Mittuniversitetets årsredovisning Dnr: MIUN 2017/161

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mittuniversitetets årsredovisning Dnr: MIUN 2017/161"

Transkript

1 Årsredovisning 2016

2 Mittuniversitetets årsredovisning 2016 Dnr: MIUN 2017/161 Omslagsbild: Inför höstterminen 2016 har totalt personer sökt en utbildning vid Mittuniversitetet. Det är den tredje högsta noteringen någonsin för antalet sökande till en hösttermin vid universitetet. Foto: Tina Stafrén Kontaktpersoner för årsredovisningen 2016 är Helena Lindh och Erika Byberg, universitetsledningens stab.

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Rektor har ordet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsuppdraget Söktryck och rekrytering Utveckling av utbildningen Distansutbildning och pedagogisk utveckling Samverkan i utbildningen Internationalisering Kvalitetsarbete inom utbildningen Examina Forskning och utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Forskning- i ämnen och forskningscentrum Vetenskaplig produktion Forskningskompetens och forskningsresurser Kvalitet i forskningen Samverkan, innovation och nyttiggörande Gemensamt för utbildning och forskning Studentmedverkan Jämställdhet och arbete för lika villkor Bibliotek Personal och kompetensförsörjning Hållbar utveckling Ekonomisk utveckling Verksamhetens resultat Intern styrning och kontroll Ekonomisk redovisning Universitetsstyrelsens beslut MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

4 Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av anslagsbelastning Bilaga 2 Organisationsskiss för Mittuniversitetet 2016 Bilaga 3 Sammanställning av tabeller och diagram Bilaga 4 Struktur för återrapportering i resultatredovisningen Förkortningar ÅRK HUV NMT Hst Hpr används som markering för de avsnitt som redovisar återrapporteringskrav i regleringsbreven. Fakulteten för humanvetenskap Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier Helårsstudent, det vill säga antalet studenter som är förstagångs och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets omfattning i högskolepoäng under en viss period dividerat med 60. Studenter som avbrutit studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs ingår inte i beräkningen. Helårsprestation: en hpr motsvarar 60 avklarade högskolepoäng, oavsett hur många studenter som bedrivit studierna och oavsett hur lång tid studierna tagit. Datainsamling För datainsamlingen har följande administrativa system använts: Ladok (studiedokumentationssystem) för uppgifter om studenter, deras studier och deras examina på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, NyA (Universitets och högskolerådets antagningssystem), Palasso (personalsystem) för uppgifter om personal till och med maj 2016, Primula (personalsystem) för uppgifter om personal från och med juni 2016 Agresso (ekonomisystem) för ekonomiunderlaget, DiVa (digitalt publikationsarkiv) för uppgifter om publikationer, LISA (Mittuniversitetets ledningsinformationssystem), en systemlösning baserad på The Diver Solution, som presenterar och analyserar information från Mittuniversitetets källsystem. De uppgifter i Ladok som används för årsredovisningen låses i samband med årsskifte. Vetenskapliga publikationer som publicerats tidigare år registreras kontinuerligt. Det innebär att dessa uppgifter förändras från en årsredovisning till en annan. Statistik om övergångsfrekvenser i regionen, universitetets nybörjare mm har beställts från SCB. Uppgifter och analyser rörande den interna utvecklingen har lämnats av nämndkanslier och specialistfunktioner inom förvaltning och bibliotek. Underlag för indikatorer och index liksom hanteringen av uppgifterna om kostnad per prestation framgår i Kapitel 5. Till följd av övergång till Statens servicecenter och nytt personalsystem i juni 2016 finns en viss reservation för diskrepanser mellan åren. Mittuniversitetet har så långt det är möjligt granskat och kvalitetssäkrat underlaget från Statens servicecenter. Återrapportering av individbaserad statistik I årsredovisningen för 2016 redovisar Mittuniversitetet statistiska uppgifter uppdelade på kön på totalnivåer. Könsuppdelad statistik har dock använts även på detaljnivå (till exempel för enskilda utbildningsprogram) för att analysera och skapa en bild av hur könsfördelningen ser ut. 2 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

5 Resultatredovisning Förord Rektor har ordet Ännu ett intensivt och intressant år har passerat och Mittuniversitetet har tagit steget in i sitt andra decennium som universitet. Vi verkar i en region med låg övergångsfrekvens från gymnasiet till högre studier, men med ett ökande behov av utbildad arbetskraft hos regionens arbetsgivare. Därför är det tillfredsställande att den utredning om universitetets regionala effekter som genomfördes under året visar att vi har stor betydelse för kompetensförsörjningen i regionen. Mittuniversitetet står för hälften av tillskottet av nyutbildade akademiker i våra två län. Två år efter examen bor hälften av våra studenter kvar i regionen, vilket ger ett betydande tillskott i befolkning och arbetskraft, inte minst eftersom vårt utbildningsutbud bedöms överensstämma med de dominerande branscherna i vårt område. Mittuniversitetet är tätt kopplat till omvärlden. Det gäller allt från regionens utvecklingsbehov till världspolitiska skeenden. De stora flyktingströmmar som nådde Sverige under 2015 har för Mittuniversitetets del bland annat lett till utbildningar och projekt för att tillvarata och utveckla den kompetens som de nyanlända har. Det är viktigt också för regionens utveckling. Utbildning en angelägenhet för regionen En av de utmaningar och uppgifter vi som universitet delar med många andra är att verka för att ta tillvara de drivkrafter och den kompetens som finns hos alla nyanlända som tagit sin tillflykt till Sverige. För Mittuniversitetets del har denna strävan bland annat lett till ett nytt projekt, Open Campus, i samarbete med Folkuniversitetet. Vi bedriver sedan tidigare den internationella akademikerutbildningen Korta vägen tillsammans, upphandlade av Arbetsförmedlingen. Genom det nya projektet utvecklar vi formerna för inkludering och integration till att omfatta en rad projekt och aktiviteter för att utveckla och tillvarata kompetensen hos utlandsfödda. Det är en investering för framtiden både för vår region och för nyanlända som får en väg in i arbetslivet. I början av året startade Innanförskapsakademin, ett utbildnings och utvecklingsprogram för att etablera arbetslösa ungdomar och nyanlända på arbetsmarknaden. Initiativet är startat av det kommunala bostadsbolaget Östersundshem och genomförs i samverkan mellan företag och myndigheter. Forskare vid Mittuniversitetet följer projektet och deltar i utbildning, genomförande och utvärdering. Under året beslutade Mittuniversitetet att starta en ny campusförlagd utbildning till förskollärare i Östersund med början hösten 2017, ett resultat av samarbetet mellan universitetet, Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. Utbildningen finns sedan tidigare i Västernorrland, men behovet av förskollärare är stort och utbildningen efterfrågad även i Jämtland. Inom ramen för utbildningsstrategin har vi arbetat vidare med både arbetslivsanknytning och med att utveckla miljöerna för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Inte minst i årets nybyggnationer på Campus Sundsvall har vi utvecklat de informella lärmiljöerna för studenterna. Detta är en förutsättning för det levande campus vi vill ha. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

6 Resultatredovisning Förord Forskningsmedel för nya innovationer Mittuniversitetet satsar i enlighet med universitetets forskningsstrategi totalt 100 miljoner kronor under en treårsperiod i olika utvecklingsaktiviteter. Medlen har bland annat gått till att finansiera ämnesforskning kopplad till de stora utbildningsuppdragen inom professionsutbildningarna, till att kvalitetssäkra forskningsansökningar och till satsningar på meriteringsprogram för forskare, något som också innebär att vi säkrar kompetensförsörjningen av framtida forskningsledare. Den externa finansieringen har åter ökat. Det var väntat i och med den nya programperioden för de europeiska strukturfonderna, men inte desto mindre glädjande. I slutet av 2015 utlyste vi genom holdingbolaget Miun Holding AB forskningsmedel till forskningsdriven innovation. Totalt 22 ansökningar kom in och av dessa valde holdingbolaget i början av året åtta idéer att satsa vidare på. Utlysningen visar en ny väg att öka inflödet av idéer från universitetets forskare, idéer som kan komma till samhällsnytta. I början av året fick universitetet en mångmiljondonation, något som lade grunden till en forskningsstiftelse som ska främja forskning vid två av universitetets forskningscentrum. I en första omgång fördelades medel ut till fyra olika projekt vid Sports Tech Research Centre och Nationellt vintersportcentrum. Samverkan på olika nivåer För Mittuniversitetet är samverkan ett naturligt inslag på olika nivåer i verksamheten. Våra utbildningar har arbetslivsanknytning genom verksamhetsförlagd utbildning, gästföreläsningar, mentorskap, studiebesök och examensarbeten. Kompetenskontrakten med olika arbetsgivare i regionen bidrar till detta. Större delen av vår samverkan sker i vår utbildnings och forskningsverksamhet. I de förstärkta utbildningssatsningarna inom vård, skola och omsorg utgör samarbetena med skol och vårdhuvudmän viktiga inslag inte bara i den verksamhetsförlagda utbildningen, utan även i utvecklingen av ämnesforskningen inom respektive område. På liknande sätt präglas ämnesforskningen av nära samverkan med olika aktörer. Inte minst forskningsverksamhet i anslutning till skola, vård och omsorg har utvecklade och nära samarbeten med respektive sektor. Universitetets centrumbildningar har nära relationer till företag och andra organisationer i regionen, riket och internationellt. Mittuniversitetets samverkansavtal med Östersunds, Sundsvalls och Härnösands kommun syftar till att stärka och utveckla det regionala samarbetet. Intern utveckling för att möta framtiden Under 2016 omlokaliserades verksamheten i Härnösand till Sundsvall, ett beslut som fattades 2013 och som var en nödvändighet för att kunna höja utbildningskvaliteten genom att samla studenter och lärare. På sikt syftar omlokaliseringen också till att åstadkomma en större och rikare miljö för forskare. I och med flytten av verksamheten i Härnösand har vi kunnat utöka vårt campus i Sundsvall med fler och modernare lokaler. Av betydelse för universitetets utveckling är också arbetet med jämställdhet, lika villkor, kompetensförsörjning, arbetsmiljö och många andra delar. Det gemensamma visionsarbetet 4 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

7 Resultatredovisning Förord Miun 2025 har pågått intensivt sedan hösten 2015 och kommer att slutföras i början av Förhoppningen är att det ska utgöra en utgångspunkt för universitetets framtidsarbete. I och med utgången av året slutade Anders Söderholm som rektor, efter nästan tio år på posten. Vår nye rektor, Anders Fällström, kommer att tillträda under första delen av Jag ser fram emot en fortsatt utveckling av Mittuniversitetets verksamhet och ett givande samarbete med honom. Mats Tinnsten T f rektor MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

8 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå 6 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

9 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå 1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antalet helårsstudenter var ungefär lika många som föregående två år, omkring Helårsprestationerna ökade något och genomströmningen blev därför en procentenhet högre än föregående år, 82 procent. Regeringens intention att bygga ut utbildningar till bland lärare, sjuksköterska och ingenjörer har gett resultat i form av fler programnybörjare och helårsstudenter på de flesta av dessa utbildningar. Antalet examina har sjunkit jämfört med Andelen högskolenybörjare från regionen som började vid Mittuniversitetet ökade, efter att under flera år ha minskat. Övergången till högre studier har fortsatt minska bland regionens män, men har ökat något bland kvinnorna. 1.1 Utbildningsuppdraget Under 2016 var antalet helårsstudenter (hst) drygt 7000, ungefär lika många som föregående år, se tabell 1. Inga större förändringar kan noteras, vare sig inom anslagsfinansierade utbildningar eller bland särskilda uppdrag. Nivån på utbildningsproduktionen ligger i linje med Mittuniversitetets takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Tabell 1 Antal helårsstudenter (hst) Antal helårsstudenter Anslagsfinansierad utb förändring förändring % Grundutbildning % Sommarkurser % Basår % Summa % Andel kvinnor 65% 64% 63% 63% Andel män 35% 36% 37% 37% Särskilda uppdrag Lärarlyftet % Uppdragsutbildning med poäng % Beställd utbildning % Avgiftsskyldiga studenter % Summa % Andel kvinnor 72% 76% 71% 75% Andel män 28% 24% 29% 25% Totalt % Andel kvinnor 65% 65% 63% 63% Andel män 35% 35% 37% 37% Antal registrerade studenter * % andel kvinnor 63% 64% 63% 64% andel män 37% 36% 37% 36% * inkl. uppdr.utb MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

10 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Antalet registrerade individer ökade med närmare 600 personer, från att året innan ha minskat lika mycket. Merparten av ökningen skedde inom fristående kurser. Avräkning mot anslag Mittuniversitetet får i likhet med andra lärosäten ersättning för grundutbildning i relation till hur många studenter som registrerar sig och till hur många högskolepoäng studenterna presterar. Anslaget ges som ett takbelopp. Utrymmet för fullt finansierad produktion utgörs av takbeloppet samt eventuell sparad överproduktion och anslagssparande från tidigare år. Diagram 1 Lärosätets utbildningsproduktion Anslagsvärde, mnkr Produktion Takbelopp Utrymme för fullt finansierad produktion Anslagsvärde, mnkr Värdet av antalet helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) var drygt 529 miljoner kronor under 2016, inkluderande helårsprestationer från december 2015 som inte redovisades vid föregående avräkning. Takbeloppet var knappt 519 miljoner kronor. Det innebär att lärosätet under 2016 har haft en överproduktion till ett värde av drygt 10 miljoner kronor. För sjunde året i rad har universitetet haft en produktion som ligger över eller nära takbeloppet. Det innebär också att Mittuniversitetet åter har överskridit den gräns för sparad överproduktion på tio procent av takbeloppet som kan överföras till kommande år. Universitetet kan därför inte få ersättning för hela den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten under Takbeloppet medför alltså en begränsning av lärosätets utbildningskapacitet och expansionsmöjligheter. 8 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

11 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Uppföljning av helårsstudenter och helårsprestationer Tabell 2 Uppföljning av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Utbildningsområde Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Vård Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Idrott Summa Andel kvinnor 65% 64% 63% 63% 67% 67% 65% 65% Andel män 35% 36% 37% 37% 33% 33% 35% 35% Därav naturvetenskap och teknik andel kvinnor 38% 39% 37% 37% andel män 62% 61% 63% 63% Tabell 2 visar fördelningen av helårsstudenter och helårsprestationer mellan olika utbildningsområden. Regeringen ger ersättning för 65 helårsstudenter och lika många helårsprestationer inom utbildningsområdet design. Utöver detta uppnåddes ytterligare 100 hst och 84 hpr i design. Undervisningen på de utbildningsplatserna avräknas inom utbildningsområdet teknik, som ger lägre ersättning. Prestationsgrad Prestationsgraden eller genomströmningen visar antalet helårsprestationer som andel av antalet helårsstudenter. Under 2016 var prestationsgraden 82 procent, vilket är något högre än året innan; se tabell 3. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

12 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Tabell 3 Genomströmning, Campusutbildning 93% 92% 89% 91% Genomströmning kvinnor 96% 95% 92% 94% Genomströmning män 88% 86% 84% 86% Distans total 73% 72% 71% 72% Genomströmning kvinnor 77% 76% 75% 75% Genomströmning män 64% 63% 64% 66% totalt 83% 82% 81% 82% Genomströmning kvinnor 87% 86% 84% 85% Genomströmning män 78% 76% 76% 78% Kvinnor har generellt en högre genomströmning än män. Prestationsgraden är högre för campusutbildning än för distansutbildning. Genomströmningen varierar med upp och nedgångar i antalet hst. Vid kraftiga ökningar av antalet hst blir det en eftersläpning i prestationerna som hör samman med att det tar tid för de registrerade studenterna att klara av sina högskolepoäng och därmed generera hst. Därför sjunker genomströmningen. Om antalet hst däremot sjunker blir förhållandet det motsatta och prestationsgraden ökar, eftersom vissa prestationer kan härledas till studenter som varit registrerade och genererat hst under tidigare terminer. De senaste åren har dock antalet hst varit ganska oförändrat på totalnivå och även genomströmningen har varit tämligen konstant, drygt 80 procent. 1.2 Söktryck och rekrytering Antal sökande Antalet sökande till Mittuniversitetets utbildningar var något lägre till höstterminen 2016 än inför höstterminen dessförinnan, som var ett rekordår när det gällde antalet sökande. Totalt sökte drygt personer till Mittuniversitetet. Antalet förstahandssökande var knappt personer, se tabell 4. Antalet förstahandssökande till vårterminen 2017 var färre än året innan, men utbudet av sökbara kurser har också minskat med 17 procent och den minskningen är betydligt mer markant. Tabell 4 Antal förstahandssökande vid sista anmälningsdag Inför Vårtermin Hösttermin Sommar Sommarkurserna är fortsatt attraktiva, vilket beskrivs närmare i avsnitt MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

13 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Studentrekrytering Universitetet har under året utvecklat ett mer verksamhetsnära arbetssätt för studentrekrytering, detta för att bättre kunna möta de enskilda utmaningar som utbildningsprogrammen står inför. Varje grundutbildningsprogram har en kommunikatör med särskilt ansvar för att inventera behov, föreslå kommunikativa lösningar, genomföra studentrekryterande aktiviteter och följa upp resultat. Enligt universitetets studentrekryteringsstrategi ska ökade satsningar göras på universitetets befintliga studenter, eftersom nöjda studenter är bra marknadsföring. För 2016 fanns särskilt avsatta medel och en åtgärdsplan med aktiviteter för befintliga studenter. Åtgärdsplanen togs fram i samarbete med studentkårerna. Särskilt avslutningsaktiviteter och aktiviteter i samband med terminsstart har stått i fokus för arbetet. Det koncept lärosätet tidigare tagit fram för studentrekrytering har legat till grund för de filmer, poddar och annat som tagits fram. Arbetet utvecklas kontinuerligt utifrån mätningar i målgruppen års kampanj gav bland annat effekten att kännedomen och kunskaperna om Mittuniversitetet ökade. Eftersom kampanjen 2015 fick ett positivt mottagande gjordes inga ändringar i filmerna. Mätningen 2016 visade att ungefär dubbelt så många hade sett filmerna jämfört med året innan. Det finns dock fortfarande delar att utveckla, bland annat att stärka kommunikationen om arbetslivsanknytning av utbildningsprogrammen. Breddad rekrytering och breddat deltagande En ambition för Mittuniversitetet är att öka övergångsfrekvensen i regionen och att få studenter från hem utan akademisk tradition att vilja studera vidare. Regional gymnasiesamverkan (se nedanstående avsnitt) är en viktig del i detta. Beroende på utbildning görs också olika insatser. Ett exempel är socionomutbildningen som för att bredda rekryteringsbasen gör riktade insatser till marginaliserade områden och presenterar utbildningen vid lärcentrum i olika delar av länet. Mittuniversitetet är ett lärosäte med hög andel utbildning på distans. Det underlättar för även andra än traditionella studenter att skaffa en utbildning eller att vidareutbilda sig. Inom ramen för universitetets utbildningsstrategi satsas medel på att utveckla såväl teknikstöd som pedagogik och lärmiljöer för både campus och distansutbildningar och för så kallad blended learning. Mittuniversitetet har etablerade rutiner för stöd till studenter med funktionsnedsättningar, exempelvis inläst litteratur, hörslingor och anteckningshjälp. Samtliga studenter som vill har möjlighet att få stöd i studieteknik, akademiskt skrivande samt språkstöd i svenska och engelska. Vissa utbildningar erbjuder mattestugor och annat utbildningsanpassat stöd. Mittuniversitet har under 2016 arbetat med nätverket Include som ett sätt att få större bredd på de personer som söker in till universitet. Include arbetar för att samordna och stärka kunskapen om breddad rekrytering och breddat deltagande, genomströmning, mångfald och likabehandling från genomförande till utvärdering samt för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte kring dessa frågor inom högre utbildning. Mittuniversitet har under året deltagit i två konferenser och en nätverksträff anordnade av Include. Utifrån erfarenhetsutbyten med andra MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

14 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå lärosäten har universitetet fått ökad kännedom om goda exempel för att uppnå breddad rekrytering. Föräldrars utbildningsnivå Mittuniversitetet verkar i en region med låg övergång till högre studier. Mittuniversitetets studenter har också i högre utsträckning än i riket föräldrar som saknar högre utbildning. Enligt Universitetskanslersämbetets årsrapport 2016 hade 27 procent av Mittuniversitetets studenter högutbildade föräldrar år 2015, att jämföra med 39 procent i riket. Regionalt utvecklingsnätverk och regional gymnasiesamverkan Regionalt utvecklingsnätverk, RUN, är ett forum för samverkan mellan Mittuniversitetet och kommuner, fristående förskolor och skolor i Jämtlands län, Västernorrlands län och norra Hälsingland. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten, Region Jämtland Härjedalen, Kommunförbundet Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland ingår i RUN. Inom ramen för nätverket har Mittuniversitetet avtal med 19 kommuner i regionen om samverkan i frågor som rör skolutveckling. I RUN:s uppdrag ingår samordning, utveckling och forskningsanknytning i förskola, fritidshem, skolverksamheter, lärarutbildning samt kompetensutveckling för parternas personal. RUN har även ett utökat uppdrag att utveckla och förstärka samverkan mellan Mittuniversitetet och regionens gymnasieskolor. Den årliga RUN riksdagen beslutar om de ramar som ska vägleda arbetet inom RUN under kommande år. Verksamhetsplanen för åren identifierar sex insatsområden som delvis överlappar varandra. Tillsammans utgör områdena ett led i att konkretisera det regionala utvecklingsnätverkets verksamhetsidé och vision. Arbetet inom insatsområdena sammanfattades vid utgången av Verksamheten går nu vidare och baseras på en ny verksamhetsplan för åren Till de större insatser som genomfördes under 2016 hör bland annat koordinering av uppdrag från Skolverket, såsom lärarlyft och utbildningar med koppling till nyanlända elevers lärande. Andra större insatser är en RUN riksdag på temat skolutveckling för likvärdighet, en RUN konferens på temat karriärtjänster, metod och handledarutbildning i kulturanalys samt en seminarieserie för rektorer och förskolechefer. Ett antal nätverk i regionen drivs av RUN, till exempel läs och skrivnätverk, utvecklingsnätverk och ett specialpedagogiskt nätverk. RUN koordinerar också Mittuniversitetets medverkan i det så kallade övningsskoleprojektet med särskilt utsedda skolor och förskolor som tar emot ett större antal studenter från lärarutbildningen. Genom RUN har kommunerna och Mittuniversitetet en regional möjlighet att gemensamt stimulera forskning i och om förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och grundsärskola/gymnasiesärskola, att initiera och stödja erfarenhetsutbyte, bedriva förbättringsoch kvalitetsarbete samt verka för en ömsesidig kompetensutveckling. Projektet Regional gymnasiesamverkan är en del av processområdet Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet i utbildningsstrategin Organisatoriskt hör projektet till universitetets samverkansavdelning. Projektet pågår till och med 2017 med förhoppning om att därefter kunna implementeras och fortsätta utgöra en bas i RUN. 12 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

15 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Projektet har utrett, utvecklat och testat olika arbetsformer i syfte att utveckla en modell för en systematisk och långsiktigt hållbar samverkan mellan Mittuniversitetet och regionens gymnasieskolor. Regionen omfattar Jämtlands län, Västernorrlands län samt norra Hälsingland. Vidare har projektet verkat för att stimulera en god ömsesidig utbildning, såsom forskningssamarbeten, utvecklingsprojekt, fortbildning, gymnasielärare som möter universitetslärare och elever som möter studenter. Regional gymnasiesamverkan fyller en viktig funktion i att stärka Mittuniversitetets roll som regionens universitet och att vara en självklar samverkanspart, förbättra övergången till högre utbildning i regionen samt att utveckla och förstärka RUN. Samverkan grundar sig på en organisatorisk struktur och goda ömsesidiga relationer som resulterat i ett årshjul med återkommande aktiviteter för både elever och personal vid främst gymnasieskolorna, men även i vissa fall för grundskolor. Kontakten mellan Mittuniversitetet och gymnasiet sker på en rad olika sätt. Bland de återkommande aktiviteterna finns en vetenskapsdag som riktar sig till gymnasieelever på högskoleförberedande program och en fortbildningsdag för lärare och annan personal vid regionens gymnasieskolor. Vetenskapsdagarna 2016 lockade totalt cirka 1500 gymnasieelever. Regional gymnasiesamverkan har arbetat fram en väl fungerande organisation både internt och externt för systematisk och långsiktig samverkan. Internt finns två koordinatorer och tio samordnare på avdelningsnivå och externt ett nätverk av samverkanssamordnare på gymnasieskolorna. Tanken med den interna strukturen är att alla avdelningar (och därmed program och ämnen) ska representeras och att det ska finnas koordinatorer vid respektive campus. Projektgruppen är en tydlig väg in till Mittuniversitetet för regionens gymnasieskolor och skolor. I Jämtland finns samverkanssamordnare på samtliga skolenheter och i Västernorrland på 13 av 19 skolenheter. Dessutom finns samordnare vid två gymnasieskolor i Hälsingland. En viktig uppgift för projektet är att sprida och förmedla information och kontakter mellan Mittuniversitetet och skolorna. Övergång till högre studier i regionen Övergången från gymnasieskolan till högre utbildning är låg i både Jämtlands län och Västernorrlands län. Särskilt låg är övergångsfrekvensen i Jämtlands län. Läsåret 2015/16 hade övergångsfrekvensen minskat i Jämtlands län och var ungefär densamma i Västernorrlands län för studenter som lämnat gymnasieskolan tre år tidigare. Kvinnornas övergångsfrekvens ökade, medan männens minskade. I riket var övergången till högre studier högre. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

16 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Tabell 5 Övergångsfrekvenser Studentexamen angivet läsår Andel som påbörjat högre studier efter tre år (procent), totalt 09/10 10/11 11/12 12/13 Riket 43 42,5 42,2 42,5 kvinnor 49% 48% 48% 48% män 37% 37% 37% 37% Y län 40,3 39,4 35,8 35,7 kvinnor 47% 46% 42% 44% män 33% 33% 32% 27% Z län 29,5 27,5 28,3 27,5 kvinnor 35% 32% 32% 33% män 24% 23% 25% 22% Att öka övergången till högre studier i regionen är ett av målen i universitetets utbildningsstrategi. Ett annat mål är att öka den andel studenter från regionen som väljer Mittuniversitetet i första hand. Nybörjare vid Mittuniversitetet Antalet nybörjare, studenter som för första gången registrerade sig vid Mittuniversitetet, var betydligt fler läsåret 2015/16 än föregående år, se tabell 6. Merparten av nybörjarna kommer från Stockholms län, följt av Västra Götalands län och Skåne län. Antalet nybörjare från regionen (Jämtlands län och Västernorrlands län) har ökat efter flera års nedgång. Andelen nybörjare från regionen var dock densamma som tidigare, 14 procent. Tabell 6 Nationell rekrytering till Mittuniversitetet Nybörjare Läsår och antal individer Rekryteringslän 12/13 13/14 14/15 15/16 Jämtlands län Västernorrlands län Summa regionen Andel kvinnor 66% 64% 64% 64% Andel män 34% 36% 36% 36% Stockholms län Skåne län Västra Götaland Övriga län Antal nybörjare (individer) Andel kvinnor 62% 62% 62% 62% Andel män 38% 38% 38% 38% Andel från regionen 15% 14% 14% 14% 14 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

17 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Högskolenybörjare från regionen De som för första gången börjar studera vid en högskola kallas högskolenybörjare. Andelen högskolenybörjare från Jämtlands län och Västernorrlands län som börjat vid Mittuniversitetet har minskat under en rad år, men ökade åter under läsåret 2015/16. Av regionens knappt 2000 högskolenybörjare började 37 procent vid Mittuniversitetet, en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående år. De som inte började studera vid Mittuniversitetet började läsa vid främst Umeå universitet följt av Uppsala universitet. Även under 2016 gjorde universitetet en fördjupad analys av övergångsfrekvenser och högskolenybörjare från regionen. Den visade bland annat att stadskommuner i regionen har högre övergångsfrekvens än landsortskommuner och att många andra lärosäten också haft en liknande trend av att närområdets högskolenybörjare i ökande utsträckning väljer andra lärosäten än den egna regionens. En årlig uppföljning planeras. Behörighetsgivande förutbildning Behörighetsgivande förutbildning vid Mittuniversitetet ger blivande studenter möjlighet att komplettera sin behörighet för att sedan kunna läsa tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Basåret är en alternativ rekryteringsväg som kan bredda den grupp av studenter som söker till universitetet. Av dem som var registrerade på basåret våren 2016 sökte inför höstterminen 36 procent till något av universitetets tekniska eller naturvetenskapliga program i första hand. Antalet hst på behörighetsgivande förutbildning var 123, något lägre än föregående år. Tabell 7 Behörighetsgivande förutbildning Helårsstudenter Andel kvinnor 42% 45% 43% 44% Andel män 58% 55% 57% 56% Bedömning av reell kompetens ÅRK Universitet och högskolor har i uppgift att bedöma reell kompetens för behörighet vid ansökan till utbildning, såväl grundläggande behörighet som särskild behörighet, samt för tillgodoräknande. Denna verksamhet är både tids och resurskrävande och regeringen har avsatt ekonomiska resurser för att utveckla varaktiga processer och strukturer för verksamheten. De ekonomiska resurserna skulle inledningsvis fördelas mellan Universitets och högskolerådet (UHR) och landets lärosäten under treårsperioden Mittuniversitetet fick kr. Efter ett nationellt samverkansmöte som UHR arrangerade under hösten och där Mittuniversitetet deltog, ändrade regeringen både den beslutade resurstilldelningen för kommande år samt UHR:s uppdrag som stödjande myndighet i arbetet. Fortsatt utgår ekonomisk ersättning enbart om lärosätet deltar aktivt i de arbetsgrupper som UHR fått i uppdrag att samla genom ett antal delprojekt. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

18 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Mittuniversitetet har avböjt deltagande till förmån för de lärosäten som ligger i framkant i bedömning av reell kompetens och kommer därför inte erhålla några ytterligare ekonomiska resurser för denna verksamhet. De medel som Mittuniversitetet tilldelades år 2016 har inte nyttjats, utan skjuts på framtiden för att användas vid tillvaratagande av de resultat universitetet får ta del av från de nationella projekten och/eller för åtgärder efter Utveckling av utbildningen Utbildningsstrategin Under året fortsatte arbetet med områdena Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet samt Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Dessa områden arbetade vidare enligt de handlingsplaner som togs fram under Redovisning av vad som skett inom ramen för de två områdena finns främst i avsnitt 1.4 och 1.5 För det tredje området, Internationalisering, prioriteras mobilitetsfrågan fortsatt, se avsnitt 1.6. Rektor fattade under året beslut om en handlingsplan för mobilitet för att främja student, lärar, och personalutbyte samt internationell studentrekrytering. Inom ramen för utbildningsstrategin har även medel fördelats till fakulteternas programutveckling för att stärka bland annat arbetslivsanknytning och studentrekrytering samt för att öka kvaliteten genom att utveckla pedagogiken på distansbaserad utbildning. Dessa medel har bland annat använts till utökad tid för programansvariga och till utbildningsinsatser för lärare för att öka den pedagogiska kompetensen inom främst e lärande och aktivt lärande. Mer om detta finns i avsnitt 1.7. Analyser och prioriteringar för beslut om utbildningsutbud ÅRK Universitetet ska enligt regleringsbrevet redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Mittuniversitetet strävar efter att förena utbildning och forskning och efter att öka utbudet av utbildning på avancerad nivå. Denna uppbyggnad har fortsatt under året. Även om lärosätet försöker ha balans mellan programutbildningar och fristående kurser medför det sedan tidigare minskade takbeloppet och regeringens prioriteringar i fråga om utbyggnad av vissa utbildningar inom befintligt takbelopp en nödvändighet att begränsa de fristående kurserna till förmån för programutbildningar. Detta medför även att utrymmet för sommarkurser begränsas. Kursutbudet anpassas till att främst möjliggöra studier som leder till en examen, även om ett visst utbud syftar till att ge yrkesverksam möjlighet till fördjupad kompetens. Vid Mittuniversitetet används en mall baserad på områdena kunskap, student och omvärld för att kartlägga utbudet. I prioriteringsarbetet följer universitetet utbildningsstrategins vägledning med fokus på e lärande och arbetslivsanknytning samt utbildnings och forskningsstrategiernas strävan efter att skapa kompletta miljöer med både forskning och utbildning. Det kan innebära att miljöer med mycket stor grundutbildningsvolym i förhållande till forskning minskar sin volym till förmån för utökad forskning och tvärtom. 16 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

19 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Det finns också ett ramverk som beaktas vid överväganden av nya utbildningar. Under året inleddes ett arbete med att revidera nuvarande ramverk. Mittuniversitetet har ett stabilt och högt söktryck, något som visar att utbudet är väl anpasssat till studenternas efterfrågan. I arbetet med att inrätta nya program finns krav om att beakta såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Samarbeten med andra lärosäten och branscher kring utbildningar kommenteras i avsnitt 1.5 Programnybörjare på sjuksköterskeutbildningar ÅRK Mittuniversitetet ska i enlighet med regleringsbrevet bygga ut utbildningarna till sjuksköterska, specialistsjuksköterska och barnmorska. Utbyggnaden avser en utökning av antalet programnybörjare jämfört med år 2014 enligt bilaga till regleringsbrevet. Tabell 8 Utbildning inom vård och omsorg Sjuksköterskeutbildning Programnybörjare Andel kvinnor 78% 80% 82% 78% Andel män 22% 20% 18% 22% Hst Andel kvinnor 79% 78% 80% 81% Andel män 21% 22% 20% 19% Examina Andel kvinnor 79% 82% 76% 77% Andel män 21% 18% 24% 23% Specialistsjuksköterskeutbildning Programnybörjare Andel kvinnor 86% 86% 82% 73% Andel män 14% 14% 18% 27% Hst Andel kvinnor 84% 85% 84% 84% Andel män 16% 15% 16% 16% Examina Andel kvinnor 87% 86% 80% 83% Andel män 13% 14% 20% 17% Barnmorskeutbildning Programnybörjare Andel kvinnor 100% 100% 100% 100% Andel män Hst Andel kvinnor 100% 100% 100% 100% Andel män Examina 8, Andel kvinnor 100% 100% 100% 100% Andel män MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

20 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå För sjuksköterskeutbildningen är utbyggnaden genomförd och för barnmorskeutbildningen delvis genomförd. Tillgången på platser för den verksamhetsförlagda utbildningen styr möjligheterna att anta ytterligare studenter till såväl sjuksköterske som specialistsjuksköterskeutbildningar. Antalet programnybörjare på specialistsjuksköterskeutbildningarna har minskat. Under 2015 avslutades specialistutbildningen till anestesisjuksköterska och utbildningen till operationssjuksköterska är tills vidare vilande, detta för att kunna arbeta vidare med kvalitetssäkrande åtgärder. Programnybörjare på ingenjörsutbildningar ÅRK Antalet programnybörjare på civilingenjörsutbildningarna har fortsatt att öka, om än i inte lika stor omfattning som året innan. Antalet hst har däremot ökat i en jämn takt de senaste åren, medan antalet examina varit ungefär desamma de senaste åren och har minskat något under Efter föregående års stora ökning av antalet programnybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna sjönk antalet programnybörjare under 2016 till ungefär samma nivå som Att så många högskoleingenjörsexamina utfärdades år 2015 hade delvis att göra med att det var sista året det var möjligt att ta ut en examen enligt 1993 års examensordning. Tabell 9 Ingenjörsutbildning Högskoleingenjörsutbildning Programnybörjare Andel kvinnor 27% 23% 24% 32% Andel män 73% 77% 76% 68% Hst Andel kvinnor 32% 29% 25% 26% Andel män 68% 71% 75% 74% Examina Andel kvinnor 24% 38% 30% 33% Andel män 76% 62% 70% 67% Civilingenjörsutbildning Programnybörjare Andel kvinnor 30% 24% 23% 21% Andel män 70% 76% 76% 79% Hst Andel kvinnor 28% 29% 28% 27% Andel män 72% 71% 72% 73% Examina Andel kvinnor 8% 29% 19% 28% Andel män 92% 71% 81% 72% Lärar- och förskollärarutbildningar ÅRK Regeringen har utökat antalet platser också på lärar och förskollärarutbildningarna. Mittuniversitetet har fyllt platserna enligt planering. En viss osäkerhet fanns kring studenternas val och 18 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

21 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå i vilken utsträckning de skulle acceptera sina utbildningsplatser, något lärosäte hanterade genom att göra överintag och reservantagning. Tabell 10 Lärarutbildning Förskollärarutbildning, nya lärarutb Programnybörjare Andel kvinnor 93% 95% 94% 94% Andel män 7% 5% 6% 6% Hst Andel kvinnor 94% 95% 95% 95% Andel män 6% 5% 5% 5% Examina Andel kvinnor 100% 98% 95% Andel män 2% 5% Grundlärare inriktning förskoleklass och åk 1-3 Programnybörjare Andel kvinnor 91% 86% 90% 92% Andel män 9% 14% 10% 8% Hst Andel kvinnor 91% 89% 89% 89% Andel män 9% 11% 11% 11% Examina Andel kvinnor 76% 87% Andel män 24% 13% Kompletterande pedagogisk utbildning Programnybörjare Andel kvinnor 43% 42% 81% 60% Andel män 57% 58% 19% 40% Hst Andel kvinnor 43% 42% 59% 66% Andel män 57% 58% 41% 34% Examina 1 13 Andel kvinnor 100% 46% Andel män 54% Mittuniversitetet följer de bedömningar som bland andra Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Utbildningsdepartementet gör av det nationella behovet av lärare och förskollärare med olika inriktningar och ämneskombinationer. Även statistik från Skolverket, och SCB tjänar som underlag för analysen av framtida lärarbehov. Såväl på nationell som på regional nivå finns signaler om att behovet av förskollärare, grundlärare och vissa kategorier av ämneslärare ökar kraftigt. Universitetet har en nära samverkan med skolhuvudmännen Jämtland, Västernorrland och norra Hälsingland och diskuterar regionala behov inom ramen för det regionala utvecklingsnätverket RUN, se avsnitt 1.2. Med denna information som bas fattar univer MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

22 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå sitetet beslut om de olika lärarprogrammens dimensionering utifrån det utrymme lärarutbildningen har av universitetets totala takbelopp för utbildning samt den extra tilldelningen av lärarutbildningsplatser. Från och med höstterminen 2017 kommer förskollärarutbildning att ges även i Östersund, ett exempel på hur universitetet möter behov som finns i omgivande samhälle. Studievägledare för lärarutbildningen informerar och vägleder studenterna när det gäller olika inriktningar inom lärarprogrammen och behovet på arbetsmarknaden. Vid generella rekryteringssatsningar får de som läser lärarprogrammen också information om arbetsmarknaden. Kompletterande utbildning för personer med utländsk ekonomutbildning ÅRK Mittuniversitetet är fortfarande i planeringsstadiet när det gäller den kompletterande utbildning som universitetet ska bygga upp för personer med avslutad utländsk ekonomutbildning. Utbildningen planeras att omfatta mellan åtta och tio utbildningsplatser. Bedömning av förkunskaper kommer enligt planen att göras genom validering som hanteras inom ämnet. Diskussion förs om samverkan med andra lärosäten som fått samma uppdrag samt om huruvida studentgruppen ska vara en enskild grupp eller integreras med andra studentgrupper. Programutbildningar Liksom föregående år fanns 71 procent av alla helårsstudenter under 2016 vid programutbildningar. Yrkesprogrammen ökade något, medan de generella programmen minskade, se tabell 11. Tabell 11 Programutbildningar , hst Yrkesprogram Generella program Summa Andel kvinnor 67% 66% 64% 63% Andel män 33% 34% 36% 37% Tabell 12 visar att vårdutbildningarna är störst, följt av samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningar, där socionom och psykologutbildningarna ingår. Civilingenjörsoch lärarutbildningar har ökat, vilket är i linje med regeringens intentioner. Vårdutbildningar har däremot minskat, vilket kommenteras tidigare i samband med tabell MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

23 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Tabell 12 Programutbildningar vid Mittuniversitetet Antal helårsstudenter Programutbildningar Förändring Humanistiska utbildningar Beteendevetare och socionomer Medieutbildningar Samhällsvetenskapliga utbildningar Vårdutbildningar Utbildningar med inr. sport och idrott Civilingenjörsutbildningar Ingenjörsutbildningar Tekniska utbildningar IT-utbildningar (ej ingenjör) Naturvetenskapliga utbildningar Utbildningar med konstnärliga inslag Lärarutbildning Mittuniversitetet totalt Därav program på avancerad nivå Andel kvinnor av totalen 67% 66% 64% 63% Andel män av totalen 33% 34% 36% 37% Avancerad nivå Uppbyggnaden av utbildning på avancerad nivå har fortsatt under året. Hösten 2016 startade ett masterprogram i psykologi med inriktning emotion och ett magister / masterprogram i hållbar informationsförsörjning. Den senare har tre olika inriktningar (arkiv och informationsvetenskap, industriell organisation och ekonomi samt informatik) och är utvecklat i samarbete mellan tre olika akademiska avdelningar. Inför läsåret 2017/18 utökas utbudet med forskningsförberedande masterprogram i humanvetenskap med inriktningarna idrottsvetenskap och socialt arbete. Upplägget är att studenten ges möjlighet att fördjupa sin vetenskapliga kompetens genom aktiv samverkan med en forskare eller forskargrupp. Genom detta förstärks anknytningen mellan utbildning och forskning. Samma förändring mot tydlig forskningsinriktning sker inom redan etablerade magisterutbildningar. Det tvååriga Förvaltningsjuridiska programmet blir från och med läsåret 2017/18 en treårig utbildning, något som efterfrågats av studenterna och branschen. Utöver detta erbjuds ett utbud av fristående kurser för att möjliggöra studier för en kandidat, magister och masterexamen inom området. Andelen utbildning på avancerad nivå omfattade åtta procent av det totala antalet hst, en procentenhet lägre än MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

24 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Diagram 2 Hst i ämnen på avancerad nivå Elektronik Datateknik Folkhälsoveten Medicin Kvalitetsledning Företagsekonomi Socialt arbete Psykologi Pedagogik Omvårdnad Ämnet omvårdnad är fortfarande störst på avancerad nivå, trots att det minskat jämfört med år En orsak till minskningen är att ämnet, som tidigare nämnts, har avslutat en specialistutbildning i anestesi och har ställt in en utbildning till operationssjuksköterska för att kunna arbeta vidare med kvalitetssäkrande åtgärder. Tillgången på platser för den verksamhetsförlagda utbildningen är en begränsning. Socialt arbete har också minskat, vilket beror på ett reducerat intag för några år sedan. Det ger utslag nu när studenterna nått avancerad nivå. Fristående kurser Tabell 13 Antal helårsstudenter på fristående kurser Helårsstudenter Utbildningsområde Förändring Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Undervisning Vård Medicin Övrigt* Design Idrott Summa** Andel kvinnor 62% 63% 62% 63% Andel män 38% 37% 38% 37% * Här ingår AU60, se lärarutbildningen ** I summan ingår även kurser inom basår eller behörighetsgivande förutbildning. 22 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

25 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Efter att under flera år ha minskat i hst på fristående kurser till följd av anpassningar till minskat takbelopp, avstannade minskningen Andelen hst på fristående kurser är dock densamma som föregående år, 29 procent. De största utbildningsområdena var liksom tidigare år samhällsvetenskap, följt av humaniora och därefter teknik och naturvetenskap. Nedgången inom teknik var planerad utifrån behovet av att prioritera i utbildningsutbudet. Nyckeltal Nyckeltalen är ungefär i nivå med hur det såg ut föregående år. Universitetets studenter är något äldre och andelen män någon procentenhet högre än tidigare på avancerad nivå, men några stora förändringar har inte skett, se tabell 14. Tabell 14 Nyckeltal, anslagsgrundande Utbildningsvolym och genomströmning Totalt antal hst Andel kvinnor 65% 64% 63% 63% Andel män 35% 36% 37% 37% Totalt antal hpr Andel kvinnor 67% 67% 65% 65% Andel män 33% 33% 35% 35% Genomströmning 83% 82% 81% 82% Genomstr. kvinnor 86% 86% 84% 85% Genomstr. män 78% 76% 76% 78% Andel hst inom program 69% 70% 72% 72% Nivåer, hst: Förberedande nivå* Andel kvinnor 46% 49% 46% 47% Andel män 54% 51% 54% 53% Grundnivå Andel kvinnor 65% 64% 63% 63% Andel män 35% 36% 37% 37% Avancerad nivå Studenter: Andel kvinnor 66% 69% 70% 69% Andel män 34% 31% 30% 31% Antal studenter (individer) Andel kvinnor 62% 63% 62% 62% Andel män 38% 37% 38% 38% Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 43% 43% 42% 40% år 39% 39% 40% 42% 35 år - 18% 18% 18% 18% * Basår, preparandkurser i matematik och svenska för utbytesstudenter MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

26 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Sommarkurser Sommarkurserna ingår i de fristående kurserna. Under 2016 sökte personer Mittuniversitetets sommarkurser. Drygt 6000 personer antogs, motsvarande 360 helårsstudenter. Det är något fler än året innan. Det största utbildningsområdet var samhällsvetenskap och den mest sökta sommarkursen var Introduktion till kriminologi. 1.4 Distansutbildning och pedagogisk utveckling Distansutbildning är ett samlingsbegrepp för olika typer av utbildning som helt eller delvis genomförs utanför campus. Dit hör nätbaserad utbildning utan träffar och utbildning med ett eller flera samlingstillfällen, allt från korta enstaka träffar till hela samlingsveckor. I Universitetskanslersämbetets (UKÄ) statistik definieras distansutbildning som utbildning där lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och rum, en definition som stämmer väl överens med den Mittuniversitetet använder. Mittuniversitetet har lång erfarenhet av distansutbildning och är ett av landets volymmässigt ledande lärosäten inom området. Under 2016 var andelen distansstudenter 47 procent av det totala antalet hst. Universitetet strävar efter att ha en fortsatt fördelning mellan de båda distributionsformerna på ungefär nuvarande nivå. Oavsett om programmen ges på distans eller campus är Mittuniversitetets ambition att utveckla pedagogiken i utbildningarna utifrån flera olika aspekter som lyfts inom utbildningsstrategin. Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling i utbildningsstrategin Ett av målen i utbildningsstrategin är att Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt inom e lärande, såväl bland studenter och arbetsliv som i jämförelser med andra lärosäten. E lärande (av engelskans e learning) är en metod för att förstärka lärandet med hjälp av datorer och informations och kommunikationsteknik. E lärande är basen för nätbaserad utbildning, men även en central del i lärosätets campusutbildningar. Arbetet med att implementera utbildningsstrategin gick in i en ny fas under 2016, med ökad betoning på pedagogisk utveckling inom området Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Enligt den handlingsplan som gäller för området under 2016 och 2017 ska Mittuniversitetets utbildningar karaktäriseras av bland annat attraktivitet och nytänkande och drivas utifrån studentcentrerade och aktiva modeller för lärande. På den nya campusdelen Åkanten i Sundsvall har två nya lärosalar för aktivt lärande färdigställts under året för att möjliggöra utvecklingen av de pedagogiska metoderna i de fysiska lärmiljöerna. Inför 2017 planeras två nya klassrum på campus Östersund och ytterligare ett på campus Sundsvall. Utvecklingen av de informella lärmiljöerna har påbörjats och fortsätter under Ambitionen är att skapa miljöer som främjar lärandet även utanför klassrummen. Utöver arbetet med lärmiljöer har arbetet med att utreda förutsättningarna för ett pedagogiskt meriteringssystem vid Mittuniversitetet kommit igång. Projektgruppen har sammanställt en rapport som bygger på en omvärldsbevakning på nationell nivå. I nästa steg kommer de att 24 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

27 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå ta fram ett förslag på hur ett pedagogiskt meriteringssystem kan se ut vid Mittuniversitetet. Andra aktiviteter som tagit fart under höstterminen 2016 är att ta fram en pedagogisk utvecklingsplan för lärosätet och resurser för att arbeta med pedagogiska utvecklingsprojekt på avdelningarna inom kärnverksamheten. Vidare har universitetets Lärande och resurscentrum (LRC) tagit fram aktiviteter för lärarna där fokus ligger på studentcentrerat och aktivt lärande. En referensgrupp för Teknik i lärandeprocessen har bildats, med representanter från båda fakulteterna och studentkårerna, där LRC bevakar kärnverksamhetens behov och fungerar som beställare mot förvaltningen. Distansstudenter Distansutbildningen ökade både inom fristående kurser och program. Tabell 15 Antal helårsstudenter i distansutbildning Antal helårsstudenter Distansutbildning, program Distansutbildning, frist kurs Distansutbildning totalt Andel kvinnor 68% 68% 66% 67% Andel män 32% 32% 34% 33% Varav helt nätbaserat nätbaserat, program nätbaserat, frist kurs Andel av distansutbildning totalt 57% 58% 57% 56% Andel distans av all utbildning 47% 47% 46% 47% Den helt nätbaserade utbildningen utgjorde 56 procent av den totala distansutbildningen, en procentenhet lägre än föregående år. Genomströmning Genomströmningen för distansutbildning med träffar ökade under 2016 jämfört med året innan. För utbildning i nätbaserad distansform var genomströmningen densamma och för campusutbildning ökade genomströmningen en procentenhet för program och minskade en procentenhet på fristående kurser, se tabell 16. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

28 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Tabell 16 Genomströmning %, anslagsfinansierat program fristående kurser program fristående kurser program fristående kurser program fristående kurser Distans med träffar 86% 71% 90% 64% 87% 61% 91% 66% Nätbaserad distans 68% 64% 70% 60% 73% 58% 74% 57% Campus 95% 81% 93% 78% 91% 74% 92% 79% Totalt 90% 68% 90% 64% 88% 62% 90% 62% Kvinnor 94% 69% 94% 64% 91% 63% 94% 62% Män 83% 66% 83% 62% 83% 59% 84% 60% 1.5 Samverkan i utbildningen Mittuniversitetet samverkar med organisationer, företag och offentlig sektor samt med andra lärosäten i och kring utbildningar. Samverkan omfattar allt från extern representation i styrelser och programråd till gästföreläsningar på enskilda kurser. Samverkan öppnar möjligheter för studenter att få praktikplatser, examensarbeten och jobb. Den stärker även universitetets förankring i regionen och ökar kunskaperna om aktuella frågor som har betydelse för universitetet. Mittuniversitetet ger även utbildningar i samarbete med andra lärosäten och branscher. Arbetslivsanknytning är fortsatt ett prioriterat område i universitetets utbildningsstrategi. Området Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet har under året arbetat efter en handlingsplan med riktade strategiska satsningar som under 2016 omfattat bland annat ett nytt projekt med medel från Tillväxtverkets satsning på kompetensförsörjning i små och medelstora företag. En viktig del av universitetets samverkan sker inom utbildningsprogram, inte minst i professionsutbildningarna som lärar, sjuksköterske och socionomprogrammen. Samverkan före utbildningen Regional skolsamverkan Regional gymnasiesamverkan beskrevs i avsnitt 1.2 tillsammans med Regionalt utvecklingsnätverk, RUN. Internt ingår området också i universitetets utbildningsstrategi. Syftet med stärkt samarbete med regionens skolor är att öka övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre studier, att få fler invånare i regionen att vilja och kunna gå vidare till högre studier samt att stärka Mittuniversitetets roll som regionens universitet och som självklar samverkanspart. Visionen är att regionen år 2020 ska vara ledande inom skolutveckling. Regional gymnasiesamverkan har tagit fram en fungerande organisation både internt och externt för systematisk och långsiktig samverkan med regionens gymnasieskolor. 26 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

29 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Samverkan under utbildningen En stor del av samverkan under utbildningen sker inom respektive utbildningsprogram eller kurs och omfattar till exempel gästföreläsningar, studiebesök, examensarbeten, praktik och jobb. Universitetsövergripande aktiviteter för arbetslivsanknytning En stor del av universitetets samverkan under utbildningen avser arbetslivsanknytning och riktar sig till alla utbildningsprogram och intresserade studenter. Ett exempel är mentorprogrammet, där totalt 90 studenter och lika många mentorer träffats under året. Ett annat exempel är Karriärsök, den digitala uppdragsportalen för förmedling av examensjobb, praktikplatser och arbeten. Under året har närmare 500 annonser från olika uppdragsgivare publicerats. Ytterligare ett exempel på universitetsövergripande initiativ för arbetslivsanknytning är kompetenskontrakt mellan arbetsgivare i regionen och specifika utbildningsprogram kring praktikplatser, examensarbeten och gästföreläsare. Årets arbete har fokuserat på uppföljning av befintliga kompetenskontrakt och på utveckling av processen, hanteringen, synligheten och tillgängligheten. Ett projekt har inletts för att digitalisera kontrakten. Sammanlagt finns nu ett åttiotal tecknade kontrakt. Universitetet har även tagit fram progressionsbaserade koncept för entreprenörskap i utbildningen. Det omfattar tre moduler som integreras i befintliga kurser. Under 2016 har olika moduler integrerats i 15 utbildningsprogram. Utvecklingsverktyget Arbetslivskompassen har vidareutvecklats och genomförandeprocessen har påbörjats på sex utbildningsprogram. Vidare har eventet Exjobbsdagen breddats till att även omfatta kontakter för jobb och praktik. Eventet, som bytt namn till Mötesplats Campus Rekryteringsdagen, genomfördes på båda campusorterna och lärosätets studenter hade möjlighet att träffa omkring 150 olika arbetsgivarrepresentanter. Utbildningsspecifik samverkan och arbetslivsanknytning Mittuniversitetets samverkan och arbetslivsanknytning sker som tidigare nämnts till stor del inom och genom universitetets olika utbildningsprogram. För åren 2015 och 2016 har fakulteterna tilldelats särskilda medel ur utbildningsstrategin för att bland annat stärka arbetslivsanknytningen i utbildningarna, se även avsnitt 1.7. Flertalet utbildningsprogram på grundnivå har praktikperioder, fältstudier eller mentorföretag. I många av programråden finns representanter från branschen som också kan vara delaktiga i undervisningen. Särskilda temadagar anordnas för den verksamhet som utbildningen riktas mot. Tillsammans med företag och organisationer inom IT branschen har universitetet en samverkansplattform för att bland annat utveckla arbetslivsanknytningen för studenterna och stärka kompetensförsörjningen i regionen. Gästföreläsningar och introduktionsdagar är ett par resultat av samarbetet. Plattformen ska också ge möjlighet till kompetensutveckling för företagens anställda. Arbetet inom samverkansplattformen Branschsamverkan IT (Mittuniversitetet Sundsvall) har fortsatt som tidigare år. Branschsamverkan IT Mittuniversitetet Sundsvall består idag av 38 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

30 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå företag och organisationer från Sundsvallsregionen (2014 bestod plattformen av 22 företag och organisationer). Projektet Branschsamverkan för Hållbar resurseffektivitet har under 2016 övergått till ordinarie verksamhet och bedrivs nu på samma sätt som Branschsamverkan IT vid campus Sundsvall och Östersund. Projektet omfattar 19 aktiva företag i Sundsvall och 13 företag i Östersund. Till de aktiviteter som arrangerats gemensamt för de båda plattformarna hör bland annat rekryteringsdagar och en civilingenjörsdag. Utbildningssamarbeten med andra lärosäten och med branscher ÅRK Många utbildningar har samarbeten med andra lärosäten och med branscher. Nationella och internationella nätverk nyttjas för samverkan och erfarenhetsutbyten, både avseende utbildning och forskning. Utformning av nya utbildningsprogram eller revidering av befintliga program sker oftast i ett nära samarbete med branschen. Mittuniversitetet är representerat i styrelsen för UniLink där samverkan diskuteras och stärks över lärosätesgränserna. Utöver detta nationella sammanhang för samverkansfrågor har ett nytt samverkansforum initierats under 2016 mellan lärosätena inom Innovationskontoret Fyrklövern. Syftet med detta nya forum är att stärka arbetet kring arbetslivsanknytning och alumnverksamhet både strategiskt och operativt genom erfarenhetsutbyte. Mittuniversitetet ger flera utbildningar i samarbete med andra lärosäten. Ett exempel är programmet Musik och ljuddesign som ges i samarbete med Linnéuniversitetet och Högskolan Dalarna. Programmet ges både på hel och halvfart med start på vårterminen. Ett annat exempel är utbildningen Elkraftingenjör som ges på distans i samarbete mellan Mittuniversitetet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Representanter för branschen har varit starkt engagerade i programutvecklingen och bistår bland annat med laborativa inslag och studiebesök på elkraftanläggningar. Utbildningen till Biomedicinsk analytiker ges av Uppsala universitet i samarbete med Mittuniversitetet och Landstinget i Västernorrland. Första årets kurser läser studenterna vid Campus Sundsvall och andra och tredje årets kurser delvis i Uppsala. Inom civilingenjörsutbildningarna samarbetar Mittuniversitetet med KTH och Stockholms universitet. Samarbetet med KTH omfattar inriktningarna datateknik, elektroniksystem, teknisk design samt teknisk kemi och innebär att studenterna kan välja mellan att avsluta sin utbildning år 4 och 5 vid Mittuniversitetet eller på KTH. Samarbetet med Stockholms universitet (SU) omfattar inriktningen Industriell ekonomi och innebär att civilingenjörsstudenter vid Mittuniversitetet kan läsa kurser år 5 vid Stockholms universitet inom ett masterprogram i data och systemvetenskap. Motsvarande gäller för studenter på nämnda masterprogram, som i sin tur kan läsa kurser med inriktning mot förändringsledning inom ramen för år 5 på programmet Civilingenjör i industriell ekonomi vid Mittuniversitetet. Universitetet samarbetar även med andra lärosäten kring utveckling av framtida utbildningar. Ett exempel är det gemensamma projekt Mittuniversitetet har med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet som är tänkt att utmynna i en gemensam specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning operationssjukvård. Inom hälsovetenskap är ett utbildningsprogram på grundnivå under uppbyggnad i samverkan med Högskolan i Halmstad. I magister och masterutbildningen i hälsovetenskap finns 28 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

31 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Högskolan i Gävle med som samarbetspartner och ger en kurs inom programmet. Ämnet har även praktiksamarbete med University of Bath samt student och lärarutbyte med University of Salzburg, University of Würzburg och Institute of Technology Carlow. Fler exempel på samverkan med andra lärosäten är ämnet företagsekonomi som samarbetar med Luleå Tekniska Universitet, Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Högskolan i Kristianstad och Högskolan i Väst kring kursinriktning och examination. Socionomutbildningen samarbetar med lärosäten i Danmark och Norge inom Nordplus för att utveckla utbildningen och för Mittuniversitetet särskilt den senmoderna profileringen. Avdelningen samverkar även genom kurser i handledd fältförlagd utbildning med nationella och internationella myndigheter, organisationer och företag. Möbel och byggnadshantverk är en tvåårig utbildning med inriktningarna Möbelsnickeri, Möbeltapetsering och Byggnadsvård. Programmet ges av Mittuniversitetet i samarbete med Träakademin i Kramfors. Många utbildningar samarbetar på olika sätt och nivåer med berörda branscher. Inom IT området har universitetet genom tidigare nämnda Branschsamverkan IT Mittuniversitetet Sundsvall för tredje året i rad arrangerat en introduktionsdag i samverkan med företag från branschen, som får möjlighet att presentera sin verksamhet och vilken typ av kompetens de rekryterar. Vidare arrangerades AfterSchool IT, som också det syftar till samverkan mellan företag, universitetet och studenterna. För första gången arrangerades en introduktionsdag inom Branschsamverkan för hållbar resurseffektivitet. Syftet är att studenterna tidigt i utbildningen ska träffa företag från de branscher som är relevanta utifrån den utbildning studenterna läser. Tillsammans med SCA Forest Products bjöd universitetet in företag från Sundsvall och Östersund för att diskutera andra relevanta aktiviteter inom denna branschsamverkan. Förvaltningsjuridiska programmet samarbetar med olika myndigheter kring praktikveckor. Inom omvårdnad har ett samarbete med Region Jämtland/Härjedalen utvecklats i ett projekt om ohälsa och i Sundsvalls kommun ett projekt i samverkan med kommunens skolhälsovård kring demens och hemsjukvård i syfte att stärka ungdomars välmående. Fler exempel är företagsekonomi där samverkan sker med företag via traineeprogrammet Business Academy Östersund och genom näringslivsinslag i flertalet kurser, idrottsvetenskap som via NVC samverkar med Sveriges Olympiska Kommitté samt humaniora där kontakter med internationella deltagare vid workshops nyttjas inom projektet Ekokritik för kursutveckling och förändring av kursutbud. De tidigare nämnda lärarutbildningarna har ett nära samarbete med skolorna i närregionen och via RUN, vilket beskrivs närmare i avsnitt 1.2. Samverkan sker även genom skolnära forsknings och utvecklingssamarbete och genom tjänsteväxling med Ålsta folkhögskola. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

32 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Samverkan efter utbildningen Alumnverksamhet Mittuniversitetet arbetar med alumnkontakter i två olika system. Dels ett öppet system, LinkedIn, dels en egen databas inom lärosätet. I universitetets LinkedIn nätverk finns i dag drygt personer, en ökning med ca personer sedan I universitetets egen alumndatabas finns alumner och uppgifter som går mer på djupet. Antalet alumner med denna närmare koppling till alumnarbetet och universitetet har under 2016 vuxit med 13 procent till 863 personer. En nationell alumnträff har arrangerats i Stockholm tillsammans med övriga lärosäten inom Innovationskontoret Fyrklövern. Ytterligare en träff har arrangerats i Göteborg i samarbete med Östersunds kommun. Priset Årets Alumn 2016 har delats ut för andra året i rad till en kvinnlig och en manlig alumn. Nytt för i år var att universitetet även korat Månadens Alumn löpande och har marknadsfört utnämningarna på miun.se, i alumnnätverket och i universitetets sociala mediekanaler. Uppdragsutbildning Det ges uppdragsutbildning inom ett flertal ämnen, men möjligheterna beror på tillgång till personalresurser. I regel görs inga riktade insatser för att öka uppdragsutbildningen, utan universitetet prioriterar kompetensutveckling av personal inom de områden där uppdragsutbildning redan ges samt vidareutveckling av nuvarande uppdragsutbildning. Uppdragsgivare är kommuner, landstingskommuner samt statliga myndigheter såsom Socialstyrelsen. Under 2016 har regeringsuppdraget kring Lärarlyftet fortsatt. Uppdraget inriktas mot att lärare ska bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar. Mittuniversitetet har under året erbjudit fem kurser inom Lärarlyftet II. Skolverket är beställare och det Regionala utvecklingsnätverket, RUN, koordinerar och är kontakten mellan Skolverket och lärosätet. Deltagare i kurser inom ramen för Lärarlyftet II har möjlighet att tillgodoräkna sig högskolepoäng genom validering av kunskaper och färdigheter som förvärvats genom tidigare studier och yrkesverksamhet. Valideringen kan leda till att deltagarna kan tillgodoräkna sig hela eller delar av kursen. Rektorsprogrammet har under 2016 haft två ytterligare antagningsomgångar. Med start vårterminen 2016 antogs 34 deltagare och till starten höstterminen 2016 antogs 30 deltagare. Sammantaget befinner sig nu strax över 100 personer i utbildning inom Mittuniversitetets rektorsprogram. Tabell 17 Uppdragsutbildning, helårsstudenter och intäkter Antal hst i poänggivande uppdragsutbildning Andel kvinnor 80% 80% 77% 85% Andel män 20% 20% 23% 15% Intäkter av all uppdragsutbildning (tkr) MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

33 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Andra uppdragsutbildningar som getts under året är bland annat en handledarutbildning inom vårdutbildning, vidareutbildning för socialarbetare och biståndshandläggare, case management inom hälsovetenskap och kurs i externredovisning. Inledande dialoger pågår med kommun, näringsliv och servicemyndigheter om kurser i löneadministration samt med Arbetsförmedlingen om kurser i nationalekonomi. Övrig samverkan Inom ramen för Korta vägen som ska slussa in utlandsfödda akademiker snabbare på arbetsmarknaden bidrar Mittuniversitetet med bland annat högskoleinformation, studievägledning, biblioteksinformation och föreläsningar om jämställdhet och genusvetenskap samt utbildning i svenska språket. Under 2016 skrevs ett antal nya projektansökningar inom Mittuniversitetets integrerande satsning Open Campus. Här finns bland annat satsningar på validering av betyg och mentorprogram inriktade på nyanlända akademiker inom Korta vägen. 1.6 Internationalisering Internationella inslag i utbildning och forskning är en kvalitetsaspekt för Mittuniversitetet och internationalisering är också ett av områdena i prolongeringen av utbildningsstrategin. Såväl i undervisning som i forskning försöker universitetet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Det görs bland annat genom forskarnätverk, utbyten, samt temadagar och gästföreläsningar. Ett mål i utbildningsstrategin är att internationalisering ska vara integrerad i all verksamhet. Den ska vara tydlig och synas på många nivåer internt och externt, offensivt och operativt. Insatser 2016 Under utbildningsstrategins prolongeringsperiod kommer mobilitetsfrågan att prioriteras. Detta innebär att den obalans som finns mellan in och utresandestudenter hanteras. Handlingsplanen för mobilitet gick till rektorsbeslut i juni 2016, och arbetet med planen, som inkluderar aktiviteter för att främja student, lärar, och personalutbyte, samt internationell studentrekrytering, är pågående. Det totala antalet utresande har inte förändrats nämnvärt sedan föregående år (studier och praktik). Noterbart är att antal utresande har ökat sedan införandet av kommunikationsplanen För femte året genomförde NMT fakulteten ett två veckor långt Summer University, ett nätverkssamarbete med europeiska partneruniversitet. I år deltog 38 studenter och antalet inresande lärare från partneruniversitet var 10. Från Mittuniversitetet deltog sex medarbetare. Vid det årliga nätverksmötet 2015 beslutades att Summer University ska cirkulera mellan partneruniversiteten. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

34 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Nio lärare (varav fem män och fyra kvinnor) reste ut på kortare undervisningsuppdrag via Erasmus+ Teaching Mobility och ytterligare tre lärare (en man och två kvinnor) via International Credit Mobility (ICM). Till ICM och det utomeuropeiska Erasmus+ programmet, sökte universitetet för första gången. Universitetet beviljades medel för lärarutbyten, samt medel för fortsatt planering av studentutbyten med ett universitet i Israel. Ytterligare nio personer från övriga personalgrupper deltog i Erasmusfinansierade mobilitetsaktiviteter för administrativ personal. Lärare och annan personal besökte partneruniversitet och deltog i internationaliseringskonferenser, såsom kontaktbesök vid partneruniversitet i Kanada inom nätverket North2North, och medverkan på UHR Internationaliseringsdagar. Mittuniversitetet har bilaterala samarbetsavtal med cirka 150 universitet och ingår också i nätverk för mobilitet av studenter och lärare. Mittuniversitetet har sammanlagt över 200 partneruniversitet. Studentmobilitet Under 2016 valde 111 studenter att förlägga en del av sin utbildning utomlands, varav 54 åkte till något av partneruniversiteten. Totalt 57 studenter gjorde utlandspraktik, varav 16 inom ett EU program och övriga 41 utanför EU. Majoriteten av praktikanterna var kvinnor. En bidragande anledning till detta kan vara att det i professionsutbildningarna socionom och sjuksköterskeutbildningen är övervägande kvinnor. Trots ökningen av antal utresande studenter under de senaste åren ligger Mittuniversitetet nationellt sett efter de främsta universiteten när det gäller antalet utresande studenter. En anledning är att många utbildningar och kurser ges på distans, en annan att lärosätet har en större andel äldre studenter än många andra lärosäten, vilket kan påverka benägenheten att studera eller göra praktik utomlands. Tabell 18 Ut- och inresande studenter, individer Utresande Inresande EU-program EU-program Linnaeus Linneaus Nordplus Nordplus Nordsam Nordsam North2North North2North Övriga bilaterala avtal Övriga bilaterala avtal Praktik 3] Praktik Freemover 1] Freemover 1] Summa 2] Summa 2] Andel kvinnor 74% 79% 71% 72% Andel kvinnor 39% 42% 45% 45% Andel män 26% 21% 29% 28% Andel män 61% 58% 55% 55% 1] studenter utanför utbytesprogram 2] om samma student finns i flera utbytesprogram räknas den bara en gång i summeringen 3] 2016 var 16 st praktikstudenter Erasmus-stipendiater. 32 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

35 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Mittuniversitetet tog emot 278 utbytesstudenter från partneruniversitet inom Europa/EES. Under året kom 63 tredjelandsstudenter till Mittuniversitetet via partneravtal. Studieavgifter för tredjelandsstudenter ÅRK Arbetet med studieavgifter för utomeuropeiska studenter genomförs i enlighet med förordningen om anmälnings och studieavgift vid universitet och högskolor, SFS 2010:543. Nya avgiftsskyldiga studenter 2016 Under 2016 erbjöd Mittuniversitetet tio engelskspråkiga program, varav nio på avancerad nivå. Totalt antog universitetet 80 studieavgiftsskyldiga studenter och inledningsvis betalade 49 av dem studieavgift. Av de 49 lämnade 15 studenter återbud. Orsaker till återbuden var främst att studenten fick avslag på ansökan om uppehållstillstånd eller att ansökan om uppehållstillstånd inte behandlats i tid. Tio av de betalande studenterna har inte registrerat sig. Slutligen förstagångsregistrerades 24 studieavgiftsskyldiga studenter, varav 6 kvinnor och 18 män. Av de registrerade valde 7 studenter samhällsvetenskapliga utbildningar, och 17 valde teknisk naturvetenskapliga utbildningar. Majoriteten av kvinnorna valde teknisk naturvetenskapliga utbildningar. Stipendier Mittuniversitetet hade 670 tkr i nya stipendiemedel att fördela hösten 2016 och våren 2017, och tillsammans med outnyttjade medel från läsåret 2015/2016 finns totalt tkr för 2016/17. Av 16 utdelade stipendier erhöll alla Universitets och högskolerådets stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter. Fyra studenter, samtliga män, beviljades stipendium för hösten 2016 om vardera 250 tkr. Tolv studenter, varav två kvinnor, beviljades stipendier om vardera 70 tkr för hösten Tio studenter registrerade sig inte. Outnyttjade medel läsåret 2016/2017 kommer att överföras till läsåret 2017/2018. Stipendiaterna rangordnades, baserat på akademiska meriter, och sökande som hade Mittuniversitetet som förstaval vid söktillfället på hade förtur. Även jämn könsfördelning eftersträvades. Inga studenter erhöll Svenska Institutets stipendium för gäststuderande. Summering av samtliga betalande tredjelandsstudenter Sammanlagt betalade 57 tredjelandsstudenter studieavgift för sin utbildning under 2016, varav 39 män och 18 kvinnor, en ökning med 7 studenter jämfört med föregående år. I gruppen ingick nya studenter samt studenter som antagits föregående läsår och som fortsatte sina studier. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

36 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Tabell 19 Avgiftsstudenter per program, individer Program Magisterprogram i företagsekonomi: marknadsföring och management Magister i turismvetenskap Internationellt masterprogram i elektronikkonstruktion Internationellt masterprogram i datateknik Övriga kandidatprogram Övriga masterprogram Totalt Andel kvinnor 39% 42% 40% 32% Andel män 61% 58% 60% 68% I tabell 19 redovisas antalet avgiftsskyldiga studenter per program. Studieavgifternas storlek och sammansättning För Mittuniversitetets internationella program ligger avgifterna mellan 70 och 305 tkr per läsår beroende på utbildningsområde. För fristående kurser varierar avgifterna mellan och kronor per högskolepoäng. Intäkterna uppgick till tkr och kostnaderna till tkr. En översyn när det gäller studieavgifternas storlek har inletts och beräknas vara klar under våren Konsekvenser av införandet av studieavgifter Införandet av studieavgifter har medfört att färre tredjelandsstudenter sökt sig till Mittuniversitetet, vilket totalt har inneburit färre studenter på avancerad nivå. År 2016 utfärdades 51 av 185 examina på avancerad nivå till internationella studenter. Tabell 20 Examen, internationella studenter Examen Högskoleexamen Kandidatexamen Magister med djup Magister med bredd Masterexamen Yrkesexamen Summa Andel kvinnor 42% 43% 43% 41% Andel män 58% 57% 57% 59% Avgiftsreformen har påverkat universitetets övriga verksamhet vad gäller administration före, under och efter antagning samt vid fakturering och registrering av avgiftsskyldiga studen 34 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

37 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå ter. Totalt antogs 80 avgiftsskyldiga studenter och av dem betalade och registrerade sig 30 procent. I förhållande till det relativt låga antal som är registrerade är administrationen av avgifterna omfattande. Migrationsverket Den främsta angivna orsaken till varför studenterna lämnade återbud var att studenterna fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd eller att de inte hann få sin ansökan om uppehållstillstånd behandlad i tid till starten av utbildningen. För en del studenter innebär formaliteterna kring uppehållstillståndskorten långa resor och höga kostnader, vilket fördröjer ankomsten till universitetet. Studenter som ansökte om förlängt uppehållstillstånd drabbades ofta av långa handläggningstider. Studenter från länder som till exempel Pakistan eller Bangladesh blev kallade till intervju på ambassaden för att pröva studieavsikt samt kunskaper i engelska, vilket orsakade ytterligare en fördröjning i hanteringen av deras ansökan om uppehållstillstånd. Migrationsverket får information om betalda studieavgifter centralt via Ladok och detta informationsutbyte har fungerat bra. 1.7 Kvalitetsarbete inom utbildningen Universitetskanslersämbetets utvärderingar Under året har de sista resultaten från Universitetskanslersämbetets (UKÄ) granskningar inom det tidigare utvärderingssystemet ( ) kommit. Efter att Mittuniversitetet redovisat vidtagna åtgärder bedömdes fem specialistsjuksköterskeexamina samt kandidatexamen i pedagogik hålla hög kvalitet. Nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning På regeringens uppdrag har UKÄ tagit fram ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. Systemet kommer att tas i bruk 2017 och ska därefter användas under sex års tid. Enligt den tidplan som UKÄ har presenterat ska granskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Mittuniversitetet göras år Systemet kommer att ha sina utgångspunkter i Högskolelagen, Högskoleförordningen och ESG (Standard and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Fyra typer av granskningar kommer att göras: prövningar av examenstillstånd, lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, utbildningsutvärderingar samt tematiska utvärderingar. Under december 2016 kom vägledningen för den första tematiska utvärderingen som kommer att avse hållbar utveckling inom utbildningen. Självvärderingen ska lämnas in till UKÄ i mars 2017 och arbetet påbörjades i slutet av MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

38 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Internt kvalitetsarbete Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet förutsätter att lärosätena själva ansvarar för att kvalitetssäkra sina utbildningar. Vicerektor för kvalitetsarbete har fått i uppdrag att leda arbetet med att utveckla Mittuniversitetets kvalitetssystem, som ska säkerställa kvalitetsarbetet inom alla delar som rör utbildningen på grund, avancerad och forskarnivå enligt beslutade projektdirektiv. Arbetet är indelat i tre faser: 1) Utveckling av övergripande systemstruktur 2) Sammanställning och utveckling av systemets olika delar 3) Färdigställande av systemet Den första delen påbörjades under Arbetet utförs av en arbetsgrupp som består av vicerektor för kvalitetsarbete, representanter för de båda fakultetskanslierna samt en central kvalitetshandläggare. En del i arbetet med den egna kvalitetssäkringen kommer att bestå av egeninitierade utvärderingar av utbildning. Mittuniversitetet har i det så kallade Treklöversamarbetet med Linnéuniversitetet och Karlstads universitet beslutat att ta fram ett gemensamt utvärderingssystem. Som ett led i det arbetet beslutades att genomföra pilotomgångar för tre utbildningskluster innan systemet fastställs. Under våren 2016 pågick arbetet med att färdigställa delar i systemet samtidigt som pilotomgångarna startade. Mittuniversitetet är koordinerande lärosäte för det kluster som omfattar utbildningar inom bland annat statsvetenskap. De övriga två klustren omfattar för Mittuniversitetets räkning kemiteknik, energiteknik, miljöteknik och byggnadsteknik, samt historia och religionsvetenskap. Dessa två kluster koordineras av Karlstads universitet respektive Linnéuniversitetet. Pilotomgångarna kommer att vara klara Erfarenheterna kommer att vägas in i det slutliga systemet. Universitetets fakulteter arbetar löpande med att säkra god kvalitet i utbildningen. Målsättningen är att skapa kompletta miljöer där utbildning och forskning förenas och ger förutsättningar att erbjuda utbildning av hög kvalitet. Inom ramen för utbildningsstrategin har medel fördelats till fakulteternas programutveckling för att stärka bland annat arbetslivsanknytning och studentrekrytering samt för att öka kvaliteten genom att utveckla pedagogiken på distansbaserad utbildning. Dessa medel har använts till bland annat utökad tid för programansvariga och utbildningsinsatser för att öka den pedagogiska kompetensen inom främst e lärande och aktivt lärande. Inom satsningen har universitetet arbetat för att säkra sambandet mellan lärandemål, undervisning och examination samt för att uppnå övriga mål om e lärande och arbetslivsanknytning. Pedagogiska metoder inom e lärande för undervisning och examination har utvecklats och dialoger har förts i olika forum. Vidare har medlen använts till gemensamma arbetsdagar för lärarlag, studieresor kopplade till arbetslivsanknytning och e lärande, enkäter till företagsrepresentanter, studenter och alumner för att undersöka vad som gör en utbildning attraktiv samt till externa föreläsare. Medlen har 36 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

39 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå även nyttjats till en översyn av progression i utbildningsprogram, kursplaner kursinnehåll och litteratur i syfte att säkra att examensmål kan uppfyllas. Kvalitetsförstärkning av utbildning ÅRK Vid Mittuniversitetet har en rad utbildningar fått ta del av regeringens särskilda höjning av ersättningsbeloppen för vissa utbildningsområden. Medlen var avsedda för kvalitetsförstärkande åtgärder och har vid Mittuniversitetet fördelats ut till avdelningar och ämnen. Det finns en variation mellan avdelningar, ämnen och utbildningar i de aktiviteter som medlen har använts till. Det har inte varit möjligt att härleda de kvalitetsförstärkande medlen till utpekade aktiviteter eftersom det under perioden även har avsatts resurser från lärosätets utbildningsstrategi till kvalitetsförstärkande åtgärder, se ovanstående stycke. Exempel på aktiviteter som har genomförts för att åstadkomma kvalitetsförstärkning är anställning av amanuenser som assistenter till undervisande lärare. Amanuenser har även anlitats för att hålla räknestugor på kurser där studenter har haft svårigheter att klara kurserna på den normalt tilldelade undervisningstiden. Antalet timmar för undervisande lärare har ökat bland annat på metodkurser och nya kurser som ges för första gången. Medlen har även gett möjlighet att i högre grad använda sig av laborativa inslag samt öka lärartäthet vid handledningar och workshops. Ökad undervisningstid har även tillförts av inbjudna gästföreläsare. De har dels varit forskare inom det aktuella området och därmed kunnat förmedla fördjupade kunskaper och insikter, dels varit praktiker från kommuner, myndigheter, kriminalvårdsinrättningar och annat och har kunnat förmedla en tydligare koppling mellan de teoretiska kunskaperna och praktiken. Kvalitetsförstärkningen har även använts till praktiklärare som fått möjlighet att ha en tätare kontakt med såväl studenter som handledare på respektive arbetsplats. En stark arbetslivsanknytning är ett av de prioriterade områdena inom utbildningsstrategin varför det är en viktig aktivitet för flertalet av utbildningsprogrammen. I några utbildningsprogram har medlen använts till programutveckling, översyn och revidering av programmen med studenterna i fokus. Tillsammans med Mittuniversitetets egen satsning bedömer universitetet att de kvalitetsförstärkande medlen har bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar. 1.8 Examina År 2016 utfärdade Mittuniversitetet drygt examensbevis på grundnivå och avancerad nivå till personer. Det är en minskning med drygt 300 examina och drygt 200 personer från år Antalet utfärdade examina ligger därmed i nivå med år Både antalet generella examina och yrkesexamina har minskat generella examina med 19 procent och yrkesexamina med 12 procent. Antalet examina följer med några års fördröjning utvecklingen när det gäller antalet studenter. Mittuniversitetet hade flest studenter åren omkring 2010 och därefter ett minskande antal. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

40 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Diagram 3 Totalt antal utfärdade examina utfärdade examina antal individer som erhållit examen män individer personer tog ut fler än en examen så kallade dubbla examina. Dubbla examina innebär att en student avlägger en generell examen samt en yrkesexamen alternativt två eller flera generella examina men i skilda huvudområden eller på skilda nivåer. Andelen kvinnor som avlagt generell examen utgör cirka 70 procent och för yrkesexamina cirka 80 procent siffror som endast förändrats marginellt över den senaste fyraårsperioden. Andelen internationella studenter som avlade examen minskade jämfört med år Tabell 21 Totalt antal utfärdade examina Examina Generella examina Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen med ämnesdjup Magisterexamen med ämnesbredd Masterexamen Summa generella examina Yrkesexamina Totalt Andel kvinnor 71% 73% 69% 72% Andel män 29% 27% 31% 28% Andel internationella studenter 7% 5% 5% 3% 38 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

41 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Generella examina Bland generella examina minskade samtliga examenstyper. Möjligheterna att hämta ut examen enligt 1993 års examensordning upphörde 30 juni Det kan vara en tänkbar förklaring till att många examina ökade under 2015 för att sedan ha minskat under Antalet högskoleexamina dominerades av datateknik följt av omvårdnad och informatik. Flest antal kandidatexamina utfärdades inom företagsekonomi följt av sociologi, pedagogik samt medie och kommunikationsvetenskap. På magisternivå utfärdades flest examina i omvårdnad och därefter företagsekonomi samt kvalitetsledning. Masterexamen toppades av ämnena datateknik, bildjournalistik och elektronik, men elektronik minskade markant i antal jämfört med tidigare år. Möjligheten att ta ut magisterexamen med ämnesbredd försvann år Yrkesexamina Inom gruppen yrkesexamina utfärdades flest sjuksköterskeexamina följt av förskollärarexamina vilka också är de två yrkesexamina som ökat mest. Bland de yrkesexamina som minskat avsevärt syns socionomexamen och specialistsjuksköterskeexamen, undantaget distriktssköterskeinriktningen som ökat något. Antal psykologexamina har också sjunkit. På tekniksidan kan nämnas att antalet högskoleingenjörsexamina nästan har halverats i jämförelse med år 2015, men ligger lika i antal jämfört med tidigare år. Att så många högskoleingenjörsexamina utfärdades år 2015 hade delvis att göra med att det var sista året det var möjligt att hämta ut examen enligt 1993 års examensordning. Flest högskoleingenjörsexamina utfärdades inom byggnadsteknik. Tabell 22 Yrkesexamina Examensbenämning Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Lärarexamen 1] Psykologexamen Sjuksköterskeexamen Socionomexamen Specialistsjuksköterskeexamen Social omsorgsexamen Barnmorskeexamen Totalt Andel kvinnor 79% 83% 78% 80% Andel män 21% 17% 22% 20% 1] Lärarexamen är en examensbenämning, men här utgör detta ett begrepp för samtliga examina inom undervisning. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

42 Resultatredovisning Utbildning på grund och avancerad nivå Som beskrevs i kapitel 1.3 har ett par olika inriktningar inom specialistsjuksköterska avslutats respektive lagts vilande, något som torde påverka även antalet specialistsjuksköterskeexamina. Antalet platser på socionomutbildningen har också minskat och påverkar antalet examina. 40 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

43 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå 2 Forskning och utbildning på forskarnivå Satsningarna inom universitetets forskningsstrategi fortsatte, där meriteringsprogrammet för lovande forskare var särskilt framträdande. Samverkan och nyttiggörande är en fortsatt viktig del av forskningen. Antalet professorer, andelen kvinnor bland professorerna, antalet forskarstuderande, antalet publikationer och omfattningen av de externa forskningsmedlen allt har ökat! 2.1 Utbildning på forskarnivå Målet med utbildningen på forskarnivå är att utbilda självständiga forskare. En stor del av universitetets forskning bedrivs inom ramen för utbildning på forskarnivå. Utbildningen är viktig för framgångsrik forskning. Handledning och kurser är viktiga delar för att åstadkomma hög kvalitet i utbildningen på forskarnivå. Forskarstuderande Mittuniversitetet antog 42 nya forskarstuderande under 2016, lika många som året innan. Fler av dessa har antagits som licentiander jämfört med Antagningen till forskarutbildningen styrs till stor del av tillgång till medel. Universitetet antar enbart sökande som har beviljad finansiering för hela studietiden. De senaste årens minskade externfinansiering vände dock under 2016 i och med möjligheter att söka nya regionala EU medel. Ett rimligt antagande är därför att antalet forskarstuderande kommer att öka de närmaste åren. Tabell 23 Antal personer som antagits till forskarutbildning vid Mittuniversitetet, Fakultet Därav lic. Humanvetenskap Kvinnor Män Naturvetenskap, teknik och medier Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Andelen kvinnor bland nyantagna forskarstuderande var 36 procent, en fortsatt minskning jämfört med 2015 då andelen kvinnor var 43 procent och 2014, då andelen var 60 procent. Däremot har könsfördelningen blivit jämnare inom respektive fakultet jämfört med tidigare. För Mittuniversitetet är det viktigt att eftersträva en långsiktig balans mellan könen. Antalet aktiva forskarstuderande var 187, en tydlig ökning jämfört med året innan, se tabell 24. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

44 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Bland Mittuniversitetets forskarstuderande finns även anställda utanför högskolesektorn, en kategori som Mittuniversitetet tidigare år har kallat för företagsdoktorander. Dessa är anställda vid företag, kommuner eller andra organisationer och bedriver sina forskarstudier inom ramen för sina respektive tjänster. De får handledning och ingår i en forskarmiljö vid universitetet. Antalet anställda doktorander utanför högskolesektorn var ungefär lika många som året innan. Därutöver finansierades ett tiotal av Mittuniversitetets doktorander av andra lärosäten. Tabell 24 Antal forskarstuderande antagna vid Mittuniversitetet Därav Anställning utanför Fakultet högskolesektorn** Humanvetenskap Naturvetenskap, teknik och medier Totalt Andel kvinnor 52% 52% 47% 51% 48% Andel män 48% 48% 53% 49% 52% Medelaktivitet* 68% 69% 66% 66% * genomsnittlig aktivitetsgrad för aktiva forskarstuderande ** Försörjningsart Företagsdoktorand (FTG) samt Anställning utanför högskola (AUH) Breddad rekrytering till forskarutbildningen Anställningar som doktorand vid Mittuniversitetet utlyses externt. Universitetet antar sökande som bedöms ha goda meriter och förutsättningar för att klara forskarutbildningen. Alla forskarstuderande antas enligt de regler kring behörighet och urval som finns i Högskoleförordningen. Dessa regler medger inte förtur för underrepresenterade grupper. Genom statistik sammanställd av UKÄ följer Mittuniversitetet doktorandnybörjarnas bakgrund avseende ålder och föräldrars utbildningsnivå. Det är tydligt att doktorandnybörjare i högre utsträckning än befolkningen i övrigt har högutbildade föräldrar. För Mittuniversitetet är detta dock inte lika vanligt som vid de flesta andra universitet. Mittuniversitetets doktorandnybörjare har också högre genomsnittlig ålder än i riket. Att ta emot forskarstuderande som finansieras av företag och andra organisationer kan vara ett sätt att bredda rekryteringen till forskarnivån, då dessa delvis kommer med andra erfarenheter än mer traditionella doktorander. Examina inom forskarutbildningen Eftersom examina bland forskarstuderande med några års förskjutning följer samma trend som antalet antagna och aktiva forskarstuderande är det väntat att antalet examina förblir på lägre nivå under ytterligare några år. Under 2016 avlades ungefär lika många examina som året innan. 42 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

45 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Tabell 25 Examina inom forskarutbildningen, antagna vid Mittuniversitetet Fakultet Lic Dr Lic Dr Lic Dr Lic Dr Humanvetenskap 1] Naturvetenskap, teknik och medier Total Andel kvinnor 47% 59% 33% 52% 14% 38% 33% 48% Andel män 53% 41% 67% 48% 86% 62% 67% 52% 1] inkl. pedagogik och ämnesdidaktik Kvalitet och uppföljning inom forskarutbildningen Mittuniversitetet använder väl inarbetade strukturer med regelverk för disputationer, licentiatseminarier, individuella studieplaner, allmänna studieplaner och kurser på forskarnivå. I forskningsdatabasen hanteras de forskarstuderandes individuella studieplaner. Genom databasen kan fakulteterna granska, bedöma och jämföra studieplanerna. Varje ämne ansvarar för kvaliteten i den egna utbildningen på forskarnivå. Ansvaret för uppföljningen ligger på respektive fakultets Råd för utbildning på forskarnivå. Under året har universitetet fortsatt att avsätta medel för kvalitetshöjande åtgärder inom forskarutbildningen. Medlen har bland annat gått till stöd för nätverksbyggande med fokus på internationalisering inom doktorandernas forskningsmiljö och till insatser för och utveckling av handledare och handledarutbildning. Medel har även avsatts för att skapa och fördjupa nationella samarbeten med andra lärosäten kring kurser på forskarnivå. Arbetet med att implementera den uppföljningsmodell omfattande självvärdering, hearing med rådet samt intervjuer med representanter för ämnet och med forskarstuderande har fortsatt. Satsningar på ämnesövergripande forskarutbildningskurser med fokus på projektplanering, stöd för nätverksbyggande samt kursutveckling och uppdatering av obligatoriska kurser har gjorts. Medel har även avsatts för att kunna genomföra ämnesspecifika forskarutbildningskurser. För att säkerställa en rättssäker och likvärdig hantering av individuella studieplaner används tidigare framtagna regler för individuella studieplaner, ett dokument som också beskriver hanteringen av studieplaner samt ansvar för upprättande, revidering, uppföljning och godkännande av studieplaner. Alla huvudhandledare, i vissa ämnen även biträdande handledare, ska ha handledarutbildning. Handledarutbildningen gavs under 2016 vid ett tillfälle. En påbyggnad av handledarutbildningen har tagits fram under 2016 och kommer att genomföras under Mittuniversitetets två fakulteter har fortlöpande kontakt och samarbetar i diskussioner kring krav på omfattning och innehåll för olika gemensamma kurser. De fakultetsgemensamma kurserna är öppna för forskarstuderande vid båda fakulteterna och för forskarstuderande vid andra lärosäten. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

46 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå UKÄ avslutade under våren 2016 en pilotutvärdering av forskarutbildning, enligt den nya modell UKÄ tagit fram. Ämnet kemi vid Mittuniversitetet var med i pilotomgången, som ett av tolv ämnen. Under 2017 startar ordinarie utvärderingar av forskarutbildningen. Samarbete i nätverk Samarbeten i nätverk, såväl nationella som internationella, är viktiga för att ha en stabil bas av forskarstuderande och handledare i de 22 forskarutbildningsämnena. Samarbetena omfattar bland annat kontakter för att vidga de forskarstuderandes nätverk, forskningssamarbeten, utbyten av handledarkompetenser och gemensamma kurser. Medel har avsatts för att bygga och vidareutveckla nätverk med externa parter för forskare (se även 2.2). Detta initiativ kommer även de forskarstuderande till godo. Medel har även avsatts för samarbeten med andra lärosäten kring kurser på forskarnivå. Forskarskolor Genom forskarskolorna har universitetet ett mer formaliserat samarbete med andra lärosäten och i vissa fall företag. Forskarskolorna bidrar till att utveckla kvaliteten genom att forskarstuderande får fler och utökade möjligheter inom sina respektive områden. Mittuniversitetet är värd för FORIC Forest as a Resource Industrial Research College, en skogsindustriell företagsforskarskola. Till de forskarskolor som Mittuniversitetet deltar i hör FPIRC Forest Products Industry Research College, som samordnar utbildning och fortbildning med vetenskapligt fokus inom pappers och massaområdet, ett samarbete mellan Mittuniversitetet, KTH, Chalmers och Karlstads universitet. Mittuniversitetet deltar även i Forskarskolan i matematik och beräkningsvetenskap samt Forskarskolan avancerade material för 2000 talet, båda med Uppsala universitet som värd. Den Mittnordiska forskarskolan för vård och omsorg som inrättades 2013 har åtta deltagare och under 2016 arrangerades ytterligare forskarutbildningskurser. Forskarskolan är knuten till forskarutbildningsämnet omvårdnadsvetenskap och sorterar under ämnets forskarkollegium. Mittuniversitetet är värd för forskarskolan där även norska lärosäten har ingått. Inom statsvetenskap finns ett samarbete med Åbo Akademi och med Helsingfors Universitetet inom ramen för den Finlandssvenska forskarskolan. 2.2 Forskning- i ämnen och forskningscentrum Mittuniversitetets forskning bedrivs inom ämnen och som profilerad forskning. Ämnesforskningen omfattar många vetenskapsområden, vilket ger en stor bredd av forskningsprojekt. Den har tydlig koppling till stora och viktiga grundutbildningsområden och är även viktig för utbildning på forskarnivå. Som mindre universitet behöver Mittuniversitetet koncentrera resurserna och samarbeta med andra forskningsaktörer. Det gör universitetet främst inom åtta olika forskningscentrum, där en stor del av den profilerade forskningen bedrivs. 44 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

47 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Ämnesforskning Ämnesforskningen utgör grunden för både utbildning och profilerad forskning. Målen för ämnesforskningen är att utveckla starka ämnen som strävar mot excellens inom respektive ämnesvetenskapliga fält, att konsolidera utbildningen på forskarnivå inom befintliga forskarutbildningsämnen samt att öka grundutbildningens forskningsanknytning och ge studenter goda förutsättningar att tillgodogöra sig aktuella rön och perspektiv för att möta framtida utmaningar. Mittuniversitetets forskning omfattar en rad olika ämnen och områden och det är svårt att ge en rättvis och heltäckande bild av den. Några exempel får därför illustrera Mittuniversitetets bredd inom ämnesforskningen. Sociologi rymmer två etablerade forskningsinriktningar risk och krisforskning samt genusforskning. Därutöver är organisations och arbetslivsforskning ett empiriskt forskningsområde och ett perspektiv som präglar både risk och krisforskning samt genusforskning. Övergripande utgångspunkter för forskningen inom ämnet är samhällsutvecklingen, där förändring och utveckling av maktens strukturer, otydliga livsvillkor, förändring av geografiska, politiska, sociala och kulturella gränser är ständigt aktuella. Inom psykologi är emotion ett centralt begrepp för den forskning som bedrivs inom ämnets olika forskningsområden beteendemedicin/ hälsopsykologi, social och utvecklingspsykologi samt politisk psykologi. Den forskning som bedrivs görs ofta i samarbete med internationella forskarkollegor. Kopplat till lärarutbildningen bedriver universitetet forskning inom flera ämnen, bland annat kring lärmiljöer på förskola och fritidshem, digitala hjälpmedel för läsförståelse samt specialpedagogik och lärares uppfattningar om elevers beteendeproblematik. Forskningen kommer ofta till direkt nytta för personal inom skola och förskola. Ämnesforskningen är ofta knuten till den profilerade forskningen. Forskning inom datateknik utgör en del av forskningscentret STC. Centralt i ämnesforskningen är delområden relaterade till datakommunikation, nämligen industriell trådlös kommunikation, sakernas Internet, dataanalys, samt multidimensionell signalbehandling och avbildning. Inom kemiteknik fokuserar forskningen på hur skogen ska kunna nyttjas som råvara för att tillverka hållbara cellulosabaserade produkter. Forskningen omfattar allt ifrån hur massa och papperstillverkningsprocesser kan göras energisnålare och miljövänligare till hur nya cellulosamaterial kan designas för att ersätta oljebaserade material och plaster. Forskningen i kemiteknik bedrivs i huvudsak inom forskningscentret FSCN. Ytterligare exempel är forskning inom kvalitetsteknik, som är inriktad både mot kvantitativa beslutsunderlag lämpande för att på ett tidigt skede bygga in kvalitet i varor och tjänster och mer kvalitativa områden som organisationens roll i förbättringsarbetet. Forskningen är både teknik och samhällsvetenskapligt orienterad, även om forskningen inom managementområdet fått en särskilt framträdande roll under de senare åren. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

48 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Profilerad forskning Målsättningen för Mittuniversitetets profilerade forskning är att utveckla starka profilområden med en tydlig gemensam vision, förädla excellens och internationellt konkurrenskraftig verksamhet och att bygga djupa och långsiktiga samarbeten med ledande partner inom privat och offentlig verksamhet. En stor del av den profilerade forskningen bedrivs inom universitetets åtta olika forskningscentrum: Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) bedriver branschnära forskning om företags och individers ekonomiska relationer. Ett exempel från året är den studie forskare vid centret gjort kring hur butiksinnehavare ser på utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle. DEMICOM forskar om demokrati och kommunikation i det digitala samhället. Under 2016 inleddes bland annat ett forskningsprojekt om vad som utmärkte de stora nyhetssajternas rapportering från terrorattackerna i Köpenhamn och Paris 2015 och i Bryssel European Tourism Research Institute (ETOUR), turismforskningsinstitutet, forskar, utvecklar och kommunicerar kunskap om turism och resande. Under året byggde man bland annat vidare på tidigare projekt genom ett pilotprojekt om vilken roll fjällederna har för inblandade aktörer och vem som bär ansvaret för att dra om leder som till exempel går rakt över viktiga renbetesmarker. Fibre Science and Communication Network (FSCN) bedriver forskning i nära samarbete med skogsindustrier och näringsliv i regionen. Här har forskarna tagit fram starkare och fukttåligare papper som förhoppningsvis ska kunna ersätta plast inom flera områden. Centret samverkar med flera stora företag och industrikoncerner. Nationellt vintersportcentrum (NVC) är världsledande inom skidforskning och olympiskt testcentrum för vinteridrott i Sverige. Förutom forskning inom prestationsidrott och material forskas här också på bland annat tekniska innovationer för större idrottsevenemang, ett forskningssamarbete med universitet i Norge, Slovenien och Österrike. Risk and crisis research centre (RCR) forskar, utvecklar och kommunicerar kunskap om risk, kris och säkerhet. Ett exempel på vad forskarna arbetade med under året är en IT lösning för krisövningar i gränsområdet mellan två länder, där resurser behöver användas gemensamt. Sensible Things that Communicate (STC) utvecklar sensorbaserade system och tjänster inom elektronik och datateknikområdet med fokus på industriell IT och digitala tjänster. Att förebygga och utveckla smarta sensorer som skickar mätdata trådlöst från fabriksmaskiner till en kommunikationscentral är ett viktigt exempel på vad forskare vid centret gjort under Sports Tech Research Centre, Mittuniversitetets senaste forskningscentrum, har fokus på tilllämpningar inom sportteknologi och produktutveckling. I den vindtunnel som invigdes 2015 testas nu både produkter och material. En viktig funktion fyller också vindtunneln i utvecklingen av nya produkter för personer med funktionsnedsättning. Mittuniversitetets forskningsstrategi Mittuniversitetets forskningsstrategi omfattar åren , men har förlängts till och med Ett viktigt led i implementeringen av strategin var den omfattande forskningsutvärderingen Assessment of Research and Coproduction (ARC13) som universitetet genomförde 2013 och 46 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

49 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå slutrapporterade under Efter det har kollegier och forskningscenter tagit fram egna strategier för att långsiktigt utveckla verksamheten och universitetet har bland annat satt igång ett omfattande meriteringsprogram för lovande forskare samt tagit fram en ny modell för forskningsdriven innovation. Fakulteterna har gjort insatser för att främja utvecklingen av universitetets forskarmiljöer, exempelvis genom att bygga större och mer robusta forskningsmiljöer och genom utökad samverkan. Mer om implementering av forskningsstrategin följer i avsnitt Vetenskaplig produktion I vetenskapliga publikationer ingår artiklar i tidskrifter från databasen Ulrich, refereegranskade forskningsöversikter och refereegranskade konferensbidrag. Siffrorna som redovisas är uttagna i februari Artiklar som publicerats 2016 och tidigare år kommer även att fortsätta registreras under resten av Tabell 26 Publikationer Publikationstyp * Refereegranskade publikationer Vetenskapliga artiklar Forskningsöversikter Konferensbidrag Totalt Andra publikationstyper Vetenskaplig bok Bokkapitel i vetenskaplig antologi Övrig vetenskaplig rapport Redaktör vetenskaplig antologi * Uppgifter uttagna ur DiVa 3 februari 2017 Antalet publikationer ökade jämfört med Konferensbidrag och vetenskapliga artiklar står för hela ökningen, medan bokkapitel och övriga vetenskapliga rapporter har minskat något, se tabell 26. Publiceringstraditionerna ser olika ut inom olika discipliner. Exempelvis är konferensbidrag vanligare inom tekniska och naturvetenskapliga områden, medan bokkapitel är vanligare inom samhällsvetenskap och humaniora. Vetenskaplig produktion och citeringar I enlighet med tidigare forskningsproposition har delar av forskningsanslaget under ett antal år tilldelats lärosätena efter kvalitetsindikatorer enligt en modell framtagen av Vetenskapsrådet. Modellen har utgått från två kvalitetsindikatorer publiceringar och citeringar (bibliometri) MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

50 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå samt externa medel för forskning. En årlig omfördelning av medel har gjorts med hjälp av dessa indikatorer. Vetenskapsrådet har varje år räknat fram ett bibliometriskt index för varje lärosäte. Indexet bygger på antalet artiklar, konferensbidrag, rapporter och bokkapitel med minst en författare från lärosätet som indexerats i databasen Web of Science och antalet citeringar dessa publikationer har fått under en fyraårsperiod. Mittuniversitetets bibliometriska index minskade från 428 i fördelningsunderlaget för 2016 till 388 i underlaget för budgetåret Den norska modellen NorScore Mittuniversitetet använder sedan några år tillbaka den norska modellen NorScore som komplement till Web of Science, som saknar vissa ämnen. På så sätt blir bilden mer komplett. Diagram 4 visar Mittuniversitetets publikationer åren poängsatta enligt den norska modellen. Kurvan varierar i huvudsak med antalet forskarstuderande. Diagram 4 Publikationer enligt NorScore, fraktionerade Forskningskompetens och forskningsresurser Antalet professorer ökade under 2016 och utgjorde 86 individer och 67 personår. Det är 17 procent av lärarkategorin, en procentenhet lägre än föregående år. Universitetet strävar efter att arbeta strategiskt för att knyta forskningskompetens till lärosätet. I det arbetet är också adjungeringar och gästprofessurer ett verktyg. 48 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

51 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Tabell 27 Antal professorer, personår (december) Fakultet Humanvetenskap Naturvetenskap, teknik och medier Summa personår Antal individer Andel kvinnor 28% 28% 28% 29% Andel män 72% 72% 72% 73% Vid årsskiftet var 25 av 86 professorer kvinnor, vilket motsvarar en andel om 29 procent, en procentenhet högre än de tre föregående åren. Könsfördelningen skiljer sig mellan fakulteterna, se även avsnitt 3.2. Docenter är en handledarresurs i forskarutbildningen och även presumtiva professorer. Vid utgången av året hade lärosätet drygt 60 docenter, varav en tredjedel var kvinnor. Andel kvinnor bland nyanställda professorer Regeringens mål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer vid Mittuniversitetet för perioden , 32 procent, uppnåddes med råge. Nästa rekryteringsmål för professorer avser åren , då andelen kvinnor bland nyanställda professorer ska uppgå till minst 45 procent. Under 2016 var 5 av 11 nyanställda professorer kvinnor, vilket motsvarar en andel om 45 procent. Tabell 28 Antal nyanställda professorer samt antal kvinnor bland dessa Naturvetenskap Humanvetenskap teknik och medier MIUN Nyanställda professorer Kvinnor Män Nyanställda professorer Kvinnor 5-5 Män Nyanställda professorer Kvinnor Män Nyanställda professorer Kvinnor Män Andel kvinnor bland nyanställda professorer Andel % Andel % Andel % Andel % MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

52 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Mittuniversitetet försöker hitta möjligheter att styra mot en jämnare könsfördelning. Under 2016 har en av fakulteterna avsatt medel för så kallad mångfaldsrekrytering. Satsningen föregås av en homogenitetsanalys och har ett brett grepp, men innebär även riktade insatser för att rekrytera kvinnor i forskningsledande positioner. Ambitionen är också att ha en jämn könsfördelning vid rekrytering av gästprofessorer. Forskningsresurser Universitetets forskning finansieras i huvudsak via statliga anslag och externa bidrag från olika finansiärer, där tillgången på externa medel är störst inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. För Mittuniversitetet har andelen extern finansiering tidigare år legat kring 45 procent, vilket är högre än de andra nya universiteten. Från och med 2014 har andelen minskat och för 2016 uppgår externfinansierad forskning till 37 procent (se avsnitt 4). EU:s nya budget och programperiod för fonder och program gäller åren och för forskningsbidragen ses en tillfällig minskning i början av programperioden. En ökning av bidragen kan ses 2016 och beräknas fortsätta Tabell 29 visar kostnader för anslagsfinansierad forskning samt forskning som finansieras med externa medel d v s med avgifter och bidrag. I externfinansiering inräknas i tabellen även universitetets samfinansiering inom bidragsprojekt. För båda fakulteterna ökar externfinansierad forskning inklusive Mittuniversitetets samfinansiering 2016 jämfört med Tabell 29 Kostnader för forskning , tkr Andel Fakultet av total kostnad Humanvetenskap 2016 Anslagsfinansiering* Avgifts- och bidragsfinansiering** % Fakultet Naturvetenskap, teknik och medier Anslagsfinansiering* Avgifts- och bidragsfinansiering** % Universitetsövergripande Anslagsfinansiering* Avgifts- och bidragsfinansiering** % * exkl. samfin. bidragsprojekt ** inkl. samfin. anslag Universitetsövergripande avgifts och bidragsfinansierad forskning har minskat från och med 2015 jämfört med tidigare år. Fram till och med 2014 ingick EU projekt i Innovationskontoret samt vissa KK projekt. EU projekten är avslutade och KK projekten har överförts till fakulteternas kärnverksamhet. I utfall 2016 ingår i externfinansierad forskning finansiering av Miun Innovation. I anslagsfinansierad forskning 2016 medräknas universitetsövergripande 50 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

53 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå kostnader inom beslutad forskningsstrategi. Utfallet för 2015 har justerats med motsvarande anslagsfinansierade kostnader inom forskningsstrategi. Externfinansiering En förutsättning för en framgångsrik forskningsverksamhet med hög grad av extern finansiering är att forskargrupperna har tydliga strategier för sin verksamhet och långsiktigt arbetar mot sina strategiska mål. Vikten av det strategiska arbetet betonades i den utvärdering av forskningen som genomfördes i ARC13. Efter det har ett betydande arbete med strategiutveckling genomförts. Ett annat resultat av utvärderingen är att mentorer har utsetts för att bidra med råd inför ansökningar till olika finansiärer. För bättre kvalitet, särskilt i större ansökningar, har fakulteterna infört en intern kvalitetsgranskning. Systemet bygger på det kvalitetssystem som implementerats för KK miljön, där Mittuniversitetet åtagit sig ansvaret för kvalitetsgranskning. EU-medel En betydande del av de externa bidragen för forskning kommer från EU program och EU fonder. Under 2015 öppnade de första utlysningarna inom Regionala Fonden ERUF. Insatsområde 1 som berör forskning, teknisk utveckling och innovation har en total budget för hela perioden om 308 miljoner kronor. I urvalskriterierna betonas såväl insatser för att bygga kapacitet för deltagande i internationella program som stärkt forskning i näringslivet genom samverkan med akademin. Ett krav för alla projekt inom ERUF är att de ska bidra till uppfyllandet av målen i de regionala utvecklingsstrategierna. Mittuniversitetets profilområden stämmer väl överens med de regionala utvecklingsstrategierna i Jämtlands och Västernorrlands län. Det finns också en tradition av forskningsfinansiering via regionala EU medel i norra Sverige från tidigare Mål1 program. Mittuniversitetets ansökningar avseende regionala medel genomgår intern granskning avseende vetenskaplig kvalitet och överensstämmelse med universitetets strategiska mål innan ansökan lämnas in. Granskningen genomförs av externa experter. Forskning av hög vetenskaplig kvalitet som leder till innovationer i regionen ger regional tillväxt och utveckling direkt och indirekt genom den kompetenshöjning som verksamheten innebär. Mittuniversitetet deltar aktivt i nätverket RND FoI under ledning av Näringsdepartementet för att tillsammans med andra lärosäten och regioner driva frågor om forskningsdriven innovation. Universitetets forskning finansieras även via Horisont 2020 och olika sektorsprogram. Ett alltmer tydligt problem med Horisont 2020 är att programmet är underfinansierat. Beviljandegraden för ansökningar till Horisont 2020 har sjunkit kraftigt och är nu lägre än 10 procent i de flesta utlysningar. Medel från KK-stiftelsen Mittuniversitetet har sedan år 2012 varit en KK miljö som framför allt omfattar skogsindustriell verksamhet och industriell IT. Verksamheten bedrivs under visionen Transforming the Industrial MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

54 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Ecosystem through augmented products and efficient manufacturing processes. Den årliga finansieringen från KK stiftelsen har genom KK miljön ökat till cirka 38 miljoner kronor under Mer om KK miljön följer i avsnitt 2.5. Medel från nationella finansiärer Mittuniversitetet deltar aktivt i Vinnovas satsning på strategiska innovationsområden och fungerar som ett kompetensnav för mikro nanoelektronik. Detta har också lett till en ökad finansiering från Vinnova. Vidare erhålls betydande finansiering från Energimyndigheten bland annat avseende energieffektivisering inom näringslivet. Medel från forskningsråden Finansieringen från forskningsråden är begränsad och omfattar omkring knappt sju miljoner kronor per år. Det kan förklaras av att universitetets profil är mer inriktad mot tillämpad forskning än mot traditionell ämnesbaserad grundforskning och av att tidigare tillgång till andra medel medfört att ansökningar till forskningsråden inte har prioriterats. 2.5 Kvalitet i forskningen Mittuniversitetets forskning ska ha hög akademisk kvalitet och vara relevant för samhället. Forskningen ska ha vetenskaplig excellens, präglas av profilering, internationalisering och samverkan. Implementeringen av universitetets forskningsstrategi är ett viktigt led i strävan att öka kvaliteten. Fortsatt arbete inom forskningsstrategin Universitetsstyrelsen har tidigare avsatt 100 miljoner kronor under en tvåårsperiod för åtgärder kopplade till forskningsstrategin, varav hälften skulle gå till utvecklingsinsatser inom handlingsplanen och den andra hälften direkt till ämnesforskning och forskningscentrum. Många aktiviteter i strategin bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet eller inom andra förändringsprocesser vid lärosätet. För att bättre anpassa den strategiska utvecklingen till de förhållanden som rör respektive område har universitetets ämneskollegier och forskningscentrum tagit fram egna strategiska utvecklingsagendor. Arbetet med forskningsstrategin och dess handlingsplan fortsatte under Arbetet har främst fokuserats kring de utvecklingsinsatser som omfattas av handlingsplanen och en uppföljning av planen genomfördes under hösten. Uppföljningen visade att de allra flesta uppdrag och utvecklingsinsatser har genomförts och att några fortfarande pågår. Rektor beslutade samtidigt att forskningsstrategin och dess handlingsplan förlängs till att gälla under hela Bland de större insatserna i handlingsplanen kan nämnas några, som redovisas nedan. 52 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

55 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Meriteringsprogram och forskningsledarutbildning Av de totalt 100 miljoner kronor som avsatts för riktade aktiviteter kopplade till forskningsstrategin under en tvåårsperiod, avsåg 30 miljoner kronor strategiska meriteringsmedel inom ramen för det tvååriga programmet för nydisputerade forskare. Meriteringsprogrammet har utgångspunkt i de strategiska överväganden som gjorts inom respektive avdelning och forskningscenter. Totalt deltar ett trettiotal forskare i programmet, som startade i april 2015 och kommer att avslutas under Dessa forskare bedriver forskning som anses vara av väsentlig betydelse för forskargruppernas och ämnenas strategiska utveckling. I programmet ingår bland annat en utbildning för framtida forskningsledare samt forskning på minst halvtid under två år. Minst två månader tillbringas vid ett utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Utöver de trettio forskare som finansieras inom ramen för strategin deltar ytterligare ett tjugotal lovande forskare i den del som avser forskningsledarutbildningen. Under året har utbildningen bedrivits genom ett flertal internat. Utbildningen avslutas i april Stöd för forskningsfinansiering Det universitetsövergripande stödet för forskningsfinansiering har utvecklats under året. En hemsida har lanserats som ska ge vägledning och information om stöd i samband med forskningsfinansiering. Den modell för mentorsstöd där tio erfarna forskare erbjuder rådgivning till universitetets forskare kring enskilda finansiärer, har också lanserats under året. Mentorerna har genomfört seminarier avseende åtta finansiärer för att informera om finansiärerna och föra en dialog kring utlysningar och personliga erfarenheter. Universitetet har även tagit fram ett program för ekonomer för att kunna ge forskarna stöd som är anpassat till olika finansiärer. Riktade miljöfrämjande insatser En universitetsövergripande resurs för riktade insatser har inrättats och arbete pågår för att främja utveckling av forskningsmiljöer och kvalitetsutveckling av forskarutbildningen. Insatserna riktas även mot arbetet med publiceringsstrategier och för att stimulera publicering i tidskrifter med hög kvalitet. I och med prolongeringen av forskningsstrategin kommer oförbrukade medel att kunna användas för insatser även under Ny modell för forskningsdriven innovation En ny modell för nyttiggörande av forskningsdriven innovation har utvecklats och lanserats genom utlysning till universitetets forskare. Forskaren eller forskargruppen erbjuds att teckna ett avtal med universitetets holdingbolag där holdingbolaget ansvarar för att driva eller bidra i den kommersiella delen av nyttiggörandeprocessen. Den grundläggande tanken med satsningen är att skapa förutsättningar för forskaren att fokusera på kunskapsgenerering medan holdingbolaget fokuserar på nyttiggörande. Via utlysningen kom 22 ansökningar in. Åtta projekt beviljades medel. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

56 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Uppföljning av kvalitet För att följa upp kvaliteten i forskningen använder universitetet interna indikatorer och kvalitetsindex, vilka beskrivs närmare i avsnitt 5. Exempel på indikatorer för forskning är volym på externfinansiering och publiceringar. Tidigare målvärden gällde till och med 2015, vilket föranlett en översyn av indikatorerna. I översynen har bland annat framkommit önskemål om mått på samverkan. Från och med 2016 infördes den norska modellen Norscore som ett mått på publiceringar, tillsammans med medelcitering enligt Vetenskapsrådet. Den norska modellen är ett produktionsmått som är tänkt att komplettera måttet för medelcitering och Mittuniversitetet följer sedan några år tillbaka det måttet, se avsnitt 2.3. KK-miljön Mittuniversitetet har sedan 2012 en så kallad KK miljö. Lärosätet och KK stiftelsen har slutit ett tioårigt avtal om att gemensamt arbeta för att profilera forskningen inom miljön. Genom detta har KK stiftelsen åtagit sig att stödja Mittuniversitetet i arbetet med att strategiskt utveckla verksamheten mot att bli ett alltmer profilerat lärosäte. Mittuniversitetet ska i sin tur utveckla former för strategiskt utvecklingsarbete samt själv ansvara för att kvalitetssäkra de insatser som sker inom KK miljön. KK miljön omfattar universitetets forskningscentra Fibre Science and Communication Network (FSCN) och Sensible Things that Communicate (STC). Kring dessa två centra har en gemensam organisation och forskningsmiljö byggts upp, Transformative Technologies. Den fokuserar på transformativ teknologi inom skogsindustriell forskning och industriell IT enligt visionen TIE Transforming the Industrial Ecosystem. Det tioåriga avtalet med KK stiftelsen sätter ramar och långsiktiga mål för KK miljön. Andra viktiga styrdokument är tre respektive fyraårsavtal med mål för perioden, liksom årliga verksamhetsplaner (VP) som beskriver miljöns strategiska utveckling kommande år och övergripande på tre års sikt. I verksamhetsplanen äskas också medel för finansiering av nya insatser som föreslås starta nästkommande år. KK miljön beviljades under året 38 miljoner kronor från KK stiftelsen. Verksamheten följs kontinuerligt upp genom årliga uppföljningsrapporter som beskriver hur miljön utvecklats det senaste året och i relation till uppställda mål samt genom regelbundna dialoger med KK stiftelsens ledning. Forskningens internationalisering En stor del av Mittuniversitetets forskning bedrivs genom internationella samarbeten i olika former och med olika samarbetspartner. 54 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

57 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Diagram 5 Hemvist för medförfattare till Miun-författare (alla publikationer ). Värdena är fraktionerade Germany Norway Great United States Denmark Finland Portugal Spain Switzerland Canada Australia Italy Netherlands China Austria France Iran Iceland Poland Lithuania Russian Belgium Brazil Greece South Africa Slovenia New Turkey Georgia Hong Kong Rwanda India Czech Japan Hungary Nigeria Namibia Kenya Estonia Forskare vid Mittuniversitetet sampublicerar oftast med andra europeiska lärosäten och med USA. Tidigare har sampublicering med Norge varit vanligast, men nu har Tyskland blivit vanligaste hemvisten för medförfattare till Mittuniversitetets forskare. 2.6 Samverkan, innovation och nyttiggörande Samverkan i forskningen Mittuniversitetets forskning bedrivs ofta i samverkan med företag, myndigheter och andra organisationer eller avnämare. Grunden för samarbetet är att det ska stärka och vara till nytta för båda parter. Genom samverkan eller samproduktion mellan företag och akademi skapar forskningen samhällsnytta, bidrar till ökad konkurrenskraft för företag och ger forskare uppslag till angelägna forskningsfrågor. Mycket av forskningen sker i samverkan och samarbeten mellan forskare vid olika lärosäten och med omgivande samhälle. Mittuniversitetet har sedan några år tillbaka samverkansavtal med kommunerna i Sundsvall och Östersund. Under 2016 har universitetet även tecknat samarbetsavtal med Härnösands kommun. Fler kommuner i regionen är intresserade. Inom ramen för dessa avtal bedrivs ett trettiotal förstudier där forskare samarbetar med kommunens tjänstemän kring gemensamma frågeställningar för att se och lösa problem och utmaningar som finns i samhället. Flera förstudier har växlats upp med stöd från bland annat regionala EU medel till stora forskningsprogram där näringsliv, akademi och offentlig sektor utvecklar ny kunskap som kommer samhället och näringslivet till godo. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

58 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Exempel på stora forskningsområden är KM2 innovativ grön energi med forskning om gröna energilösningar för vindkraft, batterier, superkondensatorer och solceller samt Smart som handlar om sensorer som mäter och övervakar miljöprestanda och andra viktiga samhällsfunktioner för att underlätta vardagen. Målsättningen med samverkansavtalen är att skapa attraktivitet för kommunen och lärosätet och att tillsammans vara goda aktörer för kunskapsspridning och ökad kompetens samt att driva viktiga samhällsfrågor inom forskning och utbildning som är till nytta för regionen. Ett aktuellt område är ökande sjukskrivningstal i bland annat Sundsvalls kommun. Forskare inom Mittuniversitetet har gjort tre förstudier inom kommunavtalet med Sundsvall. En förstudie handlar om kommunikationsfaktorer för hållbar organisering och en annan om kommunikation och ledarskap på en mångkulturell arbetsplats. Syftet med studierna är att lyfta problematiken från det personfokuserade till organisation och arbetsmiljörelaterade strukturer. Ett annat exempel är projektet Innanförskapsakademin som syftar till att förbättra inkludering av nyanlända och att tillvarata deras kompetens i arbetslivet. Även långtidsarbetslösa ungdomar har deltagit i projektet. Pilotprojektet är ett samarbete mellan flera myndigheter och det kommunala bostadsbolaget Östersundshem. Mittuniversitetet har via sex forskare bedrivit följeforskning i projektet. Syftet med följeforskarna var att se till att det innovativa och nyskapande i projektet återförs till deltagarna och organisationerna i en gemensam lärprocess. Två av forskarna har även varit handledare till praktikanter. Av de 28 praktikanterna gick 19 vidare till arbete eller utbildning efter praktiken. Den forskning om starka förpackningspapper i stället för plast som nämns i avsnitt 2.2 bedrivs exempelvis i nära samarbete mellan forskningscentret FSCN och industrin, som är i behov av nya produkter samtidigt som forskningen gör nytta i samhället och bidrar till samhällsutvecklingen genom stöd och samarbete. Vid universitetets forskningscentrum STC och FSCN finns den gemensamma forskningsmiljön Transformative Technologies, se även avsnitt 2.5. Den kombinerar de industriella styrkor som finns i regionen med de dynamiska krafter Mittuniversitetet har inom forskning och utbildning. Inom miljön finns ungefär 25 olika forskningsprojekt och en forskarskola med 14 industrianställda doktorander som bidrar till näringslivets utveckling. Vid ett annat forskningscentrum, CER, finns också ett väl etablerat nätverk av samarbetspartner och finansiärer. Där sker branschnära forskning i samarbete mellan näringsliv och akademi samtidigt som ny kompetens utbildas i den samhällsnära ekonomutbildning som universitetet driver. Innovation och nyttiggörande Mittuniversitetets forskningsstrategi pekar ut innovation och nyttiggörande som en viktig dimension av forskningens effekter och verkar aktivt för att vara en förmedlare och producent av kunskap för både akademin och partner i omgivande samhälle. Universitetet betraktas som en viktig part i innovationssystemet och ska erbjuda en miljö som gör det möjligt för studenter, forskare och samverkanspartner att förverkliga sina mål för att uppnå största möjliga nytta. 56 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

59 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Den innovationsstödjande verksamheten vid Mittuniversitetet samlas i funktionen Miun Innovation, där det finns kompetens i hantering av immateriella tillgångar, affärsutveckling, innovationsledning och finansiering i tidiga skeden. Verksamheten är en del innovationskontoret Fyrklövern, se nedan. Universitetets holdingbolag och de universitetsnära inkubatorerna inom science park bolagen i båda länen utgör viktiga aktörer i det universitetsnära innovationsstödsystemet. Ett fokus under 2016 har varit att utveckla innovationsstödet kring frågor som berör forskningsmiljöernas hantering av intellektuella tillgångar. Det har bland annat inkluderat utveckling av metoder för att inventera vilka tillgångar forskningen genererar och kompetensutveckling på temat för innovationsrådgivarna. Som metodstöd har diskussionsmaterial för patentstrategi tagits fram och den vägledande informationssammanställningen Rätten till resultat har utvecklats. Innovationskontoret Fyrklövern ÅRK Tillsammans med Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet driver Mittuniversitetet ett av landets tolv innovationskontor, kallat Fyrklövern. Innovationskontoret ska stimulera innovationsdrivande verksamhet inom forskning och utbildning och individuellt stödja de forskare och studenter som vill utveckla forskningsbaserade och kunskapsintensiva idéer. Studenter och forskare som driver idéutveckling får stöd i frågor om exempelvis affärsmodellering, immaterialrätt, affärsjuridik och bolagsbildning. Innovationskontoret Fyrklövern har genom de innovationsfrämjande funktionerna vid respektive lärosäte en tydlig lokal förankring. Samtidigt drar verksamheten stor nytta av det samarbete som sker över lärosätesgränserna inom innovationskontoret. Ledningsgruppen består av de fyra samverkanscheferna (eller motsvarande) och styrgruppen utgörs av lärosätenas rektorer som har roterande ordförandeskap. Såväl styr som ledningsgruppen har kontinuerligt återkommande möten samt avstämningar. Under året har styrgruppen haft fem möten och ledningsgruppen elva, såväl fysiska möten som distansmöten. Den operativa verksamheten organiseras inom arbets och projektgrupper som kopplar mot innovationskontorets verksamhetsplan och de fyrklövergemensamma projekt som drivs. Genom grupperna har alla noder inom innovationskontoret tät kontakt. Varje vecka hålls bland annat möten om gemensamma angelägenheter såsom Licensbanken.se och verifieringsmedel. Därutöver hålls tematiserade träffar och specifika projektmöten. Innovationskontoret Fyrklövern jobbar systematiskt med verksamhetsplan och indikatorer. Under det senaste året har arbete pågått med innovationskontorets strategidokument, där bland annat frågan om hur kontoret kan få en roll relativt andra lärosäten, främst högskolor, har diskuterats. Doktorandkurs om nyttiggörande Den sjätte omgången av doktorandkursen Att nyttiggöra forskning och vetenskap (4,5 hp) genomfördes med god uppslutning och stort engagemang av de totalt 25 doktorander (varav 7 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

60 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå kvinnor och 18 män) som antagits. Av dessa kom sju från Mittuniversitetet (tre kvinnor och fyra män). Doktoranderna representerade som vanligt en bredd av ämnesdiscipliner från samtliga lärosäten och den multinationella prägel som kursen brukar få bestod även i år då deltagarna hade sitt ursprung i 13 olika länder. Under kursen arbetar doktoranderna med idéer som avslutningsvis presenteras för en panel, vilket skedde under december hos Vinnova i Stockholm. MINT-projektet Vid årsskiftet slutfördes det Vinnova finansierade projektet Mobilitet och nytta för tillväxt (MINT) som har bidragit till att stärka alumnverksamheten, utvecklat arbetet för att systematiskt involvera studenter som utvecklingsresurser i innovationsprocesser samt professionalisera lärosätenas personalmobilitet. Licensbanken Licensbanken.se är Innovationskontoret Fyrklöverns gemensamma marknadsplats för spridning av licenserbjudanden från akademin. Flera nya erbjudanden har publicerats i banken under året och två licenser har förmedlats. Licensbanksgruppen har närvarat under flera nationella träffar under året, såsom Sveriges Innovationsriksdag, Åre Kapitalmarknadsdagar och Social Innovation Summit, i syfte att skapa kännedom om marknadsplatsen och att matcha erbjudanden med potentiella mottagare. Arbetsgruppen har haft i uppdrag av innovationskontorets ledningsgrupp att utreda möjligheten att öppna licensbanken även för erbjudanden från andra lärosäten. Beslut förväntas komma under Innovationskontoret Fyrklövern i nationella sammanhang De senaste åren har både antalet och andelen idéer som går från akademi till inkubatorer minskat. Innovationskontoret Fyrklövern har gett Entreprenörskapsforum i uppdrag att utreda varför. Frågan har även genomsyrat innovationskontorets medverkan i nationella sammanhang under året, exempelvis under Sveriges Innovationsriksdag i Åre. Rapporten från Entreprenörskapsforum presenterades vid ett seminarium i samband med Almedalsveckan i Visby. Därefter låg den även till grund för innovationskontorets bidrag till SNITTS konferens Innovation by Collaboration. Flödestal för Innovationskontoret Fyrklövern Under 2016 hanterade Fyrklövern 658 idéer (89 från anställda och 569 från studenter), varav 204 idéer från Mittuniversitetets studenter och 19 från forskare och övrig personal vid Mittuniversitetet. Av Mittuniversitetets totalt 223 idéer har 83 varit föremål för rådgivningsprocess, varav 64 från studenter och 19 från forskare och övrig personal. Resterande 140 idéer har utvärderats under aktiviteter såsom idé drop in eller efter pitch inför feedbackpanel. En idé definieras och avgränsas utifrån främst två kriterier att den är kunskapsbaserad (har ursprung i den akademiska miljön) och att den är en potentiell innovation. Inga idéer från Mittuniversitetet antogs i regionens inkubatorer under MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

61 Resultatredovisning Forskning och utbildning på forskarnivå Antalet idéer som fått verifieringsmedel var under året 24. Av de 24 idéerna kom 16 från forskare och 8 från studenter. Verifiering definieras och avgränsas utifrån att idéerna beviljats verifieringsmedel, det vill säga att en verifieringstjänst har köpts. Miun Holding AB Mittuniversitetets holdingbolag MIUN Holding AB bedriver affärsverksamhet med utgångspunkt i forskning och annan verksamhet vid Mittuniversitetet. Affärsverksamheten kring forskningsresultat bedrivs i dotterbolaget MIUN Venture AB. Under verksamhetsåret 2016 har MIUN Venture AB genomfört två bolagsinvesteringar. MIUN Venture AB har därmed genomfört sex bolagsinvesteringar sedan starten I avsikt att öka intresset för kommersialisering av forskningsresultat genomförde MIUN Holding, i samarbete med Mittuniversitetet, ett försök kallat Forskningsdriven innovation. I korthet innebär satsningen att forskarna erbjuds extra forskningsmedel kommande år mot att de skriver över rätten att kommersialisera deras potentiella idé, eller tidigare uppkomna idéer, till MIUN Holding. Den första utlysningen inom denna satsning genomfördes under året och intresset bland lärosätets forskare var mycket stort. Totalt inkom 22 ansökningar/idéer, att jämföra med två som är det genomsnittliga antalet per år historiskt sett. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

62 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning 3 Gemensamt för utbildning och forskning Antalet anställda ökade med ett trettiotal personer under 2016 jämfört med året innan. Andelen kvinnor bland professorerna har ökat med någon procentenhet och andelen kvinnor bland de nya professorerna 2016 var 45 procent. Bibliotekets verksamhet har påverkats av att gå från tre serviceställen till två, vilket är en tydlig orsak till att antalet besök i bibliotekslokalerna totalt minskat. Den tidigare ökningen av sjukfrånvaron har avstannat och långtidssjukfrånvaron har sjunkit, även om den fortfarande är förhållandevis hög. Kvinnornas sjukfrånvaro har sjunkit och männens har ökat. 3.1 Studentmedverkan Mittuniversitetet har två studentkårer, en i Sundsvall och en i Östersund. De båda studentkårerna hade höstterminen 2016 tillsammans medlemmar, varav 616 kvinnor och 518 män, vilket är något fler än Universitetet och studentkårerna tecknade i november ett nytt samarbetsavtal som löper fram till 30 juni Studentkårerna har två huvudsakliga finansieringskällor; bidrag och medlemsavgifter. Under 2016 fick studentkårerna ett bidrag på tkr från lärosätet och 747 tkr från kammarkollegiet. Detta grundas på preliminära siffror då en slutjustering sker vårterminen Mittuniversitetet finansierar utöver detta studenthälsovården och studentkårernas fadderverksamhet för internationella studenter. Utbildningsbevakning och studentinflytande är kårernas viktigaste uppdrag, vilket främst sker genom studentrepresentation. Enligt Högskolelagen har studenterna rätt att vara representerade i beredande och beslutande organ som har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Universitetet ansvarar för att tillhandahålla en uppdaterad lista över relevanta organ och kårerna ansvarar för att tillsätta representanter. Representation i organ på central nivå och på fakultetsnivå har fungerat väl, medan representationen i ämneskollegierna och programråd fungerat sämre. Under 2016 påbörjade kårerna tillsammans med de två fakultetskanslierna ett arbete med att få till en väl fungerande rutin kring studentrepresentationen. Det arbetet kommer fortgå under Sedan kårobligatoriets avskaffande har kårernas uppgift försvårats då stor del av de personella och ekonomiska resurserna går till medlemsrekrytering istället för kärnverksamheten som de tidigare gick till. Distansstudenterna är fortsatt svåra att attrahera och engagera i kårernas verksamhet. Dock har detta arbete till viss del underlättats det senaste året för Studentkåren i Sundsvall. En anledning är att distansstudenterna som tidigare var kopplade till campus Härnösand nu är kopplade till campus Sundsvall. 60 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

63 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning 3.2 Jämställdhet och arbete för lika villkor Mittuniversitetets jämställdhetsarbete är en del av det samlade arbetet för lika villkor. Inom lika villkor ryms diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Arbetet utgår från universitetets Strategi för verksamhetens förutsättningar. Lärosätets Handlingsplan för lika villkor har strategin som utgångspunkt och innehåller såväl generella aktiviteter som mer specifika sådana kopplade till de olika diskrimineringsgrunderna. Det särskilda uppdrag för utveckling av jämställdhetsintegrering som samtliga lärosäten fått i regleringsbrevet har påbörjats. Insatserna har främst varit inriktade på analys och problemformulering. När det gäller ledarskap och ledarutveckling har satsningarna på kompetenshöjning inom områdena genus och mångfald fortsatt. Den tredje omgången av programmet Ledarutveckling med fokus på genus, mångfald och makt slutfördes under våren. Utvärderingarna har varit positiva. Som en fortsättning på förra årets insatser på temat normkritik och normkritisk pedagogik har universitetet genomfört en utvecklingsdag för samtliga chefer. Det skedde i anslutning till seminariet På (o)lika villkor som ingick i Mittuniversitetets framtidsarbete Miun Under dagen blandades teori och praktik om vad på lika villkor kan innebära och hur det praktiskt kan göras i förhållande till undervisning, forskning, organisering, ledning och fördelning av resurser. Ytterligare en konkret aktivitet riktad mot chefer och ledare var lanseringen av en kort webbaserad introduktionsutbildning. Den är tänkt att ge deltagarna baskunskaper inom lika villkor som är nödvändiga för den som påbörjar ett uppdrag som chef. Genomgången utbildning är ett krav för att erhålla delegation av arbetsmiljöansvaret. Beträffande kompetensutveckling generellt har lärosätet genomfört utbildningen Lika villkor inom högskola och universitet motsvarande 7,5 högskolepoäng. Utbildningen riktar sig till såväl lärare som administrativ personal. Ett femtontal medarbetare deltog i utbildningen under året. Baserat på erfarenheterna från denna omgång planeras en omarbetad utbildning som ska erbjudas under Lika villkorsfrågor kopplade till forskning och forskningsmiljöer har haft särskilt fokus under året. I handlingsplanen för implementering av forskningsstrategin finns ett antal åtgärder kopplade till lika villkorsområdet. Fakulteterna har inlett ett arbete med att kartlägga och analysera homogeniteter som grund för att öka mångfalden vad gäller bland annat kön, ålder och etnicitet. Utbildningen för forskningshandledare har vidareutvecklats under året. Bland annat har olika problemställningar kring relationen handledare doktorand blivit tydligare belyst, något som även inkluderar ett lika villkorsperspektiv. Det främjande och förbyggande arbete som de tre lika villkorsombuden bedriver i verksamheten blir alltmer etablerat och efterfrågat. I dessa delar har Mittuniversitetet byggt vidare på det studiematerial kring härskartekniker som tagits fram av Chalmers och de olika aktiviteter kring normkritik som genomförts de senaste åren. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

64 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning Diagram 6 Andel kvinnor per tjänstekategori, personår (december) % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Professor Universitetslektor Universitetsadjunkt Riket 2015 Andelen kvinnor bland professorer var 26 procent mätt i personår och 29 procent av individerna. Män är i majoritet bland professorerna vid båda fakulteterna, även om könsfördelningen är jämnare vid den humanvetenskapliga fakulteten än vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier. Möjligheterna att styra mot jämnare könsfördelning inom respektive fakultet är begränsade utifrån rådande lagstiftning. Regeringens mål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer för perioden är 45 procent. Under 2016 var också 45 procent av de nya professorerna kvinnor, att jämföra med genomsnittet för perioden som var 40 procent. Tabell 30 Könsfördelning för ledningspersoner, individer (december) Ledningspersoner Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Dekaner Prefekter/avdelningschefer Avdelningschefer förvaltning, bib. samt kanslier Andel kvinnor 45% 44% 47% 41% Andel män 55% 56% 53% 59% Övrig ledningspersonal, dvs. rektor, prorektor, överbibliotekarie samt förvaltningschef 4 0 Totalt Andel kvinnor 37% Andel män 63% I samband med rekryteringen av avdelningschefer i den nya organisation som etablerades 2013 var ambitionen att ta fram kandidater av båda könen. Detta lyckades och andelen kvinnor 62 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

65 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning respektive män har sedan dess legat inom intervallet för vad som betraktas vara jämn könsfördelning. Andelen kvinnor på ledande positioner totalt var under året 37 procent. Det är i kategorin avdelningschefer inom fakulteterna som andelen kvinnor inte har kunnat upprätthållas i samband med succession. Inom högsta ledningen (rektor, prorektor, dekaner, överbibliotekarie och förvaltningschef) finns endast en som är kvinna. Arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter Samverkan mellan de båda studentkårerna och lärosätet samt kårernas eget lika villkorsarbete har under året utvecklats på ett positivt sätt. Kårerna har gemensamt drivit ett aktivt arbete med att förebygga trakasserier och kränkningar i samband med studenternas introduktionsperiod i början av terminerna. Som ett särskilt erkännande för detta arbete utsågs studentkårerna i Östersund respektive Sundsvall till mottagare av Mittuniversitetets Lika villkorspris Lärosätet har under året byggt vidare på samverkansinsatserna med RFSL i både Jämtland och Västernorrland och kan se ett ökat samarbete på lokal nivå kring såväl undervisning som olika personalaktiviteter. Lärosätet tillsammans med studentkåren i Sundsvall gick för första gången med i Pride paraden i Sundsvall. Universitetet har också fullföljt det påbörjade arbetet med att stärka insatserna riktade mot ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, såväl anställda som studenter. Det har bland annat resulterat i ökad kvalitet på våra kommunikationskanaler samt en högre grad av aktivitet i dialogen och samtalen ute i lärmiljöerna kring detta tema. Lärosätet beslutade under 2015 att använda JÄMIX indexet som en övergripande indikator inom jämställdhetsområdet. Det resultat som universitetet i år för första gången kunnat ta del av visar att Mittuniversitetet ligger i mitten av de deltagande lärosätena. Resultatet var även föremål för en workshop på ett av årets Chefsforum, som ett led i att nyttja detta som ett verktyg för förbättring och utveckling. Universitetet har under året även genomfört lika villkorsinformation inom ramen för Korta vägen, en riktad satsning för nyanlända akademiker med Folkuniversitetet som övergripande ansvarig. Ambitionen är att vid all marknadsföring främja lika rättigheter och möjligheter genom val av formuleringar och bilder och i mötet med studenter. Universitetet informerar om lika villkor till nya studenter både i samband med terminsstart och under terminerna. Informationen omfattar lagstiftning liksom vägar att gå om studenten upplever sig vara utsatt för diskriminering eller trakasserier. Könsfördelning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förändringarna är små när det gäller andelen män respektive kvinnor på olika utbildningsprogram. Andelen kvinnor på utbildningar med konstnärliga inslag som minskat från 43 till 40 procent. Inom de samhällsvetenskapliga utbildningarna har andelen män ökat till 44 procent och inom lärarutbildningarna har andelen män ökat med tre procentenheter till 15 procent, vilket är positivt trots att det fortfarande är en låg andel. Bilden följer i huvudsak det nationella mönstret. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

66 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning Diagram 7 Underrepresenterat kön i programutbildningarna Kvinnor underrepresenterade IT-utbildningar Ingenjörsutbildningar Civilingenjörsutbildningar Tekniska utbildningar Utbildningar med konstnärliga inslag Basårsutbildningar Män underrepresenterade Samhällsvetenskapliga utbildningar Naturvetenskapliga utbildningar Medieutbildningar Beteendevetare och socionomer Vårdutbildningar Lärarutbildning 0% 10% 20% 30% 40% 50% kvinnor 2016 män 2016 kvinnor 2015 män Bibliotek Universitetsbiblioteket ger biblioteksservice till studenter, anställda och till allmänheten. Utbudet av olika tjänster tillgängliggörs både på lärosätets campus i Sundsvall och Östersund och platsoberoende via webbaserad teknologi. Även om universitetsbiblioteket möter studenter och lärare utanför det fysiska bibliotekets väggar i allt högre grad finns studenternas kanske viktigaste studiemiljöer i de två campusbiblioteken. Tabell 31 Nyckeltal universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket Förändring Besök i bibliotekslokalen ,7% Besök på bibliotekets webb ,2% Antal frågor (chatt, e-post, infodisk etc) ,0% Utlån (inkl omlån exkl lån till andra bib) ,3% Nedladdningar fulltext artiklar ,7% Nedladdningar avsnitt e-böcker ,8% Deltagare i undervisning (exkl. LRC och Boka bibl.) ,9% 64 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

67 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning År 2016 har för universitetsbiblioteket präglats av genomgripande förändring. Engagemanget i Sambiblioteket i Härnösand upphörde och ett nytt bibliotek växte fram genom att bygga ut och om det befintliga på campus Sundsvall. Besöken i bibliotekslokalerna är med anledning av omlokaliseringen av verksamheten i Härnösand till Sundsvall svåra att jämföra med tidigare år. Eftersom Sambiblioteket i Härnösand också var ett folkbibliotek var det inte möjligt att separera vilka besök som ingick i respektive verksamhet. Omlokaliseringen är också anledningen till den stora minskningen av besökarantalet Ändå ligger Mittuniversitetet väl i paritet med eller över andra universitetsbibliotek med 53 besök per hst, och detta trots att Mittuniversitetet har en hög andel distansstudenter som inte finns på campus. Även besökarantalet på universitetsbibliotekets webb minskar. Det följer av den medvetna satsningen på att erbjuda tjänster där studenterna befinner sig, i lärplattformen Moodle och i studentportalen. Detta genererar högre användning även om besöksräknaren på universitetsbibliotekets centrala webbingång inte kan mäta detta nyttjande. Trots att biblioteket minskat antalet serviceställen från tre till två i och med omlokaliseringen har inte antalet ärenden minskat. Frågor via chatt har ökat med 44 procent och frågor via Nilex har ökat med 73 procent. Frågor över disk har däremot minskat med 17 procent. En tredjedel av frågorna över disk rör IT/teknik. Antalet utlån av fysiska medier ligger på ungefär samma nivå som tidigare medan nedladdning av elektroniska tidskriftsartiklar fortsätter öka kraftigt. Däremot visar utlåningen av e böcker en kraftig nedgång. Där behövs en vidare utredning för att se om leverantörerna eventuellt har förändrat hur de tar ut statistik. Antalet personer som tar del av bibliotekets undervisning har minskat En stor del av minskningen beror på ett förändrat upplägg avseende gymnasiesamverkan. Vid båda fakulteterna minskar antal studenter som deltar i undervisningen. I arbetet med att kvalitetsutveckla universitetsbibliotekets undervisning kommer minskningen att analyseras djupare under Såväl EU som regeringen har gett uttryck för en viljeinriktning att forskningsresultat ska vara fritt tillgängliga och att en övergång till öppen vetenskap är förestående. För lärosätena och deras bibliotek ställer detta nya krav på lösningar genom exempelvis samarbete mellan universitetets bibliotek och arkivfunktion. Under hösten 2016 fick biblioteket och arkivet i uppdrag av rektor att genomföra en mindre förstudie för att undersöka förutsättningar och behov samt föreslå hur Mittuniversitetet kan svara upp med kommande krav på fritt tillgängliggörande av forskningsdata. Inom ramen för utbildningsstrategin och i strategin för verksamhetens förutsättningar har fokus lagts på teknikstöd i lärandemiljöer. Det handlar både om att fånga behovet av långsiktig utveckling av ändamålsenliga lärosalar med teknisk utrustning på olika nivåer och om att säkerställa funktionalitet och teknisk support. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

68 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning 3.4 Personal och kompetensförsörjning Utveckling av personalvolymen Antalet anställda ökade med ett trettiotal personer mellan 2015 och Anställningsvolymen ökade med 30 personår. Samtliga kategorier har ökat, förutom teknisk och administrativ personal som minskat. Professorer har minskat med ett personår men ökat med flera individer, en följd av att seniora professorer och gästprofessorer i de flesta fall är anställda på deltid. Tabell 32 Antal anställda per tjänstekategori, personår (december) Tjänstekategori Professor Universitetslektor Universitetsadjunkt Gäst/timlärare Forskarassistenter Doktorand Annan undervisande/ forskande personal TA-personal Bibliotekspersonal Mittuniversitetet totalt Andel kvinnor 53% 53% 53% 53% Andel män 47% 47% 47% 47% Kompetensförsörjning ÅRK Under 2015 gjorde universitetet en uppföljning av den strategiska kompetensförsörjningsplanen för åren En ny kompetensförsörjningsplan skulle utarbetas under Arbetet med den nya kompetensförsörjningsplanen pågick under året, men var vid utgången av året ännu inte beslutad. Den nya planen kommer endast att gälla fram till utgången av Därefter vidtar en ny kompetensförsörjningsplan, utifrån den nya utvecklingsplan och de nya strategier som universitetet planerar att ta fram. Nuvarande (ej beslutade) kompetensförsörjningsplan omfattar tre huvudsakliga delar att attrahera och rekrytera medarbetare, att utveckla kompetens och bibehålla medarbetare samt att avveckla medarbetare och tillvarata kompetens. En utmaning som genomsyrar alla tre delarna är pågående och kommande pensionsavgångar, bland annat inom professorskåren. Attrahera och rekrytera medarbetare I de aktiviteter som föreslås ingår att utveckla snabbare och aktivare rekryteringsprocesser samt att eftersträva mångfald vad gäller exempelvis kön och etnicitet, något som ökar kvaliteten och skapar attraktiva arbetsplatser. Under året har även ett nytt system införts som stöd för och i syfte att effektivisera rekryteringsprocessen. 66 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

69 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning Fakulteternas anställningsråd hanterar rekrytering av lektorer och professorer. Till de aktiviteter anställningsråden har genomfört under året hör bland annat kvalitetsgranskning av anställningsförfarandet med avseende på digitalisering, främst kring sakkunnigförfarande och kvalitetskriterier. Nya kompletterande riktlinjer till universitetets anställningsordning har utvecklats för rekrytering av och befordran till lektor och professor, samt antagning som docent. Inför framtiden ser universitetet ett behov av att arbeta mer strategiskt med att attrahera och rekrytera kompetenta medarbetare. Till följd av de senaste årens minskade externa forskningsmedel har antalet forskarstuderande minskat under flera år (se även avsnitt 2.1). Sett ur perspektivet att många professorer går i pension de närmaste åren är det strategiskt viktigt att fylla på med ny och att utveckla befintlig forskarkompetens. Även inom administrationen finns behov av att se över rekryteringssituationen till följd av pensionsavgångar och konkurrens från andra arbetsgivare om exempelvis IT personal. Alla nya medarbetare erbjuds introduktionsdagar på svenska och engelska. Som ett led i att fler från den akademiska delen av organisationen ska kunna och vilja delta ges numera möjligheten att delta via uppkoppling på distans. Utveckla kompetens och bibehålla medarbetare Det ingår många delar i uppgiften att utveckla kompetensen hos medarbetare, ofta beroende på arbetsuppgift och position. Inom ramen för att utveckla det akademiska ledarskapet genomförs återkommande utbildningar i ledarskap samt i kultur och värdegrundsbyggande. Att etablera ett karriärsystem för lärarpersonalen är en viktig målsättning. Där har meriteringsprogrammet för nydisputerade forskare inrättats, se även avsnitt 2.5. Programmet är ett led i att säkerställa och utveckla kompetens för dem som i framtiden kan axla nyckelpositioner på lärosätet. En annan del är att öka mobiliteten genom utlandsvistelser och därigenom utveckla internationella kontakter. Genom att förstärka karriärvägar mellan akademi och näringsliv eller andra myndigheter och organisationer verkar universitetet för ett utökat utbyte med omvärlden. Arbetet med att införa ett pedagogiskt meriteringssystem vid Mittuniversitetet har kommit igång under året (se även avsnitt 1.4) inom ramen för universitetets utbildningsstrategi. Parallellt med de etablerade docent och professorsmeriteringsvägarna har även anställningsråden arbetat med att hitta pedagogiska meriteringsvägar för att stärka motivationen och synligheten hos de medarbetare som tydligt driver Mittuniversitetets pedagogiska kvalitetsarbete. Avveckla medarbetare och tillvarata kompetens Mittuniversitetet liksom många andra arbetsgivare har stora pensionsavgångar att vänta de närmaste åren. Det gäller de flesta yrkeskategorier, men framförallt bland seniora forskare som professorer. För att tillvarata den kompetens som finns hos seniora forskare erbjuds många av dem att stanna kvar på deltid. Det är dock en utmaning för universitetet att överföra kompetens från medarbetare som går i pension eller av andra anledningar slutar vid Mittuniversitetet till nya och yngre medarbetare. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

70 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning Sammantaget bedömer Mittuniversitetet att det genom de åtgärder som universitetet vidtagit och kommer att vidta finns tillräcklig kompetens för att fullgöra de uppgifter som åligger universitetet när det gäller utbildning, forskning och samverkan. Samverkan med personalorganisationerna Mittuniversitetet har tillsammans med personalorganisationerna arbetat vidare med det lokala samverkansavtalet. Lokala samverkansgrupper ska finnas på alla avdelningar. Där behandlas frågor inom den egna verksamheten, exempelvis arbetsmiljöfrågor, interna rutiner och kompetensutveckling. I den centrala samverkansgruppen samverkar parterna kring universitetsövergripande frågor. Beslut på central nivå fattas av universitetsstyrelse, rektor, fakultetsnämnd eller lärarutbildningsnämnd enligt universitetets beslutsordning. Centrala samverkansgruppen, där även den centrala skyddskommittén ingår, hade sex möten under Till de ärenden som togs upp hörde bland annat frågeställningar relaterade till omlokalisering till och nybyggnation vid campus Sundsvall samt planering inför den medarbetarenkät som skulle ha genomförts under hösten, men som blivit framflyttad till början av Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid ökade marginellt jämfört med året innan. Universitetet och högskolor har generellt sett låg korttidssjukfrånvaro, något som påverkar den totala sjukfrånvaron. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron har stabiliserats och till och med sjunkit något, även om den fortfarande är förhållandevis hög. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, både vid Mittuniversitetet och inom andra myndigheter. Under det senaste året har dock männens sjukfrånvaro ökat, medan kvinnors sjukfrånvaro har minskat, även om kvinnornas sjukfrånvaro fortfarande är långt högre än männens. Efter att under förra året ha haft högst sjukfrånvaro i åldersgruppen år har nu den gruppen och den yngsta åldersgruppen minskat sin sjukfrånvaro, medan sjukfrånvaron i åldersgruppen 50 år och uppåt har ökat. Antalet individer med sjukrapportering har ökat. 68 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

71 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning Tabell 33 Nyckeltal, personal och sjukfrånvaro Anställda i olika kategorier, personår (december) Lärare* Doktorander TA-personal Bibliotekspersonal Summa, personår Andel kvinnor 53% 53% 53% 53% Andel män 47% 47% 47% 47% Åldersstruktur, individer (december) % 17% 16% 16% % 29% 29% 29% % 28% 28% 31% % 13% 14% 10% 60-13% 13% 13% 14% summa individer Andel kvinnor 54% 51% 55% 53% Andel män 46% 49% 45% 47% Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i % 2,79 3,10 3,54 3,58 Långtidssjukfrånvaro ö 60 dgr 69,18 74,15 75,74 72,73 Kvinnors sjukfrånvaro % 4,03 4,19 4,89 4,39 Mäns sjukfrånvaro % 1,36 1,85 1,97 2,64 Antal anställda med sjukrapportering Sjukfrånvaro -29 år 2,26 1,07 1,41 1,28 Sjukfrånvaro år 2,7 3,2 3,86 3,55 Sjukfrånvaro 50 år- 3 3,21 3,34 3,87 * inkl. annan undervisande forskande personal Efter att det i årsredovisningen för 2015 framkommit att sjukfrånvaron hade ökat under ett par års tid, särskilt bland kvinnor samt att långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron hade ökat föranledde detta en fördjupad analys under Arbetet bekräftade att det främst var bland kvinnor i ålder som sjukfrånvaron hade ökat. En ögonblicksbild av sjukskrivna längre än två veckor i mars 2016 visade att drygt 70 procent av dessa var sjukskrivna till följd av psykosociala diagnoser som stress, utmattningssyndrom och depression. Bland de långtidssjukskrivna (mer än två veckor) som var 50 år och äldre var fördelningen ganska jämn mellan fysiska och psykosociala diagnoser, medan 85 procent i åldersgruppen år var sjukskrivna för psykosociala diagnoser. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

72 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning Universitetet har under året sett över rutinerna främst när det gäller rehabilitering och chefers ansvar för sjukskrivna medarbetare, men arbetar också för att hitta fungerande metoder för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro. Universitetet kommer att följa upp utvecklingen årligen. 3.5 Hållbar utveckling I enlighet med högskolelagen ska Mittuniversitetet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Att framställa och sprida kunskap är betydelsefullt för hållbar utveckling. Flera av de vetenskapliga fält som Mittuniversitetet bedriver verksamhet inom är nära sammanknutna med områden som ekonomisk och social välfärd eller hälsosam och god miljö. Det innebär att den utbildning och forskning som bedrivs inom dessa områden i sin helhet kan sägas främja en sådan hållbar utveckling som föreskrivs av högskolelagen. På lärosätesövergripande nivå har Mittuniversitetet tagit ett antal initiativ med avsikt att tillvarata möjligheter till synergier mellan olika delar av verksamheten i frågor som knyter an till hållbar utveckling. Vissa initiativ är knutna till lärosätesövergripande policyer tydligast illustrerat genom universitetets miljöpolicy. Den integrerar högskolelagens formulering i lärosätets arbete som ett övergripande miljömål. En viktig strategi för arbetet med hållbar utveckling är att tillvarata och främja det engagemang som redan finns i organisationen. Rektor har avsatt medel för vidareutveckling av en medarbetarinitierad plattform för hållbar utveckling som inrättades genom ett dialogmöte under hösten. Inventering av hållbar utveckling i verksamheten För att åstadkomma en överblick över den verksamhet som på olika sätt bidrar till hållbar utveckling har Mittuniversitetet inlett en lärosätesövergripande inventering. Ett led i inventeringen är att undersöka mål och innehåll i kursplaner för genomförda kurstillfällen på grundnivå och avancerad nivå, kursplaner i forskarutbildning samt publicerade verk under perioden Under 2016 innehöll kursplanerna en explicit referens till hållbarhet eller hållbar utveckling för nära åtta procent av alla genomförda kurstillfällen, en ökning med cirka två och en halv procentenheter sedan mätseriens inledning Antalet kurstillfällen med sådana kursplaner har ökat över tid, trots att det totala antalet kurstillfällen har minskat under samma period. 70 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

73 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning Diagram 8 Explicita omnämnanden, ,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Andel av kursplaner för genomförda kurstillfällen med explicita referenser till hållbarhet Utöver dessa hade kursplanerna för nära en femtedel av de övriga kurstillfällena under 2016 explicita referenser till ett urval av 28 indikatorer för aspekter som brukar anses ingå i hållbar utveckling som samlat begrepp, såsom mångfald och klimatförändringar. Urvalet av sådana indikatorer har härletts ur en kombination av hållbarhetskriterier från Sustainability Tool for Auditing Universities Curricula in Higher Education (STAUNCH) och vägledning från sakkunniga. För forskarutbildningen finns inte samma juridiska krav på eller tradition av dokumentation i kursplaner som för utbildning på grund och avancerad nivå. Forskarutbildningens kursplaner har under 2016 börjat integreras i dokumentationssystemet, men det är i nuläget svårt att få en fullständig översikt över hur hållbar utveckling behandlas i Mittuniversitetets kurser på forskarnivå. En kvalitativ bedömning av de kursplaner som har kunnat granskas indikerar dock en likartad bild som för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. När det gäller universitetets publikationer fanns explicita referenser till hållbarhet eller hållbar utveckling i registerposter i publikationsarkivet DiVA i cirka 6 procent av fallen under Tillgång till sammandrag som beskriver publikationernas innehåll finns endast tillgängligt i cirka 60 procent av dem, vilket medför att ett stort antal publikationer har bedömts enbart utifrån uppgifter om titel, publiceringssammanhang och liknande. Andelen publikationer som explicit berör hållbarhetsbegreppet tycks fluktuera något över tid, dock inom ett begränsat intervall. Till antalet publikationer som berör hållbarhetsbegreppet explicit kommer även ett stort antal som berör frågor av central betydelse för hållbar utveckling, men begränsningar i detaljgraden för innehållsbeskrivningarna i materialet, tillsammans med mångfalden av potentiella perspektiv på hållbarhet, gör det svårt att göra en mer precis uppskattning. I lärosätets pågående arbete i andra delar av organisationen ingår en rad olika forskningsprojekt. Fortsatt planerings och utvecklingsarbete pågår även inom ramen för lärosätets ordinarie process för utformning av den kommande utbildningsverksamheten, där hållbar utveckling ingår som ett betydelsefullt perspektiv. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

74 Resultatredovisning Gemensamt för utbildning och forskning Resfria möten i myndigheter ÅRK Mittuniversitetet ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor använda den metodik som Trafikverket tagit fram i projektet Resfria möten i myndigheter (remm.se), detta för att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter inom ramen för miljöledningsarbetet. Under året har universitetet gjort en översiktlig genomgång av metodiken. Den visar att Mittuniversitetet hunnit långt i vissa delar av arbetet med resfria möten, exempelvis genom goda tekniska förutsättningar och en etablerad tradition av distansmöten. I andra delar återstår arbete att göra. Framför allt behöver överväganden göras kring vilken typ av mått Mittuniversitetet ska ha samt hur arbetet ska kommuniceras och förankras i organisationen. I syfte att göra en fördjupad genomgång av Remm och föreslå åtgärder eller mått för att mäta arbetet har en arbetsgrupp tillsatts. Förslag från arbetsgruppen väntas komma under MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

75 Resultatredovisning Ekonomisk utveckling Ekonomisk utveckling 2016 Resultatet för verksamhetsåret 2016 visar på ett underskott på totalt 10 miljoner kronor. Underskottet är planerat men är lägre än budgeterat. Det är främst kostnaderna inom forskningsverksamheten som minskat jämfört med budget. Forskningsverksamheten redovisar ett totalt överskott på knappt 8 miljoner kronor och utbildningsverksamheten redovisar ett totalt underskott på drygt 17 miljoner. Mittuniversitetets resultat för verksamhetsåret 2016 visar ett underskott på totalt 10 miljoner, vilket är ett lägre underskott än vad som beräknats för året. För 2016 budgeterades ett underskott inom både utbildnings och forskningsverksamheten för i huvudsak aktiviteter inom beslutade strategiska satsningar finansierade med ackumulerade anslagsöverskott i myndighetskapitalet. Tabell 34 Total omslutning för Mittuniversitetet, tkr förändring förändring % Intäkter Grundutbildning % Forskning not 1) % Summa intäkter % Kostnader Personal % Lokaler % Övriga driftskostnader % Finansiella kostnader % Avskrivningar % Summa kostnader % Verksamhetsutfall % Resultat från andelar i hel- och delägda företag Uppbördsverksamhet Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring not 1) Del av forskningsanslaget har transfererats inom Nationell Forskarskola, beloppet för 2016 är 125 tkr I tabellen ovan redovisas utfall per år i löpande pris. Omräknat i fast pris har universitetets totala intäkter och kostnader minskat för varje år under perioden Inom verksamhets MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

76 Resultatredovisning Ekonomisk utveckling 2016 området utbildning fortsätter minskningen 2016 då ytterligare neddragning av grundutbildningsanslaget (takbeloppet) skett. Inom forskningsområdet bryts dock trenden 2016 då både anslaget (basresurs) och bidragen ökar jämfört mot föregående år. Kostnaderna, sammantaget för båda verksamhetsgrenarna, ligger i reellt värde ungefär i nivå med föregående år. Sett till de olika kostnadsslagen ökar personalkostnaderna något medan främst lokaler och övrig drift minskar. Största kostnadsminskningen står lokalkostnaderna för både jämfört med utfall 2015 och budget Under 2016 har en omlokalisering skett av universitetets verksamhet från Härnösand till Sundsvall. Kostnader för detta medräknades i budget 2016, men omlokaliseringen beslutades tidigare år och huvuddelen av kostnaderna för detta redovisades Mittuniversitetet redovisar ett totalt eget kapital, exklusive statskapital, på 197 miljoner kronor, vilket är en minskning från föregående år med 10 miljoner kronor. I myndighetskapitalet finns, inom både utbildnings och forskningsverksamhet, ett positivt eget kapital som reserverats för strategiska satsningar. Inom grundutbildningen finns även ett planerat överskott som återförs till verksamheten från och med 2016 för en jämnare kostnadsneddragning under åren med reducerade takbelopp inom grundutbildningen. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsverksamheten visar ett underskott på drygt 17 miljoner kronor. Underskottet är planerat, men är lägre än beräknat, då budgeterat resultat var ett underskott på 30 miljoner kronor. Jämfört med budget ökar intäkter för avgifter och bidrag med totalt 12 miljoner kronor medan kostnaderna totalt sett följer budget. Sett till de olika kostnadsslagen är personalkostnaderna något högre i utfall jämfört med budget medan kostnaderna för övrig drift och lokaler minskar något. Även sett till utbildningens olika verksamheter ses en omfördelning av resurser i utfall jämfört med budget. Kostnaderna ökar inom avgifts och bidragsfinansierad verksamhet och minskar med motsvarande inom anslagsfinansierad verksamhet, d v s grundutbildning och strategiska projekt. Ökade avgifter och bidrag bidrar därmed till att underskottet för 2016 är lägre än beräknat. 74 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

77 Resultatredovisning Ekonomisk utveckling 2016 Tabell 35 Omslutning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr förändring förändring % Intäkter STATSANSLAG Ersättning hst, hpr % Summa % ÖVRIGA INTÄKTER Övriga avgifter och bidrag % Finansiella intäkter % Summa % Totalsumma intäkter % Kostnader Personal % Lokaler % Övriga driftskostnader % Finansiella kostnader % Avskrivningar % Summa kostnader % Verksamhetsutfall % Uppbördsverksamhet Transfereringar Erhållna medel , Lämnade bidrag , Summa transfereringar Årets kapitalförändring I tabellen ovan redovisas intäkter och kostnader för utbildningsområdet från och med Mittuniversitetets grundutbildningsanslag (takbelopp) och därmed motsvarande verksamhet har, i reella tal, minskat sedan Minskningen är dock lägre än vad regeringen aviserade i 2013 års budgetproposition. Ytterligare anslag har tillkommit från och med 2015 för det nationella uppdraget att bygga ut vissa lärar och vårdutbildningar. Dessutom tillkommer ett extra anslag på knappt sex miljoner per år under perioden för riktad kvalitetsförstärkning. Ökningen motsvarar en tillfällig höjning av ersättningsbeloppen inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd undervisning. Antal helårsstudenter har sedan 2013 minskat från 7082 till 6968 för år MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

78 Resultatredovisning Ekonomisk utveckling 2016 Tabell 36 Redovisning av intäkter och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr Grundutbildning Uppdragsverksamhet enl. uppdrag i Beställd Uppdragsregleringsbrev utbildning utbildning Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 299 Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Uppbördsverksamhet Transfereringar Erhållna Lämnade Summa transfereringar Årets kapitalförändring Underskottet på 17 miljoner kronor är, som tidigare nämnts, planerat men är lägre än beräknat. Resultatet motsvarar resursförbrukning inom anslagsfinansierad verksamhet, d v s grundutbildning och projekt inom beslutade strategiska satsningar finansierade av ackumulerade överskott i myndighetskapitalet. Underskottet motsvarar till största delen resultatet för årets strategiska satsningar. Vid utgången av året finns ett myndighetskapital, exklusive statskapital inom utbildningsverksamheten, som uppgår till 109 miljoner kronor. En stor del av detta är allokerat till olika utvecklingsprojekt som syftar till att öka kvaliteten inom grundutbildningen. Ytterligare en del är planerade överskott som ska återföras till kärnverksamheten till och med En mindre del av myndighetskapitalet är ackumulerade överskott inom uppdragsverksamhet som under de kommande åren kommer upparbetas för aktiviteter att stärka uppdragsverksamheten. Universitetets mål är att myndighetskapitalet ska uppgå till cirka 10 procent av omsättningen i verksamheten. Det bedöms vara en rimlig nivå för att kunna hantera oplanerade och tillfälliga ekonomiska svängningar i verksamheten. 76 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

79 Resultatredovisning Ekonomisk utveckling 2016 Forskning och utbildning på forskarnivå Universitetets forskningsverksamhet exklusive hel och delägda företag redovisar sammantaget ett överskott på 8 miljoner kronor. I budget beräknades ett underskott på 10 miljoner kronor. Externa intäkter är 7 miljoner kronor lägre än budget och kostnaderna 25 miljoner kronor lägre. Tabell 37 Omslutning forskning och forskarutbildning, tkr förändring förändring % Intäkter STATSANSLAG Forskningsanslag not 1) % Summa % ÖVRIG FINANSIERING Forskningsråd % Myndigheter % Kommuner och landsting % Svenska forskningsstift. o organisationer % Svenska företag % EU-medel, inkl strukturfonder % Utländska företag och organisationer % Övriga intäkter % Finansiella intäkter % Summa % Totalsumma intäkter % Kostnader Personal % Lokaler % Övriga driftskostnader % Finansiella kostnader % Avskrivningar % Summa kostnader % Verksamhetsutfall % Resultat från andelar i hel- och delägda företag Uppbördsverksamhet Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring not 1) Del av forskningsanslaget har transfererats inom Nationell Forskarskola, beloppet för 2016 är 125 tkr MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

80 Resultatredovisning Ekonomisk utveckling 2016 Sett till de olika kostnadsslagen minskar kostnaderna för personal, lokaler och drift i utfall jämfört med budget varav personalkostnaderna minskar med 17 miljoner kronor. Vid en jämförelse av resursförbrukningen inom forskningens olika verksamheter minskar kostnaderna i utfall mot budget inom både bidrags och anslagsfinansierad verksamhet. Kostnadsminskningen beror främst på att bidragsprojekt försenats eller inte beviljats enligt den nivå som beräknades i budget vilket även minskar universitetets samfinansiering med forskningsanslag. Forskartjänster inom både bidrags och anslagsfinansierad verksamhet har därmed inte tillsatts i planerad omfattning. I tabell 37 redovisas utfall av forskning och forskarutbildning per år. Som framgår i tabellen ökar intäkterna 2016 jämfört med föregående år. Forskningsanslaget (basresurs) ökar från och med 2016, i reellt värde, med 21 miljoner. Ökningen är en del i regeringens nationella satsning för att stärka universitetens forskning och därmed även ges bättre förutsättningar för att bland annat kunna fatta mer långsiktiga beslut. Inom externa intäkter ökar även forskningsbidragen medan avgifterna minskar något. Ökningen av bidrag utgörs till stor del av beviljade EU projekt. Tabell 38 Redovisning av intäkter och kostnader forskning och forskarutbildning, tkr Forskning Uppdragsforskning Verksamhetens intäkter Anslag not 1) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 211 Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat från andelar i hel- och delägda företag Transfereringar Erhållna Lämnade Summa transfereringar 0 0 Kapitalförändring not 1) Del av forskningsanslaget har transfererats inom Nationell Forskarskola, beloppet för 2016 är 125 tkr 78 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

81 Resultatredovisning Ekonomisk utveckling 2016 Forskningens kostnader ligger totalt sett ungefär i nivå med föregående år och ökar därmed inte i samma omfattning som intäkterna. Sett till forskningens olika verksamheter ökar kostnaderna inom bidrags och interna strategiska projekt medan kostnaderna minskar inom anslagsfinansierad forskning jämfört med Den minskade resursförbrukningen inom anslagsfinansierad forskning medför ett bättre resultat, jämfört med föregående år och budget för året. I tabell 38 framgår resultat för uppdragsforskning och övrig forskning, d v s forskning finansierad av anslag och bidrag. Vid utgången av året finns ett myndighetskapital exklusive statskapital, inom forskning som uppgår till 88 miljoner kronor. Ökningen mot föregående är som tidigare nämnts årets överskott inom anslagsfinansierad forskning. Oförbrukade bidrag har jämfört med 2015 ökat från 65 miljoner kronor till 74 miljoner kronor. Oförbrukade bidrag är 57 procent av total bidragsfinansiering 2016, vilket är en lägre andel än föregående år. Detta beror främst på att EU bidragen, som betalas mot upparbetade kostnader, ökat jämfört med föregående år. 81 procent av de oförbrukade bidragen återfinns inom forskningsverksamhet. De största enskilda bidragsgivarna 2016 är KK stiftelsen, EU:s strukturfonder, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Vinnova, Forskningsråden samt regionens kommuner. Svenska företag står sammantaget för 9 % av årets forskningsbidrag. Avgiftsbelagd verksamhet I tabellen nedan redovisas myndighetens avgiftsbelagda verksamhet enligt de krav på återrapportering som finns i regleringsbrevet. Avgiftsintäkter enligt 4 Avgiftsförordningen som uppgår till 11 miljoner kronor ingår inte i tabellen. Mittuniversitetet har enligt regleringsbrevet rätt att ta ut och disponera avgifter för verksamhet inom Nationellt Vintersportcentrum. Överskottet överstiger tio procent av omsättningen. Enligt myndighetens långsiktiga budget kommer det ackumulerade överskottet att upparbetas under kommande år. Större delen av överskottet härrör från uppdragsutbildning och ska användas för att expandera och utveckla verksamheten. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

82 Resultatredovisning Ekonomisk utveckling 2016 Tabell 39 Avgiftsbelagd verksamhet, tkr Verksamhet Över-/ underskott t.o.m Över-/ underskott 2015 Intäkter 2016 Kostnader 2016 Över-/ underskott 2016 Ack. över-/ underskott/ utgående 2016 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beställd utbildning Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summa Nationellt Vintersportcentrum Summa Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summa Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare Summa MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

83 Resultatredovisning Verksamhetens resultat 5 Verksamhetens resultat För att svara mot kraven i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), redovisas kostnader per prestation för helårsstudenter och helårsprestationer, per publikation och per doktorand. I slutet av kapitlet finns ett avsnitt med prestationsmått för samverkan. Kvalitetsindex och kvalitetsindikatorer Mittuniversitetet har utvecklat kvalitetsindex för att mäta uppfyllelsen av de långsiktiga mål som universitetet formulerat för olika verksamhetsområden. Kvalitetsindex ska omfatta utbildning, forskning samt verksamhetens grundförutsättningar, det vill säga ledarskap, administrativ verksamhet och bibliotek. Det ska ge en sammanfattande bild av verksamheten. Ambitioner i olika strategiska dokument och Mittuniversitetets syn på kvalitet ska speglas och användas internt. Som underlag för index tas en rad indikatorer fram. Utbildnings och forskningsindikatorerna används som underlag i den interna verksamhetsuppföljningen och speglar aktivitet och resultat inom respektive område. För flera indikatorer finns nationella jämförelsedata och tidsserier. Utbildningsindikatorer Utbildningsindikatorerna visar en övervägande positiv utveckling. Antalet förstahandssökande per antagen student har ökat när det gäller kurser men minskat en aning när det gäller program. Andelen disputerade bland forskande och undervisande personal har åter ökat, medan andelen professorer var densamma som föregående år. Nöjd studentindex, som genomfördes under året, visade samma resultat som 2015, ett indexvärde på 66. En del i undersökningen avsåg studenternas lojalitet mot lärosätet, bland annat om de kunde tänka sig att rekommendera lärosätet till andra. Betyget för lojalitet är fortsatt högt. Kursutvärderingsindikatorn innebär att studenterna får bedöma hur nöjda de är med kursen som helhet på en femgradig skala. Medelvärdet för 2016 var 3,66, något högre än föregående år. Genomströmningen var 82 procent, en procentenhet högre än året innan. Även andelen programstudenter kvar i årskurs 2 var en procentenhet högre än föregående höst. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

84 Resultatredovisning Verksamhetens resultat Tabell 40 Indikatorer ingående i index för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mål 2018 Attraktivitetsindikatorer; VHS statistik Antal behöriga förstahandssökande/antal antagna 3) - Program 1,39 1,41 1,47 1, Kurser 1,25 1,05 1,08 1, Lärarindikatorer 1 Andel disputerade bland undervisande och forskande personal (lärare + AUF) (%) ) 52 Antal lärare per hst (indexvärde) 0,069 0,069 0,068 2) Andel professorer bland undervisande och forskande personal (lärare + AUF) (%) ) 17 Nöjd Studentindex/EvaSys Svenskt kvalitetsindex, på uppdrag av Mittuniversitetet pos utv Kursvärderingsindikator EvaSys - 3,65 3,63 3,66 >3,5 Prestationsindikatorer ; Ladok Genomströmning (%) Andel programstudenter kvar år två (%) ) Uppgifterna är hämtade ur UKÄ:s årsrapport. 2) UKÄ årsrapport 2016 publiceras under senvåren ) Beräknas på UHR:s statistik direkt efter urval 2. Forskningsindikatorer Flera forskningsindikatorer redovisas med värden för 2015, eftersom värdena för 2016 ännu inte finns tillgängliga, se tabell 41. Externfinansieringen som andel av den totala forskningsfinansieringen ökade en procentenhet, medan den andel som kom från forskningsråd minskade något. Det är en följd av ökade intäkter från EU medel, se även tabell 37 i kapitel MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

85 Resultatredovisning Verksamhetens resultat Tabell 41 Indikatorer ingående i index för forskning och forskarutbildning Indikatorer för externfinansiering 1) Mål 2018 Andel externfinansiering/total fo-finansiering (%) ) 52 Andel från Forte, Formas, VR (%) 1,9 1,6 2,0 1,9 4) 5 Andel övriga konkurrensutsatta fo-medel (%) 20,9 17,2 8,7 2) 25 Publiceringsindex Medelcitering enligt Vetenskapsrådet 0,76 0,87 0,8 3) 1.0 Norska modellen ) Uppgifterna är hämtade ur UKÄ:s årsrapporter. 2) UKÄ årsrapport 2016 publiceras under senvåren ) Publiceras av Vetenskapsrådet sommaren ) Mittuniversitetets egna siffror 2016 Medelciteringen enligt Vetenskapsrådets beräkning minskade något och publicering enligt den norska modellen NorScore var marginellt lägre än Resultatet för 2016 publiceras under senare delen av Biblioteksindex Arbetet med ett nytt index för biblioteket påbörjades under hösten 2016 och kommer att slutföras under våren Universitetet har därför valt att inte redovisa biblioteksindex i 2016 års årsredovisning. Jämförelser med tidigare års index är inte möjliga att göra även om några indikatorer kan sättas i relation till föregående år. Det går bland annat att utläsa att studenter som skrivit uppsats har använt sig av bibliotekets resurser till nästan lika stor del som året innan, att antalet ärenden via chatt och e post minskat samt att antalet deltagare i bibliotekets undervisning har minskat, se även avsnitt 3.3. Kostnad per prestation Kostnad per helårsstudent och helårsprestation Kostnaden per helårsstudent, hst, respektive helårsprestation, hpr, beräknas genom att den totala kostnadsmassan för utbildning på grund och avancerad nivå divideras med producerade hst respektive hpr. Uppgifterna hämtas ur ekonomisystemet och Ladok och redovisas i Väsentliga uppgifter. Kostnaden per hst ökade marginellt jämfört med 2015 och kostnaden per hpr var densamma som MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

86 Resultatredovisning Verksamhetens resultat Diagram 9 Kostnad per hst och hpr, tkr tkr Antal hst Kostnad hst Kostnad hpr Antal hst Kostnad per prestation inom forskningen Kostnaden per artikel minskade något jämfört med 2015, men var högre än Kostnaden är kopplad till den finansiering universitetet haft tidigare, det vill säga att kostnaden uppstår vid annat tillfälle än vid publicering. Tabell 42 Kostnader per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr Publikationstyp Artiklar och forskningsöversikter Inklusive refereegranskade konferensbidrag Totalt * Uppgifter om publikationer är uttagna ur DiVa 2 februari 2017 Kostnad per forskarstuderande Redovisningen av kostnaderna per doktorand följer den rekommenderade modellen från Karolinska institutet, som schablonberäknar kostnaderna per doktorand. Samtliga kostnader redovisas på respektive års prisnivå. 84 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

87 Resultatredovisning Verksamhetens resultat Tabell 43 Kostnad för forskarstuderande, tkr Fakulteten för Humanvetenskap Förändring Doktorandkostnad Lön exkl utb bidrag % Personalkostnader, övrigt % Drift exkl konsulter % Lokaler inkl lab % Avskrivningar % Delsumma % Handledarkostnader Lön % Personalkostnader, övrigt % Drift exkl konsulter % Lokaler inkl lab % Avskrivningar % Delsumma % Indirekta kostnader på lön % Fakulteten för Naturvetenskap, teknik o medier Förändring Doktorandkostnad Lön exkl utb bidrag % Personalkostnader, övrigt % Drift exkl konsulter % Lokaler inkl lab % Avskrivningar % Delsumma % Handledarkostnader Lön % Personalkostnader, övrigt % Drift exkl konsulter % Lokaler inkl lab % Avskrivningar % Delsumma % Indirekta kostnader på lön % Total kostnad % Prestationsmått för samverkan Mittuniversitetet samverkar med näringsliv, myndigheter och organisationer i fråga om både utbildning och forskning, vilket redovisats i tidigare avsnitt av årsredovisningen. I tabell 44 redovisas ett antal mått för samverkan. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

88 Resultatredovisning Verksamhetens resultat Tabell 44 Mått på samverkan Adjungerade lärare - professorer Adjungerade lärare - lektorer Doktorander anställda utanför högskolesektorn Intäkter uppdragsutbildning, tkr Intäkter uppdragsforskning, tkr Utvärderade idéer från anställda från studenter Personer som sökt verifieringsmedel (externa medel) som erhållit verifieringsmedel Antal sökta IPR/patent Antal idéer överlämnade till inkubatorer Nystartade företag från anställda från studenter Antalet utvärderade idéer från studenter har ökat, liksom antalet nystartade företag bland studenterna. Det torde vara en följd av universitetets satsning på entreprenörskap i utbildningen med koppling till utbildningsstrategin, se även avsnitt MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

89 Resultatredovisning Intern styrning och kontroll 6 Intern styrning och kontroll Mittuniversitetets system för intern styrning och kontroll består av fem olika komponenter. Arbete med identifierade verksamhetsrisker pågår löpande under året. Åtgärderna följs upp på verksamhetsdialoger och i rektors ledningsgrupp. Från och med 2016 görs även kortfattade uppföljningar av vidtagna åtgärder utifrån ett väsentlighets- och avvikelseperspektiv vid ett antal styrelsemöten under året. Bakgrund Mittuniversitetet omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att en myndighet med rimlig säkerhet fullgör sina uppdrag och mål i enlighet med kraven i myndighetsförordningen (2007:515), det vill säga bedriver verksamheten effektivt och enligt gällande rätt samt enligt de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Intern styrning och kontroll handlar om att fullgöra ansvaret för verksamheten och är ett medel för att uppnå verksamhetens mål. En god intern styrning och kontroll bidrar till att verksamheten bedrivs effektivt och rättssäkert, att allvarliga fel undviks samt att förtroendet för myndigheten säkerställs. Nedanstående avsnitt syftar till att ge en sammanfattning dels av Mittuniversitetets process för intern styrning och kontroll, dels av arbete kopplat till intern styrning och kontroll under Avsnittet syftar också till att utgöra ett underlag för universitetsstyrelsens bedömning att Mittuniversitetet har en betryggande intern styrning och kontroll. Mittuniversitetets system för intern styrning och kontroll Mittuniversitetets system för intern styrning och kontroll kan sägas bestå av fem olika komponenter: 1. Intern styr och kontrollmiljö 2. Riskbedömning och hantering 3. Kontrollaktiviteter 4. Kommunikation och utbildning 5. Uppföljning och utvärdering Intern styr- och kontrollmiljö vid Mittuniversitetet Den interna styr och kontrollmiljön är grunden för alla andra komponenter inom intern styrning och kontroll och syftar till att skapa övergripande ordning och struktur. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

90 Resultatredovisning Intern styrning och kontroll Arbets- och delegationsordningar Mittuniversitetet fördelar huvudsakligen ansvarsområden och beslutsbefogenheter genom fyra arbetsordningar: den av universitetsstyrelsen fastställda centrala arbetsordningen, som förutom befogenhetsfördelningen inom linjeorganisationen reglerar uppgifter och beslutsmandat för de kollegiala organen. Biblioteket och de två fakulteterna har därutöver kompletterande arbetsordningar med vidaredelegationer inom respektive verksamhetsområde. Uppdateringar av Mittuniversitetets arbetsordning görs fortlöpande för att reglera de förändringar i beslutsmandat och beslutsvägar som sker. Verksamhetsstyrning och -planering Utgångspunkten för Mittuniversitetets långsiktiga verksamhetsstrategiska arbete är en utvecklingsplan med tre underordnade strategier: utbildningsstrategi, forskningsstrategi samt en strategi för verksamhetens förutsättningar. För den kortsiktiga styrningen tar Mittuniversitetet varje år fram det övergripande styrdokumentet Verksamhetsplan och budget som ger såväl allmänna som ekonomiska förutsättningar för lärosätets verksamhet. Planen innehåller även övergripande uppdrag från styrelsen till rektor, samt från rektor till verksamheten. Planens olika delar beslutas av styrelsen respektive rektor. En del av de uppdrag som ges till verksamheten utgår från Mittuniversitets övergripande riskanalys, enligt beskrivning nedan. Årliga verksamhetsplaner tas även fram på underliggande nivå, till exempel Förvaltningens verksamhetsplan. Riskbedömning och -hantering En central del av intern styrning och kontroll är myndighetens riskanalys och riskhantering. Riskanalysen är också en grund för att styrelsen ska kunna intyga att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Riskanalysen identifierar de omständigheter som utgör en risk för att verksamhetens mål inte ska uppnås. Med mål avses i detta fall dels lärosätets övergripande mål enligt utvecklingsplan, dels verksamhetskraven enligt myndighetsförordningen. Under 2016 har Mittuniversitetet fortsatt arbete med att göra riskanalysen tydligare och mer överskådlig, bland annat genom utförligare bakgrunds och problembeskrivningar. Därutöver har även mer ingående analyser gjorts av kvarvarande risker från tidigare år framförallt i syfte att identifiera eventuella nya åtgärder och nya angreppssätt. Riskanalysen baseras på risker som av ledningen bedömts vara väsentliga i verksamheten. Vid riskanalysen inför 2017 har nio sådana risker identifierats där tre bedömts vara höga: risken för svag extern forskningsfinansiering, risken att inte nå upp till lärandemål för forskarutbildning samt risk kopplad till att IT är en alltmer integrerad del av verksamheten. Arbete för att hantera verksamhetsriskerna pågår löpande under året och planerade åtgärder för att hantera identifierade risker, samt ansvariga för detta återfinns i verksamhetsplaner på olika nivåer. 88 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

91 Resultatredovisning Intern styrning och kontroll Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter bidrar till att säkerställa att ledningens direktiv efterlevs samt att nödvändiga åtgärder vidtas för att hantera risker för att organisationens mål inte uppnås. Kontrollaktiviteterna kan vara både förebyggande och retroaktiva. Mittuniversitetet har kontrollaktiviteter inom hela organisationen, på olika nivåer och funktioner. Exempel är generella IT kontroller (till exempel godkännande av behörigheter), dualitet vid godkännande av betalningar, attestordningar, verifikationer, avstämningar samt kontinuerliga stickprovskontroller. Mittuniversitetet har utifrån internrevisionens rekommendationer under 2016 tagit fram en ny rutin för stickprovskontroller kring upphandling. Utfallet av stickproven visar på godtagbar efterlevnad, även om viss förbättringspotential finns. Inom bisyssleområdet är en rutin kring inrapportering av bisysslor under utveckling och beräknas vara klar i mars. Rutinen innebär att all inrapportering ska göras i det nya lönehanteringssystemet Primula. Utifrån detta kommer sedan en ny stickprovsrutin att tas fram. Även inom Ladok området har fortsatt utveckling av stickprovskontroller skett. Bland annat har nya stickprovskontroller avseende examinatorernas behörigheter införts, utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Utfall av stickproven kommer att sammanställas under Fortsatt arbete med att ta fram styrdokument inom IT området har bedrivits, där framförallt en systemförvaltningsmodell kan nämnas där ansvar, roller etc. regleras. Arbetet med de övergripande IT styrdokumenten kommer att fortsätta under Slutligen har Mittuniversitetet uppdaterat styrdokument kring examination, där den främsta förändringen är förtydliganden av handledning vid självständigt arbete. Kommunikation och utbildning Under 2016 har Mittuniversitetet genomfört utbildning för nya avdelningschefer, forskarhandledare, fakultetshandläggare etc. i förvaltningsrätt samt de rättsliga förutsättningarna för arbete inom staten. I detta ingick bland annat en belysning av jäv ur flera aspekter. Mittuniversitet har under 2016 också genomfört breda informationsinsatser kring fusk vid examination till berörd personal. Uppföljning och utvärdering Uppföljning inom Mittuniversitetet Arbete med identifierade verksamhetsrisker pågår löpande under verksamhetsåret och uppföljning av åtgärderna görs fortlöpande på verksamhetsdialoger samt i rektors ledningsgrupp. Från och med 2016 görs kortfattade uppföljningar av vidtagna åtgärder utifrån ett väsentlighets och avvikelseperspektiv vid ett antal styrelsemöten under året. Internrevisor tillsammans med förvaltningschef ansvarar för urvalet inför rapporteringen. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

92 Resultatredovisning Intern styrning och kontroll Uppföljning av Mittuniversitetets övergripande verksamhet och ekonomi görs två gånger per år vid dialoger mellan rektor och respektive verksamhetsföreträdare. Motsvarande uppföljning görs på operativ nivå, där till exempel förvaltningschef har dialoger med förvaltningens avdelningschefer. Vid ett av dialogtillfällena görs måluppföljning utifrån ett antal kvalitetsindikatorer kopplade till strategiområdena utbildning, forskning och verksamhetens förutsättningar. Intern- och externrevision Under 2016 har Mittuniversitetets internrevision slutfört två granskningar utifrån den beslutade internrevisionsplanen Kontraktsuppföljning samt IT stöd vid Mittuniversitetet. Inga väsentliga brister har identifierats vid dessa granskningar, även om det inför kontraktsuppföljning konstaterats finnas förbättringsmöjligheter och vad gäller IT stödet stora förbättringsmöjligheter. Internrevisionens rekommendationer och planerade åtgärder utifrån dessa återfinns i Mittuniversitetets verksamhetsplaner för Riksrevisionen har under 2016 genomfört såväl löpande granskningar som granskning av årsredovisningen Slutsatser från dessa presenterades vid Mittuniversitetets styrelsemöte i december, där det sammanfattande omdömet från Riksrevisionen var att Mittuniversitetet står sig väl i sektorn. Verksamhets- och organisationsutveckling Mittuniversitetet har under 2016 fortsatt utvecklingen mot att centralisera administrativa funktioner och arbetsuppgifter i syfte att förbättra styrningen, effektivisera verksamheten och skapa högre kvalitet. Ett exempel på detta är införandet av en central process för ansökan om tillgodoräknande som beslutats Ett syfte med den nya processen är att Mittuniversitetet ska uppnå en högre grad av enhetlighet vid hantering av tillgodoräknandeärenden. Ett ytterligare exempel på ovanstående utveckling mot centralisering är en ny hantering av salstentamen på annan ort, där en central organisation samt nya centrala rutiner och regelverk införts under Bakgrunden till nyordningen är att universitetet inte tidigare haft en enhetlig policy eller ett enhetligt regelverk i frågan. Under 2016 har även en ny hantering av tentamina införts. Hanteringen innebär att tentorna skannas, lagras och distribueras via en central funktion, istället för som tidigare via respektive avdelning. Under 2016 har Mittuniversitetet fortsatt införandet av system som kopplar till budget och utbudsplanering, det vill säga ett nytt budgetsystem, ett tjänsteplaneringsverktyg samt system som förenklar och kvalitetssäkrar universitetets arbete med beräkning av takbelopp. Införandet av systemstöden fullt ut förväntas ge en högre grad av enhetlighet och en effektivare administration. Fortsatt arbete under 2017 återstår dock, framförallt med tjänsteplaneringsverktyget. 90 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

93 Resultatredovisning Intern styrning och kontroll Bedömning Universitetsstyrelsen bedömer att Mittuniversitetets interna styr och kontrollsystem är utvecklat på ett sådant sätt att ledningen med rimlig säkerhet kan anta att systemet dels uppmärksammar och hanterar risker i verksamheten dels identifierar brister i systemet. Bedömningen baseras bland annat på Mittuniversitetets interna styr och kontrollmiljö/ aktiviteter, bedömningen och hanteringen av verksamhetsrisker, den löpande och systematiska uppföljningen samt iakttagelser från internrevision och Riksrevisionen. Till grund för styrelsens bedömning ligger också internrevisionens övergripande uppföljning och utvärdering av de komponenter som ingår i Mittuniversitetets system för intern styrning och kontroll. Uppföljningen visar inga väsentliga brister. Sammanfattningsvis bedömer universitetsstyrelsen att Mittuniversitetets interna styrning och kontroll för verksamhetsåret 2016 har varit betryggande. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

94 Ekonomisk redovisning 92 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

95 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Noter MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

96 Ekonomisk redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter Sammanställning av väsentliga uppgifter Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter andel kvinnor 63% 63% 64% 65% 65% andel män 37% 37% 36% 35% 35% Kostnad per helårsstudent (tkr) Totalt antal helårsprestationer andel kvinnor 65% 65% 67% 67% 68% andel män 35% 35% 33% 33% 32% Kostnad per helårsprestation (tkr) Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) andel kvinnor 32% 41% 42% 41% 48% andel män 68% 59% 58% 59% 52% Totalt antal nyantagna doktorander andel kvinnor 36% 43% 61% 51% 33% andel män 64% 57% 39% 49% 67% Totalt antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor 51% 47% 52% 52% 54% andel män 49% 53% 48% 48% 46% Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) andel kvinnor 51% 52% 51% 49% 54% andel män 49% 48% 49% 51% 46% Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) ,5 andel kvinnor andel män - 100% 100% 100% 100% Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år) 2,9 2,8 2,9 2,5 2,7 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år) 3,3 4,1 3,8 4,1 3,4 Totalt antal doktorsexamina andel kvinnor 48% 38% 52% 59% 64% andel män 52% 62% 48% 41% 36% Totalt antal licentiatexamina andel kvinnor 33% 14% 33% 47% 10% andel män 67% 86% 67% 53% 90% Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

97 Ekonomisk redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter Personal Totalt antal årsarbetskrafter andel kvinnor 53% 53% 53% 53% 54% andel män 47% 47% 47% 47% 46% Medelantal anställda Totalt antal lärare (årsarb.) andel kvinnor 45% 45% 45% 44% 46% andel män 54% 55% 55% 56% 54% Antal disputerade lärare (årsarb.) andel kvinnor 38% 39% 38% 36% 37% andel män 62% 61% 62% 64% 63% Antal professorer (årsarb.) andel kvinnor 26% 26% 24% 24% 22% andel män 74% 74% 76% 76% 78% Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) 92% 93% 92% 92% 92% andel externa intäkter (%) 8% 7% 8% 8% 8% forskning och utbildning på forskarnivå(mnkr) andel anslag (%) 63% 64% 57% 54% 53% andel externa intäkter (%) 37% 36% 43% 46% 47% Kostnader totalt (mnkr) andel personal 68% 67% 67% 66% 66% andel lokaler 12% 13% 12% 12% 12% Lokalkostnader 2 per kvm (kr) andel av justerade totala kostnader (%) 12% 14% Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Enligt resultaträkningen. 3 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

98 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Not Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten Saldo uppbördsverksamhet 0 0 Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 0 0 Lämnade bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

99 Ekonomisk redovisning Balansräkning Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 0 0 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel-och delägda företag Summa finansiella anläggningstillgångar Varulager m m Förskott till leverantör 0 0 Summa varulager m m 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 0 0 Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank 0 0 Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Donationskapital 0 0 Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder mm Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa skulder mm Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

100 Anslagsredovisning (tkr) Anslag Ramanslag Ingående överförings- enligt belopp Indragning regleringsbrev belopp Årets tilldelning Omdisponerat Totalt Utgifter Saldo anslagsbelopp disponibelt Grundutbildning (Ramanslag) Takbelopp (ram) Forskning och forskarutbildning (Ramanslag) Basresurs (ram) SUMMA Avslutade anslag 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor Kvalitetsbaserad resursfördelning (ram) Kvalitetsförstärkning (ram) 0 0 Not 1: Enligt regeringsbeslut III:17 Not 2: Av årets basresurs har 125 tkr transfererats inom nationella forskarskolor

101 Ekonomisk redovisning Noter Noter Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Universitetets redovisning följer förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt god redovisningssed. För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelsen om avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag ska ske i samband med de månatliga inbetalningarna till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges under 2016 undantag från att upprätta finansieringsanalys samt från att redovisa väsentliga uppgifter enligt förordningen om årsredovisning och budget underlag. Väsentliga uppgifter redovisas i stället enligt uppställning i bilaga 6 i regleringsbrevet. Mittuniversitetet redovisar andelar i Holdingbolaget enligt Kapitalandelsmetoden. Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Brytdagen för periodens löpande bokföring var den 5 januari Beloppsgräns för periodiseringar uppgår till 50 tkr. Värderingsprinciper Fordringar har värderats till det belopp varmed de beräknas inflyta. Utländska fordringar har inte omräknats till balansdagens kurs p.g.a att beloppet inte är väsentligt. Tillgångar med ett inköpspris överstigande 20 tkr och med en livslängd längre än 3 år har aktiverats. Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar Datorer Kontorsmaskiner, elektriska apparater, bilar Inredningsinventarier, maskiner, anläggningar, ny- till- och ombyggnad 3 år 3 år 5 år 10 år Tillgångar som inte förs över till annan verksamhet betraktas som fullt avskrivna när verksamheten i externa projekten upphör och tillgångarna därmed ej nyttjas. Mittuniversitetet tar upp lån i Riksgäldskontoret två gånger per år, i juni och december. Lånen omfattar anskaffningar gjorda under december till maj, respektive juni till november. Noter till resultaträkningen (tkr) Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) Intäkter utomstatliga Intäkter från andra myndigheter Summa Intäkter enligt 4 Avgiftsförordningen uppgår till tkr varav hyresintäkter utgör tkr. (2015; tkr varav hyresintäkter utgör tkr). Not 2 Finansiella intäkter (tkr) Riksgäldskontoret Övrigt Summa finansiella intäkter Finansiella intäkterna har ökat 2016 pga att negativa reporäntan har ökat jämfört med Befintliga lånen har ökat 2016 hos Riksgälden. Saldot på övriga poster har ett negativt belopp pga justering valutakurs. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

102 Ekonomisk redovisning Noter Not 3 Kostnader för personal (tkr) Not 5 Övriga driftskostnader (tkr) Personalens lönekostnader exkl sociala avgifter Arbetsgivavgifter, pensionspremier o andra avg enl lag o avtal Övriga personalkostnader Summa kostnader för personal Av posten personalens lönekostnader exkl sociala avgifter på totalt tkr utgör tkr kostnader för arvoden till styrelse och ej anställd personal (uppdragstagare). (2015; tkr varav arvoden utgör tkr) Not 4 Kostnader för lokaler (tkr) Lokalhyra inkl. media-kostnader som ej ingår i hyran Lokalvård på entreprenad Avsättning extraordinära kostnader omlokalisering Övriga lokalkostnader Summa kostnader Kompletterande information enligt SUHF:s rekommendationer om redovisning av lokalkostnader (SUHF Dnr 14/069) Lokalhyra Mediakostnad el, värme, kyla, vatten (som ej ingår i hyran) Kostnader för reparation och underhåll av lokaler Avskrivningskostnader förbättringsutgift på annans fastighet Kostnader för lokalvård Kostnad för bevakning Kostnad för larm och skalskydd Kostnader för lokaltillbehör och övriga lokalkostnader Kostnader för egna fastigheter Externa hyresintäkter och intäkter såld lokalvård Summa lokalkostnader Area, kvm LOA vid årets utgång (exkl extern uthyrning) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Noten utgår ifrån SUHF:s reviderade vägledning Okt-15, vissa poster i jämförelseåret är justerade för att ge en rättvisande bild. Återföring avsättning för extraordinära kostnader (4 150 tkr) ingår i posten lokaltillbehör och övriga lokalkostnader Service- och underhållsavtal maskiner Hyra/leasingavtal Resekostnader Förbrukningsinventarier och -varor Publikationer, litteratur, kontorsmaterial Datatjänster Utbildningskonsulter Konsultkostnader Praktikplatsersättningar Avsättningar tjänster omlokalisering Reaförlust vid avyttring anläggningstillgångar Annonsering Post och teletjänster Övrigt Summa övriga driftskostnader Reaförlust avyttringar anläggningstillgångar har ökat 2016 pga att stora volymer av anläggningstillgångar har avyttrats i samband med verksamhetsflytt från Härnösand till Sundsvall. Not 6 Finansiella kostnader (tkr) Riksgäldskontoret Övrigt Summa finansiella kostnader Finansiella kostnader har ökat pga att negativa reporäntan har ökat under 2016 jämfört med Behållningen på räntekontot hos Riksgälden har minskat 2016 Not 7 Avskrivningar och nedskrivningar (tkr) Avskrivningar och nedskrivningar Av posten avskrivningar och nedskrivningar på totalt tkr utgör tkr en slutavskrivning på restvärdet av anläggningstillgångar på avslutade externfinansierade projekt. Not 8 Resultat från andelar i hel- och delägda företag (tkr) Årets preliminära resultat MIUN Holding AB MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

103 Ekonomisk redovisning Noter Not 9 Transfereringar (tkr) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning/ forskarutb Forskning/ forskarutb Transfereringar - erhållna bidrag från Statsbudgeten för finansiering av bidrag Forskningsråd Universitet och högskolor 163 Övriga statliga myndigheter Svenska företag 124 Summa erhållna bidrag Transfereringar - lämnade bidrag till Universitet och högskolor Övriga statliga myndigheter 85 Svenska företag Övriga Summa lämnade bidrag I lämnade bidrag till övriga inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses stipendier för privatpersoner Not 10 Årets kapitalförändring (tkr) Totalt Totalt Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning/ forskarutb Forskning/ forskarutb Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag * Intäkter av avg o andra ers Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat hel- och delägda dotterbolag Summa uppbördsverksamhet Erhållna medel Lämnade bidrag Summa transfereringar * Del av forskningsanslaget har transfererats inom Nationell Forskarskola, beloppet för 2016 är 125 tkr Årets kapitalförändring Varav: Anslagsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Bidragsfinansierad verksamhet Resultat från hel- och delägda dotterbolag För vidare uppdelning av verksamhetsgrenarna grundutbildning och forskning se respektive avsnitt i resultatredovisningen. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

104 Ekonomisk redovisning Noter Noter till balansräkningen (tkr) Not 11 Immateriella anläggningstillgångar (tkr) Balanserad utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Omklassificering från 2014, ny balanspost Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering 0 0 Korrigering från balanspost pågående projekt materiell anl.tillgång Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Omklassificering från 2014, ny balanspost Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering 0 0 Utgående ackumulerad avskrivning Summa balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering 0 0 Utgående ackumulerad avskrivning Summa rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Bokfört värde totalt immateriella anläggningstillgångar Not 12 Anläggningstillgångar (tkr) Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering Utgående ackumulerad avskrivning Summa förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m m Ingående anskaffningsvärde Korrigering felaktig redovisad post pågående projekt från Årets anskaffningar Årets försäljning/utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering Utgående ackumulerad avskrivning Summa maskiner, inventarier, installationer m m Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Korrigeringar IB till ny balanspost Immateriell anläggningstillgång Återföringar pågående nyanläggningar maskiner o teknisk utrustning Återföringar pågående nyanläggningar 0-79 Pågående nyanläggningar, årets anskaffningar/omföringar Summa pågående nyanläggningar Anläggningstillgångar om tkr tillhörande anläggningsgruppen Maskiner, inventarier, installationer m m har felaktigt klassificerats som pågående nyanläggningar i projekt år Förskott materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde IB 0 0 Förskott materiella anläggningstillgångar 0 0 Summa förskott materiella anläggningstillgångar 0 0 Bokfört värde totalt materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar innehåller kulturtillgångar, icke avskrivningsbara tillgångar, till ett värde av 667 tkr. I värdet anskaffningar på förbättringsutgifter på annans fastighet ingår i huvudsak investeringar för om- och tillbyggnationer av hyrda lokaler som ska anpassas till Mittuniversitetets verksamhet. 102 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

105 Ekonomisk redovisning Noter Not 13 Andelar i hel- och delägda företag Nom.värde Kapital- Röst- Antal MIUN Holding AB (kr) andel andel aktier org.nr % 100% I regleringsbrev för bå 2012 avseende anslag 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor mm beslutade regeringen att utbetala tkr i kapitaltillskott för bildande av holdingbolag. Aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. I reglerings-brev för bå 2013 avseende anslag 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor mm beslutade regeringen att av de medel som fördelades genom beslut för bå 2009 (2009/2145/5765/UH) får Mittuniversitetet göra kapitaltillskott om högst tkr till universitetets holdingbolag utbetalades därmed tkr till holdingbolaget bildade MIUN Holding Ab ett helägt dotterbolag, MIUN Venture AB (org.nr ) ned aktiekapital 50 tkr Antalet aktier i MIUN Venture AB uppgår till 500 med nominellt värde 100 kr/aktie. I saldot ovan år 2016, tkr, ingår även ackumulerat resultat -0,1 tkr från MIUN Venture AB. Not 14 Kortfristiga fordringar (tkr) Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 15 Periodavgränsningsposter tillgångar (tkr) Förutbet. hyreskostnader, utomstatliga Övriga förutbet. kostnader, inomstatliga Övriga förutbet. kostnader, utomstatliga Summa förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader avser Mittuniversitetets hyreskontrakt med hyresvärdar på resp campusort. Övriga förutbetalda kostnader, utomstatliga har minskat 2016 pga färre antal förutbetalda fakturor. Upplupna bidragsintäkter, inomstatliga Upplupna bidragsintäkter, utomstatliga Summa upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter inomstatliga Universitet och högskolor Övriga statliga myndigheter EU (Tillväxtverket och Länsstyrelser förvaltande myndighet) Summa upplupna bidragsintäkter inomstatliga Ökningen av upplupna bidragsintäkter 2016 härrör från en ökning av EU-finansierade projekt främst inom Regionala Strukturfonderna. EU:s nuvarande budget- och programperiod pågår Upplupna bidragsintäkter utomstatliga Kommuner och landsting Svenska Företag Svenska organisationer EU Utländska företag och organisationer Summa upplupna intäkter utomstatliga Övriga upplupna intäkter, inomstatliga Övriga upplupna intäkter, utomstatliga Summa övriga upplupna intäkter Not 16 Avräkning med statsverket (tkr) Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekontot Återbetalning av anslagsmedel 0 0 Summa avräkning med statsverket 0 0 Not 17 Räntekonto i Riksgäldskontoret (tkr) Behållning räntekonto Beviljad kontokredit hos Riksgäldkontoret 0 0 Utnyttjad kontokredit hos Riksgäldkontoret 0 0 Beviljad räntekredit hos Riksgäldskontoret var felaktigt redovisat ÅR Not 18 Statskapital (tkr) Investerat av Staten i MIUN Holding AB Resultat från 2014 MIUN Holding AB och MIUN Venture AB Korrigering 2015 resultat 139 Kulturtillgångar Summa Resultat tkr från 2014 MIUN Holding AB och MIUN Venture AB var felaktigt bokfört 2015 under statskapital. Beloppet har korrigerats i bokföringen Korrigering i not 2016 har även ändrats i jämförelseår I regleringsbrev för bå 2012, anslag 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m m tilldelades Mittuniversitetet tkr för bildande av Holdingbolag. I regleringsbrev för bå 2013, anslag 2:70 tilldelas Mittuniversitetet ett kapitaltillskott om högst tkr till MIUN Holding AB. Summa periodavgränsningsposter MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

106 Ekonomisk redovisning Noter Not 19 Myndighetskapital (tkr) Statskapital 1) MIUN Holding AB och MIUN Venture AB Balanserad kapital-förändring anslags-finansierad verks Balanserad kapital-förändring avgifts-belagd verks Balanserad kapital-förändring bidrags-finansierad verks Kapitalförändring enligt resultat-räkningen Summa UB IB Fg års kapitalförändring Korrigering ack. resultat 2014 MIUN Holding AB och MIUN Venture AB Årets justering av fg års resultat MIUN Holding AB och MIUN Venture AB Årets kapitaltillskott MIUN Holding AB och MIUN Venture AB 0 Årets kapitalförändring Summa årets förändring UB ) Specifikation statskapital, se not A. Ackumulerat överskott (årets och balanserad kapitalförändring) B. Årets totala kostnader A i procent av B 21% 23% Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren Balanserad kapital-förändring (A) Direktbokförd kapital-förändring (B) Årets kapital-förändring (C) Summa (A+B+C) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och forskarutbildning 2) Uppdragsforskning Summa Statskapital 2) Universitetet totalt ) I balanserad kapitalförändring (A) ingår i forskning och forskarutbildning samt statskapital årets justering av ackumulerat resultat 2014 för holdingbolagen (139 tkr). Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) Ingående avsättning Årets avsättning Årets pensionsutbetalningar Summa utgående avsättning Not 21 Övriga avsättningar (tkr) Ingående avsättning lokalt omställningsarbete Omklassificering avsättning Årets avsättning Utgående avsättning lokalt omställningsarbete Ingående avsättning pensionsersättning (engångspremier) Årets avsättning Årets utbetalningar Utgående avsättning pensionsersättning (engångspremier) Ingående avsättning extraordinära kostnader omlokalisering Avsättning Utgående avsättning omlokalisering Summa utgående avsättningar Avsättningen 2015 för uppskattade kostnader i samband med omlokalisering av verksamhet under 2016 återfördes efter genomförd omlokalisering. 104 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

107 Ekonomisk redovisning Noter Not 22 Lån i Riksgäldskontoret (tkr) För investeringar i anläggningstillgångar disponerar Mittuniversitetet en låneram på tkr (2015; tkr) Skuld vid årets början Upptagna lån Årets amorteringar Skuld vid årets slut Under december månad har investeringar gjorts till ett värde av tkr och kommer att lånefinansieras i samband med nästkommande lånetillfälle. Not 24 Leverantörsskulder (tkr) Leverantörsskulder Summa leverantörsskulder Leverantörsskulder har ökat 2016 pga kostnader för om och tillbyggnad på hyrda fastigheter. Not 25 Övriga kortfristiga skulder (tkr) Not 23 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr) Arbetsgivaravgift Avtalsförsäkringspremie 12 1 Skulder till andra myndigheter Mervärdeskatt Summa kortfristiga skulder till andra myndigheter Personalens källskatt Övrigt Summa kortfristiga övriga skulder Not 26 Periodavgränsningsposter skulder (tkr) Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Övriga upplupna kostnader har ökat 2016 pga att fler poster har periodiserats. Oförbrukade bidrag, inomstatliga Oförbrukade bidrag, utomstatliga Summa oförbrukade bidrag Av det totala värdet på oförbrukade bidrag avser 2,3 mkr externa finansiärers andel av restvärdet på investeringar i projekt. Oförbrukade bidrag, inomstatliga Forskningsråd Universitet och högskolor Övriga statliga myndigheter Summa oförbrukade bidrag inomstatliga Oförbrukade bidrag, utomstatliga Kommuner och landsting Svenska Företag Svenska organisationer EU Utländska företag och organisationer Summa oförbrukade bidrag utomstatliga MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

108 Ekonomisk redovisning Noter Förbrukningstakt oförbrukade bidrag exklusive transfereringar, inomstatliga Beräkning av oförbrukade bidrags förbrukningstakt är en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär. Redovisningsrådet inom Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR) har rekommenderat en gemensam modell för beräkning av förbrukningstakt. Denna modell är dock inte tillämpbar inom Mittuniversitetet då inomstatliga upplupna bidrag överstiger oförbrukade bidrag. Beräkningsmodell nedan är motsvarande modell som föregående år samt är jämförbar med modell enligt Luleå tekniska Universitet. Summa oförbrukade bidrag exkl transf, inomstatliga Summa upplupna bidragsintäkter aktuella projekt Summa intäkter aktuella projekt Beräknad omsättningshastighet 0,8 Förbrukning per mån vid antagande om rak förbrukning Förbrukas inom 3 månader Förbrukas inom 4-12 månader Förbrukas inom 1-3 år Förbrukas inom 4- år 0 Summa förbrukning oförbrukade bidrag, inomstatliga Övriga förutbetalda hyresintäkter, inomstatliga Övriga förutbetalda hyresintäkter, utomstatliga 0 0 Övriga förutbetalda intäkter, inomstatliga Övriga förutbetalda intäkter, utomstatliga Summa förutbetalda intäkter SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER (SKULDER) Förutbetalda intäkter inomstatliga Universitet och högskolor Övriga statliga myndigheter Summa förutbetalda intäkter, inomstatliga Förutbetalda intäkter utomstatliga Kommuner och landsting Svenska företag Svenska organisationer Utlandsstudenter Utländska företag och organisationer 494 Övriga 287 Summa förutbetalda intäkter, utomstatliga MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

109 Ekonomisk redovisning Noter Not 27 i ÅR 2016 Ledamöterna redovisar följande uppdrag som styrelse och rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som Styrelseledamot i aktiebolag. Nygårds Peter Brühl Thomas Gustafsson Yvonne Larsson Ulf Moossavi Reza Läth Rickard Mattsson Weijber Karin Söderholm Anders Sjöberg Caroline Styrelseordförande, Ars Utvecklingsbolag AB Styrelseordförande, Ecoclime AB Styrelseledamot, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Ledamot, Insynsrådet Elmarknadsinspektionen Ledamot, Kapitalmarknadsrådet Tillväxtanalys Styrelseordförande, VisitSwedens dotterbolag i Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien Styrelseledamot, Association of Swedish Fashion Brands Styrelseordförande, Riksgäldskontoret Styrelseordförande, SIDA Styrelseordförande, Totalförsvaret forskningsinstitut Styrelseledamot, E-hälsomyndigheten Styrelseledamot, Sjöfartsverket Styrelseledamot, Socialstyrelsen Ledamot, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) Ledamot, Finanspolitiska rådet Ledamot, Insynsrådet Livsmedelsverket Ledamot, Insynsrådet Nationalmuseum Styrelseordförande, Gällö Timber AB Styrelseordförande, SCA Forest Products AB Styrelseordförande, SCA Graphic Sundsvall AB Styrelseordförande, SCA Logistics AB Styrelseordförande, SCA Skog AB Styrelseordförande, SCA Timber AB Styrelseordförande, Scaninge Holding AB Styrelseledamot, Handelsbanken Region Gävle Styrelseledamot, Industrikraft AB Styrelseledamot, Svenskt Näringsliv Styrelsesuppleant, ARBIO AB Ledamot, Insynsrådet Västernorrlands län Styrelsesuppleant, Sundsvalls studenters Kårhus AB Styrelseledamot, Sundsvalls studenters Kårhus AB Styrelseordförande, Flyinge AB Styrelseordförande, Ridskolan Strömsholm AB Styrelseordförande, WCR 2019 Jämtland Härjedalen AB Styrelseledamot, Karin Mattsson Weijber AB Styrelseledamot, Astrid Lindgrens Värld AB Styrelseledamot, Fastighetsaktiebolaget Norrtull AB Styrelseledamot, Frösö Park Fastighet AB Styrelseledamot, OK Detaljhandel AB Styrelseledamot, Wallenstam AB Styrelseledamot, Svenska Hockeyligan AB Styrelseledamot, Nord universitet Ledamot, Insynsrådet Länsstyrelsen i Västernorrlands län Ledamot, Insynsrådet Universitetskanslersämbetet Ledamot, Insynsrådet Universitetskanslersämbetet MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

110 Ekonomisk redovisning Noter Not 28 Ersättningar och andra förmåner för ledamöter i Mittuniversitetets styrelse Styrelseledamöter anställda vid Mittuniversitetet (kr) Period i styrelsen Anders Söderholm Morgan Fröling Katarina Lindblad-Gidlund Mikael Nordenmark Ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsperioden till externa ledamöter (kr) Mats Benner Thomas Brühl Yvonne Gustafsson Daniel Kåven Ulf Larsson Rickard Läth Karin Mattsson Weijber Reza Moossavi Margareta Norell Bergendahl Peter Nygårds Caroline Sjöberg Ida Öberg MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

111 Universitetsstyrelsens beslut Styrelsen för Mittuniversitetet har den 16 februari 2017 i Östersund beslutat godkänna årsredovisning för verksamhetsåret Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Mats Benner Thomas Briihl Morgan Fröling. k{ Katarina L Gidlund Rickard Läth Karin Mattsson Weijber Linus Theorell

112 Bilaga 1 Redovisning av takbelopp Tabell 1 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) Utfall avseende perioden Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. HST HPR Utfall Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. total Utb.omr. HST HPR (tkr) (tkr) ersättning Humaniora Teologi 0 Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Farmaci 0 Vård Odontologi 0 Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utb Övrigt Design Konst 0 Musik 0 Opera 0 Teater 0 Media 0 Dans 0 Idrott Summa Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 0 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 165,0 inom Design. Högst får 65 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet Teknik. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

113 Bilaga 1 Tabell 2 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A) B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår 838 Utfall total ersättning enligt tabell Ev. ingående överproduktion Summa (B) Summa (A-B) Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2 Utgående anslagssparande 0 Tabell. Överproduktion Total utgående överproduktion Ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet Utgående överproduktion Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

114 MITTUNIVERSITETETS ORGANISATIONSSKISS Internrevision UNIVERSITETSSTYRELSE REKTOR / PROREKTOR FAKULTET FÖR HUMANVETENSKAP Ekonomivetenskap och juridik Humaniora Hälsovetenskap Omvårdnad Psykologi Samhällsvetenskap Socialt arbete Turismvetenskap och geografi Utbildningsvetenskap FAKULTET FÖR NATURVETENSKAP, TEKNIK OCH MEDIER Arkiv- och datavetenskap Ekoteknik och hållbart byggande Elektronik Data- och systemvetenskap Industridesign Informations- och kommunikationssystem Kemiteknik Kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik Naturvetenskap Ämnesdidaktik och matematik Medie- och kommunikationsvetenskap UNIVERSITETS- BIBLIOTEK Bibliotekskansliet Forskningsnära tjänster Studiemiljö och kommunikation Utbildningsnära tjänster Vetenskaplig informationsförsörjning KOMMUNIKATION OCH SAMVERKAN GEMENSAM FÖRVALTNING Antagningsavdelningen Avdelningen för studieadministration Campusservice Ekonomiavdelning IT-avdelning Personalavdelning Student- och universitetsservice Universitetsledningens stab MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2016

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Vikten av samverkan ur lärosätesoch lärarutbildningsperspektiv

Vikten av samverkan ur lärosätesoch lärarutbildningsperspektiv Vikten av samverkan ur lärosätesoch lärarutbildningsperspektiv Lena Boström Ordförande i RUN, Vice Dekan Professor i pedagogik Leg. Lärare årskurs 4 - gymnasiet i siffror 13 500 studenter 355 kurser 45

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Student vid Linnéuniversitetet 2010

Student vid Linnéuniversitetet 2010 Student vid Linnéuniversitetet 21 Student vid Linnéuniversitetet 21 2 Student vid Linnéuniversitetet 21 Innehåll Inledning 4 Utbildningsutbud 21 5 Registrerade höstterminen 21 7 Sökande till höstterminen

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2013 är avdelningschef Kristina Albertsson, Universitetsledningens kansli.

Kontaktperson för årsredovisningen 2013 är avdelningschef Kristina Albertsson, Universitetsledningens kansli. Mittuniversitetets årsredovisning 2013 Dnr: MIUN 2014/9 Omslagsbild: Söktrycket till Mittuniversitetets utbildningar har ökat under flera år i rad. Inför höstterminen 2013 ökade antalet sökande med 36

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag till vt 2019

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag till vt 2019 Antagning till högre utbildning vårterminen 2019 Statistik i samband med sista anmälningsdag till vt 2019 Antagning till högre utbildning vårterminen 2019 Statistik i samband med sista anmälningsdag vt

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs EFFEKTIVITETSANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2016-02-16 2016/1 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se En uppföljning av studenters aktivitet på kurs Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017 Antagning till högre utbildning höstterminen 2017 Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017 Antagning till högre utbildning höstterminen 2017 Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpnummer 2018-12-11 / 9 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018 Antagning till högre utbildning vårterminen 2018 Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018 Antagning till högre utbildning vårterminen 2018 Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018

Läs mer

Hur många platser finns det i högskolan?

Hur många platser finns det i högskolan? STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2013-12-10 / 13 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2015 7 De senaste åren har forskningen växt inom högskolan medan utbildning på grundnivå och avancerad nivå har minskat i omfattning och det får genomslag

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2009-11-10 2009/8 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008 Hur universitet och högskolor

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2018

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2018 Sid 1 (6) Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2018 et behöriga sökande i första hand till högskoleutbildningar höstterminen 2018 är totalt 326 386 i riket, en minskning med 4 917 personer eller -1,5

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Handlingsplan 2017 RUN

Handlingsplan 2017 RUN Handlingsplan 2017 RUN RUNs för 2017 utgår från de tre insatsområden framlyfta som angelägna teman för regionalsamverkan under den nya avtalsperioden (2017-2019). Områden är definierade utifrån ernas behov,

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-10-20 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-10-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering,

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering, ANMÄLNINGSSTATISTIK En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren 217 Katarina Borne/ Analys och utvärdering, Enheten för utvärdering och lärarutbildning PM: 216:8, Dnr V 216/839 GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2017

Antagning till högre utbildning vårterminen 2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-10-24 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR INRÄTTANDE, NEDLÄGGNING OCH VILANDE AV ÄMNEN/HUVUDOMRÅDEN PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ VID MITTUNIVERSITETET

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR INRÄTTANDE, NEDLÄGGNING OCH VILANDE AV ÄMNEN/HUVUDOMRÅDEN PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ VID MITTUNIVERSITETET MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR INRÄTTANDE, NEDLÄGGNING OCH VILANDE AV ÄMNEN/HUVUDOMRÅDEN PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ VID MITTUNIVERSITETET DNR MIUN 2014/2145 Publicerad: Beslutsfattare:

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Program den 18 mars Högskolesystemet och Högskolans profil Forskningen Utbildningen Samverkan Paneldiskussion och frågor Vad

Läs mer

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2017

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2017 Sid 1 (6) Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2017 Nedgången av antalet sökande till högskolestudier i Sverige fortsätter för tredje höstterminen i rad. I riket som helhet var antalet behöriga sökande

Läs mer

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2016

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2016 Sid 1 (6) Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2016 Efter flera års ökning av antalet sökande till högskolestudier i Sverige så var det ett trendbrott höstterminen 2015 då det totala antalet sökande

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag till ht 2019

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag till ht 2019 Antagning till högre utbildning höstterminen 2019 Statistik i samband med sista anmälningsdag till ht 2019 Antagning till högre utbildning höstterminen 2019 Statistik i samband med sista anmälningsdag

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Sid 1 (6) Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Ökningen av antalet sökande till högskolestudier fortsätter för riket som helhet medan antalet sökande för Umeå universitets del minskade något.

Läs mer

Humanistiska fakulteten

Humanistiska fakulteten HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag 2015-10-13 BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Margareta Hallberg FORSKNING SOM PÅVERKAR

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Sjunkande prestationsgrader i högskolan

Sjunkande prestationsgrader i högskolan Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2010-08-31 2010/10 Sjunkande prestationsgrader i högskolan Under den senaste femårsperioden har studenternas

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016 Regional Gymnasiesamverkan

Verksamhetsrapport 2016 Regional Gymnasiesamverkan Verksamhetsrapport 2016 Regional Gymnasiesamverkan 1 Inledning Regional gymnasiesamverkan har varit ett av projekten i utbildningsstrategin from 2011-2015 och finns idag med som en del i det nya processområdet

Läs mer

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp STATISTIK & ANALYS Ingeborg Landgren 2004-11-22 Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp Resurstilldelningssystemet för grundläggande utbildning

Läs mer

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14 STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 1 (7) Bilaga 2 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2015, STUDENTREKRYTERING OCH STUDENTKOMMUNIKATION

HANDLINGSPLAN 2015, STUDENTREKRYTERING OCH STUDENTKOMMUNIKATION HANDLINGSPLAN 2015, STUDENTREKRYTERING OCH STUDENTKOMMUNIKATION INFÖR STUDENTREKRYTERINGEN 2015 Tillsammans med fakulteterna har vi tagit fram gemensamma vägval och prioriteringar för att skapa förutsättningar

Läs mer

VERKSAMHET De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen(1992:1434).

VERKSAMHET De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen(1992:1434). Regeringsbeslut III:8 Utbildningsdepartementet 2018-12-20 U2016/03638/UH U2017/00142/UH U2018/03001/UH U2018/04751/BS (delvis) U2018/04780/UH universitet och högskolor Regleringsbrev för budgetåret 2019

Läs mer

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport UKÄ ÅRSRAPPORT 2019 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport 26 UKÄ ÅRSRAPPORT 219 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Intresset för högskolestudier är fortsatt stort och

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2018

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2018 Antagning till högre utbildning höstterminen 2018 Statistik i samband med första urvalet ht 2018 Antagning till högre utbildning höstterminen 2018 Statistik i samband med första urvalet ht 2018 Universitets-

Läs mer

Tekniskt basår med fokus på tjejer

Tekniskt basår med fokus på tjejer Tekniskt basår med fokus på tjejer Den här korta rapporten är en delrapport om basårsutbildningar med fokus på kvinnor. I en fortsatt studie under våren 2017 kommer detta material att kompletteras med

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

10 20 visning sredo År

10 20 visning sredo År Årsredovisning 2010 Mittuniversitetets årsredovisning 2010 Dnr: MIUN 2010/2059 Omslagsbild: Antalet studenter vid Mittuniversitetet har aldrig varit fler. Ökningen under 2010 är störst i landet. Foto:

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan

Trender och tendenser i högskolan Trender och tendenser i högskolan Högskolans utbildningskapacitet på grundnivå och avancerad nivå utnyttjas nu till fullo. Sedan flera år utbildar universiteten och högskolorna fler studenter än anslagen

Läs mer

En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 2017

En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 2017 ANMÄLNINGSSTATISTIK En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 217 Katarina Borne/ Kvalitet och analys, Enheten för utredning och lärarutbildning PM: 217:1, Dnr V 217/56 GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2019

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2019 Antagning till högre utbildning höstterminen 2019 Statistik i samband med första urvalet ht 2019 Antagning till högre utbildning höstterminen 2019 Statistik i samband med första urvalet ht 2019 Universitets-

Läs mer

VERKSAMHET De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen(1992:1434).

VERKSAMHET De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen(1992:1434). Regeringsbeslut II:6 Utbildningsdepartementet 2019-06-27 U2019/02262/BS (delvis) U2019/02337/UH universitet och högskolor Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende universitet och högskolor 8bilagor

Läs mer

Vad diskuterades på Rektors inspirationsdagar aug? En sammanfattning

Vad diskuterades på Rektors inspirationsdagar aug? En sammanfattning Vad diskuterades på Rektors inspirationsdagar 24-25 aug? En sammanfattning Våra tillgångar Närhet, tillgänglighet och flexibilitet - Litenhet som tillgång. Snabbrörliga. Flexibla. - Nytt universitet. Mottagligt

Läs mer

Övergripande: https://www.miun.se/program https://www.miun.se/utbildning/kurser/

Övergripande: https://www.miun.se/program https://www.miun.se/utbildning/kurser/ 1 2 3 4 Övergripande: https://www.miun.se/program https://www.miun.se/utbildning/kurser/ Urval: Betyg och högskoleprov Antagning: http://statistik.uhr.se/ 5 https://www.miun.se/utbildning/safunkardet/funktionsnedsattning/

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Gymnastik- och idrottshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Kort om högskolan Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) hade i medeltal 17 behöriga sökande per plats 2006. Därmed är GIH det lärosäte i landet som sammantaget har högsta

Läs mer

Kommunikationsplan utbildningsstrategi

Kommunikationsplan utbildningsstrategi 2016-04-18 Eva Wiktorsson/KOM för prolongeringsperioden 2016 2017 Innehållsförteckning Dokumenthistorik... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Framgångsfaktorer i kommunikationen... 3 Kommunikationsmål... 3 Kommunikationsansvar...

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH 2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015

Läs mer

Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning

Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning Budget 2017 Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2017 avseende utgiftsområde 16

Läs mer

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde Bilaga till protokoll från rektorssammanträde 2002-04-09 GÖTEBORGS UNIVERSITET VERKSAMHETSUPPDRAG B1 1700/01 2000-2002, ssk 2002 Humanistiska fakultetsnämnden Övergripande mål och riktlinjer för verksamheten

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga

Läs mer

Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015

Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015 PM 2015:185 RI (Dnr 110-1187/2015) Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-03-08 2011/2 Regnr: 63-17-2011 Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare Studentantalet

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I LÄRARUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR VERKSAMMA LÄRARE

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I LÄRARUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR VERKSAMMA LÄRARE VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I LÄRARUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR VERKSAMMA LÄRARE 2018-06-15 FYRA LÄRAREXAMINA FEM PROGRAM Grundlärarprogrammet Ämneslärarprogrammet Kompletterande pedagogisk

Läs mer

Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016

Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016 Budget 2016 Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016 Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2016 avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,

Läs mer

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017

Läs mer

Kallelse till ledningsråd

Kallelse till ledningsråd Kallelse till ledningsråd 2012-03-07, R2-014, kl 10.00 12.00 Ärenden 1. Information från ledningsgruppen 2. Synpunkter på planeringsdirektiv (bilaga 1) 3. Riktlinjer för nya arbetstidsavtalet 4. Riktlinjer

Läs mer

Fortsatt färre nybörjare i högskolan

Fortsatt färre nybörjare i högskolan STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 2013-12-10 / 12 Analysavdelningen Handläggare Torbjörn Lindqvist 08-56 30 87 07 Torbjorn.Lindqvist@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2015

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2015 UF 46 SM 1501 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2015 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Samhällsvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Samhällsvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-12 BESLUTAD AV: Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Birger Simonson, Malin Broberg och

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2018

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2018 Antagning till högre utbildning höstterminen 2018 Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2018 Antagning till högre utbildning höstterminen 2018 Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2018

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 HUMANISTISKA FAKULTETEN DATUM: 2014-01- 15 AVSÄNDARE: Dekanus Margareta Hallberg KONTAKTPERSON: Kanslichef Anna Nordling FORSKNING SOM PÅVERKAR nu bättre samordning

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Uppföljning av studenters aktivitet på kurs

Uppföljning av studenters aktivitet på kurs STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning / löpnummer 2018-02-20 /01 Analysavdelningen Handläggare Tomas Gustavsson 08-563 086 44 Tomas.gustavsson@uka.se Uppföljning av studenters aktivitet på kurs Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2013-12-03 / 11 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Analysrapport Februari 2016 Tema: Genomströmning och inaktiva studenter

Analysrapport Februari 2016 Tema: Genomströmning och inaktiva studenter 2016-03-08 Carina Wikstrand Analysrapport Februari 2016 Tema: Genomströmning och inaktiva studenter Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Begrepp... 2 Utfall 2015... 3 Sökande och antagna... 5 Registreringar

Läs mer

Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN DATUM: Dnr V 2017/703. BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse

Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN DATUM: Dnr V 2017/703. BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Handelshögskolan DATUM: 2017-10-26 Dnr V 2017/703 BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse KONTAKTPERSON: Catharina Tillman FORSKNING SOM PÅVERKAR Fortsatt

Läs mer