Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer"

Transkript

1 Research Report No 29 ISSN X Stockholm 2013 Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Effekten av ett anknytningsbaserat behandlingsprogram för späd- och småbarn till flyktingföräldrar med PTSD Delrapport 2 Monica Brendler Lindqvist Atia Daud Johanna Hermansson Tham

2 Innehållsförteckning Förord Sid 1 Inledning 4 2 Bakgrund 6 3 Sammanfattning av erfarenheter från år Resultat 10 5 Beskrivning, analys och utvärdering av behandlingsinsatserna 11 år 2 Frågeställningar 11 Behandlingsprogram 11 Resultat 13 Beskrivning av familjerna samt av EAS-bedömning 13 Emotional Availability Scoring - EAS 15 Sammanställning av familjernas EAS-scoring före och efter 16 behandling Resultat av utvärderingsintervjuer 16 6 Diskussion 17 7 Sammanfattning och slutsatser 19 8 Referenser 20 2

3 Förord I september 2012 publicerades det första arbetet i denna serie Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer anknytningsbaserad behandlingsmodell för späd- och småbarn och flyktingföräldrar med PTSD. Som förord gavs då nedanstående bakgrund för intresset kring och forskningen om optimalt flyktingomhändertagande då barn med eller utan sina anhöriga kommer till Sverige från krigsområden. Det aktuella projektet fortskrider planenligt och nu redovisas den andra forskningsrapporten från projektet. Förordet från 2012 äger fortsatt aktualitet: I samband med Balkankrisen fattade den svenska Regeringen 1993 beslut om att i princip bevilja alla asylsökande bosnier permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det visade sig då att många av de flyktingar som kom var svårt traumatiserade och i behov av psykiatrisk vård. Kunskaperna om detta initierade flera utvecklingsprojekt som startades såväl av Socialstyrelsen som av Stockholms Läns Landsting och Röda Korset. Undertecknad fick 1996 i uppdrag av Koncernledningen i Stockholms Läns Landstings Hälso- och Sjukvårdsnämnd att dokumentera erfarenheter och kunskaper både internationellt och i Sverige i syfte att ge underlag för ett optimalt flyktingomhändertagande då barn med eller utan sina anhöriga kommer till Sverige från krigsområden. Dokumentationen gjordes av bitr. överläkare Mona Näreskog och publicerades 1997 som en forskningsrapport Flyktingbarn Psykisk Hälsa och Mottagande En kunskapsöversikt och ett planeringsunderlag för hälso- och sjukvård där ett antal betydelsefulla slutsatser kunde dras för att förbättra framtida flyktingomhändertagande. En sådan slutsats var behovet av att bygga upp resurser inom barn- och ungdomspsykiatrin för flyktingbarn och deras familjer som behöver speciell vård. Samtidigt, under 1996, fick undertecknad tillsammans med framlidne överläkaren Erling Skoglund och psykolog Atia Daud, Socialstyrelsens uppdrag och projektmedel att närmare undersöka om/hur barn påverkas av föräldrars tortyrskador (Socialstyrelsen, Dnr /96, AB12), ett uppdrag som resulterade i Atia Dauds avhandling 2008: Post-traumatic Stress Disorder and Resilience in Children of Traumatised parents: A transgenerational perspective där det framkom att föräldrarnas tortyrupplevelser inte bara påverkade deras egen psykiska hälsa och funktion utan i hög grad också barnens hälsa och funktion. När de s.k. apatiska barnen uppmärksammades i Sverige under åren i början av 2000-talet fick undertecknad 2005 uppdraget av Stockholms Läns Landstings Beställarkontor Vård att tillsätta och leda en expertgrupp med syftet att närmare förstå bakgrunden till barnens reaktionsmönster och hur de borde utredas och behandlas. Uppdraget genomfördes och sammanfattades i en rapport om de s.k. apatiska barnen Att förstå bakgrunden till deras reaktionsmönster, Att utreda och behandla dem Ett underlag för en etisk värdegrund i vården och en mall för intygsskivande mm. De apatiska barnen och deras familjer hade alla varit med om olika former av grymheter som tortyr, våldtäkter, varit vittne till nära anhörigas avrättningar mm där kunskaperna om de apatiska barnens situation än mer understryker behovet av att utveckla och förbättra omhändertagandet av familjer från krigsdrabbade/konfliktfyllda områden. När nu Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm med sitt föräldrabarnprojekt börjar utveckla ett program för att hjälpa denna utsatta grupp kan man säga att det är på tiden. Behovet av vårdutveckling är redan dokumenterat och de försiktiga slutsatser som kan dras av den här publicerade pilotstudien visar att föräldra-barn-programmet är på rätt väg. Stockholm september 2013 Per-Anders Rydelius, professor/överläkare 3

4 1. Inledning Idén till detta projekt väcktes när 3-årige Anselm sprang fram och tillbaka i korridoren på Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Jag tog honom i handen och sa: - Kom, vi går och letar efter din mamma! Vi gick den, för hans korta ben, långa korridoren tillbaka till väntrummet. Där satt mamma, insjunken i sig själv. Hon väntade på att få komma in till sin psykoterapeut som hon hade tid hos. Mamma är flykting. Hon och hennes make och lille Anselm flydde Irak efter att mamma blivit skottskadad och fängslad. Anselm hade varit med henne i fängelset de första månaderna av sitt liv. Nu gick mamma i behandling på centret och ibland hade hon Anselm med sig. Varje gång upprepades samma beteende. Anselm sprang fram och tillbaka i korridoren, men mamma tog inte notis om honom. Hon var för upptagen av sina egna minnen, sin ångest och sina problem i det nya landet. När vi två år senare startade vårt projekt för torterade och krigstraumatiserade föräldrar och deras små barn hade Anselm fått en lillebror. Vi erbjöd familjen att ingå i projektet, som hade till syfte att utpröva ett behandlingsprogram för förebyggande av anknytningsproblematik mellan föräldrar och barn. Familjen var positiv till att delta, men det skulle visa sig att nya svårigheter dök upp som gjorde att behandlingen inte blev så lätt att genomföra. Familjen ingick i den första gruppen som hölls under år 1. Fokus låg på föräldrarnas samarbete och mammans och lillebrodern anknytningsprocess. Men mamma hade svårt att komma till föräldrasamtalen och mamma-barn gruppen. Hon var återigen gravid, nu med familjens tredje barn. Hon var blek och trött, led av yrsel och illamående. När hon var med i gruppen satt hon mestadels hopsjunken i en stol. Barnet var ledset och oroligt. Mamma tyckte barnet var gnälligt och krävande. Han ville inte släppa taget om mamma ens för en kort stund. De sista gångerna orkade hon inte komma till gruppen. Senare i graviditeten mådde mamma bättre. Hon svarade på barnets signaler, tog upp honom i sitt knä när han närmade sig, gav honom flaskan när han var hungrig. Pappa tog också en mer aktiv roll gentemot barnen. När det var dags att starta den andra gruppen, under år 2, erbjöds familjen återigen att delta i programmet. Nu med det tredje barnet, 8 månader gammalt. Denna gång fullföljdes behandlingsprogrammet med gott resultat. Idag är familjens kontakt med centret avslutad, likaså mammans individuella psykoterapi, som pågick parallellt med familjebehandlingen. 4

5 Detta är den andra delrapporten i projektet Anknytningsbaserat behandlingsprogram för späd- och småbarn till traumatiserade flyktingföräldrar. Projektet kommer att avslutas den 30 mars 2014 och dokumenteras i en slutrapport. Projektet är finansierat med medel från Stiftelsen Allmänna Barnhuset Monica Brendler Lindqvist Projektledare, Verksamhetschef på RKC Socionom, Leg. psykoterapeut, Handledare 5

6 2. Bakgrund För att utpröva ett behandlingsprogram för torterade och krigstraumatiserade flyktingföräldrar och deras små barn, påbörjades den 1 april 2011 ett 3-årigt pilotprojekt på Röda Korsets Center för torterade flyktingar, i samarbete med Karolinska Institutet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för barn- och ungdomspsykiatri. Röda Korsets Center har avtal med Stockholms läns landsting om psykiatrisk specialistvård för torterade och svårt krigstraumatiserade flyktingar. Projektet är finansierat av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Under det senaste decenniet har ett stort antal flyktingar från krigshärjade länder kommit till Sverige. De har framför allt kommit från Irak, Somalia och Afghanistan. De har tvingats fly och många av dem har varit utsatta för tortyr och svåra krigstrauman. Enligt de senaste studierna har antalet tortyrskadade bland asylsökande uppgått till 45% enligt en dansk studie (Sjölund, Kastrup, Montgomery, Persson 2009) och 48% enligt en studie som UNHCR genomförde bland asylsökande i Sverige (UNHCR 2011). Enligt Röda Korsets beräkningar finns ca personer i Sverige som har varit utsatta för tortyr (Svensson 2012). Flyktingfamiljer tillhör således en grupp med hög nivå av tortyr- och krigsupplevelser. En del av dem lider av allvarlig posttraumatisk stress. Av de flyktingar som kommit till och lever i västvärlden lider 8-10% av Post Traumatic Stress Disorder, PTSD, vilket är 10 gånger vanligare än för motsvarande åldersgrupper i den generella befolkningen (Fazel, Wheeler, Danesh 2005). Förutom de extremt traumatiska upplevelser som flyktingfamiljer bär med sig från det forna hemlandet tillkommer psykosociala stressfaktorer i det nya landet som påverkar familjernas möjlighet till återhämtning. Exempel på exilrelaterade stressfaktorer som många flyktingar blir utsatta för är social isolering, arbetslöshet, separation från familj och släkt samt förlust av social identitet och yrkesidentitet. Flyktingar har även en hög nivå av komorbiditet. Föräldrars traumatisering kan antas vara en riskfaktor för barns utveckling. Föräldrar med PTSD lider av symptom som hyperkänslighet, undvikande och känslomässig avstängdhet, återupplevande av trauma såsom flashbacks och sömnsvårigheter med mardrömmar. Barn är beroende av sina primära vårdgivare, vilket vanligtvis är föräldrarna, för att reglera affekter och beteenden. Som ett resultat av PTSD har traumatiserade föräldrar svårigheter att reglera sina egna affekter och som en konsekvens av det, även att härbärgera barnets känslor och återskapa trygghet för barnet. 6

