Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014 Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum Vår referens Sofi Kimfors Sektionschef sofi.kimfors@malmo.se Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorg 2014 SOFN Sammanfattning Kvalitet inom individ- och familjeomsorgen innebär att den enskilde ska få rätt insats, utförd på rätt sätt, vid rätt tidpunkt och med ett gott bemötande. Det innebär också att den enskilde ska kunna påverka och vara nöjd med de insatser denne får. Kvalitet innebär således att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt rådande lagar, föreskrifter och kommunala beslut. Den som bedriver socialtjänst ska varje år upprätta en kvalitetsberättelse som beskriver hur kvalitetsarbetet gått till, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014 och skicka den vidare till stadskontorets Välfärdsavdelning. Beslutsunderlag Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014 Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.] SIGNERAD

2 Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014 Stadsområdesförvaltning Norr Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Eva-Britt Holmberg Stadsområdesförvaltning Norr

3 1. Sammanfattning Kvalitet inom individ- och familjeomsorgen innebär att den enskilde ska få rätt insats, utförd på rätt sätt, vid rätt tidpunkt och med ett gott bemötande. Det innebär också att den enskilde ska kunna påverka och vara nöjd med de insatser denne får. Kvalitet innebär således att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt rådande lagar, föreskrifter och kommunala beslut. Under 2014 togs beslut om att omorganisera ledningsorganisationen. De sju enheterna slogs ihop och bildade tre nya enheter som i sin tur delades in i tre sektioner vardera. Syftet var att skapa en ledningsorganisation som möjliggör såväl operativt som strategiskt arbete. Avvikelsehanteringen har kunnat identifiera förbättringsområden i verksamheten och lett till utformandet av nya rutiner och arbetssätt, vilka skall stärka kvalitén på det arbete som utförs. Som en annan del av det systematiska kvalitetsarbetet har egenkontroller genomförts under året, bland annat har ett tydligare barnperspektiv kunnat ses. Det ständigt pågående arbetet med att utarbeta rutiner och processer i verksamheten har fortlöpt kontinuerligt under året utifrån bland annat gällande lagar och föreskrifter. 2. Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anger att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beslutades i stadsområdesnämnd Norr Ledningssystemet ger stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Se nedanstående förbättringscirkel. 2 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

4 Enligt SOSFS 2011:9 ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Den som bedriver socialtjänst bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en kvalitetsberättelse som beskriver hur kvalitetsarbetet bedrivits, vilka åtgärder som vidtagits samt vilka resultat som uppnåtts. Aktuell kvalitetsberättelse är uppbyggd enligt kriterierna ovan. Inom ramen för varje kriterium beskrivs hur verksamheten arbetat med ledningssystemets komponenter under föregående kalenderår. 3. Samverkan Många som kommer i kontakt med individ- och familjeomsorgen har sammansatta behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt och mellan nämnder, som externt med andra myndigheter och aktörer. Samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska finnas processer och rutiner som säkerställer hur samarbetet ska bedrivas i den egna verksamheten, mellan olika enheter, andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar, andra organisationer och mellan medarbetare. 3.1 Kommungemensam samverkan Den nya organisationen inom Malmö stad innebär att nya samverkansavtal med samverkanspartners behöver tas fram. Avdelningscheferna inom IoF i Malmö stad har påbörjat arbetet med att ta fram skriftliga avtal. Region Skåne Lokal överenskommelse mellan Malmö stad och Region Skåne om samarbete gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Denna lokala överenskommelse bygger på och kompletterar Ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk 3 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

5 funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa ( ). Överenskommelsen slår fast parternas gemensamma avsikt att bedriva och utveckla samverkan och samarbete mellan Malmö stads och Region Skånes verksamheter, som vänder sig till målgruppen. Överenskommelsen ska skapa en sådan tydlighet i ansvarsfördelning och samverkansformer så att den enskildes behov bäst tillgodoses. Försäkringskassan Överenskommelsen avser ingående parters samverkan kring kund/klientgrupper som har, eller skulle kunna ha kopplingar, till båda myndigheternas ansvarsområden. Överenskommelsen ska ge stöd för utveckling av samverkansformer, kunskapsutveckling och kunskapsöverföring mellan parterna och utveckling av kommunikationsvägar mellan parterna. Det övergripande målet med överenskommelsen är att de personer som har behov av stöd från båda myndigheterna får ett samordnat stöd som utgår ifrån individens behov. De former för samverkan, kommunikationsvägar och kompetensutveckling som beslutas ska, om inte annat överenskommes, vara samma för alla stadsområdesförvaltningarna. Arbetsförmedlingen Överenskommelsen syftar till att förtydliga organisationernas ansvarsområden och skapa tydliga ramar och principer för samverkan avseende samverkansarenor, kontaktvägar, hantering av flöden av arbetssökande, planering, initierande och uppföljning av samverkan och dess effekter. Målet är att få ut bästa möjliga resultat av kommunala och statliga insatser för att stödja arbetslösa malmöbor till arbete. Genom samverkan och parallella insatser ska tiden i arbetslöshet bli så kort som möjligt. För Malmö stad är det också av vikt att sänka stadens kostnader för försörjningsstöd. Jobb Malmö Ett processflöde mellan individ- och familjeomsorgen i Norr och Jobb Malmö har arbetats fram under året och implementering sker under På regelbunden basis ska flöden och processer följas via gemensamma uppföljningsunderlag. Fler medborgare ska komma ut i utbildning och arbete. Särskilda arbetsmarknadssekreterare inom Jobb Malmö är riktade mot stadsområdesförvaltning Norr, vilket underlättar samverkan. 3.2 Individ- och familjeomsorg Norrs samverkan SSP Arbetet fortskrider med SSP, samverkan skola, socialtjänst och polis, i enlighet med handlingsplan. Skola/förskola Avdelningschef och enhetschef träffar grundskolerektorerna och deras chef två gånger per termin för övergripande samverkan. Socialsekreterarna i mottaget på barn och familj träffar ett par gånger/termin samtliga elevvårdsteam på de 4 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

6 olika grundskolorna. Samordnande kurator inom gymnasieskolan har medverkat på träffar två gånger/termin tillsammans med SRF, stadsområdesförvaltningarna samt polis och åklagare. Med förskolorna samverkas det vid behov. IoF och VoO Samverkan mellan IoF och VoO har skett vad gäller arbetet med lex Sarah i syfte att uppnå samsyn kring såväl dokumentation som hanteringen i övrigt. Detta har bland annat resulterat i att IoF och VoO använder samma mall för utredning, vilket ger förutsättningar för att likrikta utredningarna och tillse att de uppfyller kraven från Inspektionen för vård och omsorg. IoF, VoO och Områdesutveckling Stadsområdesförvaltning Norr tilldelades statliga stimulansmedel utifrån uppfyllda prestationskrav under 2013 för användning Dessa medel är avsedda att användas inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri. Förvaltningen upprättade i maj 2014 en handlingsplan för användandet av medlen. Planen är upprättad i samverkan mellan individ och familjeomsorg, vård och omsorg samt områdesutveckling. Borådgivning Socialsekreterare från bo-myndighet ansvarar, tillsammans med socialsekreterare från försörjningsstödet, för en borådgivning en eftermiddag i veckan i en av verksamhetens lokaler. Personer i behov av stöd och hjälp av skaffa eller byta bostad blir anmälda till rådgivningen av sin respektive socialsekreterare. Våld i nära relationer I mars 2014 beviljades verksamheten utvecklingsmedel från socialstyrelsen för att kvalitetsutveckla arbetet med våld i nära relationer. En arbetsgrupp med socialsekreterare från verksamhetens samtliga enheter har tillsammans med planeringssekreterare arbetat fram en processbeskrivning för hur ärenden som handlar om våld i nära relationer ska hanteras. Gruppen har också tagit fram ett tillhörande dokument för säkerhetsbedömning. I november beslutade ledningsgruppen att anta processen och dokumentet för säkerhetsbedömning. I december påbörjades implementeringen av processen på enheterna. Enheten för barn och familj har utökat med två tjänster med anledning av de nya föreskrifterna gällande våld i nära relationer. 4. Systematiskt förbättringsarbete Ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete krävs för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 4.1 Genomförda risk- och händelseanalyser Riskanalyser har genomförts kontinuerligt Individ och familjeomsorgen under 2014, i samband med omorgansationer i olika omfattningar, personalförändringar samt vid införande av bl.a. ett nytt utbetalningssätt på försörjningsstödet. Syftet med dessa analyser är att identifiera risker i verksamheten så att de bevakas och följs upp. 5 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

7 4.2 Genomförda egenkontroller Uppföljning av kommunfullmäktiges mål (KF mål) i Delårsrapport 1 och 2 samt Årsanalysen Uppföljning av effektmålen i Plan för individ- och familjeomsorgen i Malmö genom ärendegranskning enligt instruktioner från Stadskontoret Loggkontroll i verksamhetssystemet Procapita för att upptäcka obehöriga dataintrång enligt intern kontrollplan samt rutin för loggning. Uppföljning KF mål Redovisning av KF-målen redovisas separat i dr1, dr2 och årsanalys. Uppföljning av IOF-plan Redovisas separat till Välfärdsavdelningen på stadskontoret. Loggning i procapita Kontinuerlig loggning i verksamhetssystemet Procapita har gjorts för att utesluta obehörigt dataintrång. Under 2014 uppmärksammades inga fall av obehöriga dataintrång. Aktgranskning, ärendehandledning samt genomgång av ärenden har skett löpande under året. Granskning av ärenden i enlighet med verksamhetsplanen gällande barnperspektivet i handläggningen av försörjningsstöd och boendeärenden. I granskningen av utredningar avseende hemlösa barnfamiljer, framkommer det att den omorganisation som skett på bomyndighet har varit framgångsrik. Barnet är tydligt synligt i arbetet, vilket avspeglas i dokumentationen såväl som i vilka boenden som beviljas. En del utvecklingsområden kvarstår men arbetet är på rätt väg. I granskningen av barnperspektivet gällande handläggningen av försörjningsstöd syns en klar förbättring. Barnen är synligare i dokumentationen och barnens situation beaktas och beskrivs på ett bättre sätt. Granskningen visar på att det finns ett fortsatt behov av utvecklingsarbete avseende beslutsformuleringar och konsekvensanalyser. Granskning av ärenden på enheten för botillsyn gjordes i december 2014, avseende införandet av Rutiner vid tillsyn i andrahandslägenhet samt Checklista vid tillsyn i andrahandslägenhet. Syftet med granskningen var att följa upp implementeringen av nämnda dokument. Resultatet visar att dokumenten används och fungerar som tänkt Genomförda externa granskningar Revisorskollegiets översyn om bristande resurser utmynnade i att Revisionskontoret har genomfört en granskning av Malmö stads sociala lägenheter i stadsområde Norr. Syftet med granskningen var att se hur fördelningen av lägenheterna sker till stadsområdesförvaltningarna, hur reglerna för övertag ser ut och tillämpas samt hur tillsynen bedrivs och dokumenteras. Granskningen visar brister i förvaltningens arbete med sociala lägenheter, bland annat avseende att följa de regler som gäller för teknisk tillsyn samt dokumentationen i ärendena. Ett utvecklingsarbete har genomförts på 6 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

8 enheten för botillsyn under hösten och har bland annat utmynnat i framtagandet av dokumenten Rutiner vid tillsyn i andrahandslägenhet och Checklista vid tillsyn i andrahandslägenhet samt implementering utav dem. En översyn av bomyndighet och botillsyn, som innebär en specialisering mot olika målgrupper, har också genomförts. Specialiseringen ska bidra till en bättre helhetssyn kring den enskilde och tydligare samarbete mellan de två sektionerna. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utförde i november 2013 tillsyn över förvaltningens arbete med hemlösa barn. Tillsynen resulterade i kritik som i sin tur föranledde en handlingsplan. Ett arbete kring barnperspektiv på enheterna för boende, fanns pågående sedan tidigare. Handlingsplanen utformades för att bygga vidare på detta arbete. 4.3 Utredning av avvikelser Individ- och familjeomsorgen har tre utsedda lex Sarah-utredare och en superanvändare för IT-stödet Flexite. I funktionen ingår att sprida information om rutiner samt att stötta chefer och medarbetare i användandet. Utbildning, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete i frågorna bedrivs i ett stadsövergripande lex Sarah-nätverk med representanter från alla stadsområdesförvaltningar, Sociala resursförvaltningen och stadskontoret. Obligatorisk information om lex Sarah och rapporteringsskyldigheten har skett två gånger per termin till all nyanställd personal och kandidater. Från och med november månad sker även individuell information om avvikelsehantering och Flexite inom en vecka från anställning. En blankett där den anställde intygar att denne har fått och förstått information kring lex Sarah har tagits fram, vilken skrivs under av personal allteftersom information ges. Individuella genomgångar med befintlig personal på enheten för barn och familj pågår. En rutin för information ut i verksamheterna kring inkomna lex Sarahrapporter samt utredningar och åtgärdsförslag har utformats och implementerats. Detta för att implementera lex Sarah och skapa förutsättningar för god samverkan och kunskapsutbyte där medarbetarna även ges möjlighet att delta i lex Sarah-processen. Lex Sarah-utredare har deltagit i Malmö Stads lex Sarah-nätverk, vilket har gett möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning. Lex Sarah-utredare och chefer har under hösten deltagit i en workshop tillsammans med Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO. Under 2014 rapporterades 60 avvikelser i Flexite. 11 utav dessa rapporterades som lex Sarah, och tre av dessa 11 föranledde anmälan till IVO. Identifierade bakomliggande orsaker har mestadels handlat om proceser och rutiner. Merparten av rapporterna har berört enheterna för försörjningsstöd. Som en åtgärd har bl a ett stort utbildningspaket utformats och till viss del genomförts. I paketet ingår bl a föreläsningar av stadsjurist och Försäkringskassan samt arbete kring barnperspektiv. Utbildningspaketet kommer att fortgå Andra aktuella åtgärder har handlat om att utforma processer och rutiner för de olika enheterna. 7 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

9 Inkomna klagomål Rapporterade avvikelser Ovanstående diagram visar på inkomna klagomål och rapporterade avvikelser, registrerade i Flexite för samtliga stadsområdesförvaltningar samt sociala resursförvaltningen under Processer och rutiner Processer och rutiner är ledningssystemets grundläggande delar som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 5.1 Kommungemensamma processer och rutiner I samband med att Malmös 10 stadsdelar slogs samman till 5 stadsområden, beslutades det att utveckla individ- och familjeomsorgens arbete så att det är likartat oberoende av vilket stadsområde som avses. Avdelningscheferna för individ- och familjeomsorgen i samtliga stadsområden, fastslog de fyra huvudspår som skulle utgöra avdelningarnas arbetsinriktningar: ekonomiskt bistånd, hem- och bostadslösa, missbruks- och beroendevård samt barn- och ungdomsvård. För att alla stadsområdena skulle kunna arbeta på samma sätt i de olika spåren, tillsattes redan år 2013, arbetsgrupper som hade till uppgift att kartlägga och föreslå kärnprocesser för respektive spår. Arbetet initierades och leddes av stadskontoret och pågick även under Till och med år 2014 finns kärnprocesser framtagna för två av huvudspåren: Ekonomiskt bistånd (Nybesök samt Fortsatt bistånd) Missbruks- och beroendevård Framtagande av övriga processer är påbörjat men de är ännu inte fastställda. De färdiga processerna är publicerade på intranätet Komin och är tillgängliga för alla medarbetare i Malmö stad. Till dessa processer finns även kopplat de mallar, rutiner eller checklistor som behövs i arbetet. För att fastställa ägarskap och ansvar för arbetet med processerna, fick det kommunövergripande kvalitetsnätverket för IoF, i uppdrag att utforma ett förslag till rutin för de gemensamma kärnprocesserna. Uppdraget formulerades 8 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

10 av IoF-chefsgruppen och rutinen arbetades fram under hösten. Den innefattar en vägledning i processkartläggning och revidering, samt förslag om hur kärnprocessernas ägarskap kan hanteras. Rutinen är vid årsskiftet ej fastställd, utan kommer att arbetas vidare med under Individ- och familjeomsorg Norr processer och rutiner Ett arbete med att inventera och omforma/utforma processer och rutiner inom samtliga enheter har påbörjats. Den stora omorganisationen i Malmö Stad som genomfördes 2013 har föranlett ett behov av att verksamheterna ser över sina processer och rutiner. Rutiner för placering i verksamhetens interna boende samt rutin för lägenhetstilldelning har under året utformats och implementerats. IVO:s kritik avseende handläggningen kring hemlösa barn har föranlett en åtgärdsplan där det har beslutats om utformandet av ett flertal processer och rutiner. Checklista och rutin för tillsyn i andrahandslägenheter har utformats och implementerats under året. Verksamheten beviljades under 2014 utvecklingsmedel från Socialstyrelsen i syfte att kvalitetsutveckla arbetet med våld i nära relationer. Arbetet har bland annat lett fram till att verksamheten har en övergripande tvärprocess för ärenden som handlar om våld i nära relationer, en rutin för skyddade personuppgifter samt ett dokument med frågor att ställa i samband med säkerhetsbedömning. Verksamheten har också fastslagit ett antal administrativa rutiner som exempelvis rutin för sekretess, rutin vid larm samt policy vid brand och rökutveckling. Arbetet med avvikelsehanteringen har lett till att ett flertal nya rutiner har utformats i verksamheten. 6. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Den som bedriver verksamheten behöver även planera för personalförsörjning och kompetensutveckling i syfte att utveckla och säkra kvaliteten. Medarbetarna har medverkat i kvalitetsarbetet genom aktivt deltagande i framtagande av rutiner inom och mellan enheterna. Medarbetarna medverkar också genom att följa verksamhetens processer och rutiner, rapportera upptäckta avvikelser samt genom att aktivt bidra med kontinuerliga förbättringsförslag års medarbetarundersökning har resulterat i att varje enhet, med medarbetarna i centrum, har tagit fram handlingsplaner i syfte att kvalitet i arbetet samt arbetsmiljön skall stärkas. Som en följd av undersökningen togs beslut om att skapa en arbetsgrupp, med representanter från samtliga enheter, med syftet att arbeta med målet Vi är en arbetsplats där medarbetarna trivs, vill stanna och utvecklas. 9 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

11 Ett flertal utbildningsinsatser har genomförts under året där SIKTA utgör en del av dessa. Vuxen, boende, ekonomiskt bistånd, barn och familj barn till missbrukare. Inom ramen för BBiC har utbildning i SMARTA mål (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidssatta och Ansvarsfördelade) genomförts för socialsekreterarna på enheterna barn och familj och familjevård/öppenvård. Detta i syfte att kvalitetssäkra vårdplaner och genomförandeplaner. Under hösten 2014 har personal inom öppenvården utbildats till barngruppsledare. För att säkra att verksamhetens medarbetare har rätt kompetens och erfarenhet arbetar verksamheten med att ställa rätt krav redan i rekryteringen. Att rekrytera erfaren personal till myndighetsutövningen är svårt i vissa delar av verksamheten. Nya medarbetare deltar i de stadsövergripande utbildningar som anordnas för nyanställda (introduktionsutbildning, utbildning i BBIC, ASI, MI med mera). Alla medarbetare som arbetar med myndighetsutövning och familjebehandling hade extern handledning under hösten. Individ- och familjeomsorgen omfattas av en stadsövergripande kompetensstrategi, som bland annat reglerar kompetensutveckling och uttagande av läsdagar. 7. Förbättrande åtgärder i verksamheten och framtida utvecklingsområden Under 2014 togs beslut om att omorganisera ledningsorganisationen. De sju enheterna slogs ihop och bildade tre nya enheter, enligt de rör som det beslutades om i Malmö stads omorganisation av stadsdelar till stadsområden. De tre enheterna, barn och familj, försörjningsstöd och vuxen, delades i sin tur in i tre sektioner vardera. Följden av detta blev att nya chefsbefattningar inrättades. Ett flertal tjänster inrättats under 2014 utifrån ett ökat ärendeinflöde samt som en del av kvalitetsarbetet. Under 2014 genomfördes en jämställdhetsanalys på dåvarande enhet vuxen. Resultatet visar på att det finns ett behov av att kontinuerligt diskutera föreställningar om kvinnors respektive mäns behov samt hur arbetssättet kan utvecklas för att ytterligare fånga upp kvinnor i missbruk. Öppenvården har under 2014 utökat utbudet av insatser genom att arbeta enligt modellen Funktionell familjeterapi (FFT) samt att genomföra observationer i familjer som är under utredning på barn och familj. Vidare har två socialrådgivare anställts i projektform. Syftet med detta var att ge möjlighet att erbjuda stöd åt vuxna med missbruksproblematik och psykisk ohälsa samt ungdomar. Projektet visade sig vara framgångsrikt och tjänsterna har permanentats i verksamheten. Beslut av utökning med ännu en tjänst togs under Arbetet med SIG, Sociala Insats Grupper, påbörjades under 2014 och en projektplan togs fram. Det faktiska arbetet kommer att påbörjas och utvecklas under Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014

12 Arbetet med att skapa en god arbetsmiljö behöver fortsätta, bl.a. genom de handlingsplaner som togs fram som en följd av resultatet av medarbetarundersökningen. Ett utvecklingsområde som har identifierats under 2014 är brukarperspektivet. Inom ramen för detta behöver verksamheten fortsätta arbetet med att utveckla nödvändiga tvärprocesser som säkerställer samarbetet mellan enheterna. Arbetet med avvikelsehantering och förbättrande åtgärder utifrån rapporteringsskyldigheten behöver fortsätta under Reglerna och skyldigheterna enligt Lex Sarah är i behov av ytterligare implementering i verksamheten. Arbetet med att utarbeta rutiner och processer i verksamheten pågår kontinuerligt och behöver ständigt uppdateras och utvecklas i enlighet med lagar och föreskrifter. 11 Stadsområdesförvaltning Norr Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2014