Träfikledning ällä träfiksläg

Transkript

1 Omvä rldsänälys Informätionshäntering genom federätiv och regleräd process fo r Träfikledning ällä träfiksläg Rapport Projekt 288 Version 1.0 Mikael Lind Alf Peterson Stefan Svensson 1

2 Förord Trafikledning utförs inom alla trafikslag flyg, sjöfart, järnväg och väg för att skapa så effektiva och säkra transporter som möjligt för såväl gods som passagerare. Inom varje trafikslag utförs detta av såväl offentliga som privata organisationer. Detta gäller likaväl för urbana, regionala och nationella som internationella transporter. Utveckling och utövning av trafikledning har under många år drivits inom respektive trafikslag. I takt med att samhället har blivit allt mer uppkopplat med såväl uppkopplade människor som enheter samt ökade krav från transportsystemets brukare har trafikledning i praktiken kommit att omdefinieras, vilket har kommit ställa krav på etablerade former för informationssamverkan mellan olika aktörer i transportsystemet Viktoria Swedish ICT fick av Forum för transportinnovation och aktörerna för färdplan för trafikslagsövergripande trafikledning alla trafikslag under våren 2014 uppdraget att koordinera framtagandet av en färdplan och särskilt peka på vikten av federerad och reglerad informationssamverkan. Fokus var att utveckla en färdplan baserat på informationsfederationer för att stödja arbetet med öppna data hos transportsystemets olika aktörer, att tillgängliggöra detta från såväl offentliga som privata aktörer under ordnade och reglerade förhållanden samt att på detta sätt också stimulera innovationer inom och mellan trafikslagen och till nytta för användaren. Syftet med färdplanens genomförande är att de offentliga transportverkens, näringslivets, avnämarnas och akademins gemensamma ansträngningar ska leda mot ett hållbart transportsystem utifrån hållbarhetsbegreppets hela omfattning. I november 2014 gav färdplanens styrgrupp via Vinnova ett fortsättningsuppdrag att genomföra en omvärldsanalys av Trafikslagsövergripande trafikledning/trafikinformation och former för samverkan samt granskning av processen för motsvarande/snarlika satsningar som genomförts i samhället på nationell och internationell nivå. Syftet med omvärldsanalysen, som kan ses som ett komplement till färdplanen, är att skapa en gemensam kunskapsbas och samla erfarenheter om vad som pågår runt om i världen kring informationssamverkan och som har betydelse för trafikledningsområdet inom och mellan trafikslag. Hur har processen sett ut i andra branscher? Vad har andra samhällssektorer gjort i Sverige och vad kan vi lära av detta? Vad kan behöva förändras från legal synpunkt? Det finns pågående initiativ liksom starka drivkrafter att gå från nuläge till ett börläge genom ökad samverkan både inom och mellan trafikslagen samt tillämpning av ny teknik, utveckling av nya strategier och förändring av gamla förhållningssätt och vanor. Den innovation som färdplanen föreslår är en informationsfederation med dess operativa realisering. Omvärldsanalysen belyser värdet av det federativa tänkandet, dels inom trafikslagen för ökad tillgång till data och utveckling av nya tjänster och innovationer, dels mellan trafikslagen för till exempel effektiva och attraktiva bytespunkter med trafikslagsövergripande tjänster som tillför ökad nytta för resenären och godskunden. Det handlar också om tekniska innovationer när det gäller fordonen och vägnätet samt att utveckla kollektiva transportmedel. Som exempel kan nämnas att initiativet till utveckling och ökat samarbetet inom flygtrafiken drevs av de stora förseningarna på 90-talet. Flygtrafikledningarna såg ökade behov av samverkan och informationsdelning. Det finns mycket att lära av denna process för andra trafikslag. Rapporten refererar till några ledande teknikleverantörer, som på olika sätt driver utvecklingen. Den lyfter också fram ett antal realiserade projekt eller federationer (allianser, kooperativ), som utvecklat samarbeten avseende regelverk, information och tjänster inom olika branscher och som kan tjäna som goda exempel för trafikområdet. Den stora utmaningen och möjligheten är samverkan mellan aktörer, offentliga och privata. Vikten av federerad och reglerad informationssamverkan bekräftas av många organisationer. Nationellt finns Samtrafiken, som under lång tid varit navet för all trafikdata avseende kollektivtrafik i Sverige. Samtrafiken har skapat en plattform för tillgång till data och ett ramverk för samverkan i en fungerande federation mellan många aktörer. Projekt East West Transport Corridor II, som har haft som syfte att utveckla en effektiv, säker och miljövänlig hantering av de ökande godsmängder som går i östvästlig riktning i södra Östersjöregionen, har skapat ett koncept för anslutning av många nationer och parter i en associationsmodell med olika anslutningsformer (EWTC Association). 2

3 Behovet av data och möjlighet att analysera stora datamängder - inte minst realtidsdata - är i stigande. Vi ser å ena sidan data som är fritt tillgänglig utan restriktioner och å andra sidan data som är tillgänglig för en viss grupp eller organisation med mer eller mindre reglerad åtkomst. Det finns flera exempel på organisationer som utvecklat tekniska plattformar för insamling, access och vidareutnyttjande av data inom trafikslagen. Danska Sjöfartsverket (Danish Maritime Authority) har till exempel utvecklat en tjänsteplattform DMA Maritime Cloud). Nederländska Väg- och vattenbyggnadsverket (Rijkswaterstaat) har skapat ett National Data Ware House tillsammans med olika aktörer. Nederländerna utgör ett bra exempel på tilllämpning av samverkan inom trafik- och transportområdet. Vidare kan nämnas att Ericsson har utvecklat en plattform, Mobile Service Delivery Platform (MSDP), som även är ett affärsstödsystem för den mobila marknaden. Nya affärsmodeller växer fram för samverkan mellan flera aktörer. Här visar trendanalyserna på snabba förskjutningar inom en rad områden bara under det senaste decenniet och stora förändringar är att vänta - inte minst beroende på att tekniken utvecklas oerhört snabbt, med nya konsumtionsmodeller baserade på till exempel molntjänster, ökad mobilitet och uppkopplade enheter. Vi ser en ökad användning av sociala medier i informationsflödet. Ett exempel på detta är Transport for London som använder Twitter som kanal för Incident Detection av störningar i trafiken. Det finns också andra former för informationsutbyte där resenären blir en viktig kugge i informationsflödet genom samverkan i form av Crowd Sourcing för att identifiera problem eller söka förslag till problemlösning. Rapporten beskriver vidare hur viktiga processer utvecklats. För att informationsfederationen ska bli framgångsrik och för att förändringsarbetet ska bli effektivt krävs övergripande beslut inom den egna organisationen. Först därefter kan man ingå som en part i en informationsfederation för ökad samverkan och informationsdelning. Vi ser också vikten av att sätta upp mål och att kunna följa dessa över tid. Erfarenheterna från bland annat förändringsprojekt inom transportområdet i Storbritannien och inom EU visar på svårigheten att följa upp och mäta praktiska resultat av fattade politiska beslut. Detta är en grundläggande fråga dels för att motivera förändringar, dels för att kunna följa upp mål och nyckeltal. Det har gjorts flera försök att beräkna värdet på marknaden för informationstjänster som bygger på offentliga data och digitala tjänster. En studie som genomfördes 2011 på uppdrag av EU-kommissionen visar på stor nytta av fritt tillgänglig offentlig data. Studien visar bland annat att om trafikdata tillgängliggörs, så att varje svensk kan minska sin restid med i genomsnitt två timmar per år, har ett värde av en kvarts miljard kronor estimerats. Det finns med andra ord stor nyttopotential för vidareutnyttjande av offentlig data och för att erbjuda lösningar för att tillgängliggöra data. Målgruppen för rapporten är i första hand Forum för transportinnovation och dess styrgrupp. I andra hand kan rapporten även vara intressant för planerare hos kommuner, länsstyrelser, regioner och trafikverket samt transportsektorns aktörer. Utredare har varit Mikael Lind, Alf Peterson och Stefan Svensson, alla Viktoria Swedish ICT. Filip Kjellgren Forums kansli 3

4 Executive Summary Kortfattad sammanfattning Samhället är i snabb förändring mot en digital era. Federativt tänkande är grundläggande för att möjliggöra ökad samverkan, dels inom trafikslagen för ökad tillgång till data och utveckling av nya tjänster och innovationer, men även mellan trafikslagen för att till exempel skapa bytespunkter med trafikslagsövergripande tjänster som tillför ökad nytta för resenären. Vår omvärldsanalys bekräftar tydligt detta genom den trendgenomgång som redovisas och vad aktörer redan påbörjat. Vi har noterat ett antal globala trender och omvärldsfaktorer, som starkt påverkar utvecklingen i samhället och som man måste förhålla sig till både på kort och på lång sikt. Det påverkar transportsektorn i hög grad redan nu med allt från social media, uppkopplade fordon, personer och saker till mer traditionell trafikledning. Det gäller också att transporterna ska fungera så att resurserna och utsläppen minimeras och att trängsel kan undvikas eller minimeras. Trenden idag är att individen i större omfattning ökar sin miljömedvetenhet och ställer nya krav på transporterna, sina egna såväl som på de kollektiva transportmedlen och dessutom är beredd att betala för detta. Klimatpåverkan och trängsel i städer, på vägar och i luften gör att behovet av att kontrollera transporter och resande ökar. För att det ska vara möjligt att realisera mål och incitament ställs stora krav på tillgång till data inte minst realtidsdata. Exempel på stater som arbetar konkret med dessa typer av frågor är Nederländerna och Finland. I Nederländerna arbetar staten (genom Rijkswaterstaat) med mobilitetsstrategier som bygger på ökad samverkan mellan olika aktörer. I Finland har staten genom sitt Trafikverk (Liikennevirasto) gjort data tillgängligt och stimulerar till utveckling av mobility as a service. Behovet av att vara kontinuerligt uppkopplad utgår bland annat ifrån att man vill ha återkoppling från omgivningen i realtid som stöder multimodalitet och samtidigt minskad privat bilkörning. Den snabba tekniska utvecklingen drivs av flera teknikleverantörer, ibland i samverkan med offentliga organisationer, som dels pekar ut färdriktningen, dels tillhandahåller lösningar och tjänster som skapar mervärde och nytta för medborgarna. Vi har valt att belysa några leverantörer, som bland annat fokuserat på trafik och framkomlighet samt utvecklat koncept för informationsdelning och tillgängliggörande av information och tjänster. Trenden är tydlig att flera aktörer använder IKT för att utveckla transporttjänster. En av kärnfrågorna är tillgång till data och information, från såväl det offentliga, kommersiella och det privata med tydliga ramar för åtkomst och tillförande av data. En annan kärnfråga för framtiden är rollerna och behovet av förändringar i legala instrument och affärsmodeller då man utvecklas mot mer integrerade lösningar med många aktörer. Inom transportområdet beskriver Google ett scenario hur resenären kan tillgodose och planera sina resebehov. Dagens resenär är fullt medveten om och vet hur man får tillgång till information - oavsett var han/hon befinner sig. Informationen ska vara tillgänglig via mobila enheter (smarta telefoner och surfplattor) och konsumenten vill inte att tillgång till information begränsas av gammal teknik. Användaren och resenären förväntar sig att det är enkelt och att det går snabbt att få tillgång till information. Grundläggande är att information och data görs tillgänglig och att det är möjligt att återanvända data, vilket innebär att data blir synlig för en bredare publik och användarupplevelsen ökar. Realtidsinformation skapar bättre reseupplevelse och engagemang för resenären. Enligt Google ska resenären kunna få push uppdateringar så att rätt information kommer i rätt tid, vilket resulterar i att väntetider kan minskas och framkomligheten ökar. Det finns också andra former där resenären blir en viktig kugge i informationsflödet och det är genom samverkan i det man kallar crowd sourcing för att identifiera eller lösa problem. 4

5 Diskussionen om sakernas Internet har pågått några år, först som en vision, men är nu en realitet och möjlighet, som etableras mycket snabbt genom att allt mer saker tenderar att kopplas upp. Det är inte bara saker utan också vi människor som är uppkopplade. Internet of Things (IoT) är därför ett växande område inom IKT. Utvecklingen av Internet förutsätter bland annat ett öppet informationsflöde och öppna standarder. Ericsson anser att det är det uppkopplade samhället, som är utgångspunkten för nya innovationer, samarbetsformer och sätt att umgås och relatera till varandra. Det uppkopplade samhället handlar om nya sätt att samarbeta och ta del av information. Det innebär nya innovativa sätt att göra affärer och forma framtiden tillsammans, som en förnyad syn på globala utmaningar såsom smarta städer, utbildning, sjukvård, klimatförändringar och användning av naturresurser. Drivkraften bakom skapandet av en informationsfederation och dess olika ramverk, funktionella och tekniska, är att förenkla tillgången av data för alla aktörer med beaktande av regler och robusthet för dem som behöver använda data. Det finns också ekonomiska och andra resursskäl för den samverkan som sker. I genomgången ser vi några olika lösningar främst funktionellt, men förstår att även de tekniska lösningarna för informationsväxeln varierar av såväl funktionella behovsskäl som av teknologiskäl. Det finns ett antal aktörer, som har olika former av plattformar, för att på ett kontrollerat sätt tillgängliggöra information inom transportområdet. I analysen har vi sett en trend mot mer utvecklade informationsväxlar. Vi har översiktligt refererat till några olika exempel för att illustrera trenden och skillnaden mellan dem. Nationellt finns Samtrafiken, som under lång tid varit navet för all trafikdata avseende kollektivtrafik i Sverige. Utifrån detta har det utvecklats en rad viktiga och värdefulla tjänster för både trafikföretag och resenärer. Det finns också en stor kreativitet och kompetens utanför trafik-branschen som skulle kunna bidra till kollektivtrafikens utveckling. Därför skapades TrafikLab, ett initiativ för öppna trafikdata och en plattform där fristående utvecklare kostnadsfritt kan ta del av all den information både statisk och dynamisk som kollektivtrafiken genererar dagligen. Ett annat exempel är Geodataportalen som ger möjlighet att söka och vidareutnyttja geografiska data (geodata) från många olika källor. Geodataportalen utgår från EU:s Inspiredirektiv. Den förvaltas av Lantmäteriet och är en gemensam ingång till geodata och tjänster i Sverige. Danska Sjöfartsverket (Danish Maritime Authority) har utvecklat en tjänsteplattform (DMA Maritime Cloud). För närvarande tillhandahåller danska Sjöfartsverket endast egen data via plattformen. Ericsson har utvecklat en Mobile Service Delivery Platform (MSDP) som egentligen är ett affärs-stödsystem. För närvarande riktar sig plattformen i första hand till telekommunikationsoperatörer. I analysen har vi valt ut några projekt i första hand inom transportsektorn, pågående eller avslutade, som haft en bred samverkansprofil och där data och information varit vitala samarbetsfrågor tillsammans med organisations- och affärsdiskussioner. Vi kan konstatera att huvuddelen av dessa arbetar inom sina respektive trafikslag, men det finns dock några exempel på realiserad samverkan mellan trafikslagen. Vi ser att det finns en stor potential från effektivitetssynpunkt och miljösynpunkt när samverkan utvecklas mellan flera parter inom transportbranschen. Göteborgs Hamn har tagit initiativ till trafikslagsövergripande planering och samordning mellan sjöoch landtransporter. Göteborgs Hamn är grundare och initiativtagare till Railport Scandinavia. I samarbete med terminaler och tågoperatörer har Göteborgs Hamn skapat konceptet. 5

6 The East West Transport Corridor Association (EWTCA), som projektet kallas idag, är ett bra exempel där man går från ett akademiskt samarbete till samarbete mellan nationer och företag. Detta är ett trafikslagsövergripande exempel där väg, hamn, fartyg samt tull har varit och är involverade. Arbetet bedrivs i en associationsform med flera beslutsnivåer, vilket varit av stor vikt när det gäller att etablera samverkan med många olika aktörer och nationer. Nederländerna utgör ett bra exempel på tillämpning av samverkan inom trafik- och transportområdet. Regionen med Amsterdam i centrum är ett av de mest trafikerade områdena i Nederländerna. Det finns tre vägmyndigheter; staden Amsterdam, provinsen Noord-Holland och Rijkswaterstaat. Dessa samverkar nu för att optimera trafikflödet inom hela regionen. Konceptet är samma som beskrivits i färdplanen, det vill säga utgår från den federativa tanken och informationsväxeln. Hamnarna i Amsterdam och Rotterdam inför ett nytt system med information för trafikledning, trafikvägledning, planering, transportsäkerhet, miljösäkerhet och incidentkontroll. Dessa administrativa uppgifter samlas in och hanteras på enhetligt sätt, vilket gör det användarvänligt för sjöfarten och möjliggör för båda hamnarna att utbyta information mer effektivt. Behovet av data och möjlighet att analysera stora datamängder - inte minst realtidsdata - är i stigande. Vi ser å ena sidan data som är fritt tillgänglig utan restriktioner och å andra sidan data som är tillgänglig för en viss grupp eller organisation med mer eller mindre reglerad åtkomst. Det finns flera exempel på organisationer som utvecklat tekniska plattformar för insamling, access och vidareutnyttjande av data inom trafikslagen. Både IBM och Cisco refererar till sådana lösningar, bland annat i den nyanlagda staden Songdo i Sydkorea, som infört ett trafikövervakningssystem baserat på två grundläggande innovationer, insamling av data från flera källor för att identifiera verkliga incidenter samt integration av flera tjänster i en heltäckande lösning. Nya affärsmodeller växer fram för samverkan mellan flera aktörer. Här visar trendanalyserna på snabba förskjutningar inom en rad områden bara under det senaste decenniet och stora förändringar är att vänta - inte minst beroende på att tekniken utvecklas oerhört snabbt, med nya konsumtionsmodeller baserade på till exempel molntjänster, ökad mobilitet och uppkopplade enheter. Vi ser också en ökad användning av sociala medier i informationsflödet. Ett exempel på detta är Transport for London som använder Twitter som kanal för Incident Detection av störningar i trafiken. Det finns också andra former för informationsutbyte där resenären blir en viktig kugge i informationsflödet genom samverkan i form av Crowd Sourcing. Den stora utmaningen och möjligheten är Samverkan mellan aktörer offentliga och privata samt access, vidareutnyttjande och insamling av data. Detta ser vi redan idag och det sker under ordnade former av allianser och informationsfederationer. Viktiga frågor är hur data samlas in, analyseras och tolkas i realtid och detta arbete är redan påbörjat inom industrin och i utveckling av olika tillämpningar. Data kan kategoriseras utifrån olika perspektiv, till exempel utifrån behovs- och tillgänglighetsperspektiv. Behovet av denna sorts data är i stigande från olika verksamheter, men också för skapande av nya tjänster och innovationer. Med en informationsfederation avses en överenskommelse mellan aktörer som innehåller en uppsättning regler och villkor för federationens medlemmar gällande publicering och bruk av data från annan part, för egna och gemensamma syften samt samverkan mellan olika federationer. Regelverket definierar även krav på datakvalitet etcetera. Federationer realiseras genom funktioner som hanterar accesskontroll, sökning och utbyte av data. Federationen säkerställer att data utbyts på ett kontrollerat och reglerat sätt mellan olika parter i transportsystemet. Det innebär att producent och konsument (sändare och mottagare) har förtroende att bidra med och använda den information som utbyts. Det är dock alltid viktigt att medlemsorganisationerna har kunskap om data och datas egenskaper. För att uppnå tillräckliga volymer och stordriftsfördelar bör federationer vara minst nationellt orienterade. Vi har observerat flera tillämpningar på det informationsfederativa tänkandet och vilka 6

7 effekter de resulterat i sin operativa realisering. Det finns ett antal samverkansforum (allianser, kooperativ) eller federationer som realiserat samarbeten avseende information och tjänster som kan tjäna som goda exempel. Rapporten beskriver vidare hur viktiga processer utvecklats, exempelvis i London. För att informationsfederationen ska bli framgångsrik och för att förändringsarbetet ska bli effektivt krävs övergripande beslut inom den egna organisationen. Först därefter kan man ingå som en part i en informationsfederation för ökad samverkan och informationsutbyte. Vi ser också vikten av att sätta upp mål och att kunna följa dessa över tid. Erfarenheterna från bland annat förändringsprojekt inom transportområdet i Storbritannien och inom EU visar på svårigheten att följa upp och mäta praktiska resultat av fattade politiska beslut. Detta är en grundläggande fråga dels för att motivera förändringar, dels för att kunna följa upp mål och nyckeltal. 7

8 Innehåll Förord... 2 Executive Summary... 4 Kortfattad sammanfattning Introduktion Inledning Uppdraget från Forum för innovation inom transportsektorn Trender och omvärldsfaktorer Inledning Statens roll förändras Urbaniseringen Miljöbelastningen Ökat transportbehov, ökade krav på transportsystemet Teknologiutvecklingen Mobility as a service Data as a service, DAAS Internet of Things Sociala medier Teknikleverantörer som leder utvecklingen Google Cisco Ericsson IBM SAAB Erfarenheter goda exempel Samverkan genom informationsfederationer EKO-system för information Öppna data Big Data Goda exempel där informationsväxeln är plattform Danish Maritime Authority Ericsson Stockholms stad SWIFT BankID Flygallianser Projekt Sjöfart Luftfart Vägtrafik

9 4.5.4 Järnvägstrafik Processen Öppna data i ett globalt perspektiv G8 Open Data Charter PSI-direktivet Stor nyttopotential inom trafikområdet Redovisning av referensers erfarenheter och slutsatser Innovationer affärsmodeller Beslutsprocessen Genomförandeprocessen Uppföljningsprocessen Framgångsfaktorer för förändring (CSF, Critical Success Factors) Några referensers övergripande slutsatser från analysen Färdplanens utgångspunkt Stor nyttopotential inom trafikområdet Övergripande beslut nödvändiga Följa upp målen Appendix Publikationer och rapporter Intervjuer

10 1. Introduktion 1.1 Inledning Trafikledning utförs inom alla trafikslag flyg, sjöfart, järnväg och väg för att skapa så effektiva och säkra transporter som möjligt för såväl gods som passagerare. Inom varje trafikslag utförs detta av såväl offentliga som privata organisationer. Detta gäller likaväl för urbana, regionala och nationella som internationella transporter. Utvecklingen av trafikledning har under många år drivits av respektive trafikslag. Trafikledning har också utvecklats till något som landets trafikmyndigheter har utövat var för sig och även har ansvarat för i sina respektive trafiksystem. I takt med att samhället har blivit allt mer uppkopplat med såväl uppkopplade människor som enheter samt ökade krav från transportsystemets brukare har trafikledning i praktiken kommit att omdefinieras. Samhället är i en snabb förändring mot en digital era. Det federativa tänkandet är viktigt, dels inom trafikslagen för ökad tillgång till data och utveckling av nya tjänster och innovationer, men även mellan trafikslagen för att till exempel skapa bytespunkter med trafikslagsövergripande tjänster som tillför ökad nytta för resenären. Vår omvärldsanalys bekräftar tydligt detta genom den trendgenomgång och vad aktörer redan påbörjat. Det är också inom dataområdet som de stora förändringarna sker inom de närmaste fem åren bland annat genom det uppkopplade samhället, Internet of Things, vilket innebär en utveckling inom såväl industrin som hos medborgare och samhälle. Vi ser genom analysen flera perspektiv och styrande principer, som hos våra exempel varit grundläggande och som också är kravställare på lättillgänglig och robust data från många parter. Det första är kundperspektivet. Det andra är verksamhetsperspektivet. Det tredje är samverkan över organisationsgränser. Rapporten inleds med en genomgång av ett antal globala trender och omvärldsfaktorer, som starkt påverkar utvecklingen i samhället och som man måste förhålla sig till både på kort och på lång sikt. Vi ser det som viktigt att inledningsvis referera till dessa trender, eftersom de påverkar transportsektorn i hög grad. Den snabba tekniska utvecklingen drivs av flera teknikleverantörer, som dels pekar ut färdriktningen, dels tillhandahåller lösningar och tjänster som skapar mervärde och nytta för medborgarna. Vi har valt att belysa leverantörer, som bland annat fokuserat på trafik och framkomlighet samt utvecklat koncept för informationsdelning och tillgängliggörande av information och tjänster. Vidare presenterar rapporten erfarenheter och goda exempel även från andra branscher med olika modeller för samverkan samt för hur data och information hanteras. Projekten bekräftar behovet av en plattform (bytespunkt, informationsväxel) för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande. Rapporten refererar till ett antal realiserade projekt eller federationer (allianser, kooperativ), som utvecklat samarbeten avseende regelverk, information och tjänster inom olika branscher och som kan tjäna som goda exempel för trafikområdet. Dessutom beskrivs hur viktiga processer utvecklats. Avslutningsvis lyfter rapporten fram några samlade slutsatser och förslag till aktiviteter i en förändringsprocess utifrån referenserna. Rapportens fotnoter refererar källmaterial i form av webbplatser och dokument. I appendix återfinns förteckning över rapporter och publikationer som utredarna tagit del av samt personer som intervjuats. 1.2 Uppdraget från Forum för innovation inom transportsektorn Viktoria Swedish ICT fick av Forum för innovation i transportsystemet och aktörerna för färdplan för trafikslagsövergripande trafikledning under våren 2014 uppdraget att genomföra färdplanen och särskilt peka på vikten av samverkan med fokus på att stödja arbetet med öppna data hos offentliga aktörer, att tillgängliggöra detta från såväl offentliga som privata aktörer under ordnade och reglerade förhållanden samt att på detta sätt också stimulera innovationer inom och mellan trafikslagen. 10

11 Syftet med färdplanens genomförande är att de offentliga transportverkens, näringslivets och akademins gemensamma ansträngningar ska leda mot ett hållbart transportsystem utifrån hållbarhetsbegreppets hela omfattning. Mot bakgrund av detta behöver de traditionella uppdelningarna mellan olika myndigheter och bristen på dialog dem emellan, ersättas av samverkan, samarbete och informationsdelning. Likaså behöver privata parter inkluderas i detta samarbete. Målet är att alla ska se att de har en viktig roll för hela transportsystemet och användarens resa/transport från dörr till dörr och inte bara inom sitt eget område. Detta distribuerade förhållningssätt till trafikledning utgör det som har kommit att kallas för modern trafikledning, där samarbete och samverkan mellan olika aktörer har blivit en viktig förutsättning precis som ökad kvalitet i beslut baserade på användning av många informationskällor. Denna omvärldsanalys är ett följduppdrag på färdplanearbetet för trafikslagsövergripande trafikledning till Viktoria Swedish ICT. Uppdraget definierades som: att genomföra en omvärldsanalys av Trafikslagsövergripande trafikledning/trafikinformation samt granskning av processen för motsvarande/snarlika satsningar som genomförts i samhället såsom till exempel Swift och BankID. Uppdraget redovisas för Forums styrgrupp för färdplanen för trafikslagsövergripande trafikledning i februari Trender och omvärldsfaktorer 2.1 Inledning Vi har noterat ett antal globala trender 1 och omvärldsfaktorer, som starkt påverkar utvecklingen i samhället och som man måste förhålla sig till både på kort och på lång sikt. Vi ser det som viktigt att inledningsvis referera till dessa trender, eftersom de påverkar transportsektorn i hög grad med allt från sociala media, uppkopplade fordon, personer och saker. Samtidigt som de tekniska förutsättningarna är uppenbara. Trafikledning finns på flera principiella nivåer och utövas på olika nivåer. Trafikledning utförs som myndighetsuppgifter och som råd och vägledning från olika offentliga myndigheter inom transportområdet. Det utförs också av en rad privata organisationer som drivs på kommersiella villkor. Ibland går de in i varandra eller kompletterar varandra, sällan i direkt samverkan. Samverkan sker ofta utifrån formella plattformar och det är då fråga om lagar, regler och rutiner. I det dagliga operativa arbetet innebär det att hantera data och information på minutnivå oavsett vem man är. Hela transportsystemet framstår som ett data- och informationssystem, som används fragmentariskt och delvis uppdelat av de olika aktörerna, oftast för egna syften. Man har ibland egna sensorer, i fordonet eller farkosten (bil, buss, lastbil, tåg, fartyg, flyg), i företagets styrsystem och ibland i bärbar/fristående utrustning (smarta telefoner och surfplattor). Detta kommer att förändras avsevärt genom uppkopplade fordon. Syftet med beskrivning av trenderna är att skapa en ökad förståelse och gemensam kunskapsbas för omvärldsanalysen. Vi har valt att översiktligt beskriva följande: Statens roll förändras 2 Urbaniseringen Miljöbelastningen, klimatförändringarna 1 Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? Regeringskansliet Utrikesdepartementet, kansliet för strategisk analys. 2 Digitraffic Open Traffic Data, 11

12 Ökat transportbehovet, ökade krav på transportsystemet. 2.2 Statens roll förändras 3 Ökad befolkning och ekonomisk tillväxt driver på efterfrågan på transporter. Jakten på stordriftsfördelar bidrar till att transporterna koncentreras till större noder och stråk. Ökat handelsutbyte med tillväxtmarknader i Asien och Öst- och Centraleuropa kan innebära att nya rutter och logistiklösningar växer fram. Påfrestningarna på det svenska transportsystemet ökar, liksom kostnaderna för systemet. Det gäller särskilt på platser som drar till sig många människor, där den ekonomiska aktiviteten är omfattande och där det är svårt och dyrt att ta ytterligare mark i anspråk för transporter. Statens roll förändras, i riktning bort från tillhandahållande av offentlig service till mer av en förutsättningsskapande och reglerande funktion, vilket samtidigt innebär ökat beroende av andra aktörer för viktiga samhällsfunktioner. Till detta kommer att nationella styrsystem utmanas inte bara av nya inrikespolitiska förutsättningar utan också av att transnationell påverkan ökar. 2.3 Urbaniseringen Urbaniseringen är en av de mest påtagliga globala trenderna. För första gången i historien, kommer mer än 50 procent av världens befolkning att bo i tätorter, och den stadiga tillväxten i urbaniseringen innebär att städerna står inför en mängd nya möjligheter och utmaningar. År 2050 kommer sju av tio personer att bo i städer, enligt Världshälsoorganisationen. Det innebär att mer än 70 procent av världens befolkning kommer att leva i stadsområden, vilket betyder att en inflyttning kommer att ske av ytterligare 2,7 miljarder invånare till stadsområden. Inom EU pågår flera initiativ för att möta detta. Ett exempel är European Innovation Partnership on Smart Cities and Communities (EIP-SCC) 4, som är ett partnerskap för smarta städer och samhällen och ska inspirera näringslivet och medborgarna för att utveckla stadslivet i positiv riktning genom mer hållbara helhetslösningar för staden. Detta inkluderar nya innovationer, bättre planering, ökad delaktighet och samverkan, högre energieffektivitet, bättre transportlösningar och smart användning av information och data samt modern kommunikationsteknik (IKT). En smartare stad 5 är en stad som använder teknik för att omvandla sina system och optimera avkastningen med begränsade resurser. Genom att använda resurser på ett smartare sätt, kommer detta också att främja innovation, en nyckelfaktor för konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Investeringar i smartare system är också en källa till hållbar sysselsättning. I USA har man uppskattat att investeringar i storleksordning US $ 30 miljarder i smartare bredbandskommunikation, hälsovård och energisystem kan skapa nästan 1 miljon arbetstillfällen enbart i USA 6. Smartare städer gör sina system sammankopplade och intelligenta. Sammankoppling innebär att olika system och olika delar av ett system kan samverka och utbyta information. Intelligenta system avser förmågan att använda informationen och omsätta den i verklig kunskap. Det innebär sammantaget att städer behöver tillämpa ny teknik på nytt sätt för att tillgängliggöra information och leverera skalbara, medborgartillvända tjänster. Det kan gälla molntjänster, Big Data, mobila och sociala tekniker. Syftet är att optimera infrastrukturen, förbättra tillgången till stadens tjänster och att bli "grönare". Exempel på områden som berörs är: Offentlig förvaltning och administration Energi och vatten Byggnader, infrastruktur och planering Trafik och transporter. 3 RAPPORT Trender i transportsystemet, Trafikverkets omvärldsanalys 2014, Publikationsnummer: 2014: IBM: A vision of smarter cities

13 Urbaniseringen 7 innebär att växande städer i världen måste vinna kontroll över sin utveckling - ekonomiskt och politiskt. Städerna måste ta ökade initiativ tekniskt och finna nya innovativa lösningar och samarbeten samt smartare användning av sina olika infrastrukturer. Mot bakgrund av detta blir frågan om transporter 8 en viktig aspekt. Från medborgarens synpunkt är det mitt pendlande mellan bostad och arbete, skola och sjukvård som ska beaktas. Det gäller också transporter inom arbetet på arbetstid och till exempel transporter för leverans till affärer. Klimatpåverkan och trängsel i städer 9, på vägar och i luften gör att behovet av att kontrollera transporter och resande ökar. För att det ska vara möjligt att realisera mål och incitament enligt nedan ställs stora krav på tillgång till data inte minst realtidsdata som exempelvis: Utsläpp från transporter i städer Trängseln i storstäder Effektivare distribution Täta och flexibla butiksleveranser Störningsinformation i realtid möjliggör alternativa res- och transportrutter Information/data i realtid skapar möjlighet till tjänster för resenär i bytespunkter. Medvetenheten och kravbilden förändras snabbt vilket också är ett incitament för transportområdets behov av förändring. Mer samordning/samverkan är nyckelord. Resan eller transporten är idag sedd i ett perspektiv från dörr till dörr oberoende av vem som opererar trafiken för tjänsten. Då blir samordning av transporter viktiga, punktlighet vid min egen hållplats eller terminal liksom anslutning och bytesinformation till annat transportmedel som för mig vidare mot destinationen. Människan förväntar sig idag att information ska vara tillgängligt digitalt. Allt detta möjliggörs genom ökad tillgång till data från många aktörer, nya tjänster och individens/godsets ständiga uppkoppling via exempelvis smarta telefoner, liksom enkelhet och intuitiv användning av tjänsterna. 2.4 Miljöbelastningen Klimatförändringarna är en av de mest grundläggande frågorna 10 vad gäller utvecklingen av de globala förutsättningarna de kommande decennierna. Inte minst gäller det i kombination med ökad efterfrågan på naturresurser (framför allt vatten och energi) och mat till följd av befolkningsökningen och välståndsökningen i framför allt Asien, med ökad resursstress som följd. Sammantaget ger det en komplex situation med ökad konkurrens om strategiska resurser och ökad osäkerhet vad gäller tillgången till dessa. Det kan därför inte uteslutas att vi, säger rapporten, kommer att se ett större inslag av resurskonflikter även för oss i Europa och Sverige. Samtidigt kommer vi till 2025 sannolikt att se teknologisk utveckling inom det här aktuella området, som kommer att ha såväl geoekonomiska som välfärdsmässiga konsekvenser. För att skapa incitament och följa utvecklingen på miljöområdet, lokalt och regionalt, är det viktigt att sätta miljömål och följa upp resultat mot fastställda mål. Detta är viktiga frågor som staterna måste ta till sig och för politikerna att peka ut färdriktningen. 2.5 Ökat transportbehov, ökade krav på transportsystemet Mot bakgrund av den pågående inflyttningen till våra storstäder är frågan om transporter en viktig aspekt. Inte minst då det redan är kapacitetsbrist, främst på vägarna men också på järnvägen och då det inte planeras nya trafikleder i de mer centrala delarna av våra storstäder. Det gäller att utnyttja befintlig kapacitet smart och flexibelt, särskilt då gående och cyklister ökar markant och detsamma gäller för den kollektiva trafiken liksom leveranstrafiken till olika cityfunktioner. Trafikökningen har historiskt

14 också visat sig att öka snabbare än befolkningsökningen och konkurrensen om utrymmet i transportnätet kommer följaktligen att öka. 2.6 Teknologiutvecklingen Ny teknologi den mest omvälvande utvecklingen. 11 Flera teknologiska trender är närmast exponentiella och kommer sannolikt att få dramatiska konsekvenser för staters och individers uppkoppling, produktivitet, effektivitet, tillväxt och sysselsättning. Kommunikations-, digitaliserings- och uppkopplingsnivån gör att miljarder människor kommer att kunna tala, handla och dela kunskap med varandra på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. För tio år sedan fanns 500 miljoner uppkopplade Internetenheter. I dag är siffran uppe i åtta miljarder. År 2025 kommer siffran troligen att överskrida 50 miljarder enheter och stora delar av vårt samhälle är då digitalt aktiverade. Redan i dag har två tredjedelar av världens befolkning en eller flera mobiltelefoner och nästan två miljarder människor har en smart telefon. Därutöver blir fysiska varor digitala tjänster digitala plattformar internrationaliserar och effektiviserar tjänster genom att slopa mellanhänder och matcha efterfrågan och utbud på ett mer effektivt sätt. Traditionell produktion effektiviseras även genom digitaliseringen. I rapporten har vi belyst följande tekniktrender, som påverkar utvecklingen och har stor betydelse för hur den tekniska infrastrukturen inte minst för hur trafikslagsövergripande lösningar ska utformas. Mobilitet as a service Öppna data Big Data Data as a service Internet of Things Sociala medier Mobility as a service Mobilitet kan uttryckas utifrån olika perspektiv. Den starkaste trenden är inom sociala media, användning av smarta telefoner och dess potentialer. Tittar man på telekomsidan, ett av viktiga perspektiv som belyser medborgarens behov, verifierar nyligen gjorda undersökningar att medborgaren/individen ser den smarta telefonen som en viktig källa för att följa upp den personliga eller familjens aktivitet. Ericsson ConsumerLabs 12 rapport för Trend 2015 och framåt har använts för nedanstående referenser. Ericsson ConsumerLab gains its knowledge through a global consumer research program based on interviews with 100,000 individuals each year, in more than 40 countries and 15 megacities - statistically representing the views of 1.1 billion people. Both quantitative and qualitative methods are used, and hundreds of hours are spent with consumers from different cultures. Några exempel från ConsumerLabs senaste rapport är: Tre av fyra önskar former för att både få reda på och ge feed back, d.v.s. lämna information, avseende gaturummet som torg, gångbanor, gator, parkeringsplatser kring framkomlighet och vilka alternativ som finns. En av två skulle använda sådan statusinformation varje dag. Tre av fyra önskar såväl interaktiva gatuskyltar (VMS) eller signaler som applikationer för bike or car sharing, som kan beskriva var man kan få tag i, likaväl som att lämna ifrån sig sina hyrfordon. Medborgare förväntar sig att information genererad av offentliga myndigheter ska tillhandahållas av dem, även om det finns utrymme för nya tjänsteföretag eller bra blandning av offentliga och privata tjänster. Denna typ av tjänster anses ha en hög påverkan på individens vardagsliv givet att personlig data inte sprids till tredjeparts företag

15 Helsingfors stad arbetar i dag med begreppet mobility as a service som bekräftar ovan nämnda undersökning. Begreppet har en tydlig politisk uppbackning - Public Governance as a Promotor 13 av såväl staden som ministeriet. Behovet av vara kontinuerligt uppkopplad är bland annat att man vill ha återkoppling från omgivningen i realtid som stöder multimodalitet och också en minskad privat bilkörning. I storstäder kan man se exempelvis minskad andel unga människor utan körkort 14 - såväl kvinnor som män upp i 35-årsåldern. Samtidigt ställer sig den politiska ledningen frågan How can the public governance contribute to the implementation of the MaaS concept? Trenden är tydlig och rollerna är i snabb förändring vilket också reflekteras i följande. I now declare Finland as the country for open traffic experiments Finland is a Traffic Lab ref 11, Henna Virkkunen, Minister of Transport and Local Government. I Finland definierar man koncepten på följande sätt: Mobility as a Service (MaaS) All mobility offered by mobility providers/operators/integrators/brokers Private companies, international brands Individual service packages to users Transport as a Service (TaaS) Transport providers offer transport services to the use of mobility operators Vehicles, public transport, ride and car sharing, rentals, parking, taxis etc. Infrastructure as a Service (IaaS) Network providers offer infrastructure to be used by transport service providers Planning, investments, maintenance. Likaså ser man hur tjänsterna runt transportslagen blir mer och mer integrerade och också med nya initiativ och affärsmodeller. Ett exempel på detta är den kommersiella tjänsten UBER 15 med huvudkontor i San Francisco. Det är en app-baserad transporttjänst, liknande carsharing, som konkurrerar med taxi och också utvecklat en ny affärsmodell. I december 2014 var tjänsten tillgänglig i 53 länder och i mer än 200 städer runt hela världen. Tjänsten har fått spridning till många andra företag. UBER har också beslutat att utveckla självkörande fordon tillsammans med Carnegie Mellon University Ministry of Transport Finland

16 Trenden mot flera aktörer som använder IKT för att utveckla transporttjänster är tydlig. En av kärnfrågorna är tillgång till data och information, från såväl det offentliga, kommersiella och det privata med tydliga ramar för åtkomst och tillförande av data. En annan kärnfråga för framtiden är rollerna och behovet av förändringar i legala instrument och affärsmodeller då man utvecklas mot mer integrerade lösningar med många aktörer Data as a service, DAAS Idag förväntar sig medborgare att kunna få tillgång till information och tjänster elektroniskt, när och hur de vill. Detta gäller även uppgifter från offentliga myndigheter. Vi har kommit till en brytpunkt, som förebådar en ny era där man kan använda öppna data för att generera insikter, idéer och tjänster för att skapa en bättre värld för alla. Denna utveckling har skett i en mycket snabb takt och är av global natur, genom att såväl nya tekniska lösningar som sociala media ger tillgång till data och information som producerats internt och som tidigare endast varit tillgänglig för den interna verksamheten. Traditionellt har de flesta företag använt data som lagras i interna databaser, för vilka program har utvecklats speciellt för att komma åt och presentera data i ett läsbart format, för den egna verksamheten. Ett paradigmskifte har inletts både inom offentlig sektor och inom näringslivet. Många företag paketerar både data och den programvara som behövs för att tolka data och erbjuda detta som en konsumentprodukt. För att detta ska bli möjligt krävs övergripande beslut inom den egna organisationen eller i samverkan mellan organisationer, till exempel offentliga myndigheter eller företag. Trenden inom offentliga myndigheter visar att inriktningen är att publicera data som öppna data och att det fattas övergripande beslut i denna riktning Internet of Things Diskussionen om sakernas Internet har pågått några år, först som en vision, men är nu en realitet och möjlighet som etableras mycket snabbt genom att allt mer saker tenderar att kopplas upp. Det är inte bara saker utan också vi människor som är uppkopplade. Internet of Things (IoT) är därför ett växande område inom IKT. Begreppet omfattar system där interaktion med den fysiska verkligheten utgör en central del. Sensorer, både inbyggda i enheter såväl som helt fristående, ger aktuell information om vad som händer. Som vi ser nedan, är det detta vi kallar Big Data, som har en stor positiv inverkan på nya affärsmodeller, att förbättra interna affärsprocesser och reducera kostnader och risker. Utvecklingen av internet förutsätter bland annat ett öppet informationsflöde och öppna standarder. 16 Detta behöver utvecklas på många områden..se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) kommer därför att under 2015 starta ett pilotprojekt inom Öppna data och ta initiativ som leder till att Sverige, både nu och i framtiden, fortsätter att utveckla området. Det finns i dag många aktiviteter och projekt för Öppna data (till exempel öppnadata.se i Sverige), främst vad gäller offentliga men också privata data. De flesta syftar till att stödja och underlätta arbetet

17 med öppna data, men mycket skulle kunna bedrivas mer effektivt. Trots stora insatser på området finns ett stort behov av utbildning, tjänster, samordning och ansvarstagande Sociala medier 17 Sociala medier är ett sätt att kommunicera, skapa relationer, främja dialog och dela kunskap. Med sociala medier avses till exempel: webbplatser med nyhetskommentarer, länkar, chatt och kommentarfält Facebook, LinkedIn, Twitter, YouTube, Flickr etc bloggar och wikier, där användarna hjälps åt att skapa innehållet. Några av de förvaltningspolitiska mål som antogs av riksdagen i juni 2010 är att myndigheter i större utsträckning ska låta privatpersoner bli delaktiga i policyprocesser och få tillgång till mer information. Sociala medier är ett verktyg som myndigheter kan använda för att få till en dialog och skapa öppenhet. Det är alltså fritt fram att använda sociala medier, men det är viktigt att myndigheters hantering av sociala medier sker enligt de författningar som myndigheten måste följa. E-delegationen tagit fram riktlinjer för hur myndigheter använder sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Riktlinjerna utgår från när myndigheten använder sociala medier i sin externa kommunikation, till exempel via ett konto på Facebook eller genom inlägg på andras sociala medier. Sociala medier är ett verktyg som myndigheter kan använda för att få till en dialog och skapa öppenhet. Det är i princip samma regler som gäller som när man kommunicerar via e-post. Som exempel kan nämnas att London använder Twitter som kanal för Incident Detection 18 av störningar i trafiken. Det finns också andra former där resenären blir en viktig kugge i informationsflödet och det är genom samverkan i det man kallar crowd sourcing för att identifiera eller lösa problem med, eller söka förslag till problemlösning från, många andra parter. 3. Teknikleverantörer som leder utvecklingen Den snabba tekniska utvecklingen drivs av flera teknikleverantörer, som dels pekar ut färdriktningen och dels tillhandahåller lösningar och tjänster som skapar mervärde och nytta för medborgarna. Vi har valt att belysa följande leverantörer via i huvudsak respektive parts hemsida, som bland annat fokuserat på trafik och framkomlighet samt utvecklat koncept för informationsdelning och tillgängliggörande av information och tjänster: Google Cisco Ericsson IBM SAAB 3.1 Google 19 Företaget Google är mest känt för sina söktjänster, men också för att tillhandahålla Geodata och kartinformation på global nivå. Googles karttjänst Maps fyller tio år. Kartorna spelar en allt viktigare roll för sökjätten när en av fem sökningar på Google har någon form av lokal komponent. I dag har mycket av detta flyttat in i våra mobiltelefoner och papperskartan lever åtminstone till viss del kvar på grund

18 av de höga avgifterna för dataroaming i utlandet. Det blev allt tydligare att kartor var en viktig funktion i de nya smarta mobiltelefonerna. År 2008 hade Google fått in kartdata över de flesta länderna i världen och lagt till satellitbilder och ganska detaljerade bilder över många städer. Google hade lyft in trafikdata i realtid och tidtabeller för kollektivtrafik för många platser och företaget var precis i färd med att skicka ut sina Streetview-bilar för att fotografera gator världen över. Inom transportområdet beskriver Google ett scenario hur resenären kan tillgodose och planera sina resebehov. Dagens resenär är fullt medveten om och vet hur man får tillgång till information - oavsett var han/hon befinner sig. Informationen ska vara tillgänglig via mobila enheter (smarta telefoner och surfplattor) och konsumenten vill inte att tillgång till information begränsas av gammal teknik. Användaren förväntar sig att det är enkelt och att det går snabbt att få tillgång till information. Det finns dock flera utmaningar som resenären i dag upplever som hinder och problem, till exempel tillgänglighet till information, språkbarriärer, brist på lokalkännedom och inte minst biljettinköpsprocessen för kollektiva färdmedel. Grundläggande är att information och data görs tillgänglig och att det är möjligt att dela data, vilket innebär att data blir synlig för en bredare publik och användarupplevelsen ökar. Realtidsinformation skapar bättre reseupplevelse och engagemang för resenären. Resenären ska kunna få push uppdateringar så att rätt information kommer i rätt tid, vilket resulterar i att väntetider kan minskas och framkomligheten ökar. Det finns också andra former där resenären blir en viktig kugge i informationsflödet och det är genom samverkan i det man kallar crowd sourcing för att identifiera eller lösa problem. 3.2 Cisco 20 CISCO menar att tekniken förändras oerhört snabbt, med nya konsumtionsmodeller i och med molntjänster, säkerhet, mobilitet och programmerbara nätverk. De här nya sätten att konsumera skapar nya marknader och nya affärsmodeller som förändrar kommunikationen och kunskapsöverföringen på företag. De har förändrat IKT-områdets roll drastiskt. Var informationen finns och hur användarna kommer åt den förändras också. Teknikanvändarna kräver mer och kan göra mer på egen hand. IT-ledare måste använda mer strategiska, snabba och responsiva nätverk för att hantera den ökande komplexiteten i det tekniska landskapet. Cloud computing förbättrar nätverksåtkomsten och gör det lättare att dela resurser. Användandet av mobila enheter har blivit norm på arbetsplatsen, vilket leder till ökad innovation och produktivitet Dagens ökade IKT-behov förutsätter flexibla och programmerbara nätverk. Cisco har även utvecklat och implementerat ett bredbandsnät med funktionalitet, som kan hantera stora datamängder, i staden Songdo 21 i Sydkorea. Cisco Traffic Incident Management Solution tar upp två viktiga utmaningar inom trafikområdet, trafiksäkerhet och trafikstockningar. Systemet hjälper trafikavdelningar att detektera incidenter, innan de blir allvarligare och möjliggör snabbare respons genom att övervaka och analysera trafikflödesdata. Lösningen baseras på två grundläggande innovationer, insamling av data från flera källor för att identifiera verkliga incidenter samt integration av flera tjänster i en heltäckande lösning. 3.3 Ericsson 22 Ericsson är tydliga såväl via ConsumerLabs rapporter liksom hur man beskriver utvecklingen. Deras kännetecken är the networked society. Ericsson bedömer att år 2020 finns det 50 miljarder uppkopplade enheter på global nivå. Denna bedömning delas av bland andra analysföretaget Gartner. Det är uppkopplingen som är utgångspunkten för nya innovationer, samarbetsformer och sätt att umgås och relatera till varandra. Det uppkopplade samhället handlar om nya sätt att samarbeta, dela och

19 få information. Det handlar om innovativa sätt att göra affärer och forma framtiden tillsammans, som en förnyad syn på globala utmaningar såsom utbildning, sjukvård, klimatförändringar och vår användning av naturresurser. I det uppkopplade samhället kommer alla, allt och överallt vara anslutet i realtid. Ericssons roll är att hjälpa till att skapa de möjligheter som uppstår till följd av denna utveckling. Oavsett om det är genom lösningar för mobilt bredband, tjänster, support eller genom molnet, medför plattformarna snabbare innovationer och nya konsument- och producentbeteenden samt nya affärsmodeller. En värld som är ansluten i realtid ställer många nya krav på oss med möjligheter bortom vår fantasi. When one person connects, their world changes. With everything connected, our world changes. Ericsson har också utvecklat en plattform Mobile Service Delivery Platform (MSDP) som egentligen är ett affärsstödsystem. För närvarande riktar sig plattformen i första hand till telekommunikationsoperatörer. Systemet gör det möjligt för operatören att utveckla den mobila marknaden och att utnyttja nya intäkter till följd av nya kommersiella tjänster. Man har också en växel kallad IPX. 3.4 IBM 23 IBM bekräftar att städerna får en allt viktigare roll mot bakgrund av urbaniseringen och stadsbefolkningens expansion. Samtidigt har förmågan att samla in, analysera och utnyttja information för beslutsfattandet i allt högre grad aktiveras av den snabba tekniska utvecklingen och den ökande förekomsten av personliga enheter som smarta telefoner, ökad nätanslutning, tillgänglighet till högpresterande databehandling och datalagring samt avancerade analysverktyg. Medan dessa trender erbjuder stora möjligheter för städer ställer de också krav på att städerna tar till sig den nya tekniken. Inom transportområdet är målet är att förbättra flödet av transporter, personer och varor, genom effektivare trafikövervakning, ledning och styrning. Det ömsesidiga beroendet av olika aktörer komplicerar förmågan att effektivt hantera och effektivisera transporter i en storstad. IBM nämner initiativ som utgår från smarta telefoner och dynamiska modeller för analys för att bättre förstå och förutsäga mänskliga beteenden och trafikmönster. Sådana lösningar kan hjälpa till att minska störningar och leda till bättre hantering av stora och komplexa transportsystem. IBM har utvecklat ett Intelligent Transport Center, ett komplement till Intelligent Operations Center för smartare städer. Detta möjliggör avancerad analys av de många faktorer som påverkar trafikflödet, och ger planerare och resenärer en omfattande lägesbild för stadens vägar och kommunikationer på marknivå. IBM har även utvecklat programvara för så kallad Stream Computing (strömmande data). Systemet sägs kunna analysera flera tusen dataströmmar i realtid, för att hjälpa företag lösa avancerade problem. IBM lanserar nu lösningen kommersiellt för att användas exempelvis inom finanssektorn eller för väderanalys så att organisationer snabbt kan reagera på förändringar. En tillämpning av denna teknik är Institutet för rymdfysik, IRF 24 i Uppsala med syfte att kunna förutsäga "rymdvädret". Mängden rådata som genereras av en mätstation blir gigabyte per timme, vilket motsvarar samtliga webbsidor på hela internet, enligt IRF. 3.5 SAAB 25 Saab är ett exempel på företag som arbetar horisontellt och generiskt utan specifik branschtillhörighet. Företaget arbetar på samma sätt inom försvarsområdet som i det civila området. Man erbjuder produkter, lösningar och system som berör: Maritima området med exempel som Maritime Traffic Management And Port Security Civila flyget med exempel som Air Traffic Management And Security med Remote Tower 23 www-03.ibm.com/ibm/history/ibm100/us/en/.../transportationflow/

20 Landbaserade transporter - Land Transport and Urban Security, med bland annat säkerhet och trygghet för samhället inom det civila området, lägesbeskrivningar mm. 4. Erfarenheter goda exempel Utgångspunkten för omvärldsanalysen är Trafikledning. För att vara tydlig används följande definition. Trafikledning omfattar att styra, informera och vägleda fordon/farkoster, människor eller gods. Det förekommer hos alla aktörer som ägnar sig åt transporter. Färdplanens övergripande slutsats var att målbilderna inom respektive trafikslag tydligt pekar på behovet av en ökad (informations)samverkan. Färdplanen tar avstamp i trafikslagens utmaningar och i pågående/planerat utvecklingsarbete inom trafikledning för varje enskilt trafikslag. De innovationer som färdplanen föreslår är informationsfederationer med dess operativa realisering samt några demonstrationer av tillämpningar. Vid genomgång av referenser anges flera perspektiv och styrande principer 26, som bör vara grundläggande och som också är en kravställare på lättillgänglig och robust data från många parter. Det första är kundperspektivet. Det andra är verksamhetsperspektivet. Det tredje är samverkan över organisationsgränser. 4.1 Samverkan genom informationsfederationer En informationsfederation är en överenskommelse som innehåller en uppsättning regler och villkor för federationens medlemmar gällande publicering och bruk av data från annan part, för egna och gemensamma syften. Flera genomförda och pågående projekt anger att detta är en viktig möjliggörare för aggregera och tillgängliggöra information från och till flera parter. Federationen realiseras genom funktioner som hanterar accesskontroll, sökning och utbyte av data. En sådan, för många effektiv, lösning är informationsväxeln (informationshub, teknisk plattform), där federationens regler och villkor finns implementerade. Illustration av samband mellan trafikslag, information, data och trafikledning. Att förmedla information mellan involverade aktörer, att tillgängliggöra data/information för tredjepartsutveckling, för innovationer samt att möjliggöra att prenumerera på data för trafikslagsspecifika tillämpningar

21 Beroende på typ av data och andra krav som de olika medlemsorganisationerna (producenterna) i federationen har, kan informationsfederationen till exempel vara o o o sektors- eller verksamhetsområdesinriktad branschorienterad branschneutral. Det är dock alltid viktigt att medlemsorganisationerna har kunskap om data och datas egenskaper. För att uppnå tillräckliga volymer och stordriftsfördelar bör federationen vara minst nationellt orienterad. Erfarenheten från flera federationer visar också på ett ökande globalt intresse. Nya affärsmodeller 27 behöver skapas för samverkan mellan aktörer, oftast då mellan flera aktörer. Här visar trendbeskrivningarna på snabba förskjutningar inom en rad områden bara under det senaste decenniet och stora förändringar är att vänta till EKO-system för information Ett ekosystem kan beskrivas som en samverkan mellan olika aktörer som föder varandra, en beskrivning av hur affärerna ska utformas för aktörernas uthållighet. Genom att flera aktörer tillgängliggör sina data i en och samma bytespunkt skapas synergier både för producent och konsument av data. I ett ekosystem (en federation) gäller vissa regler och på samma sätt blir det viktigt att alla aktörer följer överenskomna standarder och gemensamma regelverk i systemet. Det viktiga är samspelet mellan aktörerna och möjligheten för tredjepartsutvecklare att tolka och vidareutnyttja data. Man kan även tala om ett kretslopp för data och information, vilket innebär att informationen måste förnyas över tid samtidigt som det kan finnas krav på att historisk information också är tillgänglig. Denna intention blir särskilt tydlig när det gäller realtidsdata. 4.3 Öppna data Big Data Det finns flera initiativ på global nivå och på EU-nivå med syfte att öppna upp offentliga data, skapa informationsmarknader och stimulera ekonomisk tillväxt. Det handlar om mycket stora datamängder, både statisk information och realtidsinformation, som tredje part ska kunna vidareutnyttja för utveckling av efterfrågade och innovativa tjänster. Vad som kan konstateras är att medan myndigheter och näringslivet samlar data med en bred variation, delar man inte alltid denna på sätt som är lätta att upptäcka, använda eller att förstå av allmänheten. Öppna data leder också till Internet of Things och Big Data. Big data som begrepp har också funnits några år. Detta spås få en snabb utveckling under de närmaste åren 28. Detta gör att begreppet får en tydlighet då denna dataexplosion kommer, främst genom Internet of Things, d.v.s. allt som blir uppkopplat. Det gäller också att accentuera datasäkerhet och molnet som en tjänsteplattform. Big Data förutsätter nya sätt att lagra stora mängder data. Utmaningen är att samla in och analysera allt data samt tillgängliggöra data i nära realtid. 4.4 Goda exempel där informationsväxeln är plattform Drivkraften bakom skapandet av en informationsfederation och dess olika ramverk, funktionella och tekniska, är att för alla aktörer förenkla tillgången av data med beaktande av regler och robusthet för de som behöver använda data. Det finns också ekonomiska och andra resursskäl för den samverkan som sker. I genomgången tydliggörs några olika lösningar främst funktionellt, men även olika tekniska lösningarna på informationsväxeln varierar av olika behovsskäl. 27 Vinnova, Öppna data 2014, nulägesanalys. East West transport Corridor, Information Broker a key to efficient performance with as small ecological footprint as possible, The Business model

22 I följande exempel från andra branscher har olika modeller för hur data och information ska hanteras på ett säkert och robust sätt tillämpats. Projekten bekräftar behovet av en plattform (bytespunkt, informationsväxel) för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande. Plattformen ska kunna fungera som en katalog för data, i betydelsen att den kommer peka ut datakällor hos de olika dataägarna i federationen samt beskriva vilka egenskaper de olika datakällorna har. Plattformen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan vidareutnyttjas till innovationer och utveckling av tjänster samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. Det finns flera möjliga organisationsformer för drift och förvaltning. Det kan vara så, att någon av medlemsorganisationerna har ett utpekat nationellt samordningsansvar för verksamhetsområdet. Alternativt kan drift och förvaltning uppdras till en oberoende aktör som kan leverera sådana tjänster. Ansvar för drift och tillhandahållande av data kan med fördel läggas ut på en kommersiell aktör som säkrar kontinuitet och långsiktighet. Det finns ett antal samverkansforum (allianser, kooperativ) eller federationer som realiserat samarbeten avseende information och tjänster som kan tjäna som goda exempel Danish Maritime Authority Danska sjöfartsverket (Danish Maritime Authority) har utvecklat en tjänsteplattform (DMA Maritime Cloud). För närvarande tillhandahåller danska Sjöfartsverket endast egen data via plattformen. Plattformen utgår från ett ramverk för kommunikation som möjliggör effektiv, säker, tillförlitlig och sömlös utbyte av information mellan behöriga intressenter inom sjöfarten. Webbplatsen tillhandahåller utvecklingsresurser, identitetsregister och tjänstekatalog för att utveckla tjänster för Maritime Cloud Ericsson Ericsson har utvecklat en Mobile Service Delivery Platform (MSDP) som kan ses som ett affärsstödsystem. För närvarande riktar sig plattformen i första hand till telekommunikationsoperatörer. Systemet gör det möjligt för operatören att utveckla den mobila marknaden och att utnyttja nya intäkter till följd av nya kommersiella tjänster Stockholms stad Inom ramen för tävlingen Open Stockholm Award 2014 har Stockholms stads dataportal 29 utvecklats och anpassats dels efter stadens direkta krav och dels efter informationsväxelns generella designkriterier. Målet var framförallt att kunna hantera nya datakällor, både stadens egna samt externa datakällor. De lösningar som utvecklats kan både konceptuellt och funktionellt vidareutvecklas för bredare användning inom kommun, landsting, offentliga myndigheter och kommersiella aktörer. Utöver stadens egna data, har data från ett antal andra organisationer inom trafik- och miljöområdet anslutits till stadens dataportal. Inför tävlingen har data från till exempel följande myndigheter och organisationer med framgång länkats till dataportalen: Luftvårdsförbundet Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Trafikförvaltningen, SL SMHI Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Trafikverket

23 Vid tidpunkten för tävlingens genomförande fanns i dataportalen 206 publicerade datamängder, vilket utgjorde en tredjedel av alla öppna datamängder i Sverige (PWC: Öppna data i Sverige 30 ) SWIFT SWIFT kan sägas vara en medlemsägd (kooperativ) informationsfederation genom vilken den finansiella världen bedriver sin verksamhet med snabbhet, säkerhet och förtroende. Fler än finansiella och konkurrerande institutioner och företag i 215 länder utbyter varje dag miljontals standardiserade finansiella meddelanden. I denna verksamhet ingår säkert utbyte av konfidentiella uppgifter på flera nivåer och samtidigt säkerställa dess sekretess och integritet. SWIFT:s roll är tvåfaldig. SWIFT tillhandahåller kommunikationsplattform, produkter och tjänster som gör att kunder kan ansluta och utbyta finansiell information på ett säkert och tillförlitligt sätt. SWIFT fungerar också som katalysator som ger finansvärlden möjligheter för att samarbeta för att forma marknadspraxis, definiera standarder och överväga lösningar på frågor av gemensamt intresse BankID BankID är en svensk e-legitimation som gör det möjligt för företag, banker, organisationer och myndigheter att både identifiera och ingå avtal med privatpersoner på Internet. BankID är en elektronisk ID-handling som är jämförbar med pass, körkort och andra fysiska legitimationshandlingar. Bankerna utfärdar e-legitimationen. Alla privatpersoner som har svenskt personnummer kan skaffa BankID e-legitimation genom sin bank. Ett BankID har samma värde och används på samma sätt, oavsett vilken bank som utfärdat det. I dag samarbetar 12 banker om BankID. Tillsammans har dessa banker 8 miljoner internetbankskunder som har möjlighet att använda BankID e-legitimation i Internet- och mobilbanker, hos myndigheter, kommuner och privata företag Flygallianser Flygallianser, typ Star Alliance, är en form av federation (allians), där man är överens om ett antal kriterier som är i linje med företagens intressen. Dessa karaktäriseras av grundsynen om passagerarnas behov och att förenkla och göra resan så bekväm som möjligt och samtidigt effektivisera flygbolagens affärer, minska driftkostnader etc. Varje bolag har sin hemmamarknad, men också en bortamarknad som för vardera parten är olika. Det som knyter ihop dessa är kravet på gemensamma lösningar, typ e- ticketing, check-in, lounger, bonus vid trohet, men även landsgränser med krav på pass och visering. 4.5 Projekt Nedan refereras till realiserade projekt eller federationer (allianser, kooperativ), som utvecklat samarbeten avseende regelverk, information och tjänster inom olika branscher och som kan tjäna som goda exempel för trafikområdet Sjöfart Göteborgs hamn 31 De tre största hamnarna i Europa är Rotterdam, Antwerpen och Hamburg. Göteborg kommer på 16:e plats. Jämförelsen baseras på hanterat gods i ton. Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med cirka fartygsanlöp om året. Nära 30 procent av svensk utrikeshandel passerar här. Göteborgs Hamn erbjuder ett brett linjeutbud med trafik till ett 130-tal direktförbindelser runt om i världen. Här finns till exempel direktlinjer till USA, Indien, Mellanöstern och Asien. Göteborgs Hamn är också den enda hamnen i Sverige som har tillräcklig kapacitet för att ta emot de allra största oceangående containerfartygen

24 Ett 25-tal tåg/godspendlar med dagliga avgångar gör att företag i hela Sverige och Norge kan ha en miljöklok direktförbindelse med hamnen och utnyttja det breda linjeutbudet. Göteborgs Hamn har tagit initiativ till trafikslagsövergripande planering och samordning mellan sjöoch landtransporter. Göteborgs Hamn är grundare och initiativtagare till Railport Scandinavia. I samarbete med terminaler och tågoperatörer har Göteborgs Hamn skapat konceptet. Railport Scandinavia är ett omfattande system med stort antal godsterminaler i Sverige och Norge. Tack vare dessa tågpendlar kan mycket stora mängder gods snabbt och effektivt nå hamnens kunder. Dessutom innebär tågpendlarna en minskad miljöpåverkan ton koldioxid sparades under 2012 genom att gods transporterades till och från Göteborgs Hamn på tåg istället för på lastbil. Det motsvarar drygt flygresor mellan Göteborg och Stockholm eller utsläpp från personbilar under ett år. Idag går 28 dagliga tågpendlar mellan Göteborgs Hamn och 22 orter i Sverige och Norge. Utvecklingen av tågpendlarna är en målmedveten satsning av Göteborgs Hamn och det är en utveckling som startade på allvar Sedan dess har godsvolymerna nästan tredubblats och är idag på väg mot strecket vad gäller antal containrar, vilket är cirka hälften av alla containrar som fraktas till och från Göteborgs Hamn på ett år. Det är idag huvudsakligen containrar som fraktas på tågen, men parallellt pågår arbete för att också få exempelvis fler trailrar att åka tåg. Göteborgs Hamn samverkar också i sin verksamhet med följande myndigheter för informationsutbyte och tjänster: Kustbevakningen - ansvarar för sjöövervakning och räddningstjänst till sjöss Tullverket - vars uppdrag är att kontrollera flödet av varor in och ut ur Sverige Sjöfartsverket - svarar för sjöfartens säkerhet och framkomlighet Trafikverket - ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. The East West Transport Corridor East West Transport Corridor är ett multimodalt projekt som startade som ett EU-projekt med en rad aktörer från Danmark, Sverige, Litauen och Vitryssland, Ukraina för att skapa och utveckla handelsutbyte mellan de olika medverkande aktörerna samt att, särskilt i de baltiska och i Östländerna utnyttja järnvägsnätet. Projektet avslutades 2012, men har påbörjat en utveckling mot en Association mellan aktörerna för att skapa samverkan och affärsutveckling mellan aktörer i de olika länderna. Flera svenska företag ingår som IKEA och Volvo, forskningsinstitut, myndigheter. Informationsutbyte via en informationsbroker var en viktig del i arbetet där parterna bestämde hur data skulle hanteras. The East West Transport Corridor Association (EWTCA) 32 som projektet kallas idag är ett bra exempel på där man går från ett akademiskt samarbete till samarbete mellan nationer och företag. I arbetet nu ingår i de baltiska staterna samt Ukraina att utnyttja järnvägslinjer mot Svarta Havet, Donetsk samt Moskva och vidare. Det startade som ett EU-projekt med flera nordiska länder och aktörer och mycket svenskt ledarskap och har genomgått en utveckling mot operativ samverkan med flera trafikslag. Detta är ett trafikslagsövergripande exempel där väg, hamn, fartyg samt tull varit involverade. Arbetet har bedrivits i en associationsform med flera exempel med flera beslutsnivåer, vilket varit av stor vikt när det gäller att etablera samverkan med många olika aktörer som framgår av nedanstående bild

25 The East West Transport Corridor Association (EWTCA), the key driver of cooperation and business facilitation in the corridor, has initiated or been a key developer in a number of successful examples of multi-level governance, such as: A case of successful networking, Business as the leverage for multilevel governance, from academic cooperation to joint agreement between nations. Danska sjöfartsverket Danska sjöfartsverket (Danish Maritime Authority) har utvecklar en tjänste-plattform (DMA Maritime Cloud). För närvarande tillhandahåller sjöfartsverket endast egen data via plattformen. Plattformen utgår från ett ramverk för kommunikation som möjliggör effektiv, säker, tillförlitlig och sömlös utbyte av information mellan behöriga intressenter inom sjöfarten. Webbplatsen tillhandahåller utvecklingsresurser, identitetsregister och tjänstekatalog för att utveckla tjänster för Maritime Cloud. Amsterdams hamn Amsterdams hamn ansvarar för säker, smidig och miljövänlig hantering av fartygstrafiken i området Port of Amsterdam och inom förvaltningsområdet för Central Nautical Management. Geografiskt sträcker sig området från tolv miles utanför pirarna i IJmuiden till nästan Oranje slussar i Amsterdam. För att kunna säkerställa en säker, smidig och miljövänlig hantering av fartygstrafik ansvarar hamnen (hamnkaptenens kontor) för följande verksamheter. Shipping trafikledning Operation av slussarna i IJmuiden Genomförande av säkerhets- och miljöbestämmelser med inspektioner Uppföljning och tillämpning av nautiska lagar och förordningar 25

26 Utveckling av strategi och för att uppnå politiska mål. Hamnar i partnerskap Amsterdams hamn 33 arbetar nära de kommuner som ligger i Nordsjön Canal Area i inom Central Nautical Management. Det finns också dagligt samarbete med andra nautiska tjänsteleverantörer i hamnen såsom lotsning, bärgning etc. Dessutom pågår samråd med holländska Generaldirektoratet för offentlig service och vattenförsörjning, KLPD (holländska polisens Services Agency) och räddningstjänsten. Alla bidrar till förverkligandet av en väloljad process med slutmålet att hantera fartygstrafik på ett säkert, smidigt och miljövänligt sätt. Det finns flera uppdragsgivare för de offentliga uppgifterna som utförs - via hamnen i Amsterdam: Det holländska ministeriet för infrastruktur och miljö - RWS Det nederländska Generaldirektoratet North SEA Canal Central Nautical Area (CNB) Staden Amsterdam. Nytt processinriktat ledningssystem Amsterdam arbetar med ett nytt system (HaMIS 34 ) för att inspektera fartyg sedan slutet av När alla förberedelser är klara, vilket enligt planeringen sker efter september 2014 kommer HaMIS också att användas för att administrera och förvalta fartygens besök. I det ögonblicket, kommer HaMIS ersätta det nuvarande systemet. Användningen av samma system, kommer att bidra till harmoniseringen av hamnens huvudprocesser med Rotterdam och andra nederländska hamnar. Tillväxten av hamnarna ställer högre krav på informationsutbytet. HaMIS har utvecklats av Rotterdams hamn och Amsterdams hamn deltar i den fortsatta utvecklingen så att även Amsterdams hamn kan hantera fartygens besök genom detta system. Harmonisering av hamnprocesser Fraktfarten kommer att gynnas av HaMIS, eftersom det blir möjligt för hamnarna att arbeta med identiska system som stöder informationsutbytet. Detta minskar den administrativa bördan och undviker onödiga inspektioner. Den gemensamma utvecklingen kommer att leda till en harmonisering av processer i hamnarna i Rotterdam och Amsterdam. Processerna bygger på samarbete mellan nautiska, logistiska och administrativa partners. Att generera och utbyta information är en hörnsten i denna process. Det nya systemet innehåller information för trafikledning, trafikvägledning och planering, transportsäkerhet, miljösäkerhet och incidentkontroll. Dessa administrativa uppgifter samlas in och hanteras på liknande sätt, vilket gör det användarvänligt för sjöfarten och möjliggör för båda hamnarna att utbyta information bättre och enklare. Inspektörerna från hamnen i Amsterdam använder redan HaMIS. Processen stöder inspektioner för miljösäkerhet under de förberedande stadierna samt på plats i fartygen. Rapporter om eventuella resultat och åtgärder kommer att göras på plats och levereras till befälhavaren ombord och till berörda myndigheter

27 GOTRIS - Multi-modal trafikstyrning för hållbar inlandssjöfart på Göta Älv 35 Projektets syfte har varit, att som fortsättning på tidigare förstudieprojekt, forma ett konsortium som är kan genomföra ett demonstratorsprojekt där principerna för co-modal trafikstyrning på Göta Älv prövas i verkligheten. En framgångsfaktor är att avgränsa projektet så att de väsentligaste funktionerna kan prövas och utvärderas på ett korrekt sätt, och att de väsentliga aktörerna tar en aktiv roll, med både informationsförsörjning, delaktighet och medfinansiering. Projektet har mycket engagerade parter, som ser ett stort värde i att demonstratorsprojektet genomförs. Resultat och förväntade effekter - utfall Projektet har visat att den största effekten med ett River Information Services system, RIS för Göta Älv, kommer från trafikstyrningsdelen. Projektet valde därför att det är detta område ett fortsatt projekt skall fokusera på. Co-modal trafikstyrning en innovativ utveckling av funktioner och möjlighet i ett RIS, som bör prövas under realistiska förhållanden. De effekter konsortiet vill adressera är i huvudsak: Energiförbrukning (klimat och miljö) Kapacitetsutnyttjande Attraktivare stadsutveckling Ökad aktörssamverkan Ökad trafiksäkerhet Upplägg och genomförande - analys Projektet har genomförts med ett organisatoriskt gränsöverskridande samarbete med aktörer som påverkas av trafik på och tvärs Göta Älv. Projektet har under ett antal workshops och möten med berörda aktörer definierat de viktigaste funktionerna, gränssnitt och ansvarsområden (för informationsförsörjning), för ett demonstrationsprojekt i ett B-projekt. Projektet har skapat en gemensam syn, bland aktörer med olika perspektiv på resursfrågan, på hur ITS-system kan bidra till ett neutralt sätt att styra och fördela resurser relaterat till transporter på och över Göta Älv. Sea Traffic Management (STM) STM innebär utbyte av information till alla berörda parter i hela transportkedjan inom sjöfarten. Inspiration kommer från flygsektorn där Traffic Management används för kort och långsiktig planering samt för operativa ändamål. Eftersom det kommer att bli mycket mer information som väntas överföras, kommer det också att finnas ett behov av flera etablerade standarder. Det finns ett antal olika standardiseringsområden: fartyg, hamnar, andra logistiska spelare. Dessa standarder ska användas i de olika begrepp som föreslås inom STM. Områden inom STM som kan nämnas är: Flow Management för att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen Strategic voyage management Tactical route management Port CDM (Collaborative Decision Making) för att samla beslutsinformation med relevant innehåll som ska delas och avtalas. MONALISA MONALISA 2.0 är ett initiativ från Sjöfartsverket till en utökning av det pågående MONALISA-projektet 36, som ska bidra till effektivare, säkrare och miljövänligare sjötransporter. Modern teknik och realtidsdata samt nya metoder för utbyte av data mellan fartyg och land ska ta sjöfarten in i framtiden. Det nya konceptet som bygger på dynamisk och proaktiv ruttplanering är en maritim version av fly

28 gets trafikledningskoncept SESAR. MONALISA 2.0 omfattar 30 partners. Det handlar om myndigheter, representanter från det privata näringslivet och akademin i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Spanien, Italien, Malta, Grekland och Norge. Projektet omfattar flera huvudområden och konceptuell utveckling av regelverk och infrastruktur inom - Sea Traffic Management (STM) - e-navigering - Cargo Management - Transport Management. Projektet understryker behovet av interaktion och samarbete mellan olika aktörer för ökad effektivitet i trafikledning och informationshantering. Det finns många organisationer som ser behovet av en generisk infrastruktur som stöder tjänsten interaktion och informationsutbyte och som inblandade parter har förtroende för. Behovet finns inom ovan nämnda och delvis överlappande områden, till exempel inom Sea Traffic Management och e-navigering. En storskalig och global realisering av en sådan lösning kräver samarbete och öppenhet i att antal olika plattformar och principer för att kunna utnyttja samma bas för att dela information. Baserat på ett generiskt ramverk och en tjänsteinfrastruktur förespråkar projektet en teknisk infrastruktur för distributionsservice och tillgänglighet, på ett sådant sätt att tillgång till olika tjänster regleras av informationsleverantören. Detta kräver att funktionalitet för identitet och tjänster aktiveras av plattformarna och ger tillgång till STM tjänster. Exempel på identiteter är STM-aktörer, både som leverantörer och konsumenter, (som t.ex. hamnoperatörer, fraktoperatörer ), STM tjänsteleverantörer, anslutna enheter (som t.ex. fartyg) och andra tjänsteleverantörer. Dessa identiteter ger tillgång till tjänster som bygger på olika informationskällor. Genom det federativa tänkandet skapas en gemensam grund med regelverk, tillgänglighet och tjänster för de ingående parterna samtidigt som tjänstekonsumenternas behov kan tillgodoses Luftfart Airport CDM Airport Collaborative Decision Making är beslutsfattande i samarbete (A-CDM) i ett joint venture mellan ACI EUROPE, Eurocontrol och organisationen CANSO, som syftar till att förbättra effektiviteten för alla flygplatsoperatörer genom att minska förseningarna, vilket ökar förutsägbarheten av händelser under utvecklingen av en flygning och optimering av resursanvändningen. Dessutom kommer detta att öka kapaciteten för de deltagande flygplatserna. Detta mål ska uppnås genom förbättrat utbyte av realtidsinformation mellan flygplatsoperatörer, flygplansoperatörer, marktjänst och flygledning. Konceptet innebär genomförandet av ett antal operativa rutiner och automatiserade processer. A-CDM har genomförts fullt ut i Münchens och Bryssels flygplatser, och 29 andra flygplatser har påbörjat genomförandet. Swedavia Swedavia äger, driver och utvecklar 10 flygplatser i Sverige och är helägt av svenska staten. Affären bedrivs i en flygplatsverksamhet och en fastighetsverksamhet. Swedavias roll är att skapa tillgänglighet för att underlätta resande, affärer och möten inom Sverige, i Europa och i övriga världen. Kundfokus, hållbar utveckling och säkerhet är viktiga utgångspunkter. Totalt reste 33,5 miljoner passagerare via Swedavias flygplatser 2013, vilket var en ökning med 3,5 procent. Swedavia anses världsledande i utvecklingen av flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan. Utvecklingen drivs framförallt av ett ökat internationellt resande, såväl inom som utom Europa, vilket också skapar bättre förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av svensk inrikestrafik. Bland huvudstadsflygplatserna i Skandinavien var tillväxten av resenärer störst vid Stockholm Arlanda Airport med en ökning om 5 procent. 28

29 Swedavia svarar för i princip alla flyplatstjänster när planet har landat respektive innan planet lyfter från flygplatsen. Det innebär att Swedavia samverkar med många aktörer och operatörer på flygplatsen samt till exempel Trafikverket, Samtrafiken, Cityterminalen och Stockholms hamnar. Ambitionen är att skapa en samlad lägesbild för transporterna till och från flygplatsen vad gäller information om bland annat tåg- och busstrafik i realtid. Ambitionen är att minska biltrafiken, vilket betyder att i dag reser 54 % kollektivt. Swedavia har utvecklat flera appar och erbjuder också Samtrafikens Reserobot som underlättar för resenären. Swedavia svarar även för att följa upp miljömålen för flygplatsen och vidarerapportera till berörda myndigheter. Swedavia driver ett omfattande projekt tillsammans med partners som syftar till att bygga upp ett Operativt Center (OPC), en ledningscentral för Arlanda. Ambitionen är att med automatik samla all information som är nödvändig från flygbolag, operatörer på flygplatsen samt aktörer som svarar för transporter till och från flygplatsen. Det innebär en trafikslagsövergripande samverkan med till exempel Trafikverket för störningsinformation vid en eventuell olycka på E4:an, SJ eller färjerederierna för anslutning med tåg eller båt osv. Beräknad driftstart för OPC är till årsskiftet Arlanda expanderar starkt och Swedavia planerar för en ny terminal för större flygplan samt utökad spårkapacitet för järnväg med fyra spår. Prognosen för Arlanda pekar på 39 miljoner passagerare per år. Målet är att Arlanda ska vara Skandinavien största flygplats, även med långlinjer. Arlanda har cirka anställda som också genererar mycket trafik till och från flygplatsen. Godstransporter utvecklas i något mer långsam takt ca ton/år. Hälften av frakterna går med persontrafikens reguljära linjer. Speditörer hanterar länken mellan flygplatsen och marktransporterna. Flygallianser Flygallianser, typ Star Alliance, är en form av federation, där man är överens om ett antal kriterier som är i linje med företagens intressen. Dessa karaktäriseras av grundsynen om passagerarnas behov och att förenkla och göra resan så bekväm som möjligt och samtidigt effektivisera flygbolagens affärer, minska driftkostnader etc. Varje bolag har sin hemmamarknad, men också en bortamarknad som för vardera parten är olika. Det som knyter ihop dessa är det som ställer krav på gemensamma lösningar, typ e-ticketing, check-in, lounger, bonus vid trohet men även landsgränser med pass/visering enligt de övergripande målen Vägtrafik Samtrafiken har under lång tid varit navet för all trafikdata avseende kollektivtrafik i Sverige. Utifrån detta har det utvecklats en rad viktiga och värdefulla tjänster för både trafikföretag och resenärer. Det finns också en stor kreativitet och kompetens utanför trafikbranschen, som skulle kunna bidra till kollektivtrafikens utveckling. Därför skapades TrafikLab 37, ett initiativ för öppna trafikdata och en plattform där fristående utvecklare kostnadsfritt kan ta del av all den information både statisk och dynamisk som kollektivtrafiken genererar dagligen. Genom att ta del av data kan vem som helst med idéer och programmeringskunskaper utveckla en tjänst, t.ex. en webbplats eller en app, som gör det lättare, smartare eller bekvämare att åka kollektivt. TrafikLab startades av Samtrafiken, Viktoria Swedish ICT och Storstockholms lokaltrafik, SL under 2011 och blev snabbt en succé. Hundratals utvecklare har anslutit sig, sajten har vunnit ett flertal priser och den fortsätter att växa. Samtrafiken arbetar kontinuerligt på att fortsätta att öka datamängderna som utvecklarna kan ta del av. Växelns funktion är följande. Många parter inom kollektivtrafiken samt Trafikverket

30 En uppsättning API Reglerad tillgång genom Terms and Conditions. Samtrafiken har skapat en plattform och ett ramverk för samverkan mellan många aktörer inom denna del av transportbranschen. Man har också skapat en plattform för tillgång till data utifrån ett legalt ramverk en form av federation. Trafik Stockholm Trafik Stockholm är Stockholms stads och Trafikverkets gemensamma vägtrafikledningscentral. Den leder och informerar om trafik i Stockholmsområdet, i Mälardalen och på Gotland. Trafik Stockholm har en mer omfattande verksamhet för kommunala gator i Stockholm och hanterar även felanmälningar kring gator, torg och parker i Stockholms stad. Ledningscentralen etablerades och blev fullt operativ i samband med att Södra Länken öppnades för trafik Den hade redan öppnats i förenklad drift i slutet av Den stora drivkraften initialt var frågan hur den operativa hanteringen av trafiken skulle realiseras såväl för Stockholms stad (och kranskommunerna) som för dåvarande Vägverket. Båda parterna startade planering för vad som skulle göras och är nu delägare och ansvariga gentemot medborgare och politiker. Tillsammans med dem finns ett större partnerskap och tjänster för trafikledning och trafikinformation, drift- och underhåll och felanmälan för Stockholm stad. Trafik Stockholm ombesörjer trafikledning, trafikinformation och drift- och underhåll för 7 län i hela östra Sverige (ca 40 % av Sveriges befolkning). Man samverkar med SOS Alarm, polis och räddningstjänst. Man har utvecklat en förenklad Crowd Sourcing funktion genom att vägrapportörer och trafikanter via telefon kan rapportera avvikelser i trafiken. Utmed vägarna finns teknisk utrustning, som t.ex. kameror och sensorer. Till detta är också Trafikverkets vägväderstationer kopplade som registrerar väglaget längs vägarna och entreprenörer som underhåller vägarna. TV4 är en av aktörerna som har live sändning från Trafik Stockholm för spridning av trafikinformation. Allt detta genererar en mängd data, såväl i bredd på omfång såväl som mängd av data, även realtidsdata. All data lagras i miljöer som analyseras och ger underlag för information till trafikanter och samarbetspartners. Trafik Stockholm utvecklas med nya medverkande partners, som till exempel kommuner, och i ett begrepp som kallas modern trafikledning, d.v.s. en tätare samverkan än tidigare och inkluderande en gemensam utvecklingsarena (plattform med 5 parter) där också Nacka och Solna deltar förutom Trafikförvaltningen (SL), Stockholms stad och Trafikverket. Man har även genomfört pilotprojekt tillsammans med bussoperatörer, MTR, Keolis, Stockholmståg och SL tåg. All samverkan regleras via samverkansavtal och nyttjanderättsavtal mellan Stockholms stad och Trafikverket samt numera Nacka kommun. Trafikverket har också inkluderat sin driftcentral för tågtrafikledning i pilotprojekt tillsammans med SJ och Green Cargo. Den dataväxelfunktion som finns på Trafik Stockholm har följande översiktliga funktioner (Orion mm): Samverkan med flera aktörer samt avtal med olika aktörer på olika nivåer. o Övergripande avtal mellan Trafikverket, Stockholm stad och Nacka kommun o Verksamhetsmässigt med bland annat SOS Alarm, Räddningstjänst, TV4 Insamling av data från många källor tekniker och aktörer samt bearbetning, tvättning av data Distribution till interna tjänster, egna verksamheten, allt från dynamiska skyltar, till webbaserade tjänster, åtgärder i vägsystemet, vägassistans Restriktiv spridning av data. 30

31 Cityterminalen Cityterminalen AB ligger mitt i Stockholms city och är stadens största busstation, som ägs och förvaltas av Jernhusen. Den är en knutpunkt för busstrafik till och från Stockholm. Den är lokaliserad till ett transportcentrum/bytespunkt med T-centralen och Stockholms Centralstation. Cityterminalen har verksamhet på flera platser i Sverige. Dess affärsmodell är att tillhandahålla en gate för bussbolagen i förhållande till tidtabeller och resenärer, liksom att erbjuda service av olika slag för att öka attraktiviteten. Cityterminalen skriver avtal med varje part. Drivkraften för Cityterminalen är att kunna erbjuda en attraktiv bytespunkt för resenärerna och resenärens behov. Den trafikeras av ca 800 bussar och ca resenärer varje dag som ska till Stockholm eller resa vidare och i motsatt riktning till ca 500 orter i Sverige. Det finns expressbussar, linjetrafik och regionaltrafik, anslutningstrafik till flyg och båt, hyrbussar och utrikesbussar, bussbolag med olika förutsättningar i förhållande till såväl Cityterminalen som resenärerna. Cityterminalen är arrangerad i två våningar med plattformar/utgångar liksom trafikantinformation. Det finns ett trafikledningssystem för att rangera/optimera användningen av ytorna i förhållande till inkommande och avgående bussar och antal passagerare. Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen är Stockholms Läns Landstings organisation för utövande av kollektivtrafik i Storstockholm. Enligt den kundservicestrategi 38 mot resenären som tagits fram hösten 2014 är syftet att vägleda trafikförvaltningen till att vara och förbli en kunddriven organisation. Följande citat påminner om detta: Det är viktigt att varje del i resekedjan fungerar för kunden. En rad komponenter måste därför vara på plats för att kollektivtrafikresenären ska få den totala serviceupplevelsen. Det handlar om service i vid bemärkelse, dvs. att alla möten, kontaktytor och informationsutbyten med kunderna före, under och efter resan ska fungera. För att kunna tillgodose individuella behov i den kollektiva lösningen och därmed erbjuda rätt sak, till rätt person vid rätt tillfälle bör trafikförvaltningen gå från att tänka kundsegment till att utforma tjänster utifrån så kallade behovsgrupper; Rutinåkaren som inte behöver tänka på hur det går till i kollektivtrafiken, kan systemet och sin dagliga resa. Planeraren som vet hur man använder kollektivtrafiken i stort men kan behöva stöd vid en specifik resa. Undantagsåkaren som är ovan att utnyttja kollektivtrafiken men vet hur man tar sig till slutdestinationen. Nybörjaren som har både svårt att förstå systemet och den specifika resan. Varje resenär kan någon gång befinna sig i flera av dessa situationer. Valet av transportmedel beror således både på person och på situation. Strategin bygger på hela resan perspektivet och därför är strategiskt valda samarbetspartners viktigt utifrån resenärens perspektiv. Perspektiven är också indelade i tre huvudkomponenter, d.v.s. vad jag behöver tänka på: före resan; planera, köpa och använda biljett, automatik, ta sig till hållplats, veta avvikelser under resan; tjänster under resan, ombord, på väg, avvikelser, nyheter, ankomstbytespunkt efter resan; tjänster, ankomstinformation. 38 Kundservicestrategi - för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län 31

32 Bild som illustrerar resenärens olika steg och aktiviteter för att genomföra en resa. ITS Dalarna 39 ITS dalarna är ett regionalt klustersamarbete mellan en rad olika offentliga och privata aktörer, ca 30- talet. I konceptet finns en dataväxel som hanterar information om vägar, trafik, landskap, klimat etc. Detta används för tester och demonstrationer av dess medlemmar, exempelvis TDA-E16 i Dalarna. Målsättningen är att arbeta för att ITS -klustret utvecklas till att bli nationellt ledande och internationellt intressant. Det som erbjuds är en digital infrastruktur med data, allmän väg, testpopulation, avstängda områden etc. Informationsväxelns funktioner är datainsamling, process av data, leverans, analys, automatisk beslutsstöd och integritet. ITS Dalarnas verksamhet bygger på samarbete och förtroende mellan de ingående medlemsföretagen/organisationerna och verkar också som ett kontakt- och samarbetsorgan mellan organisationer verksamma inom kunskapsområdet ITS. Kommersiella aktörer Det finns några privata aktörer som agerat på den svenska marknaden under många år. Ett sådant exempel är Info24 som genom sitt affärskoncept Tingco bedriver olika varianter av säker transferering av data inom olika branscher. Som exempel kan nämnas: Business system for vending and self-service sales, typ automatiserade köp och betalning av kaffe, drycker etc Business system for remote sensor management and big data, data collection and management handling data from any type of sensor such as for example temperature, energy, fill levels, gas, water, flow, climate, pollution and road traffic Business system for Electrical Vehicle Charging, managing all aspects of a professional Electrical Vehicle Charging business in multiple countries. Features including: o Billing and payments via SMS, NFC, Invoice, Creditcards, Gift certificates and loyalty cards o Real-time operations o Reporting o Device management o Financial management o Pricing and rating

33 Business system for access control management, centrally manage and control access to facilities such as ports/harbors, buildings, parking areas, gated communities, construction sites, mines and toll roads Business system for Smart home automation, organization with a business system that enables you to offer your customers and partners new smart business services and functions based on market leading devices and products. Ministry for Transport Finland Finland har via Ministry for Transport genom Liikennevirasto frilagt data inom transportsystemet, skapat en kommersiell mäklarfunktion 40. Ministeriet driver för närvarande en utveckling mot mobility as a service 41. Även Helsingforsregionen har utvecklat öppna data på ett föredömligt sätt. Rijkswaterstaat Det nederländska väg- och vattenbyggnadsverket Rijkswaterstaat 42 arbetar med deras roll som en del i Ministry of Infrastructure and the Environment. Man har en mobility strategi som säger följande: The Dutch mobility policy serves 2 goals: reliable journey times and better accessibility. By 2020, motorists travelling in the rush hour must be able to arrive punctually 95%of the time, despite increased mobility and unexpected congestion. The Dutch economy relies heavily on transport and logistics, the main economic centres must remain accessible. När det gäller hur man ska uppnå målen arbetar man mycket genom branschorganisationen ITS Nederländerna med frågor som ligger nära det område som den svenska färdplanen berör. Där har man identifierat följande i en gemensam färdplan. 40 Digitraffic Open Traffic Data,

34 Från kollektiv info till individuell med många privata informationstjänster Från förändrad roll med färre vägkantssystem till nya innovativa tjänster som samverkar med vägkantsystemen Från lokal/regional till landsomfattande resinformation och sömlös väghållning Från business till myndighet (B2G) till business mot konsument (B2C) och business till business (B2B) Från att data ägs av enskilda aktörer till maximal öppenhet under reglerade former. Från myndighetsregi till offentligt-privat samverkan i allianser Nedan följer exempel med National Data Ware House som utvecklats av olika aktörer tillsammans samt i Amsterdam. Samverkan gäller inom vägtrafikområdet. National Data Ware House Tillgång till intelligenta transportsystem (ITS) och tillämpning av Dynamic Traffic Management (DTM) syftar till att uppnå bättre utnyttjande av vägnätet. Kvaliteten på tillgängliga data spelar en viktig roll för ITS- och DTM- och nyutvecklade (SCM-) applikationer. Informationens tillgänglighet, noggrannhet och tillförlitlighet är av stor betydelse. Endast med snabba och effektiva åtgärder för att omdirigera trafiken blir det möjligt att förhindra trafikstockningar och köer. Eftersom syftet är att ge trafikanten tillförlitlig realtidsinformation måste data vara lättillgänglig och användbar. Databasen, The Dutch National Data Ware House (NDW) 43, samlar och distribuerar processdata med hög kvalitet och tillförlitlighet

35 Organisation Totalt är det 24 myndigheter som arbetar nära tillsammans att utveckla en databas för olika trafikuppgifter och att effektivt använda dessa data för trafikstyrning och trafikinformation. NDW databas innehåller information om den aktuella trafiksituationen på motorvägar, landsvägar och städers trafikleder för deltagande trafikmyndigheter/väghållare. Databasen samlar även uppgifter om statusinformation. Data används för Traffic Management, trafikantinformation, utveckling av policys, analyser och forskning. National Data Ware House 44 startade genom att ett stort antal av aktörernas ledningar undertecknade en gemensam avsiktsförklaring, där de har konfirmerat sin avsikt att genomföra NDW med varandra. Representanterna för de olika aktörerna har skrivit ett samverkansavtal där de beskriver NDW strukturen och hur det kommer förvaltning och finansiering ska ske. Man har ett Board of Supervisors som övervakar och leder samarbetet, de är Rijkswaterstaat, representanter från de olika provinsernas vägmyndigheter samt från kommuner och storstadsregioner. Som komplement finns en operativ organisation som genomför hanteringen av all data. Det Nederländska Data Ware House, som startades 2009, har för närvarande tillgång till data via tre olika typer av källor, dels via olika väghållare (kommuner, 7 storstadsområden och fyra städer, och staten genom RWS), dels genom att köpa data, dels har man avtal med aktörer som har kommersiellt insamlad data. Data används dels inom trafikmyndigheterna för Traffic Management, dels via distribution till olika tjänsteförmedlare. Därför har man avtal för dataleveranser, fördefinierad pålitlighet vad gäller data, ömsesidig service leverans via avtal och codes of conduct för tjänsteförmedlare. Samma former används vid distribution av data till användare av denna. Amsterdam Trafikledningssystem Nederländerna utgör ett bra exempel på tillämpning samverkan inom trafik- och transportområdet. Regionen med Amsterdam i centrum är ett av de mest trafikerade områdena i Nederländerna. Det finns tre vägmyndigheter; staden Amsterdam, provinsen Noord-Holland och Rijkswaterstaat. Dessa samverkar nu för att optimera trafikflödet inom hela regionen. Amsterdams kommun 45 har implementerat ett SCM 46 -system, Traffic Link. Det är ett samarbete med många aktörer och kopplat till det nationella trafikstyrningssystemet där Rijkswaterstaat är ansvarigt. Man kan se vad som händer i hela nätverket och styra trafikflödet automatiserat i rätt riktning. SCMsystemet är ett självreglerande system som gör det möjligt att kombinera system från olika väghållare för att förbättra trafik-flödet i ett stort område. Trafikledningssystemet kan lätt anpassas för anslutning Samverkan är mellan Amsterdam Economic Board, RWS, KPN, Hogeschool van Amsterdam, Gemeente Amsterdam, Liander

36 i bilen och för navigation. Amsterdam har därigenom skapat förutsättningar för datainsamling i realtid och en "digital road manager" som hjälper till att optimera flödet i regionen i framtiden. Italien/Turin Staden Turin, en stad i Stockholms storleksklass, var en industristad i stark förvandling de tunga industrierna flyttade ut. Staden hade för ca 20 år sedan ett antal problem och utmaningar. Det var miljön/luftkvaliteten i de centrala delarna, att få fler resenärer med kollektivtrafik och att minska antalet störningar och överbelastade gator. Dessutom förekom strejker som störde hela trafiksystemet. Stadens politiker utmanade ett antal viktiga aktörer och kompetenser med tydliga målbilder för förbättrad kollektivtrafik, minskade restider och mindre kväve och koldioxidutsläpp genom minskad bränsleförbrukning. Detta resulterade i ett konsortium, 5T 47 (Technologie, Telematiche, Trasporti, Traffico, Torino) som utvecklade en trafikledningscentral. Arbetet leddes av Turin stad (trafikkontoret, energikontoret, kollektivtrafiken), med EC som medfinansiär och en rad medverkande företag (exempelvis Fiat, Olivetti, MIZAR, CSST) och den blivande trafikledningscentralen 5T. Idag är delägarna från GTT S.p.To, region Piemonte, staden Turin och Storturin. Målen idag är att förbättra trafikflödet och minska överbelastningarna på stadens väg- och gatunätet, förbättra realtidsinformation för olika mobilitetstjänster, förbättra driften av den kollektiva trafiken och minska miljöstörningarna orsakade av trafiken. Man knöt ihop ett antal system i ett överordnat styr- och reglersystem som optimerar/minimerar samhällets resurser utifrån resmönster med kollektiv- och privat trafik. Kärnan i detta är bland annat data från alla aktörer. De system som är anslutna är kollektivtrafik spårvagn och busstrafik, trafikanträkning, information i buss och på hållplatser, trafiksignaler, VMS-skyltar utmed vägnätet, ambulanser, parkering, betalning, informationsterminaler, miljödetektorer och system för route-guidance/ navigering. London Transport for London Transport for Londons 48 verksamhet omfattar följande: London Underground London Tramlink London Overground London River Services Docklands Light Railway London Buses. Mer än 26 miljoner resor börjar på Londons gator och vägar varje dag. Därför investerar London 4 billion för att förbättra standarden för stadens gator och vägar. Moderniseringsplanen omfattar hundratals vägprojekt för att radikalt förbättra levnads- och reseförhållandena genom säkrare, grönare och mer attraktiva gator och stadskärnor och ökad säkerhet för cyklister och fotgängare. I samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna görs storskaliga förbättringar av broar, tunnlar och större vägar, vilket resulterar i ett vägnät som gör att människor och fordon kan förflytta sig mer effektivt, säkert och tillförlitligt till och från, i och runt London. När staden genomför moderniseringsplanen är det oundvikligt att det blir störningar i trafiken. Londons 24-timmars Traffic Control Centre arbetar aktivt med att hantera trängsel i London i realtid, genom att identifiera trafikala hotspots, anpassa sitt adaptiva trafiksignalsystem och trafikstyrning för att förbättra trafikflödet på vägarna

37 Till stöd för strategin kommer trafikljus, teknik och system att öka förmågan att dynamiskt hantera Londons vägar. Staden kommer att aktivt hantera trafikflöden ifrån och runt byggplatser. London håller också på att införa ett världsledande intelligent transportsystem, ITS. Staden kommer att tillgängliggöra realtidsinformation genom smarta telefoner, för att underlätta för alla kunder och resenärer att planera sina resor och fatta välgrundade beslut om hur, var och när de reser. Resenären kan planera sin resa i förväg genom att använda stadens realtidsinformationsverktyg med statusuppdateringar. Anmälan till gratis vecko e-post som kan ge varningar om planerade störningar och trafikomläggningar. Man kan TfLTrafficNews på Twitter och använda stadens resenyheter för att undvika störningar när det är möjligt. Integrerade och sömlösa transporter Begreppet integrerad och sömlös transport har brett politiskt stöd, men att genomföra politikens intentioner och strategi, som levererar det önskade resultatet har visat sig svårt. Analysen i refererad rapport bygger på uppdateringar av tidigare arbete för att försöka analysera orsakerna för det relativa misslyckandet av integrerad transportpolitik med särskild hänvisning till erfarenheter i Storbritannien. Erfarenheterna av detta kan vi ha nytta av och bemöta i sammanfattningen. Fyra huvudfaktorer lyfts fram 49. Den första handlar om de svårigheter som man har ställts inför att definiera integrationsbegreppet. Det hävdas att en stegvis integration kan vara ett användbart verktyg för utformningen av strategin. Den andra gäller svårigheter att operativt genomföra konceptet och här föreslås att en stege av interventioner som också kan vara ett användbart verktyg. Den tredje är att det har funnits en brist på praktisk bevisning på framgång av integrerad politik, men det hävdas att detta faktaunderlag nu växer fram. Den fjärde har varit hindren för beteendeförändring som integrationen kräver, både för individer och institutioner. Utsikterna för leverans av mer integrerade och sömlösa transporter, både i Storbritannien och Europeiska unionen, granskas med hänvisning till nyligen utgivna politiska vitböcker Järnvägstrafik I dag är framkomligheten för internationell godstrafik på järnväg ofta alltför dålig. I EU har medlemsländerna olika regler och prioriteringar, vilket i sin tur gör att godstågen får stå tillbaka. Därför har EU beslutat att skapa ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik genom att inrätta ett antal internationella godskorridorer på järnväg. Syftet med godskorridorerna är att förbättra effektiviteten i godstrafiken på järnväg i förhållande till andra transportsätt. EU:s godskorridorer skapar flyt i transporterna År 2010 antogs EU-förordningen om nio godskorridorer för att driva på utvecklingen mot effektivare och attraktivare järnvägstransporter på EU:s inre marknad. De sex första korridorerna togs i drift i november 2013 och i oktober 2014 undertecknades ett gemensamt samarbetsavtal av de nio korridorerna. Sverige ligger i en av de tre återstående korridorerna som ska vara operativa senast den 10 november Godskorridorerna är ett sätt att öka både kapacitet och kvalitet inom den europeiska transportsektorn. Dessa utvecklingskorridorer skiljer sig från de transeuropeiska transportnäten, vilket är ett EU-projekt och omfattar alla större etablerade rutter i Europeiska unionen, även om det finns förslag om att kombinera de två systemen, eftersom de flesta av de inblandade länderna nu är medlemmar i EU

38 Korridorerna omfattar väg-, järnvägs- och vattenvägar. Antalet godstransporter med tåg inom Europa har nästan fördubblats sedan Målet är att revitalisera fraktsystemet och göra det mer energieffektivt. Genom att göra informationen lättillgänglig och ha gemensamma mål kommer godstrafiken att flyta smidigare och man slipper flaskhalsar. Det är också viktigt med teknisk harmonisering mellan länderna och en koordination av underhåll och investeringar längs spåren. Den korridor som omfattar Sverige är nummer tre, Scandinavian Mediterranean Rail Freight Corridor, (Scanmed RFC), mellan Stockholm Hallsberg Malmö och Palermo, tidigare kallad godskorridor 3 (RFC 3). Namnbytet beror på införandet av stomnätskorridorer i transportnätet TEN-T och på att större delen av godskorridoren har samma sträckning som korridoren i stomnätet. Dessutom har godskorridorens sträckning ändrats till att inkludera även Norge med Oslo som knutpunkt. Trelleborg har också lagts till. De sex första RFS var klara i november 2014 och de resterande tre i november 2015, däribland Stockholm Palermo. Det handlar om att se till att det finns sammanhängande tidtabeller genom länderna så att transporterna hänger ihop från punkt A till B. Vilket innebär att man måste arbeta med gränsöverskridande trafikinformation. RailNetEurope (RNE) är ett internationellt samarbete mellan infrastrukturförvaltare 50 Ett antal europeiska infrastrukturförvaltare och kapacitetsfördelare bildade 2004 en gemensam organisation, RailNetEurope (RNE), för främjande av internationell järnvägstrafik. Ett gemensamt kontor för samordning (Joint Office) finns i Wien. RNE representerar sina medlemmar i form av en sammanslutning vars mål är att underlätta för internationell trafik på det europeiska järnvägsnätet. Medlemmarnas målsättning med samarbetet är att ge stöd till järnvägsföretagen för gränsöverskridande trafik och främja utvecklingen av de Europeiska järnvägstransporterna för både gods- och persontrafik gav EU ut ett direktiv (2001/14/EG) om bland annat tilldelning av infrastrukturkapacitet som en etapp i att öka den inre marknaden för järnväg som är en grund för detta samarbete. RNE har i dag 38 medlemmar som förvaltar ett nät med ungefär kilometer järnväg. Infrastrukturförvaltarna ger service åt mer än 140 järnvägsföretag med internationell verksamhet inom Europa. Ett stort arbete har genom åren varit att harmonisera och optimera gemensamma processer och administrativa rutiner. Exempel på sådan är gemensam ansöknings- och tilldelningstider för kapacitetsfördelning av gränsöverskridande tåg, och en gemensam struktur för alla medlemmars Järnvägsnätbeskrivningar. För att hålla samman detta arbete har man satt upp ett kontor i Wien som koordinerar utvecklingsarbetet mellan medlemmarna. Trafikinformation 51 Trafikinformation ges oftast via hemsidan för resp. företag. Det finns samlad information för resenärer på ett par olika hemsidor, Läget i trafiken och på Trafiken.nu i storstadsområdena. Förteckning över olika websidor för resenärer och olika trafikslag finns på Trafikverkets hemsida. De är såväl gratis att ladda ner liksom avgiftsbelagda. Punktlighet 52 Punktlighet är en av resenärernas viktigaste komfortfaktorer. Punktligheten har också stora ekonomiska konsekvenser för såväl godstransporter som för resenärer, då just-in-time är kritisk faktor. Ser man internationellt finns det exempel där punktligheten utvecklats att också koppla mot anslutande

39 tåg. Schweiz 53 är ett sådant exempel. Projekt pågår där såväl för tidig som sen ankomst respektive avgång per större station följs upp. Presentation för storstadsforum vid besök i Zurich 2012 under ITS Rådet, Traffic Management at VBZ 54. (Präsentation_120914_kolltrafik.pdf). I Sverige arbetar Trafikverket och järnvägsföretagen på flera sätt för att förbättra punktligheten. Trafikverket arbetar med att förhindra att fel uppstår, men också med att optimera trafiken så att störningarna inte får så stora konsekvenser. Punktlighet avser vanligen ankomst till slutdestinationen för såväl pendeltåg, regionaltåg som snabbtåg, fjärrtåg och flygtåg. SJ SJ trafikerar ca resenärer varje dag med över 800 avgångar till 160 destinationer. Man utvecklar tillsammans med parter med punktlighet, också på trafiktäta sträckor. Green Cargo 55 Green Cargo arbetar multimodalt med såväl godstrafik på järnväg som med bil. Man lämnar trafikinformation om störningar i Sverige och internationellt. Tillsammans med samarbetspartners på kontinenten erbjuds ett tusental destinationer internationellt. Många av dessa platser kan också hantera intermodala enheter som containers, växelflak och trailers. Green Cargo transporterar trailers, växelflak eller containrar med tåg de långa sträckorna och med lastbil för att komma ända fram. Det är ett effektivt alternativ till långväga lastbilstransporter och med stora fördelar för miljön. Den intermodala lösningen kan vara dörr-till-dörr i egen regi eller genom att kunder själva kör till terminaler där Green Cargo står för lyft och vidare transport med tåg. De intermodala tåglösningarna går i ett nätverk bestående av ett 40-tal orter i Sverige och man utvecklar motsvarande tåglösningar till terminaler på kontinenten. Hector Rail Hector Rail tillsammans med tyska Samskip Van Dieren Multimodal har samarbete genom direkta tågförbindelser mellan Sverige och kontinenten för gods. Trafik går regelbundet mellan Göteborg och Duisburg i Ruhr-området anslutande Duisburg och Nässjö/Katrineholm. Man kör med samma lok mellan Sverige och Tyskland. 5. Processen För att illustrera den process som ska möjliggöra skapandet av tillgänglig data under reglerade former via en federation kan följande bild tjäna som illustration och också en förklaring till textinnehållet. Processen är en beskrivning hur projekt drivs och följs upp för att komma från dagens situation till en önskvärd och baseras på UK referensen nedan [53]

40 5.1 Öppna data i ett globalt perspektiv Det finns idag flera initiativ på global nivå och på EU-nivå med syfte att öppna upp offentliga data, skapa informationsmarknader och stimulera ekonomisk tillväxt. Det handlar om mycket stora datamängder, både statisk information och realtidsinformation, som tredje part ska kunna vidareutnyttja för utveckling av efterfrågade och innovativa tjänster. Som exempel kan nämnas G8 ländernas Open Data Charter och EU:s PSI-direktiv G8 Open Data Charter 56 G8-länderna har tagit fram dokumentet Open Data Charter som länderna antagit Dokumentet inleds med följande ingress: Världen bevittnar framväxten av en global rörelse som underlättas av teknik och sociala medier och underblåses av informationen - som innehåller en enorm potential att skapa mer ansvariga, effektiva, lyhörda och effektiva regeringar och företag, och för att stimulera ekonomisk tillväxt. Öppna data sitter i centrum för denna globala rörelse. Tillgång till uppgifter gör att enskilda och organisationer kan utveckla nya insikter och innovationer som kan förbättra livet för andra och bidra till att förbättra informationsflödet inom och mellan länder. Medan regeringar och företag samlar ett brett spektrum av uppgifter, så delar de inte alltid med sig dessa uppgifter på ett sätt som är lätt upptäcka och som gör informationen användbar, eller kan förstås av allmänheten. I dag, förväntar sig människor att kunna få tillgång till information och tjänster, elektroniskt när och hur de vill. Alltmer, gäller detta offentliga uppgifter också. Vi har kommit till en brytpunkt, som förebådar en ny era där människor kan använda öppna data för att generera insikter, idéer och tjänster för att skapa en bättre värld för alla. Öppna data kan öka öppenheten om vad offentliga myndigheter och näringslivet gör. Öppna data ökar också medvetenheten om hur länders naturresurser används. Allt som främjar ansvar och goda styrformer, förbättrar den offentliga debatten, och hjälper till att bekämpa korruption. Tillgång till statliga data kan stärka individer, media, det civila samhället och företag samt ge förutsättningar för bättre utfall i offentliga tjänster som hälsa, utbildning, allmän säkerhet, miljöskydd och styrformer. Öppna data kan göra detta genom att: visa hur och var offentliga medel används, ge starka incitament för att statliga medel ska användas så effektivt som möjligt; ge människor möjlighet att fatta bättre underbyggda beslut PSI-direktivet Syftet med PSI-direktivet är att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad genom att genomföra ett minimum av harmonisering och anta en allmän ram för villkor för vidareutnyttjande av handlingar som produceras inom den offentliga sektorn. Direktivets handlingsbegrepp omfattar såväl pappershandlingar som handlingar i elektronisk form. Vidareutnyttjande innebär att handlingarna används för andra ändamål än dem som de ursprungligen framställdes eller samlades in för. Varje utlämnande av information leder alltså till ett möjligt vidareutnyttjande. Direktivet syftar främst till att främja förädling eller bearbetning, men täcker även ren vidareförmedling av information. 5.2 Stor nyttopotential inom trafikområdet Det har gjorts flera försök att beräkna värdet på marknaden för informationstjänster som bygger på offentliga data och e-tjänster. En studie som genomfördes 2011 på uppdrag av EU-kommissionen 57 visar EU:s ramverk, Measurement Framework Final VersioneGovernment Economics Project (egep), Prepared for the egovernment Unit, DG Information Society and Media, European Commission 40

41 på stor nytta av fritt tillgänglig offentlig data. Den europeiska studien visar bland annat att om man ökar tillgången till Geodata kan värdet av data öka med procent. Om trafikdata tillgängliggörs, så att varje svensk kan minska sin restid med i genomsnitt två timmar per år, har ett värde av en kvarts miljard kronor estimerats. Det finns med andra ord stor nyttopotential för vidareutnyttjande av offentlig data och för att erbjuda lösningar för att tillgängliggöra data. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har tagit fram Råd för att bedöma nyttor och kostnader för publicering av datamängder som utgår från de nyttoområden som beskrivs i Europeiska Kommissionens Measurement Framework, enligt följande. Demokrati öppna data främjar öppenhet och delaktighet Öppna data förväntas göra det möjligt för allmänheten att engagera sig i samhället på nya sätt för att medverka till skapandet av nya tjänster och lösningar. Effektivitet öppna data främjar kvalitet och utveckling Att arbeta med öppna data för även med sig positiva effekter för kärnverksamheten och den offentliga förvaltningens interna processer. En grundförutsättning för att kunna tillgängliggöra sin information så att andra kan återanvända den är att förvaltningen först har ordning och reda på sin information samt sina system och processer. Ändamålsenlighet öppna data främjar innovation och tillväxt Det har gjorts flera försök att beräkna värdet på marknaden för informationstjänster som bygger på offentliga data och e-tjänster. En studie som genomfördes 2011 på uppdrag av EU-kommissionen visar på stor nytta av fritt tillgänglig offentlig data. Omräknat till svenska förhållanden visar studien att den direkta tillväxtpotentialen i en ökad vidareanvändning av offentlig data i Sverige är runt 10 miljarder kronor. Givet den svenska skattekvoten skulle detta innebära ökade intäkter för det offentliga med drygt 4,5 miljarder kronor Detta kan jämföras med de cirka 530 miljoner kronor som statliga myndigheter säljer offentlig data för idag. Efterfrågan på data För att kunna bedöma vilken nytta tillgängliggörandet av en viss datamängd kan bidra till är det viktigt att förstå efterfrågan på data och hur de som efterfrågar data kan tänkas använda den. Hittills finns det endast begränsad erfarenhet i Sverige av att tillgängliggöra offentlig information som öppna data på ett strukturerat sätt. I Storbritannien har man arbetat i flera år med öppna data och även samlat in uppgifter om användandet av publicerade datamängder och vilka ytterligare datamängder som användarna önskar och varför. 5.3 Redovisning av referensers erfarenheter och slutsatser Innovationer affärsmodeller Offentliga myndigheter samarbetar med näringslivet och övriga berörda aktörer för att skapa innovativa former för samverkan med nya affärsmodeller och tjänster. Detta kan ske i olika former, som tävlingar med olika lagrum i LoU, för utveckling av färdplanen och också för informationsfederationens mer operativa utveckling. Av genomgången ser vi att det inom industrin finns stora möjligheter att kunna tillämpa state of the art vid varje tillfälle. Nya affärsmodeller behöver skapas för samverkan mellan aktörer, oftast då mellan flera aktörer. Här visar trendbeskrivningarna ovan på snabba förskjutningar inom en rad områden bara under det senaste decenniet och stora förändringar är att vänta till I andra avseenden är situationen förhållandevis statisk. Denna kombination av kontinuitet och förändring gör att vi också får en delvis ny uppsättning globalt viktiga aktörer, och balansen mellan ledande aktörer förändras. Alla dessa faktorer påverkar också samverkansstrukturer och som följd affärsmodellerna. 41

42 Affärsmodellering spelar allt större roll för att skapa framgångsrika affärer. Företag inom konkurrensutsatta branscher, ofta med i stort sett identiska erbjudanden, uppvisar helt olika resultat - ibland beror detta på tekniska innovationer men allt oftare beror de stora skillnaderna på innovativa affärsmodeller och processerna runt samverkan. Det finns många exempel på nytänkande som kan inspirera inom transportområdet med aktörer som har olika roller, exempel i nutid är Google, UBER, och Spotify. Näringslivsperspektivet, information broker - tre tänkbara affärsmodeller och aktörsmodeller för öppna data East West Transport Corridor har utifrån ett näringslivsperspektiv beskrivit tre alternativa ägarmodeller 58 som bör undersökas i valet av organisation och aktörsmodell för en informationsfederation och för informationsväxeln: Kooperativa modellen (The Cooperative Model) Kooperativet utgörs av organisationer som ingår som medlemmar och som skapar fördelar för, och förvaltas av dess medlemmar. Ett företag eller myndighet som vill bli medlem i en kooperation ansöker om medlemskap och köper en andel. Kooperativet tillhandahåller produkter och tjänster till dess medlemmar gratis eller mot avgift. Icke-medlemmar ska även kunna få tillgång till produkter och tjänster, men det behöver inte vara på samma fördelaktiga villkor som medlemmarna. Den primära tjänsten för kooperativet är tillgång till informationen. Börsmodellen (The Stock Exchange Model) I börsmodellen är informationsförmedlaren (dvs. Information Broker) ett vinstdrivande företag som ägs av en eller ett litet antal kommersiella aktörer. Det kan finnas differentierade typer av om medlemskap. Till exempel kan det finnas ett medlemskap för användare (konsumenter) av information och ett annat för leverantörer (producenter), det vill säga företag och andra organisationer som vill tillhandahålla produkter och tjänster. Liksom i den kooperativa modellen, ges utbytet av produkter och tjänster till medlemmar gratis eller mot en avgift. Vanliga tjänster som ingår i medlemskapet för producenterna skulle kunna innefatta till exempel tillgång till information och API:er, datakällor, dokumentmallar, seminarier och nyhetsbrev samt service/support runt informationsväxeln. Offentlig-privat samverkan (PPP Model) PPP har blivit allt viktigare i många länder som ett effektivt verktyg för offentlig sektor, genom partnerskap med privata sektorn att effektivt genomföra och driva projekt och lösningar. PPP - Offentligprivat samverkan, OPS, en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, t ex en infrastrukturinvestering. Man kan säga att inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag utan även viss finansiering och eventuell drift. Vilken eller vilka affärsmodeller och aktörsmodeller som ska gälla måste bedömas från fall till fall beroende på bland annat informationsfederationens medlemmar, verksamhet och typ av data samt användarbehov. För exempelvis kommuner är demokratiperspektivet och en ökad medborgarinvolvering och delaktighet viktigt. I ett näringslivsperspektiv är informationsförmedlaren ofta ett vinstdrivande företag som kan ägas av en eller ett litet antal kommersiella aktörer enligt börsmodellen Beslutsprocessen Multi-level Governance 59 Ett sätt att effektivisera beslutsfattandet är att skapa en ny beslutsstruktur som utgår från ett flernivåstyre. En sådan beslutsmodell främjar samverkan mellan intressenter i syfte att underlätta planering och genomförande av utvecklingsstrategier och 58 East West transport Corridor, Information Broker a key to efficient performance with as small ecological footprint as possible, The Business model 59 East-West Transport Corridor. 42