Föräldramejlen. Årsrapport 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldramejlen. Årsrapport 2012"

Transkript

1 Föräldramejlen Årsrapport 2012

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter 2013 Rädda Barnen Sammanställning av statistik: Olivia Bialkowska Text: Maja Salsbäck, Olivia Bialkowska Omslagsfoto: David Fredriksen Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: info@raddabarnen.se

3 Innehåll 1. Förord 1 2. Sammanfattning 2 3. Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl 3 4. Ditt bollplank som idrottsförälder 4 5. Mejl Huvudproblem i mejlen Information om barnet och den som tar kontakt Barnets kön Barnets ålder Vilket problem är vanligast i vilken åldersgrupp Barnets familj Vem tar kontakt Vem tar kontakt om vad 13

4

5 1. Förord Föräldratelefonen och mejlen är på många sätt en fantastisk verksamhet. Den utmärks av dels ett personligt stöd och tilltal, dels av att svararna har en självklar utgångspunkt i FN:s Barnkonvention, och principen om det bästa för barnet, vilket utgör grunden för alla samtal och svar. Det är just det som skiljer Rädda Barnens verksamhet från andra liknande verksamheter. Den är också unik eftersom vi erbjuder en jämställd dialog föräldrar emellan. Det är inte en expert som talar om vad föräldern ska göra utan samtalet är för det mesta en process. Den som tar kontakten kommer ofta själv med lösningen medan kontakten pågår. Flera av de föräldrar som kontaktar telefonjouren utrycker sin tacksamhet över det stödet de fått. Sannolikt bidrar samtalet till att deras barn får det bättre. Det är ett mycket värdefullt resultat. Det är också värdefullt att Rädda Barnen kan erbjuda personer som vill göra en konkret insats att bli del av en väl fungerande verksamhet. Om vi genom kontakten har lyckats förhindra ett enda omhändertagande skulle verksamheten kunna betraktas som lönsam. Under senare år har utbudet av föräldrastöd i samhället vuxit och blivit mer lättillgängligt. Kommuner och privata aktörer erbjuder kurser i föräldraskap, media har frågespalter där föräldrar kan få råd av barnpsykologer och på Internet har sajter om föräldraskap och familjeliv blivit alltmer populära. Möjligheterna till stöd finns lite var stans och således är alternativen till Föräldramejlen idag långt större än för sju år sedan när verksamheten startade. Det har alltid förts en diskussion om att samtalen till Föräldratelefonen måste öka och svararna utrycker ofta missnöje över att de får för få samtal. Det är lätt att tro att föräldrar inte hör av sig för att de inte känner till att Föräldratelefonen finns, och kanske är det så. Medan det totala antalet kontakter till Föräldratelefonen har minskat något uppvisar mejlen en obetydlig ökning av så kallade förstagångskontakter. Telefon och mejl har kapacitet att ta fler samtal/mejl än vad som görs idag och många fler föräldrar skulle kunna få stöd. Under våren 2011 har en oberoende konsult undersökt Rädda Barnens föräldrastödjande arbete. Kartläggningen låg till grund för Strategi för Rädda Barnens arbete med föräldradialog med samhällsperspektiv. I Strategin återfinns bl.a. ett förslag kring att bedriva öppna föräldraträffar i socioekonomiskt utsatta områden och på det sättet utöka Rädda Barnens föräldrastödjande insatser. Under 2011 lanserade Rädda Barnen ett samarbete med Riksidrottsförbundet (RIF). Avsikten var att marknadsföra föräldratelefonen och mejlen hos målgruppen idrottsföräldrar och uppmana dem att ringa eller mejla om de vill diskutera problem i relation till deras barns fritidsaktivitet. Samarbetet bröts på det nationella planet men fortsätter lokalt på några håll i landet. De senaste åren har verksamheten genomgått en del organisatoriska förändringar, främst när det gäller det personella stödet och de ekonomiska rutinerna. Förändringarna i kombinationen med minskande antalet kontakter har skapat osäkerhet och oro kring Föräldratelefonens framtid och en del svarare valde att lämna verksamheten. Antalet svarare i mejlen har däremot ökat och består idag av nio personer som dagligen, året runt svarar på frågor från oroliga föräldrar. Jag vill tacka alla er som med ert kunnande, fantastiska arbete och tålamod gör skillnad för många barn. Maja Salsbäck, Verksamhetsutvecklare och ansvarig för Föräldratelefonen/mejlen 1

6 2. Sammanfattning Föräldramejlen har under 2012 fått in sammanlagt 297 mejl. Av dessa är 167 så kallade förstagångskontakter och övriga 130 är fortsatta konversationer mellan mejlare och svarare. För att statistiken inte ska bli missvisande är det de 167 förstagångskontakterna vi har fokuserat på. I Föräldramejlen har svararna en utmaning med att föra statistik över samtalen, eftersom det kan vara svårare att veta hur gamla barnen är, om de bor med sammanboende föräldrar, vad problemet egentligen är, och så vidare. Jämfört med Föräldratelefonen, så har man inte samma möjlighet att fråga och få svar, vilket är en av anledningarna till att många mejl - hela 35 procent - hamnar under kategorin annat problem och framgår ej när man statistikför dem. Det är även betydligt fler procent där man inte känner till åldern på barnet, 31 procent, och i 36 procent av fallen finns det ingen information om hur barnets familj och boendesituation ser ut. Där vi har information så ser vi att problem kring skilsmässa och konflikter kring vårdnad, boende och umgänge tar upp stor plats i Föräldramejlen. 13 procent av mejlen handlar om dessa Sedan år 2011 har vi genom ett samarbete med Riksidrottsförbundet uppmärksammat idrottsrelaterade problem i statistiken. I år utgör dessa 7 procent av totala antalet kontakter i Föräldramejlen. Vi kan konstatera att minst antal mejl handlar om barn under 2 år, och unga vuxna från 18 år och uppåt; 2 procent respektive 5 procent. Övriga åldersgrupper ligger någorlunda jämnt fördelade på mellan procent. Även i de fallen vi känner till barnens kön så är det relativt jämnt fördelat med ca 23 procent flickor och 28 procent pojkar. När det gäller barnets familj och boendesituation är det hela 37 procent av mejlen där man inte vet hur det ser ut. Detta gör det svårt att dra några slutsatser. 17 procent uppges bo med båda föräldrarna och 13 procent bor med en ensamstående mamma. Det är jämförelsevis en stor skillnad mot Föräldratelefonen, där 34 procent bor bara med sin mamma. Kanske vore det så att skillnaden skulle jämnas ut om man hade uppgifter om boendesituationen i samtliga inkommande mejl. Precis som med Föräldratelefonen är det mammorna som oftast tar kontakt - i 55 procent av mejlen är det en mamma som skriver. Vi ser också en stor ökning, ca 10 procent, av kontakter från människor som har en annan relation till barnet än att vara deras vårdnadshavare. Under 2012 kom 31procent av mejlen från andra personer än föräldrarna. Antalet pappor som tar kontakt har minskat de senaste åren och ligger nu på endast 8 procent. Till Föräldratelefonen kan alla ringa måndag-fredag kl. 18:00-21:00 och lördag kl. 13:00-16:00 på telefonnummer Till Föräldramejlen kan alla skriva på foraldrar@raddabarnen.se, alla dagar i veckan, dygnet runt. 2

7 3. Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl Rädda Barnens Föräldratelefon har funnits sedan startades också Föräldramejlen. Båda Föräldratelefonen och Föräldramejlen bemannas av ideellt arbetande Rädda Barnenmedlemmar på sex olika orter i Sverige: Göteborg, Malmö, Norrköping, Karlstad, Uppsala och Östersund. Alla svarare är själva föräldrar och har genomgått Rädda Barnens utbildning i föräldratelefoni. De har också gått igenom en personlig djupintervju med en psykolog, där de har bedömts som lämpliga för uppgiften. Rädda Barnen jobbar för att stärka föräldrar i deras föräldraskap. För de allra flesta barn är föräldrar och vårdnadshavare de mest framträdande personerna i deras liv. Det stöd som svararna i Föräldratelefonen och -mejlen bidrar med är därför av största vikt, inte bara för föräldrarna utan även för barnen. Vi tror att trygga föräldrar ger trygga barn. Ibland är det inte helt lätt att veta vad som är rätt och vad som är fel. För det mesta är föräldraskapet en härlig upplevelse, men ibland dyker det upp utmaningar som kan vara svåra att hantera. Vi tror att alla föräldrar behöver stöd ibland Föräldratelefonen och Föräldramejlen finns till för alla de tillfällen då man känner att man behöver någon att bolla med. Svararna har gott om livserfarenhet att dela med sig av, de lyssnar och ger stöd när det som bäst behövs. De kan hjälpa till att bena upp problem, sortera tankar och känslor och resonera kring vad som kan leda till förändring. Alla föräldrar är välkomna att kontakta Föräldratelefonen och Föräldramejlen. Inget problem är för litet eller för stort; det kan gälla allt från oro och små vardagliga problem som de flesta känner igen sig i, till större frågor av mer allvarlig karaktär. Både mammor och pappor ringer och mejlar, och ibland även andra vuxna i ett barns närhet som känner oro för barnet. Alla samtal är anonyma, både för den som ringer och den som svarar. Det skrivs inga journaler över samtalen, utan förs endast kortfattad statistik över alla kontakter. Samtalen kostar bara en markering. Öppettider och kontakt Föräldratelefonen har öppet måndag-fredag kl. 18:00-21:00 och lördag kl. 13:00-16:00. Den nås på telefonnummer Till Föräldramejlen kan man skriva på foraldrar@raddabarnen.se alla dagar i veckan, dygnet runt. Svar får man inom ett par dagar. Om du själv vill bli svarare, eller av en annan anledning vill komma i kontakt med Föräldratelefonen och mejlens ansvariga Maja Salsbäck: ring , eller skicka ett mejl till maja.salsback@raddabarnen.se. Hjälp gärna till att sprida information om Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl. Foldrar och affischer kan beställas via ansvariga på närmaste regionkontor: Region Öst: Maria Netz maria.netz@rb.se Region Väst: Åsa Pedersen sara.lidgren-ntini@rb.se Region Nord: Jenny Lindahl jenny.lindahl@rb.se Region Syd: Maja Salsbäck maja.salsback@rb.se 3

8 4. Ditt bollplank som idrottsförälder Rädda Barnens Föräldratelefon och mejl har alltid varit öppen för alla föräldrar. Sedan 2011 satsar vi även särskilt på att nå föräldrar med barn aktiva inom idrotten. Att delta i en idrott är bra för både kropp och själ. Att följa med och stötta sina barn på träning och match är det bästa man kan göra som förälder. Men det är inte alltid så lätt att vara idrottsförälder. Hur ska man stötta sitt barn på bästa sätt? Vad gör du som vuxen när du ser en annan mamma eller pappa ta över såväl tränarens som domarens roll från läktaren. Vad säger du som vuxen till en tränare som tycker att det är okej att toppa ett lag med 7-åringar? Hur ska man agera om ett barn far illa på ett eller annat vis? Syftet med att uppmärksamma idrottsfrågor är att förebygga diskriminering och kränkningar inom barn- och ungdomsidrotten. Att stötta idrottsföräldrar när problem uppstår är att också stötta deras barn. En sammangående trend för både Föräldratelefonen och Föräldramejlen är att majoriteten av kontakterna handlar om mobbning eller orättvis behandling av barnet. Först och främst av tränaren men även andra barn. Det kan ofta gälla barn som blir utfrysta eller uteslutna från matcher, men även kränkande behandling och att föräldrarna inte får något gensvar från tränaren. Det som särskiljer Föräldratelefonen och Föräldramejlen är att föräldrar eller anhöriga oftast väljer att ta kontakt via mejl när problemet rör mer komplexa frågeställningar. Det är möjligt att vissa kan känna att det är mycket lättare att skriva än att prata i telefon när det gäller svårare ämnen. Vid de tillfällen då mejl kommer in som rör barn som far illa i idrotten kan ämnet handla om t.ex. dåligt språkbruk eller oacceptabelt beteende hos vuxna inför barn, särbehandling av pojkar och flickor eller ett olämpligt förhållande mellan barn och tränare. 4

9 5. Mejl 2012 Under 2012 inkom sammanlagt 297 mejl till Rädda Barnens Föräldramejl. Av dessa var det 167 mejl som skickades av personer som tog kontakt med Föräldramejlen för första gången. De övriga 130 mejlen är fortsatta konversationer mellan svararen och den som tar kontakt. I texten kommer vi i huvudsak att utgå ifrån statistik från de mejl som för första gången kontaktar Föräldramejlen, men i flera av tabellerna redovisas även samtliga mejl. Det är väldigt sällan som ett mejl bara handlar om en enda sak. Ett problem kan ha många olika orsaker, vilket gör att flera ämnen ofta kommer upp i mejlen. Det kan även vara svårt att skilja dem från varandra. I Föräldramejlen kan det vara betydligt svårare än i Föräldratelefonen att få en riktig förståelse för vad problemen egentligen handlar om. I vissa fall är mejlen väldigt kortfattade och man har inte samma möjlighet att diskutera och ställa följdfrågor. Detta har resulterat i att majoriteten av mejlen i Föräldramejlen måste sorteras in under kategorin Annat problem, eftersom de inte riktigt passar in under någon av de andra kategorierna. Under 2012 uppdaterades blanketten som svararna fyller i, för att undvika att alltför många mejl hamnar under Annat problem. Man kommer också att arbeta mer med svararna med att definiera och öka förståelsen för vad varje kategori innebär. Följande avsnitt redovisar statistik 1 över det man upplever som huvudproblem i mejlen, egenskaper kring barnet och kring den som ringer. 1 Statistiken som anges i procent är avrundat till en decimal, varför totalsumman i tabellerna inte alltid blir 100%. 5

10 Tabell 1. Huvudproblem i mejlen 5.1 Huvudproblem i mejlen Huvudproblem Antal Antal mejl Procent kontakter Procent Annat problem Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet Känslor av otillräcklighet som förälder Våld och övergrepp i familjen Barn inom idrotten, idrottsrelaterade problem Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska Övriga problem i familjen Problem i skolan Barn som placerats/riskerar att placeras i institution Barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp, förövaren ej inom familjen Barnets utveckling och problem med gränssättning Psykisk ohälsa i familjen Depression, självdestruktivitet hos barnet Missbruk i familjen Riskbeteende Totalt Annat problem Under 2012 hamnade hela 35 procent av mejlen under kategorin annat problem, vilket är en klar majoritet. Här kan mejlen även handla om en massa olika saker, till exempel problem med barnets pojk- eller flickvän och små barn som inte vill gå till förskolan. En mamma är orolig över sin 16-åriga dotter som har fått reda på att hon är gravid. Mamman anser att dottern borde göra abort men dottern vill inte. Mamman bekymrar sig över att dottern inte förstår vilket ansvar det är att få ett barn. 6

11 Skilsmässa, konflikter om vårdnad, boende och umgänge 12.6 procent av mejlen handlade om problem och oro i relation till en skilsmässa, och problem med vårdnad, boende och umgängesfrågor. Det kan gälla familjer där föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet men är oense om något, till exempel vilken skola barnet ska gå i. Det kan det handla om ett barn som inte vill träffa en förälder eller en förälder som inte vill träffa barnet, eller om svåra vårdnadstvister mellan föräldrarna. Det händer även att föräldrar tar kontakt för att få råd och stöd om hur de bäst ska ordna för barnet med boende, skola och förskola vid en separation. En mamma är bekymrad över att pappan till hennes 3-åriga dotter inte vill ha något med henne att göra. Pappan säger att dottern inte är hans och mamman känner sig sårad och arg. Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 10.2 procent handlar om någon form av psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet, som inte klassas som depression. Det kan gälla barn med en fysisk sjukdom, tvångstankar, fobier eller liknande, och även övervikt anges. Ibland mejlar föräldrarna för att de oroar sig över symptom på sjukdomar. Familjen misstänker att deras 13-åriga son har ADHD då han har svårt att hänga med i skolan och kan inte sitta still, men vet inte vart de ska vända sig då de behöver mer hjälp och information om diagnosen. Otillräcklighet som förälder 9 procent av mejlen handlar om känslor av otillräcklighet som förälder. Föräldrarna som tar kontakt tvivlar ofta på sig själva. De kan vara utbrända, deprimerade, stressade eller känna sig ensamma. De kan även uppleva att de har svårt att tillgodose barnets behov ordentligt, eller att de lätt tappar humöret i stressande situationer. En mamma ringer eftersom hon känner att hon har tappat tålamodet med sin 7-årige son. Oftast kommer hon hem sent från jobbet och orkar då inte ge sin son den uppmärksamhet hon tycker han borde få då han skriker hela tiden. På helgerna vaknar sonen kl 6 och mamman måste gå upp. Pappan borde kanske ta över lite mer ansvar på helgerna, så mamman får vila ut? Aggressivitet, utåtagerande beteende hos barnet 6.6 procent. Bland äldre barn kan mejlen handla om aggressivt och eventuellt hotfullt beteende mot föräldrar och syskon. Bland yngre barn gäller det vredesutbrott och att man ger sig på yngre syskon. En mormor mejlar och är orolig över att hennes barnbarn slår sin lillasyster och hotar att skada henne och sina föräldrar när de försöker sätta gränser. Hon tycker att föräldrarna borde stå fast vid sina principer och att de nu ger efter allt för lätt. Övriga problem i familjen 4.8 procent. Till övriga problem i familjen räknas de som inte hör till våld, missbruk, psykisk ohälsa eller relationsproblem. Det kan bland annat gälla dödsfall eller sjukdom i familjens närhet och ekonomiska problem. 7

12 En pappa är osäker hur han ska prata med sin 7-årige son om att hans bästa kompis har omkommit i en bilolycka. Våld och övergrepp i familjen 4 procent. Våld och övergrepp i familjen kan ibland hänga ihop med någon form av missbruk i familjen. I vissa fall kan det vara en pappa som dricker och blir våldsam, eller en mamma som skadar sina barn. Ibland handlar det om sexuella övergrepp eller misstanken om att ett barn utsätts för det. Våldet behöver inte vara riktat direkt mot barnet, utan det kan lika gärna gälla en förälder som misshandlar den andre. En granne är orolig över att grannflickan blir utsatt för övergrepp av sin far. Grannen har hört konstiga ljud och att flickan har skrikit att pappan ska sluta och att hon inte vill. Barn inom idrotten, idrottsrelaterade problem 4 procent. Denna kategori finns med sedan oktober 2011, eftersom det var då samarbetet med Riksidrottsförbundet startade. Idrottsrelaterade problem kan gälla allt ifrån hur man ska peppa och motivera sina barn, till allvarliga saker som utfrysning och kränkande behandling. Vanligt är att de som tar kontakt reagerar på att idrotten är så resultat- och tävlingsorienterad och ibland ger de bästa barnen mer uppmärksamhet. En mamma är upprörd över att hennes 10-åriga flicka inte får de simmärken som hon förtjänar. Mamma tror att simläraren behandlar flickan annorlunda eftersom hon inte är av svenskt ursprung Problem i skolan 4 procent. Problem i skolan kan röra allt från skoltrötthet och inlärningssvårigheter till mobbning och konflikter med klasskamrater. Det är något vanligare bland tonåringar än bland yngre barn. Den 14-åriga flickan kommer hem gråtande efter skolan. Hon säger att hon inte längre orkar med mobbningen i skolan och vill inte gå dit igen. Mamman har pratat med skolan, men inget görs för att förhindra det flickan utsätts för och flera lärare tar dessutom mobbarnas parti. Riskbeteende 2 procent. Här handlar alla kontakter om tonåringar och vuxna barn. Det kan gälla till exempel överdrivet bruk av alkohol, droger, riskabla sexvanor, kriminalitet eller rasfientlighet. En pappa är bekymrad över sin 18-årige son som har flyttat hemifrån. Sonen har ett spelberoende där han har förlorat mycket pengar, han har även lån som han inte har betalat tillbaka, förlorar sina jobb hela tiden och lägenheten är aldrig städad. Barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp utom familjen 2 procent. I denna kategori handlar mejlen om barn som har blivit utsatta för våld och sexuella övergrepp utanför familjen eller barn som utsätter andra barn för våld och övergrepp. Det kan till exempel handla om en flicka som har blivit våldtagen eller en pojke som blivit misshandlad. 8

13 En tonårig pojke har blivit misshandlad av jämnåriga pojkar när har var på väg hem. Pojken är rädd att lämna huset där han bor och föräldrarna behöver råd kring vad de ska göra och vem de kan kontakta. Barn som placerats eller riskerar att placeras i institution 1.2 procent. Hit räknas mejl om barn som riskerar att bli eller redan har blivit placerade i familjehem eller på institution, till exempel på grund av att föräldrarna anses oförmögna att ta han om barnet. 17-årig flicka har placerats på ett familjehem och följer inte de uppsatta reglerna och rymmer gång på gång hem till sin mamma. Mamman är orolig över att hon inte kommer att få träffa sin dotter mer om dottern inte följer sina avtalade tider. Barnets utveckling och problem med gränssättning 1.2 procent. I mejl gällande oro kring barnets utveckling och gränssättning kan det röra sig om TV- och datorvanor, eller hur dags man behöver vara hemma på kvällen. Bland mindre barn kan det till exempel handla om att få barnet att sova i sin egen säng. En mamma är bekymrad över sin 13-åriga dotter som bryter sitt avtal om att komma hem en viss tid. Hon spendera flera timmar ute och försummar skolarbetet. Mamman har bemöts med ilska när hon konfronterat dottern. Vad ska mamman göra när dottern bara struntar i vad hon säger? Psykisk ohälsa i familjen 1.2 procent av mejlen handlar om psykisk ohälsa när det inte avser barnet. Det kan vara en eller båda föräldrarna, ett syskon eller någon annan nära släkting som har psykiska problem. En pappa är bekymrad över att den 5-åriga dottern har blivit rädd för sin store bror som har en bipolär sjukdom. Han är osäker på hur han ska bemöta sin dotter och sin son så de båda två får större förståelse för varandras situation. Depression, självdestruktivitet hos barnet 0.6 procent. Detta ämne är vanligast bland tonårsbarn. Det gäller till exempel depression, ätstörningar eller barn som skadar sig själva på något sätt. En mamma har märkt att hennes 15-åriga dotter har konstiga märken på armen, men dottern vill inte svara på mammans frågor. Mamman är osäker på hur hon ska hantera situationen så att flickan får den hjälp hon behöver. Missbruk i familjen 0.6 procent. Missbruk i familjen gäller oftast föräldrarna, men kan även röra syskon. Det hänger ofta ihop med våld och/eller psykiska ohälsa. En mamma är orolig över att hennes 16-årige son som ser upp till sin pappa ska ta efter honom och dricka alldeles för mycket. Hon är osäker på hur hon ska gå tillväga då sonen inte vill lyssna. 9

14 5.2 Information om barnet och den som tar kontakt Barnets kön När det gäller fördelningen på barnets kön är det ganska ofta som könet inte framgår. I de fall vi har information så är fördelningen 28 procent pojkar och 23 procent flickor. Tabell 2. Barnets kön Barnets kön Antal mejl Procent Antal kontakter Procent Flera barn Pojke Flicka Framgår ej Totalt Barnets ålder När det gäller barnets ålder är det väldigt ofta som det inte alls framgår i mejlen hur gamla barnen är. I de fall då de framgår är det någorlunda jämnt fördelat mellan åldrarna 2 och 17 år. Minst antal mejl handlar om de allra yngsta barnen, de under 2 år. Tabell 3. Barnets ålder Barnets ålder Antal mejl Procent Antal kontakter Procent Under 2 år år år år och äldre Framgår ej Flera barn i olika åldrar Totalt Vilka problem är vanligast i vilken åldersgrupp? I tabell 4 utgår vi från de fall då vi vet hur gammalt barnet i fråga är. De mejl där vi inte vet åldern på barnet, eller där det handlar om flera barn är inte med. 10

15 Här kan vi se vilka huvudproblem man anger som vanligast i respektive åldersgrupp. Vi kan till exempel se att problem gällande annan psykisk eller fysisk ohälsa är vanligt hos tonårsgruppen. Hos barn i åldern 7-12 år utmärker sig utåtagerande beteende, och för de lite mindre barnen i åldern 2-6 år är det främst känslor av otillräcklighet som förälder som är vanligast. Kategorin Annat problem är mycket vanlig i alla åldrar. Tabell 4. Vilka problem är vanligast i vilken åldersgrupp? Ålder Huvudproblem 18 år och Under 2 år 2-6 år 7-12 år år äldre Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet Annat problem Barn inom idrotten, idrottsrelaterade problem Barn som placerats/riskerar att placeras i institution Våld och övergrepp utom familjen Barnets utveckling och problem med gränssättning Depression, självdestruktivt beteende hos barnet Känslor av otillräcklighet som förälder Missbruk i familjen Problem i skolan Psykisk ohälsa i familjen Riskbeteende Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska Våld och övergrepp i familjen Övriga problem i familjen Totalt Barnets familj I Föräldramejlen är det svårt att se hur barnets familj ser ut. Ofta framgår det inte om barnet till exempel bor med en ensamstående mamma, med båda föräldrarna, i växelvis boende eller på annat sätt. 11

16 I de fall vi vet hur det ser ut kan vi dock se en stor skillnad mot hur det ser ut i Föräldratelefonen. I Föräldramejlen är det vanligast att barnet bor hos båda föräldrarna, medan det i Föräldratelefonen är vanligast att barnet bor med en ensamstående mamma. Tabell 5. Boendesituation Boendesituation Antal mejl Procent Antal kontakter Procent Med båda föräldrarna Växelvis Med ensam mamma Med ensam pappa Med förälder och styvförälder Annat alternativ Framgår ej Totalt Vem tar kontakt? I Föräldramejlen och Föräldratelefonen har det alltid varit mammorna som har varit de som tagit mest kontakt fortsätter på samma sätt, där 55 procent av mejlen skickades av mammor, medan endast 8procent skickades av pappor. Siffran för att någon annan än barnets föräldrar tar kontakt har ökat jämfört med 2011 då det låg på 21 procent, och 2012 då det var 31 procent. Tabell 6. Vem tar kontakt? Vem tar kontakt? Antal mejl Procent Antal kontakter Procent Mamma Pappa Annan Framgår ej Totalt Vem tar kontakt om vad? I tabell 7 nedan ser vi vilket som var det vanligaste ämnet att skriva om ifall man skriver som mamma, pappa eller som person med en annan relation till det berörda barnet. Vi ser att 12

17 papporna oftast skriver om skilsmässo- och vårdnadsfrågor, samt det som kategoriseras som annat problem. Mammorna skriver oftast om känslor av otillräcklighet som förälder, andra frågor, och liksom papporna om skilsmässo- och vårdnadsfrågor. När någon annan än föräldrarna tar kontakt så står andra frågor och annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet högst upp på listan. Tabell 7. Vem tar kontakt om vad? Vem tar kontakt? Huvudproblem Mamma Pappa Annan Framgår ej Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet Annat problem Barn inom idrotten, idrottsrelaterade problem Barn som placerats/riskerar att placeras i institution Barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp inom familjen Barnets utveckling och problem med gränssättning Depression, självdestruktivt beteende hos barnet Känslor av otillräcklighet som förälder Missbruk i familjen Problem i skolan Psykisk ohälsa i familjen Riskbeteende Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska Våld och övergrepp i familjen Övriga problem i familjen Totalt

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012 Föräldratelefonen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009 Föräldratelefonen och Föräldraen Årsrapport 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Samtal om tonåringar

Samtal om tonåringar Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldra, årsrapport 2007 Samtal om tonåringar Min tonåring håller på att ta över mitt liv. Min son vill bo hos mig halva tiden men jag vet inte hur jag ska få hans mamma

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett

Läs mer

KUNSKAP TILL PRAKTIK

KUNSKAP TILL PRAKTIK KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Detta är en tipsrunda om barnkonventionen som du kan använda på till exempel ett läger eller en träff i din verksamhet för barn och unga.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Förskolan Barnens värld 2012/2013

Förskolan Barnens värld 2012/2013 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Förskolan Barnens värld 2012/2013 Inledning Vår förskola ska vara en plats för glädje, lek och utveckling. Vi ska ge varje barn de bästa möjligheterna

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER DET KANSKE ÄR LITE HEDER Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Rådgivning och stöd i botkyrka

Rådgivning och stöd i botkyrka Rådgivning och stöd i botkyrka En guide sammanställd av socialtjänsten i Botkyrka. Hit kan du vända dig! At www.botkyrka.se, catalogues are available in suomeksi, English, español, ا ل ع ر ب ي ة.. and

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE?

VILKEN MÅLSÄTTNING HAR DU SOM FÖRÄLDER FÖR DITT BARNS IDROTTANDE? DEN STÖDJANDE FÖRÄLDERN Du som förälder kommer finnas där för ditt barn oavsett om han lyckas eller misslyckas Vi ledare vill inte att du som förälder skall vara tyst En förälder blandar ofta ihop vägskylten

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR SID 1 (12) 2012-10-29 2018-03-21 FÖRSKOLAN GÖKBOET 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR Förskolan Gökboet Göksholmsbacken 45 SID 2 (12) Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om

Läs mer

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Marierovägens Förskola Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill

Läs mer

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola är att barnen

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006. Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor

Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006. Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006 Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Anna Olli och Ida Adolfsson Vår vision Vi vill att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

REFLEKTIONSKORT för pedagoger 1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång.

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN ? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Pappor står utanför lagen

Pappor står utanför lagen 1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer