Förskola Skytten Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskola Skytten

2 Förskolan Skyttens vision På vår förskola ska det vara en trygg miljö, där ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Planens syfte Denna plan har till ändamål att främja barns lika rättigheter samt att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Planen har också till ändamål att förebygga och förhindra kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Definiering av begreppen: Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn utifrån diskrimineringsgrunderna. Detta kan ske medvetet eller omedvetet, direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara att ett barn pga funktionshinder inte kan/får följa med på en skogsutflykt på grund av detta. säger till ett annat du får inte vara med för du är inte född i Sverige. Med indirekt diskriminering menas att alla barn behandlas lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn tex att alla barn serveras samma mat fast något barn inte kan äta allt pga allergi. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).

3 Trakasserier har samband med diskrimineringsgrunderna medan kränkande behandling inte har det. Både barn och vuxna kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Styrdokument Följande lagar och förordning styr vårt arbete med planen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) 6 kap Förordning (2006:1083) Andra styrdokument som styr förskolans verksamhet Förskolans läroplan Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. (2.1 Lpfö 98) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning (2.1 Lpfö 98) FN:s barnkonvention Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

4 Utvärdering av föregående års plan Mål 1 Få med alla barn i leken Förskolepersonalen i verksamheten upplever att alla barn nu får vara med i leken. Vissa barn föredrar dock att leka ensamma. För att nå målet har vi under året delat barnen i mindre grupper för att få bättre lekro och för att lättare kunna arbeta med varje barn i vårt tema samt i matte och språksamlingar. Vi pedagoger har också försökt vara mer delaktiga där barnen leker och har sett att det har haft en lugnande effekt på barngruppen vilket gett bättre lek och lekro för alla barn. De äldre barnen har även arbetat med konflikthantering, både förebyggande och när det inträffat konflikter mellan barnen. Mål 2 Skapa en inbjudande lekmiljö Målet för att skapa en inbjudande lekmiljö är endast till viss del uppfyllt. I lekhallen har vi plockat bort allt material som inte används för tillfället. Vi har köpt in nätkassar till storlegot, dessa har hängts upp på väggen för att det ska bli bättre lekyta och lättare att städa. Vi kommer att fortsätta att utveckla lekhallen under hösten. Varje avdelning har arbetat med att skapa inspirerande lekmiljöer. Avdelningarna har delats in i mindre delar och det har skapats rum i rummen. Detta för att få en lugnare lekmiljö där inte alla barn leker på samma ställen samtidigt. För att få barnen att hitta nya aktiviteter och kamrater har lekkort använts bland de äldre barnen. För att främja barnens språkutveckling är personalen med i leken där det behövs. Detta gör att den vuxne kan hjälpa barnen att sätta ord och begrepp i leken och förebygga konflikter. För att ta tillvara på barnens intressen har de äldre barnen bland annat varit med och utformat en cafeteria. De har tillverkat egna kakor som kan säljas i caféet. Utomhus behöver vi göra mer för att uppfylla målet. Bilar av kabeltrummor ska tillverkas. Vi ska måla hopphagar och köpa griffeltavlor. För att ge barnen fler möjligheter till lek utomhus har vi tagit ut dockvagnar och bilar till lilla gården. De behöver kompletteras med dockor. Främjande arbete Pedagogerna är närvarande där barnen är. Arbetar för att rutinerna ska bli kända av barnen, samt att de ska få möjlighet att träna på vad som krävs av dem. Vi använder bilder för att förbereda barnen på vad som kommer att hända under dagen, vilket kan leda till ett lugn i gruppen. Vi Visar vägen vad som är ok och hur barnet själv ska säga Nej eller Stopp om det är något det inte vill. Vi uppmärksammar varje barn att det är viktigt att respektera den som säger Nej eller Stopp. Vid en konflikt är viktigt att varje barn ska våga berätta vad som har hänt, båda ska få komma till tals och få möjlighet att berätta sin upplevelse. Ha en dialog med vårdnadshavare, om vad som har hänt och vad vi har gjort för att reda ut situationen.

5 Kartläggning och nulägesanalys Vad leker barnen? Just nu leker de yngre barnen mycket vid ljusbordet, de målar med pennor och flaskfärg, leker med giraffen, plocklådor och bilbanan. De hoppar från gropen och leker i hemvrån med dockor, dockvagnar och dukar fram mat. Mellanbarnen leker mycket med vagnar, där flickorna gärna leker med vagn och docka, medan pojkarna vill köra fort med vagnen tom. Flickorna leker mycket rollek i lägenheten och klär ut sig till prinsessor. Pojkarna leker mycket med bilar, bygger tågbana och duplo samt leker med garaget. Barnen uppe leker mycket konstruktionslekar med duplo, prinsessduplo, smålego och plusplus. De leker familjelekar, ritar och målar. Barnen nere leker med bilar, ritar och målar. Några är lite ombytliga i sin lek och det blir spring och lite oro i gruppen. Var leker barnen? De yngre barnen leker på hela avdelningen, även i tamburen. De är där personalen är och eftersom vi försöker vara i olika rum är barnen det också. Mellanbarnen leker mest i stora lekrummet och i lägenheten, men även tamburen används till olika sorters lek. Barnen uppe är bra på att dela upp sig över hela avdelningen, lekrummet, lägenheten, i målarrummet och runt smålegobordet. På Björnen nere leker barnen också på hela avdelningen. Ute är det mycket jagalekar (varulvar, Zombies). Det är mycket lek i stora sandlådan och i "båthuset" som blir till en kiosk. Med vem leker barnen? De yngre barnen leker mest själva, bredvid varandra eller med personalen. Bland mellanbarnen leker oftast flickor och pojkar var för sig. De barn som utvecklat förmågan att samspela med andra, leker gärna tillsammans och gärna rollekar. På björnen uppe blir det ibland lek i olika språkgrupper. Barn med samma modersmål leker tillsammans, (romer, kurder, svenskar,) vilket gör att vissa barn utesluts i leken. Rollekar där vissa barn styr de andra. Barnen nere leker mera blandat. Leker flickor och pojkar tillsammans eller var för sig? Vi upplever att de yngre barnen inte väljer kompis utifrån kön utan efter leksak eller plats. Mellanbarnen delar oftast upp sig flickorna leker för sig och pojkarna för sig. Ungefär samma grupperingar inne och ute. På Björnen har en del av barnen lättare att ta kontakt med kompisar inomhus. Valet av kompis styrs ibland av vem som är här just idag. Men barnen väljer också kompis efter det material de vill leka med. Mestadels leker flickor för sig och pojkar för sig, men några barn leker också över könsgränserna. Material som lego/duplo

6 inspirerar både flickor och pojkar till lek. Temaarbetet, skapande verksamhet och play-doodeg lockar också både pojkar och flickor. I lägenheten leker mestadels flickor men även några av pojkarna. Väljer barnen att leka med samma kompisar vid lek inne och ute eller beror valet av kompis på vad man gör och var man är? För de yngre barnen beror valet av kompis på leksak, rum och var personalen befinner sig. Bland, mellanbarnen leker barnen ibland med samma kompis inne som ute och fortsätter med inneleken ute. Annars är det mycket valet av lek eller leksak som bestämmer valet av kompis. Barnen på Björnen leker ofta med samma kompisar, men ute leker de fler ihop, både uppe och nere barn tillsammans. Utomhus styrs grupperingarna mer utav barnens egen språknivå. Får alla vara med i leken? Bland de yngre barnen får alla vara med, ingen som blir utfryst. Däremot finns det barn som inte tar så mycket plats utan mest bara är när det är lite stimmigt på avdelning. De barnen kommer fram mer när det är lugnare. Bland mellanbarnen och de äldre barnen får inte alltid alla vara med. Några av barnen väljer självmant att leka själva, medan några andra barn gärna vill vara med i leken men inte kan tolka de sociala regler som gäller, och därför hamnar utanför. Björnenbarnen är ganska inbjudande mot varandra, men vissa av barnen leker mer med varandra än andra. Vissa väljer själva att inte vara med, trots att de får. Med lekkorten kan vi i viss mån styra valet av lek och kompisar. Förebyggande arbete Mål Åtgärder Ansvarig Få med alla barn i leken Använda lekkort och därmed styra vilka barn som leker tillsammans. Pedagogerna är aktiva i leken, inte bara vara bredvid. Erbjuder barnen att leka i mindre grupper. Petra, Skorpionen Lena, Lejonet Tove, Björnen Tidsperiod Våren 2016 Utvärderas Maj 2016

7 Mål Skapa en inbjudande lekmiljö Åtgärder Pedagogerna är lyhörda för att ändra lekmiljön efter barnens intresse och behov. Bli bättre på att variera materialet på avdelningarna och även låna av varandra. Förändra utemiljön så att den inbjuder mer till lek, exempelvis köpa in griffeltavlor till lilla gården. Utveckla lekhallen mer, exempelvis en hage på golvet och en bänk att balensera på. Ansvarig Petra, Skorpionen Lena, Lejonet Tove, Björnen Tidsperiod Våren 2016 Utvärderas Maj 2016 Alla som arbetar på förskolan har ansvar för att arbeta med dessa åtgärder och vi följer upp och utvärderar planen i slutet av oktober 2016.

8 Åtgärdande för akuta situationer för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Att upptäcka situationer genom att sprida ut oss som lärare (både inne och ute) och vara observanta på och lyhörda för vad som händer. Att utreda på plats genom att lyssna på båda parter och kompisarna intill. Att åtgärda genom att dokumentera händelsen, vad var orsakerna och hur går vi vidare. Återkommer händelsen, kan det påvisa ett mönster, som kräver att det upprätta en åtgärdsplan. I åtgärdsplanen ska åtgärderna vara konkreta och uppföljningsbara och ansvarsfördelningen ska framgå tydligt. Att anmäla, all personal som får kännedom att ett barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Åtgärdstrappa 1. Att följa Åtgärder i förskolas likabehandlingsplan. Vid allvarliga händelser som ex bett, hårda sparkar eller liknande informeras föräldrar till båda barnen direkt. 2. Om ett mönster med återkommande kränkningar sker så informeras vårdnadshavare av ansvarsläraren eller den som har bäst information om händelserna. Även föräldrar till ett barn som utsätts återkommande ska informeras. 3. Om situationen fortgår eller förvärras kallas föräldrarna till enskilda samtal med föräldrar och ansvarslärare. Detta gäller både barn som utsätter och utsätts. Samtalet förbereds av lärarna via kartläggningar och förslag till handlingsplan görs (se bilaga 1). Denna plan gås igenom på samtalet och skrivs under av vårdnadshavare och ansvarslärare. Vid behov är förskolechefen med. 4. Om situationen kvarstår och förskolan inte har den nödvändiga kompetensen kan extern hjälp föreslås. Till exempel Aquarellens familjepedagoger eller Specialpedagogiskt centrum. Man kan ta hjälp av Specialpedagogiskt centrum både med enskilda barn och en grupp. Kompetensutveckling

9 Inflytande och delaktighet Personal All pedagogisk personal ska vara delaktig vid framtagandet av planen. De ska använda sig av likabehandlingsplanen i det dagliga arbetet. Barn Vi presenterar planen för barnen på deras egen nivå. Barnen är sedan delaktiga i diskussioner runt diskrimineringsgrunderna och de olika åtgärderna. Barnen är även delaktiga i kartläggningen genom intervjufrågor/observationer. Föräldrar Planen presenteras för föräldrarna på höstens föräldramöte. Föräldrarna uppmanas att lämna synpunkter på planen samt delge personalen om de får kännedom om någon form av diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Planen läggs ut på hemsidan i januari. Uppföljning och utvärdering En genomgång av nuläget på varje avdelning, med verksamhetens mål och förskolans vision som utgångspunkt, genomförs varje månad på APT. På APT i maj skall utvärdering av likabehandlingsplanen göras. Resultatet av denna utvärdering ska tas med och beaktas vid framställningen av nästa års likabehandlingsplan. Nya kartläggningar i barngrupperna görs under september/oktober månad. Utformandet av ny likabehandlingsplan påbörjas i oktober månad och avslutas i början av november.

10 Bilaga 1 Dokumentation av inträffad konflikt Datum... Barnet/barnens namn (den/de utsatta) Barnet/barnens namn (den/de som utsätter) Iakttagelsen gjord av Anmälan gjord till vem (om ej samma som ovan)... Händelseförlopp Samtalat med följande barn/personal Datum... Åtgärder efter samtalet... Berörda föräldrar är informerade Ja, datum... Nej Om nej, varför inte Ärendet är avslutat den... Signatur...

11 Bilaga 2 Handlingsplan i förskolan Att arbeta med särskilt stöd i förskolan med hjälp av handlingsplan Barnets namn Personnummer Förskola Avdelning Vårdnadshavare Telefon hem Närvarande Datum Bakgrund/Lägesbeskrivning Övergripande mål Delmål Insatser på organisationsnivå Ansvar: Insatser på gruppnivå

12 Ansvar: Insatser på individnivå Ansvar: Uppföljning Ansvar: Tidsplan: Utvärdering Ansvar: Tidsplan: Vårdnadshavare Pedagog