N a t u r v ä r d e s b e d ö m n i n g - underlag för detaljplan

Transkript

1 N a t u r v ä r d e s b e d ö m n i n g - underlag för detaljplan Blåtjärnsvägen, Alingsås kommun Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB 2011

2 Jonas Örnborg och Tina Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Rapport 2012:11 2

3 Sammanfattning På uppdrag av Alingsås kommun har Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB genomfört en naturvärdesinventering och bedömning med särskild tyngdpunkt på förutsättningar för grod- och kräldjur samt för hasselmus inom området norr om Lilla Färgen kallat Blåtjärnsvägen. Inventeringen skall användas som beslutsunderlag inför den detaljplan som skall tas fram för området. Vid inventeringen har förekomst av strukturer viktiga för olika naturvärden i området studerats. Då inventeringen genomförts under november fanns ingen möjlighet att inventera eventuell förekomst av grod- och kräldjur eller hasselmus, inte heller kärlväxter i någon större omfattning. Områdets förutsättningar utifrån förekommande vegetation och strukturer för att hysa viktiga lek- och uppväxtplatser för grod- och kräldjur samt lämpliga miljöer för hasselmus i området har inventerats och bedömts. I övrigt har en översiktlig naturvärdesbedömning av området som helhet även gjorts. Objekt i området med naturvärden t.ex. blockrika marker har mätts ut med GPS och kommenterats. I området påträffas några vattensamlingar, dock inga vilka bedömts skulle kunna fungera som lekbiotop för större vattensalamander, som skyddas enligt habitatdirektivet. Förekommande vattensamlingarna är grunda och saknar vattenvegetation och bedöms därför inte kunna hålla vatten tillräckligt länge för att utgöra en varaktig lek och uppväxtplats för den större vattensalamandern. Vattensamlingarna skulle dock kunna fungera som lekplats för vanlig groda, åkergroda och vanlig padda som inte har lika höga krav på uppväxtplats. Av påträffade vattensamlingarna i området bedöms våtmarken/dammen i delområde F utgöra den bättre grodbiotopen i området. I området finns stora områden som kan passa som övervintringsplats för exempelvis större vattensalamander, men då det inte finns lekplatser i området är det inte troligt att de heller övervintrar här. Områdets förutsättningar till att hysa hasselmus bedöms som begränsade, främst genom avsaknad av ett välutvecklat buskskikt inom aktuellt planområde. De mindre partier med mer välutvecklat buskskikt innehöll vid inventeringstillfälle i november 2012 inte några spår av hasselmus i form av sommarbon etc. Hela området bedöms ha Vissa naturvärden vilket grundar sig på förekomst av vissa komplexa mikrohabitat (bl.a. mindre klippbrant med rasbrant och enstaka större skyddsvärda träd) samt områdets funktion som buffertzon till Färgensjöarnas naturreservat. 3

4 Innehållsförteckning Inledning och metod... 5 Resultat... 5 Förutsättningar för grod- och kräldjur Förutsättningar för hasselmöss Andra inventeringar gjorda i området Diskussion Referenser Bilaga 1 Bedömningskriterier 4

5 Inledning och metod På uppdrag av Alingsås kommun har Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB genomfört en naturvärdesinventering med särskild inriktning på förutsättning för grod- och kräldjur samt för hasselmus i området vid Blåtjärnsvägen Röhult i Alingsås kommun. Inventeringen skall användas som beslutsunderlag inför den detaljplan som skall tas fram för området. Hela området har inventerats av två personer den 23 november De allmänna strukturerna i området samt den allmänna karaktären på våtare partier samt buskage i området har studerats. Vissa delområden med särskild karaktär har mätts in och beskrivits översiktligt. Samtliga foton i rapporten har tagits av anställda på Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. Resultatet från inventeringen presentas i en GIS-karta. Som bakgrundskarta används terrängkartan från Lantmäteriet Gävle ( Lantmäteriet Medgivande I2012/0024). Kartan har bearbetats i GIS-program där egna lager har skapats för att markera ut olika delområden och markerade objekt. Eftersom området är relativt litet görs ingen naturvärdesklassning för varje delområde. En samlad bedömning görs istället för hela området. Resultat Det aktuella inventeringsområdet för fastigheterna gränsar mot ett redan befintligt bostadsområde vid Blåtjärnsvägen strax norr om Lilla Färgen vid Röhult. Det förekommer inga områdesregleringar eller faktaunderlag som berör aktuellt område. Precis i anslutning till området ligger dock det nybildade reservatet Färgensjöarnas Naturreservat. Området vid Blåtjärnsvägen bedöms besitta Vissa naturvärden, vilket grundar sig på områdets funktion som buffertzon gentemot det angränsande naturreservatet Färgensjöarna samt förekomst av vissa komplexa mikrohabitat (bl.a. mindre klippbrant med rasbrant och enstaka större skyddsvärda träd). Vegetationen i området utgörs till stora delar av en ekskog men med inslag av andra trädslag, framför allt gran. Ekskogen bedöms vara relativt likåldrig där riktigt gamla och unga exemplar saknas. I områdets sydvästra del påträffas ett antal större granar i anslutning till en mindre klippbrant. Området har en historia som mer eller mindre skogsbeklädd betesmark även relativt sentida, vilket förekomst av enstaka kvarvarande enbuskar samt fårstängsel i området vittnar om. Förekomst av blåsippa i området indikerar kalkförekomst och näringsrika markförhållanden. De norra delarna av området karakteriseras bäst som hedekskog av örtrik typ medan det längre söderut förekommer ett allt större inslag av gran samtidigt som det här blir allt blötare i markerna. 5

6 Figur 1. Skyddsvärda områden och faktaunderlag intill aktuellt inventeringsområde vid Blåtjärnsvägen, Alingsås kommun. Precis intill området ligger det nybildade Färgensjöarnas naturreservat. Området är utritat efter karta från länsstyrelsen då dessa data ännu ej finns med bland data kring områdesbestämmelser (O-GIS). I den aktuella inventeringen har området delats in i flera delområden (figur 2) för att identifiera olika naturtyper som beskrivs nedan. 6

7 Figur 2. Karta över det inventerade området vid Blåtjärnsvägen Röhult, Alingsås kommun. Området har delats in i mindre delområden efter naturliga gränser i området. Inventeringen har även delvis sträckt sig utanför området som omfattas av detaljplaneringen. 7

8 De vattensamlingar som finns i området skulle mycket väl kunna ge förutsättning för vanliga grodoch kräldjur. Då vattensamlingarna inte bedöms hysa vatten under sommartid görs dock bedömningen att de inte lämpar sig för större vattensalamander. Området vid Blåtjärnsvägen hyser inga optimala miljöer för hasselmus. Det delområde som har bäst förutsättningar ligger strax söder om delområde G, alltså någon utanför det område som ingår i detaljplanearbetet. Här påträffades ett mindre område med täta buskage (björksly och vide till viss del). Inga spår eller tecken (sommarbon, yngelbon etc.) påträffades dock när området genomsöktes. Området hyser inte några rödlistade arter funna vid besöket eller påträffade i artportalen (t.o.m ). Det förekommer inte heller något områdesskydd som omfattar det aktuella området. Det nybildade Färgensjöarnas naturreservat ligger dock i mycket nära anslutning till området. Biotopen skulle därmed till viss del kunna beskrivas som en buffertzon till nämnda reservat. Med dessa fakta som bakgrund görs bedömningen att området hyser Vissa naturvärden (för beskrivning av naturvärdesklasser se bilaga 1). Område A Delområdet beskrivs i plankartan som ett lek- och naturområde. Längst mot vägen dominerar ek och ett fåtal aspar förekommer. Ljusinsläppet är stort och det syns spår efter röjning. Blåbär dominerar fältskiktet. Längre från vägen växer trädbeståndet som domineras av gran mycket tätt och ljusinsläppet är lågt, därför förekommer inget fältskikt. Trädbeståndet består här av klen gran. I delområdets västra del öppnas området upp och solinstrålningen ökar. I slänten växer solitära ekar och enstaka enar. Fältskiktet består av blåbär, kruståtel och lingon och marken är på grund av topografin torrare här än i andra delområden. Figur 3. Område A. Bild till vänster visar området närmst vägen. Bild till höger visar solitär ek. 8

9 Delområde B Området består av framförallt lövskog med ek, björk, hassel och sälg. Även gran och enstaka tallar förekommer. Två till synes grävda sänkor, den ena kvadratisk och den andra mer avlång och uppdelad i två gropar, finns i området. Sänkorna håller förmodligen inte vatten sommartid då de helt saknar vattenvegetation och är täckta med löv. Detta tyder på att det inte finns något stadigvarande liv som betar organiskt material i sänkorna. Runt sänkorna växer dock tåg som indikerar att marken är relativt fuktig året om. Öster om den avlånga dammen påträffas en stensamling övertäckt med löv. Figur 4. Delområde B. Bild till vänster visar del av skog som framförallt domineras av lövträd. Bild till höger visar en av sänkorna. Område C I området förekommer framförallt lövskog och rikligt med död ved. Sten och block förekommer rikligt i den kuperade terrängen. I fältskiktet syns blåsippa, smultron, harsyra och fryle trots den sena tiden på året. Även begränsade bestånd med blåbärsris växer i området. Längs områdets nordvästra sida förekommer en brant med block och klippor. På klipporna växer bland annat stenbräken och stensöta. En del kraftiga björkar växer bland de för övrigt relativt tunna lövträden. I områdets centralare mer plana delar förekommer en stensamling. Figur 5. Område C. Bild till vänster visar den sten- och blockrika terrängen. Bild till höger visar en stor gran som vält och bidrar till ökad mängd död ved i området. 9

10 Område D I områdets mitt planar marken ut och ett anslutande dike bildar här en vattensamling på gund av en stig som dämmer upp flödet. Marken är dock till viss del genomsläpplig och ett flöde genom marken ner till nästa dike kunde noteras. Förmodligen håller inte de blöta partierna vatten under sommartid då vattenväxter saknas och botten är täckt med löv. Nedbrytare tycks inte förekomma. I den norra dammen växer vitmossa vilket tyder på att sänkas är relativt fuktig stora delar av året. Maximalt djup vid besökstillfället är 20 cm. Vattensamlingen är ca 12 x 3 meter. Figur 6. Område D. Bild till vänster visar den allmänna karaktären i området när det planar ut. Bild till höger visar blötare partier där diket mynnar. Område E Denna klippbrant innehåller klippor, block, sten och enstaka ekar samt grov björk och gran. Det är en fin miljö med rik förekomst av död ved. Inslaget av gran är större här än i andra delar av området. Delområdet är cirka 60 x 20 meter och består av en skuggad klippbrant med fint mikroklimat för mossor och lavar. Stående döda träd förekommer. En tredelad levande gran uppmättes ha en diameter av 335 cm. Nedtagning av träd i detta område skulle innebära ökad solinstrålning och därmed ett förändrat mikroklimat i klippbranten. Förändringen innebär sämre förutsättning för lavar och mossor och andra organismer som trivs i denna typ av fuktig blockrik miljö. Figur 7. Område E. Bild till vänster visar klippbrant med spår av lek. Bild till höger visar en gran med en diameter över 1 meter. 10

11 Område F De centrala delarna av delområdet visar vattensamlingar med vitmossa, björnmossa och vide. Botten är också täckt med löv. Gran är mer dominerande här än i övriga delar av området. Figur 8. Område F. Bild till vänster visar vattensamling med mossa. Bild till höger visar gran i olika dimension i delområdet. Område G I områdets sydöstra kant längs med redan befintligt bostadsområde förekommer ett blötare delområde där fältskiktet består av tåg och buskskiktet av vide. Längs med hela området löper också ett dike. Asp och björk dominerar trädvegetationen i detta delområde. I buskskiktet syntes inga spår efter hasselmus trots aktivt eftersök. I delområdets sydvästra del förekommer rikligt med ungbjörk som bildar ett snårigt buskage som möjligen skulle kunna lämpa sig för hasselmus. Vid inventeringen gjordes dock inga fynd av spår efter hasselmus trots aktivt eftersök. I fältskiktet påträffas bland annat revlummer och ljung. Figur 8. Område G. Bild till vänster visar diket i området. Bild till höger visar lövträd och buskage. 11

12 Förutsättningar för grod- och kräldjur Skydd Alla vilda inhemska grod- och kräldjur är fridlysta i Sverige enligt 6 i Artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Därmed är det förbjudet att döda, fånga, samt avsiktligt störa djuren under alla dess livscykler. Många arter av grod- och kräldjur är idag sällsynta och hotade, vilket till största delen beror på att deras livsmiljöer förändras eller försvinner i allt större takt. Viktiga livsmiljöerna för groddjur består framförallt av våtmarker och småvatten. Sällsynta och hotade grod- och kräldjur i Sverige utgörs av gölgroda, klockgroda, långbensgroda, lökgroda, lövgroda, ätlig groda, grönfläckig padda, stinkpadda, sandödla och större vattensalamander. Fridlysningen innebär att dessa arter aldrig får dödas, skadas, fångas eller flyttas. Även våra mest vanligt förekommande grod- och kräldjur är fridlysta och utgörs av vanlig padda, vanlig groda, åkergroda, mindre vattensalamander, kopparödla och skogsödla. Fridlysningen innebär även för dessa arter att de inte får dödas, skadas, fångas eller flyttas, dock med vissa undantag i samband med undervisningssyfte (ex. får man fånga och studera enskilda individer om de snarast återsläpps på samma plats). Utöver fridlysning omfattas åkergroda och större vattensalamander även av 4 i Artskyddsförordningen(SFS 2007:845) vilket innebär att det råder ett förbud mot att skada eller förstöra viktiga livsmiljöer (reproduktionsplatser, vil- och övervintringsplatser) för arterna. Förväntade arter Groddjur som sedan tidigare rapporterats inom Alingsås kommun är vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt större och mindre vattensalamander. Den större vattensalamandern ställer betydligt högre krav på sin livsmiljö än sin mer allmänt förekommande mindre släkting. Ägg och yngel tycks vara mer känsliga för predation och för framgångsrik reproduktion krävs vatten som är fria från fisk- och kräftor. Likaså krävs att reproduktionslokalen inte torkar ut under högsommaren. Vattendrag eller diken, där såväl fisk som kräftor ofta kan vandra fritt, är som regel inga goda reproduktionslokaler för större vattensalamander. Arten övervintrar på torra frostfria platser och på våren vaknar de ur vintervilan och söker sig på nytt till småvatten för att leka. Större vattensalamander uppvisar ett lekbeteende som främst sker nattetid. Hanar samlas i grupper och konkurrerar om de bästa platserna som honorna besöker för att välja vilka hanar som får befrukta hennes ägg. Leken pågår från april och ungefär fram till midsommar. De hundratals ägg honan producerar läggs ett och ett på undervattensväxternas blad och kläcks efter cirka 2 3 veckor. Det tar cirka fyra månader för larverna att utvecklas varvid de söker sig upp på land. Vuxna individer går upp på land från och med juli månad varefter de tillbringar dagarna under jord och löv för att främst vara aktiva under regniga nätter. De vattensamlingar som påträffas i planområdet kring Blåtjärnsvägen är dock av den karaktär att de med stor sannolikhet torkar ut sommartid varför de inte förväntas kunna fungera som uppväxt- eller leklokal för större vattensalamander. Åkergroda är i Sverige en mycket allmän art som i en stor del av landet är den vanligaste grodarten. Arten påträffas i fuktiga ängsmark och kärr i kulturlandskap men också i våta skogsmarker. För tillfället finns inga hot mot åkergrodan. På kontinenten har arten minskat på många håll under senare år, men i Sverige har inte den trenden observerats. Åkergrodan är den mest försurningståliga av våra groddjur. Den leker i de flesta vatten förutsatt att det är grunt och stillastående. Leken sker i april månad i södra Sverige. Åkergrodan uppehåller sig en stor del av året uppe på land i närheten av lekvattnets omgivningar. Övervintringen sker ofta i närheten till lekplatsen. I aktuellt planområde kan 12

13 det förutom åkergroda även tänkas förekomma vanlig groda och vanlig padda. Av de påträffade vattensamlingarna i området bedöms våtmarken/dammen i delområde F utgöra den bättre grodbiotopen i området. Förutsättningar för hasselmöss Hasselmusen är bl.a. upptagen i EU:s habitatdirektiv och är tack vare Artskyddsförordningen fridlyst i hela landet. Därmed är det förbjudet att döda, fånga, samt avsiktligt störa djuren under alla dess livscykler. Livsmiljöer viktiga i arterna livscykler är skyddade och det är förbjudet att skada eller förstöra dessa. Möjlighet finns att söka dispens från artskyddsförordningen om exempelvis risk föreligger för att viktiga reproduktions- eller viloplatser riskerar att förstöras eller försämras. Hasselmus uppträder främst vid rika lövbiotoper med flera olika arter av bärbuskar och träd men kan även förekomma i fattigare marker som täta ungskogar, igenväxningsmarker och lövrika kraftledningsgator (tidiga successionsstadier). Förekomst av ädellöv i form av bok, ek och hassel ökar möjligheterna att stöta på hasselmus. Hasselmusen finns generellt sett inte i skogsmiljöer med högt trädskikt där buskskikt saknas. Överlag är buskskiktet i aktuellt område dåligt utvecklat i relation till hasselmusens krav. I planområdets södra delar förekommer tätare snår och buskage i viss omfattning. Vid inventeringstillfället sågs inga tecken på hasselmusaktivitet i området. Inga bon eller sönderfallna bon noterades trots att området aktivt genomsöktes. Andra inventeringar gjorda i området Konsultfirman ProNatura har varit inblandade i samband med bildandet av Färgensjöarnas naturreservat. Strax sydväst om aktuellt område i branten ner mot lilla färgen har signalarterna trädporella, klippfrullania och vanlig fjädermossa påträffats. Stora Färgen anses ha Högt naturvärde som naturvärdesområde för fåglar enligt den bedömning som är gjord i Alingsås kommuns Naturvärdesdatabas. Enligt samma databas går ett fågelsträck längs med nordvästra sidan av Lilla Färgen. Det förekommer inga fynd av rödlistade växter, svampar, mossor och lavar i aktuellt området inrapporterade till Artportalen ( ). Diskussion Hänsyn till biologisk mångfald och naturvärden i samband med kommunal planering av mark- och vattenområden innehåller två viktiga områden, dels den hänsyn som man enligt aktuell lagstiftning är skyldig att ta (ex. rödlistade arter, artskyddsförordningen mm.), dels sådan hänsyn som gör området attraktivt med grönområden och närhet till vild natur för närboende och bidrar till en grön infrastruktur 1 (Naturvårdsverket 2011). Att få dessa båda områden att överlappa är en utmaning men i mångt och mycket också en nödvändighet för bevarandet av biologisk mångfald lokalt, regionalt, nationellt och i slutändan även globalt för att bland annat säkerställa leverans av de ekosystemtjänster 2 1 Säkerställa att olika naturtyper och strukturer finns i landskapet, samt att dessa fördelar sig geografiskt på ett sådant sätt att arter och naturtypers långsiktiga överlevnad säkerställs och att landskapets och ekosystemens förmåga att leverera nödvändiga ekosystemtjänster säkerställs. Denna kvalité på landskapet ska bestå och fungera även vid ett förändrat klimat. 2 Exempelvis pollinering, vattenrening, produktion av livsmedel och energi, rekreation och andra kulturella värden mm. 13

14 vårt samhälle är helt beroende av. Inför en detaljplanering och förestående exploatering av ett område har därför en naturvärdesbedömning flera syften varav de kanske mest framträdande är att klargöra ett områdes innehåll av befintliga men även potentiella naturvärden, både på lokal men även på regional och i vissa fall nationell nivå. Tillämpliga lagkrav med avseende på bevarandet av biologisk mångfald måste givetvis uppfyllas men en annan viktig roll för den kommunala planeringen är att tillse att det bibehålls och skapas ett fungerande vardagslandskap som erbjuder livsutrymme för våra vanliga arter vilka utgör grunden för våra ekosystem. Ett funktionellt vardagslandskap erbjuder även spridningsmöjligheter för våra mera exklusiva och hotade arter som idag ofta befinner sig mer eller mindre isolerade i olika former av skyddad natur. Ett till synes trivialt naturområde kan därför vara minst lika viktiga att värna om som förekomst av enskilda rödlistade och hotade arter. Ett sådant synsätt går ofta mycket väl att kombinera med att skapa utrymme och möjligheter för rekreation och friluftsliv i ett område. Föreliggande naturvärdesbedömningen utgår framförallt från förekomst av olika strukturer, eftersom detta ger förutsättning för många organismgrupper att leva i området. I åtanke vid en naturvärdesbedömning, likt de flesta biologiska bedömningar, fås inte ett exakt värde utan mer en helhetsbild på vilka naturvärden som kan tänkas finnas i området. Området bedöms ha Vissa naturvärden vilket framförallt baseras på dess egenskap som buffertzon till Färgensjöarnas naturreservat samt de sten- och blockrika skuggade branta partierna som utgör en fin miljö för bland annat mossor och lavar. Att bevara dessa skuggade sten- och blockrika områden (framförallt område E) hade varit önskvärt ur naturvårdssynpunkt. I området finns förutsättningar för våra vanligare groddjur och särkilt övervintringsmöjligheterna är goda eftersom det finns riklig förekomst av block och sten övertäckta med löv. Eftersom det saknas möjlighet för den mer känsliga större vattensalamandern att leka i området är det dock inte troligt att denna art heller övervintrar här. Småvattnet i delområde D bedöms utifrån fältbesöket i november 2012 ej kunna hålla tillräcklig vattennivå under yngeltiden att det endast kan erbjuda enstaka och tillfälliga lekmiljöer för groddjur. Detta vatten bottenfryser även och utgör därmed ingen övervintringslokal. Småvattnet i delområde F utgör den bättre av de två vattensamlingarna i området eftersom den tycks djupare och förmodas ej torka ut i samma omfattning. Det krävs fältbesök under våren för att avgöra om småvattnet fungerar som leklokal för groddjur. Inventeringar i området kunde inte påvisa några tecken på förekomst av hasselmus i området. Merparten av planområdet bedöms heller inte utgöra en optimal hasselmusbiotop, främst på grund av avsaknad av ett välutvecklat sammanhängande buskskikt. Hasselmöss tillbringar mer än 90 % av sin tid klättrandes i buskar och går sällan ner på markerna annat än i nödfall. I de mindre delar av planområdet där ett mer välutvecklat buskskikt fanns kunde inte spår efter hasselmus påträffas (fr.a. bon). Inventeringen genomfördes dock i november när hasselmusen gått i dvala och eventuella sommarbon i buskagen har varit utsatta för väder och vind under en längre tid och kan vara förstörda. 14

15 Referenser Artportalen ( Miljömålsportalen (2011) Tillgängligt på Internet: ( Naturvårdsverket (2011) Förslag till plan för att skapa och behålla en grön infrastruktur. Tillgängligt på Internet: ( nfrastruktur/slutlig%20rapport%20ru%20gi%20%20(2)1.pdf) Redovisning av regeringsuppdrag , Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (2004) Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Rapport Nordisk Ministerråd (1998) Vegetationstyper i Norden. Köpenhamn: TemaNord 1998:

16 Bilaga 1 Naturvärdesklasser Naturvärdesbedömningen delas in i fyra klasser; höga naturvärden, påtaliga naturvärden, vissa naturvärden och låga naturvärden. Höga naturvärden Höga naturvärden är den högsta klassen för naturvärden och är områden med särskild betydelse för bevarande av den biologiska mångfalden. Området har betydelse på regional och nationell nivå. Minst ett artkriterium och ett ekosystemkriterium ska uppfyllas enligt nedanstående kriterier: Kriterier för arter Biotoper med dokumenterad förekomst av rödlistade arter som bedöms stadigvarande Biotoper med dokumenterad riklig förekomst av flera värdearter som bedöms stadigvarande. Kriterier för ekosystemet Biotoper med goda ekologiska förutsättningar och funktion. Biotoper med goda förutsättningar att långsiktigt vara livsmiljöer för rödlistade arter eller flera värdearter. Är en nationellt utpekad hotad och sällsynt biotop. Påtagliga naturvärden Områden med särskild betydelse för bevarande av den biologiska mångfalden. Området når inte upp till kriterierna för klassen Höga naturvärden men är nära. Nedanstående kriterier ska uppfyllas: Biotoper med dokumenterad förekomst av flera värdearter eller någon rödlistad art som bedöms stadigvarande. Biotoper med påtagliga ekologiska förutsättningar och funktion. Vissa naturvärden Naturområden som hyser vissa ekologiska förutsättningar och funktioner eller förekomst av enstaka värdearter. Området har betydelse för variationen i landskapet. Minst ett av nedanstående kriterier bör uppfyllas: Områden som inom överskådlig framtid (olika för olika naturtyper, max ca 30 år) kommer att hysa sådana naturvärden att de blir en högre naturvärdesklass. Biotoper som fungerar som buffertzon kring objekt med höga naturvärden. Biotoper som kan fungera som spridningszoner för organismer knutna till värdefulla biotoper. Områden som omfattas av generellt biotopskydd och inte uppvisar naturvärden enligt de två högsta naturvärdesklasserna. 16

17 Områden av betydelse för den lokala biologiska mångfalden. Låga naturvärden Områden med liten betydelse för den biologiska mångfalden t.ex. produktionslandskap. Tilläggsinformation vid naturvärdesbedömning I naturvärdesbedömningen ingår inte bedömning av rekreation, friluftsliv, tätortsnära natur, landskapsbild och kulturhistoriska värden. Dessa värden kan kompletteras till bedömningen vid önskemål och i de fall då de bedöms vara viktiga för planering, skötsel och åtgärder. Bedömningen görs då i två klasser 1. Stor betydelse och 2. Viss betydelse. Begränsningar Bedömningen av naturvärden i ett område är inte komplett, ofta görs endast något enstaka besök av området. Inventeringen kan ske vid fel säsong för vissa arter och kunskap om olika arters ekologi och processer i naturen är också begränsad. Inventeringen är översiktlig och fokuserar mer på ekologiska förutsättningar och lämpliga biotoper som kan tänkas hysa värdefulla arter än på förekomst av specifika arter. Eftersom bedömningen inte är komplett och att områdets naturvärden kan förändras med tiden så kan områdets bedömning och avgränsning behöva justeras om det framkommer ny kunskap om naturvärden i området. 17