processen kontinuerligt När ovanstående punkter utförts kan flaskhalsarna ha flyttat på sig. Begränsningarna har uppstått på ett annat ställe i processen. Detta innebär att arbetet måste vara en ständigt pågående process för att se till att flödet genom kedjan är optimalt. 8

16 3.2 Hörnstenar i offensiv kvalitetsutveckling I arbetet med framgångsrik kvalitetsutveckling i ett företag bör ett engagerat ledarskap för kvalitet byggas upp. Detta ska vila på en kultur som har sin grund i följande hörnstenar (Bergman & Klefsjö, 2001). Ledningens engagemang Kunden i centrum Beslut baserade på fakta Arbete med processer Arbete för ständiga kvalitetsförbättringar Delaktigheten gäller alla Ledningen måste vara förebild och aktivt delta i det praktiska arbetet. Om ledningen inte i handling visar att kvalitet är minst lika viktigt som exempelvis kostnader och leveranstider kommer inte medarbetarna att göra en sådan värdering heller. Att sätta kunden i centrum innebär att man aktivt tar reda på vad kunderna vill ha och sedan försöker uppfylla deras behov och förväntningar. Centrering till kunden gäller inte bara de externa kunderna utan också medarbetarna i företaget, de interna kunderna. För att ge de interna kunderna möjlighet att göra ett bra arbete är det viktigt att deras behov och förväntningar kartläggs och uppfylls. En viktig hörnsten i offensiv kvalitetsutveckling är att alltid basera beslut på fakta, som är väl underbyggda, och att inte låta slumpfaktorer få en avgörande betydelse. I arbetet med att samla in och strukturera numerisk och verbal information är de sju förbättringsverktygen mycket effektiva (Bilaga 3). De externa kundkraven på kvalitet ökar hela tiden, nya tekniska lösningar dyker upp och nya former för affärsverksamhet skapas. Därför måste man ständigt försöka förbättra kvaliteten på de egna produkterna och på den egna verksamheten med dess processer. Den som slutar bli bättre slutar snart att vara bra (Bergman, B & Klefsjö, B 2001). Symbolen för ständiga förbättringar är den så kallade förbättringscykeln PDSA-cykeln, som beskrivs utförligare i (Kap3.3). För att kvalitetsarbete ska bli framgångsrikt fordras att man skapar förutsättningar för delaktighet i arbetet med att tillfredställa kunden med en ständigt förbättrad kvalitet. Viktigt är att underlätta för alla medarbetare att vara delaktiga och aktivt få påverka beslut och delta i förbättringsarbetet. Viktiga nyckelord är kommunikation, delegation och utbildning. 9

17 3.3 PDSA-cykeln När ett problem har uppstått är det av största vikt att fastställa den mest väsentliga orsaken till problemet. För att lyckas med detta måste man gå systematiskt och noggrant tillväga. En ofta använd metod för ett sådant tillvägagångssätt är PDSA-cykeln, även kallad förbättringscykeln (Fig. 3.1). Arbetsgången för PDSA-cykelns tillämpning kan enligt Kaizen illustreras i ett överskådligt diagram (Bilaga 4). Första steget är att skaffa sig ett underlag om problemet som bygger på fakta. Med hjälp av de sju förbättringsverktygen (Bilaga 3) kan man systematiskt analysera olika anledningar till ett problem. Ett orsak-verkan-diagram ger många gånger en fingervisning om detta. Data kan sedan, med hjälp av histogram eller annan beskrivande statistik, avslöja vilka källor som ger upphov till fel. När en viktig problemorsak identifierats, utses ansvariga som får uppdraget att genomföra beslut som fattats för att lösa problemen. För att vara säker på att de genomförda förändringarna gett önskvärt resultat ska en kontroll ske av hur utfallet blev. Här kommer återigen flera av de sju förbättringsverktygen att vara till hjälp, som till exempel beskrivande statistikprogram av olika slag. Om det visar sig att man uppnått önskvärda förbättringar är det viktigt att bibehålla den nya nivån. Till hjälp är förbättringsverktyg som styrdiagram bra att använda. Ett sista steg i förbättringscyken är att dra lärdom av det utförda arbetet för att undvika samma typ av problem nästa gång. Här är det även viktigt att analysera hur arbetet med problemlösningen fungerade så att även sättet att lösa problem i framtiden förbättras (Bergman, B & Klefsjö, B 2001). Fig. 3.1 PDSA-cykeln efter Edward Deming. 10

18 3.4 TPM- Total Productive Maintenance koncept Detta är ett sätt att arbeta med underhåll på ett effektivt och lönsamt sätt. Metoden bygger på erfarenheter från hundratals företag i Japan, USA och Europa som med metoden avsevärt förbättrat tillgängligheten. Det finns numera erfarenheter från ett antal Svenska företag som infört metoden med lyckat resultat. Med utgångspunkt i boken TPM erfarenheter från Volvo (Johansson, B & Nord, C & Pettersson, B. 1997) har tillgänglighetspåverkande faktorer studerats TPM:s tre byggstenar TPM är ett helhetskoncept och ett arbetssätt för att höja den totala utrustningseffektiviteten. Det är en omfattande förändringsprocess, där alla i företaget engageras för att eliminera alla typer av förluster i maskinutrustningen. TPM bygger på tre grundläggande hörnstenar. Det självständiga operatörsunderhållet Uppföljning av driftstörningar Arbeten i förbättringsgrupper Det självständiga operatörsunderhållet Hjärtat i TPM-filosofin är överföringen av delar av underhållsarbetet till operatörerna. Ofta uppstår det motsättningar vid genomförandet eftersom uppgifter som tidigare utförts av underhållsavdelningen flyttas över till produktiongrupperna. Dessa konflikter måste överbryggas därför att det krävs en aktiv medverkan från underhållsfolket för att deras kunskap skall kunna överföras till operatörerna. Den framtida rollen för underhållspersonalen ska successivt övergå till mer inriktat specialistunderhåll och arbete mot ständiga förbättringar. Eftersom det kommer att ta lång tid att införa ett väl fungerande operatörsunderhåll måste arbetet ske med stort tålamod. Lyckas förändringsarbetet så kan stora vinster uppnås i form av att små störningar elimineras, förståelse och kunskap om utrustningen ökar, kvaliteten förbättras och redan genomförda förbättringar säkerställs. Uppföljning av driftstörningar Nästa byggsten är att man fokuserar på utrustningens totala effektivitet. Inom underhåll är man van att mäta tillgänglighet som det huvudsakliga måttet på effektivt underhåll. I TPM mäts istället den totala utrustningens effektivitet vilket betyder att man lägger till ytterligare förluster som förorsakas av en ineffektiv maskinutrustning. Mätningar har visat att det inte är ovanligt att man endast utnyttjar % av en maskinutrustnings maximala produktionsförmåga. Det är även vanligt att småstopp och tomgångsförluster reducerar den maximala produktionsförmågan med %. Arbeten i förbättringsgrupper För att införa TPM bygger man upp en förändringsorganisation. Den bygger på företagsstyrda förbättringsgrupper som integreras och införlivas uppåt i organisationen. Man har även en central TPM-kommitté som ansvarar för och driver förändringen. För att systematiskt kunna arbeta bort förluster krävs verktyg och metoder. De sju kvalitetsverktygen är det bra om grupperna behärskar. 11

19 3.4.2 Tillgänglighetsproblem De vanligaste orsakerna bakom tillgänglighetsproblem brukar delas in i fel inbyggda i utrustningen och fel orsakade av människa ( Fig. 3.2) Fig. 3.2 Orsaker till tillgänglighetsproblem, TPM Sporadiska och kroniska förluster Tillgänglighetsförluster kan delas in i sporadiska eller kroniska (Fig. 3.3). Sporadiska förluster är uppenbara och ofta enkla att åtgärda, genom att utrustningen återställs i sitt ursprungliga skick. Kroniska förluster är vanligtvis kortare, men genom att de inträffar ofta blir den ackumulerade förlusten stor. De kroniska förlusterna är många gånger dolda och dessutom komplicerade genom att de ofta uppkommer som ett resultat, av ett antal samverkande orsaker. Det krävs då en djupare analys för att hitta källan till problemet. Ofta blir de kroniska förlusterna vaneförluster, d.v.s. de inträffar ofta och blir en del av det dagliga arbetet och upplevs därför inte som förluster. Fig. 3.3 Sporadiska och kroniska förluster, TPM 12

20 4. Nulägesbeskrivning I detta kapitel beskrivs planering, utrustning, personal och kapaciteter för de olika processtegen som ingår i gruvans dagliga verksamhet. 4.1 Minestar Minestar är Aitiks produktionsstyrningssystem som levererats av Caterpillar Inc (Fig.4.1). Syftet med Minestar är att producera fler ton med hög kvalitet och till en lägre kostnad. Minestar stödjer bland annat följande funktioner: Borriggarna i gruvan navigeras och positioneras, med cm-precision, med hjälp av GPS (Aquila Mining Systems). På lastmaskiner får operatören grafisk information om bergets kvalitet. Man kan skilja på malm och gråberg med meterupplösning i 3-D med hjälp av GPS, CAES (Computer Aided Earthmoving System). CAES används även för att hålla rätt höjder på tippar och pallar. Gruvtruckarna styrs med hjälp av Minestar för att optimera transporterna och därmed maximera produktionen. Eftersom man årligen transporterar ca trucklass och lastar närmare skopor, kan små förbättringar i cykeltider eller sekunder per skopa utslaget på ett år innebära stora vinster ur ett produktionsperspektiv. Här ger Minestar de tekniska förutsättningarna för att kunna optimera dessa processer. Systemet kontrolleras av gruvans ingenjörer och en driftcentral bemannad av en dispatcher (Kap.4.6). Information sänds till de olika maskinerna om vad som ska göras. Samtidigt hämtas produktionsdata löpande från Minestar. Basstrukturen består av ett antal datorer som via ett radionätverk kommunicerar med borrmaskiner, lastmaskiner och truckar. Borrmaskinerna får digitala kartor med borrhål som ska borras (bilaga 3a), uppgifter om tidigare borrhål och salvgränser. På lastmaskinens dataskärm finns kartor med kvalitetsgränser och planerad bänkhöjd synliga för föraren (bilaga 3b). Kombinerat med truckstyrningen kan lastning ske till rätt destination även om man lastar nära en kvalitetsgräns. Truckarna är utrustade med en bildskärm som i realtid ger föraren information om destination, skiftets produktion. Systemet kan dessutom användas för felanmälan och annan rapportering (bilaga 3c). Minestar är en viktig länk i Aitiks strävan att förbättra gruvans produktion (Renström, A). Fig. 4.1 Schematisk bild över Minestarsystemet 13

21 4.2 Tillredning Malmen i Aitik bryts i femton meters pallar med en normal salvstorlek på ca 400kton. Försättning och det hålavstånd för malmsalvor är 7.75 respektive 9.75meter. Produktionsborrhålen borras med 12 ¼ (311mm) borrkronor och underborrningen är 2 meter. För borrning av pallarna har Aitik i dag fyra stycken borriggar av märket Bucyrus (Tab. 4.2). Tab. 4.2 Borriggmodeller Borrigg Antal Identitets nummer Bucyrus 49RH 1 st 1516 Bucyrus 49R 3 1 st 1517 Bucyrus 49R 2 1 st 1518 Bucyrus 49R 2 1 st 1519 Produktionsborrning sker genom: Roterande krossande borrning (Fig. 4.3). Konturhål borras med: Slående borrning med sänkhammare, DTH (Fig. 4.4) Roterande krossande borrning Vid roterande krossande borrning används matningskraften för att pressa in borrkronans stift i berget. Detta kräver hög matningskraft, 2-4 ton/tum krondiametern och för hårdare berg krävs ännu större matningskraft. Allmänt kan sägas att vid samma hårdhet på berget ger större matningskraft högre borrsjunkning. Kaxtransporten sker på samma sätt som vid annan borrning. Spolmedium, vatten/luft/skum tillförs genom borröret och kaxet transporteras ut i spalten mellan rör och hålvägg. I spolhålens mynning sitter utbytbara munstycken, vilka reglerar mängden media som leds genom kronans lagersystem för kylning/-renspolning. Det krävs att spolmediet har en viss hastighet för effektiv bortföring av kax. Hastigheten beror bland annat av borrsjunkning, bergkvalitet och vald spolmedia(oja, L m.fl. 2005). Fig. 4.3 Borrkrona/krossande borrning Slående sänkhammare, DTH Vid sänkhammarborrning är rotationsmotorn placerad på mataren, medan slagverket sitter direkt efter kronan och följer borrsträngen ner i borrhål. Matningskraften anpassas så att kronan alltid ligger an mot berget och borrsträngens skarvar alltid är åtdragna. Rotationen ger vridning mellan varje slag så att stiftet inte träffar samma spår i berget. DTH hammaren kan drivas av lufttryck eller med vattentryck (ibid). Fig. 4.4 DTH 14

22 4.2.3 Laddning och tändsystem Dyno-Nobel levererar ett emulsionssprängämne (20 procents ANFO blandning) till Aitik. Sprängämnet produceras kontinuerligt från bulktrucken som är en mobil fabrik. Bulktrucken är försedd med samtliga råvaror och vid laddning startar tillverkning. Botten- och pipladdning består av blandsprängämnet Emulan Sprängningen initieras och intensifieras med hjälp av två boosters i produktionshålen och en i konturhålen. Avladdningen sker genom att hålet fylls upp med singelgrus. Singlets diameter bör vara 1/10 av borrhålets diameter för att uppnå bästa sprängresultat. Laddningskoncentrationen (specifik laddning kg/m 3 ) beräknas med hjälp av en applikation för datorprogrammet Microstation som ProRock har utvecklat. Normal laddningskoncentration i Aitik Konturhålen 0,4-0,6 kg/m 3 Produktionshålen 0,8-0,9 kg/m 3 Aitik använder sig av tändsystemet NonelUnidet. Med detta system byggs salvans tändföljd upp på ett sätt som gör att innan de första borrhålen detonerar har samtliga sprängkapslar initierats (Oja, L m.fl. 2005). 4.3 Lastning Det finns sex stycken lastmaskiner i drift varav fyra stycken är lingrävare, en hydraulgrävare och en hjullastare (Tab.4.5). Hjullastaren är mer flexibel och mobil, men är istället dyrare i drift, räknat i kr/ton. Den har dessutom lägre kapacitet och går inte att använda för lastning av salvor nära höga pallar på grund av risk för ras på maskin och förare. Tab. 4.5 De olika lastmaskinsmodellerna Lastmaskin kton/dygn ton/tim Identitets nummer Typ Bucyrus Lingrävare PH Lingrävare PH Lingrävare BE Lingrävare Demag Hydraulgrävare Cat Hjullastare Nuvarande årlig produktion på 40,5 Mton (www.boliden.se, maj2005), motsvarande 111 kton/dygn, gör att nyttjandegraden för lastmaskinerna är ungefär 28 %. Detta förhållande beräknades från (Tab.4.5) där lastmaskinernas teoretiskt möjliga, gemensamma kapacitet på 400 kton/dygn använts. En rad olika faktorer som trucktillgång, raster, skiftskarvar, skjutningar och underhåll m.m. gör att maskinerna i ett dagbrott inte kan nyttjas hela tiden Lastningsproblem Leppäjärvi och Wilén (2005) redovisar i sitt examensarbete att De mest förekommande felen på maskinen är problem med skopöppning, linbrott och sprickbildning i skopa och skoparm. Problemen med skopöppningen orsakar mycket frekventa korta driftstopp och är därför ett stort störningsmoment för produktionsflödet då trucktrafiken stoppas upp och truckköer 15

23 uppstår. Sprickbildning i skopa och skoparm orsakar längre stopp. Detta beror delvis på att skopkonstruktionen inte är avsedd för denna typ av lastning med grovt styckefall och volymmässigt för stor skopa. (sida.40) 4.4 Bergtransport Truckarna transporterar berget till nya krosstationen som är belägen nere i dagbrottet. Transport kan även vid enstaka tillfällen ske upp till gamla krossarna vid malmladan. För att nyttja lastmaskinens fulla kapacitet måste tillräckligt antal truckar vara i drift för att inte ståtid på grund av väntan på truckar ska uppstå. Antalet truckar beror bland annat på hur lång körväg de har. I Aitik finns 25 stycken bergtruckar (Tab.4.6). Av dessa är åtta stycken av märket Lectra Haul unit rig MT4000 som lastar 200 ton och elva stycken Cat793 vars maxlast är 218 ton. De kvarstående sex truckarna är Cat789 med kapaciteter på 160 ton/lass. Tab. 4.6 Truckmodeller Trucktyp Antal ton/lass Identitets nummer MT Cat (nom.218) Cat Truckproblem På grund av att det uppstår sprickor i ramarna försöker man begränsa lastvikterna för Cat793 till ca 200 ton. Vanligt förekommande fel på truckarna är oljeläckage, hydraulikfel, bromsproblem. Dessutom uppstår däckskador vid dåligt rensad vägbana, ofta i kombination med blött väglag (M. Petterson, mekaniker). 4.5 Krossning och infrakt Krossarnas har till uppgift att krossa malmen till för transportbanden hanterbar storlek och för kvarnarna lämpligt styckefall så att genomsättningen där ska bli optimal. Malmen transporteras med bergtruckar till krosstationen nere i dagbrottet. Stationen inrymmer två parallella spindelkrossar av modellen Allis Superior (Bilaga 4a). Intagsöppningen på krossarna är 152cm och innermantelns nedre diameter är 277cm. Krosspaltens öppning, som oftast är ställd på mm avgör den krossade malmens styckefall. I malmen förekommer det stora skut som krossen inte klarar av att hantera eller spräcka, vilket leder till att flödet blockeras. För att lösa detta problem, finns det i varje kross en fast skutknackarbom av märket Rammer (Bilaga. 4a). Under krossarna finns det två krossfickor på 200 ton vardera (Bilaga 4a). Varje dygn krossas mellan och ton malm. Den krossade malmen transporteras via infraktsystemet med bandtransportörer, som går i en bandort, upp till två malmlador för lagerhållning (Fig. 4.7). Dessa fungerar som en buffert varifrån malmen matas in i anrikningsverkets kvarnsektion. Transportbanden har en stigning på 15 och totala längden är ca 800 meter. Den momentana bandhastigheten är 3,1 m/s (Linna, M. 2002). 16

24 Malstensficka B-verket B146 KR 3 KR 2 B108 Mellanfickan Maln 3 Maln 4 M146 M147 Maln 5 B102 B101 B109 D-verket C-verket M119 8 Maln 6 Maln 7 Gamla ladan B160 B170 M B105 M B B193 Nya ladan 2 1 M M M B104 B191 1 KR 4 KR 5 B190 Nivåmätning (LT) Massflödesindikering (WI) Massflödesmätning (WT) Siktanalysmätning (AT) B189 M Fig. 4.7 Schematisk bild över krossar, bandinfrakt, malmlador och kvarnsektioner 4.6 Dispatcher Dispatcherns funktion i gruvan är att vara en trafikövervakare som styr maskinparken med hjälp av Minestar-systemet. Det är dispatchern som har kontroll över truckarna så att de finns där de behövs och ser till att det inte blir köbildning vid någon av lastmaskinerna. Det gäller att dispatchern är uppmärksam och styr om truckarna när något händer med någon av lastmaskinerna. Han eller hon ska även se till att truckar parkeras om det blir för långa köer vid lastmaskinerna. Dispatchern har även en viktig funktion som kommunikationscentral mellan gruvproduktionen, verket, fordonsverkstaden och underentreprenörerna. Kuren där detta kontrolleras ifrån är belägen vid dagbrottskanten. 17

25 4.7 Malmlador Före anrikningsverket finns två malmlador, den nya och den gamla, där malm lagras för senare inmatning till kvarnserierna (Bilaga 4b). När ladorna är fyllda med malm kan de försörja kvarnarna i anrikningsverket motsvarande timmars full produktion Ladproblem Malmladornas teoretiska lagringskapaciteten är ca ton, men den praktiska kapaciteten beror på årstiden. På vintern fryser malmen i ladorna vilket gör att man inte kan nyttja lagringskapaciteten fullt ut. Verkligt innehåll vid fylld lada motsvarar en produktionsreserv på mellan 16 till 20 timmar (Brännström, L-E samspråk 2005 och Linna, M 2002). Nivågivarna har ibland gett felaktiga värden vilket inneburit att akut malmbrist uppstått när ladan plötsligt visat sig vara tom (Lastarbas, samspråk 2005) 4.8 Kvarnsektion Den malm som kommer till anrikningsverket och kvarnsektionerna har olika egenskaper beroende på bergart och fragmentering mm. Dessa egenskaper påverkas av var i dagbrottet malmen lastats, sprängresultatet, etc. Den malningsteknik som används i Aitik kallas autogenmalning, vilket innebär att malmen mal sig själv utan tillsats av malkroppar. Det finns tre kvarnsektioner (B, C och D) med fem kvarnlinjer (Bilaga 4c-d). Varje kvarnlinje består av två kvarnar, en autogenkvarn och en efterföljande pebblekvarn. Eftersom malmen bara grovkrossas i gruvan förekommer malkroppar naturligt i form av stora stenar. Genomsättningen i kvarnarna kan variera mellan 1500 till 3000 ton/tim med ett medelvärde på cirka 2100 ton/tim (Linna, M 2002).Den kvarnstyrning som tillämpas idag baseras på två faktorer, motoreffekt och fyllnadsgrad. Dessa båda styrparametrar är inte aktiva samtidigt eftersom det definitionsmässigt bara kan finnas en faktor som begränsar genomsättningen vid en given tidpunkt. Vid grov malm är det normalt effekten som är begränsande medan fyllnadsgraden oftast är begränsande vid fin malm. Den optimerade kvarnstyrningen säkerställer att kvarnen alltid befinner sig vid en av dessa begränsningar. På detta sätt maximeras genomsättningen. I vissa kvarnar finns det en trådtöjningsgivare i lyftaren som ger information om kvarnens fyllnadsgrad (P. Bergman & A. Berggren). En ökning av genomsättningen i kvarnarna har stort ekonomiskt värde. Med dagens kopparpriser skulle varje procentenhets ökning innebära 13Mkr i ökande intäkter (P. Bergman & A. Berggren). 4.9 Gruvunderhåll Underhåll av maskinerna är en viktig del av gruvbrytningen idag. Utan god underhållsplanering och rätt utförande går det inte att bedriva denna verksamhet. Aitik har tre avdelningar för underhåll av gruvans maskiner. Sektionen underhåll gräv- och borrmaskiner planerar och utför underhåll på grävlastare och borriggar och sektionen UH mobila maskiner gör motsvarande insats på truckar, hjullastare samt andra hjulburna maskiner. För elektriska underhållsinsatser på utrustningen ansvarar Gruv-el. 18

26 4.9.1 Avd. UH gräv- och borrmaskiner Underhållsplaneringen på de stora grävlastarna är viktig för att produktionen av malm och gråberg ska ske så störningsfritt som möjligt. Underhåll på dessa maskiner görs av naturliga skäl där maskinerna står, nere i gruvan. En större genomgång av maskinen sker 1 gång/år och tar cirka 2 3 veckor. Besiktning av maskinerna sker kontinuerligt och alla fel som upptäcks och ej är akuta åtgärdas vid de mindre FU stoppen som utförs varje vecka. Dessa stopp tar ett skift att utföra. Smörjning av maskinerna sker i varje skiftskarv samt varje matrast. De äldre grävmaskinerna, Bucyrus 295 och Demag 485 kräver mer underhållinsatser än de nyare. Säsongsberoende FU stopp utförs 2 gånger/år då fett och oljor byts mot för årstiden anpassat smörjmedel (Wilen, T m.fl. 2005) Avd. UH mobila maskiner Underhåll på de mobila maskinerna sker på fordonsverkstaden efter ett löpande FU-schema med 250 timmars intervall. Maskinerna besiktas kontinuerligt och de fel som upptäcks åtgärdas vid FU stoppen. Även större FU stopp görs på truckarna då t.ex. ramen byts för att förlänga livslängden på trucken. I nuläget görs detta på Cat 793B efter ca drifttimmar och livslängden förlängs därmed med ca timmar(ibid) Avd. Gruv-el Avdelningen Gruv-el tar hand om el-underhåll på det fasta elnätet i gruvan samt grävlastare, borriggar och övrig el-utrustning inklusive komradiosystem och el-truckarna LectraHaul- Unit-Rig MT4000. Besiktning av maskinerna utförs kontinuerligt och de fel som inte är akuta åtgärdas vid ordinarie FU-stopp(ibid) Personal och organisation I Aitik finns i dagsläget 340 personer anställda. Organisationen består av en områdeschef med övergripande ansvar för verksamheten. Till sin hjälp har han ett antal avdelningar med sina respektive avdelningschefer (Fig. 4.8) Den till antalet största avdelningen är gruvan som består av cirka 180 anställda varav fem i funktionen som arbetsledare för respektive skift (Poggats, P ). Dessa är fördelade enligt följande: Tillredning 23 Lastning 25 Transport 85 Övrig service 42 Fig. 4.8 Organisationsschema (Öhman, J. 2005) 19

27 5. Resultat I detta kapitel redovisas om och varför det uppstått en bristsituation av rågods in till verket eller någonting inträffat som inneburit låg respektive kraftigt minskad dygnsproduktion. 5.1 Tillredning Det analyserade materialet (Bilaga 2) och samtal med tekniker Susanne M (personlig kommunikation, 2005) ger inget belägg för att planering, borrplan, borrning, laddning eller sprängning lett till störningar i form av bergbrist för verket. 5.2 Lastning Andra steget i malmflödet är lastningen. Detta processteg är huvudsakligen beroende av att det finns tillgång till losskjuten och lastbar malm. Analyser av tillgängliga data (Bilaga 2) visar att vid nästan varje tillfälle där produktionen inte klarat av budgeterat mål eller att anrikningsverket har blivit utan malm, har en eller flera lastmaskiner haft kortare eller längre haverier. Malmlastningen utförs av tre maskiner med skilda teoretiska kapaciteter Demag485, PH4100 (Bild.5.4), Bycurus295 (Tab.5.1) och vid behov en hjullastare Cat994 (Tab.4.5). Tab 5.1 Lastmaskiner för malmlastning Lastmaskin kton/dygn Kapacitetsandel PH % Bycurus % Demag % Det teoretiska kapacitetsbortfallet är beroende av vilken av lastmaskinerna som havererar (Diagram 5.2). Om PH4100 havererar så mister man 44% av kapaciteten. % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Demag 485 BE 295 PH 4100 Diagram 5.2 Teoretiska kapacitets förhållande för lastmaskiner. Lastmaskinsutnyttjandet är 28% (Kap.4.3) och den budgeterade malmproduktionen 50kton/dygn. 20

28 Det är även vanligt att småstopp och tomgångsförluster reducerar den maximala produktionsförmågan med % (Kap , TPM teori) Om alla lastmaskinerna är tillgängliga och i drift med 28 % utnyttjande producerar de tillsammans ( )*0.3=54kton/dygn och då klaras budgeterat malmtonnage. Med 30 % utnyttjande och de två lastmaskinerna B295 och Demag tillgängliga, så kommer enligt ovanstående (50+50)*03)= 30kton/dygn att produceras och då klarar gruvan inte sitt produktionsmål på 50kton/dygn. Denna analys visar att lastmaskinerna, trots en hög nominell kapacitet, blir en flaskhals så fort en av lastmaskinerna inte är tillgänglig. Tänkbara orsaker till haverier har ringats in i Ishikawadiagrammet nedan. Diagrammet visar att det är många faktorer som gör att lastmaskiner havererar (Fig. 5.3). Fig 5.3 Ishikawa-diagram Bild 5.4 Lingrävare P&H

29 5.3 Bergtransport Truckbrist uppstår ibland beroende på att många av truckarna är trasiga eller att det inte finns tillräckligt med förare. Denna analys har inte visat att truckbrist varit en ofta förekommande anledning till produktionsstörningar (Bilaga 2). 5.4 Krossar, krossfickor och infrakt De flesta stopp i krossen beror på skut som måste behandlas med hjälp av skutknackare (Bilaga 4a). Skuthanteringen sköts av den personal som arbetar i krosstationen. Det har inte, inom ramen för detta arbete, gått att belägga att krossarna i någon större utsträckning har förorsakat störningar för malmproduktionen (Bilaga 2). Upplaget på krossplan används vid behov när kortare stopp inträffat samtidigt i båda krossarna eller vid problem i infrakten. Endast vid något enstaka tillfälle har ett längre haveri inneburit att malmen har transporterats upp till Gamla krossarna uppe vid malmladan. En sådan transport ger väsentligt längre transportsträckor med en direkt inverkan på produktionen, i dessa fall är infrakten en flaskhals. Eftersom krossfickorna inte kan lagra mer än motsvarande ett lass måste infrakten gå för att truckarna ska kunna tömma malmen i krossarna. Stoppuppföljningsdata från Access visar, under perioden till , att tillgängligheten för infrakten är 89 % (Diagram 5.6). Detta betyder att 11 % av den totala tiden står infrakten av olika orsaker såsom skrot, sidovandring, stockning, el-/mekfel eller planerat underhåll (Diagram 5.7). Eftersom det finns ett upplag bredvid krossen, där trucken kan tömma lasset, går det inte att se några direkta produktionsminskningar på grund av att infrakten stannat. Däremot blir konsekvensen en omlastning av bergmassorna, vilket medför ökade kostnader i form av att en lastmaskin och en truck avsätts för att tömma upplaget (Kap 5.4). Tidsmässigt står skrotdetektering (18 %) och stockning (17 %) för totalt 35 % av störningarna under studerad tidsperiod (Diagram 5.7). Diagram 5.7 visar vilka olika typer av störningar som belastat infraktssystemet under studerad period samt hur dessa fördelat sig. Fördelningen i procent visar tidsåtgången och inte antalet stopp % Störningar Tillgänglighet 20 0 Diagram 5.5 Tillgänglighetsanalys Diagram 5.6 Störningsorsaker, specificerat 22

30 För att studera hur störningar i infrakten påverkar truckcyklerna för malmtransporten har data från Ganttbrowser analyserats med hjälp av beräkningsprogrammet Excel. De datum som granskades valdes därför att signifikant många stopp hade registrerats vid dessa tillfällen. Dygnen som studerades var 28/11, 9/12, 19/ samt den 3/ Av analysen framgår att korta stopp i infrakten genast får till följd att upplaget vid krossen nyttjas för att tömma trucklassen. Ett av dessa tillfällen redovisas i nedanstående diagram (Fig. 5.5a-b). Vid analyser av detta slag så finns en osäkerhetsfaktor som man bör ha i beaktande, de statistiska fluktuationerna (Kap.3.1.1). Blå linje är att truckarna tippat malmen i krossarna och rosa linje är att truckarna tippat lassen på upplaget. Diagram 5.7a Tömning på plan respektive i kross kopplat mot infraktstörningar. Diagram 5.8b Tömning på plan respektive i kross kopplat mot infraktstörningar. 23

31 6. Diskussion I detta kapitel ges förslag på åtgärder för att minska negativa konsekvenser av identifierade flaskhalsar. 6.1 Flaskhals, lastmaskinerna Lastmaskinerna har i analysen identifierats som en flaskhals i vissa fall. Tillgången på lastmaskinskapacitet är då direkt kopplat mot producerat tonnage. Detta är fastlagt genom resultatet i (Kap. 5.2) och skiftrapportstudier (Bilaga 2) Operatörsutbildning Som en viktig åtgärd rekommenderas att en operatörsutbildning för samtliga operatörer genomförs. För gruvtruckarna är detta mest en fråga om att minska kostnaderna eftersom inte lika tydliga kopplingar mellan trucktillgång och produktion stått att finna. Reparations och underhållskostnaderna minskar i takt med att operatörernas kunskaper om handhavande och skötsel ökar. Lyckas förändringsarbetet så kan stora vinster uppnås i form av att små störningar elimineras, förståelse och kunskap om utrustningen ökar, kvaliteten förbättras och redan genomförda förbättringar säkerställs (Kap.3.4.1) Förbättrat underhåll Nästa steg i arbetet med att höja driftklarheten ska vara att med hjälp av TPM:s tre byggstenar minska antalet stopp som inträffar på grund av haverier. Analys av vilka feltyper som oftast orsakar stoppen görs för att vara säker på att åtgärderna riktas mot det som är av betydelse och får störst effekt. Här kan många angreppssätt vara möjliga som till exempel underhållsorganisationen, har man tillräckliga resurser eller finns det ett utbildningsbehov bland personalen m.m. (Kap.3.4.1). Självständiga operatörsunderhållet utvecklas stegvis för att så småningom leda fram till ett allt större ansvar för maskinens skötsel. För detta behövs stöd från produktionsledning och underhållsavdelningen samt erforderliga utbildningsinsatser (Kap.3.4.1). Förbättringsgrupper inrättas med målet att inpränta ett nytt sätt att tänka och arbeta. Frågor som är väsentliga att arbeta med är vad, hur och varför med tydliga uppsatta mål att jobba mot (Kap.3.4.1) Investeringar Om inte ovanstående åtgärder lett till önskat resultat kan det vara aktuellt att se över nuvarande maskinpark med tanke på utrustningens skick och vilka reparationsinsatser den kräver. Visar det sig att ståtider och kostnaderna för någon enhet är oförsvarbart hög, kan det vara aktuellt att göra en analys över vad en eventuell nyinvestering skulle betyda, både ur ett kostnads- respektive produktionsperspektiv. Tunga investeringar som det här är frågan om måste ha ett långsiktigt hållbart perspektiv där alla faktorer blir belysta för att säkerställa att det inte fattas beslut på felaktiga grunder. 24

32 6.1.4 Kvalitetsutveckling För ett framgångsrikt arbete med processer ska grunden vara hörnstenarna i offensiv kvalitetsutveckling (Kap. 3.2). Arbetet med att optimera flödet i kedjan ska utgå från förbättringscykeln (Kap. 3.3) 6.2 Flaskhals, infrakten Ytterligare en flaskhals, som påvisats i rapporten, är infrakten. De vanligaste orsakerna till tillgänglighetsproblem enligt TPM (Kap 3.4) är utrustning och människa. Utrustning konstruktion, tillverkning installation. Människa underhåll handhavande Att arbeta med dessa två grupper (Fig.3.4.1) är att rekommendera för att minska ner antalet förluster samt att korta tiden för varje förlust Förbättringar Enligt Susanne, M, tekniker på Aitik (personlig kommunikation, 2005), stannar transportbanden i infrakten ibland p.g.a. att det kommer metallrör, järnskrot, borrkronor mm ner på transportbanden och detekteras av skrotfångare. Detta bekräftats av resultatet av analysen (Kap. 5.4, diagram 5.7) att skrot står för 18 % och stockning för 17 % av stoppen. Ett sätt att komma till rätta med störningarna i infrakten som beror på skrotdetektering och stockning är att undvika att det kommer skrot med malmen. Genom att städa nere i dagbrottet och hålla det rent så kan gruvan höja tillgängligheten på infrakten Kvalitetsutveckling För ett framgångsrikt arbete med processer ska grunden vara hörnstenarna i offensiv kvalitetsutveckling (Kap. 3.2). Arbetet med att optimera flödet i kedjan ska utgå från PDSAförbättringscykeln (Kap. 3.3) 6.3 Krossfickor Upplagshantering av malm vid den nya krossen förekommer dagligen. Eftersom det är både en resurskrävande och produktionshämmande sysselsättning, föreslås att denna hantering till stora delar byggs bort i den planerade nya krosstationen. Detta uppnås genom att krossfickor (Bilaga 7a) byggs som rymmer ca fem trucklass vardera för att klara de kortare stopp som inträffar i infrakten 25

33 7. Förslag på vidare studier I detta kapitel ger författarna förslag på vidare studier i Aitik. Studie för att komma fram till hur man ska kunna lösa problemet med frysningar i lador. Studier om hur effektivt underhåll på lastmaskiner ska kunna utvecklas för att därigenom höja tillgängligheten. Tillförlitlighetsanalys med Mean Time Between Failure(MTBF) för att utreda var den svagaste länken i hela kedjan finns. Därigenom erhålls en uppfattning om vilken enhet som är kritiska länken i systemet 26

34 8. Referenser Litteratur Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. ISBN: Bergman, B. & Klefsjö, B. (2001). Kvalitet från behov till användning. ISBN: Goldratt, E.M. & Cox. (1993). Målet - En process av ständig förbättring ISBN: X Imai, M. (1992). Kaizen- Att med kontinuerliga stegvisa förbättringar höja produktiviteten och öka konkurresnskraften. ISBN: Johansson, B & Nord, C & Pettersson, B. (1997). TPM med erfarenhet från VOLVO. ISBN: Mattsson, S-A. (1997). Produktionslogistikens termer och begrepp. ISBN: Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. ISBN: X Persson, G. & Virum, H. (1996). Logistik för konkurrenskraft. ISBN: Segerstedt, A. (1999). Logistik med fokus på Material- och Produktionsstyrning ISBN: Vollman, T.E. & Barry, W.L. & Whybark, D.C. (1997). Manufacturing Planning and Control- Systems. ISBN: Zikmund, W. (2000). Business Research Methods. ISBN: Rapporter Bergman, P. & Berggren, A. Optimerad fragmentering i Aitik Boliden Mineral AB Linna, M. (2002) Aitik. Anrikningsverket rev. 3 Boliden Mineral AB Renström, A. Aitik införande av Minestar Boliden Mineral AB 27

35 Uppsatser Wilen, T m.fl. (2005). Slutrapport Truckstyrning Aitik Luleå tekniska universitet Leppäjärvi, S-E och Vilén, T (2005). Underhåll av grävmaskiner i Aitikgruvan Luleå tekniska universitet Oja, L m.fl. (2005). Slutrapport Borrdjup bänkhöjder Aitik Luleå tekniska universitet Internet (mars - maj 2005) Aitik miljöfakta 2004, statistik (maj 2005) (mars - maj 2005) (juni 2005) Föredrag Öhman, J (2005), Kapitalmarknadsdag i Aitik 5 april

36 Bilagor Bilaga 1, Produktionsstatistik kton Stopp i kvarnserie 4 och 5 har noterats den 17/6 samt serie 5 och 6 den 24/ /6 planerat repstopp infrakten totalt 88 tim kton Stopp i kvarnserie 3,5,6 och 7 p.g.a. bergbrist för dagarna 4-7/ kton Inte bergbrist denna månad 29

37 kton Stopp i kvarnserie 5 och 6 p.g.a. bergbrist för dagarna 2-6/ kton Stopp i kvarnserie 4 och 6 p.g.a. bergbrist för dagarna 8-9/ kton Stopp i kvarnserie 5 och 6 p.g.a. bergbrist för dagarna 14/11 och 26/11-1/12. 30

38 kton Stopp i kvarnserie 5,6 och 7 p.g.a. bergbrist för dagarna 6-7/12, 11-12/12 och 20-23/ kton Stopp i kvarnserie 5,6 och 7 p.g.a. bergbrist för dagarna 4-5/1 kton Stopp i kvarnserie 4,5,6 och 7 p.g.a. bergbrist för dagarna 20-23/2. 31

39 kton Inte bergbrist denna månad kton Inte bergbrist denna månad 32

40 Bilaga 2, Sammanställda skiftrapporter Juni 2004 Datum Orsak Avvikelse 4-7 Se p.1 Faller (från kton/dygn) 7-10 Se p.2 Låg (c:a 35 kton/dygn) Se p.3 Faller (från kton/dygn) Se p.4 Faller (från kton/dygn) Se p.5 Låg (c:a 43 kton/dygn) 1: 4/6 Rep. 1150, 1151 och 1160 totalt 16,5 tim. 5/6 Skjutning ändrad till söndag. Rep tim. 2: 7/6 Infraktstopp i 5 dygn klar 20:45. 8/6 Rep tim (byte grävlina) 9/6 Rep tim (larvkrängning) 10/6 Rep tim (varmgång) 3: 14/6 Kört allt berg från 1151 med 9 truckar till T5 därav låg produktion flytt blockerar all malmtrafik. 4: 20/ varmgång. 21/6 Infraktstopp 0,5 tim strömlös 3 tim strömlös 1,5 tim. Rep ,0 tim, ,0 tim. 5: 23/6 Flytt ,0 tim. Rep ,5 tim ,0 tim FU Juli 2004 Datum Orsak Avvikelse 4-5 Se p.1 Faller( från kton/dygn) Se p.2 Faller( från kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) Se p.4 Faller( från kton/dygn) Se p.5 Faller( från kton/dygn) 1: 4/7 Rep tim ramplastning (dålig produktion). 994 lastar malm. 5/7 Rep tim, tim. Vatten på n. botten orsakar krossproblem. Slut malm vid : 10/7 Höga nivåer i malmladorna. 11/7 Höga nivåer i malmladorna. 994 o 1140 lastat malm från norra botten. Stickan av på 295:an. 3: 15/7 Infraktstopp 5 tim. Rep och 1151, 13 tim och 24 tim (larvplatta resp. skopsvetsning). Höga nivåer i ladorna. 16/7 Rep och 1160 ( nålarna resp. hävarmarna). 4: 21/7 Kört delar av produktionen till gamla krossen. 22/7 FU 1151, infraktstopp 2 tim. Kört malm till både gamla och nya krossen. Rep tim (larvplatta). 5: 25/7 Fullt i gamla ladan. 27/7 Rep 295, resp. 3 tim. Service tim. 33

41 Augusti 2004 Datum Orsak Avvikelse Se p.1 Faller( från kton/dygn) Se p.2 Faller( från kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) 1: 1/8 Rep. 1130, 1160 och 1240, 8, 2,5 resp. 2 tim flytt. 2/8 Rep och 1151, 13 resp. 8 tim (dipper trip, larvplattor). Skjutning, höga gasvärden, infraktstopp 4 tim (is och snedgång) 2: 8/8 Rep tim. Mycket skut i gruvan. 9/8 Rep. 1130, 1140, 1150 och 1151(20, 16, 8 resp. 18 tim. Linbyte, skopsvetsning, fettpump, elfel). 994 kedjebyte 8 tim. 10/8 Rep elfel 8 tim. Infraktstopp 2 dygn (bandhaveri). Rep larv och motorhaveri FU. 3: 21/8 Bärgat truck som blockerade krossen, dimma, dåliga vägbanor. Kört ut vägmaterial. Lite personal. 22/8 Flytt 1130 och 1140 p.g.a. översvämning n. botten. Rep (bomsvetsning 3 dygn) 23/8 Rep tim. 24/8 Rep. 994 och 1140 (8 resp. 10 tim. Punktering, hydrauloljeläckage). Flytt 1130 när 1140 trasig. September 2004 Datum Orsak Avvikelse Se p.1 Faller( från kton/dygn) Se p.2 Faller( från kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) Se p.4 Faller( från kton/dygn) Se p.5 Faller( från kton/dygn) 1: 1/9 Rep. 1140, 1151 och 1160 (4, 11 och 5 tim. Varmgång, hydrauloljeläckage, larvplattor samt nålproblem). Kross 4 trasig 2 tim. 2/9 Rep. 1130, 1140, 1151 och 1160 (2, 5, 2,5 samt 1 tim. Smörjning, varmgång m.m.). Endast 1 kross igång. Gaser i gruvan 3,5 tim. 2: 13/9 Rep och 1160 (tipplina resp. fettpåfyllning 1+1tim). Infraktstopp 4 tim. (sidovandring). 14/9 Rep och 1160 (1,5 resp. 2 tim. bomdämpare samt vänster larv). Fulla lador 18:30. 15/9 Rep ,0 tim. Flytt till n. botten ,5 tim. blockerat malmkörning 1 tim. 3: 16/9 Rep och 1160 (Skopbroms och larvplatta samt förlängt maskinkabel, 5 resp. 4,5 tim). 17/9 Rep (12 tim. Linbyte och larvplatta bytt). Flytt 1130 inför sprängning. Rammer trasig. 4: 22/9 Rep och 1240 (Påfyllning hydraulolja, kompressor samt elfel. Totalt 3 tim.) 23/9 Rep och 1160 (Kompressor resp. skopgavelskydd 3,5 samt 0,5 tim.) 24/9 Rep och 1160 (Elfel kompressor, skoplåsning. 12 resp. 6 tim). Strömlöst överallt i gruvan 5 tim). 5: 26/9 Rep och 1150 (10 resp. 3,5 tim. Oljeläckage, tappad adapter samt el-problem). 27/9 Rep. 1140, 1150 och 1160 (2, 1 samt 4 tim. Infraktstopp 1,5 tim+1,0 tim. Skjutning 1140 flytt 2 tim. 34

42 Oktober 2004 Datum Orsak Avvikelse Se p.1 Faller( från kton/dygn) Se p.2 Låg ( c:a 43 kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) Se p.4 Faller( från kton/dygn) Se p.5 Faller( från kton/dygn) Se p.6 Faller( från kton/dygn) 1: 3/10 Rep. 1130, 1140, 1150 och 1160 (12, 18, 12 och 1,5 tim. Larvplatta, hissbroms, skopsvetsning) 4/10 Rep och 1160 (8 resp. 6 tim. Hissbroms m.m.) Fullt i ladorna kl. 11:00. 2: 5/10 Rep.1130 och 1151 (1,5 och 3,0 tim. Kört till gamla krossen. 6/10 Fullt i ladorna. Flytt av 1130, 1150 och 1160ca 3 tim vardera. Strömlöst 1,5 tim. 7/10 Rep. 1130,1151 och 1160 (5,5, 8,0 och 6,5 tim). Flytt av 1140 och : 8/10 Rep. 1130, 1140, 1151 och 1240 (8, 1.2, 8 och 8 tim. Magnetisering, linbyte, punktering m.m.) Infraktstopp 1,5 tim strömlös 1 tim. 4: 10/10 Rep. 1140, 1151, 1160 och 1240 (oljeläckage, tand- och adapterbyte). 11/10 Rep och 1160 (oljeläckage, bytt tandkött och tänder). Sprängning. 12/10 Rep motvikt 2 tim. 5: 20/ strömlös, väntat på flytt 10 tim lastat malm till gamla krossen. G. infrakten stopp i 8 tim. 21/ FU 4 tim. Adapter i nya krossen, stopp 8 tim. Snöfall 2 väghyvlar kör. 22/10 Gamla krossen stopp 8 tim skut och klackar 2,5 tim FU. 6: 26/ står 4 tim. (truckbrist). GPS-systemet ur funktion 8 tim FU, 1160 Rep linbyte. 27/10 Rep. 1130, 1140 och 1150 hela dygnet rep. 0,5 tim. Strömlöst 1,5 tim. Halkproblem i gruvan. 35

43 November 2004 Datum Orsak Avvikelse Se p.1 Faller( från kton/dygn) Se p.2 Låg ( c:a 37 kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) Se p.4 Faller( från kton/dygn) Se p.5 Faller( från kton/dygn) Se p.6 Faller( från kton/dygn) Se p.7 Faller( från kton/dygn) Se p.8 Faller( från kton/dygn) Se p.9 Låg ( c:a 39 kton/dygn) Se p.10 Faller( från kton/dygn) 1: 1/11 Rep och 1160 (2,5 resp. 3tim. Strömlös samt byte larvplatta). Brand i elskena i verket. 2/11 Rep tim. Fullt i malmladorna. 2: 3/11 Rep och 1160 (4 samt 2,5 tim) och 1150 flytt i 4 resp. 8 tim. 4/ flytt 4 tim strömlös 4 tim. Bergbrist. 3: 7/11 Truckbrist för 1150 och Rep tim. 8/11 Rep. 1130, 1140, 1150 och 1151 (div. orsaker totalt ca 25 tim). Infraktstopp 3 tim. 9/11 Rep och 1151, flytt av Kört till g. krossen som haft problem. 4: 10/11 Rep tim. Flytt 4 tim. 11/11 Planerad sprängning 17:30 blev 19: flytt 3 tim flytt 4 tim. 5: 13/11 Rep tim stopp 2 tim p.g.a. skyddsfyllning strömlös. 14/ strömlös, fettfyllning samt flytt 5 tim. Infraktstopp 2 tim. p.g.a. skrot. 6: 17/11 Rep (8 tim. larvplattor). Truckbrist, 18/11 Infraktstopp ca 30 tim. Få truckar tillgängliga. 7: 21/11 Rep och 1160, 3 resp. 12 tim. 1 kross igång kväll och natt. 22/11 Rep. 1140, 1151 och 1160 (8, 7 och 12,5 tim). Flytt tim. 8: 23/11 Rep och 1160 (60!!, resp. 9,5 tim Elfel och joystick). 24/11 Rep och 1140 (6 resp. 8 tim). Problem band : 25/ FU 6 tim rep. 3,5 tim flytt 1 tim. 26/11 Rep. 1130, 1150, 1151 och 1160 (7, 6, 20 resp. 1,5 tim. Larven av på 1151). 10:28/11 Rep och 1160 (4,5 och 1,5 tim). Infraktstopp 1,5 tim. 36

44 December 2004 Datum Orsak Avvikelse Se p.1 Faller( från kton/dygn) Se p.2 Faller( från kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) Se p.4 Faller( från kton/dygn) Se p.5 Faller( från kton/dygn) 1: 2/12 Rep och 1140 (4,2 resp. 10,5 tim). 3/12 Rep och 1160 (16 resp. 5 tim). 4/12 Rep och 1140 (3 resp. 5,2 tim) 6/12 Rep ,5 tim. Mycket skut. 7/12 Rep tim. 8/12 Rep tim. Infraktstopp 25,5 tim. 2: 9/12 Rep dygn, ,5 tim. Infrakt diverse småstopp. 10/12 Bergbrist 7 tim. Endast g. krossen del av dygnet. Bara 1240 som lastar malm 7 tim. 3: 11/12 Rep och 1160 (4 resp. 3,5 tim). 1 kross i 8 tim. 12/12 Rep. 1150, 1151 och 1160 (24, 7 och 3 tim). 13/12 Rep och 1151 ( tim). 14/12 Rep. 1130, 1140, 1150, 1151 och 1240 (2, 3.5, 19, 24 och 8 tim). 15/12 Rep. 1130, 1140, 1151 och 1160 (24, 16, 24 och 4 tim). Infraktstopp 1 tim. 16/12 Rep. 1130,1140 och 1151 (vardera 24 tim). 4: 20/12 Rep som ovan samt att kross 5 repas 8 tim. Snökaos hela dagen. 21/12 Rep. 1130, 1140, 1150 och 1160 (18, 9, 6 och 24 tim). 5: 26/12 Rep och 1160 ( 2 tim vardera) besvärlig lastning, hård botten och mycket skut. 27/12 Rep. 1130, 1140, 1150 och 1151 (5, 2, 1 och 5 tim). 37

45 Januari 2005 Datum Orsak Avvikelse Se p.1 Faller( från kton/dygn) Se p.2 Faller( från kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) Se p.4 Faller( från kton/dygn) Se p.5 Faller( från kton/dygn) Se p.6 Faller( från kton/dygn) Se p.7 Låg ( c:a 42 kton/dygn) 1: 6/1 Rep ,7 tim. Flytt ,5 tim. 7/1 Rep. 1140, 1151 och 1160 (3, 2 och 8 tim) lastat gråberg. 2: 8/1 Rep tim. Fullt i ladorna, endast 1500 ton/tim in i verket. 9/1 Stopp i kvarnserie 7 halva skiftet. Burit ut från ladan. 10/1 Höga ladnivåer. 3: 13/1 FU på tim. 14/ rep. och FU 16 tim. Rep tim. 4: 17/1 Fullt i ladan. 18/1 Fullt i g. ladan. Infraktstopp 2 tim.1160 flytt + rep. 16 tim brand i maskinrum, rep. 6 tim. Strul efter sprängning och halt väglag. 19/1 Rep och 1160 (18 resp. 12 tim) flytt 5 tim. + rampbygge 1,5 tim. Snökaos. 5: 22/1 Rep. 1151, 1160 och 1240 (1, 12 och 11 tim) rampbygge 4 tim. 23/1 Rep och 1160 (24 resp. 6 tim). Frysning i kross 4 tim. 6: 24/1 Rep och 1160 ( 24 resp. 2 tim). Förberett flytt för 1130 och Infraktstopp 1,5 tim. 25/1 Snökaos halva skiftet. Flytt tim p.g.a. salvsprängning flyttas till gråbergslastning. 7: 26/1 Rep och 1151 (9 resp. 24 tim). Fullt i ladan 08:00. 27/1 Rep tim. Sprängning, flytt av 1150 och Snökaos. 28/1 Infraktstopp, salvsprängning. Rep. 1150, 1151 och 1160 (16, 24 och 15 tim). 29/ strömlös 1,5 tim. 30/1 Rep och 1150 (4 resp. 15 tim). Snökaos, dålig lastning för /1 Rep och 1240 (5,5 och 8 tim). 38

46 Februari 2005 Datum Orsak Avvikelse Se p.1 Faller( från kton/dygn) Se p.2 Faller( från kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) Se p.4 Låg ( c:a 30 kton/dygn) 1: 6/2 Rep ,3 tim står 5 tim. p.g.a. malmbrist. Infraktstopp 1 tim. Truckbrist. 7/2 Rep tim, 1150 och tim p.g.a. elkabel sönderskjuten vid sprängning. Infraktstopp 1,5 tim. 2: 9/2 Rep tim. Truckbrist 8 tim. 10/2 Rep. 1140, 1150, 1151 och 1240 (24, 3, 3 och 7 tim). Infraktstopp 4 tim. Snökaos. 3: 14/2 Rep tim. Mycket krossproblem. 4: 15/2 Rep. 1130, 1140, 1150 och 1151 (10, 10, 24 och 24 tim)infraktstopp 1 tim. Frysningar i kross. 16/2 Rep. 1130, 1140, 1150 och 1151 (24 tim. vardera). Skutknackaren trasig 4 tim. 17/2 Rep. 1130, 1140, 1150, 1151, 1160 och 1240 (21, 24, 24, 24, 14 och 2,5 tim). Mars-April 2005 Datum Orsak Avvikelse 1-2 Se p.1 Faller( från kton/dygn) 7-8 Se p.2 Faller( från kton/dygn) Se p.3 Faller( från kton/dygn) 31-1/4 Se p.4 Låg ( c:a 28 kton/dygn) 6-7 Se p.5 Faller( från kton/dygn) Se p.6 Faller( från kton/dygn) 1: 1/3 Fullt i ladorna. Strömlöst 5 tim. efter skjutning. 2/3 Rep tim. Infraktstopp samt fulla lador under skiftet. 2: 7/3 Rep och 1160 ( 4 resp. 5,5 tim). Skutknackaren trasig kross 5 i 8 tim. 8/3 Rep. 1140, 1160 och 1240 (8, 2,5 och 6,5 tim). Höga ladnivåer. 3: 30/3 Rep tim. Fullt i ladorna, låg produktion i verket. Taket rasat in på mekverkstaden. 31/3 Rep ,5 tim. Stopp i verket halva dygnet. Infraktstopp p.g.a. skrot. Problem med frysta matare i gamla ladan problem med skut, skrot och tjäle. 4: 1/4 Rep. 1140, 1150 och 1151 (10, 1,5 resp. 24 tim). Infraktstopp 3,5 tim. 5: 6/4 Rep och 1151 (2 resp. 24 tim) FU 10 tim. Mycket skut. 7/4 Rep. 1130, 1150 och 1151 (7, 21 och 24 tim). 6: 11/4 Rep. 1130, 1140, 1151, 1160 och 1240 (10, 11, 24, 8 och 8 tim). 39

47 Bilaga 3, Sju kvalitetsverktyg De sju kvalitetsverktygen, (http://extra.ivf.se/lean/pdf/kvalitet/qc-verktygen.pdf) 40

48 Bilaga 4, Problemlösningscykeln Problemlösningscykeln, (Imai, M. 1992) 41

49 Bilaga 5, Minestar a. Aquiladisplay, (www.caterpillar.com). b. Caesdisplay, (ibid), c. Truckdisplay, (ibid). 42

50 Bilaga 6, Fotografier a. Krosstation. b. Malmlada. 43

51 c. Autogenkvarn. d. Malningsavdelning. 44

52 Bilaga 7, Förslag på krossfickor a. Förslag, krossficka 1000 ton b. Nuvarande krossficka, 200 ton.. 45

Välkommen till Boliden Aitik

Välkommen till Boliden Aitik FAKTA PROCESSÖVERSIKT Boliden Aitik är Sveriges största koppargruva och ligger strax söder om Gällivare i norra Sverige. Fyndigheten innehåller kopparkis och svavelkis som ger koppar, guld och silver.

Läs mer

AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass

AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass Bildplatshållare AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass SveMins höstmöte Hans Jönsson Projektledare Boliden 1 Bolidens produktionsenheter Aitik (Sverige) Koppargruva Rönnskär Boliden (Sverige) Kopparsmältverk

Läs mer

STATISTISK PROCESSTYRNING

STATISTISK PROCESSTYRNING STATISTISK PROCESSTYRNING Statistisk processtyrning Alla typer av processer har variation Syftet med statistisk processtyrning (SPS) Finna variationer och eliminera dem Vid stabil process ska den behållas

Läs mer

Jonas Jänkänpää. Boliden Mineral AB. Anrikningsverk Aitik. Ansvarig över FU avdelningen 2014-04-09

Jonas Jänkänpää. Boliden Mineral AB. Anrikningsverk Aitik. Ansvarig över FU avdelningen 2014-04-09 Jonas Jänkänpää Boliden Mineral AB Anrikningsverk Aitik Ansvarig över FU avdelningen 1 Aitik en dagbrottsgruva Varje dag, dygnet runt bryts och transporteras gigantiska mängder berg. En av Europas största

Läs mer

TPM Total Productive Maintenance

TPM Total Productive Maintenance TPM Total Productive Maintenance Anders Tiger VD för Idhammar International Underhållsingenjör, konsult och European Expert in Maintenance Management Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Kompletterande undersökningstillstånd.

Kompletterande undersökningstillstånd. VD har ordet När jag nu återigen sätter mig ner för att sammanfatta vinterns arbeten uppe i Vindelgransele känns det mycket glädjande att Länsstyrelsen i Västerbotten godkänt vår ansökan för provbrytning

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Välkommen till en anläggning i världsklass

Välkommen till en anläggning i världsklass Boliden Garpenberg Välkommen till en anläggning i världsklass Boliden Garpenberg i Hedemora kommun är i dag en av världens modernaste gruvor. Samtidigt är det Sveriges äldsta gruvområde som fortfarande

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

EXAMENSARBETE. Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva. Mattias Holmgren. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva. Mattias Holmgren. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva Mattias Holmgren Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Ventilationskarta

Läs mer

Kartläggning och förbättring av värdeflöden

Kartläggning och förbättring av värdeflöden Kartläggning och förbättring av värdeflöden De fem Lean principerna Specificera värdet från slutkundens ståndpunkt (Value) Identifiera ett värdeflöde för varje produktfamilj (The value stream) Se till

Läs mer

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar utan direkta investeringar Christian Carlén: - Industrial Management AB www.condustria.se - Productivity Potential Assessment Sweden AB www.ppaonline.se Projekt : - Lidhs Verktyg AB - Automatlego AB Agenda

Läs mer

FORTSATT BRYTNING AV FÄBOLIDENS GULDMALM UNDER JORD MED LKAB:S METOD OCH ARBETSSÄTT FÖR SKIVRAS

FORTSATT BRYTNING AV FÄBOLIDENS GULDMALM UNDER JORD MED LKAB:S METOD OCH ARBETSSÄTT FÖR SKIVRAS COMPRO KONSULT Karl Erik Rånman Förstudie 2006-07-04 FORTSATT BRYTNING AV FÄBOLIDENS GULDMALM UNDER JORD MED LKAB:S METOD OCH ARBETSSÄTT FÖR SKIVRAS Rapport (Översättning från engelskt original) Bakgrund

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Industriell Massproduktion

Industriell Massproduktion Industriell Massproduktion Theory Of Constraints, TOC Toyota Production System = LEAN Six Sigma Page 1 Theory of Constraints, flaskhalsstyrning Theory Of Constraints, eller TOC, är en managementfilosofi

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Strategier för förändringsarbete

Strategier för förändringsarbete Strategier för förändringsarbete Mats Magnusson Professor, Skolan för Industriell teknik och management, KTH Föreståndare, Stiftelsen IMIT E-mail: mats.magnusson@imit.se Vad vet vi om förändring? Förändringar

Läs mer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Sekvensbaserad Aktivitets och Metodanalys (SAM) vid sex nordiska företag BJÖRN JOHANSSON, ANDERS KINNANDER Product and Production Development

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

EXAMENSARBETE. Effektivisering av daglig rapportering. Johan Larsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Effektivisering av daglig rapportering. Johan Larsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Johan Larsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Johan Larsson Sammanfattning Under min verksamhetsförlagda

Läs mer

WÄSA STONE & MINING AB

WÄSA STONE & MINING AB WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas

Läs mer

Utbildning vid leverans Klart att användas omgående Skjuter sönder berg & sten med omedelbar verkan

Utbildning vid leverans Klart att användas omgående Skjuter sönder berg & sten med omedelbar verkan Utrustning för Berg- & Stenspräckning Utbildning vid leverans Klart att användas omgående Skjuter sönder berg & sten med omedelbar verkan SIMPLEX Den enda Stenspräckningspatronen med separat tändare Säkrare

Läs mer

Lean Production i verkligheten

Lean Production i verkligheten Lean Production i verkligheten Intro Vem är jag? Niklas Gudmundsson Civilingenjör Elektroteknik och Industriell ekonomi från Lunds Tekniska Högskola Har jobbat i snart 10 år med Lean inom fordonsindustrin

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

Samarbete gav både MONEY och P2000 en skjuts framåt

Samarbete gav både MONEY och P2000 en skjuts framåt Samarbete gav både MONEY och P2000 en skjuts framåt Att införa avancerad produktionsuppföljning kräver inte bara ny teknik utan också utvecklade arbetssätt. Detta framgår tydligt av Scanias erfarenheter

Läs mer

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Silf Competence.ppt 1 K229 Supply Chain och Lean Six Sigma+LEAN Silf Competence.ppt 2 K229 Vad är Supply Chain? Innehåll Vad är Lean, Six Sigma och Six Sigma+Lean

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Volvo på väg. Bergtagen Goliat möter likvärdigt motstånd i Aitik. USA Rena lastbilar I heta Arizona. Gas följ med volvos metandiesellastbil

Volvo på väg. Bergtagen Goliat möter likvärdigt motstånd i Aitik. USA Rena lastbilar I heta Arizona. Gas följ med volvos metandiesellastbil Volvo på väg transportmagasinet från volvo lastvagnar i Sverige # 3/4 2010 årgång 49 USA Rena lastbilar I heta Arizona Gas följ med volvos metandiesellastbil Störst Världens största testrigg Minskar vikten

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest Region Halland Kerem Kocaer December 2012 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Angreppssätt... 4 Syfte och

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Ombyggnader Vi ger din gamla press ett nytt, produktivt liv. Oavsett fabrikat.

Ombyggnader Vi ger din gamla press ett nytt, produktivt liv. Oavsett fabrikat. AP&T CUSTOMER SERVICE Ombyggnader Vi ger din gamla press ett nytt, produktivt liv. Oavsett fabrikat. Börjar din gamla press eller produktionslinje att tappa stinget, kan det vara dags att fundera på en

Läs mer

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och

Läs mer

Sju sätt att visa data. Sju vanliga och praktiskt användbara presentationsformat vid förbättrings- och kvalitetsarbete

Sju sätt att visa data. Sju vanliga och praktiskt användbara presentationsformat vid förbättrings- och kvalitetsarbete Sju sätt att visa data Sju vanliga och praktiskt användbara presentationsformat vid förbättrings- och kvalitetsarbete Introduktion I förbättringsarbete förekommer alltid någon form av data, om inte annat

Läs mer

TPM Total Productive Maintenance. Kurskatalog TPM-programmet 2008

TPM Total Productive Maintenance. Kurskatalog TPM-programmet 2008 TPM Total Productive Maintenance Kurskatalog TPM-programmet 2008 2 Kurskatalog TPM-programmet Innehåll Sida - Information... 3 - Kursschema och priser... 4 - TPM-programmet... 6 - SE500 Introduktion till

Läs mer

Planlegging for en bedre vedlikeholdshverdag og Økt OEE.