7 Atia Daud har i sin forskning (Daud, 2008) jämfört flyktingfamiljer från Mellanöstern som varit utsatta för tortyr med familjer med samma etniska och kulturella bakgrund som inte varit utsatta för tortyr eller svåra krigstrauman. Föräldrarna i den traumatiserade gruppen var, eller hade varit, patienter på Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Undersökningsresultaten visade att dessa föräldrar led av PTSD eller uppvisade s.k. PTSS (flera symptom av PTSD, dock ej fullständig diagnos) och att barnen till de traumatiserade föräldrarna också visade psykopatologiska symptom såsom PTSD, nedstämdhet, kroppsliga ångestsymptom och beteendestörningar. 87% av barnen i den traumatiserade föräldragruppen hade en desorganiserad anknytning, medan 75% av barnen i jämförelsegruppen uppvisade en trygg anknytning. Det desorganiserade anknytningsmönster som barnen i undersökningsgruppen uppvisade gällde oavsett vem av föräldrarna, modern, fadern eller båda, som traumatiserats av krig och tortyr. Atia Dauds fynd, dvs. att föräldrar med PTSD riskerar att få barn som utvecklar PTSD, har stöd i internationell forskning. Uppföljningar av överlevande efter Förintelsen och koncentrationslägervistelse under andra världskriget har visat på transgenerationellt överförda trauman där symptom på ohälsa också drabbar deras barn (Krystal & Niederland 1968). För att förstå hur PTSD-symptom kan överföras till barn, som själva inte har traumatiserats, har forskning bedrivits angående flyktingföräldrars och barns anknytningsmönster. De Haene et al (2010) har undersökt anknytningsmönster hos flyktingföräldrar bosatta i Belgien. De har dokumenterat hur extern, extrem traumatisering kan påverka föräldrarnas förmåga att vara känslomässigt tillgängliga och bekräftande i relation till barnet. De extrema traumata som familjen upplevt korsar gränsen in till familjen och påverkar familjens förmåga att vara den buffert mot trauma som familjer vanligen är och som är nödvändig för barnens positiva utveckling. De Haene et al betonar vikten av att flyktingfamiljer erbjuds stödjande sociala förhållanden i det nya landet samt behandling av trauma för återuppbyggande av föräldrarnas kapacitet. Traumatiserade flyktingfamiljer använder sig av olika kommunikationsstrategier kring sina upplevda trauman, vilket ytterligare kan bidra till svårigheter att stödja varandra inom familjen. En del använder sig av tystnaden som strategi, att aldrig tala eller benämna det man har varit med om - ett mönster utvecklas av förnekande, undvikande, känslomässig avstängning och dissociation av traumatiska minnen (Almqvist & Broberg 1997; Almqvist & Hwang 1999). Andra flyktingfamiljer har en gränslös kommunikation, med ständigt 7

8 repeterande av detaljerade beskrivningar av de traumatiska erfarenheterna utan adekvat känslighet för hur det påverkar de övriga familjemedlemmarna. Vid desorganiserad anknytning tycks samspelet mellan barnet och den traumatiserade föräldern i stor utsträckning bero på att föräldern med PTSD dissocierar sina trauman, vilket inverkar på förälderns omvårdnadsbeteende och medvetandeprocesser. Förälderns egen obearbetade rädsla/ångest kan ge upphov till beteenden som antingen skrämmer barnet eller signalerar till barnet att det uppfattas som skrämmande av föräldern (Main och Hesse 1990). Anknytningsproblematik kan identifieras mellan späd- och småbarn och deras föräldrar genom att videoinspela samspelet mellan förälder-barn och analysera anknytningsmönstret enligt Emotional Availability Scale (Biringen 2008). Något program för behandling av späd- och småbarn till flyktingföräldrar med traumatisk bakgrund finns idag inte i Sverige. I Nederländerna pågår behandling och forskning kring denna grupp. I en studie av flyktingföräldrar och barn i åldrarna månader undersöktes sambandet mellan mödrarnas PTSD och känslomässiga tillgänglighet med barnens känslomässiga tillgänglighet, psykosociala funktioner samt mentala och psykomotoriska utveckling (Van Ee, Kleber, Mooren 2012). Mödrarnas och barnens känslomässiga tillgänglighet bedömdes med hjälp av mätinstrumentet Emotional Availability Scale, EAS. Optimal känslomässig tillgänglighet i föräldra-barnrelationen leder till att ett tryggt anknytningsmönster utvecklas mellan föräldern och barnet. Brister leder till ett otryggt/ambivalent, otryggt/undvikande eller desorganiserat anknytningsmönster. EAS mäter dimensionerna känslighet (sensitivity), strukturering (structuring), icke-påträngande (non-intrusiveness) och icke-fientlig (nonhostility) hos den vuxna och respons och involvering hos barnet. Mödrarna i Van Ee et al s studie (2012) hade erfarit multipla traumata, såsom fängelse (39%), fysisk skada (31%), stridssituationer (47%), våldtäkter (25%), mord på släkting eller vän (40%), mord på främling (27%) och tortyr (44%). Resultaten visar att det finns ett samband mellan mödrars PTSD och barns psykosociala funktion. Mödrar med fler symptom av posttraumatisk stress visade mindre känslomässig tillgänglighet i sin relation till barnet. Desto mindre känslighet modern uppvisade, desto mindre respons visade barnet. Traumatiserade mödrar kan återerövra sin förmåga till känslomässig tillgänglighet när de kan reglera sina känslor och impulser och inte automatiskt svara på de triggers som påminner om trauma, samt den unika trigger som föräldra-barnrelationen kan utgöra. Barn kan återfå sin förmåga att respondera när de känner sig trygga och har tillit i relationen till sin förälder. En kombinerad behandling för både 8

9 mödrar och barn, även mycket små barn, är därför att rekommendera. Kliniker till traumatiserade flyktingföräldrar rekommenderas att undersöka föräldraskapet och hur barnen har det. Torterade och krigstraumatiserade föräldrar uppmärksammas ofta inte tillräckligt inom mödra- och barnhälsovården och får inte heller det stöd de behöver. En särskild föräldrarbarninsats under de första åren i barnets liv är nödvändig för att undvika att ett otryggt eller desorganiserat anknytningsmönster utvecklas. 3. Sammanfattning av erfarenheter från år 1 Under det första projektåret tog vi del av teori kring trauma och anknytningsmönster samt erfarenheter och forskning kring samspelsbehandling mellan föräldrar och små barn. Utifrån dessa kunskaper och erfarenheter planerade vi ett behandlingsprogram bestående av psykopedagogiska samtal med flyktingföräldrar och barn samt gruppbehandling för mammor och barn. Behandlingsprogrammet pågick under tre månader. Vi beslutade oss för att utvärdera behandlingsprogrammet genom att använda mätinstrumentet Emotional Availability Scoring, EAS (Biringen 2008). Mammor och barn skulle videofilmas före och efter behandling för att kunna bedöma mammornas och barnens anknytningsmönster. Därefter gjordes utvärderingsintervjuer av familjerna i hemmiljö om familjens uppfattning om behandlingsprogrammet. Intervjuerna gjordes av kultur- och språkkompetent psykolog och forskningsansvarig Atia Daud. Under behandlingsprogrammets gång intervjuades tolken efter varje session för att erhålla hennes uppfattning om sin specifika roll. Under år 1 hade vi följande frågeställningar: Hur upplever och tillgodogör sig traumatiserade flyktingfamiljer samspelsbehandling? Finns det psykokulturella faktorer som man behöver ta speciell hänsyn till? Vilken betydelse har tolkens roll i behandlingsprogrammet? Hur verkar behandlingsinsatsen med hänsyn till förändring/effekt? I undersökningsgruppen ingick fem arabisktalande familjer från Mellanöstern som valdes ut för deltagande i behandlingsprogrammet. De hade varit utsatta för svåra traumatiska upplevelser i hemlandet innan ankomst till Sverige. Föräldrarna var aktuella som patienter på Röda Korsets Center och en av dem eller båda genomgick individuell traumabehandling för PTSD parallellt med behandlingsprogrammet. Barnen var i åldrarna 6-24 månader och 9

10 uppvisade inga allvarliga barnpsykiatriska symptom. En av familjerna kunde inte ingå i delar av behandlingsprogrammet. Deras barn fick daghemsplats under samma period som mammabarngruppen skulle börja. Familjen deltog därför enbart i de psykopedagogiska samtalen. 4. Resultat Utvärderingsintervjuerna visade att familjerna ansåg sig väl omhändertagna, sedda och bekräftade i behandlingsprogrammet. De kulturella skillnaderna mellan behandlarna och familjerna utgjorde inte något hinder för familjerna att tillgodogöra sig behandlingen. EASmätning av förändring av anknytningsmönstret kunde endast genomföras för en familj, då övriga familjer inte kunde återkomma till avslutande videoinspelning p.g.a. graviditetskomplikationer. För den familj där mätning gjordes framkom en viss förbättring. Tolken deltog i alla delar av behandlingsprogrammet. Svårigheter i behandling genom tolk identifierades. En sådan svårighet var att tolken lätt blir alltför involverad i behandlingen av både föräldrarna och barnen. Reflektioner inför år 2 Behandlingsprogrammet kunde inte fullföljas av tre familjer. Orsak till detta var främst att mammorna i dessa familjer var gravida vid starten av programmet. Deras graviditet blev komplicerad, två av mammorna ordinerades sängläge vid slutet av graviditeten. Dessa tre familjer erbjöds att återigen ingå i behandlingsprogrammet under år 2. En reflektion är om de många psykosociala svårigheter som flyktingfamiljer i exil lever i också kan leda till graviditetskomplikationer i högre utsträckning än för andra gravida mammor. Speciell hänsyn behöver tas till den stressrelaterade livssituation som familjen befinner sig i och som kräver en hög grad av flexibilitet och tillmötesgående av behandlarna. Frågan om behandlingsprogrammet kan förändra anknytningsmönstret kvarstod inför år 2. Det första projektåret är dokumenterat i delrapport 1, Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Anknytningsbaserad behandlingsmodell för späd- och småbarn och flyktingföräldrar med PTSD (Brendler Lindqvist, Daud, Hermansson Tham (2012). 10

11 5. Beskrivning, analys och utvärdering av behandlingsinsatserna år 2 Under det andra projektåret erbjöds fyra arabisktalande familjer att delta i behandlingsprogrammet. En eller båda föräldrarna gick i individuell behandling för tortyr- eller krigstrauman på Röda Korsets Center. Barnen var i åldrarna 6-12 månader. Av de fyra familjerna hade tre deltagit under år 1, men då inte fullföljt behandlingsprogrammet och utvärderingsmätningen. De önskade fortsätta och deltog detta år med det barn som de under år 1 hade varit gravida med. En familj hade tidigare inte deltagit i behandlingsprogrammet. De fyra familjerna hade sammanlagt 11 barn i åldrarna 0-7 år. Fyra av dessa barn deltog i mamma-barngruppen under år 2. Frågeställningar Kan behandlingsprogrammet påverka anknytningsmönstret hos traumatiserade flyktingföräldrar och deras små barn? Finns det behov att gå vidare med ett behandlingsprogram för traumatiserade flyktingföräldrar och deras små barn kliniskt och forskningsmässigt? Behandlingsprogram 1. Psykopedagogiskt samtal med familjen 2. Videofilmning för EAS-bedömning 3. Samspelsbehandling i grupp med mor barn, 5 tillfällen under 5 veckor 4. Psykopedagogiskt samtal med familjen 5. Videofilmning för EAS-bedömning 6. Utvärderingsintervju De psykopedagogiska samtalen, som hålls före och efter samspelsbehandlingen, sker med bägge föräldrar och barn. Samtalet är ca 90 minuter långt. Samtalet fokuserar på föräldrarnas tankar kring sina barn. Problem undersöks kring hur barnet sover, äter och utvecklas. Andra problem som kan finnas, t.ex. syskonsvartsjuka, inventeras. Behandlingsprogrammet beskrivs och familjen får ta ställning till om de önskar delta. 11

12 Därefter görs en videofilmning av mor-barn under 20 minuter. Filmningen görs i ett för ändamålet avsett rum. Modern och barnet sitter på golvet. Instruktionen till modern är enkel: -Nu får ni leka/samspela med varandra som ni brukar göra hemma. Videofilmen scoras enligt EAS av två personer, forskningsledaren och den behandlare i projektgruppen som inte är familjens behandlare. Samspelsbehandlingen äger rum i grupp. Fyra mammor och fyra barn, två behandlare samt arabisktalande tolk deltar. Behandlingen äger rum 2 tim en gång per vecka under fem veckor. Samspelsbehandlingen är omgiven av tidsramen, den rumsliga ramen och kontinuiteten av behandlare och tolk. Sessionerna inbegriper en inledande stund med kaffe, te och smörgås till mammorna, något att dricka och äta eller suga på till barnen och en namnsång som sjungs tillsammans. Därefter följer en stund på golvet med fri lek och utrymme för mammorna att prata med varandra och att ta upp frågor med behandlarna och för barnen att leka med mammorna och med varandra. De frågor som mammorna tar upp blir ofta återkommande teman. Ett exempel på sådant tema är: Hur ska jag göra med min 2-åring som är så svartsjuk på sin lillebror? Den frågan uttryckte ett problem som flera av mammorna i gruppen kände igen och blev därför ett tema under flera sessioner. Under den fria leken får mammorna också en instruktion att under en kort stund, 5 minuter, ha full uppmärksamhet på sitt barn och leka/samspela med barnet. Leken/samspelet handlar för de små barnen mestadels om kroppskontakt, inte om leksaker och mammorna använde stunden till att massera, kittla eller på annat sätt leka med sitt barn. Som avslutning vid varje grupptillfälle sjungs en sång, ofta med rörelser som att klappa händerna. Under hela grupptillfället tar behandlarna tag i situationer som uppstår spontant och som kan användas till behandlingsinterventioner. Ett exempel är barnet som kröp fram till en stol, ställde sig upp och höll på att välta stolen på sig. Mamman blir rädd och arg på barnet, som inte förstår och gråter. Interventionerna handlar om att göra mammorna uppmärksamma på barnets behov, att förstå händelsen ur barnets perspektiv och stödja mammorna i att relatera på ett känslomässigt adekvat sätt till sitt barn. Efter samspelsbehandlingen hålls ett avslutande psykopedagogiskt samtal med föräldrarna och barnen. Under detta samtal ges återkoppling från samspelsbehandlingen. Behandlarna ger tillbaka av sina reflektioner och föräldrarna får möjlighet att tillsammans med behandlaren ta upp frågor och tankar kring hur de har det tillsammans med sitt barn. Samtalet äger rum under ca 90 minuter. 12

13 Därefter genomförs den avslutande videoinspelningen av mor-barn under 20 minuter. Videofilmen bedömdes enligt EAS av de två personer, forskningsledaren och behandlaren, som bedömde relationen före behandlingen. När behandlingen är avslutad hålls utvärderande intervjuer i hemmet med bägge föräldrarna och barn närvarande. Intervjuerna är semistrukturerade och har till syfte att få föräldrarnas tankar och reflektioner kring behandlingsprogrammet. Intervjuerna hålls under ca 120 minuter. För ytterligare beskrivning av behandlingsprogrammets innehåll med fallbeskrivningar hänvisas till delrapport 1 (Brendler Lindqvist, Daud, Hermansson Tham (2012). Resultat Tre av familjerna fullföljde behandlingen. Det var samma familjer som under år 1 hade avbrutit behandlingen, men nu önskade fortsätta och fick möjlighet att delta i hela behandlingsprogrammet och utvärderingen. En mamma deltog i första videofilmningen och första grupptillfället. Därefter bestämde hon sig för att i nuläget avstå från fortsatt deltagande. Orsak var att hon blivit gravid och var osäker på om hon ville behålla barnet eller inte. Beskrivning av familjerna samt av EAS-bedömning Familj 1 Familjen består av föräldrar och tre barn i åldrarna 6 månader till 7 år. Modern är 26 år, fadern 30 år. Familjen kom till Sverige för 5 år sedan. Fadern har varit utsatt för tortyr och krigsupplevelser. Det äldsta barnet är fött i det forna hemlandet. Föräldrarna är arabisktalande. Fadern är långtidssjukskriven. Modern är föräldraledig. Familjen bor i egen lägenhet i Stockholm. Familjen uppbär försörjningsstöd. Bägge föräldrarna har en individuell behandlingskontakt på Röda Korsets Center. EAS-bedömning före behandling Enligt EAS-bedömningen hade mamman och barnet en otrygg/ambivalent anknytning. Relationen mellan mamma och barn var god på många sätt, det fanns kontakt och goda stunder, men kontakten var ibland skenbar och inte helt genuin. Mammans förmåga att strukturera tillvaron på ett sätt som gör det möjligt för barnet att finna ett mentalt utrymme för sina känslomässiga behov är inte tillräckligt konsistent och pro-aktiv. Barnet får för lite 13

14 ledning och för lite känslomässigt härbärgerande av modern. Barnet å sin sida tar vissa initiativ till kontakt med mamman genom att titta på henne, närma sig henne eller på andra sätt söka involvera henne, men hon söker inte mammans närhet i den utsträckning hon har behov av. EAS-bedömning efter behandling Efter behandling har mammans strukturerande förmåga ökat. Hon har mer kroppskontakt med barnet, är mer uppmärksam och hjälpsam gentemot barnet. Barnet svarar på mammans initiativ och kontakten är mer genuin och konsistent än före behandling. Anknytningen bedöms fortfarande som otrygg/ambivalent, men en positiv utveckling är synbar. Familj 2 Familjen består av föräldrar och tre barn i åldrarna 6 månader till 6 år. Modern är 40 år, fadern 40 år. Modern kom till Sverige för 15 år sedan, fadern för 8 år sedan. Fadern har varit utsatt för allvarliga krigstrauman. Föräldrarna är arabisktalande. Fadern har tidigare varit sjukskriven men är vid inledning av behandlingsprogrammet i praktik. Modern är föräldraledig. Familjen bor i egen lägenhet i Stockholm. Familjen uppbär försörjningsstöd. Fadern går i individuell behandling på Röda Korsets Center. EAS-bedömning före behandling Mamman och barnet bedöms ha en otrygg/ambivalent anknytning före behandling. Relationen mellan mor barn är till stor del god, en god kontakt finns, men det finns beroendeframkallande kvaliteter i relationen som inte gör den helt hälsosam. Modern är överbeskyddande och blir ibland påträngande på ett sätt som inte svarar mot barnets behov. Barnet svarar ofta inte på mammans beteende och försöker inte i tillräcklig utsträckning involvera mamman genom att vända sig mot mamman eller på andra sätt fånga hennes uppmärksamhet. EAS-bedömning efter behandling Mamman är strukturerande på ett mer positivt sätt, går mer sällan in i barnets lek och samspel när det inte är påkallat, förmedlar ett större förtroende för barnets egen förmåga och blir därmed mindre beroendeskapande. Barnets förändringar är inte synbara. Anknytnings- 14

15 mönstret är fortfarande otryggt/ambivalent, men med en utveckling i mammans sätt att relatera till barnet, vilket vid en senare uppföljning kan förväntas påverka barnets sätt att svara och ta initiativ i förhållande till mamman. Familj 3 Familjen består av föräldrar och tre barn i åldrarna 6 månader till 7 år. Mamma är 39 år och pappa 40 år. Familjen kom till Sverige för 5 år sedan. Mamman har varit utsatt för svåra trauman i hemlandet, fysiskt och psykiskt. Familjen bor i egen lägenhet i Stockholmsområdet. Pappa arbetar, mamma är föräldraledig. Mamma går i individuell behandling på Röda Korsets Center. EAS-bedömning före behandling Mamman och barnet bedöms ha en otrygg/ambivalent anknytning före behandlingen. Mammans känslighet är överdriven med inadekvata affekter. Mamman följer och bekräftar inte barnet känslomässigt. Hon uttrycker en dold fientlighet genom att ignorera eller retas med barnet. Barnet svarar på mammans kontakt, men tar få egna initiativ till kontakt. EAS-bedömning efter behandling Mammans känslomässiga uppmärksamhet har ökat och hennes ignorerande av barnet har minskat. Barnet visar inga synbara beteendeförändringar. Anknytningsmönstret är fortfarande otryggt/ambivalent, men med en gynnsammare grund för positiv utveckling. Emotional Availability Scoring - EAS EAS mäter moderns känslomässiga tillgänglighet enligt fyra dimensioner, känslighet (sensitivity), strukturering (structuring), icke-påträngande (non-intrusiveness), icke-fientlighet (non-hostility) samt barnets tillgänglighet genom två dimensioner, mottaglighet (responsiveness) och involvering (involvement). De sex dimensionerna har var och en ett skattningsintervall mellan 7-1. Om värdena är lägre eller lika med fyra bedöms det spegla en otrygg anknytning. För utförligare beskrivning av dimensionerna hänvisas till delrapport 1 (Brendler Lindqvist, Daud, Hermansson Tham (2012). Beträffande EAS reliabilitet och validitet har frågan i denna studie behandlats genom kontinuerlig kontakt med Z. Biringen, som utvecklade metoden för att åstadkomma godtagbar 15

16 korrelation avseende reliabilitet och validitet bland bedömare. I nuvarande studie har varje familj i studien bedömts blint i par av två av de tre projektdeltagarna och åstadkommit en reliabilitet mellan bedömarna med interklass korrelation >.80. Forskningslitteraturen vittnar om studier med adekvat reliabilitet och validitet för EAS som bedömningsinstrument före och efter psykoterapeutisk intervention. (Söderberg, A K, Elfors, C., Holmqvist Larsson, M., Falkenström, F., Holmqvist, R. 2013). Sammanställning av familjernas EAS-scoring före och efter behandling EAS Dimensioner Fam1 före Fam 2 före Fam 3 före Medel före Fam1 efter Fam 2 efter Fam 3 efter Medel efter Sensitivity Structuring Non- intrusiveness ,7 Non-hostility , ,3 Responsiveness , ,7 Involvement ,7 Det går inte att generalisera resultatet utifrån tabellen, men i detta lilla kliniska sample kan vi se att anknytningsmönstret mellan föräldrar och barn gått att påverka i positiv riktning genom behandlingsprogrammet. En tydlig förbättring kan ses gällande dimensionen structuring. Det är den dimensionen som enligt forskning är lättast att påverka (Biringen 2009). Det innebär att föräldrar blir mer preventiva i sitt förhållningssätt till barnen och leder barnet genom att skapa känslomässigt utrymme för barnets initiativ. Dimensionen är grundläggande för en positiv utveckling av ett tryggt anknytningsmönster. Av intresse är att EAS-mätningen till stor del överensstämmer med van Ee et al s forskning, som bygger på ett större antal traumatiserade flyktingfamiljer (Van Ee, Kleber, Mooren 2012). Våra resultat stöds av forskning på liknande målgrupp i Nederländerna. Resultat av utvärderingsintervjuer Utvärderingsintervjuer genomfördes i hemmet med tre familjer. Intervjuerna var semistrukturerade och pågick under ca 120 minuter. Under intervjuerna framkom att familjerna förstått syftet med behandlingsprogrammet och kunde beskriva de olika momenten. -Vi träffades först för en genomgång av vad som kommer att hända, vi diskuterade barnet och vad som kommer att hända, vi blev informerade 16

17 om filmning och att vi ska träffas i grupp. Föräldrarnas upplevelse av att bli videofilmade tillsammans med sitt barn upplevdes inte negativt. -Det kändes inte märkvärdigt att bli filmad två gångar. Föräldrarnas uppfattning om behandlingsprogrammet som helhet var positiv. -Det som var bra med behandlingsprogrammet är att barnet kom i första hand och jag kände mig nöjd med den information som jag fick om barnet. De uttryckte att de fått lära sig att ta hand om sina barn på ett konkret sätt. -Det var bra att träffas och prata om våra barn på ett öppet sätt och få feedback om hur vi beter oss med barnet. En viktig del för mammorna var att de fått utbyta erfarenheter med varandra. Detta uttrycktes på flera sätt: -Jag upptäckte att det inte bara är mitt barn som är jobbigt, -Det var bra att prata och känna igen problem hos andra barn och andra mammor, -Det var bra att inse att mitt barn var inte ensam med att trotsa mig, jag fick lära mig att ha tålamod och orka lite mer, -Jag fick lära mig att andra mammor har svårt också med sina barn och detta gav mig styrka att försöka mer, jag var inte så dålig som jag trodde. Föräldrarna efterlyste mer stöd och önskade få mer kunskap om barn och om relationerna i familjen. -Det saknas mer kunskap och handledning om hur unga mammor ska hantera sitt barn. I hemlandet har vi mormor och farföräldrar till hjälp men i Sverige är det ensamt, därför borde det finnas mer kurser som lära ut hur vi ska hantera våra små barn och hur vi hantera relationerna till varandra, -Jag fick lära mig att små barn har sina behov och jag tycker att det skulle anordnas kurser för föräldrarna. -Det vore bra om det finns kurser om hur vi vuxna inom familjen hanterar relationerna till varandra, och hur vi gör när det gäller studier och arbete. Vi saknar folk som stöttar och vägleder oss. Vi hade mormor och farföräldrar i hemlandet men här finns ingen som kan stödja oss när vi har det svårt eller när det är svårt med barnen. 6. Diskussion Vad är svårast för en förälder med PTSD? Personer med PTSD har svårt att reglera sina affekter. Dissociation används som försvar. En grundläggande del i föräldraskapet är att hjälpa barnet reglera sina affekter genom att känslomässigt härbärgera barnets känslor och på så sätt uppnå en trygg anknytning. En förälder med PTSD har ofta ett starkt kontrollbehov. Detta behov accelererar när han/hon inte får kontakt med sitt barn, vilket väcker ångest hos föräldern, som försvårar härbärgerandet av barnets känslor. 17

18 Många flyktingföräldrar med PTSD har även andra diagnoser. Samsjukligheten är hög. En ofta förekommande diagnos är depression. Depressionen är förorsakad av de upplevelser många flyktingfamiljer bär på med döda familjemedlemmar, separationer från ursprungsfamilj, land, kultur, språk; sorgereaktioner som det inte har funnits mentalt utrymme för att bearbeta under den ansträngande exiltillvaron i det nya landet. Flera av mammorna som ingått i våra studier har en leende depression eller depression under ytan, en depression som inte blir manifest förrän mamman känner sig trygg och har tillit till sin omgivning. I gruppen börjar mammorna prata med varandra om hur de mår och hur de har det. -Om jag inte skulle skratta skulle jag gråta, säger en mamma när hon får frågan -Hur mår du egentligen?. En annan mamma tar upp en händelse som hänt dagen innan: -Jag hade en svår konflikt med mina pojkar igår och de andra mammorna lyssnar på vad som hänt och ger sina reflektioner. Att på detta sätt dela sin känslomässiga situation och sina problem hjälper mammorna att känna sig mindre ensamma och ger dem hopp om förändring. Denna typ av frågor med öppenhet kring egna känslor och problem inför behandlarna och inför de andra mammorna i gruppen, fanns inte i den första mamma-barngruppen under år 1. Under år 2 ingick tre av familjerna i programmet för andra gången och det blev därför en upprepad behandlingsintervention inom loppet av två år. Det får oss att ställa frågan om det kanske är nödvändigt med upprepade behandlingsinterventioner eller en längre behandlingsperiod för den grupp familjer vi arbetar med, med tanke på den brist på trygghet och tillit traumatiserade flyktingfamiljer ofta upplever initialt och den tid som behövs för att uppnå en så trygg situation att föräldrarna vågar öppna sig mer. Daniel Stern föreslår upprepade interventioner som följer barnets utveckling som ett framgångsrikt sätt att arbeta med små barn (Stern 1996). Det finns en svårighet att mäta Icke-fientlighet (Non-hostility) hos mammorna. Fientlighet visas inte upp i videofilmssituationen, tecken på fientlighet blir därför subtila och svåra att uppfatta. En reflektion är också om uttrycken för fientlighet ter sig olika i olika kulturer. Tecken på fientlighet enligt EAS är till exempel hot om separation och tystnad. EAS är inte utprövat på familjer från arabiska kulturer. Det kan vara så att barnet inte upplever verbala hot om separation, -om du inte gör som jag säger, lämnar jag dig här!, eller tystnad på samma sätt som ett barn i västerländsk kultur, där sådana hot blir allvarligare då de oftast inte används i öppen kommunikation. Enligt Daniel Sterns teori om intersubjektivitet ( jag vet att du vet att jag vet att det bara är ett tomt hot ) skulle ett sådant 18

19 hot kunna få en annan innebörd för ett barn i en kultur där dessa hot inte upplevs så hotfulla. (Stern 2005) 7. Sammanfattning och slutsatser Många föräldrar med tortyr och krigsskador lider av komplex PTSD, vilket kan påverka anknytningsmönstret mellan föräldrar och barn och föräldrarnas omsorgsförmåga. Vilka följder kan detta få? Otrygg/ambivalent anknytning mellan barn och föräldrar Otrygg/undvikande anknytning mellan barn och föräldrar Desorganiserad anknytning mellan barn och föräldrar En otrygg eller desorganiserad anknytning påverkar barnets utveckling negativt. För de tre familjer som deltagit i behandlingsprogrammet vid två tillfällen har en förbättring skett i anknytningen till barnet. Det talar för att återkommande behandlingsinterventioner och/eller längre behandlingsinterventioner ofta behövs för att uppnå en förändring i anknytningsmönstret mellan förälder och barn. Förändringar av anknytningsmönster är svåra att uppnå, förändringen går långsamt och kräver mer tid. Under det tredje projektåret kommer behandlingsprogrammet utprövas ytterligare med större betoning på pappornas medverkan. För att utvärdera de bestående effekterna för barnets utveckling krävs longitudinell forskning. 19

20 8. Referenser Almqvist, K., & Broberg, A. (1997). Silence and survival: Working with strategies of denial in families of traumatized pre-school children. Journal of Child Psychotherapy, 23; Almqvist, K. & Hwang, C. P. (1999). Iranian refugees in Sweden: Coping processes in children and their families. Childhood, 6, Biringen, Z. (2008). The Emotional Availability (EA) Scales, 4 th edition, Biringen, Z. (2009). The Universal Language of Love: Assessing Relationships through the Science of Emotional Availability, Hardcover. Brendler Lindqvist, M., Daud, A., Hermansson Tham, J. (2012). Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer, Research Report No 28, Karolinska Institutet, Stockholm. Daud, A. (2008). Post-Traumatic Stress Disorder and Resilience in Children of Traumatised Parents: a Transgenerational Perspective. Karolinska Institutet, Stockholm. De Haene, L., Grietens, H., Verschueren, K., (2010). Adult attachment in the context of refugee traumatisation: the impact of mind regarding attachment. Attachment & Human Development, Vol. 12, No. 3, May 2010, Fazel, Wheeler, Danesh 2005). Fazel, M., Wheeler, J., Danesh, J. (2005). Prevalence of serious mental disorder in 7000 refugees resettled in western countries: a systematic review. Lancet 2005;365: Krystal H. & Niederland WG (1968). Clinical observation on the survivor syndrome. In: Krystal H. ed. Massive Psychic Trauma, pp New York, Int Universities Press. Main, M., & Hesse, E. (1990). Parents unresolved traumatic experiences are related to infant disorganized attachment status: Is frightened and/or frightening parental behavior the linking mechanism? In: M.T. Greenberg, D., Cicchetti, & E.M. Cummings (Eds.), Attachment in the preschool years: Theory, research and intervention (pp ). Chicago: University of Chicago Press. Sjölund, B., Kastrup, M., Montgomery, E., Persson, A. (2009). Rehabilitating torture survivors. J Rehabil. Med. 2009;41: Stern, D.N. (1996). Moderskapskonstellationen: en integrerad syn på psykoterapi med föräldrar och små barn. Natur och Kultur. Stockholm. 20

21 Stern, D.N. (2005). Ögonblickets psykologi om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Natur och Kultur. Stockholm. Svensson, G. (2012). Mordförsök på tilliten. Svenska Röda Korset och Carlssons Bokförlag, Stockholm. Söderberg, A K, Elfors, C., Holmqvist Larsson, M., Falkenström, F., Holmqvist, R. (2013). Emotional availability in psychotherapy: The usefulness and validity of the Emotional Availability Scales for analyzing the psychotherapeutic relationship. UNHCR (2011), Kvalitet i svensk asylprövning. Van Ee, E., Kleber, R., Mooren, T. (2012). War Trauma Lingers On: Associations between maternal posttraumatic stress disorder, parent-child interaction and child development. Infant Mental Health Journal, DOI: /imhj Michigan Association for Infant Mental Health. 21

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Traumatiserade flyktingföräldrar och deras små barn

Traumatiserade flyktingföräldrar och deras små barn MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 57 Monica Brendler Lindqvist, Atia Daud & Johanna Hermansson Tham Stockholm Traumatiserade

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Research Report No 28 ISSN 1403-607X Stockholm 2012 Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Emotional Availability among Traumatized Refugee Families Anknytningsbaserad behandlingsmodell

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum Hudea, 4 år. Bilden är tagen av journalisten Osman Sağırlı i Atmeh flyktingläger i Syrien 2014. Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum (FMC) är en länsövergripande

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping Tortyrskada flykting i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping Presentation Roland Betnér, psykoterapeut vid FMC. Flyktingmedicinskt

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade UPPDRAG Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet erbjuda vård och stöd till

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt Eleonor Arén, samordnande sjuksköterska, Comos Kajsa Ådahl, projektledare, CHAP, Uppsala Universitet Cosmos asyl-och integrationshälsan

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Utsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen

Utsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen Utsatt för tortyr att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar Tuire Toivanen & Susanna Toivanen Innehåll Förord Tortyr är ett möte med döden...5 Författarpresentation...7 Inledning...9 Hur märker

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,

Läs mer

Uppmärksamma den andra föräldern

Uppmärksamma den andra föräldern Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att

Läs mer

Att lämna en barndom med traumatiserade föräldrar.

Att lämna en barndom med traumatiserade föräldrar. Att lämna en barndom med traumatiserade föräldrar. Presentation: Mitt namn är Eva-Lena Klefbeck, socionom och leg.psykoterapeut. Jag har arbetat med extremtraumatiserade flyktingar, de senaste 27 åren,

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson CPP Child and Parent Psychotherapy Susanna Billström Jessica Pehrson Ericastiftelsen Högskoleutbildning Psykoterapeutprogram (3 år), div. kurser och uppdragsutbildningar Psykoterapi och stöd i olika former

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Child Parent Psychotherapy, CPP

Child Parent Psychotherapy, CPP Child Parent Psychotherapy, CPP BUP Traumaenhet Kristin Österberg leg psykolog, leg psykoterapeut kristin.osterberg@sll.se BUP Traumaenhets målgrupper 1. Barn och unga med komplex traumatisering Interpersonella,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (6) DNR 504-201-2010 2011-02-03 SDN 2011-02-17 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Slutrapport - projektet

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

smärtan spåren av utmanar vården

smärtan spåren av utmanar vården spåren av smärtan utmanar vården Tortyrdrabbad. Steg utanför ytterdörren fick henne att vakna i skräck om natten. Minnena gjorde sig påminda. Att hon kunde och vågade söka vård förstod hon inte själv.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad

Läs mer

Flyktingsituation i världen

Flyktingsituation i världen Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 2686-09 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART God man: Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens

Läs mer

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Notera potentiellt traumatiska händelser och andra viktiga händelser för barnet såsom separationer, placeringar utanför hemmet på denna tidslinje (befruktning

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt

Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt Möten. Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt barn föräldrar behandlare föräldrar (och barn) Göteborg den 18 oktober 2012 Kerstin Neander Socionom/fil dr Varför detta tjat

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer