Utvecklingsteorier och förklaringsmodeller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsteorier och förklaringsmodeller"

Transkript

1 Utvecklingsteorier och förklaringsmodeller

2 Arv och miljö Vad orsakar egentligen psykisk sjukdom? Föds individen med en sårbarhetsgen eller finns sjukdomen där? Påverkar uppväxt, sociala relaaoner och miljön? Vad tror ni?

3 De psykiatriska perspektiven Psykodynamiskt perspek0v; Psykiska problem, symtom beror på olösta konflikter som inte har bearbetats. Psyket är dynamiskt, rörligt och utvecklingsbart. Individens upplevelse är vikagast och behandling genom dialog med huvudpersonen. Samtalsbehandling t ex psykoanalys, insiktsterapi, stödsamtal mm

4 De psykiatriska perspektiven Socialpsykologiskt synsä8; Betoning på samhällets och familjens betydelse för ah psykisk ohälsa uppstår. Människan finns i eh system som påverkar hen. Ohälsa kan uppstå på grund av arbetslöshet, icke fungerande kommunikaaon, ensamhet osv Behandling t ex familjeterapi, gestalherapi, miljöterapi.

5 De psykiatriska perspektiven Inlärningspsykologiskt synsä8; Beteenden är inlärda. Problembeteenden som leder All psykiska problem beror på felakag inlärning. Nyinlärning eller träning på ah hantera saker annorlunda kan hjälpa. Behandling t ex beteendeterapi, fobiträning, hypnos mm

6 De psykiatriska perspektiven Medicinskt biologiskt synsäh; Psykiska problem beror på kemisk obalans i hjärnan eller andra fysiologiska orsaker. Störningar kan vara geneaska, ärmliga. Behandling går ut på ah åtgärda kemisk obalans eller andra fysiologiska orsaker genom medicinering eller t ex elbehandling.

7 De psykiatriska perspektiven Det kogni0va perspek0vet; Människans tänkande styr hennes handlingar och känslor. Vi utvecklar grundläggande tankemönster som styr hur vi uppfahar oss själva, omgivningen. Psykisk ohälsa orsakas av tankeförvrängningar. Behandling t ex kbt. Arbetar för ah granska och förändra felakaga tankemönster.

8 Teoretiska begrepp Stress- sårbarhetsmodellen

9 Stress och sårbarhetsmodellen

10 Stress och sårbarhetsmodellen Stress sårbarhetsmodellen utgör en länk mellan biologiska och psykologiska förklaringar All varför en människa drabbas av ohälsa. Modellen hänvisar All vårt geneaska arv, vår personlighet, våra sociala nätverk och miljön vi lever i för ah förklara vem som angrips av olika sjukdomar. Alla människor har en viss grad av vad vi kallar för sårbarhet. kan också uppstå om vårt nervsystem utsähs för påverkan som hindrar det från ah utvecklas på eh bra säh Avgör- viss grad av påfrestningar.

11 Stress och sårbarhetsmodellen Alltså det som utlöser exempelvis en depression är en reakaon på en eller flera stressfulla händelser. Ju högre sårbarhet desto mindre stresspåslag krävs för ah ohälsan ska uhryckas. Stress sårbarhetsmodellen förklarar hur vår hälsa är beroende av vårt geneaska arv, miljön vi växer upp i samt våra sociala nätverk.

12 psykoanalysen Sigmund Freud( ) Psykoanalysens fader

13 SIGMUND FREUD För ca 100 år sedan såg Freud det som ingen annan ville se, nämligen ah vi är styrda av aggression och sex. Libido kallar Freud den sexuella upplevelsen. Freud är en så kallad psykodynamiker och deras teori går ut på ah problem hos den vuxne kan härledas All barndomen. Psykodynamikerna terapi går ut på ah man ska få insikt, om han det så är man på god väg mot förändring Enligt Freud består personligheten av tre delar Detet: Som är de biologiska drimerna. Formas först och agerar på impuls (amoraliskt). Som det lilla barnet Jaget: Viljan, moraliskt och medvetet om Ad och rum. Kan välja bort kortsikaga lösningar för långa och trygga lösningar. Överjaget: Samvetet och idealen. Det formas av dem vi växer upp med samt skapar så småningom eh eget.

14 Teoretisk bas En del av psyket är omedvetet Psykiska händelser har en orsak ingenting är slumpmässigt eller tillfälligt(deterministiskt) Psykiska händelser har en mening tidig barndom har stor betydelse som vuxen Själslivet är dynamiskt och omedvetet

15 Psykoanalysen Intresserar sig för det omedvetna och den psykosexuella utvecklingen Studerar fria associationer och drömmar Strävar efter att vi skall få utvecklas utan konslikter och tillfredsställa våra lustar på ett sätt som passar samhället

16 Det omedvetnas påverkan Medvetet förmedvetet omedvetet Det medvetna Det förmedvetna Det omedvetna censur

17 Det medvetna de tankar, känslor, sinnesintryck vi upplever och är medvetna om. Här och nu. Detta har vi direkt tillgång till. Det förmedvetna ej direkt medvetet men med lite ansträngning kan informationen som lagrats här plockas fram. Erfarenheter, kunskaper. Sådant vi ej använder varje dag men minnet Sinns där. Det omedvetna (detet) större delar av vårt själsliv är omedvetet, upplevelser, konslikter, minnen, känslor vi ej kan eller vill veta om. Ex. barndomstrauman

18 Psykets uppbyggnad Detet DriMerna Överjaget samvetet Jaget Vår stackars vilja En ständig Sight mellan överjaget och detet. Jaget balanserar mellan dessa två.

19 Psykets uppbyggnad Detet (id)- den primitiva kaotiska delen av psyket dvs. drifterna, behoven, impulserna. Styrs av lustprincipen och behov ex. ett spädbarn skriker om den är hungrig (det gör inte en vuxen) Direkt tillfredsställelse Jaget(ego)- förnuft, rationalitet, tar hänsyn till omständigheter och ser konsekvenser, realitetsprincipen. Medlar mellan det och överjag Överjaget(superego)- motvikt till detet. Samvete, moral, normer och ideal.

20 Utvecklingsfaser Den Orala fasen Ungefär 0-2 år (detet dominerar) Munnen ger lustupplevelser ammar, suger på Singrar, stoppar allt i munnen. Kris: tillit/misstro Får inte barnet leva ut sin lust kan personen få en oral personlighetsstörning - en viss glupskhet ex. mat, cigaretter, glupskhet,alkohol, etc.

21 Den anala perioden Ca 1,5-3 (4)år(jaget utvecklas) Det centrala problemet är: hålla tillbaka/släppa efter eller trotsa/vara till lags och hålla sig ren. Rumpan ger lustupplevelser Kris: självständighet/tvivel på egna förmågan Om detta stadie inte får levas ut kan personlighetsstörning uppstå: Den anala personlighetstypen ex. starkt kontrollbehov, ordningssinne, bacillskräck Alt. Slarviga,ovårdade

22 Den falliska fasen Ca 3(4)- (5)6 år barnet upptäcker könsorganen. Fallos=penis. Njutning centrerad till könsorganet. Funderingar över liv, död,hur barn blir till blir kär i motsatt förälder. Kris: initiativ/skuld Personlighetstyp: hämmade / ohämmade

23 Forts.falliska fasen Oidipuskomplex: den lilla pojken åtrår sin mamma och upplever pappan som en rival. Önskar ah pappan ska försvinna samadigt älskar han pappa.(ångest) En inre psykisk konflikt uppstår, i pojkens fantasier blir han straffad kastrakaonsångest Lösning: pojken överger sina anspråk på moderna och idenafierar sig med fadern. Pojken utvecklar sin idenatet som pojken, annorlunda än modern. I samband med deha utvecklas överjaget.

24 Elektra komplexet Flickors motsvarighet kallas elektrakomplexet. Flickan åtrår sin mor(som pojken) men upptäcker ah vare sig hon eller mamman har en penis, blir avundsjuk. DeHa väcker ilska och aggression mot modern och hon vänder sin åtrå mot fadern för ah få ta del av objektet penisen.(vill ha barn med pappan) Mamman blir rival men mamma föder barn(som flickan vill) och flickan försöker emerlikna henne. Hon idenafierar sig med modern och ah kunna föda barn Hennes könsidenatet som kvinna skapas.

25 Vad är skillnaden mellan oidipuskomplexet och elektrakomplexet tycker ni?

26 Den latenta(dold) fasen Ca 6-11 år- puberteten Latens=dold Ingenting av vikt händer i den sexuella utvecklingen (enligt Freud). Den sexuella energin är dold. Transportsträcka Lek, skola,vänskap- mindre av psykiska inre konflikter. Jagutveckling, kan säha sig in i andras situaaon och se Sig själv uafrån. Skilja mellan fantasi och verklighet.

27 Den genitala fasen adolcensen Ca år Vuxen sexualitet utvecklas Förälskelse Pubertet mycket händer i kroppen Frigörelse

28 Försvars mekanismer Detta är processer i det omedvetna jaget som försöker skydda resten av jaget mot ångest Förnekande- man vägrar inse sanningen. Tolkar situationer på ett subjektivt eller orealistiskt sätt så att de inte väcker för mycket ångest. Ex. En man, som har fått reda på att han har obotlig cancer, vägrar att inse möjligheten att han kanske inte kommer att tillfriskna.

29 Bortträngning man tränger bort / glömmer obehagliga upplevelser. Ex. En person som har varit med om ett sexuellt övergrepp som liten förtränger händelsen, så den glöms bort. Förskjutning - man tar ut känslor man har får någon/ något på ett annat objekt. Ex. En man som trakasseras av sin chef känner inte någon ilska på jobbet, men när han kommer hem är han arg på sin fru och sina barn.

30 Regression man går tillbaka ett steg i utvecklingsstadiet och beteer sig barnsligare/ omognare än sin ålder. Ex. Femårige Kalle, som är svartsjuk på sin lillebror, går tillbaka i sin utveckling och börjar suga på tummen, vill hela tiden sitta i pappas knä och han kissar på sig.

31 Reaktionsbildning man beter sig tvärtemot det man egentligen känner. Ex. Femårige Johan är mycket svartsjuk på sin lillebror och han vill helst göra honom illa och ser helst att han försvinner. Ivan döljer sina förbjudna känslor genom att vända dem till dess motsats och upplever sig i stället älska sin lillebror, leker med honom ofta och tröstar honom.

32 Rationalisering man förskönar sina handlingar med rationella argument. Dvs. att man inför sig själv gör motivet mer ädla och tilltalande än de verkligen är. Ex. Den som av feghet eller lättja låter bli att hjälpa en vän, kanske inbillar sig att det bara är nyttigt för vännen att få klara sig själv för en gångs skull

33 Projektion man för över egna förbjudna eller icke önskvärda egenskaper och känslor på andra. Ex. En kvinna, med starkt och förträngt begär/lust att ha en affär vid sidan av sitt äktenskap, anklagar oavbrutet sin man för att vara otrogen mot henne. Ex. En starkt religiös man tar starkt avstånd från sexualitet och fördömer andras sexualitet.

34 Sublimering(förädlar) man omvandlar egoistiska, farliga, sexuella drifter som väcker ångest hos jaget eftersom de inte är socialt accepterade till mer socialt accepterade handlingar och mål. Ex. munken som avlagt klosterlöfte, drifterna, de sexuella behoven omvandlas till ex. andliga övningar.

35 Medvetet Förmedvetet Omedvetet Översikt Utvecklingsfaser Orala fasen Anala fasen Falliska fasen Latenta fasen Genitala fasen Psykets uppbyggnad Detet(id) Jaget(ego) Överjaget(super ego) Försvarsmekanismer Projektion Förnekande Bortträngning Förskjutning Regression Reaktionsbildning Rationalisering sublimering

36 Psykoanalysen PaAentens omedvetna konflikter eller barndomstrauman ska göras medvetna genom analys. Tar lång Ad flera år. Tre steg i terapin 1)fria associaaoner beräha allt. 2) tolkning, motstånd, överföring- 3)självinsikt

37 Psykodynamisk psykiatri EH säh ah förstå paaenten och paaentens problem EH dynamiskt synsäh = fenomen är i ständig rörelse Ex. vilken situaaon utlöste ångesten? Påminde denna situaaon om någon Adigare händelse?

38 Margret Mahler

39 Objektrelationsteorin Objektrelation relationen till känslomässigt viktiga människor. Barnet anpassar sin personlighet utifrån hur mor -barnrelationen utvecklas. Personligheten utvecklas fasvis under de tre första åren.

40 Objektrelationsteori Den normala symbiotiska fasen, ca 0-5 månader. Barnet är ett med modern, kan inte urskilja sig. Modern uppfattas som delobjekt,inte som en hel person, det goda bröstet. Barnets grundläggande behov behöver tillfredställas; mat, värme, närhet. Genom att modern förstår barnets behov och tillgodoser dessa utvecklas barnets jag.

41 Objektrela0onsteorin Individuations- och separationsfasen Barnet ska utvecklas till en egen individ och se sig självständig från modern. Hur väl barnet löser denna fas har inverkan på framtida relationer!

42 Differentieringsfasen; 5-10 månader Barnet kan skilja ut mamma o pappa från övriga människor. Främlingsrädsla. Splittad upplevelse av modern. Den goda modern som tillfredställer barnet. När modern inte tillfredställer barnet blir hon den onda modern.

43 ObjektrelaAonsteorin Övningsfasen, ca månader. Barnet kryper o går, upptäcker världen, kommer till mamma och fyller på med trygghet. Övergångsobjekt; nalle, docka, trasa som barnet laddar upp med trygghet för att klara separation från modern. Barnet är omnipotent, allsmäktigt, tror att hen är centrum för hela världen, tror att hen kan styra hela världen.

44 ObjektrelaAonsteorin Närmandefasen 1,5-3år Barnet börjar upptäcka att det inte är allsmäktigt, mamma är både ond och god. Det finns gränser. Världen blir svårare att hantera. Barnet närmar sig mamman för tröst o skydd. Relationen mellan mor o barn mer ömsesidig. Pappan får en viktig roll som en förebild. Barnet kan känna av motstridiga känslor och humöret växlar ständigt.

45 ObjektrelaAonsteorin Objektkonstans ca 3-5 år Barnet har uppnått en hel bild av sig själv, mamma och pappa och andra. En person kan vara både ond och god. Hur barnet har klarat av individuations och separationsfasen har betydelse för framtida förmåga till relationer.

46 Bowlbys anknytningsteori John Bowlby ( ), brifsk psykoanalyaker och barnpsykiater Studerade barn som utsahs för separaaoner från föräldrar, barnhemsbarn, barn på sjukhus. Anknytning är nödvändig för alla människor i alla kulturer.

47 Bowlbys anknytningsteori Anknytning; eh psykologiskt band mellan barnet och dess närmaste vårdare. Kvalitén i anknytningen leder All mentala representaaoner, inre arbetsmodeller, en vikag beståndsdel i personlighetsutvecklingen. Anknytningsbeteendet följer människan under hela livet. Utgångspunkt; människan behöver knyta an All andra för ah överleva, människan är social. I jämförelse med andra däggdjur föds människan ofärdig i behov av ständig kroppslig närhet för sih skydd.

48 Bowlbys anknytningsteori AnknytningsrelaAonens vikaga ingredienser; 1. Önskan ah vara i nära relaaoner, nära relaaoner är värdefulla 2. Förmåga ah hantera starka känslor 3. Förmåga ah se andra människor som varelser med egna känslor och moav. Andra människor är värdefulla och behöver tas hänsyn All.

49 Bowlbys anknytningsteori Inre arbetsmodell; trygga inre arbetsmodeller hjälper barnet ah skapa posiava, trygga sociala miljöer. Otrygga, negaava inre arbetsmodeller leder oma All negaava samspel med andra. Trygg bas; föräldern ska utgöra en trygg hamn dit barnet kan återvända vid hot eller fara.

50 Bowlbys anknytningsteori Olika anknytningsmönster uafrån Mary Ainsworths forskning. Studerade samspelet mellan förälder och mån. barn i the Strange SituaAon. Trygg anknytning; barnet förväntar sig ah kunna återvända All föräldern när behov uppstår, stress uppkommer. Lyhörd och förutsägbar anknytning % av barnen i väst.

51 Bowlbys anknytningsteori Otrygg undvikande anknytning; barnet visar inget behov av ah återvända All föräldern för trygghet. Barnet har lärt ah inte ge uhryck för behov av tröst och omsorg för ah få närhet All föräldern. Bäst ah hålla sina behov för sig själv. Otrygg ambivalent anknytning; föräldern oförutsägbar, barnet har själv svårt ah styra sina behov av närhet, är utlämnad All föräldern. Föräldern styrs inte av barnets signaler. Barnet mindre förtroende All sin egna förmåga, kan bli passivt alternaavt bli klängigt och aldrig släppa föräldern.

52 Bowlbys anknytningsteori Desorganiserad anknytning Rädsla aktualiseras i samspelet med föräldern. Anknytningssystemet slås på när barnet söker skydd. Vad händer om den person som ska skydda skrämmer barnet? En omöjlig konfliktsituaaon för barnet. Familjer med fysisk eller psykisk misshandel % av alla barn. Föräldrar som reagerar med rädsla eller ilska på barnets signal pga obearbetade trauman eller förluster. Abrupt avbroh i kontakten All föräldern.

53 Bowlbys anknytningsteori Forskningen visar ah otrygg anknytning är en risk för utveckling av negaava känslomässig och social utveckling under skolåren. Desorganiserad anknytning är en risk för ah utveckla psykopatologi i livet. De inre arbetsmodellerna är påverkbara i såväl negaav som posiav riktning under uppväxten och som vuxen.

54 Harry Harlow och rhesusaporna att vara nära är lika viktigt som mat watch? v=ornbehzjg8i

55 Genie En kort dokumentär om Genie:

56 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av e8 berä8ande själv ca 3-4 år; Orden utvecklas All berähelser. Barnet tolkar människors beteenden som berähelser. Barnet kan beräha om sina upplevelser. Upptäcker ah själva upplevelsen och berähelsen om upplevelsen skiljer sig åt. Barnet kan hantera både och.

57 Daniel Stern(f1934) Forskning om hur det lilla barnet tänker och uppfattar världen. Känsla av själv ; känslan av att ha en egen kropp som hänger ihop, att självet agerar, planerar, har känslor och kan utrycka dessa i språk. Tonvikt på att barnet tidigt är kompetent.

58 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av e8 begynnande själv 0-2 månader. Barnet känner ah det finns, upplever domer, beröring, röster. Har inte så mycket erfarenheter. Barnet söker akavt kontakt och härmar mamman. Känslan av e8 kärnsjälv, ca 2-6 månader. Nyfiket och intresserat. Lär sig vad gränserna går mellan sig och omgivningen. Kan förstå var personer befinner sig i rummet, känner igen mamma och pappa, syskon.

59 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Forts Känslan av e8 kärnsjälv, 2-6 månader Självagens; får en känsla av eh samband mellan vilja och motoriska rörelser, herre över sina rörelser. Självkoherens; uppfahar och uhrycker ah självet hänger ihop. Självaffek0vitet; barnet har egna känslor, en upplevelse ger en känsla och de bägge hänger ihop. Självhistoria; upplevelse av Ad o konanuitet, samspel med förälder, grund för kommunikaaon.

60 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av e8 subjek0vt själv; Barnet tänker, önskar, minns och förmedlar deha All andra. Barnet börjar kunna dela känslor med andra vilket utvecklas genom föräldrarnas känslointoning t ex modern delar o speglar, benämner barnets glädje. Barnet och föräldern samma fokus.

61 Daniel N.Sterns teori om barnets självutveckling Känslan av e8 verbalt själv, ca månader Barnet tar sig in i ordens(symbolernas värld) och uoorskar deras användningsområde. Förmåga All självreflekaon utvecklas. Jag, mig mih. Barnet uppfahar sig som flicka eller pojke. Barnet börjar uhrycka empaa, omtanke, inkännande i sina handlingar.

Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till

Läs mer

Psykologi Psyche- själ/logia-kunskap

Psykologi Psyche- själ/logia-kunskap Psykologi Psyche- själ/logia-kunskap Vad är psykologi för er? Brainstorm Vad vet ni? Tror ni? Tycker ni? Fördomar om ämnet. Psykologi fail; Psykologi är ingen vetenskap! Är du psykolog? Kan du läsa mina

Läs mer

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet Freud med vänner Sigmund Freuds (1856-1939) tankar Aggression och sex styr oss mycket mer än vi vill tro! - Krafterna kan vara medvetna eller omedvetna.

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologiska Inriktningar Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Behaviorism, Watson, Skinner

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Bakgrund, historik. Sheldons somatotyper: 1. Endomorf (rund, mjuk) 2. Mesomorf (muskulös) 3. Ektomorf (lång, smal) Freuds teori, psykodynamisk teori

Bakgrund, historik. Sheldons somatotyper: 1. Endomorf (rund, mjuk) 2. Mesomorf (muskulös) 3. Ektomorf (lång, smal) Freuds teori, psykodynamisk teori PERSONLIGHETSPSYKOLOGI Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Humanistisk teori, Rogers

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Bakgrund, historik. Sheldons somatotyper: 1. Endomorf (rund, mjuk) 2. Mesomorf (muskulös) 3. Ektomorf (lång, smal) Freuds teori, psykodynamisk teori

Bakgrund, historik. Sheldons somatotyper: 1. Endomorf (rund, mjuk) 2. Mesomorf (muskulös) 3. Ektomorf (lång, smal) Freuds teori, psykodynamisk teori PERSONLIGHETSPSYKOLOGI Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Humanistisk teori, Rogers

Läs mer

Bakgrund, historik. Sheldons somatotyper: 1. Endomorf (rund, mjuk) 2. Mesomorf (muskulös) 3. Ektomorf (lång, smal) Freuds teori, psykodynamisk teori

Bakgrund, historik. Sheldons somatotyper: 1. Endomorf (rund, mjuk) 2. Mesomorf (muskulös) 3. Ektomorf (lång, smal) Freuds teori, psykodynamisk teori PERSONLIGHETSPSYKOLOGI Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Humanistisk teori, Rogers

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.

Läs mer

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området Anknytning (attachment) är när det lilla spädbarnet knyter an till föräldrarna vilka i sin tur binder sig till barnet. Det är en livsviktig uppgift för

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Vad är psykoanalys? Barn. Svenska psykoanalytiska föreningen. Alla psykiska skeenden har mening. Det finns omedvetna psykiska skeenden

Vad är psykoanalys? Barn. Svenska psykoanalytiska föreningen. Alla psykiska skeenden har mening. Det finns omedvetna psykiska skeenden Svenska psykoanalytiska föreningen Vad är psykoanalys? Psykoanalysen är både älskad och hatad. Det finns de som ser den som en nästan övernaturlig väg till själslig frid och lycka. Och det finns de som

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Psykologi-Josef Fritzl

Psykologi-Josef Fritzl Psykologi-Josef Fritzl Vi har fått i uppgift att vi ska ta reda om Josef Fritzl är och vad han har gjort. När vi har tagit reda på lite grundläggande information om honom ska vi analysera varför Josef

Läs mer

Livskunskap för de allra yngsta

Livskunskap för de allra yngsta Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida: Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression

Läs mer

Stefan Sandström,

Stefan Sandström, Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet

Läs mer

Personlighetspsykologi. Personlighetspsykologi. Psykoanalytisk personlighetsteori Personlighet. Personlighetspsykologin

Personlighetspsykologi. Personlighetspsykologi. Psykoanalytisk personlighetsteori Personlighet. Personlighetspsykologin Personlighetspsykologi Personlighetspsykologi Fred Saboonchi, fil dr Fredrik.saboonchi@shh.se Personlighet Bestående, konsekventa & karaktäristiska mönster av beteenden, känslor, och tankar Personlighetspsykologin

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla. Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges

Läs mer

Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Rätten att uttrycka sig fritt

Rätten att uttrycka sig fritt Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.

Läs mer

Grupp Siphra, Barnaåren

Grupp Siphra, Barnaåren Grupp Siphra, Barnaåren Fosterstadiet: Vi ser alla likadana ut fram till v.6, sedan sker könsutvecklingen. Innan 12:e graviditetsveckan är det omöjligt att skilja på pojk- och flickfoster. Alla ser ut

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

SYnförlust vid lhon.   och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY SYnförlust vid lhon och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y www.lhon.se synförlust EMOTIONELLA OCH PERSONLIGA Effekter av synnedsättning Är det katastrof eller bara opraktiskt? Två olika inställningar.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer