Kvalitetsredovisning RYTMUS GÖTEBORG

Transkript

1 Kvalitetsredovisning RYTMUS GÖTEBORG

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar Personal Elever 4 4. Viktiga händelser under året 5 5. Vårt kvalitetsarbete Bakgrund Vårt sätt att mäta kvalitet Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 8 6. Vårt värdegrundsarbete 9 7. Resultat Funktionell kvalitet 9 A, Kunskapsresultat 9 B, Värdegrundsresultat Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Utvecklingsområde 2: Ökat fokus på lärande Analys Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Utvecklingsområde ökat fokus på lärande genom kollegialt lärande Åtgärder för ökad måluppfyllelse Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1, Mentorsrollen Arbetssätt Utvecklingsområde 2, IKT Arbetssätt 18

3 1. Information om huvudmannen Rytmus startades i Stockholm 1993 som en av Sveriges första friskolor och finns i dag även i Göteborg, Malmö, Norrköping och Örebro. På Rytmus läser du estetiska programmet och väljer mellan inriktning musik och inriktning media. Rytmus ägs av AcadeMedia. På Rytmus möts eleven av en inbjudande, kreativ och utvecklande miljö där hen enkelt får kontakt med sin omgivning och respekteras för den hen är. Lärarna är kunniga, kompetenta och engagerade och många av dem är aktiva inom musik- och mediebranschen. På Rytmus har elever för vana att stanna kvar efter lektionstid då vi har stort förtroende för våra elever och erbjuder därför både generösa öppettider och tillgång till lokaler och utrustning. Kort sagt: hos oss har varje elev möjlighet att förverkliga sina idéer när de faller på. På Rytmus genomförs ofta så kallade Clinics, vilket är gästspel och föreläsningar med artister, musiker, musikproducenter eller andra verksamma inom branschen. På så sätt får eleven lära sig om branschen, av branschen. Eftersom utbildningen bygger på samverkan av karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen kommer eleven ha utvecklat sina talanger och samtidigt vara högskoleförberedd. Med Rytmus behöver eleven helt enkelt inte välja mellan en gymnasieutbildning och möjligheten att hålla på med musik och media. 2. Information om vår skola Rytmus är en skola där bra utbildning och ett stort engagemang för eleverna kombineras med ett nära samarbete med musikbranschen. Rytmus är ett naturligt val för den som vill studera musik på gymnasiet i Göteborg. Skolan är en tydlig aktör inom svenskt kulturliv samt har ett brett kontaktnät mot andra utbildningsformer och samhällsinstitutioner. Rytmus utgår från en humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden. Gemensamma estetiska upplevelser ger en stark gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad. Tiden på Rytmus ger möjlighet till nya perspektiv, berikar eleven på ett personligt plan och möjliggör egna ställningstaganden och tolkningar. Att studera på Rytmus öppnar många dörrar för framtiden och ger goda förutsättningar för många olika fortsatta studier och yrkesval. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal På skolan finns 23,9 pedagogtjänster på 239 elever vilket ger en lärartäthet på 10,0 lärare/100 elever. Andel behöriga lärare är 90 %. Administration och skolans expedition bestod tom april av 1,5 tjänster. Därefter 1,0 tjänst.

4 Dessa siffror är inte detsamma som finns i SIRIS nationella statistik. Bakgrunden är att den går tillbaka ett år och att vi sedan dess gjort förändringar i organisationen. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 23,0 83,7 10,4 Rytmus totalt 105,0 77,6 10,7 Vaktmästare: 20 %. It- tekniker: 40 %. Skolsköterska: 50 %. Specialpedagog 40 %. SYV: 20 %, Kurator: 20 %. Elevhälsan kompletterades därtill med extern personal i form av psykolog och skolläkare vilka hyrdes in på timmar. I februari anställdes en ny rektor och från och med maj utökades skolledningen med en 50 % biträdande rektor. Skolan har under året haft tre förstelärare där en varit sjukskriven sedan oktober. Under hösten var en av förstelärarna föräldraledig och den andra arbetade 100 %. Under våren har två förstelärare arbetat 100 %. Försteläraruppdraget var under våren inriktat på att leda skolans arbete mot ett tydligare fokus på lärande och en större enhetlighet gällande kunskapssyn. Rent praktiskt har det inneburit att förstelärarna har organiserat och drivit det kollegiala lärandet. De har också lett diskussionen kring synen på de enskilda ämnena i skolan, hur de bör läggas upp för att följa styrdokumenten och hur de kan befrukta varandra. Under året har det pågått en process där aktuella lärare i varje ämne tillsammans diskuterar ämnets innehåll, mål, upplägg och plats i hela utbildningen. 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Estetiska programmet Skolan totalt Skolans enda program, estiska programmet, har två inriktningar. Inriktningen musik med 224 elever fördelade på profilerna Instrument/sång, Singer&Songwriter och musikproduktion. Fördelningen mellan årskurser är 76 elever i åk1, 75 elever i åk2 samt 72 elever i åk3 och en elev i åk4. Den andra inriktningen som finns på skolan är estetik och media med 12 elever fördelade på 5 elever i åk2 samt 7 elever i åk3. Inriktningen estetik och media startade inte hösten Majoriteten av musikeleverna har sång som huvudinstrument. En allt för liten del har piano och bas som huvudinstrument vilket får konsekvenser i flera musikkurser. Konsekvensen blir att ämnen som bygger på någon form av ensemblespel delvis får organiseras annorlunda eftersom alla instrumentgrupper inte kan representeras i lika hög grad i alla ensembler.

5 4. Viktiga händelser under året Elevdemokratiarbetet har utvecklats under året. Förutom ett programråd, vilket består av representanter från alla klasser samt en pedagog och en skolledare, finns nu också en elevkår på skolan som drivs helt i elevernas regi. Flera elever har under året gått en elevskyddsombudsutbildning. Under året har det precis som tidigare genomförts en rad större musikproduktioner där eleverna arbetat mycket intensivt under några veckor. Nytt för i år är att en producentgrupp via årshjul har organiserat upp produktionerna över utbildningstiden och utifrån en tanke om musikalisk progression gjort en tydlig struktur för när musikproduktionerna ska ligga och hur de ska passa in med övrig undervisning. Större produktioner under året har varit: o o o Åk 1 Rytmus Aid, Rytmus Jul Åk 2 musikal, Rytmus Jul Åk 3 musikal, Livenight, Legends Vi har under året organiserat en gymnasiearbetsmässa där alla åk 3 elever under några dagar visade upp och presenterade sina gymnasiearbeten. Vi har också haft opponeringsseminarier i samband med examinationerna av gymnasiearbetena som är en del i att förbereda eleverna för högskolan. Dessa seminarier kan även utomstående komma och lyssna på och för våra åk 2 är de obligatoriska. Under året har det skett några personalförändringar som haft en stor påverkan på skolan. Den rektor som var med och startade skolan slutade i november. Ny rektor var på plats den 1:e februari och i mellanperioden arbetade en av skolans lärare som tillförordnad rektor. Under våren sänktes omfattningen av de administrativa tjänsterna motsvarande en halvtid. Istället tillsattes en biträdande rektor på 50 %. Under året har det varit ett antal föräldraledigheter och några sjukskrivningar vilket gjort att personalomsättningen och vikariebehovet varit större. Detta har påverkat både kontinuiteten i undervisningen och arbetsmiljön. Med anledning av sjukskrivningarna har vi vid ett par tillfällen tagit in externa föreläsare som haft genomgångar av stresshantering och workshop med personalen vid 2 tillfällen under året. Skolan har under året startat upp ett utvecklingsprojekt som kallas Bra bli Bättre (BBB). Projektet startade med att alla personal under några planeringsdagar tillsammans arbetade med att analysera och utvärdera verksamheten. Målet med utvärderingen var förutom att skapa en större gemensam medvetenhet om skolan att hitta utvecklingsområden att gå vidare med. Tre områden utkristalliserades: kollegialt lärande, bedömning och närvaro/uppföljning. Till varje utvecklingsområde kopplades en arbetsgrupp med huvudansvar att driva frågan. Arbetsgrupperna bestod av frivilliga med särskilt intresse av valt utvecklingsområde. Arbetsgruppen för kollegialt lärande bestod av förstelärarna samt ytterligare pedagoger. Arbetsgruppen för bedömning bestod av fyra lärare där både musikämnen och

6 gymnasiegemensamma ämnen representerades. Elevhälsan tog på sig ansvaret för att driva arbetet med närvaro och uppföljning därav. Den utvecklingsfråga som vi kom längst med under året var det kollegiala lärandet där olika steg introducerades för att successivt öka samarbetet/besöken i klassrummen. Vi arbetar fortlöpande på att utveckla det kollegiala lärande och även om vi har långt kvar har de första stegen redan lett till en ökad pedagogisk diskussion i kollegiet. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? v Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? v Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättas denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar rektor tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med

7 mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. Skolans kvalitetsarbete bedrivs i nära samverkan med personalen utifrån följande: Augusti- september Kvalitetsredovisning (KR): Personal arbetar med det utkast till Kvalitetsredovisning som rektor tagit fram under sommaren. I KR utvärderas föregående läsårs resultat, samt hur vi har uppnått de mål som sattes upp då. Verksamhetsplan: Utifrån de analyser som gjorts i KR arbetar personalen fram en verksamhetsplan för läsåret. Verksamhetsplanen utgår från Läroplansmålen. I planen konkretiseras skolans mål och prioriterade områden för läsåret. Dessa mål och områden följs upp kontinuerligt under årets gång på APT och i andra forum. Oktober- november Kursvarningar/Betygsprognos: Vi sammanställer hur många elever som efter halva första terminen riskerar att inte uppnå godkänt betyg i någon kurs. Åtgärder för dessa sätts in, om det inte redan gjorts. Antingen i form av extra anpassning, eller att ärendet går vidare till EHT för vidare utredning. Detta tas också upp på klasskonferenser som genomförs under samma period. November/December Undervisningsutvärdering sker för att stärka kvaliteten på undervisningen. Resultaten ligger till grund för vidare analys och dialog med medarbetarna om hur undervisningen ytterligare kan stärkas. Januari- mars NKI och NMI: Genomförande och utvärdering av elev- och medarbetarenkät. Enkäterna genomförs i januari. När resultaten kommit tas dessa upp för diskussion på för personalgruppen och på mentorstider för elevgruppen. Mindre åtgärder kan genomföras på en gång. Underlaget från diskussionerna sparas och tas upp i juni och augusti vid arbetet med KR och Verksamhetsplan. Mars Kursvarningar/Betygsprognos. Vi sammanställer hur många elever som efter andra halvan av vårterminen riskerar att inte uppnå godkänt betyg i någon kurs. Åtgärder för dessa sätts in, om det inte redan gjorts. Antingen i form av extra anpassning, eller att ärendet går vidare till EHT för vidare utredning. Informationen fångas upp med hjälp av omdömesskrivning. April/Maj Undervisningsutvärdering 2 En ny undervisningsutvärdering genomförs. Lärare och skolledare kan jämföra med den första utvärderingen och se om de förändringar som genomförts har gett resultat. Även denna utvärdering ska återkopplas till eleverna. Juni

8 Under gemensamma planeringsdagar arbetar personalen med att utvärdera året som gått. Lärarna gör först detta individuellt genom att göra ett bokslut för sina kurser och sitt arbete mot skolans prioriterade mål under året. Därefter arbetar lärarna i mindre grupper och använder då KR som mall för sin utvärdering. Detta underlag ligger sedan till grund för rektors första utkast av KR som ska vara klart i slutet av juni Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Senaste granskningen var intern och den skedde under läsåret 2013/2014. De förbättringsområden som påtalades vid granskningen är nu områden som skolan arbetar med och som vi delvis har hunnit skapa nya rutiner för. Förbättringsområden som framkom var behov av förbättrad interninformation vilket vi räknar kommer att förbättras i och med att vi under hösten inför en ny plattform för all information, behov av mer likvärdig bedömning vilket vi nu jobbar med inom projektet Bra bli bättre, behov av större fokusering på kunskapsuppdraget jämfört med värdegrundsuppdraget som vi arbetar med via en ny organisation kring kollegialt lärande. Ett förbättringsområde var också att förbättra informationen till nyanställda där vi infört en ny rutin att ge alla nyanställda en mentor Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Vid inkomna klagomål till rektor/biträdande rektor återkopplas detta snabbt till berörda lärare och lärarna är snabba med att återkoppla till vårdnadshavare, elever och även tillbaka till rektor/biträdande rektor. Vi upplever att kommunikationen vid klagomål oftast är väldigt god och att vi i de allra flesta fall kommer fram till en bra lösning tillsammans med berörda parter, eller lyckas förklara det som missförståtts. Vi får ofta respons från vårdnadshavare och elever att så är fallet. Vid klagomål på undervisning som inkommit till skolledningen kallas lärare till rektor för att ge sin bild. I regel tar läraren sedan upp detta med elev eller elevgrupp. Vid behov, eller om elev och/eller lärare önskar, deltar rektor. Personalen anser att detta har fungerat bra under året. En del elever har dock framfört att de inte alltid tycker att de får någon återkoppling från skolledningen i hur man har

9 gått vidare med deras klagomål. Därför måste rektor snabbare och tydligare följa upp ärendet med berörda elever. 6. Vårt värdegrundsarbete Vi har arbetat mycket med hur man bemöter elever och diskuterat bemötande med respekt och uppmuntran att vara sig själv och acceptera andra. I samband med detta har också värderingsövningar kring etik och moral förts med alla elever i åk 1. Diskussion med kollegiet att använda Hen- begreppet har gjorts för att ingen ska känna sig kränkt. Under hösten och tidig vårtermin arbetade vi i EHT med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dock kom vi inte riktigt vidare i arbetet med att förankra denna hos elever och personal, något som är ett måste i början av nästa läsår. I skolans dagliga verksamhet arbetar vi alla i stor utsträckning för elevernas trygghet och trivsel. Årskursöverskridande undervisning och skolövergripande projekt främjar arbetet med att lära sig att respektera och arbeta med olika människor och skapa trygghet. Dessutom har skolövergripande projekt där vi arbetat tillsammans med att få fram hur vi vill ha det på vår skola utmynnat i många diskussioner och en utställning på temat. Personalen rör sig ofta i skolans lokaler och kan då spontant prata med och fånga upp elever. Rektor finns på plats de allra flesta dagar och har alltid dörren öppen om de inte sitter i möten. Många elever uppger att det är lätt att få kontakt med lärare och skolledning och att de uppskattar detta. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan (ej inklippt än) bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* Estetiska programmet 84,7 80,3 13,9 14,1 14,8 15,1 67,6 Skolan totalt 84,7 80,3 13,9 14,1 14,8 15,1 67,6

10 Rytmus totalt 86,3 89,4 15,1 15,5 15,9 16,3 71,3 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (- ) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella prov- betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,0% 59,7% 19,4% ENGENG ,4% 69,4% 10,2% MATMAT01b 12 0% 75,0% 25,0% MATMAT02b 13 0% 61,5% 38,5% SVESVE ,2% 54,5% 27,3% SVESVE ,3% 45,2% 43,5% Under läsåret 2014/2015 var andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 80,3 %. Detta är en minskning från läsåret 2013/2014 resultat på 84,7 %. Dessutom ligger detta läsårs resultat under snittet för alla Rytmus skolor. Här har skolan inte lyckats och vi måste framöver jobba vidare för att betydligt fler och gärna alla ska ta en examen. Däremot har den genomsnittliga betygspoängen för samma elevgrupp höjts från 13,9 till 14,1 vilket är glädjande.

11 B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium 78% 86% 71% 80% 89% 80% 94% 96% 90% 58% 64% 61% 75% 80% 71% Under läsåret 2014/2015 var andelen elever som uppger att de blir behandlade med respekt är 78% vilket är lägre än andra Rytmusskolar men högre än AcadeMedia i stort. Den tendensen gäller generellt för värdegrundsresultaten förutom när det gäller studiero där skolan ligger lägre än både andra Rytmusskolor och snittet för AcadeMedia. Visserligen har andelen höjts från 56% under läsåret till 58% under läsåret 2014/2015 men vi ligger fortfarande för lågt och måste fortsätta att prioritera arbetet för ökad studiero. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 85 Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning

12 Vår skola ligger generellt sätt högre än snittet för AcadeMedia men lägre än övriga Rytmusskolor. Det gäller dock inte för undervisning där andelen nöjda elever var 61% under läsåret 2014/2015. Här har skolan ett utvecklingsområde som vi måste jobba vidare med under kommande läsår. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Ändamålsenlig kvalitet 2014 Hur väl tycker du ap utbildningen stärkte dig i din 50% 56% 78% Hur väl tycker du ap oden på din skola förberedde dig 0% 30% 34% Hur väl tycker du ap oden på din skola förberedde dig 57% 54% Skulle du rekommendera din gamla skola oll någon som 50% 68% 87% Kamraterna och stämningen på skolan? 50% 77% 77% Lärarnas engagemang? 82% 75% 83% Relaoonen/kontakten med lärarna? 91% 80% 100% Undervisningen - totalt sep? 63% 78% 67% Om du tänker ollbaka på din gymnasieskola i sin helhet, 50% 63% 81% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium 0% = för få svar på en fråga Vi ligger som skola överlag lägre än övriga skolor gällande ändamålsenligt kvalitet. Samtidigt ligger vi högre än alla andra skolor gällande relation till lärarna och lärarnas engagemang. En så stor skillnad gör att vi framöver måste se över om vi fokuserar på rätt saker. Använder vi lärarnas engagemang på ett riktigt sätt? 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: - Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Vi har under året inte lyckats att höja andelen elever som tycker att lärarna i tillräckligt hög grad informerar om hur det går i skolan. Resultatet på årets undersökning blev att 48 % upplevde att detta fungerar tillfredställande. Resultat för läsåret 2013/2014 var 55 %. Alltså en minskning på 7 procentenheter. - Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan.

13 Resultatet på årets kundenkät blev att 56 % upplevde arbetsron i skolan som bra medan samma fråga för läsåret 2013/2014 fick motsvarande svarsfrekvens på 56 %, en ökning med 2 procentenheter. 7.5 Utvecklingsområde 2: Ökat fokus på lärande Här har vi inte hittat något bra sätt att mäta resultatet eftersom det i grunden handlar om en kvalitativ skillnad i personalgruppen och inte en kvantitativ. Det som går att mäta är deltagandet eftersom den första utvecklingsfasen är frivillig. Andelen lärare som deltagit vid flera tillfällen i ömsesidiga lektionsbesök med efterföljande diskussion är drygt 50 %. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet Ett av våra mål under året har varit att öka meritvärdet och vi ser att den genomsnittliga betygspoängen för våra avgångselever ökat för både elever med examen och de med avgångsbetyg. I vår analys har kollegiet tagit del av allt material och elevintervjuer har skett för att få en bild av vad eleverna tror har skapat denna utveckling. Ökningen skulle huvudsakligen kunna kopplas till tre olika bakgrundsfaktorer. Den första är det ökade fokus på lärande vi haft under året där vi bland annat under projektet Bra bli bättre fokuserat på lärandet i form av kollegialt lärande och formativ bedömning. Vårt fokus på lärande har också inneburit en ökad pedagogisk diskussion bland pedagogerna kring frågor som dykt upp i samband med projektet. Den andra bakgrundsfaktorn är den ökade arbetsron och möjlighet till att arbeta under lektionstid som framkommit via elevenkäter. Den tredje förklaringen är att färre elever har lyckats ta en gymnasieexamen. Fler elever har ej lyckats nå de krav som finns för en examen vilket betyder att gruppen som tagit examen är mer homogen och får ett något högre snittbetyg. Ett annat mål vi hade var att höja andelen avgångselever med gymnasieexamen men där märks tyvärr en liten nedgång. Nedgången har delvis en grund i det faktum att skolan fick en ny ledningsgrupp i form av både ny rektor och ny biträdande rektor. Anledningen till att detta påverkar är att de elever som ej nått målen i tillräckligt många ämnen generellt sett saknar betyg från flera årskurser. Under tidigare år har det under årskurs 3 och framförallt under sista terminen legat ett speciellt fokus på att hjälpa elever att ta igen tidigare betyg. Eftersom stödet legat utanför normalt schemalagd undervisning har det varit beroende av att rektor drivit frågan. Den nya rektorn som började i februari har ej haft samma medvetenhet om denna situation och arbetssätt och följaktligen inte drivit frågan lika mycket som tidigare ledning. Detta måste givetvis förändras till kommande läsår. Sett på kursnivå finns det ett ämne som har lägre snitt än övriga och det är matematik. Där är också andelen F störst. Här har vi som skola inte lyckats och behöver inför kommande läsår hitta sätt att förändra undervisningen i matematik samtidigt som vi behöver se över hur stödfunktionerna ser ut i just matematik. Vi kommer under nästa år av delta i matematiklyftet vilket är en bra start för förändring.

14 När det gäller måluppfyllelse generellt kan man se att den ligger något högre för musikämnen än för de gymnasiegemensamma ämnena. Det skulle vara lätt att förklara det med att det är en musiklinje och att det handlar om intresse men det finns andra faktorer och samband som pekar på att det inte är så enkelt. För det första kan man se att det finns ett samband mellan teoretiska musikämnen som exempelvis Gehörs- och musiklära och andra teoretiska ämnen som matematik och filosofi. Där ligger betygssnittet något lägre än övriga och det är svårt att hitta någon specifik anledning till varför. Vi måste här bli bättre att göra undervisningen mer intressent och få eleverna att bli mer motiverade. Att sätta dessa kurser i ett sammanhang som upplevs mer tilltalade är också viktigt för skolan att jobba vidare med. Ytterligare en del är att noggrant ta reda på elevernas förkunskaper i varje ämne för att bli bättre att anpassa undervisningen till varje elevs behov. I matematik erbjuder vi eleverna att läsa kursen Ma 1b under ett år eller två år. Vi har sett en stor skillnad i måluppfyllelse och betygssnitt mellan de som läst kursen på ett respektive två år där de som läst kursen på ett år nått ett högre resultat. En orsak till skillnaden är att elever som har lätt för matematik i högre utsträckning väljer att läsa den på ett år. En annan anledning kan vara att när kursen läggs över två år blir lektionstiden så liten per vecka och tempot så lågt att det är svårt för läraren att skapa tillräcklig fokus på ämnet för att eleven ska komma vidare. Det tar resurser och tid att hålla samma kurs på två olika sätt vilket gör att vi under nästa läsår kommer att ge kursen över två år för sista gången. Resurserna kan istället läggas på att öka kvaliteten på ettårskursen. 8.2 Upplevd kvalitet Vi har generellt mycket nöjda elever och det som oftast kommer fram som mest uppskattat är att vi har en kultur och miljö där alla får och kan vara sig själva. Vi ligger också väldigt högt när det gäller att känna sig trygg i skolan. Anledningen till de höga siffrorna är delvis att vi är en relativt liten skola där både skolpersonal och elever känner de flesta i skolan och där personalgruppen fortfarande har goda möjligheter att se alla varje dag. Det är därtill så att vi arbetar mycket med personliga mötet också i undervisningen. Lärarna återkopplar ofta till eleverna inte bara ämnesmässigt utan även gällande mående, närvaro och fritid. Även om trivselgraden fortfarande ligger väldigt högt har den sjunkit något jämfört med förra året. I samtal med skolans klasser har det framkommit att en av anledningarna till sänkningen är att det under förra året fanns brister i skolans informationssystem där schemaändringar och lektioner inställda på grund av sjukdom ej meddelades med tillräckligt lång framförhållning. Något som flera elever upplevde stressande, speciellt för dem som reser långt mellan hem och skola. 8.3 Ändamålsenlig kvalitet I stort kan man säga att årets intervjuer om ändamålsenlig kvalitét visar två starka tendenser. Engagemanget från lärarna och relationen till dem ligger högre än både andra Rytmus skolor och AcadeMedia skolor. Gällande övriga ämnesområden ligger vår skola lägre än andra skolor.

15 Hur kan det komma sig att vi ligger lägre i nästan alla andra faktorer när tilliten till lärarna ligger så väldigt högt? Det finns inget självklart svar på den frågan men en av förklaringarna skulle kunna vara att arbetskulturen på skolan i för hög grad har blivit en familjär kultur. Denna skolkultur innebär ett för stort fokus på mående där alla ska må bra och där jobbiga frågor och motstridiga åsikter inte alltid bearbetas i tillräcklig omfattning. Bakgrunden till att det blivit så är naturligtvis svårt att svara på eftersom det är en så komplex fråga. En del av förklaringen ligger dock troligen i det faktum att det på skolan går och har gått en stor andel elever där det socialpedagogiska, medicinska och psykosociala välmåendet påverkat studieresultaten på ett negativt sätt. Lärarna har sett ett stort behov av att arbeta mycket med mående och skapa trygg, familjär stämning i grupperna. En stämning som för en elevgrupp varit en förutsättning för att kunna studera. Här måste skolan jobba vidare. Lärarna tillsammans med skolledning och elevhälsans alla professioner måste bli bättre att tillsammans jobba för en skola som kan stötta alla elever mot att nå en examen inom det estetiska programmet. 8.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Andelen elever som upplever att de får tillräckligt med information om hur det går i skolan har sjunkit sedan förra läsåret. Förklaringen ligger delvis i det faktum att skolan inte tillräckligt bra kunnat hantera den stora personalomsättning som sjukskrivningar, tjänstledigheter och föräldraledigheter inneburit. Sammanlagt har drygt en tredjedel av personalgruppen varit sjukskriven, tjänstledig eller föräldraledig under delar av eller hela läsåret. Den långsiktiga planeringen och återkopplingen har varit svårare att hålla eftersom pedagoger bytts under året. Särskilt svårt har det varit när eleverna inom ramen för samma kurs över tid haft två eller tre olika pedagoger. Vi har brustit i rutiner för överlämning till och från vikarier. Vi behöver förbättra detta inför nästa år och behöver samtidigt se över vilken övrig information vi ger våra vikarier. Andelen elever som upplever att det är studiero på skolan är fortfarande för låg och något som vi måste fortsätta arbeta aktivt med. Att arbetsron ändå har ökat med 2 procentenheter under läsåret trots den stora personalomsättning som beskrivits ovan får ses som ett godtagbart resultat på ett år. En förklaring till att eleverna upplever en förbättring kan vara att vi under året arbetat hårt med att mobiler bara får användas vid vissa tillfällen under lektionstid. Under genomgångar och övriga moment är det mobilförbud. Många elever har uttryckt en lättnad över mobilförbudet då mobilerna ofta är ett störningsmoment. Vi har också arbetat för att ingripa snabbare vid situationer där vi märker att något inte fungerar i klassrummet. Samtal direkt med elev, med grupp av elever med klass och/eller med vårdnadshavare. Den snabbare återkopplingen har vi märkt ger bra effekt i ett flertal fall. Vi har också fått positiv respons från både elever och vårdnadshavare kring den snabbare hanteringen. 8.5 Utvecklingsområde ökat fokus på lärande genom kollegialt lärande Vi har på skolan ett behov av skapa ett i högre grad gemensamt förhållningssätt kring lärande och kunskap. Ett förhållningssätt som i sin tur leder till ett ökat fokus på lärande. Vi har under året försökt

16 skapa träffytor för pedagogiska diskussioner där varje diskussion kopplas ihop med en konkret undervisningssituation. Metoden har varit ett kollegialt lärande där två pedagoger besöker varandras lektioner med en specifik frågeställning och därefter har en diskussion kring besöken utifrån valt fokusområde. När alla lärarpar (alltid med olika ämneskombinationer) haft sina besök och diskussioner tas samma fokusområde upp i ett större forum. Därefter inleds nästa besöksvända utifrån en annan frågeställning. Det vi märkt även om antalet besök inte är så många än så länge är hur mycket varje enskilt besök kan ge. Lärare uttrycker att de lär sig väldigt mycket om både sina kolleger och sig själva och att de efterföljande diskussionerna oftast är mycket givande. Vi har med andra ord börjat bygga upp en gemensam erfarenhets bas när det gäller lärande. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi kommer nästa år att arbeta regelbundet med att utveckla och tydliggöra gemensamma mål. Vi har schemalagt möten varje månad där fokus ska ligga enbart på utveckling. Något vi saknat under året och som många lärare gett uttryck för ett behov av. Vi kommer också att ge varje nyanställd en mentor under första året för att på ett bättre sätt säkerställa att alla arbetar efter samma mål och att vi får en högre kontinuitet vid exempelvis tjänstledighet eller sjukskrivningar. Vi kommer att införa Google Apps for Education (GAFE) som gemensam informations- och kommunikationskanal. GAFE innehåller både mejl, Drive(lagring), kalender och Classroom. Det innebär att vi har en plattform för att hantera både information och kommunikation vilket underlättar för eleverna eftersom de nu kan hitta nästan allt som rör skolgången på ett enda ställe. Därtill ger Google Classroom stora möjligheter till att organisera undervisningen och underlätta snabb återkoppling till varje elev. Vi gör en satsning på mentorskapet där varje klass får tre mentorer som tillsammans utgör ett mentorslag med ansvar för sin klass. Varje elev har inom mentorslaget en person som personlig mentor. För att stärka mentorskapet har en av förstelärarna inom sitt uppdrag det kollegiala lärandet med ett speciellt fokus på hur vi som kollegium kan stärka och utveckla varandra i mentorskapet. För att stärka mentorernas roll och samarbete med elevhälsan utökar vi inför nästa år skolsköterskans och specialpedagogens tjänster med vardera 10 %. En ökning som är tänkt att inriktas mot ökat samarbete och stöd för mentorerna. Elevhälsans utökade resurs kommer också användas för att tydligare kunna arbeta integrerat med alla lärare och på så sätt bättre stötta varje elev i sitt lärande under lektion och andra forum. Inför året har vi tydligare definierat och differentierat förstelärarnas roll jämfört med tidigare år. En av förstelärarna har som redan nämnts ett tydligt fokus på kollegialt lärande och mentorskap. Den andre försteläraren har i uppdrag att arbeta med implementeringen av GAFE och med hur det kan användas för att förbättra lärandet. Vi kommer att fortsätta arbeta med projektet Bra bli Bättre och utveckla de områden vi börjat med under innevarande läsår. Bedömningsgruppen kommer att leda arbetet med att hitta ett gemensamt

17 förhållningssätt kring bedömning. Organisatoriskt kommer det att ske genom att gruppen får möjlighet att planera och genomföra de regelbundna BBB- möten vi planerat in för kollegiet under året. Vi kommer att ge mer stöd för att hjälpa elever att ta igen ämnen de ej nått målen i. Redan under början av höstterminen görs en kartläggning av alla elevers studieplaner och i utifrån den planeras stödundervisningen. Genom att skräddarsy delar av stödundervisningen tror vi att vi kan hjälpa fler elever att ta igen tidigare kurser. Skolan kommer också screena all åk1 elever i matematik, svenska och engelska. Detta för att mycket snabbare veta var elev och grupp befinner sig i sin förkunskap. Detta hjälper läraren och EHT att snabbare skapa en klassrumssituation där alla känner sig sedda och lustfyllda till att klara av skolan. Våra matematiklärare kommer under året att delta i matematiklyftet vilket vi tror kommer att höja måluppfyllelsen i matematik. För att underlätta samarbete har vi schemalagt matematiklärarna så att bägge har möjlighet att undervisa i en av kurserna. 10. Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1, Mentorsrollen Mentorsrollen vi har idag en stor andel elever med psykisk ohälsa där studieresultaten i högre grad beror på mående än kognitiv kompetens. Genom att stärka mentorsrollen kan vi på ett bättre sätt möta de elever som behöver stöd/trygghet och i många fall tydligare ramar. Vi kan i ett tidigare skede möta behov och sätta in åtgärder vid exempelvis upprepad frånvaro. Mentorsrollen kommer också att knytas tydligare till elevhälsoteamet för att bättre utnyttja dess kompetenser Arbetssätt - Förstelärare med uppdrag: kollegialt lärande med inriktning mentorsroll - Gemensamt arbete kring mentorsrollen (studiedagar, APT, A- lag, kollegialt lärande) med målet att få en tydligare gemensam bild och en större förståelse för uppdraget samt att skapa en större trygghet i rollen. - Nytt sätt att organisera mentorsfunktionen. Vi utökar satsningen på mentorer genom att varje klass får tre mentorer som utgör ett litet arbetslag, ett mentorslag. Mentorslaget har ansvar för alla elever i klassen och ska vara ett stöd för eleven med allt det som eleven behöver i sin skolsituation. Mentorslaget har uppföljningsansvar och även om EHT behöver kopplas in är det mentorn som är ansvarig för att allt fortlöper och återkopplas. Alla mentorerna är schemalagda samtidigt på klassrådstiden vilket innebär att de kan välja att vara med alla tre samtidigt i klassen eller att någon tar klassen och de andra hinner med exempelvis mentorssamtal Utvecklingsområde 2, IKT Vi kommer under året att starta upp en IT- satsning där varje elev får tillgång till en egen dator eller ipad som pedagogiskt redskap. Vi tänker oss att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för

18 formativ bedömning genom större möjligheter till snabb och vid behov enhetlig återkoppling, det kollegiala samarbetet kommer att underlättas genom större möjligheter att ta del av varandras planeringar, återkopplingar och matriser, informationshanteringen kommer att fokuseras till en kanal i högre utsträckning och vara ett mindre störningsmoment än tidigare. Vi ser också att satsningen kan ge en annan syn på och diskussion kring läromedel, att flytta skolan närmare verkligheten efter skolan. Det kommer också att underlätta arbetet i musikämnena då eleverna i högre grad samtidigt kommer att ha tillgång till specialprogram som kan behövas för att fullgöra en uppgift Arbetssätt Vi har differentierat vilken typ av teknisk enhet en elev får beroende på vilket behov som finns (Mac, pc, ipad). Alla enheter kopplas upp mot Google Apps For Education (GAFE) som kommer att bli vår nya pedagogiska plattform. Tanken är att kombinera IT- satsningen med vårt behov av att förbättra informations- och kommunikationshanteringen på skolan. GAFE ska bli vår nya informationskanal där allt pedagogiskt material, undervisningsplanering, återkoppling, kalendarium och övrig information läggs. Plattformen är också ett kraftigt verktyg för att bättre kunna jobba i realtid med eleverna vare sig de befinner sig i klassrummet eller inte. Schoolsoft kommer endast användas för administration som exempelvis betyg, schema och personlig information.