KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2007"

Transkript

1 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2007 Kommunstyrelsen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation Förverkligande av Kyrkslätts kommuns verksamhetsstrategi år Näringslivsväsendet 4 Allmän ekonomisk utveckling 7 Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts kommun 7 BUDGETUTFALL 23 Drifthushållningsdelen 24 Allmän förvaltning 25 Hälsovård 37 Socialväsende 49 Bildningsväsende 59 Samhällsteknik 99 Resultaträkningsdelen 121 Investeringsdelen 122 Finansieringsdelen 129 BOKSLUTSKALKYLER 131 Resultaträkning 132 Finansieringskalkyl 133 Kommunens balansräkning 134 Koncernbalansräkning 136 Noter till bokslutet 138 Vattenförsörjningsverkets resultaträkning 154 Vattenförsörjningsverkets finansieringskalkyl 155 Vattenförsörjningsverkets balansräkning 156 Noter till vattenverkets bokslut 158

3 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Bokslutet för år 2007 visar att Kyrkslätts kommun dragit full nytta av den ekonomiska högkonjunkturen i Finland. Det förbättrade sysselsättningsläget, ökningen av lönesumman samt inflyttningen till Kyrkslätt syns också i våra kommunalekonomiska nyckeltal. Räkenskapsåret torde bli årtiondets framgångsrikaste då den allmänna ekonomiska tillväxten förväntas avta under de närmaste åren. Vår kommun har också på ett tillfredsställande sätt klarat av utgiftstrycket som tillväxten medför. Man har satsat på bastjänsterna både i form av nybyggnader och genom att öka mängden personal. Under bokslutsåret togs bl.a. Hommas och Jungfrubergets daghem samt Gesterby svenska skolcentrums utvidgningsdelar i bruk. Enligt den senaste kommuninvånarbarometern har invånarnas tillfredsställelse med kommunens service förblivit på samma höga nivå som tidigare. I fortsättningen får de mest ändamålsenliga och kostnadseffektiva produktionssätten en allt mer avgörande roll då kommunerna kämpar med balansen i sin ekonomi då skatteintäkterna ökar långsammare. Markanvändningen och planläggningen förblev centrala teman även under räkenskapsåret. Helsingforsregionens 14 kommuner intensifierade sitt samarbete i planer och åtgärder beträffande markanvändning, boende och trafik för att uppnå en allt enhetligare huvudstadsregion. Helsingforsregionens stadsplan i anslutning till kommun- och servicestrukturreformen godkändes av kommunfullmäktige i augusti 2007 samtidigt då verksamhetsplanen för Kyrkslätts kommuns Paras-projekt godkändes. I sina riktlinjer för Paras betonade kommunen självständig men samarbetsinriktad inställning till grankommunerna och andra samarbetsinstanser. Kyrkslätt ingick även separata samarbetsavtal med Esbo, Vichtis och Sjundeå. De länge efterlängtade och beredda detaljplanerna för kommuncentrum och tillhörande markanvändningsavtal godkändes i slutet av året. Planlösningarna för Kyrkdalen, Ervastvägen och Stationsområdet moderniserar centrumområdets utseende och bildar en helhet som förenar tjänster och boende. Ett betydande tillägg i kommunens företagstomtutbud sker då Strömsbys godkända detaljplan förädlas till ca 30 industritomter till salu under åren 2008 och Jorvas och Ingvalsby område, som i framtiden kommer att bli kommunens mest betydande företagsområde, fick sin utvecklingsbild och planläggningsarbetet har redan inletts. År 2007 kommer att antecknas i årsböckerna som ett år då beslut fattades i många ärenden som påverkar vår kommuns framtid. Planlösningarna som möjliggör en tätare samhällstruktur på centrumområdena, utvidgningen av SAD-regionbiljettens giltighetsområde till Kyrkslätt, den betydande ökningen av utbudet på affärsutrymmes- och industritomter samt det ökande samarbetet förstärker vår kommuns ställning som Helsingforsregionens framgångsrikaste kommun, också i framtiden. Dessa linjedragningar skulle inte ha varit möjliga utan en omsorgsfull beredning på både tjänstemanna- och förtroendemannanivå. Betydelsen av arbetet med intressegrupper kommer att betonas allt mer, så gemensam vilja och samarbetsförmåga kommer att behövas mer än tidigare inom de närmaste åren. Jag vill tacka alla förtroendevalda, anställda och samarbetspartner som deltagit i byggandet av vår kommun för ett framgångsrikt arbete under räkenskapsåret. TARMO AARNIO kommundirektör

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 Bokslut 2007 KOMMUNENS ORGANISATION 2007 REVISIONSNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE Personalsektionen KOMMUNSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNDIREKTÖREN KONCERNFÖRVALTNINGEN Förvaltnings- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Volshemmets direktion HÄLSOVÅRD Förvaltning och övriga tjänster Öppenvårdstjänster Sjukhus- och anstaltstjänster Munhälsovård Stödtjänster Speciliserad sjukvård SOCIALNÄMNDEN Socialsektionen SOCIALVÅRD Förvaltnings- och servicetjänster Socialvård och sosialarbete Utkomstskydd Äldreomsorg och handikkappservice Direktionerna BILDNINGSNÄMNDEN FINSKSPRÅKIGA FÖRSKOLVERKSAMHETS- OCH UNDERVISNINGSNÄMNDEN SVENSKSPRÅKIGA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UNDERVISNINGSNÄMNDEN IDROTTSNÄMNDEN UNGDOMSNÄMNDEN BILDNINGSVÄSENDE Ekonomi- och förvaltningstjänster Finsk undervisning Finsk förskoleverksamhet Svensk förskolverksamhet och undervisning Specialdagvårdstjänster och elevvård Fritt bildningväsende och grundläggande konstundervisning Biblioteksväsende Kulturväsende Idrottsväsende Ungdomsväsende SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN Tillstånds- och tillsynssektionen Vägsektionen DIREKTIONEN FÖR UTRYMMES- OCH PRODUKTIONSTJÄNSTER DIREKTIONEN FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKET SAMHÄLLSTEKNIK Förvaltningstjänster Samhällsplanering Tomt- och mätningstjänster Övervaknings- och myndighetsverksamhet Utrymmesförvaltning Områdestjänster Kosthållsenheten Vattenförsörjningsverket Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhet DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD

5 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖRVERKLIGANDE AV KYRKSLÄTTS KOMMUNS VERKSAMHETS- STRATEGI ÅR 2007 VERKSTÄLLIGHET AV STRATEGIN År 2007 inleddes verkställigheten av kommun- och servicestrategin. För att strategierna skulle kunna genomföras uppgjorde organen en verksamhetsplan där de bedömde utveckling av sin verksamhet utgående från riktlinjerna i strategierna. Det centrala innehållet i verksamhetsplanen är verksamhetsmålen för stärkande av de kritiska framgångsfaktorerna i kommunstrategin och ändringspaketen för genomförande av dem. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sätter verksamhetsplanernas mål och ändringspaket i prioriteringsordning också med beaktande av kommunens resurser och gör egna justeringar och preciseringar i dem. Som resultat av processen tillkommer bindande mål för nästa års budget, vilka beaktas redan i rambudgeten som kommunstyrelsen godkänner. Kommunfullmäktige behandlade förtroendeorganens verksamhetsplaner vid sitt seminarium Fullmäktiges beredningskommitté fortsatte tillsammans med kommunstyrelsens utvecklingsarbetsgrupp behandlingen av det vid seminariet uppkomna materialet och Som resultat av behandlingen uppställdes 18 bindande mål till underlag för uppgörande av budgetförslaget för år Förutsättningar för genomförande av kommun- och servicestrategin är nya innovativa verksamhetsmodeller, samarbete mellan sektorerna och vid behov omfördelning av resurserna mellan sektorerna. Utvecklingsarbetet fortsatte utifrån perspektiven i kommunstrategin. Omfattande utveckling genomfördes bl.a. på följande områden: Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen Det av kommunfullmäktige godkända planläggningsprogrammet hade som mål att trygga enhetlig samhällsstruktur, tillräckliga och mångsidiga boendealternativ, att utveckla trafiksystemet samt att skapa nya möjligheter för byggande. I fortsättningen bedöms målen allt mer även från regional synvinkel beträffande planering av markanvändningen och ordnande av service. Samarbetet med kommunerna i Helsingforsregionen och speciellt med grannkommunerna Esbo,Vichtis och Sjundeå blir tätare. Kyrkslätt strävar efter att etablera sin ställning i samarbetsnätverken i Helsingforsregionen genom att fördjupa och utvidga samarbetsformerna bl.a. med ovan nämnda kommuner, med vilka separata samarbetsavtal ingicks. Kommunen inledde kollektivtrafiksamarbetet med SAD fr.o.m. början av år 2007 och fr.o.m ordnas också avfallshanteringen i samarbete med SAD. Kommunen deltog i det av statsrådet inledda arbetet för planering och koordinering av markanvändning, boende och trafik i huvudstadsregionen, det s.k. MBT-arbetet, där 13 kommuner i Helsingforsregionen utöver Kyrkslätt är med. För att skapa förutsättningar för företagsverksamhet satsade man på utveckling av nya arbetsplatsområden, av vilka de mest brådskande var Strömsby, kommuncentrum (centrum-

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4 Bokslut 2007 kärnan, Kyrkdalen, stationsområdet, Munkkulla och Abrasbacken) samt Jorvas och Ingvalsby. För att förbättra arbetsplatssufficiensen och för att locka nya företag till kommunen effektiverade man marknadsföringen av nya företagsområden efter att dessa har utbyggts. I näringspolitiken betonades dess tväradministrativa karaktär, vilket förutsatte ökat samarbete med olika aktörer i kommunen. Samarbetsformer utvecklades såväl inom kommunorganisationen som med centrala intressentgrupper. Kommunen deltog bl.a. i startandet av Kuntakeskuksen kehittämisyhdistys Kide ry:s verksamhet. Ett servicenät som förnyas Enligt den nya kommunstrategin är målet att organisera tjänsterna så att de utgår från kundens behov och är av hög kvalitet samt effektiva och täckande. Vid organisering av tjänsterna strävar man efter effektiva och välfungerande processer. En god inre arbetsfördelning och samarbete mellan serviceproducenterna står också som mål. I servicestrategin utvärderades alternativa sätt att producera kommunal service, servicestyrning och samarbete i kommunorganisationen såväl som med kommunerna i regionen och andra serviceproducenter. När servicen genomförs är det speciellt viktigt att sträva efter ett regionalt balanserat serviceutbud. År 2007 utredde kommunstyrelsen om det är motiverat att sammanslå social- och hälsovårdsväsendena fr.o.m. början av nästa fullmäktigeperiod. Om detta fattade kommunfullmäktige ett principbeslut i början av år NÄRINGSLIVSVÄSENDET Ett av de viktigaste målen för näringspolitiken i kommunen har varit att förbättra servicestrukturen och i anknytning till detta att speciellt utveckla kommuncentrum. Planändringarna gällande kommuncentrum förverkligades i slutet av år 2007, då de första byggåtgärderna kunde inledas. Andra viktiga konkreta näringslivspolitiska åtgärder, vars syfte är att bidra till att företag etablerar sig i kommunen, är utvecklandet av nya företagsverksamhetsområden. Försäljningen av Strömsbyområdets tomter kunde fortsätta. En del av tomterna väntade på brytning och byggande av kommunalteknik. Utvecklingsbilden för Jorvas och Ingvalsby arbetsplatsområde blev klar och utkastet till delgeneralplan började utarbetas under år Detaljplanläggningen av området inleds år Efterfrågan på företagstomter var tidvis t.o.m. ganska livlig. På grund av kommunens knappa tomtreserv kunde man dock inte svara på efterfrågan i tillräcklig utsträckning. I slutet av året fanns det två osålda färdiga tomter i Abrasbacken. Inom de närmaste åren kommer utbudet på företagstomter att öka märkbart. Företagsrådgivning För att effektivera företagens rådgivningstjänster och olika utvecklingsprojekt deltar kommunen tillsammans med Esbo i utvecklandet av ett regionalt servicekontor för företag. Det regionala företagsservicekontoret är ett nätverk, som skapades av kommunerna tillsammans med bl.a. Espoonseudun Uusyrityskeskus, Technopolis Oy, Nylands TE-central, Finnvera,

7 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Helsingfors handelskammare och Esbo Företagare. Nätverket utvidgas och dess verksamhet utvecklas år 2008 under ledning av Espoon Seudun Uusyrityskeskus i enlighet med planen som uppgjorts tillsammans med samarbetsinstanserna. Turism Näringslivsväsendet deltog som Porkala Parentesen r.f.:s samarbetspartner i Resemässan 2007 i Helsingfors och i sommarteatern Porkkala Stoj! i Sjundeå med temat Porkala arrendetid. Näringslivsväsendet deltog i produktionen av material för dessa evenemang och publicerade dessutom en ny upplaga av resebroschyren Idylliska Kyrkslätt på finska, svenska och engelska samt en resebroschyr över Porkalaområdet tillsammans med Porkala Parentesen r.f. Näringslivsväsendet ordnade turistinformation tillsammans med Kyrkslättnejdens Ungdomsförbund r.f. och Porkala Parentesen r.f. Publicering av broschyrer och andra tryckarbeten Utöver turistbroschyren producerade näringslivsväsendet en ny statistikbroschyr, kartbroschyr samt en pärm för nya kommuninvånare. Dessutom producerade näringslivsväsendet ett sortiment av hälsnings- och gratulationskort med kommunmotiv för kommundirektörens bruk. Näringslivsväsendet producerade material om kommunens sektorer och service till den lokala telefonkatalogen Kaupunki-info.

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6 Bokslut Arbetspl. % Arbetspl. % Arbetspl. % Jord- och skogsbruk (A-B) 159 1, , ,4 Utvinning av mineral (C) 3 0,0 1 0,0 1 0,0 Tillverkning (D) , , ,4 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (E) 36 0,4 35 0,3 34 0,3 Byggverksamhet (F) 569 5, , ,2 Handel, hotell- och restaurangverksamh. (G-H) , , ,1 Transport, magasinering och kommunikation (I) 502 5, , ,7 Finansiell verksamhet, företagstjänster (J-K) , , ,0 Offentliga tjänster (L-Q) , , ,1 Näringsgrenen okänd 198 2, , ,8 Totalt , , ,0 Ökning av arbetsplatser Självförsörjningsgrad - arbetsplatser/arbetskraft, % 58,7 58,6 58,2 - arbetsplatser/sysselsatt arbetskraft, % 63,5 63,1 61,7 Arbetskraft branschvis i slutet av året Pers. % Pers. % Pers. % Jord- och skogsbruk (A-B) 174 1, , ,9 Utvinning av mineral (C) 9 0,1 8 0,0 5 0,0 Tillverkning (D) , , ,0 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (E) 87 0, , ,6 Byggverksamhet (F) 912 5, , ,6 Handel, hotell- och restaurangverksamh. (G-H) , , ,2 Transport, magasinering och kommunikation (I) , , ,1 Finansiell verksamhet, företagstjänster (J-K) , , ,5 Offentliga tjänster (L-Q) , , ,3 Näringsgrenen okänd 198 1, , ,0 Antal arbetslösa (december) , , ,7 Totalt , , , Sysselsatt arbetskraft - i den egna kommunen , , ,8 - utanför den egna kommunen , , ,2 Källa: Statistikcentralen

9 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE ALLMÄN EKONOMISK UTVECKLING (Källa: Finansministeriets nationalekonomiska avdelnings konjunkturöversikter 4/2007 och 1/2008) Konjunkturskedet håller på att jämnas ut mot slutet av året och ökningen av totalproduktionen avtar. Högkonjunkturen viker ner i år och BNP-ökningen avtar från fjolårets 4,4 % till 2,8 %. Tillväxten skärs ner av den internationella ekonomins avmattning och skogsindustrins produktionsminskningar. Inflationen, som år 2007 var i genomsnitt 2,5 %, ökar med nästan en procentenhet från uppskattningen år 2007 till 3,3 %. I början av år 2008 var inflationen redan 3,8. En delorsak till den hastiga inflationsökningen utgjordes av de höjningar i accisbeskattningen som verkställdes i början av året samt av att höjningen av livsmedelspriserna inföll i början av året. Löntagarnas löneindex väntas höjas år 2007 med drygt 3 % och år 2008 med t.o.m. 5,5 %. Den positiva sysselsättningsutvecklingen fortsatte under hela fjolåret och hela landets sysselsättningsgrad steg till 69,9 %. Den goda utvecklingen kommer att fortsätta även i år och sysselsättningsgraden torde stiga till 70,6 %. Ökningen av arbetskraftsutbudet blir långsammare. Antalet sysselsatta uppnådde först i slutet av förra året samma nivå som i slutet av 1980-talet, ca 2,5 miljoner personer. På hösten uppskattades att den offentliga ekonomins finansiella ställning förstärks år 2007 med 3,5 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Den offentliga ekonomins finansiella ställning kommer att vara god även under år Kommunsektorns finansiella ställning hålls ungefär i balans trots stora löneförhöjningar, eftersom skatteinkomster och statsandelarna fortsätter att öka kraftigt. UTVECKLING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI I KYRKSLÄTTS KOMMUN Förändringar i befolkningen % 2004 % 2005 % 2006 % 2007 % 0-6 år , , , , , år , , , , , år , , , , , år , , , , , år , , , , , år 771 2, , , , ,7 85 år , , , , , , , , , ,0 ökning ökning, % 2,45 3,40 2,47 2,41 2,19 Kommunens invånarantal växte under året med 752 personer, dvs. 2,2 %. Ökningen i gruppen 0-6 åriga minskade från 2,6 % föregående år till 1,7 %. Ökningen var 66 personer (2006: 99). Ökningen av antalet personer i skolåldern, dvs år-

10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 Bokslut 2007 ingar, steg från 1,2 % till 2,4 %. Den kvantitativa ökningen var 111 personer, medan den året innan var 54 personer. Andelen åriga av hela befolkningen var 60,7 % (2006: 61,0 %). Antalet över 75-åriga ökade under året med 49 personer, dvs. lika mycket som föregående år. Åldersgruppens andel av hela befolkningen steg från 3,3 % till 3,4 %. Befolkningsökningsstruktur Levande födda Avlidna Nativitetsöverskott Flyttning inom landet: inflyttning Flyttning inom landet: utflyttning Flyttning inom landet: netto Inflyttning till landet Utflyttning från landet Korrigering av folkmängden Förändringar totalt Folkmängden totalt Ökning, % 2,45 3,40 2,47 2,41 2,15 Källa: Statistikcentralen Nativiteten har bibehållits på samma nivå som under tidigare år. Nettoflyttningen har utjämnats sedan toppåret 2004 och minskat ytterligare lite år Nettoflyttningens andel av årets befolkningstillväxt var 54,5 % (2006:55,2 %). Främjande av sysselsättning Kommunens arbetslöshetsgrad var 5,0 % i slutet av året (2006: 5,7 %). Det totala antalet arbetslösa uppgick till 881 personer i slutet av året (2005: 1005). Av dem har 184 d.v.s. 20,9 % varit arbetslösa över ett år. Arbetskraftens andel steg från personer till personer. För att förebygga utslagning bland unga arbetslösa deltog kommunen i Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnias konst- och medieverkstadsverksamhet för unga och i motsvarande svensk verksamhet i huvudstadsregionen. Kommunen ordnade också sommararbete och praktikplatser för unga och studerande och stödde också motsvarande ambitioner i företag. Det här resulterade i sammanlagt ca 65 en månad långa arbetstillfällen för unga. Dessutom visstidssysselsatte kommunen i medeltal 11 personer i månaden. Sysselsättningsanslaget användes i liten skala också som kommuntilllägg.

11 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens personalpolitik Tjänste- och arbetskollektivavtalen som kommunernas arbetsmarknadsparter ingick år 2004 var i kraft till slutet av september Med hjälp av justeringspotterna enligt programmet för utveckling av det kommunala lönesystemet är syftet att förbättra de kommunala arbetsplatsernas konkurrenskraft i fråga om löner och att stödja den strategiska ledningen. Med de lokala löneuppgörelserna eftersträvas sporrande löner. Både uppgifternas svårighetsgrad och de personliga arbetsresultaten skall beaktas i löneförhöjningar. De nya riksomfattande avtalen trädde huvudsakligen i kraft Företagshälsovårdsarrangemangen för personalen utökades så att begränsad sjukvård inleddes. Kommunens personalstruktur Verksamhetsenhet Hel- och deltidsanställda I bisyssla Anställda Med stöd Ordinarie Vikarier För viss tid Totalt totalt sysselsattta anställda Konceernförvaltning Hälsovård Socialväsende Bildningsväsende Samhällsteknik Totalt ( Totalt ) Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet år 2007 De väsentligaste beslut/åtgärder som påverkade kommunens utveckling och funktioner år 2007 var: Kommunfullmäktige godkände i augusti en utredning till statsrådet om åtgärderna som i kommunen genomförs med stöd av 5 och 6 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform samt en plan för genomförande av reformen, den s.k. PARAS-planen. Samtidigt godkände fullmäktige samarbetsavtalen med Esbo, Sjundeå och Vichtis. I anslutning till kommunens PARAS-plan godkände fullmäktige den s.k. MBT-deluppgiften som omfattar markanvändning, boende och trafik i stadsplanen för huvudstadsregionen, och som beretts i samarbete med de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Under året godkände fullmäktige följande detaljplaner som är centrala för utvecklingen av centrumområdet i kommunen: Detaljplanen för Kyrkdalen, ändringen av detaljplanen för centrum, d.v.s. Ervastvägens detaljplan och detaljplaneändringen för Stationsområdets 1 skede.

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10 Bokslut 2007 Svenska skolcentrums tillbyggnad och renovering samt reparationen av Gesterbyn koulu blev klara. Jungfrubergets och Hommas daghem blev färdiga. Budgetutfall Kommunfullmäktige godkände följande ändringar i budgeten 2007: ökning (-)/minskning (+) ökning (+)/minskning (-) av av anslag beräknade inkomster Drifthushållningsdelen Resultaträkningsdelen Investeringsdelen Finansieringsdelen Totalt Inverkan på likviditeten Av anslagshöjningarna i drifthushållningsdelen riktades 0,6 milj. euro till hälsovårdsväsendet, 2,1 milj. euro till socialväsendet och 0,3 milj. euro till bildningsväsendet. Drifthushållningsdelen Utfallet för verksamhetsinkomsterna i drifthushållningsdelen av budgeten 2007 var 3,0 milj. euro mindre än de beräknade inkomsterna i den ursprungliga budgeten men 2,4 milj. euro, d.v.s. 6,4 % större än utfallet för verksamhetsinkomsterna föregående år. De beräknade inkomsterna för markanvändningsersättningarna i driftsbudgeten var 3,8 miljoner euro, men de var endast 0,8 miljoner euro, eftersom byggandet på avtalsområdena inte framskred enligt den beräknade tidtabellen i budgeten. Även de beräknade inkomsterna i budgeten för samhällstekniska väsendets tillsyns- och myndighetsuppgifter och vattenförsörjningsverket förverkligades inte. Utfallet för verksamhetsutgifterna överskred anslagen i den ursprungliga budgeten med 2,2 milj. euro, dvs. 1,3 %. Överskridningen var mer än 1,7 milj. euro mindre än den motsvarande överskridningen i bokslutet året innan. Överskridningen inom köp av tjänster var störst, 2,7 milj. euro, d.v.s. 4,2 %. Även anslaget för anskaffning av förnödenheter överskreds med 0,5 milj. euro, d.v.s. 5,5 %. Jämfört med det föregående årets budgetutfall steg verksamhetsutgifterna med 8,8 %, medan den motsvarande ökningen för ett år sedan var 7,6 %. I bokslutet har den bindande nivån för beräknade inkomsten/anslaget/verksamhetsbidraget för följande verksamheter i drifthushållningsdelen överskridits/underskridits utan budgetändringar godkända av kommunfullmäktige: Verksamhet avvikelse från bindande nivå % Allmän förvaltning koncernförvaltningen, verksamhetsinkomster 0,020 milj. euro 6,8 % informationsförvaltning, verksamhetsbidrag 0,150 milj. euro 748,6 % försäljningsvinster från anläggningstillgångar och ersättningar från markanvändningsavtal, verksamhetsinkomster 2,404 milj. euro 35,0 %

13 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Hälsovårdsväsendet förvaltning och övriga gemensamma tjänster, verksamhetsinkomster 0,019 milj. euro 16,5 % primärhälsovårdstjänster, verksamhetsutgifter 0,163 milj. euro 1,0 % Socialväsendet förvaltnings- och kanslitjänster, verksamhetsinkomster 0,006 milj. euro 30,5 % förvaltnings- och kanslitjänster, verksamhetsutgifter 0,003 milj. euro 6,4 % socialvård och socialarbete, verksamhetsutgifter 0,036 milj. euro 0,5 % utkomstskydd, verksamhetsinkomster 0,021 milj. euro 0,4 % Bildningsväsendet förvaltnings- och kanslitjänster, verksamhetsutgifter 0,003 milj. euro 0,3 % skolväsendets gemensamma funktioner, verksamhetsinkomster 0,017 milj. euro 21,5 % finsk barndagvård, verksamhetsinkomster 0,009 milj. euro 0,3 % finsk barndagvård, verksamhetsutgifter 0,719 milj. euro 3,6 % finskt skolväsende, verksamhetsinkomster 0,018 milj. euro 0,1 % svensk barndagvård, verksamhetsinkomster 0,032 milj. euro 5,6 % svenskt skolväsende, verksamhetsinkomster 0,024 milj. euroa 35,6 % fritt bildningsarbete, verksamhetsutgifter 0,090 milj. euro 4,6 % biblioteksväsende, verksamhetsutgifter 0,006 milj. euro 0,4 % idrottstjänster, verksamhetsutgifter 0,125 milj. euro 8,0 % Kyrkslätts simhall, verksamhetsbidrag 0,014 milj. euro 4,7 % ungdomstjänster, verksamhetsutgifter 0,029 milj. euro 2,8 % Samhällsteknik kommunaltekniska tjänster, verksamhetsutgifter 0,111 milj. euro 3,5 % understödande av kollektivtrafik, verksamhetsinkomster 0,090 milj. euro 21,1 % understödande av kollektivtrafik, verksamhetsutgifter 0,133 milj. euro 11,8 % tillsyns- och myndighetsuppgifter, verksamhetsinkomster 0,111 milj. euro 20,7 % vattenförsörjningsverket, verksamhetsbidrag 0,944 milj. euro 33,1 % Investeringsdelen Utfallet för investeringsutgifterna, 16,9 milj. euro, underskred anslagen i den ändrade budgeten med 11,8 milj. euro d.v.s. 41 %. Av anslagen anvisade för husbyggande blev 3,8 milj. euro oanvänt och av anslagen för kommunalteknik 6,5 milj. euro. Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Uppkomsten av räkenskapsperiodens resultat beskrivs i resultaträkningen och finansieringen av verksamheten i finansieringskalkylen. Här beaktas endast kommunens externa kontotransaktioner.

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12 Bokslut 2007 Resultaträkning och nyckeltal (1 000 euro) Muutos % Verksamhetsintäkter , , ,1 8,4 Verksamhetskostnader , , ,2 9,3 Verksamhetsbidrag , , ,2 9,5 Skatteinkomster , , ,5 14,0 Statsandelar , , ,2 7,5 Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter 127,6 202,0 414,5 105,1 Övriga finansiella intäkter 384,4 381,8 488,8 28,0 Räntekostnader , , ,7 26,2 Övriga finansiella kostnader -6,6-6,4-10,0 56,1 Årsbidrag 6 876, , ,2 51,4 Avskrivningar och nedskrivningar , , ,8 4,4 Räkenskapsperiodens resultat -605, , ,5 144,8 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens -516,4 324,8 310,0-4,6 Ökning (-) eller minskning (+) av reserveringar 859,8 0, ,0 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -17,2-134,7-59,1-56,1 Räkenskapsperiodens över-/underskott -279, , ,3 65,8 Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsinkomster/Verksamhetsutgifter, % 15,6 15,7 15,6 Årsbidrag i procent av avskrivningarna 92,1 150,4 218,2 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Resultaträkningens verksamhetsinkomster och -utgifter År 2007 ökade verksamhetsinkomsterna med 8,4 % och verksamhetsutgifterna med 9,3 %. Ökningen i verksamhetsutgifter var en procentenhet större än under det föregående året, då ökningen uppgick till 8,3 %. Verksamhetsbidraget ökade 9,5 % (2006: 8,2 %). Sektorvis utvecklades verksamhetsinkomsterna och utgifterna enligt följande:

15 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE (1 000 euro) Verksamhetsintäkter förändr % Verksamhetskostnader förändr.- % Allmän förvaltning , ,7 Hälsovård , ,6 Sosialväsende , ,3 Bildningsväsende , ,3 Samhällsteknik , ,6 Vattenförsörjningsverket , ,6 Simhallen , ,6 Sammanlagt , ,3 Försäljningsvinster från anläggningstillgångar och influtna markanvändningsavtalsersättningar, 4,6 milj. euro, var 1,5 milj. euro större än utfallet det föregående året och det här ökar den allmänna förvaltningens tillväxt med 40,1 %. Simhallens influtna inkomster minskade med 8,3 % jämfört med föregående år. Ökningen i verksamhetsutgifter är störst inom samhällstekniska väsendet, 13,6 %. Av sektorns verksamheter har understödandet av kollektivtrafiken ökat med 0,9 milj. euro (+212 %) och utrymmesförvaltningens verksamhetsutgifter med 0,9 milj. euro (+11 %). Av socialväsendets verksamheter var ökningen av verksamhetsutgifter störst inom socialvården och socialarbetet, 1,1 milj. euro (+17,2 %) och inom äldreomsorg och handikappservice 1,4 milj. euro (+12 %). Utgiftsökningen gällde barnskyddet, missbrukarvården, boendetjänster för äldre och stödtjänster för handikappade. Inom bildningsväsendet ökade verksamhetsutgifterna för barndagvården och förskoleundervisningen med 2,6 milj. euro (+11,6 %) och för undervisningsväsendet med 1,5 milj. euro, d.v.s. 7,8 %. Den stora tillväxtprocenten för den allmänna förvaltningen påverkades av den exceptionella mängden stöd för vattenandelslag år 2007 (0,2 milj. euro) och tilläggsresurserna för personalens företagshälsovård. Hälsovårdens måttliga tillväxtprocent påverkades av den obetydliga ökningen av den specialiserade sjukvårdens utgifter, 0,5 milj. euro alltså 2 %. Enligt utgiftsslag ändrade verksamhetsutgifterna jämfört med året innan enligt följande: personalkostnader 10,0 % 6,5 % tjänster 10,9 % 12,9 % material, förnödenheter och varor 6,9 % 6,3 % bidrag 1,9 % 3,1 % hyror 6,0 % 6,2 % övriga verksamhetsutgifter 19,4 % -21,7 %

16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 14 Bokslut 2007 Skatteinkomster och statsandelar Det totala inflödet av skatteinkomster, 131,6 milj. euro, var 16,1 milj. euro eller 14 % större än året innan. I tillväxten ingår 3 milj. euro samfundsskatteandelens engångskorrigeringar av redovisningar från föregående räkenskapsår. Avkastningen av kommunens inkomstskatt, 115,7 milj. euro, överskred den beräknade inkomsten i budgeten med 6,5 milj. euro. Även avkastningen av samfundsskatten och fastighetsskatten överskred de beräknade inkomsterna i budgeten med sammanlagt 5,8 milj. euro. Det totala skatteinflödet överskred den beräknade inkomsten i budgeten med 12,3 milj. euro. Statsandelarna uppgick till 19,0 milj. euro, vilket var 1,3 milj. euro eller 7,5 % mera än året innan. Årets resultat Skattefinansieringen (skatteinkomster + statsandelar) ökade med 13,1 %. Ökningen i skattefinansieringen överskred tredje året i rad ökningen i verksamhetsbidraget, fastän ökningen i verksamhetsbidraget steg till 9,5 % från 8,2 % under det föregående året. Årsbidraget stärktes från 11,6 milj. euro under det föregående året till 17,6 milj. euro. Årsbidraget täcker avskrivningarna enligt plan och årets resultat var positivt, 9,5 milj. euro. I följande tabeller beskrivs hur de externa verksamhetsutgifterna för sektorerna och verksamhetsbidragen har utvecklats åren I tabellerna listas verksamheterna efter storleksordningen enligt ökningar i euro åren

17 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhet Verksamhetskostnader (1 000 e) förändr förändr (1 000 e) % Bi Barndagvård och förskola ,0 Hä Specialiserad sjukvård ,3 Hä Primärhälsovård ,6 So Äldreomssorg och handikappvård ,7 Bi Finska skolväsende ,6 So Utkomstskydd ,4 Sa Utrymmesförvaltningen ,5 Sa Understödande av kollektivtrafiken ,0 Bi Svenska skolväsende ,8 So Socialvård och socialarbete ,6 Bi Skolväsendets gemensamma funktioner ,4 Af Koncernförvaltningen ,3 Sa Kommunaltekniska tjänster ,5 Sa Kosthållsenheten ,4 Sa Brand- och räddningsväsende ,1 Af Informationsförvaltning ,5 Bi Fritt bildningsväsende ,4 Sa Utvecklings- och gemensamma tjänster ,9 Sa Tillsyns- och myndighetsuppgifter ,9 Bi Biblioteksväsende ,1 Bi Ungdomstjänster ,4 Bi Förvaltnings- och kanslitjänster ,5 Sa Områdestjänster ,9 Af Förtroendeförvaltning ,1 Bi Kyrkslätts simhall ,6 So Förvaltnings- och kanslitjänster ,6 Bi Idrottstjänster ,7 Sa Eriksgård ,6 Af Revision ,8 Af Reserveringar och projekt ,1 Sa Vattenförsörjningsverket ,6 Af Försäljningsvinster från anläggningstillgångar Totalt ,2 Åren ökades resurserna för barndagvård och förskoleundervisning mest i euro, totalt 4,4 milj. euro. Relativt mest ökades stödet till kollektivtrafiken, 222 %. Resurser har ökats i tre verksamheter med över 3 milj. euro och resurserna minskats i sju verksamheter med minst 1 milj. euro. Den största resursökningen i jämförelse med föregående år gällde verksamheten utrymmesförvaltning, vars resursökning under tre år växte från 0,2 milj. euro till 1,1 milj. euro. I följande tabell granskas utvecklingen av verksamhetsbidragen (d.v.s. skillnaden mellan verksamhetsinkomsterna och -utgifterna) på motsvarande sätt.

18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16 Bokslut 2007 Verksamhetsbidrag (1 000 e) förändr Verksamhet förändr (1 000 e) % Bi Barndagvård och förskola ,0 Hä Specialiserad sjukvård ,3 Hä Primärhälsovård ,2 So Äldreomssorg och handikappvård ,5 So Socialvård och socialarbete ,7 Bi Finska skolväsende ,8 Sa Utrymmesförvaltningen ,1 Bi Svenska skolväsende ,6 Sa Understödande av kollektivtrafiken ,2 Bi Skolväsendets gemensamma funktioner ,6 Af Koncernförvaltningen ,4 Sa Tillsyns- och myndighetsuppgifter ,9 Sa Brand- och räddningsväsende ,1 Af Informationsförvaltning ,7 Sa Kommunaltekniska tjänster ,8 Sa Kosthållsenheten ,5 Bi Fritt bildningsväsende ,9 Sa Utvecklings- och gemensamma tjänster ,2 Bi Biblioteksväsende ,5 Bi Förvaltnings- och kanslitjänster ,5 Bi Idrottstjänster ,9 Bi Kyrkslätts simhall ,1 Sa Områdestjänster ,0 Bi Ungdomstjänster ,1 So Förvaltnings- och kanslitjänster ,7 Af Förtroendeförvaltning ,0 Sa Eriksgård ,3 Af Revision ,8 Af Reserveringar och projekt ,8 So Utkomstskydd ,8 Sa Vattenförsörjningsverket ,4 Af Försäljningsvinster från anläggningstillgångar ,6 Totalt ,5 Skatteintäkter ,6 Statsandelar ,8 Finansiringsposter Totalt ,4 Årsbidrag Granskningen av verksamhetsbidraget visar hur mycket av skattefinansieringen har använts till täckning av verksamhetsbidragen i drifthushållningsdelens verksamheter och hur mycket av den som efter att finansieringsposterna använts för att förstärka årsbidraget och därigenom för att finansiera investeringar. Åren har skattefinansieringens tillväxt varit större än verksamhetsbidragets tillväxt. Av skattefinansieringen gick år ,5 % att täcka verk-

19 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE samhetsbidraget, år ,5 % och år ,7 %. Resten av skattefinansieringen efter att ha täckt finansieringsposterna har använts till finansiering av investeringar. Finansieringskalkyl Den kombinerade effekten av årsbidraget och inkomstfinansieringens korrigeringsposter, d.v.s. självfinansieringsdelen i finansieringskalkylen år 2007 steg till 13,8 milj. euro (2006: 8,5 milj. euro). Nettofinansieringsbehovet av investeringsutgifter var 12,2 milj. euro, vilket var 1,7 milj. euro mer än föregående år. Penningflödet för verksamheten och investeringarna var sålunda ett överskott på 1,6 milj. euro, då det föregående år var ett underskott på 2 milj. euro. Långfristiga lån amorterades under året med 4,5 milj. euro. Nya lån lyftes inte. De övriga balansposternas inverkan på finansieringens penningflöde var + 4,4 milj. euro. Den kombinerade effekten på kommunens penningmedel av verksamheten och investeringarna samt finansieringens penningflöde var +1,5 milj. euro. Kommunens lånestock var 39,1 milj. euro, dvs euro/invånare, i slutet av året (2006: euro/invånare). Kommunens likviditet var god under räkenskapsåret. Kassan räckte i slutet av räkenskapsåret till för 28 dagar, alltså lika som i slutet av föregående år. INKOMSTFINANSIERINGENS NIVÅ (1 000 euro) BU2008 Nettoinvesteringar Årsbidrag

20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 18 Bokslut 2007 Finansieringskalkyl och nyckeltal (1 000 euro) Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 6 876, , ,2 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel , , , , , ,8 Kasaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , , ,2 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 784,6 508,4 634,3 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2 635, , , , , ,9 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen -34,5-24,4 Minskning av utlåningen 14,9 12,1 3,2 14,9-22,4-21,3 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån , ,0 Minskning av långfristiga lån , , ,9 Förändringar av kortfristiga lån 7 534, , ,9 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -11,1 57,8 103,5 Förändring av omsättningstillgångar -1,4-15,4-12,9 Förändring av fordringar ,1 203,0-361,7 Förändring av räntefria skulder 1 972, , ,3 753, , ,2 Kassaflödet för finansieringens del 8 302, ,1-114,0 Förändring av likvida medel 4 546, , ,9 Förändring av likvidamedel Kassamedel , , ,2 Kassamedel , , , , , ,9 Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 63,3 85,6 108,1 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 51,7 68,8 84,6 Låneskötselbidrag 2,2 2,7 3,1 Kassautbetalningar, milj. 147,6 162,0 179,7 Likviditet, kassadagar Invånarantal

21 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens balansräkning och nyckeltal Balansräkningens slutsumma steg med 9,7 milj. euro jämfört med föregående år. De viktigaste ändringarna var: Aktiva Värdet av immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva ökade under året med 7,5 milj. euro. Ökningarna hänförde sig till grupperna jord- och vattenområden (2 milj. euro), byggnader (+4,2 milj. euro) och fasta konstruktioner och anordningar (1 milj. euro). De kortfristiga fordringarna ökade med 0,6 milj. euro. I bokslutet har aktier av placeringskaraktär, till värdet 0,2 milj., euro överförts från placeringar under bestående aktiva till finansiella värdepapper under rörliga aktiva. Värdet av finansiella värdepapper minskade med 4 milj. euro och medlen ökade med 5,3 milj. euro. Passiva Det egna kapitalet ökade med ett belopp som motsvarade räkenskapsperiodens överskott, dvs. med 6,7 milj. euro. Till frivilliga reserveringar överfördes 3 milj. euro av räkenskapsårets resultat. Det främmande kapitalet var på samma nivå som föregående år, det långfristiga främmande kapitalet minskade med 3,9 milj. euro och det kortfristiga kapitalet ökade med 4,1 milj. euro. Balansräkningens nyckeltal Självförsörjningsgraden mäter kommunens soliditet, tolerans för underskott och förmåga att klara av förbindelser på lång sikt. 70 % kan anses vara en bra målnivå för självförsörjning. En självförsörjningsgrad på 50 % eller mindre innebär en betydande skuldbelastning. Kommunens självförsörjningsgrad förstärktes tack vare det positiva resultatet från 54,7 % föregående år till 57,3 %. Kommunens självförsörjningsgrad blev dock klart lägre än hela kommunsektorns självförsörjningsgrad i genomsnitt, som var 68 %. Nyckeltalet för finansieringstillgångar ( /invånare) anger hur de likvida medlen räcker till för återbetalning av främmande kapital. Skillnaden av de negativa finansieringstillgångarna och det främmande kapitalet visar det belopp av det främmande kapitalet som inte blir täckt med finansieringsandelen. Nyckeltalet för kommunens finansieringstillgångar förstärktes en aning och var ,40 euro/invånare. Nyckeltalet för finansieringstillgångar i fråga om alla kommuner var sammanlagt 1164 euro/invånare. Nyckeltalet för den relativa skuldsättningen anger hur mycket av kommunens driftsinkomster som behövs för att återbetala det främmande kapitalet. Kommunens nyckeltal hölls på samma nivå som föregående år, 40,7 % (2006: 40,5 %): Nyckeltalet för relativ skuldsättning i fråga om alla kommuner var 42 %.

22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20 Bokslut 2007 Kommunens balansräkning AKTIVA milj. milj. milj. milj. PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA 133,21 125,09 EGET KAPITAL 84,90 78,16 Immateriella tillgångar 1,74 1,70 Grundkapital 59,99 59,99 Immateriella rättigheter 0,16 0,20 Uppskrivningsfond 0,60 0,60 Övriga utgifter med lång verkningstid 1,58 1,49 Över-/underskott från tidigare Förskottsbetalningar räkenskapsperioder 17,57 13,50 Tilikauden yli-/alijäämä 6,74 4,07 Materiella tillgångar 109,75 102,31 Mark- och vattenområden 20,18 18,10 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH Byggnader 66,62 62,04 RESERVER 4,40 1,71 Fasta konstruktioner och anordningar 19,50 18,47 Avskrivningsdifferens 0,79 1,10 Maskiner och inventarier 1,23 0,74 Reserver 3,61 0,61 Övriga materiella tillgångar 0,01 0,01 Förskottsbetalningar och AVSÄTTNINGAR pågående anskaffningar 2,21 2,95 Övriga avsättningar Placeringar 21,72 21,09 FÖRVALTAT KAPITAL 3,30 3,21 Aktier och andelar 21,51 20,90 Statliga uppdrag 0,30 0,37 Övriga lånefordringar 0,01 0,02 Donationsfondernas kapital 2,95 2,79 Övriga fordringar 0,20 0,17 Övrigt förvaltat kapital 0,04 0,05 FÖRVALTADE MEDEL 0,38 0,45 FRÄMMANDE KAPITAL 63,66 63,47 Statliga uppdrag 0,30 0,37 Långfristigt 37,60 41,47 Donationsfondernas särskilda täckning 0,07 0,08 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 34,50 38,97 RÖRLIGA AKTIVA 22,67 21,01 Lån från offentliga samfund 0,07 0,08 Omsättningstillgångar 0,20 0,19 Erhållna förskott 0,35 0,48 Material och förnödenheter 0,20 0,18 Anslutningsavgifter och övriga skulder 2,67 1,95 Färdiga produkter 0,00 0,00 Kortfristigt 26,06 22,00 Fordringar Lån från finansinstitut och Långfristiga fordringar 0,36 0,55 försäkringsinrättningar 4,47 4,47 Kundfordringar Lån från offentliga samfund 0,01 0,02 Övriga fordringar 0,36 0,55 Erhållna förskott 0,01 0,01 Skulder till leverantörer 10,23 8,16 Kortfristiga fordringar 8,19 7,64 Övriga skulder 1,54 1,34 Kundfordringar 2,86 4,31 Resultatregleringar 9,81 7,99 Lånefordringar 0,02 0,02 Övriga fordringar 4,13 2,87 Resultatregleringar 1,19 0,44 Finansiella värdepapper 0,21 4,21 Aktier och andelar 0,21 0,21 Placeringar i penningmarknadsinstrument 4,00 Kassa och bank 13,71 8,43 AKTIVA TOTALT 156,26 146,55 PASSIVA TOTALT 156,26 146,55 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 57,3 54,7 Finansieringsförmögenhet, /inv , ,77 Relativ skuldsättningsgrad, % 40,7 40,5 Lånestock (milj. ) 39,0 43,5 Lån, /invånare Lånefordringar (milj ) 0,01 0,02 Invånarantal

23 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Totalinkomster och -utgifter Kalkylen över totalinkomsterna och -utgifterna har utarbetats utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, som endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansieringstransaktioner % % % INKOMSTER Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter ,5 13, ,1 13, ,1 13,8 Skatteinkomster ,2 69, ,0 70, ,5 74,4 Statsandelar ,2 9, ,6 10, ,2 10,8 Ränteintäkter 127,6 0,1 202,0 0,1 414,5 0,2 Övriga finansiella intäkter 384,4 0,3 381,8 0,2 488,8 0,3 Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar ,6-1, ,7-1, ,5-2,1 Investeringar Finansieringsandelar till investeringsutgifter 784,6 0,5 508,4 0,3 634,3 0,4 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 2 635,9 1, ,6 1, ,0 2,3 Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 14,9 0,0 12,1 0,0 3,2 0,0 Ökning av långfristiga lån ,0 6, ,0 4,9 Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt ,6 100, ,9 100, ,1 100,0 UTGIFTER Ordinarie verksamhet Verksamhetskostnader ,2 89, ,8 88, ,2 87,1 Räntekostnader 1 328,4 0, ,6 0, ,7 1,0 Övriga finansiella kostnader 6,6 0,0 6,4 0,0 10,0 0,0 Extraordinära kostnader Rättelseposter till internt tillförda medel - anläggningstillgångar Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar ,2 7, ,7 8, ,2 9,4 Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen 34,5 0,0 24,4 0,0 Minskning av långfristiga lån 2 465,8 1, ,5 2, ,9 2,5 Minskning av kortfristiga lån Minskning av eget kapital Totala utgifter, sammanlagt ,3 100, ,5 100, ,4 100,0

24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 22 Bokslut 2007

25 Bokslut Drifthushållningsdelen BUDGETUTFALL

26 Drifthushållningsdelen 24 Bokslut 2007 SAMMANDRAG ÖVER DRIFTHUSHÅLLNINGSDELEN Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Budget * Allmän förvaltning Verksamhetsinkomster förändring % -4,3 4,5 15,3 77,7 23,0 44,4 Verksamhetsutgifter förändring % -4,4 5,9-1,7 22,8 10,2 11,5 /invånare Verksamhetsbidrag Hälsovård Verksamhetsinkomster förändring % -1,7 2,3 0,9 9,8-6,9 17,9 Verksamhetsutgifter förändring % 4,1 3,4 12,8 4,5 5,1-0,6 /invånare Verksamhetsbidrag ,5 Socialväsende Verksamhetsinkomster förändring % -47,3 7,1 7,7-5,0 7,1-11,3 Verksamhetsutgifter förändring % -45,0 6,2 9,4 3,4 12,1-7,8 /invånare Verksamhetsbidrag Bildningsväsende Verksamhetsinkomster förändring % 164,9 5,3 14,2 0,5 5,1-4,4 Verksamhetsutgifter förändring % 70,9 4,4 6,6 7,7 8,7-0,9 /invånare Verksamhetsbidrag Samhällstjänster Verksamhetsinkomster förändring % 30,8 5,5 2,6 7,7 4,6 3,0 Verksamhetsutgifter förändring % 26,2 3,8 2,2 12,0 11,7 0,3 /invånare Verksamhetsbidrag Totalt Verksamhetsinkomster förändring % 14,6 5,3 5,7 14,3 6,4 7,4 Verksamhetsutgifter förändring % 9,4 4,4 7,6 7,4 8,8-1,3 /invånare Verksamhetsbidrag förändring % 7,9 4,1 8,2 5,2 9,5-3,9 * ursprunglig budget

27 Bokslut Drifthushållningsdelen/Allmän förvaltning ALLMÄN FÖRVALTNING Revision Förtroendeförvaltning Reserveringar och projekt (kst) Koncernförvaltning Informationsförvaltning Försäljningsvinster från anläggningstillgångar Allmän förvaltning 6,5 milj 3,7 % Bokslut 2007 Verksamhetsutgifter 172,2 milj 17 % 1 % 7 % 11 % 64 % Revision Förtroendeförvaltning Reserveringar, projekt Koncernförvaltning Informationsförvaltning

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2008

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2008 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2008 Kommunfullmäktige 26.6.2009 INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 1 Kommundirektörens översikt... 1 Kommunens organisation 2008... 2 Allmän ekonomisk utveckling... 3 Utveckling

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas bokslut 2016 Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2018 ISBN 978-952-293-603-5 (pdf) Femte reviderade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund Ekonomiska nyckeltal Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund 12.11.2012 1. Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna Kommun Årsbidrag / inv Avskrivningar / inv

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen 23.3.2015 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 249,1 229,3 218,1 208,9 182,9 Tillverkning

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2010

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2010 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2010 Kommunfullmäktige 20.6.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Statistik 2003:

Statistik 2003: Statistik 2003:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2000-2001 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 216,7 % 4,7 % 9,8 %,6 % 2,4 % 6,3 % 7,9 % 2,5 % 36,1 % 11, % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 15,93 md Lönebikostnader 4,85 md

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 17,9 % 4,6 %,5 %,6 % 3,8 % 5, % 8,2 % 21,5 % 36,1 % 9,8 % Verksamhetens kostnader 36,68 md : Löner och arvoden 15,88 md Lönebikostnader 4,32 md Köp

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011 Offentlig ekonomi 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser Kommunernas ekonomiska situation försvagades år Enligt de prognosuppgifter som Statistikcentralen samlat in sjönk det sammanlagda

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2011

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2011 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2011 Kommunfullmäktige 18.6.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991-215, md 18 18 16 14 Lånestock Likvida medel 16 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15*

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kort om Hypo År 2007 stärkte Hypo alltjämt sin profil som en innovativ aktör med särskild inriktning på bostadsfinansiering och boende. Vi anpassade oss till utvecklingen på bostadsmarknaden och såg över

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsfullmäktige

Vanda stads bokslut Stadsfullmäktige Vanda stads bokslut 2016 Stadsfullmäktige 8.5.2017 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2016 2015 2014 2013 2012 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 298,7 274,4 249,1 229,3 218,1 Tillverkning

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2012

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2012 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2012 Kommunfullmäktige 17.6.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

ÅSUB Statistik 2001:4. Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999

ÅSUB Statistik 2001:4. Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999 Statistik 2001:4 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999 FÖRORD Föreliggande rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 1999.

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas nyckeltal 2010 efter Nyckeltal, År och Region

Kommunernas nyckeltal 2010 efter Nyckeltal, År och Region Tilastotietokannat Statistical databases Bruksanvisning PC-Axis / PX-Web Synpunkter Kontaktinformation Statistikcentralens PX-Web databaser Statistikdatabaser > Database: PX-Web StatFin på svenska > Offentlig

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN PRESSMEDDELANDE: 24.3.2014 Till pressen Får publiceras kl. 10:00 PRESSMEDDELANDE: SJUNDEÅ KOMMUNS BOKSLUT 2013 Allmänt Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå för år 2013 visar ett överskott på 504 708,35

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2018

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2018 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2018 3,4 miljoner passagerare reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg (3,1 milj. föreg. år) Omsättning 233,8 miljoner euro (225,9 milj. euro) Rörelseresultat,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Resultaträkningar. Göteborg Energi

Resultaträkningar. Göteborg Energi Göteborg Energi Resultaträkningar Koncernen Moderföretaget Belopp i mkr Not 2016 2015 2016 2015 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 4 5 963 5 641 3 438 3 067 Anslutningsavgifter 88 88 35 45 Aktiverat arbete

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Sida 23(28) Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 119 194 89 192 Verksamhetens kostnader 2-5 213 230-5 026 834

Läs mer

Årsredovisning för Barnens Framtid

Årsredovisning för Barnens Framtid 1 Årsredovisning för Barnens Framtid 802467-1573 Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Barnens Framtid 3 Org.nr 802467-1573 Ekonomisk översikt Ekonomisk översikt 2017 2016 Verksamhetsintäkter 416 501 736

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING 2010 12 31 2009 12 31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader Not 1 78 480 441 78 930 441 Mark 2 000 000 2 000 000 Maskiner och inventarier Not 2 483 540 546 514 Insats SCB 3 500 3 500

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2014

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2014 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 214 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt 1 Kommunens organisation 2 Allmän ekonomisk utveckling 3 Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ungdomsnämnden 59 27.08.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253

Läs mer

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga.

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga. Första halvåret 2016 Periodens omsättning uppgick till 48 470 T (47 992 T ) Periodens rörelseresultat uppgick till 1 365 T (1 204 T ) Periodens resultat uppgick till 1 035 T (863 T ) Resultat per aktie

Läs mer