BILAGA TILL LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 SEPTEMBER 2011

Transkript

1 Landstingsdirektörens rapport Muntlig information...2 Bilagor...2 Vårdval...2 Tillgänglighet och vårdgaranti...2 Verksamheten under sommaren...7 Säker vård...10 Patientsäkerheten i fara vid felaktiga förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel...19 Patientnämnden...20 Förbättringsarbete...20 Införande av invånartjänster...22 Kvalitetsmätning av städning...26 Vårdbarometern våren Nya regler om livsuppehållande behandling...31 Strokekampanjen...31 Socialstyrelsens tillsyn av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning...33 Skillnader inom cancersjukvården...34 Klamydiamåndagen...36 Landstingen väljer Gardasil...36 Medlemskap i Nätverket hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)...36 Tobaksfria ungdomar...38 Fruktbart samarbete över gränsen...38 Regionaliserad läkarutbildning...39 Studiebesök i landstinget Sörmland...40 Rehabiliteringsgarantin i Norrbotten...40 Nya KBT steg 1-behandlare...42 Besök från Socialdepartementet...42 Sjukskrivningsmiljarden...43 Jämlik hälsa och vård...44 Konferens om att förebygga självmord...45 Nationell trygghetskonferens...45 Legionellautbrott i Piteå...46 Strömavbrott på sjukhusen i malmfälten...47 Utøya-katastrofen...48 Tillgänglighet till flygplatser...48 Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus...49 Utställning om framtidens sjukvård i Kiruna...50 Öppna jämförelser för klimat och energi...50 Fler lokala matproducenter och mer ekologisk mat i landstinget...50 F d Rikstrafiken - nu en del av Trafikverket...51 Kultur och utbildning...51 Landstingets deltagande i Almedalsveckan...53 Möte med VD:ar från landstingsägda bolag...55 Persontrafik på Haparandabanan...55 Sträckan Skellefteå-Piteå viktig för Norrbotniabanan...56 AER Summer School Ny styrelse och ny VD i Norrbottens Turistråd AB...57 Kraftsamling Europa Direkt Norrbotten...57 Förordnanden av divisionschefer...58 Projektredovisningar per augusti

2 Muntlig information Hur kan en datacenteretablering välja Norrbotten? Månadsrapport per augusti. Bilagor Projektredovisningar per augusti. Vårdval Sedan vårdvalet startade den 1 januari 2010 har nu följande nya aktörer eteblerat sig i primärvården: Vårdcentralen Hermelinen i Luleå öppnade den 28 juni 2010 (Hermelinen Hälsovård AB). Cederkliniken i Piteå öppnade den 9 augusti 2010 (Praktikertjänst AB). Vårdcentralen Björnen i Piteå öppnade den 30 augusti 2010 (Hermelinen Hälsovård AB). Vårdcentralen Åkerbäret öppnade i Boden den 26 februari 2011 (Hermelinen Hälsovård AB). Beställarsektionen har under våren 2011 dessutom godkänt ytterligare en etablering.. Det är Adviva Hälsocentral AB som avser att starta upp en ny vårdcentral i Gällivare under hösten Den exakta starten planeras till den 1 oktober Vid årsskiftet 2010/2011 hade totalt invånare valt en privat aktör vilket motsvarade 5,7 procent av befolkningen. Vid månadsskiftet augusti/september hade totalt invånare (inkl Vittangi) valt en privat aktör, vilket motsvarar 9,4 procent av befolkningen. Tillgänglighet och vårdgaranti Måluppfyllelse 2011 för Kömiljarden Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom överenskommelse enats om villkoren för de prestationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården som ska gälla för Kraven har skärpts i årets överenskommelse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 200 miljoner kr fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 80 procents av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök respektive behandling. 2

3 Utfallet för perioden januari april samt maj-augusti 2011 för besök ser preliminärt ut på följande sätt: Januari Februari Mars April Antal landsting som 6 av av av av 21 klarat minst 70 % Antal landsting som 2 av 21 3 av av 21 8 av 21 klarat minst 80 % Norrbottens resultat 68,1 % 76,1 % 84,3 % 85,2 % Pengar för 70 % 0 kr kr kr kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr kr kr Pengar totalt: 0 kr kr kr kr Maj Juni Juli Augusti* Antal landsting som 20 av av 21 4 av 21 - klarat minst 70 % Antal landsting som 8 av 21 6 av 21 0 av 21 - klarat minst 80 % Norrbottens resultat 87 % 85 % 66,4 % - Pengar för 70 % kr kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % kr kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: kr kr 0 kr 0 kr * Resultatet för augusti finns ännu inte tillgängligt. Utfallet för perioden januari april samt maj-augusti 2011 för operation/behandling ser preliminärt ut på följande sätt: Januari Februari Mars April Antal landsting som 4 av 21 8 av av av 21 klarat minst 70 % Antal landsting som 1 av 21 2 av 21 5 av 21 6 av 21 klarat minst 80 % Norrbottens resultat 63,5 % 80,1 % 89,1 % 87,6 % Pengar för 70 % 0 kr kr kr kr Pengar för 80 % 0 kr kr kr kr Pengar totalt: 0 kr kr kr kr Maj Juni Juli Augusti* Antal landsting som 14 av av 21 2 av 21 - klarat minst 70 % Antal landsting som 6 av 21 3 av 21 0 av 21 - klarat minst 80 % Norrbottens resultat 88 % 85 % 60 % - Pengar för 70 % kr kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % kr kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: kr kr 0 kr 0 kr * Resultatet för augusti finns ännu inte tillgängligt. Avstämningar görs månadsvis hela året och medlen kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning, d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad. Medel kommer att utbetalas efter regeringens beslut under januari De landsting som når 70 procent, för besök respektive operation/behandling, får dela på 33,3 mkr per månad och de som når 80 procent får dela på 8,3 mkr per månad. 3

4 Månadsbeloppet fördelas efter befolkningsandel. Detta innebär att befolkningen för alla landsting som klarar nivån summeras, sedan får dessa landsting ersättning utifrån hur stor andel befolkning de har av totalen. Om t ex tio landsting, varav Norrbotten är ett, klarar målet om 70 procent för besök och dessa har en total befolkning av 2,5 miljoner blir Norrbottens andel 10 procent, eftersom antal invånare i Norrbotten är Primärvården telefontillgänglighet (0:an) Nästa nationella mätning av primärvårdens telefontillgänglighet genomförs under oktober Primärvården läkarbesök inom 7 dagar (7:an) Nästa nationella mätning läkarbesök inom primärvården genomförs oktober. Besök inom specialiserade vården (90) Som vanligt uppvisade maj månad årets hittills bästa siffror, för att sedan försämras från juni och framåt, den s k sommareffekten då produktionen av planerad vård minskar, eftersom såväl personal som patienter önskar semester. Ändå väntade betydligt färre patienter för länge (d v s längre än vårdgarantins tidsgräns) denna sommar jämfört med tidigare somrar. Norrbotten hör också fortfarande till de landsting som har de kortaste väntetiderna för besök. I augusti 2011 fanns det totalt väntande patienter till ett första besök. Av dessa hade 207 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar. Sammantaget fick 83,4 procent av patienterna sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar. Andelen som väntat kortare än 60 dagar var för samma månad 61,9 procent. Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse kömiljard, minst 70 %) Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-augusti 2011 Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*) Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse vårdgaran- Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl MoV*) ti) Januari ,8 % ,1 % Februari ,8 % ,1 % Mars ,2 % ,3 % April ,5 % ,2 % Maj ,9 % ,1 % Juni ,2 % ,2 % Juli ,8 % ,4 % Augusti ,4 % ,9 % *PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 31 augusti 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes). 4

5 Verksamhetsområde: - Specialitet Totalt antal väntande exkl PvV*och MoV* Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse vårdgaranti) Totalt antal väntande inkl PvV*, exkl MoV* Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse kömiljard, minst 70 %) Kirurgi totalt (4 251) 83,9 % (94,4 %) (4 322 ) 61,3 % (67,1 %) - Allmän kirurgi 952 (1 053) 89,8 % (95,7 %) 978 (1 062) 67,3 % (75,8 %) - Kvinnosjukvård 451 (463) 94 % (97,8 %) 459 (469) 80,6 % (82,7 %) - Ortopedi (1 182) 73,8 % (89,8 %) (1 208) 46,4 % (54,4 %) - Urologi 280 (316) 90,4 % (97,5 %) 286 (317) 65,4 % (78,9 %) - Ögonsjukvård 690 (650) 91,2 % (94,9 %) 717 (670) 70,9 % (64 %) - Öron-näsahals 557 (587) 76,3 % (96,3 %) 581 (596) 55,6 % (62,1 %) Medicin totalt (1 364) 78,4 % (83,2 %) (1 407) 61,9 % (63,2 %) - Allmän internmedicin 306 (326) 92,2 % (96,9 %) 321 (334) 72 % (76,9 %) -Barn- och ungdomsmedicin 228 (195) 86,8 % (90,8 %) 236 (199) 67,8 % (66,3 %) - Endokrinologi 14 (11) 100 % (90,9 %) 14 (11) 85,7 % (90,9 %) - Hematologi 10 (10) 100 % (90 %) 10 (10) 70 % (80 %) - Hjärtsjukvård 73 (67) 41,1 % (50,7 %) 73 (67) 23,3 % (32,8 %) - Hudsjukvård 199 (238) 97,5 % (97,1 %) 201 (240) 84,1 % (84,2 %) - Lungsjukvård 225 (249) 45,3 % (45,4 %) 260 (276) 27,3 % (27,2 %) - Mag- och tarmsjukvård 80 (80) 91,3 % (95 %) 81 (81) 69,1 % (76,5 %) - Neurologi 65 (84) 93,8 % (91,7 %) 71 (85) 76,1 % (52,9 %) - Njurmedicin 32 (26) 65,6 % (69,2 %) 33 (26) 45,5 % (50 %) - Reumatisk 81 (60) 93,8 % (100 %) 81 (60) 80,2 % (98,3 %) sjukvård - Spec smärtmottagning 22 (18) 68,2 % (77,8 %) 22 (18) 50 % (22,2 %) Psykiatri - barn 41 (31) 100 % (100 %) 42 (32) 90,5 % (87,5 %) Psykiatri - vuxna 84 (118) 95,2 % (96,6 %) 85 (123) 77,6 % (73,2 %) Totalt (5 764) 83,4 % (91,8 %) (5 884) 61,9 % (66,4 %) * PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan Så gott som samtliga mottagningar uppvisar sämre tillgänglighetsresultat under sommarmånaderna. De verksamheter som i augusti klarar av att erbjuda alla sina patienter ett första besök inom vårdgarantins tidsgräns är endokrinologin, hematologin samt barn- och ungdomspsykiatrin. I augusti månad är det mindre än hälften av mottagningarna som klarar kömiljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar eller kortare. Hjärtsjukvården och lungsjukvården är de som fortfarande har störst problem att klara tillgängligheten. Här är det mindre än hälften av patienterna som får vård inom vårdgarantins 90 dagar och ungefär en fjärdedel av patienterna får vård inom kömiljardens 60 dagar. Operationer/behandling inom specialiserade vården (90) Även när det gäller behandling uppvisade maj månad årets hittills bästa siffror, men också här ses en tydlig sommareffekt där resultaten försämras från juni och framåt. 5

6 I augusti 2011 väntade patienter i Norrbotten på behandling. Totalt hade 55 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar. Sammantaget fick 82 procent av patienterna fick sin behandling utförd inom vårdgarantins tidsgräns. Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var för samma månad 64,9 procent. Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari-augusti 2011 Månad Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*) Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse vårdgaranti) Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl MoV) Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse kömiljard, minst 70 %) Januari ,1 % ,5 % Februari ,4 % ,1 % Mars ,0 % ,1 % April ,6 % ,6 % Maj ,1 % ,3 % Juni ,9 % ,2 % Juli ,6 % % Augusti ,0 % ,9 % *PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för behandlingar per den 31 augusti 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes). Verksamhetsområde Totalt antal väntande (exkl PvV och MoV*) Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse vårdgaranti) Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl MoV) Andel väntat 60 dgr och kortare (måluppfyllelse kömiljard, minst 70 %) Gynekologi 217 (175) (98,9 %) 227 (178) 56,8 % (64,6 %) Handkirurgi 73 (75) (89,3 %) 74 (75) 67,6 % (62,7 %) Kirurgi 340 (273) (90,8 %) 346 (277) 64,7 % (69 %) Ortopedi 527 (482) (74,5 %) 542 (486) 54,8 % (43 %) Plastikkirurgi 31 (25) (88 %) 33 (26) 27,3 % (65,4 %) Ryggkirurgi 40 (30) (70 %) 40 (30) 45 % (40 %) Thoraxkirurgi 18 (3) (66,7 %) 18 (3) 88,9 % (33,3 %) Urologi 137 (121) (95,0 %) 142 (124) 61,3 % (61,3 %) Ögonsjukvård 334 (299) (100 %) 336 (301) 91,4 % (79,4 %) Öron-näsa-hals 260 (232) (92,2 %) 274 (238) 66,1 % (57,1 %) Totalt (1 715) (88,6 %) (1 738 ) 64,9 % (60 %) * PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan Även när det gäller behandling uppvisar så gott som samtliga verksamheter sämre tillgänglighetsresultat under sommarmånaderna. Den enda verksamhet som i augusti klarar av att erbjuda alla sina patienter behandling inom vårdgarantins tidsgräns är ögonsjukvården. Det är endast två verksamheter (thoraxkirurgi och ögonsjukvård) som klarar kömiljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar 6

7 Verksamheten under sommaren Primärvård Verksamhet Verksamheterna vid divisionens vårdcentraler har sammanfattningsvis fungerat bra. Generellt har bemanningen varit halverad och fokus har varit att upprätthålla den akuta/oplanerade verksamheten. Många rapporterar en hög belastningen, men inga svåra incidenter. Det är framförallt distriktssköterskornas/mottagningssköterskornas verksamheter som haft ett högt tryck. Inkörningen av 1177 är en orsak till detta p g a både en del tekniska problem och att det kommer in samtal som tar längre tid att hantera. Många rapporterar om samtal som snurrat runt länet och patienter som ringt sjukhuset. Haparanda har under sommaren periodvis upplevt en dubblering av antalet ambulansuppdrag, vilket inneburit hög påfrestning på personalen, men även besvär med arbetstidslagen. Även Arjeplog och Arvidsjaur redovisar ett ökat antal ambulanstransporter. I Arvidsjaur beror ökningen delvis på att OBSplatserna varit upptagna av medicinskt färdigbehandlade patienter i större utsträckning än vanligt. Vårdcentralerna i Kiruna upplever en ökning av överrapporteringar/remitteringar från den specialiserade vården, framförallt från barn och rehab. Personal Fler sommaravtal förefaller ha tecknats jämfört med förra sommaren. Det faktiska utfallet redovisas i delårsrapporten. I Boden har det framförallt varit svårt att bemanna jourcentralen. Många sommaravtal har förekommit. Det har varit färre turister än vanligt eftersom många åkte hem efter tragedin på Utøya. I Piteå har det varit ryckigt och tidvis svårbemannat, även på jourcentralen. Många patienter har klagat på telefontillgängligheten till en av de privata vårdcentralerna. Läkarbemanningen har varit på planerad nivå, förutom i Arvidsjaur. Samtliga vårdcentraler beskriver stora problem med att rekrytera vikarier. Personal med rätt kompetens är svåra att hitta, inte bara på mindre orter. Under juli fanns det dock 19 fler vikarier i divisionen än samma period Analys av detta pågår men tänkbara orsaker är att den minskade grundbemanningen kräver fler vikarier för att upprätthålla verksamheten. Kravet på tillgänglighet och den konkurrensutsatta situationen kan också ha bidragit till en något högre verksamhetsnivå under sommarveckorna. Opererande specialiteter Akutsjukvården Har haft stora svårigheter med rekrytering av specialistsjuksköterskor till operation och intensivvård i Sunderbyn, Piteå och Gällivare. Sommarförmåner och bemanningsbolag har används i stor utsträckning. På akutmottagningen i Sunderbyn har patienttrycket varit stort. Ortopedi Avdelningsarbetet har fungerat bra. Personalen har tagit aktiv del i planeringen av bemanningen - vilket upplevs som en bidragande orsak. I Gällivare 7

8 fanns operationsresurser att tillgå hela sommaren för akut verksamhet. Inga planerade operationer kunde dock ske eftersom det inte gick att rekrytera någon läkare. Öron-Näsa-Hals Verksamheten har fungerat bra, men kösituationen har försämrats beroende på brist på operationsresurser. Ögon Har i stort haft full produktion hela sommaren. Verksamheten i Sunderbyn har fått hjälp av verksamheterna i Gällivare och Piteå. Tillgängligheten har inte försämrats. Kirurg-urologi I stort har sommaren fungerat bra. För läkarna har vikarier tagit jourpass, vilket gjort att arbetsmiljön varit bättre. Kösituationen har försämrats, men verksamheten räknar med att vara ikapp i slutet av september. BB/förlossning Tre semesterperioder för barnmorskor har inneburit färre vikarier och en stabilare bemanning. På gynavdelningen har det varit jobbigare och sommarförmåner har tillämpats. På läkarsidan har jourbördan varit stor. Medicinska specialiteter Inom verksamhetsområdena Internmedicin och Rehabilitering/reumatologi förekom överbeläggningar, framförallt under första perioden av sommaren. En viss neddragning gjordes av vårdplatser i länet. I Sunderbyn var dock neddragningen lägre än tidigare sommarperioder. Ordinarie medarbetare har arbetat extra med sommaravtal i något högre utsträckning än planerat p g a vikariebrist. Chefer och medarbetare har engagerat sig extra mycket och bidragit till att lösa de problem som uppstått. Ett bra samarbete mellan verksamheterna inom barnsjukvården har bidragit till att arbetet vid enheterna fungerat väl under sommaren. Sommaren har varit lugn inom barnmedicin. Barnpsykiatrin har haft en gemensam kustmottagning under sommaren, vilken även den fungerat bra. Det ska utvärderas djupare i höst. Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrin i Sunderbyn stängde den nya slutenvårdsavdelningen (8 vårdplatser) p g a brist på sjuksköterskor. Trots detta har beläggningen varit under kontroll. Tillgången på läkare har varit bra. Sommaravtal har använts för skötare och sjuksköterskor. Inför nästa sommar behöver schemaplaneringen förbättras. Missbruks- och beroendeenheten har som tidigare somrar haft reducerad verksamhet där hälften av vårdplatserna stängts. De öppna vårdplatserna har varit belagda under perioden. Vuxenpsykiatri i Piteå har haft hög beläggning under juni och augusti. Presonalen har bytt turer för att täcka vakanser. Öppenvårdsverksamheten har varit reducerad med koncentration på akuta patienter Gällivares vuxenpsykiatri har haft normal beläggning i slutenvården. Personalbemanningen har samordnats mellan öppen- och slutenvården. Bristen på 8

9 specialistläkare har varit stor, tillgången på underläkarvikarier har dock varit god. En del sommaravtal har använts. Inom länsgemensam rättspsykiatri har pågående ombyggnationer till högre säkerhetsnivå har inneburit överbeläggning till följd av åtta färre vårdplatser och tre färre tekniska vårdplatser Några häktesdömda patienter har skickats vidare till Umeå. Utökade arbetsområden både dag och natt har inneburit mycket pusslande med befintlig personal. Inga sjuksköterskor har kunnat rekryteras. Arbetsmiljön har varit påfrestande p g a stillastående ventilation under byggnationen. Diagnostik Verksamheten vid både laboratoriemedicin och bild- och funktionsmedicin har fungerat väl under sommaren. Några fall av oförutsedd frånvaro p g a sjukdom har förekommit, vilket inneburit att sommarförmånerna använts. Laboratoriemedicin har klarat blodförsörjningen. Bild- och funktionsmedicin har haft sammanhållen radiologjour/beredskap vid i Sunderbyn för hela kusten. Den samordnade beredskapen för läkarna i kusten under juni, juli och augusti har fungerat mycket bra. Denna sommar har bild- och funktionsmedicin i större utsträckning än tidigare somrar hållit igång den planerade verksamheten. Detta kan exemplifieras med att det gjorts (13 %) fler datortomografiundersökningar under juli månad i år jämfört med juli Sammanfattningsvis, en intensiv sommar, med intensiv arbetsbelastning men som ändå fungerat bra. Folktandvård Folktandvården har upprätthållit god tillgänglighet genom att planera semestrar och hänvisa till närliggande kliniker i de fall en klinik har stängt en period under sommaren. Under sommarmånaderna finns ett femtiotal sommarjobbande tandvårdsstuderande i Folktandvården. Engagerade medarbetare och chefer gör en betydelsefull insats genom att ta emot och handleda sommarjobbarna. Sommarjobbsverksamheten är en viktig del av den långsiktiga personalförsörjningen och marknadsföringen av Folktandvården som arbetsgivare. Kultur och utbildning Sommarmånaderna har förflutit enligt planer för divisionen. I vissa verksamheter har aktiviteter pågått bl a på Norrbottens Museum och under juni månad och den första delen av juli var Norrbottensmusikens ensembler aktiva. Service Sommaren har fungerat bra både vad avser bemanning och verksamhet. Inom några områden har det uppkommit vissa problem vid anskaffning av vikarier, men i stort har det fungerat bra, bl a för att tidigare års vikarier återkommit i år. Arbetsbelastningen har varit tyngre den första delen av semesterperioden precis som tidigare år. Frågor om material och hjälpmedel har varit fler under början av sommaren samtidigt som det varit driftstörningar i IT-stödet, vilket inneburit lägre servicegrad i telefon och att leveranstider tidvis inte kunnat hållas. Det har ock- 9

10 så vissa perioder varit problem med transporter i stora delar av länet, vilket främst är beroende av vikarier hos transportören. Produktionen av mat har fungerat bra vid samtliga sjukhus utan några verksamhetspåverkande störningar eller incidenter. Detsamma gäller övriga servicefunktioner inom sjukhusen. Två upphandlingar, laboratorietransporter i Luleå och Boden samt vaktmästarservice i Piteå, blev klara under sommaren och börjar gälla under september. Länsteknik Länsteknik rapporterar en i stort sett lugn sommar. Följande incidenter under sommaren inträffade. Ett fel i VAS integration till e-dos upptäcktes torsdagen den 30 juni. Efter en riskbedömning beslutades att korrigeringen av felet skulle levereras i en akutleverans. Integrationen var åter i drift den 7 juli. För Region Hallands del tillkom det ytterligare störning i VAS-driften då rättningen genererade stopp i deras VAS-installation. I övrigt har VAS fungerat utan störningar. Inom Infrastruktur har det varit några mindre stopp p g a strömbortfall vid åska, vilket är normalt för årstiden och det saknas batteribackup/reservkraft på vissa vårdcentraler. Eftersom samtliga kompetensgrupper varit bemannade med minst en tekniker ur varje grupp under hela semesterperioden har problemen kunnat åtgärdas snabbt. Inom medicinsk teknik har få allvarliga störningar inträffat och grundbemanningen har varit bra. Det har inneburit att värdefull tid kunnat läggas på förebyggande underhåll och pågående projekt. Den allvarligaste störningen har varit ett driftstopp på dialysvattenreningen i Piteå p g a ett internt läckage, vilket åtgärdades utan att verksamheten tvingades stänga. Säker vård Patientsäkerhetsöverenskommelse Jag har i mina tidigare rapporter under året (9 februari, 10 mars och 5 maj) redovisat den överenskommelse Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade i december 2010 om en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbete i landstingen. De landsting som åstadkommer förbättringar får dela på 400 miljoner kr. För att ta del av prestationsersättningen krävs att grundkraven om patientsäkerhetsberättelse, Stramagrupp, nationell patientenkät och patientöversikt är uppfyllda. Dessutom ska patientsäkerhetskulturen mätas 2011, antibiotikaförskrivningen minska och punktprevalensmätningar vara genomförda angående förekomst av trycksår, vårdrelaterade infektioner samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Norrbotten uppfyller grundkraven och de övriga indikatorerna med undantag av indikatorn för sänkt antibiotikaförskrivning som inte klaras under hösten Förutsättningarna att nå målet till 2014 bedöms goda. Socialstyrelsen ansvarar för den samlade uppföljningen. Smittskyddsinstitutet ansvarar för uppföljning angående STRAMA och antibiotikaförskrivningen. SKL ansvarar för resultaten från samtliga punktprevalensmätningar, nationella patientenkäten samt mätning av patientsäkerhetskulturen. Landstinget ska redovisa sina resultat senast den 1 oktober 2011 enligt ovan. 10

11 Utvecklingsområden för 2012 är säker läkemedelsanvändning, strukturerad journalgranskning och redovisning av förekomsten av vårdskador, kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner, skador vid kirurgi, patientsäkra vårdplatser, risk- och händelseanalysarbete. Förekomst av vårdskador Landstingets övergripande mål för säker vård är att eliminera förekomsten av vårdskador. Definitionen av vårdskada är: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patients kontakt med hälso- och sjukvård. Allvarlig vårdskada är skada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit (SFS 2010:659). Det är första gången antal vårdskador kan presenteras på detta sätt och resultatet bygger på verksamhetens arbete med avvikelsehanteringsprocessen. Källan är landstingets databas för vårdavvikelser, Synergi Dödsfall Behandlingskrävande skada MED bestående men Behandlingskrävande skada UTAN bestående men Ej behandlingskrävande skada Under perioden 1 januari 31 augusti 2011 har 123 vårdskador identifierats, registrerats och analyserats av verksamheten som avvikelser. Av dessa betraktas 62 som ej behandlingskrävande, men där patienterna upplevt obehag. Tio allvarliga vårdskador har rapporterats och 51 bedöms inte ge bestående men, däremot har dessa krävt behandlingsinsatser. Jag ser det nödvändigt att betrakta denna redovisning som ett försök att ha kontroll över vårdskadepanoramat, men även som en förberedelse inför kommande krav på att vårdgivarna ska kunna redovisa antalet vårdskador med början Mätning av patientsäkerhetskultur I den fortsatta satsningen för ökad patientsäkerhet har en överenskommelse träffats mellan staten och SKL som innebär en prestationsbaserad ersättningsmodell med indikatorer för vissa områden. En av indikatorerna är att landsting och regioner mäter patientsäkerhetskulturen med en validerad enkät. Minst 25 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen ska få enkäten och svarsfrekvensen ska vara minst 50 procent. Enkäten ska vara genomförd senast 30 september De landsting och regioner som klarar kravet får dela på 100 miljoner kr. 11

12 Syftet med mätningen är att kartlägga styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen, förutsättningar för hög patientsäkerhet hos medarbetare och ledare samt att tydliggöra förbättringsområden. Mätningen genomfördes under våren Enkäten skickades via e-post till hälso- och sjukvårdspersonal som har direktkontakt med patienter och de som inte har direktkontakt, men vilkas arbete är av betydelse för patientsäkerheten. Sammanlagt fick medarbetare enkäten och av dessa besvarade den vilket innebär en svarsfrekvens på 34,4 procent. Den låga svarsfrekvensen ger ingen möjlighet att ta del av pengarna. Trots den låga svarsfrekvensen har resultatet betydelse för fortsatt arbete som förbättrar patientsäkehetskulturen i verksamheten. Resultatet av mätningen visar: Frågeområde Resultat (högt värde positivt) Samarbete inom vårdenheten 77 Öppenhet i kommunikationen 74 Återföring och kommunikation kring avvikelser 72 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 64 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 62 Lärandeorganisation 59 Information och stöd till personal vid negativ händelse 58 En icke straff och skuldbeläggande kultur 58 Självskattad patientsäkerhetsnivå 56 Information och stöd till patient vid negativ händelse 55 Samarbete mellan vårdenheterna 54 Överlämningar och överföringar av patienter och information 50 Benägenhet att rapportera händelser 47 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 41 Områden som är bra är återföring och kommunikation kring avvikelser, öppenhet i kommunikationen och samarbetet inom vårdenheterna. Det finns en relativt bra säkerhetsmedvetenhet och en icke straff- och skuldbeläggande kultur i många verksamheter. Patientsäkerhetskultur är ett begrepp som inte är känt och förstått överallt ännu. Personal med indirekt kontakt med vården ser inte sitt arbete som en del i patientsäkerheten (sekreterare, städpersonal, länsservice m fl). Områden som måste förbättras är viljan att rapportera avvikelser, förändra arbetsbelastning och personaltäthet, bättre information mellan vårdenheter i samband med överföringar och överlämningar av patienter. Högsta ledningen har stor betydelse i att skapa ett arbetsklimat som främjar hög patientsäkerhet. Varje division har tillgång till sitt eget resultat. De kommer att granska sina egna svagheter och styrkor i patientsäkerhetskulturen och tydliggöra förbättringsområden, upprätta handlingsplaner och redovisa bättre resultat vid kommande mätningar. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsen har fastslagit föreskrifter för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Där beskrivs bl a vårdgivarens ansvar för att upprätta en patientsäkerhetsberättelse varje år. Föreskriften träder i 12

13 kraft den 1 januari 2012 och då upphör tidigare föreskrifter om ledningssystem. Kvalitetsmässan 2011 Arrangören för Kvalitetsmässan 2011 har uppmärksammat landstingets värdegrundsarbete. Under rubriken Att leda på en fast värdegrund kommer Karin Zingmark, FoU-sektionen, Inger Gustafsson och Birgitta Andersson båda från division Medicinska specialiteter att föreläsa om landstingets värdegrundsresa från det politiska anslaget i landstingsplanen ner till det praktiska på mikronivå nära patienterna. Jag återkommer med rapport från Kvalietsmässan som äger rum den november i Göteborg. Vårdrelaterade infektioner Andelen vårdrelaterade infektioner mäts i landstinget sedan 2008 vid två tillfällen per år och ingår i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) nationella punktprevalensmätning. Den senaste mätningen genomfördes 30 mars I mätningen ingår somatisk och vuxenpsykiatrisk slutenvård samt primärvårdens OBS-platser, totalt patienter i Sverige, varav 678 i Norrbotten. Resultatet sedan 2008 framgår av diagrammet. 14% 13,0% 12% 11,0% 10% 8% 6% 11,3% 8,2% 9,5% 9,5% 8,9% 9,6% 6,4% 9,4% 7,8% 9,2% 8,2% 4% 4,4% 2% 0% VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 NLL Riket Vid Sunderby sjukhus pågick vid det senaste mättillfället ett utbrott av vinterkräksjuka vid två enheter med nio patienter. Detta har sannolikt påverkat resultatet. Landstingets resultat är bättre än rikets. Nedan framgår landstingens resultat i den senaste mätningen. 14 Prevalens VRI somatisk vård per landsting våren Prevalens, procent

14 För att förebygga vårdskador, i detta fall vårdrelaterade infektioner, är följsamhet till de obligatoriska åtgärderna i SKL:s åtgärdspaket effektiva insatser för att nå resultat. Detta har ännu inte medfört någon märkbar effekt i landstinget. Resultatet av mätningarna är återförda till divisionernas staber. Ledningens engagemang i kampen mot vårdrelaterade infektioner är avgörande. De ska nu analysera orsakerna och skapa förutsättningar för att förebyggande åtgärder införs och att riskfaktorerna minskar. Typ av vårdrelaterad infektion % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Postoperativ Övrig ingreppsrelaterad Läkemedelsrelaterad >48 tim vårdtid HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 Att vårdas mer än 48 timmar utgör en stor risk för att få en vårdrelaterad infektion som t ex lunginflammation. Postoperativa infektioner förekommer lika ofta i vid varje mätning. Läkemedelsrelaterade infektioner med diarréer ökar i Norrbotten och i riket. Orsaker till detta är inte klarlagda ännu. I nedanstående diagram redovisas olika riskfaktorer för vårdrelaterad infektion. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Antibiotika Kirurgiskt ingrepp Urinvägskateter Central venkatater Cytostatica o dyl Respiratorvård HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 Varje faktor påverkar patienten så att risken att få en vårdrelaterad infektion ökar ju fler faktorer patienten är utsatt för. Att följa rutiner för antibiotikaprofylax och behandlingar, noggrant utvärdera behovet av kirurgi, urinvägskateter, central venkateter och respiratorvård ökar patientsäkerheten. 14

15 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inneliggande Andel med vårdrelaterad infektion Kvinna Man Det är 10 procent fler män än kvinnor som drabbas av vårdrelaterad infektion trots att fler kvinnor än män var inneliggande vid mätningen. Följsamhet till hygienpolicy Våren 2011 genomfördes en nationell mätning av följsamheten till hygienpolicyn enligt SOSFS 2007: % 90% 80% 70% 60% 76% 72% 89% 91% 88% 90% 85% 82% 68% 62% 94% 95% 92% 93% 98% 98% 87% 89% 64% 56% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Desinfektion före Desinfektion efter Handskar Plastförkläde Följsamhet hygienrutiner Kortärmad arbetsdräkt Fri från ringar, klockor och armband Kort eller uppsatt hår Följsamhet klädregler Följsamhet hygienrutine roch klädregler 2010: 19 lt, pers 2011: 21 lt, pers Totalt för alla landsting och regioner i landet är det 89 procent som följer samtliga klädregler: kortärmad arbetsdräkt, inga ringar, klockor eller armband och kort eller uppsatt hår. Hygienreglerna kräver att personalen spritar händerna före och efter kontakt med patienten, samt använder handskar och plastförkläde. Alla hygienrutiner och klädregler klarade 64 procent, vilket är en ökning med åtta procentenheter sedan förra mätningen Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler i Norrbotten sedan augusti 2010 framgår av diagrammet. 15

16 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 Augusti September Oktober November December 2011 Januari Februari Mars April Maj Juni Andel korrekta basala hygienruitiner Andel korrekta klädregler Målvärde I Norrbotten genomförs mätningar varje månad sedan 2008 i all sjukhusvård. Landstingets eget resultat i mars var 74 procent följsamhet till handdesinfektion och 92 procent till klädregler. Det gjordes 652 observationer under två veckor. Följsamheten förbättras ständigt och i maj var resultatet 78 procent för handdesinfektion och 92 procent för klädregler. Målet är 100 procents följsamhet. Variationer kan till viss del förklaras med att nya enheter tillkommer. Dessa har ofta sämre följsamhet vid de första mätningarna. Landstinget står sig väl mot andra landsting i mätningen. Norrbotten ligger på en delad fjärdeplats totalt i landet efter Jönköping, Kalmar och Östergötland. Det systematiska förbättringsarbetet för att minska vårdrelaterade infektioner fortsätter. Insatser för att minska infektionerna samt mätning av följsamhet gällande klädregler och handdesinfektion leder till ökad patientsäkerhet. Utbildning och information om basala hygienrutiner och klädregler ska ske kontinuerligt även för veckovikarier och nyanställda. Varje medarbetare ska skriva under kontrakt för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Punktprevalensmätning av trycksår I delårsrapporten per april redovisades landstingets resultat i den nationella punktprevalensmätningen av trycksår. Det nationella resultatet var då inte sammanställt och presenterat. I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget har på eget initiativ genomfört två tidigare punktprevalensmätningar, mars och oktober 2010, med syfte att kartlägga förekomsten av trycksår. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde den första nationella mätningen i mars För Norrbottens del omfattade mätningen alla inskrivna patienter som är 18 år och äldre inom divisionerna Primärvård (vårdcentraler med OBS-platser), Opererande specialiteter, Medicinska specialiteter och Vuxenpsykiatri. Resultatet av mätningen visar att förekomsten av trycksår har minskat från 15,2 procent våren 2010 till 12,0 procent i mars Procentsiffran motsvarar 68 patienter med trycksår. Hos 32 av dessa patienter är trycksåret lindrigt, vilket betyder hudrodnad utan ett egentligt sår. De svårare trycksåren upptäcktes hos sex patienter. Det nationella resultatet framgår av följande diagram: 16

17 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kat 4 Kat 3 Kat 2 Kat 1 5% 0% Kalmar (407) Gotland (109) Norrbotten (569) Jämtland (257) Jönköping (657) Dalarna (507) Halland (644) Västra Götaland (3 438) Örebro (567) Västerbotten (644) Östergötland (695) Riket (17 358) Uppsala (813) Stockholm (2 838) Skåne (2 215) Värmland (512) Kronoberg (334) Sörmland (613) Gävleborg (530) Blekinge (296) Västmanland (431) Västernorrland (282) De olika kategorierna av trycksår indelas på följande sätt: Kategori 1: Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Kategori 2: Blåsa/avskavning av hud. Kategori 3: Sår (genom alla hudlager). Kategori 4: Djupt sår/nekros. Norrbotten redovisar det tredje bästa resultatet i landet vad gäller den totala andelen trycksår. Ungefär hälften av trycksåren i Norrbotten avsåg den lägsta kategorin. Vårt eget resultat är bra och det visar på engagemang och en vilja att öka patientsäkerheten. Dock visar resultatet att trycksår fortfarande är ett problem och att förbättringsarbetet med att bl a riskbedöma och sätta in evidensbaserade åtgärder behöver förbättras ytterligare. I följande diagram redovisas Norrbottens resultat i de tre mätningar som gjorts hittills. Andel patienter med trycksår 25% 20% 15% 10% 5% 0% Medicinska specialiteter Opererande specialiteter Primärvård Vuxenpsykiatri Totalt Mars 2010 Okt 2010 Mars

18 Andel patienter med trycksår som fått förebyggande åtgärder insatta 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Medicinska specialiteter Opererande specialiteter Primärvård Vuxenpsykiatri Totalt Mars 2010 Okt 2010 Mars 2011 Andel patienter med risk för trycksår 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Medicinska specialiteter Opererande specialiteter Primärvård Vuxenpsykiatri Totalt Mars 2010 Okt 2010 Mars 2011 Andel patienter med risk för trycksår som fått åtgärder insatta 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Medicinska specialiteter Opererande specialiteter Primärvård Vuxenpsykiatri Totalt Mars 2010 Okt 2010 Mars :e Nationella konferensen om patientsäkerhet Den 6:e nationella patientsäkerhetskonferensen handlade om hur en nollvision för vårdskador kan motivera alla medarbetare att arbeta för ökad patientsäkerhet. Chris Hayes, anestesiläkare från Toronto i Kanada var huvudtalare. Dr Hayes arbetar med forskning och utveckling inom patientsäkerhetskultur, tvärprofessionellt teamarbete, implementering av bättre praxis och hur en organisation kan stödja säkerhet och kvalitet. Han betonade vikten av att säkerhetskulturen avspeglas på makro-, mellan- och mikronivå. 18

19 Några fokusområden för att uppnå nollvison för vårdskador var patienters och närståendes delaktighet i sin egen vård och behandling, teamarbete och teamträning samt bättre liv för sjuka äldre och patientsäkerhetslagens tilllämpning som t ex patientmedverkan i riskanalyser och vägledning till hälsooch sjukvårdspersonal när en patient ska informeras att de fått en vårdskada. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med landstingen tagit fram en mängd stödjande material i syfte att underlätta patientsäkerhetsarbetet. Min guide till säker vård är ett exempel. Guiden har två primära målgrupper; patienter med upprepade kontakter i vården och hälso- och sjukvårdsmaterial som möter dessa patienter. Guidens yttersta syfte är att öka patienters och närståendes möjligheter att medverka till trygg och säker vård. Patientsäkerhetsrådet kommer inom kort att föreslå hur materialet kan implementeras i verksamheterna. Vid konferensen deltog cirka 110 medarbetare från Norrbotten vilket motsvara ca fem procent av alla deltagare. Det är glädjande att så många deltog för att ta del av det senaste från internationellt och nationellt patientsäkerhetsarbete i syfte att öka patientsäkerheten i våra egna verksamheter. Norrbotten deltog med två postrar från Piteå älvdals sjukhus: När delar blir till helhet för ökad patientsäkehet och 5 års erfarenhet av förbättringsarbete för ortopediska patienter vid Piteå älvdals sjukhus. Från Övertorneå vårdcentral medverkade sjuksköterskan Rita Simu och distriktsläkaren Jari Havela under titel Uppföljning och utvärdering av läkemedel i ordinärt boende inom Övertorneå kommun. Presentationen i Viktoriahallen rönte stor uppmärksamhet. Patientsäkerheten i fara vid felaktiga förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel Under våren och sommaren har frågan om narkotikaklassade läkemedel bland medborgare ute i samhället på nytt varit aktuell. Bl a uppmärksammades en händelse under 2010 där en läkare anställd i landstinget troligtvis felaktigt förskrivit narkotikaklassade läkemedel. Händelsen gör att det finns anledning att reflektera över rutiner kring förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Rätt använt är morfin och opioider ett utomordentligt bra och viktigt inslag i vården av patienter med svår smärta. Felaktigt använt kan dessa högriskpreparat äventyra patientsäkerheten! Bara tanken på att landstingets medarbetare kan ha bidragit till att unga människor köper felaktigt utskrivna eller stulna läkemedel på gatan, för att sedan avlida när man använder dessa, är fruktansvärd. Det är vårt gemensamma ansvar att tillsammans ha kontroll över förskrivning och användning samt att ha fungerande barriärer som förhindrar att liknande händelser sker. Den sammanhållna journalen, VAS erbjuder unika möjligheter till översyn och intern kontroll. Förskrivningen utanför VAS är i Norrbotten låg, men måste ur patientsäkerhetssynpunkt dels minimeras och dels omfattas av tillsyn. Med MVK (mina vårdkontakter) kommer patienten själv med hjälp av e-legitimation att kunna ta fram underlag på alla sina uthämtade läkemedel vid apotek. Det underlaget ska patienten kunna visa upp på begäran. 19

20 Avslutningsvis måste dialogen om förskrivning av narkotikaklassade läkemedel, både inom landstinget och med andra aktörer, förbättras utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Patientnämnden Under perioden januari augusti 2011 avslutades 351 ärenden hos patientnämnden. Det är minskning med 23 ärenden (6 procent) jämfört med motsvarande period föregående år. Av tabellen framgår antal ärenden under januari augusti 2010 respektive 2011: Division Bemötande, kommunikation Organisation, regler och resurser Vård och behandlingsfrågor Totalt Primärvård Opererande spec Medicinska spec Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Service Landst gemens Kommuner Privat primärv och vårdverksamhet Övrigt Totalt Varav Kvinnor Män Vissa ärenden har fr o m 2011 flyttats från division Service till Landstingsgemensamt. Jämfört med år 2010 har antalet ärenden inom området Bemötande, kommunikation ökat med 27 (24 procent), medan det skett en minskning inom områdena Organisation, regler och resurser (28 ärenden eller 25 procent) och Vård- och behandlingsfrågor (22 ärenden eller 14 procent). Andelen ärenden som berör kvinnor har minskat med två procentenheter mellan åren, från 59 procent år 2010 till 57 procent år Förbättringsarbete Stipendium för förbättringsarbete För femte året i rad delades ett stipendium ut för bästa förbättringsarbete i vården. Bland kriterierna ingår att mottagarna ska ha gjort förbättringar för patienter som kan mätas och är varaktiga samt att erfarenheterna sprids. Det 20

21 blev ortopedkliniken, Piteå Älvdals Sjukhus som fick 2011 års stipendium på kr. Stipendiet delades ut i samband med landstingsfullmäktiges sammanträde i Piteå den 15 juni. Stipendiet kan sökas av anställda inom landstinget. En jury av sakkunniga från olika delar av landet bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier. I år hade 12 ansökningar kommit in. Juryns motivering var följande: Genom ett systematiskt, patientfokuserat, uthålligt och långsiktigt förbättrings- och utvecklingsarbete har kliniken på ett genomgripande sätt förbättrat tillgängligheten, patientsäkerheten och kvaliteten i vården samtidigt som kliniken på ett föredömligt sätt minskat resursslöseri i form av outnyttjad operationstid. Ortopedkliniken, som består av specialistmottagning, vårdavdelning, operationsavdelning samt IVAK (intensivvård, ambulans och akutmottagning samordnade i gemensamma lokaler), har genomfört förändringar i hela vårdkedjan. Detta har skett genom ett engagerat och målmedvetet arbete med utgångspunkt i landstingets mål för en patientfokuserad, tillgänglig, säker, evidensbaserad, kvalitativt likvärdig och effektiv vård. Aktivt deltagande i nationella projekt har bidragit till att vårdrelaterade infektioner har minskat och flödet för patienter som opereras blivit effektivare med bättre resursutnyttjande. Detta har medfört att grunden för ett fortsatt förändringsarbete är lagt och arbetssättet är väl integrerat i verksamheten. Utifrån tydliga mål med mätbara mått följs resultaten upp kontinuerligt för att förbättra verksamheten. Resultat från kvalitetsregister används i förbättringsarbetet. Ledningen driver arbetet med en medveten och uttalad förbättringsstrategi. Hela vårdkedjan är integrerad och klinikens samtliga medarbetare är delaktiga i optimering av omhändertagandet av patienterna. Ortopedkliniken har genom sitt engagerade och målmedvetna arbete väckt berättigad uppmärksamhet, både inom landet och internationellt. Det förbättrings-/utvecklingsarbete som bedrivs vid ortopedkliniken är ett föredöme inom vården och ett utmärkt exempel på hur man med fokus på patientens behov och effektivt resursutnyttjande kan åstadkomma betydande resultat. Förbättrings- och utvecklingsdag för administratörer En utbildningsdag om förbättrings- och utvecklingsarbete för administrativ personal kommer att anordnas för åttonde året i rad. Syftet är att visa hur divisionsstaberna och landstingsdirektörens stab driver och stödjer systematiskt förbättringsarbete inom sina divisioner och enheter och i samverkan med vårdgrannar och andra. Dagen kommer att handla om hur man kan lära, få tips och inspireras av varandra, men också från ny kunskap, för att stödja och driva förbättringsarbete på sina respektive enheter och divisioner. Vårdens mål att vara tillgänglig, säker, evidensbaserad, likvärdig, jämlik och effektiv ska vara grunden i allt arbete. Fokus på ständiga förbättringar ska resultera i att det blir bättre för slutkunden, i detta fall patienten. Dagen inleds med att årets stipendiater, ortopedkliniken, Piteå Älvdals Sjukhus, som fått pris för bästa förbättringsarbete 2010, kommer att berätta om sitt arbete. Sedan kommer utvecklingschefen Mats Brännström att redovisa aktuella utvecklingsområden inom landstinget. Resten av förmiddagen redo- 21

22 visas förbättrings- och utvecklingsarbeten inom divisionsstaber och min stab som t ex hur bättre beskrivningar av vården - KPP-analyser - leder till förbättringar i verksamheten. Under eftermiddagen redovisas bl a om säkerhetsarbete i landstinget samt om Hälsa-Innovation-tillväxt, ett utvecklingsarbete om distanskonsultation som primärvården i Boden och hudkliniken på Sunderby sjukhus genomför tillsammans. Dagen avslutas med en inspirationsföreläsning om förändringsarbete. Programmet kommer att genomföras under två dagar med samma program. Totala antalet deltagare kommer att vara ca 300. Införande av invånartjänster Mina vårdkontakter Webbtjänsten Mina vårdkontakter (MVK) har utsetts till nationell plattform för invånarnas e-tjänster. Medborgarna kan t ex beställa provtagning, förnya recept, se sina recept och ställa frågor om sin hälsa. Syftet är att öka medborgarmakten och kontrollen över den egna hälsan, som ett led i att förbättra hälsan hos befolkningen och för den enskilde. Medborgare kan när som helst på dygnet kontakta vården i viktiga frågor och även utföra vårdärenden. Genom MVK möts efterfrågan på e-tjänster och samhällets/invånarnas krav på tillgänglighet till vården. Fler och bättre tjänster utarbetas successivt och görs tillgängliga i takt med att den tekniska plattformen moderniseras. Införandet pågår inom alla landsting och regioner. MVK har idag ca invånarkonton och ca vårdaktörskonton i Sverige. Läget i Norrbotten Antal invånarkonton är idag ca och antal vårdaktörskonton ca Medborgarna loggar in med e-legitimation och godkänt lösenord (enligt datainspektionen).vårdpersonal loggar in med både SITHS-kort och lösenord. Målsättningen är att endast logga in med SITHS-kort. Syftet med SITHSkort är framförallt att uppfylla nationella krav på säkerhet och identifiering vid inloggning och signering i system där patientinformation hanteras. Till en början stod SITHS för Säker IT inom hälso- och sjukvården, men bokstäverna har idag ingen betydelse, eftersom SITHS har utvecklats och används för mycket mer än så. Alla vårdcentraler erbjuder i MVK med ett brett utbud av tjänster. All personal är utbildad i systemet. Inga direktbokningar erbjuds i dagsläget. Integration med landstingets bokningssystem kan först ske då Vas+ är levererat. Vårdval i MVK. Norrbottningarna kan välja och byta vårdcentral i MVK. Vårdvalet skickas direkt till landstingets listningssystem genom en integration fr o m våren Integration mellan MVK - Renewing Health och Ordinerad egenvård (projekt mellan Luleå Tekniska Universitet och landstinget) är klar. De fyra aktuella vårdcentralerna är i drift. 22