Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2009"

Transkript

1 Föräldratelefonen och Föräldraen Årsrapport 2009

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tilllgodosedda. Där en en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter Föräldratelefonen och Föräldraen finansieras av IKEA 2010 Rädda Barnen ISBN: Art nr: Text och sammanställning av statistiken: Lena Björå-Wistedt Statistik och citat från Föräldratelefonen: Gunnel Sundén Citat från Föräldraen: Region Syd Layout: Ulla Ståhl Omslagsbild: Cleis Nordfjell Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: info@rb.se

3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldr 8 Samtal och De vanligaste ämnena 9 Problem som rör utveckling och gränsstättning 9 Skilsmässa konflikter om vårdnad, boende och umgänge 10 Våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen 10 Relationsproblem och övriga problem i familjen 11 Övriga ämnen 11 Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska 11 Problem i skolan 11 Depresssion, självdestruktivitet hos barnet 12 Riskbeteende hos barnet 12 Otillräcklighet som förälder 12 Övriga problem med barnets psykiska eller fysiska hälsa 12 Våld och övergrepp utom familjen 13 Barnets ålder 14 Fortfarande få pappor som tar kontakt 15 Vem ringer/skriver om vad? 16 Barnets familj 18

4

5 Förord Genom åren har tiotusentals föräldrar och därmed också deras barn fått stöd av svararna i Rädda Barnens Föräldratelefon och de senaste åren även av Föräldraen. Det har varit möjligt tack vare ett stort engagemang hos hundratals Rädda Barnenmedlemmar, som genom åren bemannat telefon och på sin fritid. Rädda Barnen är övertygade om att det enskilda samtalet, där man som förälder i lugn och ro får resonera med en annan förälder, blir lyssnad till och bemött med empati och respekt, ger ett mycket gott stöd i föräldraskapet. Detsamma gäller förstås när man formulerar sig i ett och någon eller några dagar senare får ett personligt svar. Under åren har det varit flest mammor som tagit kontakt med Föräldratelefonen och Föräldraen har endast 12 procent av kontakterna tagits av pappor. Vi har därför under året inlett ett arbete med inriktning att nå fler pappor. Under 2009 har en förändring av organisationen av Föräldratelefonen skett i samband med att hela Sverigeprogrammet organiserades om. Ansvaret för telefonen är numera regionalt fördelat. Lena Björå-Wistedt Föräldratelefonen Region Öst 5

6 Sammanfattning Under 2009 tog Rädda Barnens Föräldratelefon och föräldra emot samtal och. När irrelevanta kontakter, som allmänna förfrågningar om Rädda Barnen och samtal från vaneringare räknats bort, återstår 926 telefonsamtal och 561. Statistiken i årsrapporten grundar sig på dessa kontakter. Samtalen och en rör många olika ämnen, från vardagliga problem, som de flesta föräldrar ställs inför under barnets uppväxt, till djupt allvarliga problem där barnet far illa. I 2009 års statistik, liksom året före, framträder två typer av problem som de vanligaste orsakerna till att föräldrarna tar kontakt. Problem som rör barnets utveckling och gränssättning samt problem runt skilsmässor och frågor om umgänge, boende och vårdnad. Det tredje vanligaste ämnet är våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen. Det är det mest förekommande ämnet när någon annan än föräldrarna tar kontakt. Där ser vi också en tydlig ökning när det gäller det totala antalet kontakter. Människor i barnets närhet reagerar när det far illa. Är det beroende på att våld, missbruk eller psykisk ohälsa ökat i samhället eller beror det på att omgivningen tar ett större ansvar för det enskilda barnet som far illa? Det är betydligt fler mammor än pappor som ringer och ar. Under 2009 togs nära 75 procent av alla kontakter av mammor medan pappornas andel endast var 12 procent. Antalet övriga kontakter är lika många och till och med något fler än de som tas av pappor. Övriga kontakter kan vara en farmor, morrmor, morfar, moster eller annan släkting eller granne. Mejlen och samtalen rör barn i alla åldrar, men det vanligaste är att det handlar om tonåringar. 39 procent av kontakterna rör barn och ungdomar från 13 år och uppåt. Det vanligaste samtalet rör ett sextonårigt barn och handlar om problem kring barnets utveckling och gränssättning. Endast tre procent av alla kontakter rör barn under två år. Sammantaget är barn med separerade föräldrar överrepresenterade, endast 24 procent av alla kontakter handlar om barn som bor med båda sina föräldrar. Nästan 25 procent av barnen lever med en ensam mamma, medan antalet barn som bor växelvis hos sina föräldrar har ökat från 16 till 24 procent. Det finns skillnader mellan samtalen och en. Den största andelen telefonsamtal, 33 procent, handlar om barn som bor med en ensam mamma, medan största gruppen i en, 28 procent, rör barn som bor växelvis hos mamma och pappa. Problem med barnets utveckling och gränssättning är det vanligaste ämnet i telefonen, men i en är skilsmässa, konflikter om vårdnad, boende och umgänge det mest förekommande ämnet. De två näst vanligaste ämnena i samtalen är skilsmässa, konflikter om vårdnad, boende och umgänge, och våld, missbruk eller psykisk ohälsa. I en är det problem med barnets utveckling och gränssättning, och relationsproblem och övriga problem. Det därnäst största ämnet i en är våld, missbruk eller psykisk ohälsa. Man ser en ökning av antalet kontakter som gäller våld, missbruk eller psykisk ohälsa, samt även en ökning av kontakter som rör ekonomiska problem. Det förekommer 6

7 framförallt i en. Kan vara en följd av att Rädda Barnen uppmärksammat dessa frågor under 2009 och samtidigt gjort reklam för telefonen. Antalet kontakter som berör barn som lever i flyktingfamiljer har ökat. 7

8 Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldra Rädda Barnens Föräldratelefon har funnits sedan 1991 och Föräldraen från april Telefonen och en bemannas av ideellt arbetande Rädda Barnen-medlemmar på sju olika orter i Sverige. Svararna är själva föräldrar och har deltagit i Rädda Barnens utbildning i Föräldratelefoni. De har också gått igenom en personlig intervju, utförd av psykolog, där deras lämplighet för uppgiften bedömts. Svararna gör en stor insats för föräldrar och deras barn. Det är för barnens skull som Föräldratelefonen och en finns. Föräldrarna är de viktigaste personerna i de flesta barns liv och trygga föräldrar, som tror på sig själva är bra för barnen. Stöd till föräldrar blir stöd även till deras barn. För de flesta människor präglas föräldraskapet av en stor glädje, men det är också svårt ibland. Under barnens uppväxt dyker det upp både små och stora problem, och oro kring hur man hanterar dessa. Det är också lätt att bli osäker och tvivla på den egna förmågan som förälder. Det är för de tillfällena som Föräldratelefonen och en finns. Svararna har gott om livserfarenhet att dela med sig av, de lyssnar och ger stöd när det som bäst behövs. De är bollplank och hjälper till att bena upp problem, sortera i tankar och känslor, och resonera om vad som kan leda till förändring. Alla föräldrar är välkomna att kontakta Föräldratelefonen och Föräldraen. Det kan gälla allt från små vardagliga problem som de flesta känner igen, till allvarliga svårigheter. Både mammor och pappor ringer och ar och ibland även andra vuxna som oroar sig för ett barn i sin närhet. Ibland behövs ett annat stöd än det telefonen och en kan erbjuda. Det gäller barn som far illa. Men kontakten kan ändå vara första steget i en process som så småningom leder till förändring och att barnet får det bättre. Alla samtal och är anonyma, det gäller både den som tar kontakt och den som svarar. Det skrivs inga journaler över samtalen eller en, men en kortfattad statistik förs över alla kontakter. Samtalen kostar bara en markering. Rädda Barnens Föräldratelefon: Måndagar Tisdag- fredag Lördag-söndag Rädda Barnens Föräldra: Hjälp gärna till att sprida information om Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldra. Foldrar och affischer kan beställas per telefon eller i Rädda Barnens bokhandel på nätet: 8

9 Samtal och 2009 Under 2009 besvarades samtal och. Statistiken grundar sig på av dessa kontakter, 926 telefonsamtal och 561. Det som räknats bort är kontakter som inte handlar om enskilda barn och busringningar, sexsamtal, samtal från berusade eller förvirrade personer. Vidare har samtal från vaneringare rensats bort eftersom de kan göra statistiken missvisande. Vaneringare är personer som ringer väldigt många gånger om samma sak. Ofta sitter de fast i ett visst sätt att se på ett problem och de förmår inte ta sig vidare. De kan till exempel känna sig orättvist behandlade av myndigheter eller befinna sig i en vårdnadstvist. I en är det ganska vanligt att samma avsändare skickar mer än ett men skriver om olika problem. De vanligaste ämnena För det mesta handlar ett samtal eller ett om mer än en sak. Problem kan hänga samman så att de är svåra att skilja ut. I statistiken anges dock enbart det ämne som den som tar kontakt anger som huvudproblem. De vanligaste ämnena är: Problem som rör barnets utveckling och gränssättning Detta är, tillsammans med skilsmässa, det vanligaste ämnet man tar kontakt om. Sammantaget rör 17 procent av kontakterna 2009 detta ämne. Det är vanligare när mamman tar kontakt än när pappan gör det. Samtalen kan handla om allt från vardagliga problem till uppslitande konflikter mellan barn och föräldrar. Många samtal om tonåringar hör hemma i denna kategori. Det kan handla om datorvanor eller vilken tid tonåringen ska komma hem på kvällen. I fredags kom den trettonårige sonen inte hem från en fest. Han skickade ett SMS klockan två på natten där han skrev att han sov över hos en kompis. När han kom hem lördag förmiddag luktade han sprit och var mycket slokörad. En mamma skriver i en: Vi har svårt att sätta gränser för vår trettonårige son när det gäller dator, tv, ipod och sms. Han har inga andra intressen än de här maskinerna och sätter själv inga gränser för hur mycket han sitter framför dem. Det här bekymrar oss och han är dessutom bra på att utnyttja vår tveksamhet. För mindre barn kan det till exempel handla om att få barnet att sova i sin egen säng. Treåringen verkar inte ha stort sömnbehov, vaknar många och långa perioder varje natt. Föräldrarna är helt slut, och omgivningens goda råd och oförståelse gör dem ännu mer ledsna. 9

10 Skilsmässa - konflikter om vårdnad, boende och umgänge 17 procent av alla kontakter handlar om detta ämne. 15 procent av alla telefonsamtal berör på något sätt skilsmässor, konflikter om vårdnad, boende och umgänge. Bland kontakterna är siffran 21 procent och det är det absolut vanligaste ämnet när pappor tar kontakt både i och via telefon. Det kan i denna grupp handla om föräldrar med gemensam vårdnad som är oense om vilken skola barnet ska gå i, om barn som inte vill träffa en av föräldrarna eller en förälder som inte vill träffa barnet. Det kan röra djupa konflikter och vårdnadstvister mellan föräldrarna. Min yngste son vill inte vara här hos mig och min nuvarande sambo. Barnens mamma gör vad hon kan för att barnen inte ska vilja vara hos mig. När hon märker att barnen saknar mig och vill vara hos mig, börjar hon tala illa om mig och min sambo. Men föräldrar tar också kontakt för att diskutera hur man på bästa sätt ordnar för barnen med boende, skola eller förskola vid en separation. Jag undrar hur man bäst ordnar det för barnen vid skilsmässa. Är det bra om de bor varannan vecka eller är det för långt uppehåll från en av oss. Tacksam om ni kan hjälpa oss lite på traven. Barnets andra relationer, förutom till föräldrarna, blir också berörda vid en skilsmässa. Farmor får efter skilsmässa inte alls träffa sina barnbarn. Relationen till den före detta sonhustrun har egentligen aldrig varit bra. Man ser också en ökning av kontakterna där det gäller barn som bor växelvis hos sina föräldrar. Framför allt i en har en ökning skett från 10 till 28 procent. Våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen 14 procent av de totala kontakterna rör våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen. Av telefonkontakterna 2009 handlar 15 procent om barn som far illa. Det är det näst största ämnet man ringer om och det är vanligare i telefonen än i en. Det är också det största ämnet, 35 procent, när någon annan än föräldrarna ringer. Det kan vara en släkting, vän till familjen eller granne som oroar sig för barn i sin närhet. Ofta handlar kontakten om skilda föräldrar där den ena föräldern misstänker att barnet far illa när det bor hos den andra. Det rör vanligen föräldrar med djup social problematik. Någon eller båda föräldrarna kan vara missbrukare, eller det kan finnas missbruk i familjens närhet. Det är ofta en pappa som misshandlar mamman och ibland även barnen, men det kan också gälla en mamma som skadar sina barn. Ibland handlar det om sexuella övergrepp eller misstanke om att ett barn utsätts för det. Även vanvård förekommer i den här kategorin. En granne ringer och är orolig för de två småbarnen i grannlägenheten. Föräldrarna är missbrukare och ibland går det vilt till i hemmet. Barnen ser ovårdade ut och är ute vid alla möjliga tider på dygnet. 10

11 Relationsproblem och övriga problem i familjen Hit räknas konflikter inom familjen, till exempel mellan syskon, mellan barn och styvförälder eller mellan föräldrar med olika syn på barnuppfostran. Övriga problem kan vara dödsfall eller ekonomiska problem. Nästan tio procent av kontakterna berör dessa ämnen. Det här är det näst största av ämnena inom en, antalet har ökat kraftigt under 2009, från fyra till nästan 17 procent. I telefonen kommer det på fjärde plats och har minskat en aning. Detta ämne, som förekommer i kontakter om barn i alla åldrar, är vanligare när det gäller äldre barn och tonåringar. Totalt handlar en dryg tredjedel av alla kontakter om barn mellan tretton och sjutton år. En mamma skriver: Pappas nya sambo ringer och är ledsen för att pappas tonårsdotter inte ger henne en chans till goda relationer. Flickan svarar knappt på tilltal, ignorerar sambon nästan totalt. Pappan vill inte klandra sin flicka, har dåligt samvete eftersom skilsmässan från mamman skedde på hans initiativ. Våra två söner, fyra och sex år gamla, går inte att ha tillsammans. Efter ca tio minuter har de börjat slåss och vi vet inte vad vi ska göra. Kan ni hjälpa oss? Övriga ämnen Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska Samtal och om aggressivitet handlar främst om äldre barn och tonåringar, men det förekommer i alla åldersgrupper. För de yngre barnen kan det handla om vredesutbrott när man ska sova eller ska till dagis. Det kan handla om våldsamma reaktioner när föräldrarna säger nej och barnet ger sig på yngre syskon. För de äldre barnen kan problemet vara ett aggressivt och hotfullt beteende mot föräldrar och syskon. I en skriver man: Från att ha varit ett litet solsken hemma har den femtonåriga dottern blivit lynnig och till och med våldsam mot sin lillebror. Alla i familjen är rädda för henne, och tassar på tå för att inte orsaka ett raseriutbrott. Sedan ett par veckor tillbaka får vår tre och halvtåriga dotter våldsamma raseriutbrott. Hon skriker då, slåss, slänger sig på golvet och har sönder saker. Är det här normalt? Problem i skolan Kontakterna rör såväl skoltrötthet och inlärningssvårigheter, som mobbning och konflikter med kamrater. Ämnet är lika vanligt när kontakten gäller 7-12-åringar som när det gäller tonåringar. Skolproblem är vanligare i telefonen än i en. 11

12 Åttaårig pojke vållar föräldrarna mycken oro. Han är överaktiv både hemma och i skolan. Kan inte sitta still, verkar inte bry sig om vad lärare och föräldrar säger. Borde han utredas för någon diagnos? Depression, självdestruktivitet hos barnet Det gäller barn, främst flickor, som är deprimerade, har ätstörningar eller skadar sig själva. Kontakterna handlar främst om tonåringar, men kan även gälla yngre barn. Den sextonårige sonen kom inte in på gymnasiet med hockeyinriktning som han helt inriktat sig på. Han går nu motvilligt i en annan skola, håller sig för sig själv både hemma och i skolan, och mamma undrar om han kanske har en depression? Det kan handla om inlärnings- och koncentrationssvårigheter eller om barn som mobbas. Min son mobbas i skolan och ingen vill leka med honom i eller efter skolan längre. Det är väldigt svårt för honom att förstå att barn som han lekt med innan plötsligt säger att de inte känner honom. Riskbeteende hos barnet De allra flesta kontakter i denna kategori handlar om tonåringar. Det kan röra bruk av alkohol eller andra droger, riskabla sexvanor, kriminalitet eller nazism. Hit räknas också samtal och om barn som är beroende av dataspel. Ämnet är vanligare i telefonsamtal än i. Fjortonåriga dottern och en kompis till henne lägger ut bilder föreställande dem i utmanande poser på nätet. De är visserligen påklädda på bilderna, men pappa är chockad! I en skriver en förälder: Min son umgås med fel kompisar och igår hittade vi en påse med sprit i hans rum. Han har också börjat skolka. Otillräcklighet som förälder De föräldrar som tar kontakt tvivlar på sig själva. De kan vara uttröttade, deprimerade eller känna sig ensamma. De kan vara stressade och känna att de inte hinner ge barnen vad de behöver och de kan vara förtvivlade över att de bråkar och skäller på sina barn. Detta ämne är vanligast när det gäller kontakter om barn mellan två och sex år, men det förekommer för alla åldrar. Övriga problem med barnets psykiska eller fysiska hälsa Kontakterna handlar om barn som behandlas för fysisk sjukdom eller barn med tvångstankar, fobier eller liknande. Det kan också gälla barn med övervikt. Ibland är det föräldrar som oroar sig över symptom på sjukdom hos barnet. 12

13 Ensamstående mamma har i många år lidit av depressioner och är nu sjukpensionär. Ekonomin är ytterst pressad och nu vill socialtjänsten ha ett samtal med mamma. Hon är mycket orolig inför detta, vill man kanske omhänderta den nioårige sonen? Mor och son har ett mycket gott förhållande, och pojken fungerar bra både i skolan och på fritiden. Våld och övergrepp utom familjen I denna kategori handlar det om barn som utsatts för våld eller övergrepp av utomstående eller om barn som utsatt andra barn för våld eller övergrepp. Det kan exempelvis vara en flicka som blivit våldtagen eller en tonårspojke som blivit misshandlad. Jag skulle vilja komma i kontakt med föräldrar vars barn har blivit utsatta för övergrepp. Detta har drabbat mina döttrar. Tabell 1. Huvudproblem i samtal och Antal % Antal % S:a antal % samtal tel och Barnets utveckling , , ,1 och gränssättning Skilsmässa , , ,1 Våld, missbruk eller psykisk , , ,1 ohälsa i familjen Relationsproblem och 52 5, , ,8 övriga problem i familjen Skolproblem 70 7,6 24 4,3 94 6,3 Utåtagerande 61 6,6 37 6,6 98 6,6 Depression själv- 54 5,8 24 4,3 78 5,2 destruktivitet hos barnet Riskbeteende hos barnet 42 4,5 16 2,9 58 3,9 Otillräcklighet som förälder 36 3,9 27 4,8 63 4,2 Övriga problem med barnets 56 6,0 15 2,7 71 4,8 fysiska och psykiska hälsa Våld och övergrepp 27 2,9 12 2,1 39 2,6 förövaren utom familjen Barn som placerats eller riskerar 47 5,1 10 1,8 57 3,8 att placeras i familjehem Annat 39 4,2 27 4,8 66 4,4 Summa

14 Barnets ålder Det har alltid ringt många tonårsföräldrar till Rädda Barnens Föräldratelefon. Det är inget att förvånas över, tonåren är en turbulent tid och det kan vara oroligt att vara tonårsförälder. Tendensen har dock förstärkts och samtalen om tonåringar och unga vuxna (över 18) har ökat stadigt under hela 2000-talet och ligger nu på 39 procent. Flest antal samtal gäller barn som är 16 år. Det vanligaste ämnet i hela gruppen är utveckling och gränssättning. När det gäller barn i åldern 2-6 år och 7-12 är skilsmässa det i särklass vanligaste ämnet. Det är endast 4 procent av alla samtal och som handlar om riktigt små barn, under två år. De vanligaste ämnena är då frågor om barnets utveckling och gränssättning, och även om skilsmässa. Tabell 2. Samtal och fördelade efter barnets ålder Antal % Antal % Summa tel och % samtal Under ,8 20 3,6 46 3,1 2 6 år , , , år , , , år , , ,0 18 och över 65 7,0 27 4,8 92 6,2 Flera barn i olika , ,1 åldrar Framgår ej 11 1,2 52 9,3 63 4,2 Summa

15 Fortfarande få pappor som tar kontakt Det är inte så många pappor som kontaktar Föräldratelefonen kom endast 12 procent av alla samtal och från pappor. Så har det varit genom alla år, pappornas andel har legat på ungefär samma låga nivå. Under 2009 är mammornas andel av kontakterna 75 procent. I Föräldraen ser man dock en viss ökning av antalet pappor, från 8 procent 2008 till 11 procent Det är värt att notera är att en ökning har skett av antalet kontakter i gruppen annan, det vill säga andra vuxna i barnets närhet reagerar när de ser ett barn som far illa. Nu är den gruppen 13 procent, det vill säga en procent fler än papporna. Tabell 3. Vem tar kontakt? Antal samtal % Antal % Summa tel och Mamma , , ,6 Pappa , , ,9 Annan* , , ,5 Framgår ej 14 2,5 14 0,9 Summa *Kan t.ex. vara mor- eller farförälder, annan släkting eller vän till familjen % 15

16 Vem ringer/skriver om vad? När pappor tar kontakt är skilsmässa och frågor om boende, vårdnad och umgänge det vanligaste ämnet. Nästan en tredjedel, 30 procent, handlar om detta ämne. Det gäller både telefonen och en. När mammor hör av sig överväger frågor om barnets utveckling och gränssättning. Det gäller dock enbart alla kontakter sammantaget, i Föräldraen är skilsmässa det vanligaste ämnet även för mammor. När kontakt tas av någon annan än föräldrarna är det mest förekommande ämnet våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen. Det gäller både telefonsamtal och. Man ser här en tydlig ökning från 22 till 35 procent. Tabell 4. Ämne efter vem som tar kontakt. Antal samtal % av alla samtal Antal % av alla Summa tel och % av alla kontakter Pappa Skilsmässa 33 28, , ,5 Barnets utveckling 21 17,9 8 13, ,5 och gränssättning Våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen 20 17,0 6 10, ,8 Skolproblem 10 8,5 4 6,8 14 8,0 Depression, självdestruktivitet hos barnet 7 5, ,0 Relationsproblem och övriga problem i familjen Övriga problem i familjen och annat 5 4,27 5 8,5 10 5,7 3 2, ,6 11 6,25 Mamma Skilsmässa 95 13, , ,8 Barnets utveckling , , ,4 och gränssättning Våld, missbruk eller 77 11,1 40 9, ,5 psykisk ohälsa i familjen Skolproblem 57 8, ,5 76 6,8 Depression, 38 5, ,4 61 5,5 självdestruktivitet hos barnet Relationsproblem 42 6, , ,3 och övriga problem i familjen Övriga problem i familjen och annat 29 4, ,9 54 4,83 16

17 Antal samtal % av alla samtal Antal % av alla Summa tel och % av alla kontakter Annan Skilsmässa 12 10, , ,3 Barnets utveckling 9 7, ,6 18 9,9 och gränssättning Våld, missbruk eller psykisk ohälsa i familjen 41 35, , ,2 Skolproblem 3 2,5 1 1,5 4 2,2 Depression, självdestruktivitet hos barnet 9 7,75 0 0,0 9 4,9 Relationsproblem och övriga problem i familjen Övriga problem i familjen och annat 5 4, , ,4 7 6,0 4 6,1 11 6,0 17

18 Barnets familj Under 2009 handlade endast 24 procent av alla kontakter om barn som bor med båda sina föräldrar. Nästan 25 procent av barnen lever med en ensam mamma medan antalet barn som bor växelvis hos mamma och pappa har ökat från 16 till 24 procent. Detta gäller det totala antalet kontakter. Den största delen av samtalen, 33 procent, handlar om barn som bor med en ensamstående mamma. I en skriver man mest om barn som bor växelvis hos sina föräldrar, 28 procent. Skilsmässobarn är följaktligen kraftigt överrepresenterade. Det finns säkert flera orsaker till detta. Ensamstående föräldrar är ju just ensamstående och har inte en naturlig samtalspartner när det blir problem med barnen. Ytterligare en förklaring kan vara att de problem som ledde till skilsmässa finns kvar efter separationen. Tabell 5. Vilken familj lever barnet i? Antal % Antal % Summa tel % samtal och Båda föräldrarna , ,5 Förälder och 45 4,9 55 9, ,7 styvförälder Ensam mamma , , ,9 Ensam pappa 34 3,7 12 2,1 46 3,1 Växelvis , , ,7 Annan 52 5,6 11 2,0 63 4,2 Uppgift saknas 68 7, , ,7 Summa , , ,0 18

19 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39 Sundbyberg Telefon: info@rb.se

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Samtal om tonåringar

Samtal om tonåringar Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldra, årsrapport 2007 Samtal om tonåringar Min tonåring håller på att ta över mitt liv. Min son vill bo hos mig halva tiden men jag vet inte hur jag ska få hans mamma

Läs mer

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012 Föräldratelefonen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Föräldramejlen. Årsrapport 2012

Föräldramejlen. Årsrapport 2012 Föräldramejlen Årsrapport 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006. Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor

Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006. Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl, årsrapport 2006 Hur ska jag orka? Om samtal från ensamma mammor Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

KUNSKAP TILL PRAKTIK

KUNSKAP TILL PRAKTIK KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Tabeller och figurer

Tabeller och figurer Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2008 Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2008 Innehåll Inledning 3 Tioårshistorik barnkontakter 5 Kön & ålder 5 Boende 6 Kontaktområden 6 Förövare, fysisk

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna Bedömning inför psykoterapi Föräldrarna Olika aspekter 1) Föräldrarnas beredskap att genomföra behandlingen 2) Barnets svårigheter och förmåga att tillgodogöra sig behandling 3) Yttre omständigheter barnet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

FALL ATT DISKUTERA SOCIONOMUTBILDNINGEN, BARN OCH UNGDOM UPPSALA UNIVERSITET

FALL ATT DISKUTERA SOCIONOMUTBILDNINGEN, BARN OCH UNGDOM UPPSALA UNIVERSITET FALL ATT DISKUTERA SOCIONOMUTBILDNINGEN, BARN OCH UNGDOM UPPSALA UNIVERSITET KRISTIAN 6 ÅR Du får som socialsekreterare detta ärende. Bakgrund Mor underpresterande i skolan med läs- och skrivsvårigheter.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av: 3-ÅRSENKÄT Välkommen till BVC! Inför 3-årsbesöket ber vi er att besvara ett antal frågor om er och ert barns situation. Syftet med detta är att kunna anpassa besökets innehåll efter det som är aktuellt

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol Alla tonåringar är

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Ung och alkohol Att prata med din tonåring om alkohol

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett

Läs mer