Trygghet är grunden för hälsa. Ett hierarkiskt system för att bevaka säkerheten. Patientens anknytningsmönster som utgångspunkt för vårdbehovet

Transkript

1 Är fysisk och psykisk hälsa olika saker? Patientens smönster som utgångspunkt för vårdbehovet Fysisk och emotionell hälsa skapas inte i skilda nervkretsar. Det är inte olika sjukdomstillstånd, inte olika discipliner. Det handlar inte om medicin å ena sidan och psykologi eller psykiatri å andra sidan. Det handlar om en integrerad fysiologi där samma nervkretsar som reglerar hälsan också främjar de sociala relationer som skapar säker tillvaro och trygghet för individen.. Stephen Porges Forskaren bakom den polyvagala teorin Webinar Ett hierarkiskt system för att bevaka säkerheten Trygghet är grunden för hälsa Cortex Limbiska systemet Amygdala Hjärnstammen ANS sympatikus/parasymp. Högsta ledningen Känslohjärnan Vakthunden Omkopplare kropp/hjärna Mobilisering Säkerhet råder Amygdala nedvarvad Kroppen avspänd Socialt engagemang Möjliggör Lärande Kreativitet Utveckling Hälsa Osäkerhet råder Amygdala uppvarvad Kroppen spänd Vaksam/undandragande Försvårar (Badenoch 2008, Hart 2006, Siegel 1999) Sjukdomstillstånd mm. relaterade till otrygghet i barndomen Hjärnan utvecklas i samspelet med föräldern. Höger hemisfär och det kroppsliga minnet dominerar de två första åren Barnet formar då sina inre arbetsmodeller och lär sig att reglera spänningstillstånd. (Bowlby 1983, Siegel 1999) den mest betydelsefulla faktorn i en nations hälsotillstånd (Joan Borysenko) Många av de vanligaste orsakerna till dödlighet som kronisk bronkit eller emfysem, stroke, leversjukdom, ischemisk hjärtsjukdom och diabetes (Felitti et al., 1998) Psykosomatiska sjukdomar(scaer, 2005) Depression och ångest Trauma och PTSD Suicidala tendenser Ätstörningar Missbruk, kriminalitet Personlighetsstörningar (Mikulincer & Shaver, 2007) 1

2 Fördelar i vården att känna till smönster: Förstå och förutse patienternas reaktioner Tryggheten att vara med andra är den springande punkten utforska Sätta symtomen i ett sammanhang Bli effektiv i behandlingsvalet ett erövrat tryggt smönster ger samma möjligheter att föra vidare trygg som ett från barndomen, (Siegel 1999) tanka Anknytningsmönster skapas Bowlby 1983 Anknytning: främmandesituationen Den Det Experiment Kan Efter Så vi kritiska barnet flera är ganska minuters låta ögonblicket för att sig säkra ettåringen undersöka tröstas lek på får är den av när visar mamman långsiktiga mamman hur har säker följts en och upp kommer betydelsen relationen lugna signal vid sig? att 21 tillbaka, lämna är år av mellan och den rummet hur visat här mor barnet samma relationen och då barn mönster reagerar De fyra smönstren Vara ensam Rädslofylld Vara med andra Vara med andra Trygg anknyt ning Upptagen Vara ensam Maunder, R. G., & Hunter, J. J. (2008). (Badenoch 2008, Hart 2006, Siegel 1999) Uppvarvningstillstånd regleras Anknytning och neural integration Frontala cortex Känslor Logik Horisontell integration 2

3 Hur vet man vilket som är patientens dominerande smönster? Symtomrapportering 1. Skattningsinstrument 2. Mönster i vårdsökandet Rädd Ciechanowski et al Ciechanowski et al. 2002, Broberg m.fl., 2008, Bryntesson, 2010 Sjukvårdsanvändning Trygg 3. Behandlarens egen reaktion Trygg Upptagen Upptagen Rädd I en barngrupp 60 % 10 % 15 % 15 % Vårdcentral 45 % 20 % 24 % 10% Min mottagning 25 % 45 % 10 % 20 % Den trygga Jag känner mig spänd och har huvudvärk. Och vad betyder det? Det är kanske som jag håller på att bli förkyld Stanna en stund och fokusera på huvudvärken.(efter en stund) Vad händer? Huvudvärken lättar. Kontakt med kroppsliga och emotionella processer Vissa svårigheter att formulera processerna i ord Kan stanna i det emotionella schemat för självreglering Den upptagna Nej men det är ingen fara. Och om du känner efter i kroppen, vad händer där just nu? Doktorn sa att det inte är något fel på mitt hjärta eftersom det inte syntes på EKG, men kan man verkligen lita på det? Hur vet man att EKG visar rätt? Dålig kontakt med kroppsliga och emotionella reaktioner Kan inte formulera kroppsliga och emotionella processer i ord God kontakt med logiska och språkliga processer Du vet, jag har ju det här onda i nacken, och det är nästan som jag har vant mig, men jag är väldigt trött på att alltid försvara mig. I morse sa han att nu måste du få hjälp men.. Och om du känner efter i kroppen, vad händer där just nu? Det känns hopplöst som att ingen tror på att jag har ont. Varför ska jag behöva ha så här ont? Du är mitt sista hopp Tankar och språk ostrukturerade, styrda av inre impulser. Emotionell dysreglering, kan inte fokusera på emotionernas innebörd Plötslig kontakt med emotioner som väcker sbehov 3

4 ) Den rädda (Tystnad). Jag känner ingenting speciellt (tittar bort). Och om du känner efter i kroppen, vad händer där just nu? Vad vill du att jag ska svara? Jag känner ingenting härunder (pekar på halsen). Ingen kontakt med kroppen trots överväldigande emotioner Skam och andra maladaptiva känslor tränger fram Dålig kontakt med logiska och språkliga processer (Bartholomew & Horowitz1991,Badenoch 2008, Siegel 1999) Lite obekväm, spänd eller uttråkad, Förstår inte riktigt, Känner ingen kontakt, Kan bli sömnig. Inga kroppsliga budskap, Oengagerad Separerar alltför lätt Den trygga Avspänd, Lätt att förstå, Humoristisk Behaglig till mods Lätt att ge raka besked Separation inget problem Du känner dig Den rädda Försiktig, hänsynsfull Viktig,Vaktar din tunga Svårt att förstå Inga kroppslig budskap Orolig, Engagerad Hjälplös Separation problem eller alltför lätt Viktig ( mitt sista hopp ) Engagerad, Förvirrad och svårt att hänga med i svängarna, Uttröttad på allt prat, Svårt att hitta röd tråd, Överansvarig, tyngd Separation ett stort problem Den upptagna Bemötande Patienten väntar sig att bli avfärdad. Värme, empati, så länge som krävs. Outtröttligt fokus på kroppen (höger hemisfär) med mycket uppmuntran Den upptagna Undvika att dämpa den egna oron med kognitiva aktiviteter (vänster hemisfär) innan en egen kroppslig förståelse av patienten erövrats Skapa en säker miljö Använda det egna lugnet till att gradvis skapa reglering av uppvarvade tillstånd Den rädda Empati, också för skadligt beteende och skam Regler, men acceptera att de bryts Överkänsliga för outtalad kritik eller avståndstagande Inte lägga ansvar för det som har varit men för att förändras Behandlarrollen 1. Kunskaper Förstå sambandet otrygg dysreglering psykofysiska symtom 2. Förstå hur det egna mönstret inverkar Vissa smönster kan väcka implicita minnen och reaktioner i amygdala 3. Förmåga till närvaro Skapa en tillitsfull relation Följa det som sker på många plan - spegelneuron Höger hemisfär: Kroppsavläsning Den rädda Invänta signal från kroppen, kan ta upp till 60 sekunder. Sensoriska, motoriska, visuella mm, känslor, tankar osv. Stanna med den signalen utan att analysera den, invänta vad som händer härnäst. Grunda med t ex. fotsulorna mot golvet som avslutning eller om amygdala varvar upp. (Bragée 2012, 2013) Integration mellan hemisfärerna: Medveten ledning Alla Invänta signal från kroppen, kan ta upp till 60 sekunder. Sensoriska, motoriska, visuella mm, känslor, tankar osv. Prova en innebörd av signalen se om signalen ändras. Kan ta upp till 30 sekunder Dämpa signaleringen om det behövs med lugnande kloka ord från vänster hjärnhalva (Bragée 2012, 2013) 4

5 Vertikal integration: Stabilisering av uppvarvning i amygdala Den upptagna Den rädda Fokusera utan verbal aktivitet på de kroppssignaler som utvecklas när implicita minnen dyker upp Resurser du kan använda Behandlings modell med upplägg och fallbeskrivningar Självhjälpsbok med övningar för successivt förbättrad neural integration Invänta självreglering 30 sekunder. Omfokusera om självreglering uteblir. Använd känd resurs eller en stabil kroppsdel för grundning. (Bragée 2013a, 2013) Hemsida med blogg med nytt från forskningen, övningar och annat Referenser: Badenoch, B. (2008). Being a brain wise therapist. New York, London: WW Norton & Co Bartholomew, K., & Horowitz, L. M. (1991). Attachment styles among young adults: A test of a four category model. Journal of Personality and Social Psychology 61.2, Bowlby, J. (1980). Attachment and loss: Loss, sadness and depression. New York: Basic Books. Bragée, B.W. (2012). När kroppen säger ifrån: program för självhjälp. Stockholm: Vulkan. Bragée, B.W. (2013). Kroppen först. En behandlingsmodell vid psykosomatik. Lund: Studentlitteratur Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken. Stockholm: Natur och Kultur. Bryntesson, B. (2010). Anknytning, somatisering och hypokondri hos patienter i svensk primärvård. Stockholm: Stockholms universitet examensuppsats, psykologprogrammet. Ciechanowski, P. S., Walker, E. A., Katon, W. J., & Russo, J. E. (2002). Attachment theory: A model for health care utilization and somatization. Psychosomatic Medicine 64.4, Felitti, V. A. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults: The adverse childhood experience (ACE) study. American Journal of Preventative Medicine 14, 4, Hart, S. (2008). Neuraoaffektiv utvecklingspsykologi. Malmö: Gleerups Maunder, R. G., & Hunter, J. J. (2008). Attachment relationships as determinants of physical health. Journal of the American Academy of Psychoanalysis & Dynamic Psychiatry 36.1, Mikulincer, M., & Shaver, P. (2007). Attachment in Adulthood. Structure, Dynamics and Change. New York: Guilford. Porges, S. (2005). The Role of Social Engagement in Attachment and Bonding. A Phylogenetic Perspective. I L.A.C.S. Carter, Attachment and Bonding. A New Synthesis (s ). Cambridge, MA: US: MIT Press. Scaer, R. (2005). The Trauma Spectrum. Hidden Wounds and Human Resiliency. New York: W.W. Norton. Siegel, D (1999) The Developing Mind. Towards a Neurobiology of Interpersonal Experience. Guilford Publications. 5