Planlegging for en bedre vedlikeholdshverdag og Økt OEE. Planlegging for en bedre vedlikeholdshverdag og Økt OEE. The nicest thing about not planning is that failure comes as a complete surprise, not proceeded by any period of worry and depression John Preston

Läs mer

Att utveckla en Leankultur. Bozena Poksinska & Erik Drotz

Att utveckla en Leankultur. Bozena Poksinska & Erik Drotz Att utveckla en Leankultur Bozena Poksinska & Erik Drotz Agenda Leanverktyg vs. Leankultur Viktiga beståndsdelar av Leankultur Självvärderingsverktyg för Leankultur 2 Lean verktygslåda Just in Time (JIT)

Läs mer

Process IT 2011. Bolidens investeringar och framtida behov av automationslösningar. Bildplatshållare. Boliden AB. 1 April 2010

Process IT 2011. Bolidens investeringar och framtida behov av automationslösningar. Bildplatshållare. Boliden AB. 1 April 2010 Process IT 2011 Bolidens investeringar och framtida behov av automationslösningar Bildplatshållare 1 April 2010 Boliden AB Beslutade större investeringar Boliden (c:a 800-1000 MSEK) - Hötjärn (Ny process

Läs mer

Värmdöpumpen AB. TEKNISK MANUAL -- Robit Casing System ROX -- TOPPHAMMARE ROX-DTH -- SÄNKHAMMARE

Värmdöpumpen AB. TEKNISK MANUAL -- Robit Casing System ROX -- TOPPHAMMARE ROX-DTH -- SÄNKHAMMARE Värmdöpumpen AB TEKNISK MANUAL -- Robit Casing System ROX -- TOPPHAMMARE ROX-DTH -- SÄNKHAMMARE Värmdöpumpen AB www.varmdopumpen.se Box 2101 Tel: 08-978037.971915 127 02 Skärholmen Fax:08-881344 1. INTRODUKTION

Läs mer

Introduktion till Lean, dag1 AU117G

Introduktion till Lean, dag1 AU117G Introduktion till Lean, dag1 AU117G SÄKERHET! TIDER MED MERA Tider: 08.00-ca15.45 09.30-09.50 Kaffe 12.00-13.00 Lunch 14.30-14.50 Regler Telefoner Passa tider Diskutera Namnskyltar? KURSINNEHÅLL Dag 1

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

Borrning av djupa och vida hål. Seminarium IVA Mars 2007 Gunnar Nord

Borrning av djupa och vida hål. Seminarium IVA Mars 2007 Gunnar Nord Borrning av djupa och vida hål Seminarium IVA Mars 2007 Gunnar Nord Djupa och vida hål vad är det? Håldiameter vid botten av hålet efter inklädnad > 0,5 m Håldjup upp till 4000 m Hål med stabila väggar,

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

Välkommen på utbildning!

Välkommen på utbildning! Välkommen på utbildning! LEAN Production 1 dag 1 Introduktion 2 Bakgrund och Teorier 3 5S, STF, Std arbete 4 LEAN Spel 5 Ekonomi, Extra Norrköping Nov 2014 Leanspelet! FLÖDESSPELET /LEANSPELET VI MÄTER:

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov

Läs mer

LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean

LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean Swerea IVF-skrift 09802 LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean Består av: En handledning En arbetsbok Swerea IVF, Volvo Technology AB,

Läs mer

Att arbeta med TPM Lean Production. Att arbeta med TPM Lean Production

Att arbeta med TPM Lean Production. Att arbeta med TPM Lean Production Att arbeta med TPM Lean Production TPM och Lean Production är inte arbetssättde är tankesätt där olika metoder och arbetssätt tillämpas för att uppnå en effektiv och resurssnål produktion Här ett axplock

Läs mer

Laborationsrapport av robotprogrammering

Laborationsrapport av robotprogrammering KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laborationsrapport av robotprogrammering Programmering av LEGO MINDSTORMS robot Rikard Bjärlind 2012-09-07 E-post: bjarlind@kth.se Introduktionskurs i datateknik (H12) II1310

Läs mer

Six Sigma- och Lean-program kompletterar varandra går på djupet resp. på bredden.

Six Sigma- och Lean-program kompletterar varandra går på djupet resp. på bredden. 1 2 Six Sigma- och Lean-program kompletterar varandra går på djupet resp. på bredden. 3 4 5 6 Standardisera arbetet: Det finns ett bästa sätt att arbeta sök efter det genom att mäta och följa upp, utveckla

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Att kombinera OEE och produktivitet som motor för produktionsförbättringar (sid. 20)

Att kombinera OEE och produktivitet som motor för produktionsförbättringar (sid. 20) Att kombinera OEE och produktivitet som motor för produktionsförbättringar (sid. 20) Carin Andersson Industriell produktion, Lund University Monica Bellgran Innovation och Design, Mälardalen University

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Från ett Reaktivt till ett Proaktivt underhåll

Från ett Reaktivt till ett Proaktivt underhåll Från ett Reaktivt till ett Proaktivt underhåll Anders Tiger VD för Idhammar International Underhållsingenjör, konsult och European Expert in Maintenance Management Det finns ingenting så svårt att ta itu

Läs mer

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6)

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6) Internt penetrationstest Tierps kommun Revisionsrapport Juni 2011 Erik Norman 1(6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga... 3 2. Angreppssätt... 4 2.1. Omfattning

Läs mer

handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS

handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS handbok Nimo ProduktionsSystem - NPS 2 3 Affärsidé Nimo-Verken förser marknaden med högkvalitativa och innovativa produkter för klädvårdsrummet. Nimo-Verken är en lönsam och trygg partner för utveckling

Läs mer

Det svenska huset. Generell modell av. XPS (X Production System) MERA-programmet SwePS-projektet. www.leanresan.se

Det svenska huset. Generell modell av. XPS (X Production System) MERA-programmet SwePS-projektet. www.leanresan.se Det svenska huset Generell modell av produktionssystemet XPS (X Production System) Det svenska huset Leanresans generella modell XPS (XPS = X Production System) I se och i LeanNavigatorn () finns en generell

Läs mer

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier Kartläggning av underhållsledning i processindustrier (johan.johansson@liu.se) Doktorand Avdelningen för produktionsekonomi Linköping Universitet +46 (0)13 28 2378 Martin Rudberg (martin.rudberg@liu.se)

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE

NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE Boliden Minerals prospektering i Norrbotten har identifierat en mineralisering nordost Gällivare nära den gamla gruvan i Nautanen som bröts i början av 1900

Läs mer

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat: Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare

Läs mer

Vad är kvalitet? Lean i Japansk industri. Smartlog Oslo 3. juni 2009 Håkan Andersen Kongsberg Terotech AS Håkan Andersen

Vad är kvalitet? Lean i Japansk industri. Smartlog Oslo 3. juni 2009 Håkan Andersen Kongsberg Terotech AS Håkan Andersen Vad är kvalitet? Lean i Japansk industri Smartlog Oslo 3. juni 2009 Håkan Andersen Kongsberg Terotech AS Innehåll Kongsberg Terotech AS Vem är Håkan Andersen Vad är kvalitet? Lean I. Ford II. Deming III.

Läs mer

Kärcher Fleet. Fokusera på att nå skinande resultat. Vi sammanfattar de åt dig.

Kärcher Fleet. Fokusera på att nå skinande resultat. Vi sammanfattar de åt dig. Kärcher Fleet Fokusera på att nå skinande resultat. Vi sammanfattar de åt dig. Ökat perspektiv för större framgång. Från den globala marknadsledaren inom rengöringsteknik kommer Kärcher Fleet - det innovativa

Läs mer

Ikot steg 4. Grupp F5

Ikot steg 4. Grupp F5 Ikot steg 4 Grupp F5 Innehållsförteckning 4.1 INVERTERA KÄNDA KONCEPT OCH IDÉER... 3 4.1.1 KONKURRENTERS LÖSNINGAR... 3 Alternativ 1- Luddlåda... 3 Alternativ 2 Dike golvbrunn... 3 Alternativ 3 Filter...

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Validity Date Reg No 10 år HMSS-331. Unit Reviewer Approver Version HMS&K Anne-Louise Thäng Helén Axelsson 23

Validity Date Reg No 10 år HMSS-331. Unit Reviewer Approver Version HMS&K Anne-Louise Thäng Helén Axelsson 23 ANVISNING 1(7) SÄKER JOBBANALYS (SJA) - "MIN TAKE 2" RISKINVENTERING DRIFTPERSONAL 1 SYFTE Säker JobbAnalys (SJA) är ett verktyg för att systematiskt utvärdera underhålls- eller projektarbeten, normala

Läs mer

Vi ser många positiva resultat

Vi ser många positiva resultat Business Excellence - ett framgångsrikt arbetssätt på SKF Med Business Excellence kan SKF se till att leverera ytterligare värde till sina kunder. Arbetssättet har på ett framgångsrikt sätt införts vid

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten. 2011-10-05/06 ST Forum

Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten. 2011-10-05/06 ST Forum Lean Healthcare - rapport från verkligheten 2011-10-05/06 ST Forum Program Presentation Allmänt om Lean Exempel från verkligheten i Falköping Avrundning Vad är?? Vad är Lean? Eliminera förluster och slöseri!

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer