Mätningsanvisningar. Version Svensk geoprocess. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

Transkript

1 Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter

2 2 (116) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING /xxxx VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Utkast arbetsgrupp x-xx Grundversion framtagen Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Namn namn (företag)

3 3 (116) Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas dataproduktspecifikationer (DPS) för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Arbetet med att utforma och förvalta DPS:erna har bedrivits i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. DPS:erna använder standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder och utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med INSPIRE:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion För att kunna utbyta användbara data tydligt och effektivt behöver man veta hur data är strukturerat vid leverans (strukturell överensstämmelse med en gemensam modell/standard) samt att man avser samma sak med en viss benämning, t.ex. att en stolpe är samma sak i både en kommun i södra Sverige som i en kommun i norra Sverige samt hos en central myndighet (semantisk överenstämmelse med en gemensam modell/standard). I tillägg behöver man för geodata veta att man har mätt in data på samma sätt, d.v.s. på samma plats på den verkliga företeelsen samt att man representerar den digitalt med samma typ av geometri (hanteras delvis av strukturen i den gemensamma modellen). De dataproduktspecifikationer (DPS:er) som tagits fram i beskriver hur olika verkliga företeelser av intresse ska representeras i olika objekttyper indelat i nio teman, samt vilka krav som gäller på data om dessa vid utbyte, enligt. De nio temana är: Flygbild/Ortofoto Hydrografi Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Laserdata/Höjdmodell Väg/Järnväg Byggnad Adress Stompunkter Till de teman som är markerade med fet stil behöver dataproduktspecifikationerna kompletteras med instruktioner om hur de olika objekttypernas företeelser i verkligheten ska mätas in och representeras geometriskt för att säkerställa användbarhet hos data vid utbyte med andra organisationer än den som skapat data. Instruktionerna kallas och beskrivs temaöverskridande i detta dokument. Ett skäl till det temaöverskridande dokumentet är att effektivisera framtagandet men även att kunna erbjuda ett alternativ till dataproduktspecifikationerna framförallt riktat

4 4 (116) till användare av data. Dataproduktspecifikationerna riktar sig i större utsträckning till systemutvecklare/-förvaltare. Detta dokument är i stora delar baserat på befintliga mätningsanvisningar och karthandböcker från följande organisationer: Stockholms stad Göteborgs stad Värnamo kommun Lantmäteriet Handbok i mät- och kartfrågor, HMK Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon, SOSI

5 5 (116) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 TÄNKTA ANVÄNDARE OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE 11 2 TERMER OCH FÖRKORTNINGAR Termer Förkortningar 13 3 TEMAN 15 4 GENERELL INFORMATION geometrimodell Generella instruktioner om höjd HMK:s standardnivåer Från insamling till tillhandahållande 19 5 LÄSANVISNINGAR på mätningsanvisning Objekttyp X 20 6 MARKDETALJER Däck Pelare Pergola Skorsten Terrängtrappa Utsiktstorn Fast målställning Häck Idrottssarg Kantstöd 30

6 6 (116) 6.11 Lekredskap Linbana Minnessten Motionsredskap Parkbord Parkbänk Skidlift Utomhusdusch Piedestal Vattenområdesavgränsare Avbärare Avkörningsskydd Brygga Båtförtöjning Dykdalb Kaj Landsjömärke Ledverk Pir Buskage Stenblock Träd Avloppsanläggning Bassäng Brunnslock Eluttag utomhus Flaggstång 55

7 7 (116) 6.38 Fontän Fundament Informationstavla Kopplingsskåp Luftledning Högspänningsledning Mast Mur Plank Räcke Rörledning ovan mark Slänt Stolpe Stängsel Stödmur Återvinningsstation Cykelställ Farthinder Perrong Pollare Vägbom Vägtrumma Väghinder 72 7 MARKANVÄNDNING Jordbruk Betesmark 74

8 8 (116) 7.3 Skogsbruk Djuruppfödning Rengärde Fiskodling Bergtäkt Grustäkt Gruvområde Torvtäkt Russpark Industriområde Handelsområde Parkering Torg Urbant grönområde Bostadsbebyggelse Kyrkogård Campingplats/Stugby Fritids- och idrottsområde Koloniområde Kulturområde Museijärnväg Motionsanläggning Motorsportsanläggning Nöjesanläggning Hästsportanläggning Skjutbana Rekreationsområde 94

9 9 (116) 7.30 Lekplats Hundrastplats Flygfält Hamn Järnvägsområde Vägområde Gångbanor Väg Militärt skjutfält Begravningsplats Kriminalvårdsanstalt Trafikövningsplats Återvinningsanläggning Reningsverk Avfallsanläggning Transformatorområde Bilskrotsanläggning Vårdanläggning Utbildningsområde Energiproduktionsområde MARKTÄCKE Hårdgjord yta Öppen mark Skog Kalfjäll Sankmark 112

10 10 (116) 8.6 Ej karterat område Övrig mark Vatten REFERENSER 116

11 11 (116) 1 Tänkta användare och användningsområde De DPS:er som tas fram inom riktar sig främst till systemutvecklare/-förvaltare och personer som kan behöva jobba med gränssnitt för att antingen ta emot data eller leverera data enligt DPS:er och datautbytesmodeller. Detta gör att DPS:erna behöver innehålla en hel del information, som användare av data inte alltid har behov av att veta, dessutom uttryckt på ett otvetydigt och formellt sätt. DPS:erna följer dessutom den internationella standarden ISO Data product specifications vilken har en något upprepande struktur och gör på flera sätt att dokument enligt standarden blir mindre lättillgängliga. Detta dokument, riktar sig mot producenter och användare av data. Med detta i åtanke har även en del information hämtats från DPS:erna, där de typer som används för att representera verkliga företeelser avgränsas/definieras/beskrivs. Målsättningen är att detta dokument, kompletterat med metadata, för de flesta ska ge tillräcklig information för att både skapa samt använda och förstå data enligt. 2 Termer och förkortningar 2.1 Termer Termer som används i detta dokument och som är viktiga för förståelsen av inmätning och skapande av geometrier. Term (och eventuella kommentarer) NSL-område Nationell strandlinje Lantmäteriet har i samverkan med Sjöfartsverket utökat innehåll utmed Sveriges kust och utvalda insjöfarvatten. Generella termer Term Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde (och eventuella kommentarer) Instans av Attributtyp : Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse Egenskap hos Objekt : Representerar en eller flera Egenskaper hos en Företeelsetyp : Maxhöjd vid insamlingstillfälle Digitala data (storskaliga) som redovisar grundläggande förhållanden ovan mark, som är av gemensamt intresse för samhällsbyggandet och som ajourhålls kontinuerligt. Område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram.

12 12 (116) Begreppsmodell Dataprodukt Vanligtvis grafisk beskrivning av uppträdande hos en avgränsad del av verkligheten utifrån ett visst syfte Tänkt datamängd som följer en dataproduktspecifikation. Dataproduktspecifikation Dokumentation som definierar en dataprodukt och de krav som kan ställas på dataprodukten. Egenskap Företeelse Företeelsetyp Informationsmodell Metadata Objekt Objekttyp Inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan : Barr/Löv Art Höjd Solitärt träd Ett i verkligheten förekommande fenomen : Kan vara ett ting eller en process. Kan vara ett naturligt eller konstgjort fenomen. Är en instans av en Företeelsetyp : Trädet utanför huset Grupp av Företeelser med samma egenskaper : Träd En systemoberoende modell som beskriver, strukturerar och definierar den information som ska hanteras och vilka verksamhetsregler som ska gälla. Struktur för informationsinnehåll beskriven som objekttyper, sambandstyper (associationer) och attributtyper. Föregås oftast av en begreppsmodell, för aktuellt verksamhets- och tillämpningsområde. data som definierar och beskriver andra data : Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och på objekttypsnivå. Metadata används också för data som beskriver en tjänst. Instans av Objekttyp : Representerar en individ i verkligheten : Ek id: 21 (Id är egentligen ett attribut men behövs för att identifiera just den ek vi avser) Abstraktion av Företeelsetyp : Representation i datamängd (faktisk eller konceptuell) av en eller flera Företeelsetyper Grupp av Objekt med samma egenskaper Innehåller delmängd av Företeelsers egenskaper utvalda utifrån vad som är möjligt att beskrivas och som utifrån användningsfall identifierats vara betydelsefulla för syftet med abstraktionen.

13 13 (116) : Lövträd Vedartade växter Värdelista Uppräknade värden som en attributtyp kan anta : Implementeras oftast i konceptuella modeller som <<codelist>> (utökningsbar) eller <<enumeration>> (icke utökningsbar). Synonymer: Kodlista Värdemängd Värdeförråd 2.2 Förkortningar DGNSS DPS EPSG GALILEO GLONASS GNSS GPS HMK Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSSmottagare, som korrigerar sina mätningar. Dataproduktspecifikation European Petroleum Survey Group System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Global Positioning System Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida Nätverks-RTK Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 RTK SWEREF 99 Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Swedish Reference Frame Svenskt tredimensionellt referenssystem

14 14 (116) SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Rikstäckande kartprojektion i svenskt tredimensionellt referenssystem Swedish Reference Frame Svenskt tredimensionellt referenssystem, lokala projektionszoner

15 15 (116) 3 Teman De teman som är aktuella att skriva mätningsanvisningar för är: Markdetaljer Med markdetalj avses fysisk företeelse ovan mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. I Markdetaljer ingår även förenklade delar ur Hydrografi såsom till exempel sluss. Markanvändning och Marktäcke Med Markanvändning avses befintlig markanvändning och inte markanvändning enligt plan. Däremot så har olika markanvändningsslag enligt detaljplanestandarden (SS637040:2010) beaktats för att möjliggöra uppföljning av markanvändning med hjälp av detaljplan enligt standard och nyinsamlade (?) data enligt. I Markanvändning ingår även vägars och järnvägars utbredning och uppdelning i rummet. I Marktäcke ingår en förenklad Hydrografimodell där de för en kommun vanligaste vattenföreteelsetyperna är representerade men utan den detaljerade nedbrytning samt det nätverk med mera som DPS Hydrografi erbjuder. Kopplingar finns mellan vatten-typerna och objekttyperna i DPS Hydrografi. Byggnad. Väg och järnväg Det är även i denna ordning som temana redovisas i detta dokument. 4 Generell Information 4.1 geometrimodell Här redovisas och beskrivs delar av geometrimodell som är intressant för mätningsanvisningarna i detta dokument, figur 1. För en fullständig beskrivning av geometrimodell rekommenderas att någon av DPS:er (kapitel ).

16 16 (116) class «FeatureType» SG_GemensammaKlasser::SG_Geometri + geometriid: SG_Id [1..2] + lägesosäkerhetplan: SG_LägesOsäkerhet [0..1] + lägesosäkerhethöjd: SG_LägesOsäkerhet [0..1] + geometrikälla: RelatedParty + geometrimetadata: SG_GeometriMetadata [0..1] «FeatureType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Punkt «FeatureType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Yta «FeatureType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Linj e «FeatureType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Kropp Figur 1. Geometri De flesta objekt enligt har minst en obligatorisk geometri. Det finns dock inga principiella begränsningar i geometrimodellen hur många geometrier (av olika typer) som ett objekt kan ha. I gemensamma typer i övrigt så ges också möjlighet att referera mellan objekt enligt olika DPS:er i. En tillämpning på detta kan vara att utnyttja en geometri till att representera en verklig företeelse men som dock representeras av olika objekt enligt olika DPS:er (aspekter), exempel: En väg (Markanvändning) är belagd med asfalt (Marktäcke), de har samma utbredning och man vill använda samma geometri. Detta gör att geometrin i geometrimodell behöver ha en identifierare med mera. Det har dessutom identifierats andra egenskaper som kan tillskrivas en geometri men där de flesta är frivilliga. Flera av dessa egenskaper kan beskrivas som geometri-metadata och för att tydliggöra vad som vanligen är obligatoriska attribut för en geometri och vad som inte alltid är det så har en separat datatyp skapats, SG_GeometriMetadata, figur 2.

17 17 (116) class SG_GeometriMetadata «DataType» SG_GemensammaKlasser::SG_GeometriMetadata + geometrinamn: CharacterString [0..1] + geometrisyfte: CharacterString [0..1] + inmätningsläge: SG_InmätningsLäge [0..1] = Enligt SGP mätn... + tänktupplösningpresentation: MD_Resolution [0..1] + aktualitet: DateTime [0..1] + insamlingsdatum: DateTime [0..1] + beginlifespan DateTime [0..1] + osäkertläge: Boolean [0..1] = false + osäkertlägeanledning: CharacterString [0..1] + mätlägehögstapunkt: Boolean [0..1] + endlifespan DateTime [0..1] «codelist» SG_GemensammaKlasser:: SG_InmätningsLäge + Enligt SGP mätningsanvisningar + Okänt + Marknivå +... Figur 2. Geometri Metadata En geometri kan ha ett namn, geometrinamn, om behovet finns. GeometriSyfte anges i nuläget med fritext och kan vara till exempel: modellunderlag, representation för objekt i detaljplan etc. Attributet inmätningsläge gör att man kan tala om hur en företeelse är inmätt och representerad geometriskt. Standardalternativet för inmätningsläge är enligt Svensk geoprocess mätningsanvisningar men för att inte exkludera utbyte av gamla geodata som mätts in enligt okända regler men samtidigt belysa att inmätningsregler saknas. Attributet tänktupplösningpresentation talar om vilken skala en geometri är tänkt att presenteras i, används främst om detta är viktigt för förståelsen och användandet av geometrin. Det finns också möjlighet att beskriva aktualitet för enskilda geometrier, aktualiteten beskrivs som det datum då geometrin senast befanns vara korrekt. Det finns flera attribut som beskriver de olika tillfällen som ligger bakom skapandet av en geometri och som kan vara bra att känna till vid användning av geometrier. Insamlingsdatum avser det datum då en flygbild tagits (eller en geodetisk fältmätning utförts etc.) och som sedan legat till grund för skapande av en geometri. BeginLifeSpanversion avser det datum då själva geometrin tolkats/skapats och lagrats i en databas. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osäkert läge (skymd geometri) sättas till True (standardvärde för attributet är False ) och attributet osäkertlägeanledning skall anges.

18 18 (116) För att tydligt ange om det är högsta punkten på en företeelse som har mätts in så ska attributet mätlägehögstapunkt anges. Attributet är av typen Boolean vilket innebär att det kan anta värdena True eller False, där True innebär att det är företeelsens högsta punkt som mätts in och False att det är läget på marken som mätts in. : Om man har mätt in toppen på en mur skall mätlägehögstapunkt sättas till True. Detta attribut är egentligen överlapapnde med inmätningsläge men bevaras tills vidare. 4.2 Generella instruktioner om höjd Efterfrågan på höjddata i olika sammanhang ökar ständigt, till exempel 3D-modeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som antingen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som en höjdvärde på en geometri. I ges utrymme för att uttrycka höjd på flera sätt utifrån behov: Nominell höjd (2D). En objekttyp kan ha en nominell höjd som oftast endast speglar en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel höjden på ett berg. Nominell höjd anges oftast som ett eget attribut på aktuell objekttyp och följer de krav på referenssystem som anges i DPS:er. Höjdvärden på geometri. o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). o Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt DPS för Laserdata och Höjdmodell. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se DPS Stompunkter. Det rekommenderas att inmätning av företeelser görs på deras högsta punkt (att attributet mätlägehögstapunkt på SG_GeometriMetadata sätts till True ) då läget på marken oftast kan fås av en höjdmodell. Detta förfarande medför att man i större utsträckning kan använda geometrin i frågeställningar som kräver 3D-representation av företeelser. Denna rekommendation tar höjd för ännu icke identifierade behov av höjddata, i vissa avseenden kan behov vara okända då potentiella intressenter inte vet om att data finns. Eventuella kostnader i samband med denna rekommendation rörande både insamling av data och lagring av data kommer självklart att påverka hur rekommendationen följs. exkluderar inte utbyte av data som inte följer de rekommendationer som ställs i DPS:er eller övriga dokument. Väl etablerade verksamheter där höjd hanteras på andra sätt än beskrivna/rekommenderade ovan förväntas inte förändras omgående utifrån detta dokument. De objekttypsspecifika mätningsanvisningarna i detta dokument är baserade på etablerade verksamheter idag och i många förekommande fall så anvisas inmätning i marknivå. 4.3 HMK:s standardnivåer I HMK Geodatakvalitet beskrivs HMK:s standardnivåer. Dessa är ett sätt att gruppera olika användningsområden/tillämpningar av geodata och utifrån gruppen ställa krav på hur dessa geodata ska samlas in. Standardnivåerna:

19 19 (116) 0. Global/nationell mätning och kartläggning 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning I så har HMK:s standardnivåer använts till att ställa krav på lägesosäkerhet i flera teman och i detta dokument så används standardnivåerna för att skilja på om samma verkliga företeelsetyp mäts in och representeras geometriskt på olika sätt beroende på verksamhet. Till exempel så mäter Lantmäteriet in X i mitten (fotogrammetriskt) och representerar geometriskt med en punkt medan en kommun vanligen mäter in längs X:s yttre begränsning och representerar geometriskt med en linje. 4.4 Från insamling till tillhandahållande Figur 3. Generell skiss över processen från insamling till tillhandahållande Figur 3 visar en förenklad bild över processen från insamling, via lagring, till tillhandahållande av geodata. Vidareförädling visualiseras inte i denna figur. Figur 3 syftar till att visa att man kan samla in och lagra geometrier representerande verkliga företeelser på ett sätt (linjer och en centroid) men tillhandahålla en annan typ av geometri för samma verkliga företeelse (yta). na är skrivna utifrån utbyte av geodata, det vill säga att den geometri som mätningsanvisningarna säger är den som ska användas vid utbyte av data med annan (?) organisation. Det hindrar inte att man lagrar geometrierna på det sätt som bäst tillgodoser den egna organisationens behov. I mätningsanvisningarna för Standardnivå 1 (huvudsakligen Lantmäteriet) förekommer i kommentarer att både de geometrityper som samlas in och lagras samt de som tillhandahålls står omnämnda. Detta kapitel kommer att vidareutvecklas till senare versioner.

20 20 (116) 5 Läsanvisningar De typer som avgränsats i DPS:er beskrivs i detta dokument i var sitt kapitel utifrån den ordning de behandlas i DPS:erna med hjälp av: bilder text tabeller med mera utifrån behov För respektive typ beskrivs hur mätning sker kopplat till HMK:s standardnivåer. För många typer förekommer endast mätningsanvisningar motsvarande en standardnivå. För mer information om objekttyperna se respektive DPS. 5.1 på mätningsanvisning Objekttyp X X /Dataproduktspecifikation Y/Objekttyp X Lantmäteriet Kommun x Kommun y HMK SOSI Punkt Linje Mitt Kant Marknivå Överkant Eventuel förklarande bild Hämtad från dataproduktspecifikation er om inmätningen som kompletterar både beskrivningen och tabellen ovan. Eventuella exempel

21 21 (116) 6 Markdetaljer 6.1 Däck Altandäck Friståendedäck /Markdetaljer/1.1.1 /Markdetaljer/1.1.2 Göteborg 1.4 (Kom Ö-vik, Borås, Västerås, Falun) Linje Överkant yta Golvliknande byggnadsverk Permanent konstruktion vanligen i trä med anslutning till byggnad men även friliggande. Däck/altan/plattläggning i marknivå karteras inte på mindre tomter, ex. i radhusområde. Mäts så att ytbildning av objektet möjliggörs tillsammans med andra avgränsande objekt, t.ex. husliv.

22 22 (116) 6.2 Pelare Pelare/Pylon /Markdetaljer/1.2 Stockholm sid 36 (Kom Ö-vik, Västerås) Värnamo (illustration) Punkt < D=0,5m alt l*b 0,5*0,5 Linje > D=0,5m alt l*b 0,5*0,5 Centrum/ Marknivå/Topp om lutande Fristående stöd

23 23 (116) 6.3 Pergola Pergola /Markdetaljer/1.3 (Kom: Borås, Västerås) Linje alt centrum Marknivå Enkelt eller dubbla rader av fristående stöd för klängväxter. Ben på varje sida förbinds med linje.

24 24 (116) 6.4 Skorsten Skorsten /Markdetaljer/1.4 SOSI Bygningsmessigeanlegg (Kom: Södertälje, Borås, Västerås, Ö- vik) Punkt Punkt < D=0,5m l*b 0,5*0,5m Linje > D=0,5m l*b 0,5*0,5m Centrum Centrum/ Topp Marknivå/Topp Vanligtvis fristående, vertikal rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser. Med större diameter än 0,5 m. Skorsten skall alltid redovisas med den yta som upptas på marken samt högsta höjd. Om möjligt redovisas ytterkant på topp (för 3D). Skorsten finns även som byggnadstillbehör.

25 25 (116) 6.5 Terrängtrappa Terrängtrappa/Handikappramp /Markdetaljer/1.5 Göteborg 4.11, Stockholm sid 86 SOSI Bygningsmessigeanlegg (Kom; Borås, Västerås) Yta Marknivå per avsatts Konstruktion ämnad att underlätta passage mellan två skilda höjdnivåer, ej kopplad till byggnad. Avsatser och viloplan ingår i trappan. Mäts i marknivå i överoch nederkant. Trappa finns under även byggnadstillbehör.

26 26 (116) 6.6 Utsiktstorn Torn /Markdetaljer/1.6 SOSI Bygningsmessigeanlegg (Kom: Borås, Västerås, Falun) Punkt Linje Centrum Marknivå Överkant Hög konstruktion utan tak Standardnivå 1: Samtliga i landskapsbilden markanta torn. Standardnivå 2: För torn med lodräta väggar registreras ytterkant. För torn med lutande väggar registreras största ytterkant. Som tillägg kan då mätas ytterkant vid marknivå och/eller ytterkant vid toppnivå. Torn vilka ej kan relateras byggnadsändamål. Torn för fågelskådning eller utkikstorn.

27 27 (116) 6.7 Fast målställning Fast målställning /Markdetaljer/2.1 Stockholm sid 145 (Kom Södertälje, Borås) Linje Marknivå Fast förankrad målställning avsedd för idrott. Plan- och höjdläge mäts i marknivå

28 28 (116) 6.8 Häck Häck /Markdetaljer/2.2 HMK-fode 2015 C.2.6 (Kom: Borås, Ö-vik, Södertälje) Linje > 1 m < 1 m Marknivå Kommenterad [JW1]: Fråga till granskare: Höjdnivå, överkant eller marknivå? Rad av plantor, vanligtvis av samma sort, som inramar eller avdelar en trädgård, park etc. Häckar smalare än 1 m redovisas med mittlinje. Bredare häckar karteras med kantlinjer. Brytpunkter i plan- och höjd mäts i marknivå (Stockholm). Mäts i marknivå i mitten av häcken (Göteborg) Kommenterad [s2]: Tycker inte man behöver mäta utbredning på häck

29 29 (116) 6.9 Idrottssarg Idrottssarg /Markdetaljer/2.3 - Linje Överkant Förhöjd kant runt bandyplan, ishockeyrink eller dylikt.

30 30 (116) 6.10 Kantstöd Kantstöd /Markdetaljer/2.4 Göteborg 2.2 (Borås, Ö-vik, Falun) Linje Överkant Stöd av sten, betong, plåt, trä eller dylikt ej högre än 40cm. Mäts på ovansida och i ytterkant av kantstenen. Vid bredare än 40 cm mäts båda sidor. Cirkulationsplats mäts som kantstöd. Kring rabatter, gångar, tomtgräns mot gata. Kommenterad [s3]: Vi mäter bara en sida

31 31 (116) 6.11 Lekredskap Lekredskap /Markdetaljer/2.5 Stockholm sid 147 Linje Marknivå Redskap avsett för lek utomhus. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

32 32 (116) 6.12 Linbana Lekredskap /Markdetaljer/2.6 LM GGD Specifikation Kom:(Ö-vik, Borås, Södertälje, Västerås) Linje Punkt < D=0,5m alt l*b 0,5*0,5 Linje alt > D=0,5m l*b 0,5*0,5 Centrum Centrum/ - Marknivå/Topp Anläggning för luftburen transport av människor eller gods i exempelvis gondoler eller öppna stolar. Standardnivå1. Redovisas om den är i drift och minst ca 200 m lång. Standardnivå 2. Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd och om i drift eller ej. Kabinbana, stollift eller gondolbana.

33 33 (116) 6.13 Minnessten Minnessten /Markdetaljer/2.7 Stockholm sid 149 Kom:(Södertälje, Borås, Falun, Ö-vik, LM) Punkt Yta Centrum - Marknivå Konstruktion med syfte att bära staty eller konstverk. Statyns piedestal mäts i marknivå.

34 34 (116) 6.14 Motionsredskap Motionsredskap /Markdetaljer/2.8 - Linje Marknivå Redskap avsett för motion. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. I parker, i anslutning till motionsslinga eller idrottsanläggning

35 35 (116) 6.15 Parkbord Parkbord /Markdetaljer/2.9 - Linje Marknivå Bord utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

36 36 (116) 6.16 Parkbänk Parkbänk /Markdetaljer/2.10 Stockholm sid 148 Linje Marknivå Bänk utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Parkbänkens ytterkontur mäts i plan. Höjd mäts i marknivå.

37 37 (116) 6.17 Skidlift Skidlift /Markdetaljer/2.11 LM GGD Specifikation Kom:(Ö-vik, Borås, Södertälje, Västerås) Linje Punkt/Linje Centrum Centrum - Marknivå Lift för transport av skidåkare i markplan. Standardnivå 2: Stolpar/stöd mäts in. Linje centreras mellan stolpgrupper. Lift med en stolpe lodas linans läge och visas som linje.

38 38 (116) 6.18 Utomhusdusch Utomhusdusch /Markdetaljer/2.12 Stockholm sid 156 Punkt/Linje Centrum Marknivå Konstruktion för tvagning med strilande vatten utomhus. Duschens centrumpunkt mäts i plan- och höjd. Dusch i parker eller i anslutning till badplats.

39 39 (116) 6.19 Piedestal Piedestal /Markdetaljer/2.13 Stockholm sid 149 Kom:(Södertälje, Borås, Falun, Ö-vik) Punkt/Linje Centrum Marknivå Produkt av konstnärlig verksamhet. Konstverkets piedestal mäts i marknivå. Staty eller skulptur.

40 40 (116) 6.20 Vattenområdesavgränsare Vattenområdesavgränsare /Markdetaljer/3.14 LM GGD Specifikation Bild? Linje Mittlinje Överkant Bojar eller linor i vattnet för avgränsning av aktivitet, t.ex. bad eller båttrafik.

41 41 (116) 6.21 Avbärare Avbärare /Markdetaljer/3.1 LM GGD Specifikation Linje Linje Mittlinje Mittlinje Överkant Överkant En för fartyg skyddande och stötdämpande konstruktion vid kaj. Standardnivå 1. Avbärare längre än 8 m redovisas. Redovisas endast inom NSL-område. Ansluts mot strandlinjen. Strandlinjen delas ej. Avbärare skär varandra inbördes. Standardnivå 2. Mäts oavsett storlek

42 42 (116) 6.22 Avkörningsskydd Avkörningsskydd /Markdetaljer/3.2 Stockholm sid 48 Yta Marknivå Skydd på t.ex. kaj för att förhindra nedstörtning. Avspärrning för trafik etc. Begränsningspunkter i plan och höjd mäts som sluten figur om bredare än 0,4 m.

43 43 (116) 6.23 Brygga Brygga i vatten /Markdetaljer/3.3 LM GGD Specifikation SOSI Bygningsmessigeanlegg (Kom: Södertälje, Borås, Ö-vik). Linje Linje Mittlinje Överkant Överkant Kommenterad [JW4]: Granskare: Skall brygga redovisas som yta? Konstruktion som sträcker sig ut i vattnet. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt, minimimått för redovisning är 20 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall ej redovisas. Inom NSL-område: Minimimått för redovisning är 10 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall redovisas. Brygga skär varandra inbördes. Förtöja och betjäna båtar vid t.ex. lastning och lossning, bad etc.

44 44 (116) 6.24 Båtförtöjning Båtförtöjning /Markdetaljer/3.4 Stockholm sid 52 Yta Marknivå Konstruktion avsedd för förtöjning av båtar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

45 45 (116) 6.25 Dykdalb Dykdalb /Markdetaljer/3.5 LM GGD Specifikation (Kom: Södertälje) Punkt/Linje Punkt D=<1,0 m Centrum/ Överkant Överkant Alt 1*1 m Linje >1*1 m Centrum/ Bottenfast anordning för att förtöja eller bära av fartyg i trånga passager. En dykdalb består av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament. Numera utförs dykdalber oftast i betong. Standardnivå 1: Redovisas endast inom NSL-område. Dykdalb vars yta är mindre än 12 kvm redovisas med punkt. Dykdalb vars yta är minst 12 kvm redovisas med linje. Standardnivå 2: Mätes punktvis och redovisas som cirkel eller som linje utan begränsning av storlek.

46 46 (116) 6.26 Kaj Kaj /Markdetaljer/3.6 LM GGD Specifikation SOSI Bygningsmessigeanlegg Stockholm sid 53 Göteborg 8.5 (Kom: Ö-vik) Linje Linje Mitt eller kant Överkant Överkant En till strandlinjen anslutande konstruktion med lodrät sida mot djupt vatten, av betong, sten eller trä, vilken används för förtöjning av båtar. Standardnivå 1: Kantlinje för kaj redovisas med en linje som sammanfaller med strandlinjen. Lagras dubbelt med strandlinjen. Strandlinjen delas i ändpunkterna. Redovisas om den är minst 6 m bred. Utskjutande kaj smalare än 6m, redovisas med mittlinje. Redovisas endast inom NSL-område. Standardnivå 2: Om kajen innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter, se figur vid Brygga. Kommenterad [LM5]: Figurtext ej ditlagd ännu.

47 47 (116) 6.27 Landsjömärke Landsjömärke - /Markdetaljer/3.7 Yta >4 m 2 Punkt < 4 m 2 alt centrum Överkant Sjömärke på land som markerar farled eller hinder och är avsett för navigering till sjöss. Standardnivå 2: >4 m 2 mäts i ytterkant och representeras som yta. <4 m 2 mäts i centrum och representeras som punkt. Båk, kummel, stångmärke eller tavla.

48 48 (116) 6.28 Ledverk Ledverk /Markdetaljer/3.8 LM GGD Specifikation (Kom: Södertälje) Linje Linje Mitt Mitt >B 0,5m Överkant Överkant Standardnivå 1: Anordning som är avsedd att leda fartyg i trånga passager. Redovisas endast inom NSL-område. Ledverk längre än 8 m redovisas. Redovisas sammanhängande under broar. Standardnivå 2. Redovisas oavsett längd.

49 49 (116) 6.29 Pir Pir /Markdetaljer/3.9 LM GGD Specifikation SOSI Bygningsmessigeanlegg (Kom: Södertälje) Linje Linje Mitt Kant Överkant Vattennivå/Överkant Långsträckt bottenfast konstruktion som går från stranden ut i vattnet vars syfte är att skydda hamn och ankringsområde från vågor. Standardnivå 1: Mittlinje, Samtliga vågbrytare/pir smalare än 6 m och längre än 20 m räknat från strandlinjen redovisas. Inom NSL-område längre än 10 m. Bredare företeelser än 6m återges med pir, kantlinje som skall sammanfalla med strandlinje. Standardnivå 2: Plan- och höjdläge mäts vid ytterkant konstruktionen vid normalt vattenstånd. (Generellt: Svårt att hitta denna nivå ex. vis vid högvatten. mäts vid pirens högsta nivå.

50 50 (116)

51 51 (116) 6.30 Buskage Buskage /Markdetaljer/4.1 Stockholm sid 119 Yta Marknivå Samling tätt växande buskar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå Stenblock Stenblock /Markdetaljer/4.2 (Kom: Falun, Borås) Linje Marknivå Större, utmärkande sten. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. Flyttblock som blivit transporterat av inlandsisen.

52 52 (116) 6.32 Träd Träd /Markdetaljer/4.3 HMK-fode 2015 C.2.6 Kom: Södertälje, Borås. Punkt Centrum Marknivå Topp Kommenterad [JW6]: Granskare: Skall träd redovisas i marknivå eller topp? Vedväxt som har en huvudstam och som vanligen når en höjd av minst 5 m.

53 53 (116) 6.33 Avloppsanläggning Avloppsanläggning/Reningsverk /Markdetaljer/5.1 Borås Yta Innerkant Marknivå Anläggning för rening av avloppsvatten. Bassängens hörn mäts i plan och höjd vid marknivå Bassäng Bassäng /Markdetaljer/5.2 Stockholm sid 152 Göteborg 8.1 SOSI Bygningsmessigeanlegg Yta Innerkant Marknivå Större öppen vattenbehållare. Bassängens hörn mäts i plan och höjd vid marknivå.

54 54 (116) 6.35 Brunnslock Brunnslock /Markdetaljer/5.3 Stockholm sid 155 (Kom: Borås) Punkt < 1 m 2 Yta > 1 m 2 Centrum/ Marknivå Kommenterad [JW7]: Granskare: Relevant storlek Täckande lock över brunn för avlopp, friskvatten, dagvatten, septiktank etc. Attribut eller spec. för användning? Större lock (> 1 m 2 ), t.ex. täckande teknikanläggningar, kan redovisas som yta. Kommenterad [JW8]: Granskare: Önskas attribut för användning? Kommenterad [OJ9]: Detta är en fråga för samverkan och vidareutveckling av DPS/tema men vi kan fånga upp önskemål. Attribut blir dock svårt, snarare fler subtyper Eluttag utomhus Eluttag utomhus /Markdetaljer/5.4 Stockholm sid 158 Punkt Centrum Marknivå Eluttag på stolpe för utomhusbruk t.ex. i parker eller på parkeringar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

55 55 (116) 6.37 Flaggstång Flaggstång /Markdetaljer/5.5 Stockholm sid 146 Punkt Centrum Marknivå Stång avsedd för upphängning av flagga eller vimpel. Flaggstångens centrumpunkt mäts i plan och höjd i marknivå Fontän Fontän /Markdetaljer/5.6 Stockholm sid 152 Yta Marknivå Anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

56 56 (116) 6.39 Fundament Fundament /Markdetaljer/5.7 Stockholm sid 150. SOSI Bygningsmessigeanlegg Yta Topp fundament Konstruktion av sten, betong eller dylikt, vars syfte är att montera annan utrustning på Informationstavla Informationstavla /Markdetaljer/5.8 Stockholm sid 150. SOSI Bygningsmessigeanlegg Punkt Linje Centrum - Marknivå Offentlig anslagstavla för att sprida information. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. HMK standardnivå 1 gäller i fjällområden.

57 57 (116) 6.41 Kopplingsskåp Kopplingsskåp /Markdetaljer/5.9 Stockholm sid 157. Linje/Punkt /Centrum Marknivå Skåp för koppling av kablar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. Skåp som är mindre än 0,4*0,4 mäts centrumpunkt. Dataskåp, kabelskåp, elplint, elstolpstation, elskåp, kopplingspåle, optoskåp, tele-skåp eller trafikljusskåp Luftledning Luftledning /Markdetaljer/5.10 LM GGD Specifikation, Luftledning, region LM GGD Specifikation, Luftledning fördelning Linje Linje Mitt Mitt - Marknivå Kommenterad [JW10]: Granskare: Marknivå eller höjd på kabel? Elektrisk ledning upphängd i stolpar för överföring av el eller signaler. Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur ingår i kraftledningsnätverket för regionledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter på en rak linje. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Standardnivå 2. Stolpfundament mäts in som fundament. Linje konstrueras centrerad mellan fundament eller rakt över enkelt fundament.

58 58 (116) 6.43 Högspänningsledning Högspänningsledning /Markdetaljer/ LM GGD Specifikation, Högspänningsledning, stam. Linje Linje Mitt Mitt - Marknivå Standardnivå 1: Kraftledning (stamnät eller regionnät) avsedd för distribution av elektricitet oftast med spänning över volt. Geometrisk nätverksstruktur (N3c, nätverk av linjer och punkter samt linjer som kan vara anslutna till något nätverk). Ingår i kraftledningsnätverket för stamledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter på en rak linje. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Redovisas fullständigt för luftledningar. Höjdkrav saknas men kan finnas genom samverkan med kraftbolag. Standardnivå 2: Stolpfundament mätts in som fundament. Linje konstrueras centrerad mellan fundament eller rakt över enkelt fundament.

59 59 (116) 6.44 Mast Mast /Markdetaljer/5.12 LM GGD Specifikation. (Kom: Borås) Punkt Punkt Mitt Mitt Marknivå Marknivå Topp Vertikal stående konstruktion, ofta stagad med vajrar. Standard nivå 1. Tele-, radio- och TV-master som är minst ca 25 m höga. Mätning sker av fundament, samt mittpunkt för masten. Standardnivå 2. Kommunikationsmaster och master på arenor, parkeringar etc. Mätning sker av fundament samt mittpunkt för masten.

60 60 (116) 6.45 Mur Mur /Markdetaljer/5.13 LM GGD Specifikation. (Kom: Borås) Linje /Centrum Överkant Kommenterad [JW11]: Granskare: Mäts murar med centrumlinje? Anläggning byggd av sten eller betong och som används som avgränsning för ett område. Mur högre än 30 cm på någon sida, redovisa hela sträckan. Murar mäts med kantlinje eller centrumlinje. Mur som läggs med en generell utbredning kommer att hamna kartografiskt fel. Mur ligger ofta i fastighetsgräns men kommer att ligga utanför denna i redovisningen.

61 61 (116) 6.46 Plank Plank /Markdetaljer/5.14 Stockholm sid 103 Linje Centrum Överkant plank Fristående trävägg. Plank används som ett grövre alternativ till stängsel för att skydda mot passage, insyn, bullerskydd eller som vindskydd. Om planket innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter Räcke Räcke /Markdetaljer/5.15 Stockholm sid 84 Linje Mitt Marknivå Upprättstående långsträckt skyddskonstruktion. Brytpunkter i plan och höjd mäts i marknivå för navföljarens mitt. Vajerräcke, skyddsräcke eller körfältsavskiljare.

62 62 (116) 6.48 Rörledning ovan mark Rörledning ovan mark /Markdetaljer/5.16 LM GGD Specifikation Linje Linje Mitt /centrumlinje - Överkant Bild? Ledning ovan mark för transport av gas eller vätska. Redovisas fullständigt. Generalisering kan förekomma inom industri- och hamnområden.

63 63 (116) 6.49 Slänt Slänt /Markdetaljer/5.17 Stockholm sid 102 (Kom: Borås, Södertälje) Linje Linje - Marknivå Anlagd bank eller skärning. Standardnivå1: Skärningslinje vid väg, järnväg, dagbrott eller dylikt. Redovisas om skärningen är minst 5 m i höjd och 200 m i längd. Minsta radie i cirkulära skärningar är 50 m. Standardnivå 2: Vid anlagda banker/skärningar skall lutningen vara större än 0,3 m per meter. Brytpunkter i plan och höjd mäts. Slänt skall ej utesluta nivåkurvor. Dikesslänt, banvall eller bullervall.

64 64 (116) 6.50 Stolpe Stolpe /Markdetaljer/5.18 Stockholm sid 154 (Kom: Borås, Södertälje) Linje Marknivå Lodrätt, smalt byggnadselement som ofta har en bärande funktion. Stolpens plan- och höjdläge mäts i marknivå Stängsel Stängsel /Markdetaljer/5.19 Stockholm sid 103. SOSI Bygningsmessigeanlegg HMK-fode 2015 C.2.6 Linje Överkant Anordning som hindrar passage. Stängsel skiljer sig från mur eller plank genom att vara ihåligt. Om stängslet innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Om det är svårt att registrera överkant av staketet kan staketfoten mätas istället. Hägnad, viltstängsel eller renstängsel.

65 65 (116) 6.52 Stödmur Stödmur /Markdetaljer/5.20 Stockholm sid 103. HMK-fode 2015 C.2.6. SOSI Bygningsmessigeanlegg Linje Överkant Anordning för att stödja jordmassor. Stödmur används ofta för att stoppa jordmassor, ras eller ersätta slänt. Stödmurens brytpunkter i plan och höjd mäts på stödmurens överkant. Vid mätning av stödmurar, skall som regel endast en sida av muren mätas. Om stödmur lutar inåt lodas mätpunkten från underkant upp till nivå med överkant, om stödmur lutar utåt flyttas mätpunkten in.

66 66 (116) 6.53 Återvinningsstation Återvinningsstation /Markdetaljer/5.21 Stockholm sid 109. Yta Marknivå Område för insamling av material till återvinning. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. Kommenterad [JW12]: Granskare: Skall varje container redovisas eller är det ytan för insamlingsstationen som avses?

67 67 (116) 6.54 Cykelställ Cykelställ /Markdetaljer/6.1 Stockholm sid 145. Linje Marknivå Ställ avsett för parkering av cyklar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

68 68 (116) 6.55 Farthinder Farthinder /Markdetaljer/6.2 Göteborg 2.8 Linje Marknivå Anordning för att sänka trafikens hastighet. Hela vägbulan mäts i ytterkant, där upphöjningen börjar. Fartgupp i gatan, slalomsväng mellan hinder eller förträngningar.

69 69 (116) 6.56 Perrong Perrong /Markdetaljer/6.6 Göteborg 3.4 Linje Överkant perrong Upphöjd anläggning för att underlätta vid av- och påstigning på spårfordon. Mäts ytterkant mot spårområdet.

70 70 (116) 6.57 Pollare Pollare /Markdetaljer/6.7 Stockholm sid 57 Punkt Centrum Marknivå Upprättstående järn- eller träkonstruktion avsedd för att förtöja fartyg vid en kaj eller som ett fysiskt väghinder. Pollares plan- och höjdläge mäts i marknivå Vägbom Vägbom /Markdetaljer/6.8 LM GGD Specifikation Punkt Linje Mitt Mitt - Marknivå Anordning för att hindra biltrafik att ta sig in på en väg eller vid färjelägen och järnvägsövergångar. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt för bilväg och sämre bilväg. Undantag för väg kortare än 250 m och vägar inom bebyggelse-områden. Grindar vid viltstängsel ska inte redovisas. Ansluts till vägnätverket och riktas vinkelrätt över vägen.

71 71 (116) 6.59 Vägtrumma Vägtrumma /Markdetaljer/6.9 LM GGD Specifikation Linje Centrumlinje Botten vattengång Konstruktion som läggs under vägar för att tillåta en mindre å, bäck eller ett dike att passera under vägen.

72 72 (116) 6.60 Väghinder Väghinder /Markdetaljer/6.10 LM GGD Specifikation Linje Marknivå Anordning för att hindra biltrafik.

73 73 (116) 7 Markanvändning 7.1 Jordbruk Jordbruk Fröplantage Fruktodling Åker /Markanvändning/1.1 /Markanvändning/1.1.1 /Markanvändning/1.1.2 /Markanvändning/1.1.3 LM GGD Specifikation, Borås Linje/Yta Yta - Fröplantage ska redovisas med anläggningsområde, upplysningstext och öppenmark. Jordbruksverket kan ha fröplantage som åker i blockdatabasen. Ingen avisering ska göras. Fruktodling: En identitetspunkt per område och 10x10 km ruta. Identitetspunkten placeras inom ytor som begränsas av odlingsmarksgräns, strandlinje, strandlinje diffus eller bebyggelseområdesgräns. Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta Åkermark som ligger i träda redovisas som åker.

74 74 (116) 7.2 Betesmark Betesmark /Markanvändning/1.1.4 Yta Gräsmark som används för eller har använts för bete eller slåtter och inte ingår i ett rotationsbruk, marken plöjs ej regelmässigt. Träd eller buskar täcker < 30 % av ytan. Betesmark med träd eller buskar som täcker >30 % av ytan karteras som skogsmark. Standardnivå 2: Denna objektstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt(oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

75 75 (116) 7.3 Skogsbruk Skogsbruk /Markanvändning/1.2 Yta Skogsbruk eller skogshushållning är utnyttjande av skog för produktion av råvaruprodukter som timmer, massaved och bränsle. Standardnivå 2: Denna objektstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt(oberoende av specifikation i ) t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov. 7.4 Djuruppfödning Djuruppfödning /Markanvändning/1.3 Yta Yta Avel, uppfödning, dressyr och vård av husdjur och andra djur som hålls helt eller delvis i fångenskap. Syftet kan vara produktion av livsmedel eller andra varor. Standardnivå 2: Denna objektstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt(oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

76 76 (116)

77 77 (116) 7.5 Rengärde Rengärde /Markanvändning/1.3.1 LM GGD Specifikation Yta Linje Marknivå Gärde avsett att användas vid skiljning och slakt eller kalvmärkning av renar. Redovisas om rengärdet används. Nedlagda rengärden redovisas om det finns en stenmur runtom. Rengärde redovisas enbart inom täckningsområdet för Fjällkartan 1: och Fjällkartan 1: (fjällregionen). Yta (Anläggningsområde) + upplysningstext (ANLUTX). Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta Standardnivå 2: Denna objektstyp är en supertyp som avgränsas av objekt ur andra teman, t.ex. vägar, diken, byggnader mm.

78 78 (116) 7.6 Fiskodling Fiskodling /Markanvändning/1.3.2 Yta Yta Vid en fiskodling odlar man fisk avsedd som livsmedel, eller för utplantering. Standardnivå 2: Denna objektstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt(oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov. 7.7 Bergtäkt Bergtäkt /Markanvändning/1.4 LM GGD Specifikation Yta Linje Marknivå Område i fast berg, där man tar ut sten, oftast för att vidarearbetas. Mestadels sker verksamheten i dagbrott. Yta för markområde på vilken huvudsakligen industriaktiviteter eller aktiviteter med anknytning till sport, fritid eller kultur bedrivs. Yta (Anläggningsområde) + upplysningstext (ANLUTX). Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta

79 79 (116) 7.8 Grustäkt Grustäkt /Markanvändning/1.5 LM GGD Specifikation Yta Linje Marknivå Område där man utvinner naturgrus. Avser täkter i drift och icke återställda nedlagda täkter. Yta (Anläggningsområde) + upplysningstext (ANLUTX). Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta 7.9 Gruvområde Gruvområde /Markanvändning/1.6 LM GGD Specifikation Yta Yta Markområde där det bedrivs gruvverksamhet. Anläggningsområde + upplysningstext (ANLUTX). Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta

80 80 (116) 7.10 Torvtäkt Torvtäkt /Markanvändning/1.7 LM GGD Specifikation Yta Yta Industriell brytning av torv. Avser täkter i drift och icke återställda nedlagda täkter. Anläggningsområde + upplysningstext (ANLUTX). Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta 7.11 Russpark Russpark /Markanvändning/1.7 LM GGD Specifikation Yta Yta Inhägnat område med viltströvande hästar, gotlandsruss. Anläggningsområde + upplysningstext (ANLUTX).

81 81 (116) 7.12 Industriområde Industriområde /Markanvändning/2.1 LM GGD Specifikation Yta Yta Typ av industri ges av ändamål på byggnad. Markområde på vilket huvudsakligen industriaktiviteter bedrivs. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser, lagringsplatser och mark med byggnader ingår. Redovisas inte inom tätortsredovisat industriområde. Redovisas enligt urval för de olika bebyggelseytorna, men ersätts av strandlinje och diffus strandlinje mot ytor som begränsas av dessa. Används i tätorter med fler än ca 1000 invånare. Mindre område kan ingå om de ligger ca 200 meter eller närmare. Bebyggelseytorna är ett komplement till redovisning av enskilda byggnader. Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta

82 82 (116) 7.13 Handelsområde Handelsområde /Markanvändning/2.2 Yta Område som primärt skapats för handel, där bostäder ej förekommer. Typ av handel kan anges av ändamål på byggnad som hanteras av dataprodukten Byggnad.

83 83 (116) 7.14 Parkering Parkering /Markanvändning/2.3 Yta Ett markerat område avsett för uppställande av fordon.

84 84 (116) 7.15 Torg Torg /Markanvändning/2.4 LM GGD Specifikation Yta Yta Öppen yta med flera användningsområden. Ofta marknadsplats/parkering samlingsplats/annan handel. Redovisas för torg med namn inom bebyggelseområde. Identitetspunkten placeras inom ytor som begränsas av bebyggelseområdesgräns, strandlinje eller strandlinje diffus. Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta 7.16 Urbant grönområde Urbant grönområde /Markanvändning/2.5 Yta Allmänt begrepp för alla typer av mark i bebyggelse som inte täcks av byggnader eller hårdgjorda ytor. Område med möjligheter att utöva fritidsaktiviteter, t ex promenader, picknick mm. Innefattar park med mera. Jämför rekreationsområde.

85 85 (116) 7.17 Bostadsbebyggelse Bostadsbebyggelse Låg bebyggelse Hög bebyggelse Sluten bebyggelse Landsortsbebyggelse Fritidsbebyggelse, På väg ut ur LM:s databaser, Ska vi ha kvar? /Markanvändning/2.6 /Markanvändning/2.6.1 /Markanvändning/2.6.2 /Markanvändning/2.6.3 /Markanvändning/2.6.4 /Markanvändning/2.6.5 LM GGD Specifikation Yta Yta - Yta för bebyggelse. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och mark med byggnader ingår. Vid mätning: Linje + Id-punkt Vid lagring: Linje + Id-punkt + Yta Redovisas enligt urval för de olika bebyggelseytorna, men ersätts av strandlinje och diffus strandlinje mot ytor som begränsas av dessa. Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av låg bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än ca 1 ha. Geometrisk nätverksstruktur (N3a, slutna ytor som ingår i ytnätverk, skall ha identitetspunkt). Ingår i markdataskiktet.