Ängsvallsprojektet -Delrapport 2014

Transkript

1 Ängsvallsprojektet -Delrapport 204 Länsstyrelsen Västra Götalands län, Landsbygdsavdelningen. Marina Bengtsson, Ingvar Claesson Innehåll Sammanfattning Bakgrund Projektets syfte och innehåll Urval av objekt Florainventering metod Florainventering resultat Objektens placering i landskapet Insådd av ängsarter Intervjuer av brukarna av inventerade objekt EU-stöd Intervjuer av brukare av slumpvis utvalda långliggande vallar Diskussion Planerat innehåll i projektet Bilagor - Objektsbeskrivningar 2 - Statistik för inventeringsresultat 3 - Objektsdata 4 - Skötsel och stöd. Sammanfattning. 5 - Enkätsvar skötsel inventerade objekt. 6 - Arter och kategorier. Samtliga arter funna i inventerade rutor. 7 - Sammanställning av enkätsvar, långliggande vall. Sammanfattning Det är stora svårigheter att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt djur- och växtliv när det gäller den biologiska mångfalden som är knuten till det historiska slåtterängslandskapet. Arealerna slåtterängar är inte tillräckligt stora, och skötseln håller generellt sett inte tillräckligt hög kvalitet på de ängsmarker som ändå sköts. Samtidigt finns det stora arealer med långliggande vallar, med mycket olika typer av skötsel. Idén bakom detta projekt är att undersöka om delar av denna areal med långliggande vall skulle kunna bli ett viktigt komplement till slåtterängarna. Genom att sköta ängsvallar med slåtterängsliknande skötsel, undersöka möjligheterna för hävdgynnade arter att spridas till dessa arealer. Ordet ängsvall syftar på att det handlar om en mark som sköts som äng, men som har sin bakgrund som vall på åkermark. Projektet beviljades medel från Jordbruksverket för försöks- och utvecklingsverksamhet Projektet samlar kunskap om långliggande vall och utför inventering av ängsvallar genom: Inventering av kärlväxter och dagfjärilar på ca 50 vallskiften som sköts som slåtteräng. Dessa inventeringar ska göras vid minst 2 tillfällen under projektperioden, för att följa utvecklingen. Insåddsförsök med ängsväxter. Intervjuer av brukarna av de inventerade skiftena för att undersöka skötsel.

2 Genomgång av skiftenas EU-stöd. Undersökning av skiftenas placering i landskapet. Jämförelse mellan de inventerade ängsvallsskiftena och slåtterängar när det gäller kärlväxter och fjärilar. Intervjuer med 00 brukare av andra långliggande vallar med avseende på tidigare, nuvarande och framtida skötsel. Under 204 valdes 5 åkermarksblock ut och inventerades på kärlväxter. Resultatet från kärlväxtinventeringen jämfördes med en inventering som gjordes av Ängs- och betesobjekt i miljöövervakningen 20. Flera av ängsvallarna som legat länge sedan plöjning och gödsling och skötts med sen tidpunkt för slåtter hade stort antal arter som vanligtvis återfinns på slåtterängar och betesmarker. Där vallarna skördas genom höbärgning och där det var minst 20 år sedan senaste gödslingen finns det fler indikatorarter och andra positiva gräsmarksarter. Där det sker höskörd återfinns också fler arter per inventerad ruta. Flera skiften bedömdes ha god potential för att bli artrikare, så dessa ska bli intressant att följa under projekttiden. Några skiften är ännu inte särskilt artrika trots att de inte domineras av negativa arter. I vissa fall kan detta bero på att ängsväxter inte kunnat sprida sig till skiftena, då ängsväxterna inte finns tillräckligt nära. Våra förväntningar före inventeringen var att ängsvallarna skulle visa sig vara relativt enahanda och artfattiga även om de skulle ha potential att bli artrika. Men när vi jämför miljöövervakningens resultat från slåtterängarna så är resultatet att flera av ängsvallarna är relativt artrika. Intervjuer genomfördes med ängsvallsbrukarna om skötseln av skiftena och dessutom intervjuades 00 slumpmässigt utvalda brukare med skiften som enligt EU-stöden legat som vall i 0 år. Intervjuerna med ängsvallsbrukarna visade att hälften av skiftena skötts främst med höskörd de senaste åren, och att det på 2 av 3 skiften inte plöjts eller gödslats på mer än 20 år. På 7 av 5 skiften söks inget EU-stöd, trots att de sköts och i några fall är artrika. Intervjuerna med de slumpmässigt utvalda brukarna av vall visade att av 00 block finns det långliggande vall på 84 block, d.v.s. som inte plöjts på minst 5 år. Hela eller delar av 70 block hade inte plöjts på mer än 0 år. 44 av dessa hade inte gödslats på mer än 0 år. Av de 44 som inte plöjts eller gödslat på mer än 0 år sköts 4 främst med grässkörd, medan 30 främst betas. 4 av 00 block har alltså en god potential som intressanta ängsvallsobjekt. Skulle resultatet från denna undersökning stämma med verkligheten bland alla vallskiften i länet skulle det finnas cirka 87 ha vall med stor potential som ängsvall. Då har vi inte räknat med sådana långliggande vallar som söks som betesmark. Om dessa börjar skötas med grässkörd skulle arealen ängsvall med stor potential öka ytterligare. Dessutom tillkommer alla skiften med före detta åkermark som nu ligger som grödkod 52 och betas. Hur stora arealer detta utgör har vi inte kunnat beräkna, men det är troligen betydligt mer. 25% av de intervjuade brukarna svarade ja eller kanske på frågan om de skulle vara intresserade av ett miljöstöd för ängsvallsskötsel, på det aktuella blocket, eller på andra lämpliga block. Bakgrund Det är stora svårigheter att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt djur- och växtliv när det gäller den biologiska mångfalden knuten till det historiska slåtterängslandskapet. Arealerna slåtterängar är inte tillräckligt stora, och skötseln håller generellt sett inte tillräckligt hög kvalitet på de ängsmarker som ändå sköts. Samtidigt finns det stora arealer med långliggande vallar, med mycket olika typer av skötsel. Idén bakom detta projekt är att undersöka om delar av denna areal med långliggande vall skulle kunna bli ett viktigt komplement till slåtterängarna. Ordet ängsvall syftar på att det handlar om en mark som sköts som äng, men som har sin bakgrund som vall på åkermark.

3 Långliggande vall definieras av Jordbruksverket idag som en vall som ligger oplöjd under minst 5 år. De kan skötas antingen som slåttervall eller betesvall, eller bara hållas öppna med putsning. Många gamla vallar ligger även ohävdade idag, och andra är permanenta betesmarker. Av de sistnämnda söker brukarna en del av arealerna som betesvall, medan andra klassats som betesmark, utan att det i verkligheten behöver skilja något på dem. Ett litet antal gamla vallar sköts redan som slåtteräng, med eller utan miljöstöd. Men det finns sammantaget stora arealer långliggande vall med extensiv skötsel, d.v.s. bete, slåtter eller putsning utan att det förekommer gödsling. När det började bli känt bland brukarna under att det i EU:s jordbrukspolitik ingår krav att andelen permanenta gräsmarker och långliggande vallar inte får minska, blev många oroliga för att de inte längre skulle få plöja vallar som legat längre än fem år. Vi har noterat att många därför plöjde upp vallar som i flera fall inte varit plöjda på flera decennier. Just sådana vallar som kunde haft potential att vara intressanta som ängsvallar. I Västra Götalands län finns det 526 ha slåtterängar i Ängs- och betesmarksinventeringen och det söks EU-stöd för 66 hektar slåtteräng. I jämförelse finns det ansökt ha slåtter- och betesvallar i Västra Götalands län i EU-stöden 204. Hur stor andel av dessa vallar som är långliggande går inte att säga i dagsläget, men det är naturligtvis en mindre del. Även om en mycket liten del skulle skötas som slåtteräng kunde detta göra en stor skillnad i ett landskapsperspektiv, och kunde flerfaldiga arealerna mark med slåtterängsskötsel. Många av våra traditionella slåtterängar ligger isolerat, sett ur ett landskapsperspektiv, och ängsvallar skulle kunna bli ett komplement som kunde binda samman områden med höga naturvärden och därigenom öka spridningsmöjligheterna för de hävdgynnade arterna. Troligtvis finns det också en hel del åkermark som ingen söker EU-stöd för och som kanske kunde lämpa sig som en ängsvall istället. Dessutom skulle de marker där brukaren inte längre har ett högt avkastningskrav kunna undvika kravet på plöjning för insådd av vallväxter och därigenom ge minskad klimatbelastning. Av de marker som idag ligger som långliggande betesvallar, eller permanent betesmark på före detta åkermark, skulle stora delar ganska enkelt kunna läggas om till slåtterängsskötsel. Då skulle man, förutom att gynna slåtterängsknutna naturvärden, även göra att betesdjuren kunde styras till andra arealer betesmark, som annars hotas av svag eller ingen beteshävd. I bästa fall skulle djuren beta naturbetesmark som ofta är omöjlig att sköta på annat sätt än med bete. Att sköta en före detta åkermark som slåtteräng är mycket enklare än de naturliga slåtterängarna som ofta är steniga, tuviga och kuperade. På ängsvallarna kan man med mycket hög kvalitet maskinellt sköta större arealer. Men det är fortfarande viktigt att behålla de traditionella slåtterängarna och deras mångfald. Det viktiga är att ängsvallarna skulle kunna bli ett bra komplement. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansökte 203 om Försöks- och utvecklingsanslag för att genomföra projektet, och Jordbruksverket anslog medel för genomförande i ett fyraårigt projekt har arbetet utförts av Marina Bengtsson och Ingvar Claesson. Anna Stenström har gjort de statistiska analyserna av resultaten av florainventeringen. Fredrik Fredriksson har gjort GIS-arbete. Projektets syfte och innehåll Syftet med projektet är att undersöka de långliggande vallarnas potential att komplettera de traditionella slåtterängarna. Genom att sköta ängsvallar med slåtterängsliknande skötsel, undersöka möjligheterna för hävdgynnade arter att spridas till dessa arealer. Projektet samlar kunskap om långliggande vall och utför inventering av ängsvallar genom:

4 Urval, inventering och uppföljning av cirka 50 vallskiften som sköts eller kommer att skötas som slåtteräng. Inventeringen ska göras av kärlväxter och dagfjärilar. Dessa inventeringar ska göras vid minst 2 tillfällen under projektperioden, för att följa utvecklingen. Insåddsförsök med ängsväxter på några av inventeringsskiftena. Intervjuer av brukarna av de inventerade skiftena för att undersöka nuvarande och tidigare skötsel. Genomgång av skiftenas EU-stöd och grödkoder före och under projektperioden. Undersökning av skiftenas placering i landskapet, i förhållande till skiften med gräsmarkshabitat. Jämförelse mellan de inventerade ängsvallsskiftena och slåtterängar när det gäller kärlväxter och fjärilar. Intervjuer med 00 brukare av andra långliggande vallar med avseende på tidigare, nuvarande och framtida skötsel. Statistik över långliggande vall, och deras placering i landskapet. Projektet ska sammanfatta arbete och resultat i en årlig rapport och en slutrapport. 204 genomfördes flera av projektets delar: Urval av 5 skiften. Florainventering genomfördes under försommaren. Fältkartor och inventeringsmetod togs fram för inventering av dagfjärilar på de utvalda skiftena. Eftersom tid och kompetens saknades internt valde vi att begära in offerter från naturvårdskonsulter för att genomföra fjärilsinventeringen. Det kom dock endast in ett anbud, och eftersom det var en stor andel av årets budget beslöt vi att skjuta på denna inventering till 205 för att vara säkra på att slutföra inventeringen av kärlväxter. På fem av de inventerade skiftena gjordes spridning av frön av en eller flera slåtterängsarter under året. 205 planeras att göra nya spridningsförsök, och då på provytor som blir lättare att följa upp. Brukarna av de inventerade skiftena intervjuades för att undersöka nuvarande och tidigare skötsel. Genomgång av skiftenas EU-stöd och grödkoder. Undersökning av skiftenas placering i landskapet, i förhållande till skiften med gräsmarkshabitat. Jämförelse när det gäller kärlväxter mellan de inventerade ängsvallsskiftena och 27 slumpvis utvalda slåtterängar som ingick i länets miljöövervakning 20. Intervjuer med 00 brukare av andra långliggande vallar med avseende på tidigare, nuvarande och framtida skötsel. Urval av objekt För att kunna välja lämpliga objekt efterlyste vi vallar som kunde vara lämpliga för projektet på Länsstyrelsens hemsida och i Landsbygdsavdelningens tidning Jordbiten som går ut till de som söker EU-stöd. Vi hörde oss också för bland kollegor på både Landsbygdsenheten och Naturvårdsenheten om tips på marker. Gensvaret blev stort och många hörde av sig med tips om lämpliga marker. Vi valde skiften med olika fuktighet, ph och jordart, och även med en ganska god geografisk spridning. I första hand ville vi ha skiften som inte plöjts eller gödslats på minst 0 år, samt där gräs skördats årligen under perioden, men vi valde även några där omläggning till ängsvallsskötsel skett senare, för att följa utvecklingen. Några har nyligen brukats som annat än ängsvall (betesmark, träda eller gödslad vall). Andra uttagna ängsvallar har sedan flera decennier brukats med slåtterängsliknande skötsel. På objekt som skördas finns det både sådana med höskörd respektive ensilageskörd, och skördetidpunkter varierar stort.

5 Vi valde objekt oavsett vilken grödkod som använts i SAM-ansökan, eller om brukarna sökt stöd överhuvudtaget, men skiftena skulle inte ha klassats som habitat i TUVA. Av de valda skiftena finns det sådana med antingen grödkod 49, 50, 52, 53 eller ingen alls. (49=underkänd vall, 50=slåtter-eller betesvall, 52=betesmark, 53=slåtteräng.) Av de med grödkod 53 finns exempel på både allmänna och särskilda värden i miljöstödet. Av skiftena finns de som gränsar till mer artrika ängs-eller betesmarker, medan andra ligger långt från artrikare miljöer. Totalt 20 av 5 skiften ligger i naturreservat och/eller N2000-område. De svarta markeringarna anger var ängsvallsprojektets utvalda skiften är placerade i länet. En del skiften ligger precis intill varandra och där syns bara en markering. Florainventering metod Vi valde samma metod som har använts inom miljöövervakningen av slåtterängar i Västra Götalands län. Metoden innebär att man lägger ut en ram på 50x50 cm på 50 punkter inom objektet. De kan antingen läggas slumpvis, eller med helt jämna avstånd. Vi valde att lägga på jämna avstånd för att slippa problem med gps- och gränsfel. Utifrån objektets areal räknar vi fram antal meter som

6 punkterna ska ligga från varandra ( area m 2 /7,2=avstånd i meter). Vi mäter eller stegar upp avståndet i fält, och lägger på så sätt inga rutor utanför åkerytan. I vissa fall har avståndet inte blivit helt rätt, så att det inte blivit exakt 50 rutor. Detta har kompenserats genom att inventeringsresultatet räknats om. I varje ruta noteras förekomst av alla funna kärlväxtarter. Arter som inte kunnat artbestämmas har förts till släkte eller när det gäller gräs till grupperna smalbladigt respektive bredbladigt gräs. Vid sammanställning fås på så sätt hur många artfynd inom varje kategori som gjorts totalt i de 50 rutorna inom varje objekt. Inventeringen genomfördes under slutet av maj till början av juli. De arter vi hittade har vi delat in i nio olika kategorier efter vad de indikerar. Detta för att lättare kunna jämför olika objekt. Uppdelningen bygger till största delen på Om hävden upphör (Ekstam). Men indelningen är inte gjord på riktigt samma sätt, och alla arter finns inte med där, så vi har fått göra en del egna bedömningar om vad arterna indikerar och detta är ingen exakt vetenskap. Arter kan indikera lite olika saker på olika marker och i olika trakter. En del arter kunde passa i flera kategorier. Men vi har placerat dem i den kategori som vi anser att de passar bäst i denna region. Vi har även använt oss av Ängs- och betesinventeringens klassificering av indikatorarter. Kategorier av arter: Indikatorarter slåtter Klart slåttergynnade ängsarter 2 Indikatorarter övriga Övriga bra indikatorer på artrika ängs- och betesmarker 3 Positiva gräsmarksarter Övriga arter som växer på hävdad och tämligen näringsfattig mark 4 Neutrala Arter som inte har tydligt indikatorvärde, eller som främst växer på annan mark men inte innebär något negativt på gräsmark 5 Svagt negativa Gynnade av svag kvävepåverkan eller annan negativ påverkan 6 Ohävdsarter Arter gynnade av ohävd 7 Störningsgynnade Arter som tydligt gynnas av markstörning 8 Vallinsådd Insådda vallarter 9 Negativ kväve Arter gynnade av tydlig kvävepåverkan En tabell över samtliga arter som hittats i inventeringsrutorna, och vilken kategori de placerats i finns i bilaga 6. Vid florainventeringen gjordes även en Ängs- och betesinventering av objekten. Fyra skiften var så artrika att de helt eller delvis kunde kategoriseras som naturtyperna 650 Slåtterängar i låglandet eller 640 Fuktängar. Florainventering resultat Efter inventeringen har vi jämfört resultatet med miljöövervakningens motsvarande inventering av 27 slumpvis utvalda slåtterängar i länet 20. Av dessa 27 har vi gjort ett genomsnitt, och delat upp arterna i samma kategorier som i vår metod. Felkällor i jämförelsen är att slåtterängarnas rutor lades med gps och att man följde digitaliserade gränser. Därför kan en del rutor ha hamnat utanför den egentliga slåtterängen. I miljöövervakningen inventerades hela TUVA-objekt, och inte enbart habitat. I habitatdelarna borde resultatet se bättre ut. TUVA-objekten låg ibland helt eller delvis ohävdade. Datat i den statistiska analysen är kontrollerat att det är normalfördelat och har lika varianser. Datat för störningsgynnade arter, ohävdsarter, positiva gräsmarksindikatorer, övriga indikatorarter och slåtterindikatorer är log-transformerat. Endast de resultat som är statistiskt signifikanta har tagit med nedan. Ytterligare diagram, som kan vara av intresse även om de inte är statistiskt signifikanta, finns i bilaga 2.

7 Arttäthet Antal artfynd per ruta i genomsnitt i varje ängsvallsobjekt varierar mellan 6 och 6 stycken. Detta kan jämföras med slåtterängarna där genomsnittet för samtliga ängar låg på 3. 6 av 5 ängsvallsskiften hade fler artfynd per ruta än slåtterängssnittet. I ett riktigt artrikt ängsvallsobjekt kan artantalet i de bästa rutorna ligga uppåt 25 stycken. Artfynd/ruta Kråkviken MÖ Ängar 20 3 Tovarp De skiften i inventeringen med genomsnittligt flest respektive minst antal arter per ruta, jämfört med genomsnittet i slåtterängarna i miljöövervakningen 20. Det finns fler arter på de objekt där hävden sker genom höbärgning. 4,0 2,0 0,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Artfynd/per ruta 0,0 bete ensilage höskörd ohävd MÖ Ängar 20 Genomsnittligt antal arter per ruta i respektive hävdregim. Jämförelse med undersökning av slåtterängarna i miljöövervakningen 20. Indikatorarter (slåtter+övriga) samt övriga positiva gräsmarksarter. Vid en summering av dessa tre kategorier får man en bra bild av var det finns artrika vegetationstyper. Nästa sida: Totalt antal artfynd i 50 rutor per objekt av arter i kategorierna Indikatorarter slåtter, Indikatorarter övriga samt Positiva gräsmarksarter. Detta jämförs med genomsnittet av slåtterängsobjekten i miljöövervakningen 20 (MÖ ängar 20). Notera att flera objekt ligger nära eller till och med tydligt över genomsnittet för slåtterängarna.

8

9 Slåtterarter I kategorin med arter som vi bedömt vara bra indikatorer för slåtterängsskötsel fann vi följande i de inventerade skiftena sammantaget: Backlök Blodnäva Brudborste Darrgräs Gökblomster Jungfru Marie nycklar Jungfrulin Klasefibbla Krissla Kungsmynta Kärrfibbla Kärrsälting Lundstarr Ormrot Prästkrage Rödklint Skallra Slåttergubbe Smörboll Sommarfibbla Stor blåklocka Sumpmåra Svinrot Vildlin Väddklint Ängsbräsma Ängslosta Ängsnattviol Ängsvädd Nästa sida: Totalt antal artfynd i 50 rutor per objekt av arter i kategorin Indikatorarter slåtter. I alla objekt som ligger på eller över slåtterängarnas snitt på 33 artfynd förekommer hö- eller ängsskallra i mer eller mindre stor omfattning, vilket tydligt drar upp siffrorna. Detta jämförs med genomsnittet av slåtterängsobjekten i miljöövervakningen 20 (MÖ ängar 20). Att slåtterängarna inte ligger högre är en signal om att många slåtterängar är trivialiserade.

10 Indikatorarter slåtter Härön 6982 Ranahult 7270 Härön 4280 Kråkviken 9784 Fåglum 3706 Bolum Fåglum 5820 Bryngelsgärde 9055 Långsered A 6648 Bryngelsgärde 9074 Kråkviken 0358 MÖ Ängar 20 Skogastorp Långsered B 796 Ålleberg Klippan8779 norr Höga Österplana Bräcke Öster Åfärd MålsrydBerget6558 Röd Norr 202 Tovarp 8093 Brunnhem 9437 MålsrydBerget7667 Bräcke Väster Högarud 7736 Nol 6363 ÖxabäcksFagerhult 885 Boåsen 7563 Väster Boåsen 6603 Öster Brunnhem 708 Brunnhem 0706 Grinstad Brunnhem 784 Skog 666 Österäng A norr Österäng B söder Sävshult 434 Högarud söder Kungslena Skog 0372 Sävshult 447 Medelplana Klippan 8779 söder Nol 5668 Sandslätt 4020 ÖxabäcksFagerhult 6978 Baldersnäs Boåsen 6378 Röd Söder Tovarp

11 Indikatorarter övriga Kråkviken 0358 MÖ Ängar 20 Kråkviken 9784 Klippan8779 norr Bryngelsgärde 9074 Skog 0372 Skog 666 Långsered A 6648 Röd Norr 202 Långsered B 796 Härön 6982 Ranahult 7270 Bolum Bryngelsgärde 9055 Ålleberg MålsrydBerget7667 Nol 5668 Högarud söder MålsrydBerget6558 Åfärd Bräcke Väster Klippan 8779 söder Boåsen 7563 Väster Högarud 7736 Nol 6363 Bräcke Öster Härön 4280 Sandslätt 4020 Brunnhem 9437 Fåglum 5820 Brunnhem 0706 Höga Skogastorp Röd Söder Boåsen 6603 Öster Sävshult 434 Medelplana Tovarp 8093 ÖxabäcksFagerhult 885 Baldersnäs Boåsen 6378 Brunnhem 708 Österäng A norr Österäng B söder Brunnhem 784 Tovarp 8595 Sävshult 447 Österplana Fåglum 3706 ÖxabäcksFagerhult 6978 Grinstad Kungslena

12 Föregående sida: Totalt antal artfynd i 50 rutor per objekt av arter i kategorin Indikatorarter övriga. Här ligger genomsnittet av slåtterängarna (MÖ ängar 20) näst högst, men även här finns det flera ängsvallsskiften som har ungefär samma nivå som slåtterängarna. Övriga indikatorarter I kategorin med arter som vi bedömt vara bra övriga indikatorer för hävdgynnad flora fann vi följande i de inventerade skiftena sammantaget: Blåsuga Rosettjungfrulin Bockrot Rotfibbla Buskviol Rödkämpar Gullviva Salttåg Gulmåra Stagg Hagfibbla Ängsfryle Hirsstarr Ängshavre Knägräs Ängsviol Nattviol sp. Ärenpris Pillerstarr Ögontröst Revfibbla Positiva gräsmarksarter I kategorin med arter som vi bedömt vara positiva gräsmarksarter fann vi följande i de inventerade skiftena sammantaget: Berggröe Humleblomster Småborre Bergsyra Hundstarr Stjärnstarr Blekstarr Knippfryle Svartkämpar Blodrot Knippfryle/Ängsfryle Tjärblomster Carex sp. Krypvide Trådklöver Flockfibbla Kärrviol Trådtåg Fårsvingel Liten blåklocka Vitmåra Gråfibbla Ljung Vårbrodd Grönstarr Mandelblomma Vänderot sp. Gullris Natt och dag Åkervädd Gökärt Rödven Ängshaverrot Harstarr Smultron Nästa sida: Totalt antal artfynd i 50 rutor per objekt av arter i kategorin Positiva gräsmarksarter. Det är samma tendens som för indikatorarterna, att det finns ett flertal ängsvallar som är på samma nivå som snittet för slåtterängarna.

13 Positiva gräsmarksarter Kråkviken 0358 Kråkviken 9784 Skog 666 Röd Norr 202 Ranahult 7270 MÖ Ängar 20 Långsered A 6648 Klippan8779 norr Bryngelsgärde 9055 Bryngelsgärde 9074 Bräcke Öster Klippan 8779 söder Skog 0372 MålsrydBerget7667 Långsered B 796 Ålleberg Bräcke Väster Fåglum 3706 Sandslätt 4020 Boåsen 7563 Väster ÖxabäcksFagerhult 6978 Åfärd Boåsen 6378 Fåglum 5820 Bolum Skogastorp Brunnhem 9437 Höga Boåsen 6603 Öster Nol 5668 Baldersnäs Härön 6982 Grinstad Röd Söder Brunnhem 708 Sävshult 447 Medelplana Högarud 7736 Härön 4280 Högarud söder Nol 6363 Sävshult 434 Österäng B söder Brunnhem 0706 MålsrydBerget6558 ÖxabäcksFagerhult 885 Österäng A norr Brunnhem 784 Tovarp 8595 Österplana Tovarp 8093 Kungslena

14 Dominerande skötsel de senaste 0 åren I de ängsvallsskiften där höskörd varit den dominerande skötselformen kan man i genomsnitt se en tydligt intressantare flora: Fler slåtterarter Fler övriga indikatorarter Fler positiva gräsmarksarter Det finns fler slåtterarter på de objekt som sköts med höskörd. 35,0 30,0 25,0 20,0 5,0 0,0 5,0 0,0 Indikatorarter slåtter bete ensilage höskörd ohävd MÖ Ängar 20 Antal artfynd av slåtterarter i 50 rutor i skiften med respektive hävdregim. Jämförelse med slåtterängar. Det finns fler övriga indikatorarter på de objekt som sköts med höskörd. 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 5,0 0,0 5,0 0,0 Övriga indikatorarter bete ensilage höskörd ohävd MÖ Ängar 20 Antal artfynd av övriga indikatorarter i 50 rutor i skiften med respektive hävdregim. Jämförelse med slåtterängar.

15 Det finns fler positiva gräsmarksarter på de objekt som sköts med höskörd. 80,0 60,0 40,0 20,0 00,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Positiva gräsmarksarter bete ensilage höskörd ohävd MÖ Ängar 20 Antal artfynd av positiva gräsmarksarter i respektive hävdregim. Jämförelse med slåtterängar. Tid sedan senaste gödsling I de ängsvallsskiften där det är mer än 20 år sedan senaste gödsling kan man i genomsnitt se en tydligt intressantare flora: Fler slåtterarter Fler övriga indikatorarter Fler positiva gräsmarksarter Det finns fler slåtterarter på de objekt där det är mer än 20 år sedan det gödslades senast. 35,0 30,0 25,0 20,0 5,0 0,0 5,0 Indikatorarter slåtter 0,0 0_0 _20 >20 MÖ Ängar 20 Antal artfynd av slåtterarter kategoriserat i antal år sedan gödsling. Jämförelse med slåtterängar.

16 Det finns fler övriga indikatorarter på de objekt där det är mer än 20 år sedan det gödslades senast. 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 5,0 0,0 5,0 0,0 Antal artfynd av övriga indikatorarter kategoriserat i antal år sedan gödsling. Jämförelse med slåtterängar. Det finns fler positiva gräsmarksarter på de objekt där det är mer än 20 år sedan det gödslades senast. 80,0 60,0 40,0 20,0 00,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Övriga indikatorarter 0_0 _20 >20 MÖ Ängar 20 Positiva gräsmarksarter 0_0 _20 >20 MÖ Ängar 20 Antal positiva gräsmarksarter kategoriserat i antal år sedan gödsling. Jämförelse med slåtterängar.

17 Det finns färre kvävegynnade arter på de vallar som inte gödslats på mer än 20 år. När det gått mer än 20 år sedan senaste gödsling är antalet artfynd på samma nivå som i slåtterängarna. 20,0 00,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Antal artfynd av kvävegynnade arter kategoriserat i antal år sedan gödsling. Jämförelse med slåtterängar. På de skiften som inte gödslats på mer än 20 år fanns det färre vallinsåddsarter. Men det är då ändå tre gånger så många fynd som i slåtterängarna. 20,0 00,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Kvävegynnade 0_0 _20 >20 MÖ Ängar 20 Vallinsåddsart 0_0 _20 >20 MÖ Ängar 20 Antal artfynd av vallinsåddsarter kategoriserat i antal år sedan gödsling. Jämförelse med slåtterängar. Andel negativa arter Nästa sida: Andel negativa arter jämfört med totalt antal artfynd i varje objekt.

18 Klippan8779 norr Klippan 8779 söder Bryngelsgärde 9055 Skog 666 Kråkviken 0358 Röd Norr 202 Kråkviken 9784 Ranahult 7270 Bryngelsgärde 9074 Långsered A 6648 MÖ Ängar 20 Skog 0372 MålsrydBerget6558 Sandslätt 4020 Långsered B 796 MålsrydBerget7667 Åfärd Ålleberg Boåsen 7563 Väster Bräcke Öster Fåglum 3706 Österäng A norr Bolum ÖxabäcksFagerhult 6978 ÖxabäcksFagerhult 885 Nol 5668 Härön 6982 Boåsen 6378 Brunnhem 9437 Österäng B söder Härön 4280 Nol 6363 Fåglum 5820 Bräcke Väster Boåsen 6603 Öster Grinstad Brunnhem 0706 Röd Söder Brunnhem 708 Sävshult 447 Sävshult 434 Höga Högarud söder Medelplana Högarud 7736 Baldersnäs Brunnhem 784 Skogastorp Tovarp 8595 Kungslena Tovarp 8093 Österplana Andel negativa arter 0% 20% 40% 60% 80% 00% 22% 26% 29% 30% 32% 33% 36% 37% 38% 38% 40% 4% 43% 43% 46% 48% 49% 50% 50% 50% 5% 52% 53% 54% 55% 55% 55% 55% 55% 56% 57% 58% 58% 58% 62% 64% 65% 66% 66% 66% 68% 70% 70% 70% 70% 70% 70% 70% 76% 79% 8% 83%

19 Vid en summering av kategorierna Svagt negativa arter, Ohävdsarter, Störningsgynnade arter, Vallinsåddsarter och Kvävegynnade arter och räknar fram deras andel av det totala antalet artfynd i varje objekt ser man en delvis annan bild av hur objekten fördelar sig. I topp kommer två objekt som inte hamnar lika högt i diagrammen över antal artfynd av indikatorarter och positiva arter. Det är exempel på objekt som inte är så artrika, mycket p.g.a. att de ligger isolerat, ändå är vegetationen är helt naturaliserad. Den typen av objekt kan behöva en bättre hävd i form av efterbete eller bränning, men även insådd av ängsarter som inte finns i direkt anslutning. Å andra sidan finns det i botten på listan skiften (t.ex. Höga och Skogastorp) som har ganska bra förekomster av indikatorarter och positiva arter, men som samtidigt har stor mängd negativa artfynd. Här skulle en förbättrad hävd och tidigarelagd slåtter kunna förbättra vegetationsinnehållet. När det gäller slåtterängarna inom miljöövervakningen så ligger de ungefär på samma sätt som i tidigare jämförelser. De negativa arterna utgörs där till stor del av ohävdsarter. EU-stöd På de objekt som sökts som vall på åker, dvs. grödkod 50, finns det fler kvävegynnade arter vilket är ganska väntat. 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 0,0 0,0 50,9 Kvävegynnade 47,2 82,4 Antal artfynd av kvävegynnade arter i 50 rutor för olika grödkoder. Bete_slått= kod 52 eller 53. Noll= Inget EU-stöd söks. Vall=kod 50. RMÖ=slåtterängar i miljöövervakningen ,0 bete_slått noll vall RMÖ De som har grödkod 50 har färre ohävdsarter vilket troligen kan förklaras med en mer aktiv hävd. Intressant är att se den väldigt höga nivån för ohävdsarter i slåtterängsobjekten inom miljöövervakningen.

20 40,0 Indikatorarter ohävd 20,0 00,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 bete_slått noll vall RMÖ Antal artfynd av ohävdsarter i 50 rutor i skiften med respektive stödform. (bete_slått =miljöstöd för betesmark eller slåtteräng. Noll=Inget EU-stöd. Vall=Grödkod 50.) RMÖ=slåtterängar i miljöövervakningen 20. Ohävd På de objekt där brukarna uppger att markerna de senaste 0 åren huvudsakligen varit ohävdade finns det fler: Kvävegynnade arter Svagt negativa arter Neutrala arter Däremot är där inte signifikant fler fynd av ohävdsarter, vilket kan tyckas förvånande. Men många fynd av ohävdsarter kan även finnas i hävdade objekt som slås sent, eller där efterbete saknas. Indikatorarter ohävd MÖ Ängar 20 Kråkviken 0358 Kråkviken 9784 Höga Bryngelsgärde 9055 Klippan8779 norr Härön 4280 Klippan 8779 söder Bräcke Öster Röd Norr De nio objekt som hade flest antal artfynd av indikatorarter för ohävd. Jämförelse med slåtterängar. Slåtterängarna har stora mängder artfynd av ohävdsarter som tyder på svag hävd och brist på efterbete. Intressant att notera att objekten vid Kråkviken ligger högst av ängsvallarna. De är mycket artrika och ligger högst på tabellerna över artfynd av indikatorarter och positiva arter, men de saknar efterbete och har ganska mycket förna, vilket kan gynna ohävdsarterna.

21 Objektens placering i landskapet Det är intressant att se om artinnehållet påverkas av om det finns artrika gräsmarksmiljöer i närheten av ängsvallsskiftena. Vi kommer att titta mer på detta under kommande år. Så här ligger de inventerade skiftena i förhållande till gräsmarkshabitat i objekt i ängs- och betesmarksinventeringen: Avstånd (meter) Antal skiften I direkt anslutning Mer än Andra parametrar som kan påverka invandring av hävdgynnade arter i ängsvallsskiftena är dels artrika småmiljöer som näraliggande vägrenar m.m. samt platsens historiska markanvändning. Vi hoppas hinna gå igenom historiska kartor inom projektet kommande år, för att utreda hur marken inom ängsvallsskiftena har använts historiskt. Insådd av ängsarter I fem objekt spreds frön av ängsarter för att snabba på utvecklingen mot en artrikare ängsflora. Detta år spreds frön utan att notera var någonstans inom objekten. Det återstår att se om de hinner etablera sig så mycket att de kommer att noteras under nästa inventering i projektet 207. Kommande år planerar vi att göra insådden på provytor som ska vara lättare att följa upp. De objekt där insådd skedde var: Objektsnamn Grinstad Åfärd Österäng A Österäng B Öxabäck 6978 Insådda arter Liten blåklocka, flockfibbla, ängsvädd, darrgräs, rödklint, blodrot. Ängsvädd, gökblomster, jungfrulin, finnögontröst, ormrot, brudborste, kåltistel, rödklint. Insådd av arterna hade förekommit fr.o.m Ängsskallra, ängsklocka Ängsskallra, ängsklocka, darrgräs Här lades ut ängshö från artrika slåtterytor i närheten för att fröa. Intervjuer av brukarna av inventerade objekt Vi har intervjuat brukarna för de inventerade skiftena för att försöka få fram skötselhistorik och planerna för framtiden. En sammanställning av resultatet finns i bilaga 3. Dominerande hävd senaste 0 år Antal objekt Höskörd 25 Ensilage 2 Bete 8 Ohävd 6

22 År sedan plöjning Antal objekt > 20 år år 6-0 år år 2 År sedan gödsling Antal objekt > 20 år år år år 4 EU-stöd Av 5 inventerade skiften har EU-stöd sökts på 44 stycken under 204. Av dessa har man sökt för grödkod 50 (slåtter- och betesvall på åker) på 28 stycken. Av dessa 28 söks det miljöstöd för vall på alla utom 2. Men på ytterligare 4 är inslaget av insådda vallväxter så litet att skiftena riskerar att underkännas i kontroll. Detta innebär ett tryck på brukarna att plöja och så om vallen, vilket i detta sammanhang skulle försämra miljönyttan. I 6 av skiftena med grödkod 50 fanns vid florainventeringen mer än 25 fynd av indikatorarter. Eu-stöd/ansökan/gröda Antal objekt EU-stöd 44 Grödkod Vallstöd 26 -vallgröda dominerar 2 -vallstöd riskerar underkännas 4 För 0 av skiftena söktes det stöd som slåtteräng 204 (grödkod 53). Hälften av skiftena får stöd för allmänna värden och hälften för särskilda värden. I 6 av 0 skiften fanns det mer än 25 fynd av indikatorarter vid inventeringen. Av dessa får 2 allmänna värden och 4 särskilda värden i miljöersättningen. Även om många av de mer artrika skiftena alltså söker 53 och särskilda värden är det inte tydligt att det alltid är så. Det finns flera artrika skiften som ligger som vallar i stödsystemet. För att inte riskera att värdefulla ängsvallar plöjs eller gödslas vore det bra att de får en egen grödkod och ett mer anpassat miljöstöd. På 7 av 5 skiften söks inga stöd alls. I 3 av dessa gjordes mer än 25 fynd av indikatorarter. Detta visar att det även sköts en hel del värdefulla marker av andra intressen än stöden. Intervjuer av brukare av slumpvis utvalda långliggande vallar Vi efterfrågade block med grödkod 50 från DAWA-statistik under perioden Det resulterade i 3700 block i Västra Götalands län som varje år under tioårsperioden haft vall. Av dessa valde vi slumpmässigt ut 50 block, för att göra telefonintervjuer om skötseln. Målet var att få kontakt och svar från 00 olika brukare. I stödsystemet går det inte att utläsa om det är frågan om långliggande vall, eller om de plöjts och förnyats under perioden, så det var en av frågorna till brukarna.

23 Efter att intervjuerna genomförts upptäckte vi att urvalet från DAWA enbart innehöll vall med miljöstöd för ekologisk odling, vilket tyvärr gör det svårare att dra slutsatser om hela länets andel av vallar som är långliggande eller som har potential för att vara eller bli intressanta ängsvallar. Men det finns ingen anledning att anta att skiljer väsentligt mellan ekologiska och konventionella brukare. Det skulle kunna antas att de som säker ekologiska stöd är mer aktiva brukare än vissa av de konventionella och att det därför finns en större andel av det totala antalet som skulle ha marker som passar som ängsvallar. Bland de långliggande vallar där det inte söks stöd för ekologisk odling kan å ena sidan i högre grad finnas skiften som sköts extensivt utan gödsling, eftersom de som söker ekostödet i stor utsträckning är animalieproducenter. Å andra sidan kan långliggande vallar utan ekostöd, i främst mer intensivt brukade bygder, i högre grad användas som permanent betesmark eller mer nyligt vara plöjda och gödslade. Enkätfrågor:. När plöjdes skiftet senast? 2. När gödslades skiftet senast? - Och hur ofta innan dess? - Handelsgödsel, svämmgödsel, stallgödsel? 3. Vilken typ av skötsel har dominerat de senaste 0 åren på skiftet? - Enbart bete -I så fall vinterbete m stödutfodring? - Enbart putsning - Ensilageskörd - Höskörd - Träda - Bränning 4. Hur tror du skötseln kommer att se ut de kommande åren på skiftet? - Enbart bete - Enbart putsning - Ensilageskörd - Höskörd - Träda - Bränning - förnyad vall -växtföljd med fler grödor än vall 5. Vore det intressant med ett miljöstöd på 450 kr/ha för slåtter och vallskörd tidigast /7, med villkoret att ingen gödsling, kemisk bekämpning eller markbearbetning är tillåten under fem år. (jmf med slåtteräng allmänna värden 450 kr/ha) Resultat av intervjuer Av 50 framslumpade block visade sökningar i stödsystemet att 96% haft hela blocket eller någon del av blocket som vall varje år under perioden (44 block). På 2% odlades spannmål 204 efter att ha haft vall På 2% hade ingen del av blocket haft vall varje år under perioden. Blocken var delade i skiften som ingick i växtföljd. Av de 44 block med vall varje år undantogs 7 block som hade samma brukare som något av de andra blocken. block undantogs eftersom den brukaren redan ingick i ängsvallsprojektets del med inventerade objekt. Av övriga 26 block intervjuade vi brukarna av de 00 som vi först fick telefonkontakt med. Av 00 block i intervjuundersökningen visade sig block vara fel, eftersom där odlats spannmål/ärtor två år under perioden.

24 Hela eller delar av 84 block var långliggande vall. D.v.s. de hade inte plöjts på minst 5 år. Hela eller delar av 70 block hade inte plöjts på mer än 0 år, och av dessa var det 0 som inte plöjts på mer än 20 år. 44 av 70 hade inte gödslats på mer än 0 år. Av dessa 44 sköts 4 främst med grässkörd, medan 30 främst betas. 4 av 00 block har alltså en god potential för att kunna vara eller snart bli intressanta ängsvallsobjekt. Deras medelareal är, ha. av blocken sköts redan medvetet med artrikedomen som mål. Vallarnas skötsel Antal objekt av totalt 00 stycken Inte plöjts på minst 5 år 84 Inte plöjts på >0 år 70 Inte plöjts på >20 år 0 De 70 vallar som inte plöjts på >0 år % Inte gödslats på >0 år 44 -främst bete 30 -främst grässkörd 4 Underlaget är förstås för litet för att få fram statistiskt säkra resultat och kanske något missvisande eftersom vi endast intervjuat ekologiska odlare, men tendensen kan ändå vara intressant. Jämfört med länets hela areal av ekologisk vall 203 skulle cirka 570 hektar ha stor potential som ängsvall. Om resultatet från denna undersökning skulle stämma med verkligheten bland alla vallskiften i länet skulle det finnas ca 87 ha vall med stor potential som ängsvall. Då har vi alltså inte räknat med sådana långliggande vallar som främst används för bete, men som inte plöjts eller gödslats på mer än 0 år. Om dessa börjar skötas med grässkörd och djuren flyttas till andra marker skulle arealen ängsvall med stor potential tredubblas. Dessutom tillkommer alla skiften med före detta åkermark som nu ligger som grödkod 52 och betas. Hur stora arealer detta utgör har vi inte kunnat beräkna, men det är troligen betydligt mer. 25% av de intervjuade brukarna svarade ja eller kanske på frågan om de skulle vara intresserade av ett miljöstöd för ängsvallsskötsel, på det aktuella blocket, eller på andra lämpliga block. Eftersom de intervjuade brukarna var ekologiska odlare kan det innebära att de i större utsträckning är intresserade av alternativa skötselmetoder och att det inte är så många som 25% totalt sett. Nästan alla brukare hade inte alls reflekterat över om det kunde vara möjligt att se vallarna som något annat än åkermark, och därmed ha vallstöd. Detta trots att man i många fall varken plöjde eller gödslade längre. Diskussion Mycket slutsatser kan vi inte dra förrän projektet summeras 207. Men redan nu finns det en hel del att reflektera över. Att använda långliggande vallar som inte plöjts och gödslats på länge som ängsvall med slåtterängsliknande skötsel har en stor potential. De kan ge ett värdefullt tillskott till de traditionella slåtterängarna. Arealen slåttermark skulle öka men ängsvallarna skulle även kunna bidra till att skapa spridningsmöjligheter i landskapet. Skulle det dessutom gå att styra betesdjuren från före detta åkermark (som istället kunde skötas som slåtteräng) till naturbetesmarkerna skulle naturvårdsnyttan

25 öka ytterligare. Ängsvallarna skulle dessutom bidra till att mark som inte längre behövs i ett produktionssyfte inte plöjs enkom för att uppfylla kraven i eu-stöden när det gäller vallstödet. Under detta första år kan vi konstatera att det finns ängsvallar som är lika artrika som traditionella slåtterängar idag och som sköts rationellt. Antal artfynd per ruta i genomsnitt i varje ängsvallsobjekt varierar mellan 6 och 6 stycken. Detta kan jämföras med slåtterängarna där det totala genomsnittet låg på 3. 6 av 5 ängsvallsskiften hade fler artfynd per ruta än slåtterängssnittet. Det är positivt att det finns flera objekt ligger på samma nivå eller över genomsnittet för slåtterängarna. Vid uppstarten av ängsvallsprojektet var förväntningen att ängsvallarna skulle visa sig vara relativt enahanda och artfattiga även om de skulle ha potential att bli artrika. Men när vi jämför miljöövervakningens resultat från inventeringen av slåtterängarna är resultatet att flera av ängsvallarna är relativt artrika och slåtterängarna har ett ganska medelmåttigt resultat. Troligtvis beror det på att inventeringen av slåtterängar inte bara täcker habitatsytorna och att slåtterängarna inte sköts tillräckligt bra längre. En bidragande orsak kan också vara att våra utvalda ängsvallar är lite för artrika och inte representativa för länets slåttervallar. Tack vare efterlysningen om lämpliga marker fick vi kontakt med intresserade brukare. Flera skiften har skötts av naturvårdsintresserade brukare och markägare och en del ligger dessutom i eller nära naturreservat och Natura områden. Genom att inventera hävdade slåtterängars habitat-ytor räknar vi med att få ett tydligare svar på dessa frågor framöver. Av de ängsvallar som ligger lågt i antalet arter finns det flera med god potential, som bör ha möjlighet att öka sin artrikedom under projektets kommande år. I ett riktigt artrikt ängsvallsobjekt kan artantalet i de bästa rutorna ligga uppåt 25 stycken. Men ändå verkar arttätheten inte vara något särskilt bra mått på när ängsvallarna är intressanta eller har potential. Objekt med 7 artfynd per ruta kan ha en större andel positiva arter än ett objekt med 0 artfynd per ruta. Det var tydligt vid inventeringen att de olika ängsvallarna hade olika karaktär och därmed olika sammansättning av de naturligt inkomna arterna. Ett skifte kunde ha stort inslag av prästkrage och svartkämpar och ett annat av ängssyra och vårbrodd. Markförhållanden och omgivande vegetation spelar stor roll vid etableringen av sammansättningen av arter. I de objekt som ligger på eller över slåtterängarnas snitt på 33 artfynd i kategorin Indikatorarter slåtter förekommer hö- eller ängsskallra (som här slagits ihop till skallror) i mer eller mindre stor omfattning, vilket tydligt drar upp siffrorna. Skallrearterna är ett gott tecken på en ängsvegetation med stor potential, eller redan stor artrikdedom. Att slåtterängarna i genomsnitt inte ligger högre visar att skallror och andra ettåriga växter där har en så låg nivå att det tyder på perioder av dålig hävd och därmed trivialisering. Eftersom skallrorna saknar fröbank går de ut efter en tids dålig hävd. I många av ängsvallsskiftena som ligger lågt är det ont om slåtterarter i direkt anslutning till skiftena, och därför finns det ännu inte många fynd i skiftena. När de väl börjar etablera sig bör de i skiften som sköts med bra regim kunna öka ganska snabbt. Det finns många här som har god potential. Det som saknas på ängsvallarna men som förknippas med slåtterängar är arter som svinrot, slåtterfibbla m.m. Svinrot återfanns i ytterst få rutor i ängsvallarna. Det är tydligt att vissa av de mer krävande ängsväxterna behöver betydligt längre kontinuitet. Ängsskallra och höskallra är lätta att etablera på ängsvallar. Höskallra kan snabbt bli mycket riklig, särskilt på mer kalkrik mark, men parasiterar inte lika väl på gräset som ängsskallra, och tar därför inte ner vegetationshöjden på samma sätt. En stor förekomst av främst ängsskallra kan ge förutsättningar för en bättre konkurrenssituation för andra småvuxna ängsarter. Ängsvallsskiftena är lätta att sköta både rationellt och med bra kvalitet, jämfört med traditionella slåtterängar som ofta är stenbundna eller har mycket träd och buskar. Det skulle även vara enkelt att

26 variera skötseln med bränning, skötsel vartannat år, markstörningar m.m. Det är mycket diskussioner nu om alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker, och är det någonstans där man kan prova ut detta i större skala så är det just på ängsvallar. Ett av objekten hade plöjts 202 eller 203, men inte gödslats och såtts in, och det var nu fler störningsgynnade arter vid kärlväxtinventeringen än jämförbara objekt och också mycket bar jord. Det kommer bli intressant att inventera detta objekt igen 207. Ängsvallar med höskörd är enligt vår undersökning artrikare. I de ängsvallsskiften som sköts med höskörd kan man i genomsnitt se att finns fler slåtterarter, övriga indikatorarter och positiva gräsmarksarter. Detta kan naturligtvis ha flera orsaker men en mycket trolig är att höskörden möjliggör fröspridningen mycket bättre. Sedan kan höskörd också indikera att det är brukare som inte har den högsta produktionen och krav på avkastning vilket i sin tur leder till att skiftena historiskt inte plöjts och gödslats på samma sätt. Dessutom innebär höskörd ofta en senare slåttertidpunkt än vid ensilageskörd. Hur lång tid av bra skötsel resp. efter plöjning/gödsling krävs för att ängsvallarna ska bli botaniskt intressanta? I de ängsvallsskiften där det är mer än 20 år sedan senaste gödsling kan man konstatera att det finns fler slåtterarter, övriga indikatorarter och positiva gräsmarksarter. Det är signifikant färre kvävegynnade arter på de vallar som inte gödslats på mer än 20 år. På de skiften som inte gödslats på mer än 20 år fanns det också signifikant färre vallinsåddsarter. På de objekt som sökts som vall på åker, dvs. grödkod 50, fanns det statistiskt signifikant fler kvävegynnade arter, vilket var väntat. Summeras kategorierna Svagt negativa arter, Ohävdsarter, Störningsgynnade arter, Vallinsåddsarter och Kvävegynnade arter och delas med det totala antalet artfynd i varje objekt ser man en delvis annan bild av hur objekten fördelar sig. Då framträder objektet Klippan, med två skiften som inte har högt antal negativa arter men inte heller så många indikatorarter. Förklaringen är att det objektet ligger isolerat i skogslandskap och att hävden i dagsläget inte är tillräcklig. Det är bland annat beskuggat av granskog, mycket örnbräken i kanterna som växer in på skiftet och en hel del mossa. Det skulle behövas bättre hävd i form av efterbete eller bränning, men även insådd av ängsarter som inte finns i direkt anslutning. Sedan finns det andra objekt som har bra förekomster av indikatorarter och positiva arter, men som samtidigt har stor mängd negativa artfynd. Här skulle en förbättrad hävd och tidigarelagd slåtter kunna förbättra vegetationsinnehållet bland annat genom att sänka näringsnivåerna. När det gäller slåtterängarna i denna jämförelse så har de en stor andel ohävdsarter. En förklaring kan vara att vi valt att kategorisera fynd av träd och buskar som ohävdsarter. I de allra flesta fall stämmer nog detta genom att det är skott eller sly. Men dessutom är en hel del av ohävdsfynden i slåtterängarna liljekonvalj m.m. så är nog snarast förklaringen att de befintliga slåtterängarna delvis kan vara på väg att trivialiseras av svag hävd eller delvis ohävd. Ängsvallarna har signifikant färre ohävdsarter vilket kan förklaras med en mer aktiv hävd. På några av objekten har brukarna uppgett att markerna de senaste 0 åren huvudsakligen varit ohävdade finns det fler kvävegynnade, svagt negativa och neutrala arter. Däremot är där inte signifikant fler fynd av ohävdsarter, vilket kan tyckas förvånande. Men många fynd av ohävdsarter kan även finnas i hävdade objekt som slås sent, eller där efterbete saknas. Delar som vi kommer titta mer på kommande år är: avstånd till ängs- och betesobjekt, vilken jordart, ph, fuktighet m.m. Vi vill också analysera vilken roll tidigare historisk markanvändning?

27 I de objekt där fröinsådd skett under året har frö tagits från näraliggande marker. Det är frö från ängsskallra, ängsklocka, darrgräs, gökblomster, jungfrulin, finnögontröst, ormrot, brudborste, kåltistel, rödklint, liten blåklocka, flockfibbla, ängsvädd och blodrot. Det har även lagts ängshö från intilliggande slåtteräng/artrik åkerren. Området där frön har såtts har inte märkts ut men det kommer göras kommande år för att lättare kunna hitta de arter som eventuellt gror. I intervjuer med de brukare som har marker som ingår i ängsvallsprojektet framgår att majoriteten sköter sina skiften med höskörd och att det är stor andel där det gått mer än 20 år sedan skiftet plöjdes och gödslades. I intervjuer med slumpmässigt utvalda brukare som sökt grödkod 50 är det 70% av skiftena där hela eller delar av blocket inte har plöjts under den senaste 0-årsperioden. 20% har heller inte gödslats och sköts med grässkörd vilket skulle göra dessa intressanta för ängsvallsprojektet. Enligt våra beräkningar skulle det finnas 87 ha vall som idag söks som åker med stor potential som ängsvall i Västra Götalands län. Dessutom tillkommer alla skiften med före detta åkermark som nu ligger som grödkod 52 och betas. Med rätt stödregler och stödnivåer kan arealen åkermark som sköts som slåtteräng utökas ordentligt. 25% av de slumpmässigt utvalda och intervjuade brukarna svarade ja eller kanske på frågan om de skulle vara intresserade av ett miljöstöd för ängsvallsskötsel, på det aktuella blocket, eller på andra lämpliga block. Eftersom de intervjuade brukarna var ekologiska odlare kan det innebära att de i större utsträckning är intresserade av alternativa skötselmetoder och att det inte är så många som 25% totalt sett. Nästan alla brukare hade inte alls reflekterat över om det kunde vara möjligt att se vallarna som något annat än åkermark, och därmed ha vallstöd. Detta trots att man i många fall varken plöjde eller gödslade längre. Det finns redan idag intresserade brukare och med rätt styrmedel skulle det kunna gå att få fler intresserade. Det är viktigt med ekonomiska stöd som styr utvecklingen. En grödkod för ängsvallsskötsel skulle göra stor nytta. Det kunde göra att betesdjur flyttas till viktigare marker, ge skötsel av vallar i träda och vara ett mellanting mellan vallstöd och slåtterängsstöd. Man kan slippa vallstödets krav på vallinsådd och slåtterängsstödets krav på att ändra blocket till bete. Det är viktigt att inte släta ut ersättningarna till alla som söker utan verkligen ge ersättning där den gör nytta. Det behövs högre ersättningar i våra traditionella slåtterängar och det behövs mer satsningar på initiativ som ängsvallar där brukare kan vara intresserade men behöva kompenseras för minskad skörd. Dessutom skulle det kunna tillkomma markägare som har lämpliga marker som idag inte söker stöd för att de inte uppfyller kraven för grödkod 50. Man kan också tänka sig brukare som inte intresserat sig för vallskörd då de inte har produktionskrav men som skulle kunna bli intresserade av naturvårdsskäl. Planerat innehåll i projektet Fjärilsinventering Samtliga ängsvallar ska inventeras på dagfjärilar. Planen är att göra detta för att få ett gediget material då fjärilsinventeringar får större variation beroende på faktorer som väder och hur vegetationen utvecklats under säsongen. Florainventering av 0 slåtterängar. Vi planerar att inventera tio slåtterängar med samma metodik som ängsvallarna för att få rättvisande underlag att jämföra. Vi vill undersöka vilka arter som finns i de ytor i slåtterängsobjekten som är klassade som habitat. Uppföljningsbara insåddsförsök av slåtterängsarter. Vi planerar att göra insåddsförsök med frön från lämpliga lokaler i närheten. Insådden kommer ske på ytor som är möjliga att följa upp kommande år.

28 Uppföljning av florainventeringen 207 för att undersöka förändringar. En återinventering av floran på ängsvallsskiftena 207 för att se om och hur skiftenas artinnehåll utvecklas under fyra år med slåtterängsliknande skötsel. Analys av historisk markanvändning på de inventerade skiftena. Vi vill undersöka vilken betydelse den historiska markanvändningen har på utvecklingen av ängsvallsobjekten.