European Qualifications Framework (EQF) Referencing Guide. Guide till att koppla ihop övergripande färdigheter till lärandemål för EQF- referens

Transkript

1 European Qualifications Framework (EQF) Referencing Guide Guide till att koppla ihop övergripande färdigheter till lärandemål för EQF- referens

2 Inledning och syfte The Vocational Cooperative Learning Triangles Project (VoCoL) syftar till att framställa en bank av lektionsplaner/uppgifter i kooperativ inlärning för användning inom ramen för projektet. För att garantera insyn och främja förståelsen av nivåerna, kommer varje uppgift att visa en vägledande European Qualifications Framework (EQF)- nivå som speglar den kompetens som utvecklas. Detta kan kontrolleras mot nivån på yrkeskurser där uppgifterna används, och justeringar av innehållet kan göras vid behov. Detta gör det möjligt för användarna att knyta kontakter med sina egna nationella ramar. Varför EQF? Den fria rörligheten för människor i Europa är ett av de viktigaste målen för Europeiska unionen (EU). Men förståelsen och erkännandet av examensbevis och certifikat som utfärdas i de olika nationella utbildningssystemen i de 28 medlemsstaterna i EU är en utmaning. Av denna anledning utvecklade EU ett översättningsverktyg som gör nationella kvalifikationer lättare för att främja arbetstagarnas och de studerandes rörlighet och underlätta deras livslånga lärande i hela Europa. Detta är den europeiska referensramen för livslångt lärande. EQF hjälper till att jämföra nationella kvalifikationssystem och möjliggör kommunikation mellan dem. Kärnan i EQF är åtta gemensamma europeiska referensnivåer som beskrivs i lärandemål: kunskaper, färdigheter och kompetenser. Detta gör det lättare att förstå vad en elev med en examen vet, förstår och kan göra i relation till EQF. Detta tillvägagångssätt gör det också möjligt att jämföra kvalifikationer som utfärdats i alla typer av utbildningar och kvalifikationer, från skolutbildning till den akademiska världen och till yrkesutbildning i alla nivåer. Vid genomförandet av ET 2020, kommer länder att identifiera de nationella kvalifikationsnivåerna för de åtta europeiska referensnivåerna i EQF. Detta sker genom en nationell referensprocess, som bygger på en uppsättning kriterier som överenskommits på EU- nivå. Efter omfattande nationella samråd med berörda parter, kommer länderna att presentera resultaten av denna referensprocess (National Qualification Frameworks eller NQFs) till EQFs rådgivande grupp och publicera sina referensrapporter. När nationella kvalifikationsnivåer är relaterade/refererade till EQF, kommer det att bli mycket lättare att jämföra och bedöma de nationella kvalifikationerna i processen för erkännande av utländska examina när människor flyttar till ett annat land. Målet är att alla nya kvalifikationer, utbildnings-, examens- och Europasstillägg kommer att ha en hänvisning till en lämplig EQF nivå. Flytta fokus till lärandemål Den viktigaste principen för EQF är lärandemålen. Lärandemålen skiftar fokus till vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser eleven har förvärvat i slutet av inlärningsprocessen. Alla deltagande länder - medlemsstater, kandiderande länder samt Liechtenstein och Norge - utvecklar eller genomför sina egna nationella kvalifikationsramar frivilligt (NQFs) baserat på studieresultat. (

3 EQF och Skottland De övergripande färdigheter som utvecklas under VoCoL Triangles verksamhet kommer att ha potential att bidra till formell bedömning inom den brittiska läroplanen med hjälp av Scottish Qualifications Authority (SQA) lärandemål. The Scottish Credit and Qualifications Framework (SCQF) bidrar till att tydliggöra sambanden mellan skotska kvalifikationer och kvalifikationer i resten av Europa och utanför, och därmed klargöra möjligheter till internationella progressionsvägar och tillgodoräknande. Det är ett krav för ramverket att lärandet beskrivs i termer av lärandemål. Det finns 12 nivåer i den skotska ramen, som beskrivs på grundval av gemensamma nivåer som gäller för alla typer av lärandeprogram och kvalifikationer ( Därför kan alla bedömningar anpassade till detta kartläggas mot EQF för större öppenhet i hela Europa. Figur 1 visar hur de 8 EQF- nivåerna matchas mot de 12 skotska nivåerna. Figur 1 SCQF- och EQF- matchning

4 EQF och kooperativa uppgifter för yrkesutbildning Kooperativt lärande i yrkesutbildning kan levereras i samband med övergripande färdigheter (även känt som mjuka färdigheter) och kan med lite kreativ design, även innefatta utveckling av tekniska kunskaper. Där lärare/utbildare designar uppgifter för sina yrkesutbildningar vidtas åtgärder för att säkerställa nivån så att uppgiften stämmer med nivån på elevernas kurs. Genom att hänvisa till de egna nivåerna för National Qualification Framework (NQF), kan varje partner identifiera den punkt som matchar EQF. Andra användare kan sedan översätta denna punkt till sin egen nationella ram, vilket gör användbara jämförelser möjligt. Se Figur 2 som illustrerar hur SCQF länkar till EQF och hur alla National Qualification Framework kan införas för att slutföra översättningsprocessen. Identifiera punkt på nationellt ramverk Översätter direkt till punkt på EQF och egen nationell ram Figur 2 Översättningsnivåer från en NQF till en annan, med EQF Eftersom dessa uppgifter publiceras på projektplattformen, kommer lärare/utbildare ha en vägledande EQF- nivå. Men den nuvarande situationen i Europa innebär att inte alla länder i projekt har sina egna nationella ramar, alltså inte har lämpliga mekanismer för att matcha EQF- nivå. I dessa fall, kan lärare/utbildare hänvisa till EQF Framework och närma sig den nivå som bäst matchar de kunskaper och färdigheter som bedöms.

5 Använda EQFs ramverk Genom att använda denna tabell, kan lärare/utbildare som inte har en NQF att arbeta med hitta en ungefärlig nivå som bäst beskriver kompetensen hos den kooperativa inlärningsuppgiften. Var och en av de 8 nivåerna definieras via en rad beskrivningar som anger de lärandemål som är av betydelse för kvalifikationerna på den nivån i alla kvalifikationssystem: EQF Nivå Kunskaper Färdigheter Kompetenser Nivå 1 Grundläggande allmän kunskap Grundläggande färdigheter som krävs för att utföra enkla uppgifter Arbete eller studier under direkt övervakning i ett strukturerat sammanhang Grundläggande faktabaserade Grundläggande kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för att använda relevant Arbete eller studier under Nivå 2 kunskaper inom ett arbets- eller studieområde information för att utföra uppgifter och lösa rutinmässiga problem med hjälp av enkla regler och verktyg övervakning, med viss självständighet Nivå 3 Kunskap om fakta, principer, processer och allmänna begrepp inom ett område av arbete eller studier En rad kognitiva och praktiska färdigheter som krävs för att utföra uppgifter och lösa problem genom att välja ut och tillämpa grundläggande metoder, verktyg, material och information Ta ansvar för slutförandet av uppgifter i arbete eller studier; Anpassa det egna beteendet till omständigheterna vid problemlösning Självständigt arbete inom riktlinjerna i arbets- eller Nivå 4 Fakta och teoretiska kunskaper i breda sammanhang inom ett arbets- eller studieområde En rad kognitiva och praktiska färdigheter som krävs för att generera lösningar på specifika problem inom ett arbets- eller studiesammanhang som vanligtvis är förutsägbara, men kan förändras; övervaka andras rutinarbete, med visst ansvar för studieområde bedömning och förbättring av arbets- eller studieverksamhet Nivå 5 Omfattande, specialiserade, faktabaserade och teoretiska kunskaper inom ett arbets- eller studieområde samt medvetenhet om denna kunskaps gränser Ett omfattande utbud av kognitiva och praktiska färdigheter som krävs för att utveckla kreativa lösningar på abstrakta problem Utöva ledning och övervakning i sammanhang av arbets- eller studieverksamhet där det finns oförutsägbara förändringar; granska och utveckla egna och andras resultat

6 Nivå 6 Fördjupad kunskap inom ett arbets- eller studieområde som inbegriper kritisk förståelse för teorier och principer Avancerade färdigheter, visar sakkunskap och innovation, som krävs för att lösa komplicerade och oförutsägbara problem inom ett specialiserat arbets- eller studieområde Hantera komplicerade tekniska eller yrkesrelaterade aktiviteter eller projekt, ta ansvar för beslutsfattande vid oförutsägbara arbets- eller studiesammanhang; ta ansvar för att hantera professionell utveckling av individer och grupper Nivå 7 Högspecialiserad kunskaper, varav en del ligger i spetsen för kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, som grund för eget tänkande och / eller forskning Kritisk medvetenhet om kunskapsfrågor inom ett område och i beröringspunkterna mellan Specialiserad förmåga till problemlösning som behövs inom forskning och / eller innovation för att utveckla ny kunskap och nya förfaranden och integrera kunskaper från olika områden Hantera och omvandla arbets- eller studiesituationer som är komplicerade, oförutsägbara och kräver nya strategiska tillvägagångssätt; ta ansvar för att bidra till yrkeskunskaper och praxis och / eller för att se över arbetslagens strategiska olika områden prestation Nivå 8 Kunskap på den mest avancerade nivån av ett arbets- eller studieområde och vid gränsytan mellan områden De mest avancerade och specialiserade färdigheterna och metoderna, inklusive syntes och bedömning som behövs för att lösa kritiska problem inom forskning och / eller innovation och utvidga samt omdefiniera befintlig kunskap eller yrkesutövning Uppvisa betydande auktoritet, innovation, självständighet, akademisk och yrkesrelaterad integritet och varaktigt engagemang för utveckling av nya idéer eller förfaranden i spetsen av ett arbets- eller studieområde, inbegripet forskning Inom ramen för EQF, beskrivs kunskaper som teoretiska och / eller faktiska. Inom ramen för EQF, beskrivs färdigheter som: kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande), och praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap) Inom ramen för EQF, beskrivs kompetens i termer av ansvar och självständighet. ( page)

7 Befintliga skotska behörigheter för övergripande färdigheter Arbeta med andra och problemlösning är två kvalifikationer som är tillgängliga för skotska yrkes elever att utveckla och utvärdera sina övergripande färdigheter. De är en del av en svit av kvalifikationer kallade Core Skills. De administreras och kvalitetssäkras av Scottish Qualification Authority (SQA). De finns på olika nivåer från EQF Nivå 1 till 4 för att återspegla hur utbildningar genomförs av eleverna. Till exempel kan samma övergripande färdighet bedömas annorlunda för var och en av de 4 EQF nivåerna (se Figur 3). Vad eleverna behöver veta eller kunna göra EQF Nivå 1 be om information och stöd från andra inblandade (t.ex. Kan de hjälpa till om eleven behöver hjälp? Kan de ge den information eleven behöver?) Vad eleverna behöver veta eller kunna göra EQF Nivå 2 svara inkännande på andras behov, att identifiera sina styrkor, färdigheter och preferenser, där detta är möjligt Vad eleverna behöver veta eller kunna göra EQF Nivå 3 göra / ta emot förslag och anpassa sin roll och beteende därefter (t.ex. möta upp svårigheter eller förändrade omständigheter) Vad eleverna behöver veta eller kunna göra EQF Nivå 4 resonera fram arbetsmetoder som är förenliga med de resurser som finns tillgängliga Figur 3 Skillnader i färdigheter bedöms för EQF nivåerna 1, 2, 3 och 4 för att Arbeta med andra Kvalifikationerna är utformade som kurser med omfattning på 40 timmar. Men ramarna och nivåbeskrivningarna är användbara referenspunkter för mer detaljerad jämförelse. Tabellerna I Appendix 1 och Appendix 2 visar skillnaderna mellan alla färdigheter som behövs för varje nivå av Arbete med andra behörigheten och Problemlösning. För snabb referens, kan lärare som vill jämföra karaktären på deras kooperativa inlärningsaktivitet med någon av dessa kvalifikationer. I vissa fall kan detta vara tillräckligt som en vägledande EQF nivå. Scottish Qualification Authority (SQA) Enheter som täcker ett brett spektrum av yrkeskompetens finns på deras hemsida via Sökfunktion ( Alla dessa enheter använder lärandemål och har en tilldelad SCQF nivå. Lärare / utbildare kan vilja söka i denna databas för att hitta behörigheter som är jämförbara med sina egna för att göra mer exakta uppskattningar.

8 Appendix 1: Arbeta med andra EQF Nivåer 1 till 4: Vad studerande behöver kunna göra: och andras / dem det efter är en handla hos göra / eller för och och råd kooperativa sina att förbättra både sina egna färdigheter och framtida kooperativt arbete, motiverar sina slutsatser med belägg Arbeta med andra EQF Nivå 1 Arbeta med andra EQF Nivå 2 Arbeta med andra EQF Nivå 3 Arbeta med andra EQF Nivå 4 identifiera vad deras roll är, vad de ska göra, och hur dessa relaterar till andras roller inom den kooperativa utföra sin egen roll i den kooperativa, anpassar sin roll efter behovet (t.ex. möta upp några svårigheter) be om information och stöd från andra inblandade (t.ex. Kan de hjälpa till om eleven behöver hjälp? Kan de ge den information eleven behöver?) tillhandahålla information och stöd till andra människor (t.ex. genom att fråga om de behöver hjälp, lyssna noga till deras behov och önskemål, förklara något som eleven vet mer om, agera hänsynsfullt mot dem) besluta om åtgärder som de kan använda för att bedöma deras bidrag till den kooperativa (t.ex. Har de fyllt i alla sina uppgifter? Har de fått saker gjorda i tid? Har de sökt stöd från andra? Har de hjälpt andra så mycket som de kunde?) be om feedback och / eller råd om deras bidrag till den kooperativa aktiviteten / aktiviteterna granska sin egen insats i den kooperativa mot deras valda åtgärder identifiera styrkor och förbättrings- områden av sina egna bidrag till den kooperativa (t.ex. vad gjorde de särskilt bra) sätta mål för hur de kan förbättra sina egna färdigheter och kunskaper i framtiden samarbeta med andra för att identifiera de viktigaste rollerna inom den kooperativa, vilken roll de kommer att ta, vilka uppgifter de ska göra, och hur dessa relaterar till andras roller och uppgifter utföra sin egen roll i den kooperativa, anpassa sin roll efter behovet (t.ex. möta upp svårigheter eller förändrade omständigheter) svara inkännande på andras behov, att identifiera sina styrkor, färdigheter och preferenser, där detta är möjligt söka och erbjuda stöd från / till andra (t.ex. uppmuntrande, dela resurser, att visa eller förklara något) identifiera kriterier som de kan använda för att bedöma deras medverkan och vad övriga bidragit med till den kooperativa ta emot och pröva återkoppling och / eller råd om deras medverkan till den kooperativa granska sin egen insats i den kooperativa mot sina valda kriterier, stödja detta med belägg identifiera hur de kan förbättra sina färdigheter i att arbeta kooperativt med andra och framtida samverkande arbetsformer sätta mål för hur de skulle kunna förbättra både sin egen kompetens och samarbeten i framtiden samarbeta med andra för att identifiera de viktigaste rollerna inom den kooperativa, vad deras roll är, vad de ska göra, och hur dessa relaterar till andras roller och uppgifter organisera sin egen roll i den kooperativa ge / ta emot förslag och anpassa sin roll och beteende därefter (t.ex. möta upp svårigheter eller förändrade omständigheter) pro- aktivt söka och erbjuda stöd från / till andra (t.ex. förutse andras behov; hålla andra informerade om utvecklingen; ta sig tid att berömma andra) bidra till kooperativt beslutsfattande (t.ex. hantera konflikter, besluta om rollförändringar) utveckla kriterier som kan användas för att bedöma deras medverkan och vad övriga bidragit med till den kooperativa ta emot och pröva återkoppling och råd om deras bidrag till den kooperativa aktiviteten / aktiviteterna utvärdera sitt eget bidrag till den kooperativa mot sina valda kriterier, motiverar sina slutsatser med belägg utvärdera det övergripande kooperativa arbetet (t.ex. fundera över sin egen medverkan, medverkan av andra) sätta mål för hur de skulle kunna förbättra både sin egen kompetens och kooperativa arbetet i framtiden, motiverar sina slutsatser med belägg analysera kraven i sin egen roll roller inom den kooperativa aktiviteten aktiviteterna och förhållandet mellan organisera sin egen roll för att effektivt bidra till den kooperativa aktiviteten och / eller aktiviteterna, anpassa behov resonera fram arbetsmetoder som förenliga med de resurser som finns tillgängliga främja kooperativa arbetet mot konsensus (t.ex. att erbjuda uppmuntran, värdera mångfald, dela resurser, varsamt med meningsskiljaktigheter) ändra beteende för att möta behoven andra och i olika situationer Motivera sig själv och andra att framsteg mot ett gemensamt mål, att övervinna eventuella hinder och svårigheter utveckla kriterier som de kan användas att utvärdera sitt eget engagemang inblandning av andra i den kooperativa söka och fundera över återkoppling om sin egna medverkan till kooperativa utvärdera sitt egen insats i den mot dessa valda kriterier, motiverar slutsatser med belägg utvärdera det övergripande kooperativa arbetet (t.ex. fundera över sin egen medverkan; medverkan av övriga) använda reflektion och återkoppling ställa upp mål för hur de skulle kunna

9 Appendix 2: Problemlösning EQF Nivåer 1 till 4: Vad studerande behöver kunna göra: Problemlösning EQF Nivå 1 Problemlösning EQF Nivå 2 Problemlösning EQF Nivå 3 Problemlösning EQF Nivå 4 känna igen de viktigaste faktorerna som påverkar en enkel situation eller fråga (t.ex. vad är orsakerna till problemet och varför har situationen uppstått) besluta om en handlingsplan för att lösa problemet, be om hjälp om de behöver det (t.ex. från sina handledare eller andra elever) arbeta fram en handlingsplan för att ta itu med problemet (t.ex. vilka åtgärder behöver de göra och i vilken ordning bör stegen utföras) välja vad de behöver för att genomföra handlingsplanen (t.ex. utrustning, information, pengar eller hjälp från andra människor) genomföra handlingsplanen, kontrollera den är klar avgöra hur effektiv sin handlingsplan varit med hjälp av en checklista som föreslagits av handledare (t.ex. var handlingsplanen klar i tid och de hade tillräckligt med resurser) identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar en enkel situation eller fråga (t.ex. vad är orsakerna) överväga vad som kan göras och sedan besluta om en strategi för att lösa problemet och, om det är lämpligt, be om information och hjälp från andra (t.ex. handledare eller andra studerande) utarbeta en handlingsplan för att ta itu med problemet (t.ex. vilka steg är nödvändiga, i vilken ordning bör stegen göras, vem som ska göra varje steg, är det några begränsningar som måste tas hänsyn till, och finns de tillstånd som behövs för att utföra alla steg i handlingsplanen) välja och erhålla de resurser som krävs för att genomföra handlingsplanen (t.ex. utrustning, information, pengar och synpunkter från andra människor) genomföra handlingsplanen och kontrollera om den är klar identifiera styrkor och svagheter i handlingsplanen (t.ex. blev handlingsplanen klar i tid, genomförde alla de steg de fick, och var deras resurser lämpliga för stegen) utifrån denna erfarenhet, dra slutsatser och, i förekommande fall, överväga alternativa sätt att lösa liknande problem i framtiden identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar en icke- rutinmässig situation eller fråga (t.ex. vad är orsakerna till problemet och vilka är inblandade) bedöma betydelsen av dessa faktorer överväga vad som kan göras och sedan motivera en strategi för att ta itu med problem utarbeta en handlingsplan för att ta itu med problemet (t.ex. räkna ut de steg som behövs och i vilken ordning att göra dem; bestämma vilka åtgärder som kan göras på samma gång; bestämma vem som ska utföra varje steg; tänka på arbetets begränsningar, hantera tid, och hantera människor) välja och erhålla de resurser de behöver för att genomföra handlingsplanen (t.ex. utrustning, information, pengar och synpunkter från andra människor) - de kanske måste tänka om förfarandena för att erhålla dessa genomföra handlingsplanen och sedan kontrollera om den är klar fundera på hur att bedöma effektiviteten I varje steg av problemlösningen (t.ex. identifierades rätt orsaker till problemet, tog handlingsplanen upp dessa orsaker, höll tidplanen angiven tidsram, genomförde alla sina tilldelade steg, identifierades rätt resurser och bästa sättet att tillhandahåll dem, användes resurserna effektivt) samla in bevis och använda sina valda kriterier för att bedöma effektiviteten i alla aspekter av problemlösningen dra slutsatser från problemlösningen, motiverar dessa baserade på de bevis som samlades, och, om det är lämpligt, utarbeta alternativa sätt att lösa liknande problem i framtiden identifiera de faktorer som påverkar en komplex situation eller fråga (t.ex. vad är orsakerna till problemet, varför har situationen uppstått, vem och vad det handlar om, och vad är effekten av problem) bedöma relevansen och jämföra betydelsen av dessa faktorer analysera och identifiera möjliga sätt att lösa problemet välja och motivera strategi för att lösa problemet utarbeta en handlingsplan för att ta itu med problemet (t.ex. identifiera och besluta om vilka steg och i vilken ordning de ska utföras, vilka steg kan vidtas samtidigt, vem som ska utföra varje steg; eventuella begränsningar som skall beaktas ; hantera tid; hantera människor) välja och erhålla de resurser som behövs för att genomföra handlingsplanen (t.ex. människor, utrustning och fysiska resurser) och fundera över förfarandena för att erhålla dessa utföra handlingsplanen, granska och ändra den kontinuerligt, när så är lämpligt Välj kriterier som de kan bedöma hur effektiv varje aspekt av deras problemlösning har varit (t.ex. var deras ursprungliga analys av orsaker rätt, tar handlingsplanen upp alla dessa faktorer, har handlingsplanen klarat den angivna tidsramen, har alla utfört sina tilldelade steg, kunde de korrekt identifiera de resurser och bästa sätten att få dem, använde de resurserna effektivt, kunde handlings- planen hålla sig inom budgeten, och gjordes några ändringar i handlingsplanen förbättra dess effektivitet) samla bevis, relevanta för deras valda kriterier för att bedöma effektiviteten i alla aspekter av problemlösningen (t.ex. genom att göra jämförelser med andra system, marknadsundersökningar, produkttestning och kvantitativ och kvalitativ forskning) avgöra hur effektiv varje aspekt av deras problemlösningen har varit för att lösa situationen eller frågan, motiverar slutsatser av den bevisning som de har samlat utfärda rekommendationer om möjliga förbättringar att lösa liknande problem i framtiden (t.ex. behovet av fylligare inledande undersökning, användning av en alternativ strategi.)