Unga som förändrar världen

Transkript

1 Unga som förändrar världen U T V Ä R D E R I N G A V D I A K O N I A S A K T I V I S T G R U P P E R H E AD O F F I C E A D D R E S S SE Sundbyberg Sweden V I S I T Starrbäcksgatan 11 P H O N E +46 (0) F A X +46 (0) Diakonia.se/english

2 P A G E 1 of (18) D A T E A U T H O R Doing good / Katarina Bivald Förord: Människor som förändrar världen Det är människor som förändrar världen. Diakonias uppdrag är att här och nu hjälpa människor som lever i fattigdom, ofrihet och förtryck att själva åstadkomma en varaktig förändring av sin situation. När människor förenas i kraft, kunskap och energi kan de skapa en förändring som annars vore omöjlig. En viktig del av det arbetet sker i Sverige. Bidrag från människor i Sverige gör att människor får förändrade liv. Förutom att samla in pengar arbetar Diakonia också aktivt med att öka medvetenheten om frågor relaterade till fattigdom. Den medvetenheten är viktig för att människor ska kunna förändra världen. För några år sedan kontaktade en grupp unga engagerade människor i Göteborg Diakonia för att de ville lära sig mer om globala utvecklingsfrågor. En studiecirkel startades. Så småningom startades fler grupper, och gruppernas arbete blev alltmer integrerade i Diakonias informations- och utbildningsverksamhet. Idag samlar aktivistgrupperna cirka 135 unga som vill förändra världen. De finns i sju olika städer. Sammanlagt nådde aktiviteterna under personer. Tiden aktivisterna under samma år la ner på utåtriktat arbete motsvarade 7,3 månaders heltidsarbete. Aktivistgrupperna är en verksamhet som vi med rätta kan vara stolta över. Det är också en viktig verksamhet som vi vill fortsätta att utveckla och sprida. Därför beställde vi den utvärdering som ligger till grund för den här rapporten. Med utvärderingen ville vi ta ett helhetsgrepp om verksamheten för att se hur den, om möjligt, kan bli ännu bättre. Utvärderingen är genomförd av Doing good / Katarina Bivald. Avslutningsvis vill vi rikta ett varmt tack till alla ni som har deltagit i utvärderingen och generöst delat med er av er tid, era tankar och era idéer! Med förhoppning om fortsatta givande diskussioner om aktivistgruppernas framtid och utveckling, Caroline Källner Chef för insamling och kommunikation, Diakonia Maria Gilljam Ungdomssekreterare, Diakonia

3 Innehållsförteckning P A G E 2 of (18) 1 Bakgrund Syfte Rapportens upplägg och tillvägagångssätt 4 2 Avstamp: en framgångsrik verksamhet Engagemanget Verksamheten Ledarrollen Relationen till Diakonia Ekonomi 8 3 Aktivistgrupp Behåll! Förändra! Tydligare ledning Nationellt engagemang Utåtriktade aktiviteter Faddersamarbete med partnerorganisationer Kopplingen till den kristna tron Engagemanget i gruppen 12 4 Strategiska vägval Att fortsätta växa Förändrade ekonomiska förutsättningar Några avslutande ord om förändring 16

4 1 Bakgrund P A G E 3 of (18) Under de senaste åren har Diakonia arbetat framgångsrikt med konceptet aktivistgrupper. Aktivistgrupperna består av frivilligt engagerade unga människor, organiserade i lokala grupper. I dagsläget finns sju Diakoniagrupper i Sverige, som samlar cirka 130 aktivister. Konceptet har vuxit fram gradvis under åren, men är nu relativt tydligt. Verksamheten består av studiecirklar som träffas ungefär en gång varannan vecka, utifrån ett tema som bestäms av aktivistgrupperna själva. Förutom arbetet med studiecirklarna genomförs också en rad utåtriktade aktiviteter: Föreläsningar och workshops på församlingar och utbildningar, manifestationer och insamlingar. Flera sommarturnéer har genomförts. Aktivistgrupperna har stor självständighet när det gäller att styra den egna verksamheten; i gengäld saknas formellt inflytande över Diakonia som helhet. En till två ledare för varje grupp arvoderas för att ta en större ledarroll och sköta en viss administration, så som kontaktlistor, inrapportering av statistik, med mera. Ungdomssekreteraren på Diakonia har haft en stor del i utvecklingen och spridningen av konceptet aktivistgrupper. En del av bakgrunden till utvärderingen är en önskan att ta ett helhetsgrepp om verksamheten: Vad har fungerat och varför? Finns det områden som bör utvecklas och saker som absolut inte bör förändras? Vilket stöd upplever aktivistgrupperna att de har fått från Diakonia, och hur kan det bli ännu bättre? Vad har engagemanget i aktivistgrupperna betytt för de aktiva? Verksamheten har tidigare finansierats av Sidas CIVSAM-anslag. Från och med 2010 är möjligheterna att få bidrag därifrån begränsade. I samband med att nya finansieringskällor söks kan arbetet med aktivistgrupperna behöva förändras. Ställt inför ändrade ekonomiska och eventuellt organisatoriska förutsättningar vill Diakonia se bibehållet engagemang i de redan existerande grupperna, och ett koncept som kan spridas till fler och växa ytterligare. Det är bland annat utifrån den bakgrunden som behovet av en utvärdering av Diakonias aktivistgrupper ska ses. Ställt inför framtida strategiska vägval vill Diakonia ha mer systematiserad kunskap om hur konceptet aktivistgrupper kan utvecklas och stärkas. 1.1 Syfte Syftet med utvärderingen är framåtblickande: Att utifrån en gedigen genomgång av hur aktivistgrupperna fungerar nu ge rekommendationer kring hur verksamheten kan utvecklas ytterligare. Utvärderingen kommer titta närmare på Diakoniaaktivisternas motivation och drivkrafter, eventuellt intresse för ökat inflytande över Diakonia, relationen till Diakonias huvudmän samt samla in idéer för marknadsföring och rekrytering.

5 1.2 Rapportens upplägg och tillvägagångssätt P A G E 4 of (18) Utvärderingen har genomförts under hösten Konsultföretaget Doing good och Katarina Bivald fick i uppdrag att genomföra den. Rapporten baseras på en enkät som skickats ut till samtliga nu aktiva medlemmar, en fokusgruppsintervju genomförd under aktivisthelgen i Örebro samt kvalitativa djupintervjuer med framförallt ledare och personer som varit med och startat upp grupper. Att få se Diakonias arbete med egna ögon är ett sätt att skapa engagemang åkte några aktivister till Burkina Faso för att lära sig mer om klimatförändringarna och Diakonias arbete där.

6 2 Avstamp: en framgångsrik verksamhet P A G E 5 of (18) Diakonias arbete med aktivistgrupper är på många sätt en inspirerande framgångssaga. Aktivistgrupperna samlar engagerade unga människor, löst organiserade i lokala grupper som bedriver studiecirklar om Diakonia-relaterade frågor, gör utåtriktade aktioner på stan och informerar om Diakonias arbete i skolor, andra organisationer och inom olika verksamheter i församlingar. Under relativt kort tid har sju aktivistgrupper startats, som tillsammans samlar ungefär 130 aktivister. Utvärderingen visar på att aktivistgrupperna är en mycket uppskattad verksamhet: Engagemanget i aktivistgrupperna är roligt, inspirerande, ger ökad kunskap om viktiga frågor och en möjlighet att göra världen lite bättre; Diakonia som organisation inspirerar och motiverar; friheten att själv som grupp planera sitt arbete uppskattas, men också de nationella träffarna, stödet från Diakonia och möjligheten att träffa andra som brinner för att förändra världen. Verksamheten i korthet Uppskattad kombination av studiecirkel och utåtriktade aktiviteter Frihet i att själva styra och planera sitt arbete 1-2 arvoderade ledare per grupp, 5-20 aktiva medlemmar Engagemanget ska bygga på lust och vilja, inte tvång och krav Stark relation till Diakonia bland aktiva I den här delen beskrivs de delar av utvärderingen som handlar om den nuvarande verksamheten, under rubrikerna Engagemanget, Verksamheten, Ledarrollen, Stödet från Diakonia och Ekonomi. 2.1 Engagemanget Engagemanget i aktivistgrupperna och Diakonia upplevdes som mycket givande. Bland svaren på frågan om vad engagemanget i Diakonia gett, återkom vänskap, utlopp för engagemang och för en vilja att förändra världen, ökad kunskap om viktiga sakfrågor och ett ökat engagemang för frågor som berör fattigdomsbekämpning och global utveckling. Som svar på frågan om vad det är som har fått dem att fortsätta engagera sig i aktivistgrupperna var Att ha fått mer kunskap om intressanta sakfrågor den största anledningen. Men även kompisarna och att det har varit roligt uppgavs som viktigt. Sammantaget verkade alla faktorer spela in i beslutet att stanna kvar i aktivistgruppen; väldigt få av alternativen fick en låg rankning. 2.2 Verksamheten Att verksamheten är uppskattad visar också svaren på frågan om vad som varit bäst med aktivistgrupperna. Alla olika delar av verksamheten återkom i svaren, så som aktivisthelgerna, studiecirklarna, de utåtriktade aktionerna på stan, sommarturnén och utbildningar och workshops för församlingar och andra organisationer. I svaren

7 framkom också mer svårformulerade delar som känslor och attityder; att vara en del av något större, friheten i att själv få planera sitt arbete, gemenskapen. P A G E 6 of (18) Grundstommen i verksamheten är den studiecirkel som bedrivs. Utifrån bestämda teman, ofta gemensamma för alla aktivistgrupperna och ibland synkroniserade med Diakonias kampanjer, lär sig gruppens deltagare mer om viktiga samhällsfrågor. Ibland hålls öppna föreläsningar, i övrigt hittas deltagare bland vänner till gruppmedlemmarna och genom affischer och information på högskolor och i bostadsområden. Grupperna varierar i storlek, men få grupper är mindre än fem personer eller större än tjugo. Det är alltså en förhållandevis liten grupp människor som involveras i den direkta verksamheten, även om antalet personer som genom aktivistgrupperna kommer i kontakt med Diakonia är betydligt större. Det sker främst genom de utåtriktade aktiviteter som grupperna anordnar. Aktivistgrupperna genomför en rad utåtriktade aktiviteter, alltifrån manifestationer ute på stan till föreläsningar och workshops för församlingar, andra organisationer och högskolor. Ett intressant exempel på det sistnämnda är Jönköpingsgruppens samarbete med lärarutbildningen på högskolan i Jönköping kring hur framtidens lärare kan bli bättre på använda kompetens från ideella organisationer. Under 2009 genomförde aktivistgrupperna sammanlagt 110 aktiviteter som nådde cirka personer. Den tid som aktivisterna befann sig i utåtriktade aktiviteter under samma år motsvarar 1208 timmar, eller 7,3 månaders heltidsarbete. 22 pressklipp genererades tack vare aktivisternas arbete. 2.3 Ledarrollen Av de som besvarade enkäten var 14 personer ledare. Åtta personer hade varit aktiva i 1 2 år och fem i 3 4 år. Ledarna lade ner 5 6 timmar i månaden eller mer än 6 timmar på sitt engagemang i aktivistgrupperna. Dessutom genomfördes ett antal kvalitativa djupintervjuer med personer som antingen var ledare nu, hade varit det tidigare eller hade varit med och startat upp nya grupper. I de kvalitativa intervjuerna betonade många att det var svårt att beräkna hur mycket tid ledaruppdraget tog; flera beskrev det som inte särskilt betungande just nu, men att det hade tagit mer tid i början medan man lärde sig. Även ledarna var i stort nöjda med nivån på tiden som de lägger ner. 13 av 14 ledare var också engagerade i en annan organisation. Av dessa var tio engagerade inom en församling. Ledarna arvoderas, bland annat för att utföra vissa administrativa funktioner, som att hålla adresslistan uppdaterad och rapportera in gruppens aktiviteter. Vissa grupper använde sig av dubbelt ledarskap, vilket i intervjuerna framhölls som mycket positivt. I de fallen arvoderades båda ledarna. I samtliga intervjuer ställdes frågor om arvoderingen. Det fanns en ambivalent inställning till den. Ingen av ledarna menade att arvoderingen var avgörande för deras engagemang. Vissa menade till och med att den kunde leda till ett dåligt samvete kring att inte göra tillräckligt. Samtidigt menade andra att den ändå bidrog

8 till att man kunde prioritera att göra administrationen. Några tyckte att man kunde ha kvar arvoderingen, men sänka den. Ingen menade att den behövde höjas. P A G E 7 of (18) I enkäten speglade svaren från ledarna i stort svaren från alla aktiva, vilket tyder på att det inte finns någon tydlig skiljelinje mellan ledare och deltagare i grupperna, till exempel kring hur man uppfattar verksamheten eller stödet från Diakonia. Skiljelinjen verkar istället gå mellan de som har varit aktiva i ett par år och de som är nya. Det är också något som de kvalitativa intervjuerna och fokusgruppsintervjun från aktivisthelgen speglar. Vi ska se närmare till den skiljelinjen i nästa del, Aktivistgrupp 2.0. Den största skillnaden som ändå kan ses mellan ledare och deltagare är, förutom att de logiskt lägger ner något mer tid på engagemanget i aktivistgrupperna, är hur de kom i kontakt med Diakonia. Sett till alla svar är jag blev tillfrågad av en vän det helt klart vanligaste alternativet. Ledarna uppgav dock i högre grad att de kommit i kontakt med Diakonia genom att träffa en representant från organisationen genom sin utbildning eller vid något annat tillfälle. Relativt blygsamma fyra personer uppgav att de kom i kontakt med Diakonia via en vän. De kvalitativa intervjuerna visar på samma sak, inte minst för de ledare som också varit med och startat upp grupper. Den framgångsrika uppstarten av nya grupper de senaste åren följer ett tydligt mönster: Personer kommer i kontakt med Diakonia genom att träffa en representant från organisationen under sin utbildning, ofta dåvarande ungdomssekreteraren Julia Daniels. Därefter blev de personligt tillfrågade av henne om de ville vara med och starta upp en aktivistgrupp. Ofta kombinerades det med att de hade vänner som var med i aktivistgrupperna i andra städer eller precis hade flyttat till en ny (universitets)stad och sökte efter ett utlopp för sitt engagemang i den nya staden. Jag pratade med Julia återkom ständigt bland berättelserna om hur det kom sig att de engagerade sig och var med och startade upp grupper. Julia tipsade dem också ofta om andra personer som var intresserad i samma stad, och tillsammans hade man ett första möte med henne där de gick igenom vad aktivistgrupperna och ledarrollen innebar. De flesta av ledarna upplevde stödet från Diakonia som oerhört positivt, uppgav att de hade fått tillräckligt med information när de startade upp och att de vid uppstarten hade haft en relativt tydlig bild av verksamheten. Därefter pratade de med vänner och studiekamrater och satte eventuellt upp lappar på högskolan och drog ihop en första grupp. Vi ska se närmare till relationen till Diakonia nedan. 2.4 Relationen till Diakonia Från Diakonias sida var man av naturliga skäl intresserade att fånga in hur de aktiva såg på relationen till Diakonia. Vad tyckte man om stödet från Diakonias sida, hur ser man på Diakonia som organisation och helhet, och skulle man vara intresserad av ökad påverkan av Diakonias övergripande inriktning? Överlag sågs relationen till Diakonia som oerhört positiv. Flera av frågorna fångar in detta. Stödet från ungdomssekreteraren framhölls av många som väldigt bra och centralt för engagemanget; flera ville ha en tätare kontakt med anställda på Diakonia, Diakonia som organisation framhölls som en av de mest positiva delarna med engagemanget i aktivistgrupperna, och känslan av att vara en del av ett större sammanhang och en viktig organisation framhölls som exempel både på det bästa

9 med aktivistgrupperna och på vad engagemanget i aktivistgrupperna har gett de aktiva. P A G E 8 of (18) Aktivistgrupperna bedriver idag sitt arbete med stor självständighet och saknar en formell plats inom Diakonias demokratiska struktur. Till exempel är de inte lokalföreningar i egentlig mening, eftersom Diakonias medlemmar är kyrkor, och de skickar inte ombud till Diakonias årsmöte. I enkäten ställde vi också frågor om de aktiva skulle vilja kunna påverka Diakonias övergripande arbete och inriktning mer, och vad de i så fall skulle vilja påverka. Endast 40 procent sade sig vilja kunna påverka Diakonia mer. 13 procent sade direkt nej. 47 procent visste inte. Det måste anses som ett relativt lågt intresse för att kunna påverka, särskilt eftersom frågan i det här läget inte ställde några krav på motprestationer (nedlagd tid, ökad administration, ökad styrning från Diakonias sida). När de fick specificera hur intresserade de var av att påverka specifika delar av Diakonias arbete och inriktning var de vanligaste svarsalternativen Lite intresserad samt i ett fall inte så intresserad. Det som flest ändå skulle vilja kunna påverka var fokus för Diakonias kampanjer ligger, hur kampanjerna genomförs samt vilka verksamheter som Diakonia prioriterar i Sverige. Lägst intresse hade man för att sitta med i Diakonias styrelse; något större intresse fanns för att åka på Diakonias årsmöten. Aktivisthelgen beskrevs både i enkäten och i de kvalitativa djupintervjuerna som ett viktigt sätt att behålla engagemanget, utvecklas i aktivistgrupperna och påminnas om det större sammanhanget. Träffarna verkar också vara ett bra sätt både att involvera nya i gruppen och stärka deras engagemang och för att få personer som har varit med ett tag att känna att de fortsätter att utvecklas. Ungdomssekreteraren var som vi har sett centralt både för det bibehållna engagemanget och för uppstarten av nya grupper. I genomsnitt besöktes varje grupp inte mer än en gång om året, vilket samtliga intervjuade tyckte var en lagom nivå. Flera betonade att de visste att de alltid kunde ringa Julia om de undrade över något, vilket var ett stort stöd i ledarrollen. 2.5 Ekonomi Verksamheten har en total omsättning om cirka kronor per år. Då är lönekostnaderna för tjänsten ungdomssekreterare inräknat, som även rymmer andra arbetsuppgifter. Utgifterna är fördelade enligt följande: Budget: Aktivistgrupperna Personal; ungdomssekreterare Aktivistgrupperna; aktivisthelg, arvodering, resor Mobilisering; material, kampanjer Lokala kampanjer; utställning, festivalavgifter Totalt Figur 1: Budget aktivistgrupperna, 2010

10 Den helt klart största utgiftsposten är den för tjänsten ungdomssekreterare. Där ingår visserligen ett större uppdrag än att enbart stödja aktivistgrupperna, så som till exempel att föreläsa på olika Diakonia-relaterade utbildningar. Som vi har sett är de delarna av ungdomssekreterarens arbete centralt för den fortsatta spridningen och tillväxten hos aktivistgrupperna, eftersom det är genom utbildningar och möten med representanter från Diakonia som många har kommit i kontakt med verksamheten. P A G E 9 of (18) Verksamheten har tidigare i huvudsak finansierats av Sidas CIV-SAM bidrag. Från och med 2011 kommer möjligheterna att få bidrag därifrån vara begränsade. En del av den här utvärderingen har alltså fokuserat de ekonomiska villkoren för verksamheten. Diakonia söker aktivt andra finansieringskällor, bland annat bidrag från Europeiska unionen. Bidrag ställer sina specifika krav på en verksamhet och dess organisering, inte minst för en verksamhet med så lös styrning som aktivistgrupperna. I ansökningar ska ofta specifika aktiviteter, mål och indikatorer specificeras, till exempel hur många personer man når, antal aktiviteter med mera. Det innebär i praktiken att den centrala organisationen lovar saker som den lokala ska uppfylla. För en verksamhet som aktivistgrupperna blir det en balansgång mellan nödvändigheten att hitta fortsatt finansiering för verksamheten och samtidigt bevara den frihet att själv i grupperna bestämma vad man vill göra, som så många ser som en viktig del av konceptet. Inom Diakonia finns också en ambition om att inte bara bibehålla det engagemang som redan finns i aktivistgrupperna, utan också att verksamheten ska fortsätta växa. Samtidigt finns det begränsade möjligheter att öka budgeten. Fler aktivistgrupper och fler aktiva innebär högre omkostnader. Det behövs en hållbar ekonomisk modell som också klarar av tillväxt. Vi ska se närmare till den och andra balansgångar i de två följande avsnitten; Aktivistgrupp 2.0 samt Strategiska vägval.

11 3 Aktivistgrupp 2.0 P A G E 10 of (18) Aktivistgrupperna har överlag varit oerhört framgångsrika. Antalet grupper och aktiva har ökat stabilt över ett antal år. De aktiva är nöjda med verksamheten och får ut mycket ifrån engagemanget i Diakonia. Många har en långsiktighet i sitt engagemang och vill kunna fortsätta förändra världen till det bättre. Samtidigt finns det bland de aktiva en mängd tankar kring hur verksamheten kan utvecklas och bli ännu bättre. Några har framkommit i enkäten, andra i de kvalitativa djupintervjuerna, vissa har förts fram av aktivisterna själva, andra av personer inom Diakonia. Ytterligare andra har samlats in genom andra organisationers erfarenheter av liknande verksamheter. Även så är det i denna del av rapporten aktivisternas egna tankar och idéer som får mest utrymme. Aktivistgrupp 2.0 samlar ett antal ofta motstridiga - idéer kring hur verksamheten kan utvecklas och bli ännu bättre. Inte minst samlar denna del av rapporten också områden som aktivisterna inte vill förändra; delar som de tycker är centrala för sitt engagemang, det bästa med aktivistgrupperna, det som ger mest eller fungerar bäst. I arbetet för att förbättra en verksamhet är det viktigt att veta vad som bör förändras och vad som inte bör ändras. Denna del av rapporten ska ses som ett smörgåsbord av nya och gamla idéer, av förslag på fortsättningar och förslag på förändringar. De är ibland rakt motstridiga. Vissa aktiva betonar vikten av frihet för aktivistgrupperna att själva planera sitt arbete. Andra efterfrågar tydligare ledning och bättre styrning från Diakonias sida. Här samsas de alla. Först i nästa del sammanställs de på ett mer systematiskt sätt och organiseras i ett antal framtida vägval. 3.1 Behåll! En fråga i enkäten handlade specifikt om vad aktivister inte ville skulle ändras kring aktivistgrupperna. Det togs också upp under samtliga intervjuerna. Behåll! Ingenting som får engagemanget att kännas som ett tvång. Det måste fortsätta att fokusera på att det ska vara roligt och lustfyllt att vara med Vi ska fortsätta att ha ambitionen att informera i församlingar och i församlingarnas ungdomsarbete. Det är vår kärnmålgrupp: den målgrupp vi kan nå bättre än någon annan organisation Det var mycket de som intervjuades och de som besvarade enkäten ville behålla. Citaten ovan är ett axplock av svar från enkäten. Aktivistträffarna varje termin framhölls av flera som en sådan sak de inte ville skulle ändras, liksom kombinationen av utåtriktat och inåtriktat arbete; att grupperna både bedrev studiecirkel och utvecklade gruppens deltagare samt informerade i församlingar och genomförde aktioner på stan, samt den starka relationen till Diakonia.

12 I stort sett alla delar av aktivistgruppernas arbete och stödet från Diakonia framhölls av någon som värda att bevara. Som vi ska se sätter det specifika begränsningar för förändrings- och utvecklingsarbete. Risken finns alltid att ändra för mycket, eller att genom ett förskjutet fokus från den nuvarande verksamheten till det som ska förändras tappa fart och energi i det som fungerar. Men det är på många sätt ett angenämt problem att ha som verksamhetsledning; en fungerande verksamhet i grunden och, som vi ska se nedan, ändå en hel del idéer kring hur den skulle kunna bli bättre. P A G E 11 of (18) 3.2 Förändra! Både i enkäten och i djupintervjuerna framkom flera förslag på hur verksamheten kan utvecklas. Vissa efterfrågade en tydligare ledning och struktur från Diakonias sida, ibland på en organisatorisk nivå, ibland på en praktisk verksamhetsnivå med gemensamma aktioner, samordnade nationellt och utförda lokalt, eller förslag på studiecirkelupplägg för terminsträffarna Tydligare ledning Vissa av enkätsvaren och intervjuerna efterfrågade tydligare ledning från Diakonias sida. Det inkluderade bland annat förslag på upplägg för studiecirkelträffarna, samordning av gemensamma aktioner samt teman som följer Diakonias kampanjer. Det sistnämnda ansågs ge viktig draghjälp i arbetet. I en intervju formulerades förslaget om tydligare ledning som en förfrågan om mer utmaningar. Den intervjuade såg det som ett sätt att behålla gruppernas frihet, som sågs som positiv, men samtidigt få en välbehövlig knuff i ryggen. Utmaningar istället för krav, och ett fortsatt lustfyllt engagemang Nationellt engagemang En av de största stötestenarna som framkom i intervjuerna och också återfanns bland enkätsvaren, var frågan om vad man skulle göra när man kände att man hade varit med ett tag. Alla betonade att det var viktigt med nyrekrytering och att studiecirkelsupplägget gav möjlighet för nya att lära sig. Samtidigt innebar det för många att verksamheten efter några år kunde kännas upprepande; gruppen började hela tiden om, man kände igen frågorna och tankarna som kom fram. Flera som hade varit med ett par år ville fortsätta vara engagerade i aktivistgrupperna om de fortfarande kände att de utvecklades, om det fortfarande var utmanande. Annars förutsåg flera att de skulle sluta i samband med flytt, när året var slut eller gradvis trappa ner sitt engagemang. Frågan om hur man skulle kunna erbjuda verksamhet för de som varit med ett tag sysselsatte flera. Ökat engagemang på en nationell nivå fördes fram som en lösning på det problemet; fler utbildningar, träffar med andra organisationer, referensgrupper med mera. Vissa såg att det skulle kunna ske också på lokal nivå, genom en lednings- eller planeringsgrupp som skiljdes från studiecirkelverksamheten. En sådan grupp skulle kunna samordna utåtriktade aktiviteter, utbilda nya eller boka in och planera externa föreläsningar.

13 3.2.3 Utåtriktade aktiviteter Även kring aktionerna och de utåtriktade aktiviteterna hade många idéer kring förändringar. En sådan var samma-dag aktioner, där en grupp planerar en aktion som kan genomföras på flera platser samma dag. Förslag på sätt att göra aktioner utan att de blev mossiga efterfrågades. P A G E 12 of (18) En aktivistgrupp planerade att involvera församlingens ungdomsverksamhet i aktionerna och förde fram det som en rolig idé att utveckla eller pröva för andra grupper. Det är ett sätt att få en chans att informera om sakfrågan, få mer fart och energi i aktionerna och låta fler och yngre unga vara med och förändra världen. Förändra! Kanske mer förslag på vad vi kan göra under terminerna, en slags grundterminsplanering som gruppen sedan kan anpassa till behov och vilja Jag börjar känna mig för gammal för aktivistgrupperna / / jag känner igen mycket av det man gör. Att gruppen hela tiden förnyas har både för- och nackdelar: positivt att hela tiden få nya tankar, idéer och input men lite negativt för det blir lätt repetitioner" Faddersamarbete med partnerorganisationer Faddersamarbeten med partnerorganisationer i andra länder och utbytesresor fördes fram som en idé kring hur aktivistgrupperna skulle kunna arbeta. Det nämndes både i enkätsvaren och i en av intervjuerna Kopplingen till den kristna tron En stötesten som många aktivister verkar fundera kring är hur man ska förhålla sig till att aktivistgrupperna är fristående från Gud. Ingen verkar här ha några klara svar. Även om relationen till Gud, att kunna se engagemanget i Diakonia som en del av sitt kristna engagemang, var viktigt för dem personligen, var de också medvetna om att det kunde fungera uteslutande för icke-kristna. Många uppskattade möjligheten att kunna bjuda in icke-kristna vänner. Samtidigt ville de själva ha mer inslag av bön och religion i verksamheten. Vissa grupper har löst det genom att ha en andakt innan mötet som är frivillig och på så sätt skiljt från själva verksamheten Engagemanget i gruppen Ytterligare en stötesten var hur man skulle kanalisera engagemanget i hela gruppen, eller inkludera alla. Vissa upplevde att det lätt bildades en kärntrupp av väldigt aktiva. Det kunde, trodde man, fungera uteslutande för de som ville gå med i gruppen. Ofta slutade det med att samma personer gjorde nästan alla uppgifter. Samtidigt var det viktigt att alla medlemmar i gruppen själva kunde besluta om nivån på sitt engagemang, utan dåligt samvete över att göra för mycket eller för lite. Det måste vara lika okej att bara vilja gå på studiecirkelträffarna som att vilja ta ett större ansvar kring aktioner och de andra utåtriktade aktiviteterna, och tvärtom.

14 Ur organisatoriskt perspektiv är frågan om kärntruppernas varande eller icke varande intressant, som vi ska se närmare till nedan och diskutera ytterligare i nästa avsnitt, Strategiska vägval. Kärntrupper av personer som har varit aktiva ett tag innebär nämligen att många aktivistgrupper står inför en generationsväxling, särskilt i kombination med att personer som varit aktiva ett par år efterfrågade nya utmaningar. Det innebär att målet om tillväxt för aktivistgrupperna också måste beakta tillväxten inom redan existerande grupper, och planera för att flera av de mest drivande inom ett eller två år kan ha slutat. P A G E 13 of (18) Det här avsnittet har fokuserat de idéer som framkommit i enkäten och i djupintervjuerna, det vill säga de tankar som aktivisterna själva har kring vad som ska förändras, och vad som inte bör göra det. De är ibland motstridigare; vissa efterfrågar tydligare ledning, andra uppmärksammar friheten att själva planera sitt arbete som en sådan sak som absolut inte bör ändras. I de strategiska vägval som verksamheten står inför spelar dessutom andra faktorer in, än enbart de aktiva självas uppfattning: ekonomiska och organisatoriska faktorer ställer sina krav och erbjuder sina möjligheter. I nästa avsnitt sammanfattas idéerna ovan och det som framkommit i intervjuer med personer inom Diakonia i ett antal strategiska vägval. Rapporten lämnar också vissa rekommendationer.

15 4 Strategiska vägval P A G E 14 of (18) Även om en del av syftet med utvärderingen har varit att skapa en översiktsbild över hur aktivistgrupperna fungerar idag, har fokus hela tiden varit framåtblickande. Två huvudfrågor ligger till grund för det kommande strategiska arbetet med att utveckla verksamheten: Hur kan vi växa, samtidigt som vi säkrar fortsatt engagemang inom de grupper och bland de aktiva som redan finns? Och hur kan vi göra det med förändrade ekonomiska förutsättningar? Rapportens slutsatser i korthet Renodla arvoderingen till att enbart gälla administration Sätt realistiska tillväxtmål, som även inkluderar generationsväxling och nyrekrytering inom existerande grupper Bygg nyrekryteringen på fortsatt personlig kontakt mellan ungdomssekreteraren och frivilliga Ge ökat stöd från Diakonia, när det gäller förslag på träffar och teman Förändra inte för mycket 4.1 Att fortsätta växa Aktivistgrupperna har vuxit betydligt de senaste åren, i huvudsak genom etableringen av nya grupper i flera städer. Det framgångsrika arbetet med att sprida verksamheten, gör det relativt enkelt att lämna rekommendationer för hur aktivistgrupperna kan nå ännu fler städer: Fokusera på universitetsstäder; bygg etableringen på personlig kontakt med ungdomssekreteraren, till exempel genom föreläsningar inom utbildningar, kontakt med aktivister som flyttat eller personer som kommit i kontakt med Diakonia och aktivistgrupper på annat sätt och tipsa om andra intresserade i samma stad. Samtidigt är det viktigt att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. Målet är inte att snabbt starta upp så många grupper som möjligt, utan att antalet aktiva och grupper ska växa gradvis. De nya grupperna ska finnas kvar efter ett par år och de grupper som redan finns ska fortsätta att utvecklas. Det handlar bland annat om att sätta realistiskt mål. Utvärderingens bedömning är att ett sådant mål skulle kunna vara tre nya grupper de kommande tre åren, så att antalet aktivistgrupper år 2013 är tio. Att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt handlar också om ekonomiska förutsättningar. Med den nuvarande modellen av två aktivisthelger per år och arvoderade ledare i varje grupp ökar kostnaderna snabbt i takt med att verksamheten expanderar. Utvärderingens förslag här är att minska arvoderingen för ledare, begränsa det till en ledare per aktivistgrupp, och renodla arvoderingen till att fokusera på administrativa uppgifter. Grupperna skulle alltså kunna ha en arvoderad administratör, som för en symbolisk summa utför de administrativa uppgifterna, och en till två ledare som tar ett större ansvar för att planera träffar och leda gruppens utveckling. En renodlad administratörroll har den extra fördelen att den inte förhindrar det dubbla ledarskap, som så många grupper som använt det

16 uppskattar. Det gör också förväntningarna på ledarrollen tydligare, något som efterfrågades i intervjuerna. P A G E 15 of (18) Om fler aktivistgrupper är ett sätt att växa på, är tillväxt inom redan existerande grupper en annan. I dagsläget är de flesta grupper relativt små, med cirka fem till femton aktiva. Till viss del avgörs detta av studiecirkel-formatet, där en större grupp snabbt blir svårhanterad. En bredare rekrytering inom existerande grupper skulle emellertid göra det möjligt att tillåta punktinsatser i högre grad; att delta på aktionerna eller andra utåtriktade aktiviteter, komma på öppna föreläsningar eller vara med i insamlingsarbetet. Det motverkar risken att aktivistgrupperna blir interna. I dagsläget rekryteras de första aktiva framförallt genom ledarnas vänner. De flesta nya som kommer in senare nås också genom vänner eller vänners vänner till gruppen. I kombination med de små grupperna riskerar det att leda till en relativt intern verksamhet. Många grupper står också inför en generationsväxling. Flera grupper har varit igång i cirka två år; de som var med från början upplever att de redan har gått igenom processen med en ny grupp och ett nytt ämne ett par gånger, redan har varit på aktivisthelgerna och deltagit i sommarkampanjen. De efterfrågar nya former för engagemang och kommer annars med största sannolikhet röra sig vidare mot andra typer av engagemang. Det är inte alltid ett problem. En verksamhet som riktar sig till unga studenter kommer nästan per definition att ha en hög genomströmning av aktiva. Genomsnittstiden inom många ungdomsorganisationer med motsvarande åldersgrupper är till exempel tre år. Självklart finns det ändå en betydande kompetens och ett viktigt engagemang bland de som varit med ett tag. Att finna nya former att kanalisera det kan erbjuda stora fördelar för verksamheten. Men oavsett om personerna i fråga så småningom slutar, eller om de rör sig vidare mot nya arbetsuppgifter, kommer nya ledare behöva rekryteras och ny kärntrupper inom studiecirklarna bildas. Även det kommer att ta ungdomssekreterarens tid i anspråk. Frågan om fortsatt engagemang för personer som varit med ett tag diskuterades flitigt under intervjuerna och i de öppna svaren på enkäten. Det finns inga entydiga lösningar om hur det skulle se ut. En rekommendation från utvärderingens sida är att utnyttja det intresse som finns bland personer som varit med ett tag, genom att tillsätta en referens- eller diskussionsgrupp kring hur deras roll skulle kunna se ut. De kan med fördel också involveras i diskussionerna kring den här rapportens slutsatser och kring aktivistgruppernas fortsatta utveckling. En möjlig lösning är att i framtiden renodla aktivisthelgerna, till att en gång om året fokusera sakfrågor, som i huvudsak riktar sig till nya medlemmar, och en gång om året fokusera frågor som utbildningsmetoder, ledarskap, aktionsidéer och workshopsmaterial, som i huvudsak riktar sig till ledare eller till personer med intresse för att ta en större roll i aktivistgruppernas verksamhet. Det är ett sätt att långsiktigt ha råd med aktivisthelger när antalet aktiva och antalet grupper som skickar aktivister gradvis ökar. En nackdel är att uppdelningen mellan väldigt aktiva och något mindre aktiva riskerar att öka.

17 4.2 Förändrade ekonomiska förutsättningar P A G E 16 of (18) När möjligheterna att få bidrag från Sida för den här typen av informationsarbete minskar, ökar behovet av att istället finna andra finansieringskällor. Och med andra finansieringskällor kommer ändrade krav och ekonomiska förutsättningar. Det handlar delvis om hur mycket pengar man har att satsa på verksamheten. Ett par förslag kring hur en ekonomisk modell som möjliggör utvidgning av verksamheten skulle kunna se ut har redan lämnats; ändrade rutiner kring arvodering, som istället fokuserar administration, fortsatt satsning på tjänsten ungdomssekreterare samt eventuell inriktning på aktivisthelgerna efter roll i gruppen. Men förändrade ekonomiska förutsättningar handlar också vilka organisations- och verksamhetskrav som finansiären ställer. Det kan till exempel handla om val av tema för kampanjerna, antalet utåtriktade aktioner och antal personer som nås av verksamheten. Hur förhåller man sig till ansökningarna till andra finansiärer ställer krav på en verksamhet som hittills definierats genom just friheten från krav? Det är frågor som många organisationer brottas med. Utvecklingen att bidrag går från att vara allmänna och relativt ospecificerade, till att istället ges för specifika frågor och i projektform, blir allt tydligare. Pengar söks centralt, för verksamhet som ska genomföras lokalt. Hur mycket kan man som central organisation lova att lokala grupper ska genomföra? Utvärderingens rekommendation är att mätbara indikatorer antal utåtriktade aktioner, till exempel sätts nära den nuvarande nivån, som aktivistgrupperna redan utför med viss anpassning för uppstart av nya grupper. På så sätt utgår ansökningarna ifrån aktivistgruppernas egna prioriteringar och verkligheter. Att från centralt håll bestämma temat för till exempel sommarkampanjen är inte oproblematiskt, men det ska samtidigt poängteras att många av de intervjuade och av enkätsvaren uppskattade när aktivistgrupperna arbetade utifrån samma tema som Diakonia i övrigt. Ett gemensamt, centralt satt tema ger draghjälp, mer metodoch kunskapsmaterial och ökade möjligheter för aktionstips, som också efterfrågades. Att från Diakonias sida erbjuda förslag på upplägg för terminsträffarna är även det ett sätt att stärka delar av verksamheten, till exempel genom förslag på dagar att uppmärksamma för gemensamma aktioner, samtidigt som det ändå är fortsatt frivilligt för grupperna att välja en egen planering eller göra ändringar. Det är ett sätt att leda genom stöd, snarare än genom krav. De personer som varit aktiva ett tag och söker nya möjligheter för att utvecklas inom verksamheten, skulle helt klart kunna vara delaktiga här. 4.3 Några avslutande ord om förändring Diakonia står inför ett angenämt problem. Det handlar om den balansgång som uppstår när man vill förändra en redan framgångsrik verksamhet. Å ena sidan vill man att verksamheten ska fortsätta utvecklas, och ser flera områden som skulle kunna förbättras. Å andra sidan riskerar förändringsarbete alltid att ta tid och fokus från den existerande verksamheten, den som i grunden redan fungerade mycket bra.

18 Aktivistgrupperna gör ett oerhört viktigt arbete idag. De är unga som förändrar världen. Där finns engagemang, arbete, energi och kunskap att vara stolta över. Möjligheten att sprida verksamheten ytterligare, att ge fler unga ett utlopp för sitt engagemang och chansen att se hur mycket som kan göras och redan görs, är ett fantastiskt tillfälle att ta till vara på. P A G E 17 of (18) De två sista slutsatserna för den här utvärderingen är: Involvera aktivisterna i förändringsarbetet. Här finns en oerhörd kompetens och en lojalitet mot en organisation som de brinner för. Och: Förändra inte för mycket. Var stolta över en verksamhet som redan uträttar mycket! Under 2009 samlade aktivisterna in tusentals underskrifter för ett rättvist klimat inom Countdown to Copenhagen -kampanjen.