KRETSLOPPSANPASSNING AV SMÅ AVLOPP PÅ VÅLLÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRETSLOPPSANPASSNING AV SMÅ AVLOPP PÅ VÅLLÖ"

Transkript

1 KRETSLOPPSANPASSNING AV SMÅ AVLOPP PÅ VÅLLÖ Ena Bahtic Civilingenjörsstudent i miljö-och vattenteknik På uppdrag av Mönsterås kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar.

2 Sammanfattning Vållö är en ö belägen nordöst om Mönsterås som har identifierats som ett område där Mönsterås kommun har för avsikt att utöka sitt verksamhetsområde för vatten och avlopp. VA-planeringen i Mönsterås kommun medfinansieras av lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I beslutet ställs bland annat krav på att VA-planen ska fokusera på kretsloppsanpassning av fosfor. I tidigare LOVA/Leaderprojektet Kustnära avlopp ingick Vållö som ett projektområde. Inom projektet diskuterades möjligheterna med kretsloppsanpassade avloppslösningar och lokalt omhändertagande av avloppsslam på ön. Därav tillkommer denna rapport som ska ge en inblick på kretsloppsanpassade avloppslösningar på Vållö. På ön finns 25 hushåll, varav 10 är permanentboende, där alla hushåll har enskilda avloppslösningar. Vållö bör innefattas av hög skyddsnivå då området är ett Natura 2000-område och de flesta fastigheter finns inom 300 m från havet. Majoriteten av avloppslösningar har trekammarbrunn med infiltration och flera av dem uppfyller nog inte kraven av för hög skyddsnivå. Tre olika scenarier valdes att jämföras i VeVa, som är ett verktyg för jämförelse av miljöpåverkan och kostnader av olika avloppslösningar i ett omvandlingsområde. De tre scenarier som har analyserats var: 1. Klosettvattensortering och BDT-vatten i markbädd 2. Markbädd med fosforfällning. 3. Enskilt minireningsverk. Scenarierna jämfördes med avseende på utsläpp till recipient, näringsåterföring samt kostnader. Resultatet visade att vad gäller utsläpp av kväve och fosfor till recipient når scenario 1 bäst resultat. På grund av att en avloppslösning med markbädd och fosforfälla inte alltid anses nå en hög rening av kväve bör en efterföljande våtmark läggas till i scenario 2. Vid implementering av en våtmark hade scenariot fått bättre resultat av kväveutsläpp till recipienten. Scenario 1 bidrar även till mest växttillgängligt kväve till åker men bidrar med lika mycket växttillgängligt fosfor till åker som scenario 2. Årskostnad för scenario 3 är det dyraste scenariot medan scenario 1 har någon lägre årskostnad än scenario 2. En eventuell våtmark hade medfört en ännu större kostnad för scenario 2. Studien visar att det är finns metoder för att skapa ett kretsloppsanpassat avloppssystem på Vållö med lokalt omhändertagande av slam och återföra näringsämnen, men det krävs mer eller mindre någon form av brukarinsats i alla tre scenarier. Lokala avloppslösningar är lämpliga för Vållö med tanke på att det är en ö med långt avstånd till fastlandet. Miljöfördelarna jämfört med konventionella system kan väga upp nackdelarna och lösningarna skulle bidra till att nå Sveriges miljökvalitetsmål. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Områdesbeskrivning... 3 Metod... 4 Verktyget VeVa... 4 Kunskapssammanställning... 5 Kretsloppsanpassning... 5 Regerverk kring spridning av avloppsfraktioner... 6 Rekommendationer, normal- och hög skyddsnivå... 6 Etappmål i God bebyggd miljö... 6 Hygienisering och återföring av slam och andra avloppsfraktioner på ön... 7 Klosettvatten från slutna tankar... 7 Slam från minireningsverk... 7 Slam från slamavskiljare... 7 Fosfor från fosforfälla... 8 Beskrivning av VA-scenarier... 8 VA-scenario 1 Klosettvattensortering med rening av BDT i markbädd... 8 VA-scenario 2- Markbädd med fosforfällning VA-scenario 3- Enskilt minireningsverk Resultat Utsläpp till recipient Återföring näring Kostnader Diskussion Kretsloppsanpassning och lokalt omhändertagande av slam VeVa Sammanfattande diskussion Referenser

4 Inledning Det är viktigt att ett fungerande avloppsystem finns för att både skydda människors hälsa från smittrisker och för att minska risk för övergödning och syrebrist i vattendrag. Mönsterås kommun har under 2016 tagit fram en vatten- och avloppsplan, VA-plan. VA-planen är en långsiktig handlingsplan med syftet att skapa en hållbar hantering av vatten och avlopp i kommunen och säkerställa en god vattenkvalitet i våra vattenförekomster. I VA-planen ingår en utbyggnadsplan som visar områden där kommunen har för avsikt att utöka sitt verksamhetsområde för vatten och avlopp inom planperioden ( ). Områden har identifierats och prioriterats. För några av de identifierade områdena föreslås enskilda/lokala VA-lösningar. Vållö har identifierats som ett sådant område. Vållö är en ö, belägen nordväst om Mönsterås. En del av området är ett natura 2000-område på grund av Vållös unika moränskärgård. Hela natura 2000-området är ett naturreservat. I dagsläget har hushållen enskilda avlopp och de flesta av anläggningarna är en trekammarbrunn med infiltration. I och med strandskyddet och att hög skyddsnivå råder i området upp till 300 m från kusten klarar inte alla avloppsanläggningar att rena för hög skyddsnivå. Nya alternativ för avloppsrening bör ses över. VA-planeringen i Mönsterås kommun medfinansieras av lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I beslutet ställs bland annat krav på att VA-planen ska fokusera på kretsloppsanpassning av fosfor. I tidigare LOVA/Leader-projektet Kustnära avlopp ingick Vållö som ett projektområde. Inom projektet diskuterades möjligheterna med kretsloppsanpassadeavloppslösningar och lokalt omhändertagande av avloppsslam på ön. I denna rapport har en sammanställning kring kretsloppsanpassade avloppslösningar gjorts samt en jämförelse mellan tre olika avloppslösningar för Vållö. Klosettvattensortering och BDT-vatten till markbädd, markbädd med fosforfälla och minireningsverk. Alla lösningar är enskilda. Syfte Syftet med det här projektet var att undersöka avloppslösningar med kretsloppsanpassning på ön Vållö och lokalt omhändertagande av slam. Detta för att ge underlag åt Mönsterås kommun i VAplanen. På grund av öns geografiska läge med långt avstånd till kommunens befintliga vatten-och avloppsnät har endast lokala VA-lösningar studerats. De tre avloppslösningar som jämfördes var: Scenario 1: Klosettvattensortering och BDT-vatten till markbädd Scenario 2: Markbädd med fosforfälla Scenario 3: Minireningsverk Områdesbeskrivning Nordöst om Mönsterås ligger ön Vållö med dess skärgård. Ön ligger ungefär 2 km från fastlandet, är stor till ytan, 6.5 km lång och upp till 2 km bred. Området består av 25 hushåll varav 15 är fritidsbostäder där samtliga bor i den västra delen av ön, närmast fastlandet ( figur 1). I dagsläget är de flesta av enskilda avloppslösningar äldre och ger inte tillräckligt rening. Trekammarbrunn med infiltration är den vanligaste avloppslösningen för de befintliga hushållen. Dricksvatten till samtliga hushåll distribueras från Södra Cell Mönsterås och kommunen är huvudman för distributionen. 3

5 Figur 1. Karta över Vållö med utritade fastigheter. Vallö har en platt topografi med tallhed och öppna åkrar (figur 1) och jordbruksmarken används idag som betesmark och för vall. Fiske är av ett högt intresse och prioriteras i området. Berggrunden består av sandsten och jordarten är sandig-moig morän vilken är en bra infiltrationsjord som gynnar grundvattenbildningen delar av området är dock starkt påverkat av svallning och tidvis är marklagren hårda och täta. Skärgården består av morän vilket är sällsynt i Sverige och denna skärgård är den största och framkommande av den typen. Därav är området ett Natura 2000-område med bevarandesyftet Att bevara och utveckla en unik moränskärgård med de naturvärden som finns knutna till det hävdade landskapet, olikåldriga och fuktiga skogsmiljöer, stränder, öar och mellanliggande vattenmiljöer med viktiga bottenstrukturer. Hela natura 2000-området är naturreservat. Hög skyddsnivå råder på ön upp till 300 meter från kusten. Metod Vid sammanställning av rapporten användes två metoder; kunskapssammanställning och VeVa. Verktyget VeVa För att jämföra de olika behandlingsmetoderna användes VeVa, ett verktyg i Excel. Verktyget är 4

6 utvecklat av företagen CIT Urban Water Management AB och Ecolopp AB för att göra jämförelse av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-lösningar i ett geografiskt område. Parametrarna som kan analyseras med VeVa är utsläpp till recipient, återföring av näring, dricksvattenanvändning, energianvändning, kapital- och driftskostnad, årskostnad, kostnad för den boende och miljökostnadsnyckeltal. Beräkningarna i VeVa grundade sig på ett antagande om 3 boende/hushåll med en hemmafrånvaro på 10 timmar/dag för de permanent boende. Friidsboende anats vara hemma hela dagen och spendera 3 månader i fritidshuset. De tre olika scenarier, klosettvattensortering med BDT-vatten till markbädd, markbädd med fosforfälla och enskilt minireningsverk, jämfördes med avseende på utsläpp till recipient, näringsåterföring och kostnader. Indata till VeVa innefattar områdesuppgifter samt litteraturvärden. Där indata har varit svår att hitta har värden från tidigare omvandlingsområden använts. Kunskapssammanställning Kretsloppsanpassning Ett kretsloppsanpassat avloppsystem är ett avloppsystem som går ut på att återanvända så mycket som möjligt av den näring i avloppsfraktioner som passerar systemet. Det innebär att sjöar och vattendrag skyddas från utsläpp av näringsämnen, eftersom näringen inte släpps ut lokalt utan samlas upp för spridning på produktiv mark. Ur ett återföringsperspektiv är fosfor, kväve och kalium mest intressant då det är dessa näringsämnen som behövs mest i jordbruket. Fosfatmineralen som används vid produktion av konstgödsel med fosfor minskar med tiden och därmed kommer konstgödselmedlet bli dyrare. Framställning av konstgödselkväve är energikrävande och att återföra näring från avlopp är ett steg mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll, som t.ex. avloppsvatten från slutna tankar, har en bättre sammansättning av olika näringsämnen än avloppsslam. Detta beror på att lösta ämnen såsom kalium samt mikronäringsämnen, samlas upp i den slutna tanken och kan omhändertas och återföras till åkermark. I ett reningsverk fastnar dessa ämnen inte i slammet utan leds ut med vattenfasen. Vid användning av slam från konventionella system varierar den potentiella återföringen av näringsämnena avsevärt. Fosfor kan återföras upp till 95 % och kväve till 18 %. I urinsorterade system och klosettvattensystem är andelen potentiell återföring betydligt högre. För klosettvattensystem kan fosfor återföras upp till 75 % och kväve upp till 91 %. Vid urinsortering kan upp till 40 % fosfor återföras och 63 % kväve. Förutom att en större andel av näringsämnena kan återföras vid sorterade system, förekommer kväve och fosfor i former som är mer växttillgängliga än vid konventionella system. Spridningsförlust av kväve är även mindre vid urinsorterade och klosettvattensystem. 5

7 Källsorterade avloppsfraktioner har också en större acceptans hos lantbruket. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har på nationell nivå tagit ett principbeslut om att det i första hand är avloppsfraktioner av toalettvattenkvalitet man vill ta emot. Det är därför en god idé att återföra avloppsvatten från slutna tankar till åkermark. Regerverk kring spridning av avloppsfraktioner Det är endast avloppsslam bland avloppsfraktioner som regleras av särskild lagstiftning. Regleringen görs i Föreskrift (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. Enligt SNFS 1994:2 gäller att avloppsslam tillåts spridas på spannmål, oljeväxter, sockerbetor och potatis för stärkelseproduktion. Avloppslam får inte användas på: -på betesmark, -på åkermark som skall användas för bete eller om vallfodergrödor skall skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället, - på mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock ej frukt på träd. -på mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden. Då ingen specifik reglering finns för avloppsvatten från slutna tankar och andra avloppsfraktiner från enskilda avlopp bör miljöbalkens allmänna hänsynsregler tas till. Naturvårdsverkets allmänna råd om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall (NFS 2003:15) kan också vara tillämpbara. Spridningstider, gränser för tillåtna tillförda mängder samt regler för nedbrukning av slam och andra organiska gödselmedel anges av Jordbruksverkets Föreskrift (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket. Rekommendationer, normal- och hög skyddsnivå Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar (NFS 2006:7) används som referensvärde för normal och hög skyddsnivå i VeVa. Tabell 1 visar rekommendationen för reduktion av kväve, fosfor och BOD 7, biokemisk syreförbrukning, för de två skyddsnivåerna. Tabell 1. Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar Ämne Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Kväve, N - 50 % Fosfor, P 70 % 90 % BOD 7 90 % 90 % Etappmål i God bebyggd miljö Under riksdagens antagna miljömål om god bebyggd miljö fanns ett etappmål om avfall som preciserade att: senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.. I VeVa jämförs resultaten med detta etappmål. Regeringen valde 2010 att strukturera om bland miljömålen och Naturvårdsverket 6

8 fick i uppdrag att föreslå ett nytt etappmål för återföring av fosfor. Det förslaget innebär att senast 2018 kommer: Minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Minst 10 procent av kvävet i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Hygienisering och återföring av slam och andra avloppsfraktioner på ön Patogener finns framförallt i fekalier. Det som påverkar patogenernas överlevnad är främst temperatur, ph, ammoniakkoncentration, UV-strålning samt konkurrens med andra mikroorganismer. Dessa faktorer kan därmed användas för sig eller i en kombination för att hygienisera avloppsfraktioner. Klosettvatten från slutna tankar Latrin innehåller smittämnen och kan därför inte hanteras och spridas hur som helst tillskillnad från urin som innehåller få smittämnen. Innan man sprider latrinavfallet måste det hygieniseras. De två vanligaste tillvägagångsätten är kompost och lagring. Varmkompostlagring innebär att latrinet komposteras i en behållare under en vecka för att nå minst 50 C. Under komposteringen ska materialet röras om minst tre gånger så att allt material blir varmt. Långtidslagring innebär lagring under minst två år innan materialet används i trädgårdsodlingarna. Även om fekalierna ser ut och luktar som jord långt tidigare kan man inte vara säker på att det är smittsäkert förrän efter två år. Vid spridning av behandlade latrin i egen trädgård behövs en yta på m 2 per person och år. Om latrin används för gödsling av grönsaker som är i kontakt med jorden och konsumeras råa, tex morötter, rekommenderas minst två växtsäsonger mellan spridning och skörd. I övriga fall, tex bärbuskar, majs eller potatis rekommenderas minst en växtsäsong mellan spridning och skörd. För blommor och annat som inte ska ätas kan tiden mellan spridning och skörd vara kortare. Slam från minireningsverk Slam från minireningsverk med slamavvattnare kan användas i trädgården som växtnäring. Vissa minireningsverk har en direkt ansluten slampåse som kan komposteras tillsammans med annat bioavfall. Vid ett eventuellt minireningsverk är det viktigt att välja ett verk som klara av att både vara i kontinuerlig drift och i fritidshus. Slam från slamavskiljare Slam från slamavskiljarna behandlas av de boende genom kompostering. Komposteringen av slammet ska ske i isolerade behållare. Botten och lock ska vara täta för att inte riskera att förorena grundvatten samt att behållarna är säkra från skadedjur. För att nedbrytningen ska fungera och för att minska luktolägenheter krävs en god syretillförsel därför behöver behållarna vara ventilerade. Behållarna kan antingen byggas själv eller köpas färdiga. Behållarna ska även inte placeras närmare än 5 m från fastighetsgränsen. En och samma kompost utan påfyllnad ska helst förvaras i 12 månader innan det sprids. Rekommenderat är att ha två stycken behållaren, en vilande och en aktiv påfyllningsbar kompost. 7

9 Det är viktigt att inte tillföra för mycket slam i taget, strömedel behövs blandas i. Strömedel är exempelvis flis, torra löv och bas, barkmull, färdig kompostjord och grovt sågspån. Slutprodukten från en väl fungerande kompostering är jordliknande och utan obehaglig lukt. Det färdiga kompostmaterialet bör i första hand användas som gödselmedel för prydnadsväxter och inte användas till grönsaker som äts råa. Mindre mängd slam och näring fås från en slamavskiljare där enbart BDT-vatten har passerat till skillnad från om både klosettvatten och BDT-vatten hamnar i slamavskiljaren. Fosfor från fosforfälla Det fosforbindande materialet består i de flesta fall av ett kalkbaserat material med ett högt phvärde och därav anses inte hygienisering nödvändig. Stor del av fosfor som fångas i fosforfällan är mer växttillgänglig än fosfor som fälls ut med kemikalier. Är materialet i lösvikt sker tömning med slamsugbil och om materialet är i en säck sker tömning med en kranbil. I de flesta fall är hanteringen av filtermaterial i säck enklare än hantering i lösvikt. Spridningen är enkel då en vanlig centrifugalspridare som används för spridning av mineralgödsel är också passande vid spridning av fosformaterialet. Beskrivning av VA-scenarier Större delar av Vållö behöver hög skyddsnivå. I miljönämndens Handlingsplan och riktlinjer för enskilt vatten och avlopp listas exempel på anläggningar som uppfyller kraven för hög skyddsnivå: -Minireningsverk med dokumenterad reningseffekt. -Slamavskiljning med efterföljande fosforavlastande markbädd samt våtmarker. -Toalettavlopp till sluten tank och efterföljande infiltration för BDT-avlopp. Modelleringen av enskilda VA-scenarier har försökt att efterlikna kraven så gott som möjligt och presenteras nedan. VA-scenario 1 Klosettvattensortering med rening av BDT i markbädd Det första scenariot är att klosettvatten sorteras från husets övriga avloppsvatten, BDT-vatten, och samlas upp i en sluten tank som sedan behandlas i en våtkompost för att slutligen kunna användas som gödslingsmedel. BDT-vatten renas lokalt i en markbädd, som kan läsas mer om i nästa scenario. Vid rening av BDT-vatten krävs en något mindre yta för markbädden till skillnad mot om allt avloppsvatten skulle renas i markbädden samt endast en tvåkammarbrunn som slamavskiljare. Nedan visas hela förloppet för scenario 1 i VeVa (figur 3). Fördelen med detta system är att det ger ett bra smittskydd, miljöskydd och goda möjligheter till näringsåterföring. Systemet har även visat sig vara väldigt driftsäkert och flexibelt. Nackdelen är att systemet kräver separata ledningar från toaletten, samt för att hålla klosettvattnet koncentrerat, extremt snålspolande toaletter. 8

10 Figur 2 Scenario 1, klosettvattensortering och BDT-vatten till markbädd. Illustrationen visar hanteringskedjan i VeVa. Klosettvatten källsorteras och samlas upp i en sluten tank. För att tanken inte ska behöva tömmas för ofta krävs att klosettvattnet är så koncentrerat som möjligt. Detta gör att i huset kräver systemet en extremt snålspolande toalett, helst rekommenderas vakuumtoaletter och dubbla ledningssystem för klosettvatten och BDT-vatten. Med vakuumtoaletter kan spolvolymen hållas låg då toaletten spolas genom att vakuum aktiveras några sekunder just under spolningen och tömmer luktlåset. Vatten används endast till att skölja toalettskålen och säkerställa funktionen hos luktlåset. Dock kan användarvänligheten sjunka då vakuumtoaletter låter mer än vanliga toaletter. Vakuumenheten placeras vid huset eller direkt vid uppsamlingstanken. Den separata hanteringen av klosettvattnet gör att nästan alla närsalter, smittämnen och det organiska materialet i avloppsvattnet inte behöver behandlas lokalt utan transporteras bort. Det är särskilt bra för områden där lämplig recipient saknas eller där risk för förorening av grundvattnet finns. Samtidigt skapar detta bra förutsättningar för återföring av närsalter till odlad mark. Scenariot förutsätter dock att klosettvattnet hygieniseras först. Våtkompostering är en biologisk behandlingsmetod som hygienisera bland annat klosettvatten så det kan användas som gödselmedel. Det är en aerob nedbrytningsprocess för flytande organiskt avfall där en aktiv syretillförsel är nödvändig. När avfall behandlas genom våtkompostering stabiliseras och hygieniseras materialet genom att bakterier bryter ner det organiska materialet som samtidigt avger värme. Våtkompostering sker vanligen i en sluten reaktor där för- och efterlagren normalt är täckta. Detta minimerar kväveförlusterna så att den komposterade restprodukten innehåller merparten av växtnäringen från den ingående materialblandningen. En stor del av kväveinnehållet övergår vid komposteringen från organiskt bundet kväve till mer växttillgängligt ammoniumkväve. Detta skapar goda möjligheter för att sluta kretsloppet för näringsämnen då avfallet kan återföras till jordbruket. Årskostnaden för ett klosettsorterande system med sluten tank är framförallt driftskostnader för tömning och tillsyn av tanken. Då systemet kräver snålspolande toaletter och dubbel leddragning, innebär det också en ökad investeringskostnad. Avståndet mellan toalett och tank bör inte vara för långt och lutningen på ledningen ska följa tillverkarens rekommendationer. En sluten tank bör inte vara mindre än 6 m 3 för ett permanenthus och vara försedd med ett nivålarm. Tanken ska vara placerad så att den är lättåtkomlig för tömning och ska tömmas minst en gång per år. Kostnader för markbädden tillkommer även, se alternativ scenario 2. 9

11 VA-scenario 2- Markbädd med fosforfällning Det andra alternativet för att lösa hanteringen av avloppsvatten på Vållö var markbäddar med fosforfälla och slamavskiljare. I anslutning till markbäddarna bör en efterföljande våtmark anläggas, men ett sådant alternativt finns inte i VeVa. Figur 3. Scenario 2,markbädd med fosforfälla. Illustrationen visar hanteringskedjan i VeVa När markbädd med fosforfälla används som avloppsvattenrening går avloppsvattnet först till en slamavskiljare, en trekammarbrunn. Slammet från slamskiljaren körs sedan till ett kommunalt reningsverk (figur 3). Avloppsvattnet pumpas sedan till en markbädd och sist till en fosforfälla. Fosforreningen sker i ett filter med fosforbindande material. Markbäddar bedöms klara av att rena avloppsvattnet från fosfor i hög skyddsnivå. Markbädden med fosforfällan släpper ut ytterst lite fosfor och kadmium till vatten men släpper ut en större del kväve. Dock minskar effektiviteten av fosforreningen med tiden och materialet i fosforfällan måste bytas ut. Rening av avloppsvatten i en markbädd består av en kombination av kemiska, biologiska och fysikaliska processer i markmaterialet, som vanligen består av sand. Den biologiska reningen i en markbädd sker i en biofilm som växer på bäddmaterialet, där sker den större delen av BOD 7 - reduktion. Om en markbädd kombineras med urin- eller klosettvattensortering blir belastningen av fosfor och kväve på markbädden mycket låg. Återföring av kväve från markbäddar till produktiv mark är svårt eftersom att kvävet inte samlas in. Från fosforfällan skulle fosfor kunna samlas in och återföras som gödsel. Ett problem med fosforfilter är att dessa filter även kan binda stora mängder kadmium vilket är positivt då kadmiumet inte sprids till recipienten men negativt ur återföringssynpunkt. Hur stor mängd kadmium som binds in beror bland annat på vilken typ av material som används i fosforfällan. I framtiden kan det bli möjligt att kadmium binds på ett ställe i fosforfiltret medan fosfor binds skilt från kadmiumet. Det skulle medföra att växtnäringen kan tillföras åkern utan att kadmium riskerar att spridas. Markbädden dimensioneras efter hur många hushåll som ska använda avloppsanläggningen. Ungefär m 2 markyta per hushåll är en lämplig storlek på markbädden, ytan varierar beroende på markförhållanden och hur stora försiktighetsmått som skall tas för förändringar i volym avloppsvatten. Tekniken är väl beprövad och anses vara säker utifrån brukarens perspektiv. 10

12 Fördelar med en markbädd med fosforfälla är att det är ett driftsäkert och flexibelt system, har en bra fosforrening och smittskydd samt att det kräver relativt lite underhåll. Ytterligare en fördel med markbäddar är att de inte luktar. En nackdel är att vissa kommuner inte kan ta emot filtermaterial men även att markbädd tillsammans med fosforfälla inte alltid ses som tillräckligt hög rening av kväve. I avloppsanläggningen kan en efterföljande våtmark ingå för att komplettera reningen. Våtmarker används inom avloppsvattenrening för att reducera mängden fosfor men framförallt kväve. Våtmarken kan minska vattnets innehåll av näringsämnen på flera olika sätt, vanligen genom växtupptag, sedimentation av partiklar samt bakteriella processer. Slamtömning av slamavskiljaren sker normalt en gång per år. Tillsyn av slamavskiljaren och markbädden sker en till två gånger per år. Markbädden är användarvänlig för brukaren då den ej kräver mycket underhåll. I slamavskiljaren kontrolleras att det inte står slam i sista kammaren och att alla rör är hela. När markbädden kontrolleras ska det inte växa buskar över markbädden, det ska inte stå vatten i luftningsrören samt att det inte ska stå något slam i fördelningsbrunnen. Bytet av det fosforbindande materialet sker med ett till tre års mellanrum. Om en fastighet vill investera i en markbädd med fosforfälla som avloppsanläggning beror investeringskostnaden på förhållandena där markbädden byggs. De största driftskostnaderna för den här typen av avloppsanläggning är slamtömning, tillsyn av markbädden samt byte av det fosforbindande materialet som vanligen är kalkbaserat. VA-scenario 3- Enskilt minireningsverk Det tredje alternativet är att varje hushåll har ett minireningsverk där blandat avlopp behandlas (figur 4). Slammet från minireningsverket behandlas i ett centralt reningsverk där restprodukten kan användas till biogas eller återföras till åkermark. Tekniken som används för rening i minireningsverk är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekommer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial. Anläggningarna varierar dock mycket i storlek, kostnad, utseende och även i kapacitet. Gemensamt är att de i hög grad är automatiserade vad gäller kemisk fällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen. De levereras i ett skick som innebär att de kan installeras direkt och användas. 11

13 Figur 4. Scenario 3, enskilt minireningsverk. Illustrationen visar hanteringskedjan i VeVa. De flesta minireningsverk placeras under mark, ytbehov ca 3-10 m 2. Vissa modeller kan placeras ovan mark, i isolerat utrymme så som källare eller garage. Provtagningsmöjlighet ska finnas på utgående vatten. Slamtömning sker 1-2 gånger per år och utförs av kommunens slamentreprenör. Vissa minireningsverk har slamavvattnare, vilket innebär att man själv tar hand om sitt slam. Detta görs lämpligen i en latrinkompost, och innebär en viss brukarinsats några gånger per år. Detta kan vara lämpligt för platser där slamtömningen är svår eller dyr. Brukarens ansvar består i att fylla på kemikalier vid behov samt att titta till verket då och då. Anläggningen bör förses med larmfunktion som indikerar driftsstopp eller om påfyllning av kemikalier behövs. Vid stabil drift utan störningar uppnås mycket god reduktion av fosfor och BOD i ett minireningsverk, medan reduktionen av smittämnen är mer osäker. I de flesta minireningsverk är reduktionen av kväve relativt låg. Resultat Resultatet i studien bygger på analys i VeVa. Från VeVa visas utsläpp av kväve och fosfor till recipienten, återföring av näring samt kostnader för de tre olika alternativen. Scenario 1, klosettvattensortering med BDT-vatten till markbädd, är förkortat i figurerna till : Enskilt ST, BDT- >MB Enskilt. Scenario 2, enskild markbädd med fosforfälla är förkortat till MB+P-fälla. Scenario 3, enskilt minireningsverk är förkortat till: Enskilt, Mini-ARV. Utsläpp till recipient Vid hög skyddsnivå ska 50 % av kvävet renas. Endast scenario 1 klarar av att minska utsläppet av kväve till recipienten. Varken scenario 2 och 3 klarar i modellen den höga skyddsnivån (figur 5). Det bör emellertid finnas minireningsverk på marknaden som kan klara hög skyddsnivå avseende kväverening. 12

14 Figur 5. Kväve till recipienten för de tre scenarier samt det befintliga avloppet. Den streckade linjen anger den rekommenderade kravnivån i området med högt miljöskydd enligt Naturvårdsverket. Samtliga scenarier klarar av gränsen för hög skyddsnivå för rening av fosfor, det vill säga ett krav på rening av fosfor upp till 90 %. Scenario 2 har en större marginal till skyddsnivån än de två andra scenarierna. Dagens befintliga avlopp på Vållö beräknas ha höga utsläpp av fosfor till recipienten (figur 6). Fosfor till recipient Normal skyddsnivå: 70% Hög skyddsnivå: 90% kg/boende,år 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Figur 6. Fosfor till recipienten från de tre scenarier samt det befintliga avloppet. De streckade linjerna anger rekommenderade kravnivåer enligt NV. 13

15 Återföring näring Scenario 1, klosettvattensortering med BDT-vatten till markbädd, medför största återföringen av växttillgängligt kväve till produktiv åkermark (figur 7). Observera att ingen värden visas i vertikalt led, men ett förhållande mellan alternativen kan ses. Växttillgänglig N till åker N i slam N i filtermat N i fek vatten Figur 7. Förhållandet mellan växttillgängligt kväve till åkermark från de tre scenarier. Scenario 1 och scenario 3 medför lika stor återföring av fosfor till åkermark och alternativ 2 medför en mindre mängd (figur 8). 0,25 Växttillgänglig P till åker 0,20 kg/boende,år 0,15 0,10 0,05 0,00 P i slam P i filtermat P i fek vatten P i matavfall Figur 8. Växttillgängligt fosfor till åkermark från de tre scenarier 14

16 Fosfor kan återföras på flera olika sätt. I kommande figur inkluderar såväl lätt- som svårtillgänglig fosfor till åkermark samt till jordtillverkning eller deponi (figur 9). De streckade linjerna visar riksdagens miljökvalitetsmål om procentandel fosfor som senast år 2015 ska ha återförts till produktiv mark och åkermark. I denna studie kan detta mål ses som en riktning inför framtidens etappmål för 2018, minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark. Ingen av scenarierna når miljökvalitetsmålet för återföring av kväve till produktiv mark. Fördelning av P-total från avloppsprodukter kg/boende,år 0,2 0,1 0,0 Till åker växttillg-p Till åker svårtillg-p Till jordtillverkning eller deponi Mål för återföring till produktiv mark: 60% Mål för återföring till åkermark:30% Figur 9. Fördelning av P-total från avloppsprodukter i de tre scenarier Scenario 3 ger upphov till en betydligt större andel kadmium som hamnar i åkermark till skillnad från scenario 1 och 2 (figur 10). 15

17 mg/boende,år 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Cd till åker Cd i slam Cd i filtermat Cd i fek vatten Figur 10. Kadmium till åkermark från de tre scenarierna Kostnader Resultat från VeVa visar kapital-, drift och underhåll- och årskostnader. Kapitalkostnaden för samtliga scenarier varierar inte avsevärt. Scenario 3, minireningsverket, har högst kapitalkostnad med cirka kr/boende och år (figur 11). Kapitalkostnad kr/boende,år Ledningar på tomt Avloppsrening Figur 11. Kapitalkostnader för de tre scenarier 16

18 Kostnaden för drift och underhåll varierar mer än för kapitalkostnaden bland scenarierna. Trots det har minireningsverket högst kostnad för drift och underhåll och scenario 1, klosettvattensortering, minst (figur 12). Drift o underhåll kr/boende, år Ledningar utom tomt Ledningar inom tomt Avloppsrening Figur 12. Kostnader för drift och underhåll för de tre scenarier Årskostnaden för scenario 3 är högst och lägst för scenario 1 (figur 13). 17

19 Årskostnad kr/boende,år Drift och underhåll Kapitalkostnad Figur 13. Årskostnad för de tre scenarier Diskussion Kretsloppsanpassning och lokalt omhändertagande av slam För att behandla avloppsvatten på Vållö samt att omhänderta slam och andra avloppsfraktioner lokalt finns alternativ men vissa av dem kräver mer intresse och tid från brukarna än andra. Ur brukarnas perspektiv hade sannolikt en installation av ett lokalt konventionellt reningsverk varit det lättaste alternativet. På grund av den stora variationen av antal boende sommartid och resten av året skapar det en svårighet i att hålla driften igång korrekt på ett reningsverk. Ett reningsverk fungerar bäst vid en kontinuerlig belastning och att ha en anställd på Mönsterås kommun som ansvarar för ett sådant reningsverk är inte ekonomiskt. Att brukarna själva tar hand om avloppsfraktionerna innebär en minskad kostnad för slamtömning men det innebär också lite insats och engagemang från brukarens sida. På grund av öns geografiska läge så minskar lokal behandling och omhändertagande av slam transporter in till fastlandet. Transporten av slam och andra restprodukter kan fungera väl sommartid men vid sämre väderförhållande kan det orsaka svårigheter. Att förse boende med kunskap kring näringsåterföring och fördelarna för miljön kan det förhoppningsvis väga upp nackdelarna kring den extra brukarinsatsen. Förutom insats av brukarna för näringsåterföring behövs även markyta på ön för att kunna sprida avloppsfraktionerna. En närmare studier på hur stora mängder gödselmedel som skapas av avloppsfraktioner och slam samt beräkning av spridningsarean har inte gjorts på grund tidsramen på projektet. Med tanken på antalet permanent boende och endast en ökning av boende under sommaren bör det finnas tillräckligt med markyta för slammängderna, men en närmare studie är att rekommendera. 18

20 Alla modellerade behandlingsmetoder för slam och klosettvatten stämmer inte överens med det verkliga möjliga scenariot på ön, just på grund av önskemål om lokalt omhändertagande av avloppet. Istället för en våtkompostanläggning är långtidslagring en lämplig metod för hygienisering av klosettvattnet på Vållö. Det komposterbara materialet kan boendena själva sprida i sina rabatter eller trädgårdsodlingar enligt skrivna rekommendationer om tid mellan spridning och skörd. Slam från slamavskiljare från ett eventuellt framtida scenario av 1 eller 2 behandlas inte i ett centralt reningsverk utan i en kompostering. Slutprodukten kan då användas av de boende i trädgården enligt tidigare skrivna rekommendationer. Enskild behållare per hushåll är lämpligt men även en gemensam anläggning där markägare på Vållö kan använda komposten för spridning på deras jordbruksmark för exempelvis spannmål. För spridning av fosformaterial är det lämpligast att en lokal entreprenör som har ett fordon med kranbil sköter hämtningen av materialet tillsammans med spridningen på jordbruksmark. Om installation av minireningsverk med slamavvattnare eller med en direkt slampåse sker är det lätt för brukarna att använda slammet i sin egen kompost alternativt till en lokal entreprenör med jordbruksmark. Det bör dock väljas ett minireningsverk som har förmågan att både vara i kontinuerlig drift som vid ett fritidshus. VeVa Uppskattningen av kapital-, drifts- och underhållskostnader för de olika alternativen gjordes helt och hållet i verktyget VeVa. Fördelen var att många väl motiverade och tidigare testade litteraturvärden kunde användas. Nackdelen var att alternativen som fanns i VeVa inte var exakt lika de alternativen som studerades därav kan de verkliga värdena på kostnaderna variera. Däremot visas ett bra förhållande för kostnaden mellan de olika alternativen. En ytterligare nackdel var att VeVa är ett verktyg som är gjort för att ge en uppskattning av hela VA-lösningar, det vill säga att även dricksvattenproduktion är inräknat i beräkningarna. Då detta projekt ämnade till att endast studera avloppslösningar, sattes alla dricksvattenrelaterade värden i verktyget till noll. Hur detta påverkade beräkningarna i verktyget är svårt att säga, men då inga dricksvattenkostnader kom med i de slutliga resultaten verkar metoden ha fungerat bra. Fosforfällan med markbädd anses inte alltid vara en tillräcklig god reduktion av kväve. En intilliggande våtmark hade varit ett mer optimalt scenario, men tyvärr fanns inte ett sådant alternativ i VeVa. Hade en våtmark inkluderats i beräkningarna hade utsläppen från alternativ 2 minskat, eftersom en våtmark effektivt renar kväve. Samtidigt skulle en våtmark medföra större kostnader, detta i form av bland annat konstruktion, ledningsdragning och underhåll. Resultaten från VeVa visar alltså, i förhållande till om en våtmark hade inkluderats, ett för högt utsläpp av näringsämnen samt en för låg kostnad för alternativ 2. Vid inrättande av eventuellt scenario 2, markbädd med fosforfälla, bör kommunen se över möjligheterna och kostnaden för en våtmark. Ekonomi är oftast den avgörande faktorn vid projektering och i den här studien bör ekonomiaspekterna ses som en riktning. Årskostnad för ett minireningsverk på varje tomt, scenario 3, är det dyraste scenariot medan scenario 1 har något lägre årskostnad än scenario 2 markbädd med fosforfälla. En intilliggande våtmark i scenario 2 hade medfört en större kostnad. 19

21 Sammanfattande diskussion Scenario 1, klosettvattensortering med BDT-rening i markbädd, når sammanlagt bäst resultat för utsläpp av kväve och fosfor till recipienten. Den når den höga skyddsnivå både för rening av fosfor och kväve. Vid en implementering av våtmark i scenario 2 med fosforfälla och markbädd hade bättre resultat nåtts gällande utsläpp av kväve. Scenario 1 bidrar även till mest växttillgängligt kväve till åker men bidrar med lika mycket växttillgängligt fosfor till åker som scenario 2, minireningsverk. Årskostnad för ett minireningsverk på varje tomt, scenario 3, är det dyraste scenariot medan scenario 1 har något lägre årskostnad än scenario 2 markbädd med fosforfälla. Implementeringen av en eventuell våtmark hade medfört en större kostnad. Resultaten i VeVa hade en del felkällor och därför kan riktigheten i de exakta siffrorna som erhölls diskuteras. Framförallt fanns stora osäkerheter i de ekonomiska beräkningarna eftersom dessa baserades på parametrar som uppskattades i projektet. Dock ansågs resultatet vara tillförlitligt i stora drag samt att förhållandet mellan de olika alternativen var korrekt. Metoder för ett kretsloppsanpassat avloppsystem finns, men det behövs både en liten andel intresse och insats av brukarna på ön för att göra det möjligt. Lokala avloppslösningar, lokalt omhändertagande av slam och lokal återföring av näringsämnena på ön bidrar till att nå riksdagens miljökvalitetsmål men underlättar även annars nödvändiga transporter till fastlandet. Kommunen bör i nästa steg se över intresset för brukarna att själva använda slammet och andra avloppsprodukter alternativt finna en lokal entreprenör för att möjliggöra transport och spridning på ön. 20

22 Referenser Urban water management, Avloppsguiden, Naturvårdsverket, Lantbrukarnas riksförbund, VA-plan, Mönsterås kommun Översiktsplan, Mönsterås kommun Handlingsplan för enskilt vatten och avlopp, Mönsterås kommun 21

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp. Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Jämförelse och uthållighetsbedömning av VA-lösningar Linda Tegelberg Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserienr: 2012:4 Augusti 2012 CIT Urban Water Management

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden CIT Urban Water Management AB Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden Version 2010-03-12 VeVa-verktyget finns att hämta på CIT Urban Water Managements

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta

Läs mer

TOLG, VA-LÖSNINGAR

TOLG, VA-LÖSNINGAR TOLG, VA-LÖSNINGAR 1 Val av reningsanläggning styrs av platsens lämplighet för vald teknik samt att tekniken uppfyller lagkraven Förutsättningarna på tomten vad gäller markförhållande såsom marklutning,

Läs mer

Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås

Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås En möjlighet för dig som ska göra nytt avlopp, fått krav på hög skyddsnivå eller har toalett till sluten tank. Näring i ett lokalt kretslopp Illustration Uddevalla

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Vilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning

Vilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning Vilken teknik passar var? Urinsorterande torrtoalett Torrtoalett utan urinsortering Urinsorterande vattentoalett Extremt snålspolad toalett Konventionell toalett Avlopp & Kretslopp 9 mars 2010 Multrum

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Tillsyn av enskilda avlopp, Holmön Ylva Lestander Erik Nilsson Hans Sandberg

Tillsyn av enskilda avlopp, Holmön Ylva Lestander Erik Nilsson Hans Sandberg Tillsyn av enskilda avlopp, Holmön 2019 Ylva Lestander Erik Nilsson Hans Sandberg Miljö- och hälsoskydds tidigare inventeringar Bjännsjön Österlångslädan Själafjärden Piparböle Tavlefjärden Holmsjön Tavelsjö

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden)

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Version 2008-05-15 Verktyget finns att ladda ner på www.chalmers.se/cit/urban-sv/projekt/va-losningar

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2016 2017-02-20 Lina Westman 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag

Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag Förvaltarträff 4 oktober 2018 Karin Emilsson, Sweco karin.emilsson@sweco.se Tåkern naturreservat Högbonden med 1 vandrarhem UPPLÄGG VAD

Läs mer

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013

DC Slamavskiljare. Flik 6 Juni 2013 DC Slamavskiljare Flik 6 Juni 2013 2013-06-17 utgåva 6 DC Slamavskiljare 1600 Dagens avloppsvatten innehåller mer och mer lösningsmedel fetter som gör att den mängden slam som flyter har ökat och avskiljarens

Läs mer

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner 2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012

Läs mer

Dags för tillsyn i ditt område!

Dags för tillsyn i ditt område! Är ditt avlopp miljösäkert? Dags för tillsyn i ditt område! Innehåller guide och checklista! Linköpings kommun linkoping.se/avlopp Därför är det viktigt att avloppet är säkert För att förhindra att bakterier

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun Resultat av tillsyn 2017 2018-05-28 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2017 2018-05-28 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

din guide till enskilt avlopp

din guide till enskilt avlopp din guide till enskilt avlopp www.avloppsplatsen.se I Sveriges avlånga land finns många fastigheter utanför gränsen för kommunala avlopp. Dessa behöver någon form av enskilt avlopp och det är till dig

Läs mer

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Enskilt avlopp Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Utgivare/copyright: Kunskapscentrum Små Avlopp Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB Uppsala 2011 Denna broschyr är

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Avloppsrådgivning i Sigtuna Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell

Läs mer

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Temadag små avlopp minireningsverk, arbetsmiljö och fosforfällor Örnsköldsvik den 13 mars 2013 Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har viktig information sammanfattats om enskilda avlopp, till exempel om varför avloppsvatten måste renas, vilka reningskrav som ställs, hur det går

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Tillsynsplan enskilda avlopp

Tillsynsplan enskilda avlopp Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder

Läs mer

HALLSBERGS KOMMUN. Information om latrinhantering. HALLSBERGS KOMMUN Sören Miljö- Larsson och teknikförvaltningen Kommunalråd

HALLSBERGS KOMMUN. Information om latrinhantering. HALLSBERGS KOMMUN Sören Miljö- Larsson och teknikförvaltningen Kommunalråd HALLSBERGS KOMMUN Information om latrinhantering HALLSBERGS KOMMUN Sören Miljö- Larsson och teknikförvaltningen Kommunalråd Tekniska avdelningen Avfallsenheten WC I kommunens fritidshusområden är det tillåtet

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

SÅ HÄR SKÖTER DU DITT ENSKILDA AVLOPP

SÅ HÄR SKÖTER DU DITT ENSKILDA AVLOPP SÅ HÄR SKÖTER DU DITT ENSKILDA AVLOPP GENOM ATT TA HAND OM DITT AVLOPP, SPARAR DU BÅDE PENGAR OCH MILJÖN! BYGG- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN KONTROLLERA DIN ANLÄGGNING OFTA Du som fastighetsägare har ansvar

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna 2018-04-23 SBN 2018/140 Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten ska enligt miljöbalken 9 kapitlet

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp Dagens program Varför ska vi rena avloppsvatten? Lagstiftning vilka krav och regler gäller? Teknik vad finns det att välja på? Hur gör man från ansökan till färdig anläggning

Läs mer

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP VISSTE DU ATT DU BEHÖVER ODLA MINST 180 KG MORÖTTER PÅ TOMTEN FÖR ATT DITT LATRIN INTE SKA BIDRA TILL ÖVERGÖDNINGEN? Bild från Fotoakuten ENSKILDA AVLOPP - STÖRSTA ORSAKEN

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Rev 2018-03-09 Sida 1(8) Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna som är beskrivna i denna information är exempel på tekniker som används och som kan kombineras för att uppnå de krav som

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Enskilda avloppslösningar i känslig miljö

Enskilda avloppslösningar i känslig miljö Enskilda avloppslösningar i känslig miljö Innehåll: Varför rena avlopp? - Lagar, regler Olika lösningar - Slamavskiljare och infiltration - Slamavskiljare och markbädd - Minireningsverk - Separerande system

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9

Läs mer

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2 RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Instruktioner till ansökan om enskild avloppsanläggning

Instruktioner till ansökan om enskild avloppsanläggning Instruktioner till ansökan om enskild avloppsanläggning Hur du fyller i ansökan Sidorna 1, 3 och 10 ska alltid fyllas i. Sidorna 2 och 4-9 fyller du i beroende på vilken typ av reningsteknik som ska användas.

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Dnr : 2011-1300-446 akt 10 Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Storån del 2 Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

1 INLEDNING. Diarienummer 2007-001121

1 INLEDNING. Diarienummer 2007-001121 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Diarienummer 2007-001121 Bedömningsgrunder för små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten antagna av Myndighetsnämnden i Simrishamns

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Dnr : 2010-0368-446 akt 4 Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Havridaån Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig att rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Information. Är det dags att rätta till avloppet?

Information. Är det dags att rätta till avloppet? Information Är det dags att rätta till avloppet? BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer

Läs mer

Enskilt avlopp. Information till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanordning

Enskilt avlopp. Information till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanordning Enskilt avlopp Information till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanordning Innehåll Inledning 3 Hur kommer jag igång? 4 Vilka avloppsanordningar kräver en kostnadskalkyl? 4 Från planering

Läs mer

DC Slamavskiljare. Flik 6 Augusti 2018

DC Slamavskiljare. Flik 6 Augusti 2018 DC Slamavskiljare Flik 6 Augusti 2018 2013-06-17 utgåva 6 DC Slamavskiljare 1600 Dagens avloppsvatten innehåller mer och mer lösningsmedel fetter som gör att den mängden slam som flyter har ökat och avskiljarens

Läs mer

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp Ola Palm Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade

Läs mer

ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp. www.alnarpcleanwater.se

ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp. www.alnarpcleanwater.se ACT Natural TM Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp www.alnarpcleanwater.se Östersjön är kraftigt övergödd. Håller fosforn på att ta slut? Idag återförs bara en fjärdedel av svenskt

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Enskilda avloppsanläggningar i Ale kommun. Information om hur du går tillväga för att ansöka om enskilt avlopp

Enskilda avloppsanläggningar i Ale kommun. Information om hur du går tillväga för att ansöka om enskilt avlopp Enskilda avloppsanläggningar i Ale kommun Information om hur du går tillväga för att ansöka om enskilt avlopp 1 Innehållsförteckning Information enskilt avlopp... 3 Därför behöver avloppsvattnet renas...

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN

ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN JETS VACUUM SANITARY SYSTEMS VILLA OCH FRITIDSHUS ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN KÄLLSEPARERING FRÅN JETS VARFÖR BÖR VI KÄLLSEPARERA AVLOPPSVATTNET? KOMPAKT, ENKEL, TRYGG OCH FRAMTIDSINRIKTAD

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Information enskilda avlopp

Information enskilda avlopp Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd

Läs mer

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09 RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE 2014-12-09 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer