Informationstillfälle - Skype. Klimatkalkyl Infrastrukturhållningens klimatbelastning och energianvändning i ett livscykelperspektiv.

Transkript

1 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Informationstillfälle - Skype Klimatkalkyl Infrastrukturhållningens klimatbelastning och energianvändning i ett livscykelperspektiv. 21 april 2016

2 Välkomna! Informationstillfället arrangeras av representanter från Trafikverket VO Planering, Investering och Stora projekt Vi är cirka 70 deltagare från 30 företag/organisationer på dagens informationstillfälle Uppdragsledare, projektledare, miljöutredare, miljökonsulter, projekteringsingenjörer, trafikplanerare, teknikspecialister, kalkylsamordnare, KMA-ingenjörer med mera Gemensam nämnare: Vi är alla intresserade av att lära oss mer om Trafikverkets arbete med Klimatkalkyl

3 Syfte med informationstillfället Ett generellt informationstillfälle för extern målgrupp där Trafikverkets arbete med klimatkalkyl presenteras Övergripande information om riktlinje för klimatkalkyl och modellverktyget Klimatkalkyl version 4.0 Komplement till tidigare genomförda fysiska informationstillfällen Visa hur man upprättar klimatkalkyler Möjlighet att ställa frågor

4 Senaste nytt Klimatkalkyl som webblösning från 1 april demonstreras under dagen Trafikverkets klimatkrav för infrastrukturhållning, gäller från 15 februari ingår ej i dagens informationstillfälle - inbjudan till separat informationstillfälle, preliminärt den 14 juni kommer inom kort

5 Vi som håller i presentationerna idag: Malin Kotake VO Planering Camilla Fransson VO Investering John Norberg VO Planering

6 Inledning 10 min Block 1 (20+10 min) Riktlinje TDOK 2015: infrastrukturhållningens klimatpåverkan och energianvändning ur ett livscykelperspektiv Block 2 (25+10 min) Arbetssätt Mötesregler Samla frågor och kommentarer till mellan blocken Mikrofonen ska vara avstängd under blocken Bensträckare 10 minuter Block 3 (50+10 min) Klimatkalkyl v 4.0, verktyg och hjälpmedel Vi upprättar en Klimatkalkyl Frågor och svar från informationstillfället publiceras på: Avslutning 5 min

7 BLOCK 1 Riktlinje TDOK 2015: infrastrukturhållningens klimatpåverkan och energianvändning ur ett livscykelperspektiv

8 Mål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan. visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 innebär även att transportsektorns utsläpp bör vara nära noll Mål för byggande och underhåll av infrastruktur: 15 procent lägre klimatbelastning 2020 jämfört med procent lägre klimatbelastning 2025 jämfört med

9 Trafikverket - skapa incitament och drivkrafter Entreprenörer och konsulter - hitta nya innovativa lösningar Minimera energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel Materialleverantörer - produktutveckling

10 Infraproposition 2008 och 2012 Energieffektivare byggande och drift av infrastrukturen I transportsystemets livscykel finns en rad indirekta energi- och miljöposter, t.ex. vid byggande, drift och underhåll av infrastrukturen. Energiåtgång och utsläpp i samband med drift och underhåll påverkas också av val som görs i de tidiga planeringsskedena. Energieffektiviseringar vid byggande och drift av infrastrukturen kan därför ge ett väsentligt bidrag till minskade utsläpp av växthusgaser. Beslutsunderlag i åtgärdsplaneringen bör därför omfatta även dessa aspekter. De åtgärder som prioriteras i den fortsatta planeringen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till begränsad klimatpåverkan och optimal användning av transportsystemet samt till att uppfylla de transportpolitiska målen. Regeringens vision är att Sverige ska ha noll i nettoutsläpp av växthusgaser år På sikt fordras därför minskade utsläpp i hela samhället, inklusive från transportsystemet, vilket bör beaktas i framtida nyinvesteringar. Trafikverket ska alltså styra mot att verksamheten bidrar till minskad klimatpåverkan och detta ska inkludera såväl transportinfrastruktur som trafik

11 Vad är en klimatkalkyl? Kvantifiering av ett projekts klimatprestanda i ett livscykelperspektiv Råvaruutvinning Förädling/processer Transport Byggande Användning Drift Underhåll Avfallshantering Standardiserat tillvägagångsätt enligt ISO 14041:2006 Resurser Emissioner För varje aktivitet i systemet och för systemet som helhet kvantifieras vad som går in och vad som går ut. 12

12 Nytta med Klimatkalkyl Bättre beslutsunderlag: Inkludera infrastrukturrelaterad energianvändning och klimatpåverkan i beslutsunderlag, ex Nationell transportplan och årliga beslut om byggstart. Hitta åtgärder: Möjlighet att identifiera och effektbedöma energi- och klimateffektiviseringsåtgärder i infrastrukturhållningen. Mer komplett redovisning: Mer heltäckande redovisning av transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan

13 Riktlinje Klimatkalkyl TDOK 2015:0007 Klimatkalkyler ska göras för investeringsåtgärder 50 miljoner. Klimatkalkyl upprättas initialt i åtgärdsvalsstudie och uppdateras genom planläggningsprocess och byggproduktion Resultatet från klimatkalkylen ska redovisas i SEB:ens kapitel fyra. Avsedd tabell finns. Vid projektslut och öppnade av trafik ska en deklaration av faktisk klimatprestanda göras - klimatdeklaration Riktlinjen började gälla 1/

14 Från klimatkalkyl till klimatdeklaration Den röda tråden Deklaration Åtgärdsvalsstudie Planläggning Byggproduktion Färdig anläggning Drift och Underhåll

15 Klimatkalkyler i planläggning Räknar med resursschabloner och generella emissionsfaktorer - bygger på representativa anläggningsprojekt och teknik Kostnadskalkyler och klimatkalkyler använder samma underlag Osäkerheterna i klimatkalkylen följer osäkerheterna i kostnadskalkylen Stål= Betong= Asfalt= 1,87 kg CO2/kg 0,107 kg CO2/kg 0,051 kg CO2/kg 2+1 väg= 625 ton CO2/km 6 fält motorväg= 1366 ton CO2/km Vägbro plattram= 2683 ton CO2/km

16 Klimatkalkyler i byggproduktion - utgångsläge och deklaration för verifiering Klimatkalkyl från planläggning uppdateras vid framtagandet av FFU Klimatprestandan i klimatkalkylen i FFU utgör utgångsläge Exempel: Projekt 1: KK i FFU=7800 ton CO2 Projekt 2: KK i FFU= ton CO2 - Reduktionskrav 15% Projekt 1: Deklaration=6630 ton CO2 Projekt 2: Deklaration= ton CO2 KK i FFU Deklaration Besparing = 7470 ton CO

17 Verifiering genom EPD:er Specifika resursrelaterade emissionsfaktorer ska kunna verifieras med tredjepartscertifierade Miljövarudeklarationer enligt europeisk standard Skapa incitament och drivkrafter för framtagandet av EPD:er

18 Stöd i arbetet Rutinbeskrivningar och handledning för tillämpning av riktlinjen inom åtgärdsvalsstudie, planläggning och byggproduktion: Planera åtgärder Rutin TDOK 2015:0068 Investera Rutin TDOK 2015:0111 Handledning

19 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

20 Inledning 10 min Block 1 (20+10 min) Riktlinje TDOK 2015: infrastrukturhållningens klimatpåverkan och energianvändning ur ett livscykelperspektiv Block 2 (25+10 min) Arbetssätt Mötesregler Samla frågor och kommentarer till mellan blocken Mikrofonen ska vara avstängd under blocken Bensträckare 10 minuter Block 3 (50+10 min) Klimatkalkyl v 4.0, verktyg och hjälpmedel Vi upprättar en Klimatkalkyl Frågor och svar från informationstillfället publiceras på: Avslutning 5 min

21 TMALL 0141 Presentation v 1.0 BLOCK 2 Arbetssätt

22 Reglerar även hur vi hanterar pågående projekt. Finns i PPI: /Sidor/foljaupp.aspx

23 Handledning TDOK 2015:0303 Systematiskt klimat- och energieffektiviseringsarbete i Investeraprocessen

24 Klimatvänlig infrastrukturhållning Exempel på åtgärdsområden: Val av lokalisering, plan och profil Val av principutformning Minskade materialmängder (cement, stål, beläggning) Materialval, (EPD) Konstruktionsval Grundläggning Installationer Elkraft Elanvändning Bränsleanvändning Teknikval (solpaneler) Minskad avskogning Masshantering Mobility Management

25 Vad kan vi använda klimatkalkylen till? Jämföra alternativa sträckningar, alternativa tekniska lösningar Identifiera betydande klimat- och energiposter Se hur olika alternativ påverkar drift och underhåll Uppföljning av klimat- och energiprestanda för anläggningen Underlag för att hitta åtgärder som man vill arbeta aktivt med för att minska projektets klimatbelastning och energiförbrukning. Underlag för målarbete

26 Exempel på resultat från klimatkalkyl Byggande Underhåll Drift Total Byggande Underhåll Drift Total

27 Exempel på resultat från klimatkalkyl

28 Vilka krav ställs i ditt projekt? klimat kalkyl Krav vid upphandling Åtgärdsförslag PM Klimat

29 Åtgärdsbeskrivning vid beställning av planläggning Åtgärdsbeskrivning vid beställning av byggskede Väg-/järnvägsplan Fastställelsehandling Samrådsunderlag: Plan inför beslut om BMP Samrådshandling: Plan inför val av alternativ Plan inför granskning Åtgärdsvalsstudie Granskningshandling Bygghandling Bygg A 0 A 1 A 2 A 3 A 4 E SEB SEB SEB SEB K A 0 K 1 K 2 K 3 KA 4 0 K D Planläggningsprocess A 0 0 A 1 = Grov kostnaduppskattning = Upprättande av anläggningskostnadskalkyl K 0 A 0 = Upprättande av klimatkalkyl = Systematiskt klimat- och energieffektiviseringsarbete A 2-3 E = Uppdatering av anläggningskostnadskalkyl = Ekonomisk efterkalkyl 2-4 K 1-3 K D = Uppdatering av klimatkalkyl utifrån uppdaterad anläggningskostnadskalkyl = Klimatdeklaration SEB = Samlad effektbedömning = Slutdokumentation

30 Tre sätt att minska energiförbrukningen och CO2- utsläppen vid beläggningsarbete 1. Sänka temperaturen på asfalten 2. Använda förnyelsebara bränslen i asfaltverken 3. Ökad andel återvunnet beläggningsmaterial

31 Exempel på lägre energiförbrukning minskade CO2-utsläpp ELKRAFT Minskade mängder material Rätt material 1000 V hjälpkraft

32 Lägre energiförbrukning och minskade CO2-utsläpp GEOTEKNIK God planering Minska mängden transporter Tipsa om sparsam körning Ställa krav på E att t ex presentera massbalansberäkningar och metoder för hur transporterna ska minska

33 Goda exempel, Energi och klimat Investerings klimatarbete

34 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

35 BENSTRÄCKARE 10 MINUTER!

36 Inledning 10 min Block 1 (20+10 min) Riktlinje TDOK 2015: infrastrukturhållningens klimatpåverkan och energianvändning ur ett livscykelperspektiv Block 2 (25+10 min) Arbetssätt Mötesregler Samla frågor och kommentarer till mellan blocken Mikrofonen ska vara avstängd under blocken Bensträckare 10 minuter Block 3 (50+10 min) Klimatkalkyl v 4.0, verktyg och hjälpmedel Vi upprättar en Klimatkalkyl Frågor och svar från informationstillfället publiceras på: Avslutning 5 min

37 TMALL 0141 Presentation v 1.0 BLOCK 3 Modellverktyget - Klimatkalkyl 4.0

38 Klimatkalkyl version 4.0 Trafikverkets modell för att på ett effektivt och konsekvent sätt beräkna och få med infrastrukturens klimatbelastning och energianvändning ur ett livscykelperspektiv i beslutsunderlag Understödja ett effektivt klimat- och energieffektiviseringsarbete samt ställande av klimatkrav Klimatkalkyl är ett komplement till redan befintliga modeller för att beräkna trafikens klimateffekter Publicerades 1 april

39 Klimatkalkyl, metod Bygger på LCA metodik (ISO 14040) Kan beräkna energianvändning och klimatpåverkan från väg- och järnvägsprojekt ur ett livscykelperspektiv Modellen behöver indata i form av typåtgärder som planeras. Dessa multipliceras sedan med schabloner för utsläpp per typåtgärd. Modellen kan även ta emot mer detaljerad indata i form av resursanvändning, när sådan finns tillgänglig Som användare kan man vid behov inkludera egna projekt- eller byggdelsspecifika emissionsfaktorer, samt modifiera resursschablonerna för de olika typåtgärderna

40 Nyheter för webbapplikationen Klimatkalkyl 4.0 Lätt att göra rätt minska risken för fel vid inmatning, öka användarvänligheten Ordning och reda på modellversioner och kalkylversioner ger effektivitet i arbetet och spårbarhet i resultat Central lagring ger möjligheter till uppföljning och ökar tillgängligheten Möjliggöra fortsatt modellutveckling som inte kunde klaras i Excel, tex bättre flexibilitet med avseende på indata, rapportering, jämförelser etc

41 Vi upprättar en Klimatkalkyl! Information om projektet E22 - Delen förbi Rinkabyholm E22 byggs om i ny sträckning utanför Rinkabylholm. Syftet med vägprojektet är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på sträckan, och att förbättra boendemiljön för dem som bor utmed nuvarande väg. 1,5 km motorväg 4 körfält (21,5 meter bred) 4,5 km väg 2+1-väg med mitträcken (14 meter bred) Jordschakt är Fall B 2,7 km gång- och cykelväg Två trafikplatser (storlek mellan) Vägbro plattram 3000 m2 Vägbro stålbalk 14,4 km balkräcke 1 km högkapacitetsräcke

42 Modelluppbyggnad

43 Klimatkalkyl

44 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

45 TACK FÖR ERT DELTAGANDE! Kommande informationstillfällen Trafikverkets Klimatkrav och Klimatkalkyl: Halvdag i Stockholm preliminärt den 14 juni Ytterligare tillfällen planeras och kommer presenteras på hemsidan

46 Kontaktuppgifter Klimatkalkyl Trafikverket VO Planering Malin Kotake, Nationell samordnare Material och kemiska produkter Hanna Eklöf, Utredare klimat och energi Susanna Toller, Utredare Material och kemiska produkter John Norberg, Biträdande utredare, Miljöenheten Trafikverket VO Investering Birgitta Aava-Olsson, Miljöspecialist Camilla Fransson, Miljöspecialist Trafikverket VO Stora Projekt Cecilia Kjellander, Miljöspecialist