Lex Sarah i Skåne län 2008

Transkript

1 Lex Sarah i Skåne län 2008 En sammanställning av anmälda missförhållanden inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Sociala frågor Ann-Marie Ahlberg Marie Ekfors 2009:35

2 Titel: Lex Sarah i Skåne län 2008 Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Ann-Marie Ahlberg, Marie Ekfors Jakob Almrud/Studentkraft AB Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöenheten MALMÖ Tfn: skane@lansstyrelsen.se Copyright: Länsstyrelsen i Skåne Upplaga: 100 ISBN/ISSN: Länsstyrelserapport: 2009:35 Layout: Tryckt: Ann-Marie Ahlberg, Marie Ekfors Länsstyrelsens tryckeri i Kristianstad Årtal: 2009

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Lagstiftning... 4 Föreskrifter och allmänna råd... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Antalet anmälningar... 5 Ålder och kön på de personer som omfattas av anmälan... 6 Anmälare... 7 Anmälan... 7 Anmälda missförhållanden... 7 Utredare av anmälan... 8 Åtgärder med anledning av anmälningar... 8 Stödinsatser Svårigheter eller tveksamheter i tillämpningen av Lex Sarah Underrättelse till Länsstyrelsen Kommentarer Lagtexter om anmälan av missförhållanden inom äldre- och handikappomsorg, Lex Sarah... 12

4 Bakgrund Lagstiftning I socialtjänstlagen och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) finns en bestämmelse som reglerar anmälningsskyldighet för personer som är verksamma inom omsorgen om äldre eller personer med funktionshinder. Bestämmelsen kallas Lex Sarah efter undersköterskan Sarah Wägnert som 1997 i media berättade om vanvård av de boende på sin arbetsplats. Syftet med Lex Sarah är främst att komma tillrätta med missförhållanden men innebär även en skyldighet för personer inom verksamheten att vaka över att den enskilde får en god omvårdnad/gott stöd. Föreskrifter och allmänna råd Under 2008 har Socialstyrelsens utfärdat nya föreskrifter och allmänna råd, om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS, nämligen SOSFS 2008:10 respektive SOSFS 2008:11. Definitionen av begreppet allvarliga missförhållanden har förändrats. Med allvarliga missförhållanden avses såväl aktiva handlingar som försummelser, som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kommer att vid årsskiftet 2009/2010 kompletteras med en handbok till stöd för tillämpningen av Lex Sarah Syfte Syftet med Länsstyrelsens kartläggning är att få kunskap om antalet anmälningar i länet 2008, samt följa hur kommunerna och de enskilda verksamheterna hanterar bestämmelsen om anmälningsskyldighet enligt 14 kap 2 SoL eller 24 a LSS. Länsstyrelsen vill även fånga upp vilka svårigheter kommunerna/enskilda verksamheter stött på i tillämpningen av Lex Sarah. Metod Denna rapport bygger på en enkätundersökning gällande Lex Sarah-anmälningar gjorda under 2008 i Skåne län. Enkäter i form av två frågeformulär skickades ut till samtliga kommuner i länet och till enskilda verksamheter som bedriver verksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS. Resultatet jämförs även med tidigare års resultat.

5 Enkät 1 innehöll bl. a. frågor om antalet anmälningar, hur en anmälan görs och vem som vanligtvis utreder anmälningar enligt Lex Sarah. Den innehöll också en öppen fråga om vilka svårigheter/problem som uppmärksammats. Enkät 2 innehöll frågor kring den enskilda anmälan och skulle endast skickas in om anmälningar förekommit i verksamheten. En enkät per anmälan skulle fyllas i och det skulle anges vilken typ av missförhållande anmälan avsåg, vem som anmälde, vem utredde, vilket stöd som erbjudits och vilka åtgärder som vidtagits. Även här fanns en öppen fråga om det fanns några tveksamheter kring om anmälan skulle behandlas som en anmälan om Lex Sarah. Resultat Antalet anmälningar Samtliga 33 kommuner har besvarat enkäten. För 2008 har redovisats totalt 242 anmälningar enligt Lex Sarah, av såväl kommunala (inkl. entreprenader)som enskilda verksamheter i länet, varav 196 anmälningar enligt SoL och 46 enligt LSS Endast 3 kommuner har inte rapporterat in några Lex Sarah anmälningar. Av de 73 enskilda verksamheter som inkommit med uppgifter har totalt 8 Lex Sarah anmälningar gjorts, varav 7 enligt SoL och 1 enligt LSS. 14 av de anmälningar som kommunerna redovisat härrör från entreprenader som driver verksamhet enligt avtal åt kommuner. Det är kommunerna med den största folkmängden som haft flest anmälningar; Malmö 43, Helsingborg 58 och Kristianstad 37. Vad gäller övriga kommuner i Skåne har Bromölla flest (13 anmälningar) följt av Lomma med 11 anmälningar. Av de 242 anmälningar som inkommit har 81 berört verksamhet i särskilt boende, 117 ordinärt boende och 28 bostad med särskild service. Ytterligare 13 har avsett annan verksamhet (personlig assistans, daglig verksamhet, korttidsvistelse enligt LSS). I 3 enkätsvar kan inte utläsas vilken verksamhet som avses.

6 Redovisade anmälningar för åren År Antal anmälningar Anmälningar enligt LSS är inräknade from 2007 De enskilda verksamheter som inte haft några anmälningar enligt Lex Sarah anger olika skäl till detta, exempelvis att det med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet bedrivits ett aktivt och förebyggande arbete för att minska fel och brister, att verksamheterna har klara och tydliga rutiner, god personaltäthet, kompetent personal och låg personalomsättning, det förs samtal kontinuerligt kring etik och bemötande och att verksamheterna är små och överblickbara. En av de tre kommuner som inte haft anmälningar uppger att orsaken kan vara okunskap eller att personalen tycker det är svårt att anmäla arbetskamrater. En annan kommun uppger att informationen förbättrats och att det förs diskussioner kring verksamhetens uppdrag samt etik och moral. Ålder och kön på de personer som omfattas av anmälan I enkätmaterialet återfinns 125 kvinnor och 91 män samt ytterligare 26 personer där kön inte redovisats. Av undersökningen framgår det att 59 män angetts vara 65 år eller äldre och 28 män yngre än 65 år vid tillfället för händelsen. Den yngste var 10 år och den äldste 99 år. Antalet kvinnor 65 år och äldre var vid tillfället för händelsen 101 och 15 kvinnor var yngre än 65. Den yngsta kvinnan var 12 år, den äldsta 103 år. Antalet män och kvinnor överensstämmer inte med det totala antalet personer då det saknas uppgifter på såväl kön som ålder. I 20 av anmälningarna rör det sig om två eller fler personer. Som mest har 10 personer omfattats av samma anmälan.

7 Anmälare Det vanligaste är att arbetsledare/chef står bakom anmälan och därefter vård- och omsorgspersonal. Andra anmälare har varit biståndshandläggare, verksamhetschefer, sjuksköterskor/mas men även anhöriga. Vem som anmälde Anmälare Kommun Enskild verksamhet Summa Vård- och omsorgspersonal Praktikant Arbetsledare/chef Annan Anmälan En anmälan enligt Lex Sarah görs oftast på en blankett framtagen särskilt för ändamålet. I andra hand på en blankett framtagen för anmälan av olika brister och avvikelser såsom Lex Sarah, Lex Maria och andra avvikelser enligt SoL, HSL m.m. I de fall anmälan görs på annat sätt sker detta i ett webbaserat system för avvikelsehantering. Anmälda missförhållanden Nedanstående tabeller visar hur anmälningarna fördelar sig efter de definitioner av missförhållanden som används i Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2000:5, d.v.s. som brister i bemötande, övergrepp eller brister i omsorgerna. En anmälan kan innehålla flera typer av missförhållanden. I några av anmälningarna framkom inte vilket slags missförhållande den enskilde utsattes för.

8 Typ av missförhållanden Typ av missförhållande Brister i bemötande Övergrepp - fysiska psykiska sexuella ekonomiska av annat slag Bister i omsorg avseende: - personlig hygien 35* mathållning brister i tillsyn brister av annat slag Totalt *innehåller både personlig hygien och tand- och munhygien. Övergrepp av annat slag anges vara inlåsning av larm och störande beteende från boende. Brister i omsorg av annat slag anges till exempel vara brister i hantering av trygghetslarm, uteblivna insatser, brister vid användning av hjälpmedel, brister i informationen. Utredare av anmälan Som svar på frågan vem som utreder anmälningar enligt Lex Sarah svarar 36 % att närmaste arbetsledare utreder. I 52 % av svaren anges annan som utredare. Med annan avses verksamhetschef, regionchef, annan chef som inte arbetar inom aktuell verksamhet, myndighetschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, särskild utredningsgrupp eller kvalitetssamordnare. I vissa fall (12 %) görs utredningen av ansvarig arbetsledare tillsammans med annan, exempelvis verksamhetschef, myndighetschef alternativt medicinskt ansvarig sjuksköterska. Åtgärder med anledning av anmälningar Åtgärder efter en Lex Sarah-anmälan kan vara av två slag; dels omedelbara för att direkt undanröja risken för fortsatt missförhållande, dels långsiktiga av förebyggande karaktär i syfte att förhindra att liknande situationer inträffar i framtiden. Oftast kombineras flera åtgärder efter en anmälan.

9 Omedelbara åtgärder Omedelbara åtgärder Varning Omplacering Avstängning Avskedande Polisanmälan Omedelbara åtgärder är ofta av arbetsrättslig karaktär. Varningar utdelas och den som misstänkts utsatt någon för övergrepp kan omplaceras eller avstängas från arbetet medan utredning pågår. Svaren visar att även avskedande blivit vanligare. Polisanmälan görs alltid i samband med ekonomiska övergrepp. I de 45 anmälningar där polisanmälan gjorts kan 36 relateras till ekonomiska övergrepp, varav 15 i särskilt boende, 13 i ordinärt boende samt 8 i bostad med särskild service. Övriga polisanmälningar har gjort vid fysiska övergrepp, brister i bemötandet eller i omsorgen om den enskilde. Långsiktiga åtgärder Långsiktiga åtgärder Ändrade arbetsrutiner Utbildning/information Handledning Ändrade arbetsscheman Utökning av personal Annan åtgärd De vanligaste långsiktiga åtgärderna har varit att utbilda/informera och att ändra arbetsrutiner. Handledning är också en vanlig åtgärd. Annan åtgärd har för 2008 angetts vara samtal med den berörde och anhöriga, förbättringar i samarbete mellan olika enheter, ändring av insats. Vid elva anmälningar har inga åtgärder vidtagits. Anledningen till detta var bland annat att utarbetade rutiner redan fanns i verksamheten, att inblandade personer kände sig nöjda med samtalen, att någon skriftlig anmälan inte inkommit, att personen inte återkom, att utredningen visade att allvarliga missförhållanden inte förelåg, att motstridiga uppgifter förelåg, att informationen var oklar.

10 Stödinsatser Det finns ofta behov av stöd i samband med en anmälan såväl till den som blir anmäld som till arbetsgruppen i stort men även till arbetsledaren och den som blivit utsatt. Svaren visar att det stöd som erbjudits främst utgjorts av samtal såväl enskilt som i grupp. Andra stödinsatser som nämnts har varit handledning och stöd från företagshälsovården. Svårigheter eller tveksamheter i tillämpningen av Lex Sarah I enkäten ställs frågor kring olika svårigheter som verksamheten stött på när det gäller Lex Sarah och om det uppstått några tveksamheter om anmälningar skulle behandlas som en anmälan enligt Lex Sarah eller inte. Svaren visar att det fortfarande finns svårigheter och frågor när det gäller tillämpningen av Lex Sarah och att frågeställningarna är likartade tidigare års frågor. Tveksamhet råder fortfarande kring när en anmälan bör göras och vad som är allvarliga missförhållanden. Gränsdragningsproblem mellan Lex Sarah och Lex Maria skapar osäkerhet och det finns också tveksamheter kring vilka verksamheter som omfattas av Lex Sarah. Återkommande från tidigare år är även uppfattningen att det finns en viss återhållsamhet avseende anmälningar då det kan vara känsligt att anmäla kollegor. Det finns även svårigheter i utredningsarbetet då den drabbade kanske inte kan redogöra för händelsen eller att uppgifter står mot varandra. Underrättelse till Länsstyrelsen Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål ska nämnden anmäla förhållandet till Länsstyrelsen enligt 14 kap 2 SoL. Enligt enkätsvaren har 11 anmälningar under året gjorts till Länsstyrelsen. Skälet till att anmälningarna gjorts är inte dröjsmål utan andra anledningar, exempelvis har angivits att nämnden bedömt det inträffade som allvarligt, att personal eller anhörig anmält direkt till Länsstyrelsen, bristande kunskap om gällande rutiner samt att entreprenörer och kommuner skickat in anmälningar för kännedom. Kommentarer Länsstyrelsen kan konstatera att antalet anmälningar enligt 14 kap 2 SoL har ökat med 64 % sedan 2007 och nästan alla kommuner har haft anmälningar vilket skiljer sig från tidigare år.

11 Olika orsaker till att anmälningarna ökar skulle kunna vara att kunskapen om anmälningsskyldigheten ökat eller att kvaliteten inom äldreomsorgen blivit sämre. Länsstyrelsen kan inte dra några slutsatser utifrån det inkomna materialet och har inte fått några indikationer exempelvis genom sin tillsynsverksamhet på att en generell försämring skett inom äldreomsorgen. Det är fortfarande vanligast att arbetsledaren/chefen gör anmälan. Närmsta arbetsledaren var tidigare även den som brukade göra utredningen men en förändring har skett och nu genomförs majoriteten av utredningarna av personer utanför verksamheten, en utveckling som Länsstyrelsen ser som positiv. Av enkätsvaren kan i vissa fall utläsas att utredaren bedömer huruvida en anmälan ska ses som en Lex Sarah anmälan eller inte. Länsstyrelsen vill dock klargöra att det endast är anmälaren som avgör huruvida det är en Lex Sarah anmälan eller inte. När en anmälan inkommit måste den utredas enligt gällande föreskrifter.

12 Lagtexter om anmälan av missförhållanden inom äldre- och handikappomsorg, Lex Sarah Anmälan av missförhållanden 14 kap. 2 SoL Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla det till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag. Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. 24 a LSS Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag skall vaka över att de personer som får insatser enligt lagen får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats enligt denna lag skall genast anmäla det till den eller de nämnder som avses i 22. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag eller lagen (1993:389) om assistansersättning. Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Bestämmelser om skyldighet at anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlag

13 Den som är verksam inom omsorger om äldre eller personer med funktionsnedsättning och upptäcker eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämnden eller till den som är ansvarig för en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Denna skyldighet återfinns i 14 kap. 2 SoL (socialtjänstlagen) och 24 a LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och kallas Lex Sarah. Länsstyrelsen sammanställer årligen en rapport om tillämpningen av Lex Sarah i länet. I denna rapport redovisas anmälningar som gjorts under 2008, samt hanteringen av dessa och gäller såväl offentligt driven verksamhet som verksamhet i privat regi. Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ Epost skane@lansstyrelsen.se