Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Transkript

1 Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan

2 Varmt Välkomna! Vi är cirka 50 deltagare från 25 olika företag/organisationer på dagens informationstillfälle Uppdragsledare, projektledare, affärsutvecklare, miljökonsulter, projekteringsingenjörer, LCA-samordnare, kalkylsamordnare, materialleverantörer, produktutvecklare, KMA-ingenjörer med mera.. Från Trafikverket är vi representanter från Planerings- Investerings- och Inköpsverksamheten Gemensam nämnare Vi vill alla bidra: - till Sveriges vision om nettonoll utsläpp av klimatgaser år i utvecklingen och tillämpningen av Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler

3 Syfte med informationstillfället Presentera och sprida kunskap om Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler - Vad ska åstadkommas och till när? - Hur kan vi jobba med incitament och bonus? - Hur verifierar vi och följer upp? - Hur bedrivs arbetet i några pågående projekt? Branschdialog få input, svara på frågor, diskutera knäckfrågor och utvecklingsmöjligheter

4 Trafikverket - skapa incitament och drivkrafter Entreprenörer och konsulter - hitta nya innovativa lösningar Minimera energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel Materialleverantörer - produktutveckling

5 Senaste nytt vad har hänt sen sist? Trafikverkets klimatkrav för infrastrukturhållning, gäller från 15 februari 2016 Klimatkalkyl som webblösning från 1 april

6 Dagens agenda kl Trafikverkets nya klimatkrav för minskad klimatpåverkan från infrastrukturhållningen vad ska åstadkommas och till när? Bonus som incitament för att klara och överträffa krav Ca bensträckare Klimatkalkyl som utgångsläge och verifiering Klimatkrav steg för steg Exempel från pågående projekt Gott om tid för frågor och dialog mellan passen

7 Trafikverkets nya klimatkrav för minskad klimatpåverkan från infrastrukturhållningen vad ska åstadkommas och till när? Håkan Johansson Nationell samordnare Klimat och energi verksamhetsområde Planering

8 Klimatkrav på infrastrukturhållning Införs Kraven ställs på en minskning av klimatpåverkan utan att gå in på hur det ska göras ger utrymme för innovation. Mål och vision har fastlagts efter genomförd konsekvensanalys och dialog med branschen

9 Vision och mål Bidrar till det transportpoliska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser Det innebär: en vision om en klimatneutral infrastruktur senast 2050 en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med

10 Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna i världen. De transportpolitiska målen, där klimatmålet är en del, ska nås. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan

11 Vad består klimatpåverkan av? Betong Arbetsmaskiner/transporter (drivmedel) Stål Asfalt Annat Asfalt Betong Armeringsstål Konstruktionsstål Klimatpåverkan nationella planen Arbetsmaskiner/ transporter

12 Principer för utveckling klimatkrav Långsiktighet Teknikneutralitet Uppföljning Incitament för att gå längre Straff om man inte klarar Konsekvensanalys

13 Konsekvensanalys av kraven En konsekvensanalys gjordes av WSP inom ramen för forskningsprojekt under 2014 och I denna undersöktes effekterna av att ställa krav på 15 procents reduktion till 2020 och 30 procent till 2025 jämfört med 2015 samt att långsiktigt skapa en klimatneutral infrastruktur. Projektet undersökte även möjliga former och lösningar för kravställande samt ge underlag för vidare arbete med krav. Involverade ett stor antal entreprenörer, materialleverantörer och konsulter

14 Slutsatser från konsekvensanalysen Mycket positiv stämning genomgående, branschen är redo för utmaningen! Kostnadsbesparingar och minskade utsläpp av klimatgaser går oftast hand i hand föreslagna klimatkrav bedöms inte medföra kostnadsökningar åtminstone inte för 2020 Mål om klimatneutralitet till 2050 bygger på bl.a. teknikutveckling i cement- och stålbranscher (t.ex. CCSteknik). Utvecklingen bör bevakas i samverkan med branschen. Funktionella krav på minskning av klimatgasutsläpp är rimliga och acceptabla i de flesta fall, men behöver utvecklas och förtydligas inom ett antal områden

15 Slutsatser forts. Trafikverket bör arbeta tillsammans med branschen för att minska konflikter med regelverk Entreprenörer och materialleverantörer förordar incitament som komplement till krav för att främja innovationer och uppmuntra branschen att nå längre än kraven För underhåll behövs inledningsvis ett arbete för att kartlägga klimatbelastning och reduktionspotentialer bättre Det viktigaste är att komma igång! Och att gå försiktigt fram inledningsvis. Procentsatserna är mindre viktiga!

16 Övergripande strategi för att minska klimatpåverkan från infrastrukturen Funktionella krav på utsläppsreduktioner och energibesparingar är grunden. Forsknings- och demonstrationsprojekt för att driva på lovande teknik. Identifiera hinder för att använda lösningar som är lönsamma och utveckla dessa vidare tillsammans med regelverket. Säkerställ att dagens lösningar fungerar i framtiden

17 Vad omfattar klimatkraven? Klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv från: Investering från planering till byggande av vägar och järnvägar. Kraven omfattar projekt med totalkostnad på 50 miljoner kr eller mer. Upphandling av material till järnväg som betongslipers och räl. Kraven ska på sikt även omfatta: underhåll av vägar och järnvägar investeringsprojekt med totalkostnad mindre än 50 miljoner kr

18 Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion

19 Krav vid projektering och byggskede I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av en klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget. Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras utgångsläget. Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts

20 När börjar kraven gälla? 15 februari Avser nya investeringsprojekt som är planerade att öppna för trafik 2020 eller senare. För upphandling av järnvägsmateriel gäller kraven där materialet kommer användas i projekt som är planerade att öppna för trafik 2020 eller senare

21 Vad händer nu? Intern och extern kommunikation. Fortsatt utveckling av rutiner och metodik. Utveckling av krav för underhåll och mindre projekt. En kontrollstation 2018 planeras, för att stämma av utvecklingen och fastställa kommande kravnivåer bortom Mer information klimatkrav: Länk Mer information klimatkalyl: trafikverket.se/klimatkalkyl

22 Incitament för att nå ställda reduktionskrav och för nå ännu större reduktioner Jonas Melén, Inköp och Logistik

23 Krav är på genomförande av kontraktet Ingen utvärdering görs i samband med tilldelning Entreprenör (och konsult som tar fram FFU för utförendeentreprenad ska enligt kontrakt leverera en viss klimatprestanda. Konsulter i tidigare skede och konsult som tar fram FFU för totalentreprenad ska inkomma med åtgärdersförlag Leverantörens prestation bedöms hur väl denne fullgjort kontraktet Incitament i mallar hanterar både bättre leveranser än krav och sämre leveranser än krav

24 Incitamenten skapar två drivkrafter Incitament för bättre prestanda (överträffa reduktionskrav): Bonus betalas efter en bedömning av ett antal kriterier, varav Miljö är en. Klimatprestanda är en del av Miljö. Maximal bonus som kan utfalla (högsta poäng i alla nio kriterier) sätts till 1-3% av kontraktsvärdet i entreprenader. Poäng översätts till intervall om reduktion ligger mellan 1-5, 6-10 eller över 11 procentenheter över krav. Incitament för att nå reduktionskrav (en form av vite) Om leveransen inte bedöms nå reduktionskrav förvinner chans till bonus inom UppLev. Ingen bonus utbetalas överhuvudtaget inom modell UppLev som innehåller nio kriterier som bla tider, dokumentation, säkerhet, trafikpåverkan)

25 Bedömning av miljö inkl. klimatprestanda i entreprenader görs via UppLev Miljö är ett av nio bedömningskriterier. Maximal bonus (för alla kriterier) är 1-3% av kontraktsvärdet. Beställaren bedömer generell miljöprestanda i entreprenaden och specifik prestanda gällande reduktion av CO 2. Vid bedömning noll poäng - ingen bonus överhuvudtaget. För att få bonus inom Miljö ska bedömningen ge 2 poäng. Kriterie Miljö (kortversion) för resp. poäng Poäng För att bonus överhuvudtaget ska utgå ska bedömning avseende miljö vara lägst en poäng. Entreprenör inarbetar reduktion på 11% procentenheter utöver krav. Miljöarbete i övrigt branschledande Entreprenör inarbetar reduktion på 6-10% procentenheter utöver krav. Samtliga ställda miljökrav och miljölagstiftning följs. Entreprenör inarbetar reduktion på 1-5% procentenheter utöver krav. Samtliga ställda miljökrav följs utom i enstaka avseenden. Inga negativa miljökonsekvenser noteras. Entreprenör inarbetar reduktion motsvarande krav på reduktion. Samtliga ställda miljökrav följs utom i enstaka avseenden. Lindriga negativa miljökonsekvenser noteras. Entreprenör svarar ej mot krav i kontrakt gällande klimatprestanda eller (om någon av förutsättningar på nollpoängsnivån föreligger) utgår överhuvudtaget ingen bonus. Ställda miljökrav i ffu samt miljölagstiftning uppfylls inte. Detta har medfört allvarliga konsekvenser för miljön, människors hälsa eller entreprenadens genomförande. Försummelsen har lett eller skulle kunna leda till åtalsanmälan

26 När ställer vi krav på reduktion och hur ser kraven ut? Kontraktet omfattar Förutsättning Krav relaterat till Klimatkalkyl i förfrågan Krav på specifika reduktioner? Bedömning av Klimatprestanda? Incitament mht bedömda reduktioner? Konsultuppdrag (tk 50Mkr) Val av lokaliseringsalternativ eller framtagande plan Klimatkalkyl bör finnas från tidigare skede, men kravställning fungerar även om inte så är fallet. Konsult ska ta fram Klimatkalkyl, mest betydande klimataspekter och förslag på åtgärder. Nej Befintliga modell för Upplev tillämpas. Klimatprestanda vägs in i bedömningsområde Lösningsförslag. Nej. Enligt modell UppLev för bedömning av konsultuppdrag. Konsultuppdrag (tk 50 Mkr) Framtagande av FFU för Totalentreprenad Klimatkalkyl bör finnas från tidigare skede, men kravställning fungerar även om inte så är fallet. Framtagande av Klimatkalkyl inför projektering. Konsult tar fram förslag på reduktion för efterföljande TE. Nej Befintliga modell för Upplev tillämpas. Nej. Enligt modell UppLev för bedömning av konsultuppdrag. Totalentreprenad (tk 50 Mkr) Klimatkalkyl i form av ett utgångsläge bifogas med krav på reduktioner uttryckta som ett genomförandekrav i kontraktet Framtagande av Klimatdeklaration. Entr. ska visa att reduktion klaras/överträffas. Ja Ja. Bedömningsgrund Miljö kompletteras med bedömning av klimatpåverkan. Vi skickar med ett utgångsläge samt reduktionskrav i procent. Ja. Område Miljö kompletteras med trappa för bedömning av reduktioner i entreprenaden. Konsultuppdrag (tk 50 Mkr) Framtagande av FFU för Utförandeentreprenad (ta fram bygghandling) Klimatkalkyl i form av ett utgångsläge bifogas med krav på reduktioner uttryckta som ett genomförandekrav i kontraktet Konsult tar fram Klimatkalkyl, förslag på åtgärder i projektering och förslag för reduktion för UE. Ja Ja. Befintlig modell för Upplev tillämpas. Klimatprestanda vägs in i bedömningsområde Lösningsförslag Nej. Enligt modell UppLev för bedömning av konsultuppdrag Utförandeentreprenad (tk 50 Mkr) Klimatkalkyl i form av ett utgångsläge bifogas med krav på reduktioner uttryckta som ett genomförandekrav i kontraktet Framtagande av Klimatdeklaration. Entr. ska visa att reduktion klaras/överträffas. Ja Ja. Bedömningsgrund Miljö kompletteras med bedömning av klimatpåverkan. Vi skickar med ett utgångsläge samt reduktionskrav i procent. Ja. Område Miljö kompletteras med trappa för bedömning av reduktioner i entreprenaden. Baskontrakt väg och järnväg Inga krav på reduktion i dagsläget. Entreprenör ska leverera data. Nej Nej. Dokumentation av data Under utarbetande

27 Klimatkalkyler som utgångsläge och verifiering Sanna Toller Sakkunnig verksamhetsområde Planering

28 Vad är Klimatkalkyl? Klimatkalkyl: Trafikverkets modell för att på ett effektivt och konsekvent sätt beräkna anläggningars klimat- och energiprestanda ur ett livscykelperspektiv Följer systemgränser i EN (inkl A1-A3, samt A5 och delar av B) Klimatkalkyl version 1.0 togs fram 2013, därefter har vidareutveckling skett Från 2015 görs klimatkalkyler för nya investeringsåtgärder > 50 MSEK (Riktlinje TDOK 2015:0007) Används för beslutsunderlag, förbättringsarbete och rapportering Sedan februari 2016 tillämpas också Klimatkalkylmodellen i klimatkravställande Bygger på befintliga data, enkel att använda

29 Beräkningarna i Klimatkalkyl Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån Vilka resurser som används Emissionsfaktorer/effektsamband som beskriver energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurserna (LCA-data)» Beslut om effektsamband tas i Trafikverket varje år den 1a okt» Klimatkalkylens effektsamband ska i första hand avspegla ett konservativt medelvärde hos de största leverantörerna på marknaden (publicerade EPDer)» Klimatkalkylens effektsamband ska följa EN (modul A1-A3)

30 Tillämpning av Klimatkalkyl Klimatkalkylen följer en investeringsåtgärd från åtgärdsvalsstudie till färdig anläggning Underlaget för klimatkalkylen är detsamma som underlaget för kostnadskalkylen Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig Projektspecifik indata Resultat för objektet eller åtgärden Typåtgärder Byggdelar Material och energiresurser Emissionsfaktorer för material och energiresurser

31 Klimatkalkyl som utgångsläge och verifiering Utgångsläge: schabloner används men kan modifieras utifrån tillgänglig information om projektet, effektsamband (dvs generiska LCA-data) tillämpas Verifiering: i klimatdeklarationen beräknas klimatprestanda utifrån projektspecifika mängder, och om möjligt produkt- och leverantörsspecifika LCA-data som i sin tur ska verifieras med en miljövarudeklaration (EPD) KK i FFU Deklaration Åtgärdsvalsstudie o Planläggning Byggproduktion Färdig anläggning, DoU

32 Klimatkalkyl version Nyheter 2016 Ändrat format från Excel-baserad modell till IT-baserad webblösning Mer effektiv informationshantering spårbarhet, tillgänglighet, minskad sårbarhet Goda förutsättningar för fortsatt modellförbättring tex jämförelser och informationsutbyte Ett bättre användarstöd (texter och dialogrutor) och ett användarvänligare gränssnitt Indata och resultat från en upprättad kalkyl kan exporteras till andra format Klimatkalkyler för samma objekt eller åtgärd läggs i en kalkylmapp för att underlätta uppdateringar och jämförelser Uppdaterade och kompletterade emissionsfaktorer och resursschabloner Förbättrad precision Tre användaringångar Ökad flexibilitet Bättre harmonisering med strukturen för underlagskalkyler Underlätta införande av indata, resultatpresentation och granskning Möjliggöra flexibilitet i användning av indata

33 Klimatkalkyl v.4.0 är tillgänglig med eller utan inloggning Öppen men begränsad version, tillgänglig på Ingen inloggning krävs Inga klimatkalkyler kan sparas i systemet Fullständig modell kräver användarkonto och behörighet Upprättade kalkyler sparas i systemet De med trafikverksdator söker själva behörighet i Arthur Externa användare söker användarkonto och behörighet via sin kontaktperson på Trafikverket Finns inget avtal med Trafikverket kan användarkonto ordnas via framtagande av handling som styrker behovet. Kontakta John Norberg eller Susanna Toller

34 Klimatkrav steg för steg Cecilia Kjellander verksamhetsområde Planering

35 Väg 70, Rommeholen Gyllehemsvägen, mötesfri väg Upphandling av konsult för planläggning Vad: Ombyggnation av väg 70 till mötesfri väg samt ombyggnation av trafikplats Smedjebacksvägen. Varför: Förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten. Utgångsläge: Klimatkalkyl för samrådsunderlag (K1) Antaget öppningsår för fallstudien

36 Rommeholen Gyllehemsvägen Upphandling av konsult för planläggning Klimatkalkylen visar på totalt utsläpp från bygg & reinvestering samt drift & underhåll på 42 ton per år. Detta fördelar sig på 6.2 Byggnadsverk: 6 ton 6.4 Väg: 36 ton Inga reduktionskrav ställs Konsulten ska redovisa Trafikverkets klimatkalkyl för ingående alternativ, enligt TDOK 2015:0007 Mest betydande klimataspekterna enligt klimatkalkylen och andra verktyg (t.ex. Geokalkyl) Åtgärdsförslag för att minska klimatpåverkan

37 Konsultens genomförande och redovisning Mest betydande klimataspekter Åtgärder och effekter Uppdaterat utgångsläge

38 Exempel på åtgärder i planläggning som konsulten skulle kunna föreslå BREDDNING AV VÄG CIRKULATIONSPLATS ENFÄLTSVÄG GC-BRO MÖTESFRI 2+2 KÖRFÄLT VÄGBRO Vilken sida sker breddning på? Släntning/sidoräcken Alternativ lösning (ex. korsning) Krav på storlek-hastighetsberoende Geografisk placering, profil Geografisk placering Alternativ rörbro (underfart) istället Geografisk placering, profil Bredd Alternativ 2+1 istället? Geografisk Placering Höjd, bredd, längd

39 Förslag på åtgärder Konsulten föreslår följande åtgärder Kortning av väg 10% vilket ger 2 ton minskning 2+1 istället för 2+2 vilket ger 5 ton minskning Total minskning 7 ton Ger en reduktion med 17 % (7/42 ton)

40 Reviderad klimatkalkyl (K3) Konsulten reviderar kalkylen och får ett nytt uppdaterat utgångsläge. Detta inkluderar även de åtgärder som konsulten föreslagit. Teoretiskt är detta lägre än K1 (men kan förstås vara högre beroende på andra förändringar som skett)

41 E18 Karlstad, etapp Björkås-Skutberget Upphandling av konsult för framtagande av förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad samt upphandling av utförandeentreprenör Vad: Ombyggnad av E18 mellan Björkås och Skutberget till 21,5 km fyrfältsväg. Varför: Öka trafiksäkerheten och framkomligheten samt skapa ett mer gynnsamt läge till vattentäkten. Utgångsläge: Klimatkalkyl för samrådshandling inför granskning K3. Öppningsår för fallstudien

42 Upphandling av konsult för framtagande av förfrågningsunderlag Klimatkalkylen visar på totalt utsläpp från bygg & reinvestering 195 ton per år. Detta fördelar sig på 6.2 Byggnadsverk: 135 ton 6.4 Väg: 60 ton Potentialer enligt riktlinje 6.2. Byggnadsverk: 17% 6.4 Väg: 14% Besparing enligt riktlinje: 29 ton/år (135x0,17+60x0,14) Reduktionskrav (före eventuell anpassning): 15% (29/195) I upphandlingen ställs då reduktionskravet 15% på utgångsläget 195 ton per år. Detta bokförs också i CTM. Klimatkalkylen bifogas förfrågningsunderlaget

43 Konsultens genomförande och redovisning Konsultens förslag på projekteringsåtgärder Reviderad klimatkalkyl (K4) Konsultens förslag på reduktionskrav i entreprenad

44 Exempel på projekteringsåtgärder som konsulten skulle kunna föreslå VÄG BYGGNADSVERK Alternativ räckestyp Beläggningsåtgärder Optimerad användning av massor Utformning och profil Räcke (behov och/eller alternativ typ) Annan grundläggning Förändrad konstruktion Annat konstruktionsmaterial

45 Projekteringsåtgärder och reduktionskrav Konsulten föreslår följande projekteringsåtgärder Byte av balkräcke mot linräcke, reducerar med 6 ton/år Minska mängden betong med 20 procent, reducerar med 1 ton/år Totalt 7 ton/år Ger en reduktion med 3 % (7/195 ton) 15 % (kravnivå) 3 % (föreslagna projekteringsåtgärder) = 12 % (förslag på reduktionskrav som konsulten föreslår ska ställas på entreprenören) Nytt utgångsläge ton = 188 ton

46 Reviderad klimatkalkyl (K4) Konsulten reviderar kalkylen och får ett nytt uppdaterat utgångsläge. Detta inkluderar även de projekteringsåtgärder som konsulten föreslagit. Teoretiskt är detta lägre än K3 (men kan vara högre beroende på andra förändringar som skett)

47 Upphandling av utförandeentreprenör Utgångsläge uppdaterat av konsulten: 188 ton Reduktionskrav 12 % (antar att TrV tar det som konsulten föreslagit). Bonus enligt UppLev framgår av upphandlingen. Utgångsläge och reduktionskrav bokförs i Trafikverkets upphandlingssystem, CTM

48 Entreprenörens genomförande och redovisning Genomföra åtgärder Effekt av genomförda åtgärder Klimatdeklaration Bonus vid överträffande av krav

49 Exempel på åtgärder som entreprenören skulle kunna genomföra VÄG BYGGNADSVERK Masshantering Beläggning Materialleverantör, stål och betong (EPD) Maskinpark Materialleverantör, stål och betong (EPD) Maskinpark

50 Effekt av genomförda åtgärder och bonus Entreprenören genomför följande åtgärder Minskar emissionsfaktorn för asfalt med 20 procent vilket ger 16 ton Minskar emissionsfaktorn för diesel med 30 procent vilket ger 6,0 ton Minskar emissionsfaktorn för armeringsstål med 20 procent vilket ger 1,0 ton Totalt 23 ton Ger en reduktion med 12 % (23/188 ton) Reduktionen verifieras med klimatdeklaration med klimatkalkylmodellen och i de fall andra emissionsfaktorer använts ska dessa verifieras med tredjepartscertifierad EPD. Resultatet, reduktion i procent och uppdaterat utgångsläge bokförs i UppLev. Ingen bonus utgår då kravet som ställts precis klarats

51 Exempel från pågående projekt Jonas Melén, Inköp och Logistik

52 Piloter, entreprenadkontrakt Projekt Villkor och ev. incitament Krav relaterat till Klimatkalkyl Status Dingersjö förlängd mötesstation. Totalentreprenad Ska-krav för genomförandet av kontraktet. Inga incitament. Framtagande av Klimatkalkyl i entreprenörens projektering och Klimatdeklaration vid färdigställande. Utgångsläge definierat av beställare. Reduktionskrav är satt till 0 % jmf utgångsläge. Förfrågan skickad feb 2016 E18, delen Björkås-Skutberget. Totalentreprenad. Ska-krav för genomförandet av kontraktet. Inga incitament. Framtagande av Klimatkalkyl i entreprenörens projektering och Klimatdeklaration vid färdigställande. Kontrakt tecknat juni 2015 E44 Förbifart Källby-Lidköping. Totalentreprenad. Ska-krav för genomförandet av kontraktet. Incitament vid större reduktion än utgångsläget Framtagande av Klimatkalkyl för projektering och Klimatdeklaration vid färdigställande. Utgångsläge definierat av beställare. Reduktionskrav är satt till 0 % jmf utgångsläge. Förfrågan skickad april 2016 Etapp 2 Söderhamn-Kilafors. Totalentreprenad (BEST Utförande) Incitament vid större reduktion än utgångsläget. Om ska-krav på reduktion ej nås uteblir bonus överhuvudtaget inom UppLev. Framtagande av Klimatkalkyl för projektering och Klimatdeklaration vid färdigställande. Utgångsläge definierat av beställare. Reduktionskrav på ca 10% jämfört med definierat utgångsläge Förfrågan skickas juni 2016 E45 Marieholm Lilla Bommen överdäckning. Totalentreprenad. Ska-krav för genomförandet av kontraktet. Inga incitament. Framtagande av Klimatkalkyl i entreprenörens projektering och Klimatdeklaration vid färdigställande. Kontrakt tecknat 2016 E20 Vårgårda till norr om Mariestad, delen E20 förbi Vårgårda till Vara, sträckan Vårgårda Ribbingsberg. Framtagning av vägplan, bygghandling och utförande Under framtagande. Under framtagande. Förfrågan ej skickad

53 Från nuläge till målläge vad behövs?!? Mod och innovationsanda Vilja och engagemang Kunskap och kompetens Minimera summan av energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel Uthållighet och tålamod Kraft och övertygelse

54 Vad händer nu? Intern och extern kommunikation, vi återkommer med ytterligare informations- och dialogtillfällen hösten 2016 Fortsatt utveckling av rutiner och metodik. Utveckling av krav för underhåll och mindre projekt. Kravställande i betongslipersupphandling hösten 2016 Följa och utvärdera arbetssätt i pilotprojekt En kontrollstation 2018 planeras, för att stämma av utvecklingen och fastställa kommande kravnivåer bortom

55 Inspirerade att bidra till nettonoll utsläpp slutar vi för idag! Tack för uppmärksamheten och ert aktiva deltagande! Välkomna på mingel och wraps och fortsatt dialog! Information om Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler återfinns på webben: