Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt"

Transkript

1 Socialberedningen Ordinarie ledamöter i Socialberedningen Kallelse till sammanträde Plats: Arkitektkopias sammanträdesrum, Västra Varvsgatan 11, Luleå Sammanträdet hålls på entréplanet i samma hus som Kommunförbundet Norrbotten har sina lokaler. Tid: 10 november med start klockan (De bästa parkeringsmöjligheterna finns på planen utanför länsstyrelsen. Det finns också några platser längs gatan upp mot f.d. Nyckelbryggerier. ) Program Kaffe/thé och smörgås står framdukat Sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Lunch Separata sammanträden för Barn- och utbildningsberedningen respektive Socialberedningen Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Välkommen! Inledning av mötesordförande Birgitta Persson Val av justerare Föregående protokoll Bilaga: föregående protkoll Informationspunkter Barn och Unga Muntlig information av Ingrid Löfstrand, kansliet Samverkan mot våld Muntlig information av Annika Stävenborg-Vennberg, projektledare Bilaga: Kartläggning av våldets omfattning och myndigheters insatser vid våld i nära relation i Norrbotten. FOU en strategi för kommunerna Muntlig information av Agneta Bygdell och Marita Björkman, kansliet

2 Stöd till föräldrar med missbruksproblematik - En fortsättning av Kunskap till praktik Agneta Bygdell, kansliet Vuxnas lärande en kartläggning Muntlig information av Marita Björkman, kansliet Elevhälsan en kartläggning Muntlig information av Marita Björkman, kansliet Socialberedningen Ordinarie ledamöter i Socialberedningen Beslutspunkt Politisk samverkan med landstinget - förslag till överenskommelse Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Övriga frågor Dagordning för Socialberedningens sammanträde Val av justerare Dagordning Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll Rapport, ehälsa Muntlig information av Marja-Leena Komulainen, projektledare Slutrapport, Hospiteringsprojektet Muntlig information av Agneta Bygdell, kansliet Rapport, Hemsjukvårdsutredningen Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Bilaga: Tjänstemannaförslag till överenskommelse om personalprocessen Rapport, FoU Norrbotten Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Rapport, Bättre liv för sjuka äldre Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Aktuellt inom Socialtjänstområdet Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet Övriga frågor Enligt uppdrag Kjell-Åke Halldén, Telefon: , E-post: kahn@bd.komforb.se

3 Bilaga till ärende föregående protokoll från den gemensamma beredningen

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt Plats Arkitektkopias sammanträdesrum Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s) Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c ), Kalix Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Henning Åhman, (s) Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagare Ingrid Carlenius, kansliet Marita Björkman, kansliet Agneta Bygdell, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter Bill Nilsson Ordförande Margareta Bladfors Eriksson Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning Välkommen! Inledning av mötesordförande Bill Nilsson Val av justerare Föregående protokoll Förslag till överenskommelse om politisk samverkan inom vård, skola och omsorg mellan kommunerna och landstinget i Norrbotten Föredragande: Marita Björkman och Ingrid Carlenius, kansliet. Bilaga: Förslag till överenskommelse enligt rubrik Satsning på barn och unga i heldygnsvård och satsning på barn utsatta för risk Föredragande: Agneta Bygdell, kansliet Beredningarnas arbetsformer Fortsatt diskussion om beredningens arbetssätt, former och instruktioner mm Bilaga: Instruktion till beredningar Övriga frågor

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 20 Val av justerare Ordföranden föreslår att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 21 Dagordning Ordföranden föreslår att ärende Beredningarnas arbetsformer utgår eftersom frågan diskuterats ett flertal gånger. Han föreslår också att ärende Sammanträdesplan 2012 samt ärende Uttalande från ordföranden och vice ordföranden i socialnämnderna läggs till och att utsänd dagordning i övrigt fastställs. Beredningarna beslutar Att ärendet Beredningarnas arbetsformer utgår, att ärendet Sammanträdesplan 2012 samt ärende Uttalande från ordföranden och vice ordföranden i socialnämnderna läggs till och att utsänd dagordning i övrigt fastställs

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 22 Föregående protokoll./. Bilaga. Ordföranden redogör för föregående protokoll och föreslår att det med godkännande läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 23 Förslag till överenskommelse om politisk samverkan inom vård, skola och omsorg mellan kommunerna och landstinget i Norrbotten Marita Björkman och Ingrid Carlenius, kansliet, föredrar ärendet enligt bilaga. Beredningarna välkomnar förslaget men framför också synpunkter på hur folkhälsans område skulle ingå i den föreslagna styrgruppens ansvarsområde, vilka mandat den politiska styrgruppen skulle få samt vikten av uppföljning av de samverkansprojekt som redan finns../. Bilaga. Ordföranden föreslår att förslaget överlämnas till styrelsen för beslut. Beredningarna beslutar Att förslag till Överenskommelse om politisk samverkan inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting i Norrbotten överlämnas till styrelsen för beslut

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 24 Satsning på barn och unga i heldygnsvård och satsning på barn utsatta för risk Agneta Bygdell, kansliet, informerar enligt rubrik. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar att informationen läggs till handlingarna

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 25 Sammanträdesplan 2012 Styrelsen har beslutat om sammanträdesplan för 2012 enligt nedan. Angivna sammanträdesdagar för Socialberedning/Barn- och utbildningsberedning är förslag som en ger en naturlig följd i beslutsprocessen. Ärenden behandlas då först i Socialberedning och/eller Barn- och utbildningsberedning, därefter i presidieberedning för att slutligen behandlas av styrelsen. Beredningarna har dock rätt att besluta om andra sammanträdesdagar om så bedöms vara ändamålsenligt. Ordföranden föreslår att förslaget till sammanträdesplan 2012 bifalls. Beredningarna beslutar Att förslaget till sammanträdesplan 2012 bifalls Datum Tid Sak 10 januari Dialog mellan styrelse och riksdagsledamöter 23 februari Socialberedning/BoU beredning sammanträde 1 mars Presidiesammanträde 22 mars Styrelsesammanträde 26 april Förbundsfullmäktige sammanträde 10 maj Socialberedning/BoU beredning sammanträde 24 maj Presidiesammanträde 14 juni Styrelsesammanträde 6 september Socialberedning/BoU beredning sammanträde 13 september Presidiesammanträde 27 september Styrelsesammanträde 11 oktober Presidiesammanträde 25 oktober Styrelsesammanträde 1 november Socialberedning/BoU beredning sammanträde 15 november Presidiesammanträde 13 december Styrelsesammanträde

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /35 Socialberedningen gemensamt 26 Uttalande från ordföranden och vice ordföranden i socialnämnderna./. Bilaga. Ordföranden informerar om att ett uttalande enligt bilaga sänts till massmedier i Norrbotten efter nätverksträffen för ordföranden och vice ordföranden i länets socialnämnder. Resultatet blev publicering i Piteå-tidningen, Norrbottens-Kuriren, Radio och TV. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

13 Bilaga till ärende Samverkan mot väld under den gemensamma beredningen

14 Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs? Kartläggning av våldets omfattning och myndigheters insatser vid våld i nära relation i Norrbotten. Januari 2012 Annika Stävenborg Vennberg Projektledare

15 Bakgrund För att stärka samordningen och säkra stödet och skyddet för de barn och kvinnor som utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp i nära relationer initierades Samverkan mot våld som ett ettårigt projekt av Norrbottens läns kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten med stöd av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Syftet med Samverkan mot våld är att, utifrån den våldsutsattes behov, dels skapa en samordningsstruktur där myndigheterna fullgör sina åtaganden, dels specifika verksamheter som erbjuder barn och kvinnor som utsatts för våld och övergrepp erforderligt stöd, skydd och behandlingsinsatser samt våldsutövande män lämplig och effektiv behandling. Samverkan mot våld har en stark förankring genom politisk ledningsgrupp bestående av ledamöter från Kommunförbundet Norrbottens socialberedning, polisstyrelsen och landstingsråd. På chefsnivå har länsstyrgruppen; bestående av socialchefer, barn- och utbildningschefer och divisionschefer inom hälso- och sjukvården utgjort styrgrupp. Därutöver har polismyndigheten och åklagarmyndigheten i Norrbotten ingått i en operativ styrgrupp tillsammans med företrädare för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vid projektets start ställde många frågan hur situationen ser ut idag, för att veta vad som ska förbättras. I samband med Samverkan mot vålds kraftsamling maj 2011 samlades 169 deltagare från länets kommuner och från samtliga samverkansmyndigheter. Även politiker och frivilligorganisationer fanns bland deltagarna. Under konferensen fick deltagarna arbeta kommunvis i syfte att dels utröna huruvida vi kan kartlägga omfattningen av våldet, dels ge en nulägesbeskrivning av det lokala arbetet. Därefter besvarades en kartläggning om våldets omfattning och respektive myndighets insatser samt samverkan då någon utsatts för våld i nära relation. Detta innebär att kartläggningen har besvarats kommunvis och ger en bild av det lokala arbetet vid våld i nära relation. Enkäten har inte gått ut till varje anställd inom respektive myndighet eller hälso- och sjukvårdsverksamhet. Kartläggningen har gått till så att anställda, vilka har ett intresse och/eller ansvar vid våld i nära relation, från varje lokal samverkansmyndighet har bearbetat frågeställningarna inom sin egen verksamhet. Projektledaren har därefter besökt länets alla kommuner för att vid en gemensam träff med samverkansmyndigheterna ta del av svaren avseende dels den enskilda myndighetens insatser vid våld i nära relation, dels myndigheternas gemensamma svar om samverkan vid våld i nära relation. Bortsett från bortfall av en socialtjänst och en hälso- och sjukvårdsverksamhet har samtliga kommuner med samverkansmyndigheter gemensamt besvarat kartläggningen. I arbetet med Samverkan mot våld utgår vi från tre frågeställningar; hur ser situationen ut idag, vad vill vi uppnå och hur ska vi uppnå det. Genomförd kartläggning avser ge en bild av hur situationen ser ut i dag. Då de två följande frågorna är Samverkan mot vålds huvudsakliga uppgift kommer vi att i rapporten även redogöra för föreslagna och vidtagna förbättringsåtgärder.

16 I rapporten återges resultatet främst ur ett länsperspektiv. I bilaga 1 återfinns all data från de lokala myndigheterna i länet som deltagit i kartläggningen. Vid kartläggningens utformning har vi utgått från frågeställningar som kännetecknar välfungerande insatser och myndighetssamverkan vid våld i nära relation: Har vi kunskap om förekomst av våld i länet? Hur synliggör vi våldet? Finns det personal med adekvat kompetens och erfarenhet? Förhindrar vi fortsatt våld med riskanalyser och skyddsåtgärder? Finns det strukturerad samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, såväl på övergripande nivå som i enskilda ärenden? Kan vi öka rättsäkerhet med samråd, medhörning, hög utredningskvalitet, råd, stöd och behandling? Hur bedömer och dokumenterar vi vilka uttryck våldet tar? Hur bedömer och dokumenterar vi barns oro för familjen samt barns erfarenhet av våld? Vilket stöd och vilken behandling finns i länet särskilt riktad till våldsutsatta kvinnor och barn samt våldsutövare? Finns det lättillgänglig information om våld i nära relationer och var de utsatta kan vända sig för stöd och hjälp? Förekomst av våld i nära relation i Norrbotten Hur ser det ut idag: Den genomförda kartläggningen påvisar svårigheterna att redovisa förekomsten av våld i nära relation i länet. Varken socialtjänst eller landsting dokumenterar eller har förutsättningar att registrera antalet våldsutsatta de möter. Emellertid finns några socialtjänster i länet som kan ge en uppfattning om hur många våldsutsatta som blivit ärenden hos dem under Kirunas Individ-och familjeomsorg (IFO) har med anledning av kartläggningen gått igenom samtliga ärenden och funnit att de har 36 ärenden med utsatta kvinnor och 53 ärenden med utsatta barn under Bodens IFO har registrerat alla ärenden av våld i nära relation manuellt. De har arbetat med 41 utsatta kvinnor och 21 utsatta barn under Andra kommuner t.ex. Kalix och Jokkmokk kan i sina system aktualisera ärenden som våld i nära relation men de kan ej söka ärenden där utsatthet för våld framkommit efter aktualiseringen. Den enda uppgift, om förekomst av våld i nära relation i Norrbotten, som vi kan redovisa är antalet polisanmälningar utifrån vissa brottskoder. I diagrammet redovisas antalet polisanmälningar av relaterade brott under 2010 i Norrbotten.

17 Misshandel kvinna ViNR, grov kvinnofrid Våldtäkt kvinna inkl försök Misshandel barn inkl grov Sexualbrott mot barn Fridskränkning barn Misshandel man ViNR, fridskränkning Uppgifter tagna från Polisens anmälningssystem RAR Norrbotten. Brottskoder / antal anmälningar 2010 Antalet polisanmälningar är relevant utifrån målsättningen att minska mörkertalet och samhällets ansvar för brottet. Men för att få en uppfattning om våldets omfattning är det ett trubbigt verktyg utifrån att mäns våld mot kvinnor är ett brott med låg anmälningsbenägenhet och ett högt mörkertal 1. Dessutom avser brottskod Våld i nära relation mot kvinna endast brott inomhus. En manuell genomgång av samtliga polisanmälningar i länet om misshandel av kvinna utomhus under 2009 visade att gärningspersonen i ca hälften av fallen var en man i nära relation. Av polisanmälningarna gällande misshandel mot kvinna i nära relation 2010 väckte åklagaren åtal i 17 % av fallen. Avseende våld och sexuella övergrepp mot barn 2010 väckte åklagaren åtal i 20 % av fallen. Vad vill vi uppnå: Kunskap om förekomst av våld i nära relation i länet. Hur ska vi uppnå det: För att kartlägga våldets förekomst krävs samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för att genomföra olika slags datainsamlingar. Uppgifter om antalet polisanmälningar bör kompletteras med uppgifter från hälso-och sjukvården, socialtjänsten och berörda frivilligorganisationer. Detta är inte möjligt idag pga. begränsningar i myndigheternas registrering. Norrbottens läns landsting är i färd med att utarbeta datarutiner för att dokumentera antalet patienter utsatta för våld i nära relation. Även kommunerna bör finna lösningar för att systematiskt kunna kartlägga antalet våldsutsatta de möter i sin verksamhet. 1 Enl. Brå kommer uppemot 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer och 90 procent av sexualbrotten aldrig till polisens kännedom.

18 Synliggör våldet Hur ser det ut idag: Vi vet att det är få som självmant berättar om sina våldserfarenheter och att våldsutsatta ofta dröjer in i det längsta innan de söker hjälp. Nationella utvärderingar visar att socialtjänsten och hälso- och sjukvården missar de våldsutsatta. Då personalen inom hälsooch sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld har vi kartlagt huruvida frågan om våld ställs. Hälso-och sjukvården frågar om våld Alltid Ibland mkt sällan aldrig Diagrammet visar att hälso-och sjukvården i åtta kommuner svarar att de ibland frågar om patienters utsatthet för hot och våld. I en kommun svarar man att man alltid frågar och i fyra kommuner svarar man att man frågar mycket sällan. Majoriteten svarar ibland och att det sker då det finns misstanke om våld t.ex. vid synliga skador. Verksamheter har vanligen svarat att personal från MVC och i hög grad BVC alltid frågar om patienters utsatthet för våld medan annan personal ställer frågan då det finns en misstanke om våld. Även den kommun som svarat alltid förtydligar att MVC och BVC alltid frågar om våld. Det är sannolikt att svaren påverkas av vilken avdelning man är verksam i och/eller vilken erfarenhet man har om andra avdelningars rutiner i att ställa frågan om våld. Ingen socialtjänst i länet har idag tillgång till evidensbaserade instrument för att screena våld. Däremot har vi några familjerättsenheter i länet som skapat en egen modell att screena våld; Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn och Överkalix. Flertalet socialtjänster uppger att de använder avsnitt i BBIC 2 för att utreda huruvida barn utsatts för våld. 2 Särskild utredningsmetod för att sätta Barns Behov i Centrum

19 Vad vill vi uppnå: Var och en har ansvar att synliggöra våldet men särskilt myndigheter som i sin verksamhet möter brottsoffer och har ett ansvar gentemot dem. Vill vi på allvar minska våldet måste frågor om våld nu bli en del av vardagsarbetet för alla dem som i sitt yrke möter utsatta personer. Hur ska vi uppnå det: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har på uppdrag av regeringen granskat hur vården på ett tidigt stadium ska kunna identifiera våldsutsatta kvinnor för att de ska få rätt vård och hjälp att förändra sin situation. NCK anser att alla kvinnliga patienter som söker hälsooch sjukvård bör tillfrågas om de har varit utsatta för våld. Regeringsuppdraget har resulterat i ett utbildningsmaterial "Att ställa frågan om våldsutsatthet som en del av anamnesen", som kommer att spridas inom hälso-och sjukvården i Norrbotten. Socialstyrelsen har utarbetat instrument som stöd till socialtjänster att screena våld och som kommer att presenteras under kommande år. Rättsväsendet har ett ansvar för att öka anmälningsbenägenheten gällande dessa brott och justitieminister Beatrice Ask betonar vikten av långsiktiga och kontinuerliga insatser för att minska mörkertalet. Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla sin kampanj att uppmärksamma våld i nära relationer och uppmuntra att brotten polisanmäls. Anmälningsskyldighet Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Förutom barn som direkt utsätts för våld är barn som bevittnar våld i en mycket utsatt position. I familjer där den ena föräldern misshandlas sviktar i regel båda föräldrarna i sin föräldraroll. Barn som upplevt våld i familjen är offer för ett brott och måste uppmärksammas för att kunna få det skydd och stöd de behöver. I kartläggningen frågas myndigheterna om deras efterlevnad av anmälningsskyldigheten.

20 Anmälan om barn som far illa alltid ibland alltid ibland inget svar Polis Hälso-och sjukvård Diagrammet visar att elva av länets lokala polisstationer och tolv hälso-och sjukvårdsverksamheter uppger att de alltid gör en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Tre respektive en av verksamheterna har svarat ibland. Förhindra fortsatt våld De verksamheter som svarat ibland uppger att de är osäkra om all deras personal har kunskap eller tar ansvar för att följa anmälningsskyldigheten. Läget i dag Socialtjänsten har idag inte tillgång till evidensbaserade instrument för att göra riskanalyser. Däremot har fem familjerättssektioner i länet byggt en egen modell för att screena våld och genomföra riskbedömningar. Haparanda socialtjänst uppger att de skapat en modell med frågeställningar från de allmänna råden. Andra exempel är Bodens IFO vilka har kompetens i att genomföra SARA bedömningar, men uppger att de blivit avrådda av Socialstyrelsen. Polisen har tillgång till olika bedömningsinstrument 3 för att genomföra strukturerade riskanalyser, varför vi frågat om hur de brukas Använder polis strukturerad riskanalys alltid ibland mkt sällan aldrig vet ej Diagrammet visar att sju polisstationer i länet svarar att de aldrig använder bedömningsinstrument för att göra en strukturerad riskanalys. Två polisstationer svarar att de brukar instrumenten ibland och fyra polisstationer svarar att det görs mycket sällan. 3 Strukturerade riskanalyser i utredningar om våld mot partner (SARA), stalking (SAM) samt vid hedersbrott (PATRIARK)

21 På frågan om hur många strukturerade riskanalyser som genomförs inom Polismyndigheten i Norrbotten svarar ansvariga att det i nuläget inkommer ca 20 till 30 stycken SARA, PATRIARK eller SAM analyser per år. När det gäller skyddsåtgärder så har vi bara kartlagt kommunernas tillgång till skyddade boenden. Samtliga kommuner har samarbete med kvinnojourer och kan erbjuda skyddat boende via dem. Tre av länets kommuner har tillgång till kommundrivna lägenheter vilket möjliggör skydd till fler målgrupper t.ex. utsatta kvinnor med missbruksproblem, utsatta kvinnor med äldre söner, utsatta män m.fl. Två av länets kommuner har organiserad samverkan med andra kommuner i landet för att snabbt kunna erbjuda skyddat boende i andra län. Inget av de skyddade boendena, varken kvinnojour eller kommundrivna, har skyddsanordning i form av larm. Vad vill vi uppnå: Förhindra och förebygga fortsatt våldsutsatthet då skydd från fortsatt våld är det absolut viktigaste stödet och en förutsättning för rättsprocess, bearbetning och rehabilitering. Nationella utvärderingar visar att en betydande andel våldsutsatta kvinnor och barn, med pågående insatser från samhället, blir fortsatt utsatta för upprepat våld i olika former. Detta visar betydelsen av att alla berörda verksamheter arbetar med åtgärder som leder till att våldet upphör. Samverkan mellan myndigheterna är avgörande då riskanalyserna och skyddsåtgärderna måste bli en integrerad helhet. Om det framkommer en hotbild är det oerhört viktigt att en enskild myndighet inte behåller den informationen för sig själv. Utan samverkan blir riskanalysen bara ett papper. Hur ska vi uppnå det: För att stödja socialtjänsten i arbetet har Socialstyrelsen utarbetat fyra bedömningsinstrument som syftar till att upptäcka och bekräfta våld, ge beskrivning av våldets karaktär samt farlighetsbedömning. Polismyndigheten i Norrbotten har under Samverkan mot våld arbetat för att förbättra sina rutiner så att riskanalyserna SARA, PATRIARK och SAM skall användas i större utsträckning. Särskilda samordnare för våld i nära relation ska verka för att de som gör analysen och de som beslutar om skyddsåtgärder som åklagare, socialtjänst och skattemyndigheten arbetar gemensamt. Bättre samverkan ökad rättssäkerhet Hur ser det ut idag: Nästan samtliga av länets kommuner har samverkansrutiner. Emellertid visar svaren på att flertalet är oreviderade och kan var upp till 10 år gamla. Vissa verksamheter och anställda inom myndigheterna känner inte till att rutinerna finns. I Norra Lappland har kommunerna gemensamt skapat en samverkansplan och de visar även i kartläggningen att de är mest nöjda med rutinerna.

22 De kommuner som skattar sig mindre nöjda förklarar att de gemensamma träffarna sker sällan och att det saknas engagemang och en kontinuitet av representation från myndigheterna, det saknas en röd tråd. Samverkan mellan myndigheterna är särskilt angeläget då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp. I kartläggningen ställdes frågan huruvida det genomförs samråd, dvs. samplanering gällande utredningsinsatser då barn utsatts för våld och eller sexuella övergrepp. 5 Samråd om utsatta barn alltid ibland mkt sällan aldrig Diagrammet visar att fyra kommuner i länet svarar att berörda myndigheter alltid genomför samråd, dvs. samplanering gällande utredningsinsatser då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp. Lika många kommuner svarar att de aldrig genomför samråd respektive att de gör det ibland. I två kommuner svarar man att det genomförs mycket sällan. Samråden sker främst mellan socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård. De fyra kommuner som svarat att de alltid genomför samråd, förklarar att det är upp till varje enskild om man vill ha ett samråd och att det kan gå till så att man kontaktar hela eller delar av representanterna i gruppen. Samråd genomförs oftast telefonledes och ibland genom möten. Vid beaktande av resultatet bör man ha i åtanke att man i olika kommuner i länet tolkar samråd på olika sätt. Flertalet lokala samverkansmyndigheter anser att de saknar rutiner och kontinuitet för gemensam samplanering, varför de svarar att de aldrig eller mycket sällan genomför samråd. Trots att de i likhet med andra myndigheter i länets kommuner, på eget initiativ och vid behov, kontaktar berörda myndigheter vid ett ärende. Piteå kommun har sedan våren 2010 utarbetat rutiner där samråd mellan åklagare, polis, socialtjänst och BuP sker veckovis för genomgång av alla inkomna ärenden om barn som blivit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. Vid utredning av barn som utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp framhålls ofta värdet av medhörning av fler myndigheter under barnförhör, för att minska antalet utredningssamtal med barnet. Vid kartläggningen visades att majoriteten av länets socialtjänster deltar ibland vid barnförhör. BuP deltar mycket sällan eller aldrig under medhörning.

23 Då medhörning av åklagare har visat sig ha en stor betydelse för kvalitén i den fortsatta rättsprocessen, väljer vi att redovisa nedanstående diagram Medhörning av åklagare alltid ibland mkt sällan aldrig Diagrammet visar att fem kommuner i länet svarar att åklagare ibland är medhörande vid barnförhör. Lika många svarar att det sker mycket sällan och tre kommuner svarar aldrig. Fridskränkningsbrotten innebär särskilda bevissvårigheter och det är av stor betydelse att initiala åtgärder för bevissäkringen är korrekta samt att stödbevisning säkras effektivt. Videodokumentation av dels målsägandes berättelse av händelseförloppet, dels målsägandes skador är en betydelsefull initial åtgärd för bevissäkring. Vid kartläggningen ställdes frågan om hur länets polisstationer använder kameror vid förhör av målsägande Videodokumentation av målsägandeförhör alltid ibland mkt sällan Diagrammet visar att två av länets polisstationer uppger att de alltid videofilmar målsägande vid brott i nära relation. Tio av polisstationerna uppger att de ibland videodokumenterar och två har svarat mycket sällan. En framgångsrik hjälpinsats för de våldsutsatta är myndigheters samverkan med frivilligorganisationer. Särskilt kvinnojouren har gått i spetsen för både omhändertagande och stöd till utsatta kvinnor samt för kunskapsutveckling. Kvinnojourernas arbetsmetod får stöd från utvärderingar som visat att stödpersoner, medmänniskor, är en effektiv hjälpmetod och kan göra betydelsefulla insatser för den våldsutsatte.

24 Samtliga av länets kommuner använder sig av kvinnojourerna som verktyg för att tillhandahålla skydd och stöd. Fem av kommunerna hänvisar även utsatta till Brottsofferjouren. Någon enstaka kommun hänvisar till kyrkan respektive Brå. Vad vill vi uppnå: Strukturell samverkan mellan åklagare, polis, socialtjänst och hälso-och sjukvård är mycket viktigt då de våldutsattas behov av skydd och stöd många gånger är sammansatt, resurskrävande och långtgående. Dessutom krävs det att arbeta snabbt och effektivt i det akuta skedet med flertalet insatser. Vi behöver strukturerad samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, såväl på övergripande nivå som i enskilda ärenden. Hur ska vi uppnå det: Då arbetet med våld i nära relation ska kunna kvalitetssäkras i hela länet ska det finnas en basnivå om vad de utsatta kan förvänta sig gällande rättsäkerhet, skydd, råd, stöd och behandling oavsett var brottet aktualiseras. Basnivåns utveckling och efterlevnad ska säkras genom en länssamordnare med styrgrupp representerad av samverkansmyndigheterna, se nedan organisationsbild. Man kommer även att verka för att kvinnofridssamordnare utses från olika delar av samhället och att gemensamma träffar arrangeras regelbundet för kunskapsinhämtning, erfarenhetsutbyte och stimulans i syfte att skapa evidensbaserad praktik. Övriga ansvarsområden för länssamordnare med styrgrupp är; implementering av struktur och organisation av samverkan mot våld, skapande av informationsstrategi, fortsatt utveckling av samverksansrutiner, analys av myndigheternas kompetensbehov och kartläggning av våldets förekomst och myndigheters insatser vid våld i nära relation. Samordnare på länsdelsnivå kommer att ha ett operativt ansvar då det finns misstanke om våld i nära relation gentemot kvinnor och barn. Samordnaren ska stödja myndigheterna i att snabbt samordna de initiala insatserna såsom polisanmälan, riskanalys med adekvata skyddsåtgärder, dokumentation av skador, råd, stöd och behandlingsinsatser. Då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp ska myndigheternas initiala insatser koordineras och barnperspektivet säkras i likhet med kvalitén i ett Barnahus 4. Då vuxna utsatts för våld i nära relation och polisanmälan upprättats ska rutiner för nära samverkan mellan polis och socialtjänst utvecklas enligt modell från Relationsvålds centrum (RVC). 4 Barnahus är en fysiskt och psykiskt trygg miljö där barnets behov sätts i centrum med en helhetslösning för de insatser som är tänkt att ge barnet upprättelse, skydd, stöd och behandling.

25 Förslag på struktur och åtgärder i Samverkan mot våld Styrgrupp med länssamordnare ansvarar för: - Överenskommelse och samverkansavtal mellan involverade myndigheter och uppföljning av garantinivå avseende myndigheters insatser vid våld i nära relation. - Utveckla evidensbaserad praktik med kompetensförsörjning. - Gruppbehandling för utsatta och förövare med ett länsupptag. - Webbportal våld i nära relation med virtuell arbetsplats. Länsdel med operativ samordnare ansvar för: - Initiera samråd då barn utsatts för våld mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård, åklagare och polis. - Strukturerad riskanalys av polis och/eller socialtjänst. - Skyddsåtgärder och hotreducering av socialtjänst, polis och skattemyndighet. - Individuell behandling särskilt riktad mot våld av socialtjänst och hälso-och sjukvård. - Gruppbehandling för utsatta och förövare med länsupptag. Lokala samverkansmyndigheter ansvarar för: - Generell insats att synliggöra våld genom exempelvis fråga om våld, screening. - Initial riskanalys av socialsekreterare och/eller polis. - Råd och stöd av socialtjänst, hälso-ochsjukvård och/eller skola. - Våldsutsatta kvinnor erbjuds kontakt med kommunverksamhet särskilt riktad mot våld - Bedömning av fortsatta insatser av socialtjänst, hälso-och sjukvård och polis. Riktat råd, stöd och behandling Hur ser det ut idag: Kartläggningen visar att vi i dag saknar behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten särskilt riktade till våldsutsatta kvinnor individuellt och i grupp. Avseende barn saknar hälso- och sjukvården behandlingsmetoder särskilt riktade till våldsutsatta barn. Situationen ser likadan ut i majoriteten av länets kommuner bortsett från Piteå, Jokkmokk, Kiruna och Boden, som via socialtjänsten kan erbjuda individuell behandling genom Trappansamtal eller liknande. Bodens socialtjänst erbjuder även gruppbehandling, genom en mixgrupp riktad till barn som lever med missbruk, psykisk sjukdom och/eller våld. Hälso- och sjukvården samt tolv av länets kommuner kan erbjuda våldsutövare stöd och behandling särskilt riktad mot våld individuellt och/eller grupp genom Ickevåldsmottagningen (tidigare Mansmottagningen). Dock är denna möjlighet begränsad i realiteten då Ickevåldsmottagningen är en liten verksamhet som endast kan ta mot ett fåtal män samt att den enbart finns i Piteå vilket medför långa reseavstånd.

26 14 Behandling särskilt riktad mot våld Våldsutövare Våldsutsatt kvinna Våldsutsatt barn Diagrammet visar att hälso-och sjukvården svarar att de kan erbjuda våldsutövare behandling särskilt riktad mot våldsbeteende. Tolv av länets fjorton kommuner svarar att de kan erbjuda samma behandling. Hälso-och sjukvården och socialtjänsten i hela länet svarar att de inte kan erbjuda behandling till våldsutsatta kvinnor särskilt riktad mot våldets konsekvenser. Fyra kommuner kan via socialtjänsten erbjuda våldsutsatta barn behandling särskilt riktad mot våldets konsekvenser. I övrigt erbjuder Hälso- och sjukvården samt alla socialtjänster utsatta och våldsutövare stöd och behandling genom sina ordinarie verksamheter. Inom avdelningen för brottsutredningar inom Polismyndigheten i Norrbotten finns ingen enhet, team eller liknande med särskild kompetens avseende familjevåld. Detta kan antas resultera i en ojämn kvalité på polisens utredningsarbete och brottsofferarbete vid våld i nära relation. Vad vill vi uppnå: Stöd och behandling särskilt riktad till utsatta och utövare av våld i nära relation individuellt och i grupp. Utvärderingar (Socialstyrelsen 2011) har visat att verksamheter med särskild inriktning på våld i familjen är ett värdefullt komplement till ordinarie verksamhet. Studier har också visat att de särskilda verksamheterna erbjuder den mest intensiva behandlingen utan att det resulterar i någon skillnad för den totala behandlingskostnaden mellan de särskilda och de ordinarie verksamheterna. Hur ska vi uppnå det: Utveckla öppenvårdsmottagningar med kompetens att erbjuda stöd och behandling särskilt riktad till våldsutsatta och våldsutövare, både individuellt och i grupp. Verksamheterna erbjuder en service men kan även ges som bistånd. Vid utredning av behov av stöd och hjälp ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas som stöd i arbetet. Samverkan mot våld vill belysa vikten av att socialtjänsten och hälso- och sjukvården samordnar sina resurser och samverkar i vårdkedjan så att utsatta som lever/levt med våld i nära relation får adekvat hjälp.

27 Lättillgänglig information Hur ser det ut idag: I kartläggningen har myndigheter fått svara hur de informerar allmänheten om sin verksamhet gällande våld i nära relation; via webb, broschyrer, annonser eller annat. Resultaten visar att Polismyndigheten använder sig bl.a. av nationell information på webb och broschyrer. På deras webb finns information på framsidan med en länk till deras informationssajt om våld i nära relation. Landstinget har länsinformation på webb och broschyrer. Personal från hälso- och sjukvården uppger att de är nöjda med sidans innehåll men att den kan vara svår att hitta. Åtta av länets kommuner uppger att de har information om våld i nära relation på webb men att informationen är både svår att hitta samt att den är bristfällig. Vid genomgång av de kommuner som svarat att de har webbinformation, visade sig att två av kommunerna helt saknar sådan information. Tre kommuner, Piteå, Gällivare och Kiruna, har både lokal information om socialtjänstens arbete och relevanta länkar. Två kommuner har länkar till broschyrer med innehåll av generell myndighetsinformation, frivilligorganisationer och nationella länkar. Ingen kommun har information om våld i nära relation på framsidan, bortsett från att en kommun länkar till kvinnojouren. Nio av länets kommuner informerar genom broschyrer. Vad vill vi uppnå: Lättillgänglig information om våld i nära relationer. En målsättning i Samverkan mot våld är att skapa ett kunskapscentrum med en informationsstrategi för myndigheterna och för allmänheten avseende våld i nära relation samt för utsatta, förövare, anhöriga avseende brottsprocessen och vilken hjälp och stödinsats som finns i länet. Hur ska vi uppnå det: För allmänheten och närliggande verksamheter möjliggör en webbportal en samlad bild av myndigheternas, särskilda verksamheters och frivilligorganisationers ansvarsområde och service riktad till utsatta, anhöriga och förövare. En webbsida ger även kunskap om våld i nära relation samt vägledning med lokal information om resurser och rutiner inom respektive kommun. För att sprida information och för att öka webbportalens tillgänglighet ska det finnas en gemensam våldsknapp i Norrbotten. Denna våldsknapp ska finnas väl synlig på varje myndighets hemsida och direkt leda till webbportalen med samlad information.

28 Exempel på en gemensam våldsknapp; Avseende polismyndighetens nationella arbete så har regeringen gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att genomföra en informationskampanj avseende brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Kompetens om våld i nära relation Hur ser det ut idag: Frågor om kompetens i våld i nära relation saknades i kartläggningen. Vad vill vi uppnå: Personal inom samverkansmyndigheterna ska ha adekvat kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive behov hos särskilt utsatta grupper. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Hur ska vi uppnå det: Det finns ett behov av att inventera och analysera behovet av specialisering och utbildning av egen personal. Projektet kommer verka för att samverkansmyndigheterna utvecklar en kompetensplan som bygger på evidensbaserad praktik. Det är även viktigt att klargöra vem som ska ha grundläggande kunskap respektive särskild kompetens om våld i nära relation. Kompetensbehovet avser kunskap om mäns våld mot kvinnor samt om särskilt sårbara grupper; hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer, personer med funktionsnedsättning, unga och äldre, missbrukare och annan etnicitet. För att kunna erbjuda våldsutsatta och våldsutövare stöd och behandling riktad mot våldets konsekvenser behövs personal med behandlarkompetens. Genomförd kartläggning visar att Norrbotten i dag saknar behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten särskilt riktad till våldsutsatta kvinnor individuellt och i grupp. Avseende våldsutsatta barn saknar hälso- och sjukvården behandlingsmetoder särskilt riktade till dem och situationen ser likadan ut i majoriteten av länets kommuner. Projektet kommer att i samråd med intresserade initiera utbildningar i beprövade och evidensbaserade behandlingsmetoder riktad till de olika målgrupperna.

29 Projektledarens reflektioner Då kärnan i projekt Samverkan mot våld handlar om myndigheternas samverkan och insatser riktade till våldsutsatta barn och kvinnor samt till våldsutövande män, spänner kartläggningen över ett lika brett område. Vid utformningen arbetade jag tillsammans med representanter från myndigheterna med att sortera ut de mest väsentliga och aktuella frågeställningarna för varje myndighet. Möjligheten att nå samtliga anställda inom åklagaren, polisen, hälso- och sjukvården och socialtjänster fanns inte inom projektets ram. Istället inleddes kartläggningen vid projektets kraftsamling, där personal från länets myndigheter visade sitt intresse och ansvarstagande för frågan genom sitt deltagande. Jag vill vara tydlig med att kartläggningens tillvägagångssätt begränsar dess tillförlitlighet och det finns säkerligen personal som inte känner igen den bild som ges av deras lokala arbete. Kartläggningen är däremot intressant då den ger en bild av den rådande situationen i länet. Det kan vara lika viktigt att veta vilka frågeställningar som inte går att besvara som de svar som kan ges. Exempelvis att det inte idag går att besvara frågan om våldets omfattning i länet eller hur många våldsutsatta eller våldsutövare som hälsooch sjukvården eller socialtjänsten möter i sin verksamhet. Kartläggningen visar även behovet av att förbättra myndigheternas säkerhetsarbete med fokus både på den omedelbara faran och mer långsiktiga risker som är förknippade med psykiskt våld och bristande föräldraförmåga. Likaså blev det tydligt att myndigheterna har behov av verksamhetsstöd för att synliggöra, dokumentera och utreda våldet, samt frånvaron av behandlingsinsatser anpassade till våldsutsattas specifika situation och behov. Vid möten med länets personal har jag mött en ansenlig kunskap och ett envist engagemang för de våldsutsatta. Dock har bilden av att kvalitén framförallt vilar på enskilda personer bekräftats det är framförallt eldsjälarna som har behövlig kunskap, erfarenhet och egna upparbetade kontaktnät med berörda myndigheter och organisationer. Förutom att den våldsutsatte och våldsutövaren ska känna till och ha förtroende för myndigheternas möjlighet att stödja en livsförändring, ska de även ha tur att möta rätt personal. Vi har även exempel på myndigheter i länet som under många år förbättrat sitt arbete vid våld i nära relation, men som står ensamma då de saknar närvaron av andra nödvändiga samarbetspartners. Om den våldsutsatte ska få sina många gånger sammansatta behov av skydd och stöd rättmätigt tillgodosedda, så är myndigheterna både beroende av kompetens och av varandra vi behöver Samverka mot våld! Projektet kommer under att genomföra en upprepad kartläggning i länet om våldets förekomst och av myndigheternas insatser och samverkan vid våld i nära relation. Kartläggningen kommer att kompletteras med frågor om adekvat kompetens och erfarenhet inom myndigheterna och frågor om myndigheters samverkan med frivilligorganisationer kommer att förtydligas. Kartläggningen blir även en uppföljning för att se eventuella resultat av det pågående förbättringsarbetet i Samverkan mot våld.

30 Ett urval referenser Juridiska institutionen Stockholms universitet Barnahusutredningen Eriksson, M. Näsman, E När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. Diesen, C. Diesen, E Övergrepp mot kvinnor och barn den rättsliga hanteringen Resultat från nationell utvärdering 2011 Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma På uppdrag av socialstyrelsen Utvärdering av Socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för våldsutsatta kvinnor %20Tengstr%C3%B6m%20m.fl.% pdf NCK 2010 Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Socialstyrelsens handbok om socialnämndens ansvar 2011 Våld Nationella utvärderingar 2011 Enhetspriser och behandlingskostnader för behandlingar mot våld i nära relationer %20Olsson% pdf Vägledning vid hedersrelaterat våld och förtryck 2011, Våga göra skillnad Socialstyrelsen 2010 Behandling av män som utövar våld - en utvärdering Karolinska institutet 2011 Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor g%20%c3%b6ver%20insatser%20f%c3%b6r%20m%c3%a4n%20som%20ut%c3%b6var%20 v%c3%a5ld%20mot%20kvinnor% pdf Ersta Sköndal högskola 2011 Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) Rikspolisstyrelsen 2010, Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå

31 Bilaga 1 Svar från hälso-och sjukvården Kommun Hsv info webb Antal tryck Info broschyr Info annonser Info annat sätt Frågar om våld Antal våldsärenden Anm SoL 14:1 Behand kvinnor ind Arjeplog ja ibland alltid ja Arvidsjaur ja ja ja ibland alltid ja Boden ja 4 ja mkt sällan alltid ja Gällivare ja 4 ja ja ja Alltid alltid ja Haparanda ja ja ja ibland alltid ja Jokkmokk ja ja ibland alltid ja Kalix Kiruna ja ja mkt sällan alltid ja Luleå ja ja ja mkt sällan alltid ja Pajala ja mkt sällan 5 alltid ja Piteå ja ja ja ibland alltid ja Älvsbyn ja 4 ibland Ibland ja Överkalix ja ibland 3 alltid ja Övertorneå ja Ja ja ibland 0 alltid ja Kommun Behand kvinnor gr Särskilt riktad mot våld Behand barn ind Behand barn gr Särskilt riktad mot våld Behand våldsutövare ind Behand våldsutövare gr Särskilt riktad mot våld Arjeplog nej nej ja nej nej ja ja ja Arvidsjaur nej nej ja nej nej ja ja ja Boden nej nej ja nej nej ja ja ja Gällivare nej nej ja nej nej ja ja ja Haparanda nej nej ja nej nej nej nej nej Jokkmokk nej nej ja nej nej ja ja ja Kalix Kiruna nej nej ja nej nej ja ja ja Luleå nej nej ja nej nej ja ja ja Pajala nej nej ja nej nej ja ja ja Piteå nej nej ja nej ja ja ja ja Älvsbyn nej nej ja nej nej ja ja ja Överkalix nej nej ja nej nej ja ja ja Övertorneå nej nej ja nej nej ja ja ja Kommun Polis information webb Info broschyrer Info annonser Info annat sätt Svar från polis och åklagare Anm kvinnor missh/gr.kv.f rid Anm män missh/frid.kr Barn missh/frid.kr Videodok förhör Strukturerad riskanalys Anm barn i riskzon Medhörning av åkl Arjeplog Ja Ja Ja Ja Alltid aldrig alltid ibland Arvidsjaur ja ja ja ibland aldrig alltid aldrig Boden ja ja Mkt sällan Mkt sällan ibland Gällivare ja ja Ibland vet ej alltid mkt sällan Haparanda ja ja ja ja ibland Mkt sällan alltid ibland Jokkmokk ja ja ibland aldrig alltid mkt sällan Kalix ja ja ibland ibland alltid ibland Kiruna ja ja ja ja ibland aldrig alltid mkt sällan Luleå ja ja ja ibland mkt sällan alltid mkt sällan Pajala ja ja ja mkt sällan aldrig ibland aldrig Piteå ja ja ja ja ibland Mkt sällan ibland ibland Älvsbyn ja ja ibland aldrig alltid mkt sällan Överkalix ja ja ibland ibland alltid ibland Övertorneå ja ja ja alltid aldrig alltid aldrig

32 Svar från socialtjänst Kommun Soc informerar webb Antal tryck Info broschyrer Info annonser Info annat sätt Våldsärenden vuxen Våldsärenden barn Instrument för screening Instrument våldets uttryck Arjeplog nej nej nej nej 0 0 nej nej Arvidsjaur ja 4 ja nej nej nej nej Boden ja 3 ja nej nej nej nej Gällivare ja 3 ja nej ja nej nej Haparanda nej ja nej ja nej ja Jokkmokk nej nej nej nej 3 4 nej nej Kalix nej nej nej nej 5 26 nej nej Kiruna ja 3 ja nej ja nej nej Luleå ja ja nej ja 6 81 nej nej Pajala ja ja nej ja 2 nej nej Piteå ja ja nej nej nej nej Älvsbyn nej nej nej nej nej nej Överkalix ja ja nej nej 1 0 nej nej Övertorneå Kommun Instrument barns utsatthet Instrument riskanalys Stöd/beh kvinnor ind Stöd/beh kvinnor gr Särskilt riktad mot våld Barn indiv Barn grupp Särskilt riktad mot våld Stöd/beh våldsutövare ind Arjeplog nej nej ja nej nej ja nej nej ja Arvidsjaur nej nej ja nej nej ja nej nej ja Boden nej nej ja nej ja ja ja ja ja Gällivare nej nej ja nej nej ja nej nej ja Haparanda ja ja ja nej nej nej nej nej nej Jokkmokk nej nej Ja nej nej ja nej ja ja Kalix nej nej ja nej nej ja nej nej ja Kiruna nej nej ja nej ja ja nej ja ja Luleå nej nej ja nej nej ja nej nej ja Pajala nej nej ja nej nej ja nej nej nej Piteå nej nej ja nej nej ja nej ja ja Älvsbyn nej nej ja nej nej ja nej nej ja Överkalix nej nej ja nej nej nej nej nej ja Övertorneå Kommun Stöd/beh Särskilt riktad våldsutövare mot våld grupp Skyddat boende kommun Säkerhetsanordning Boende Kv.jour Samarbete boende nationellt Fam.rätt inst screening Fam.rätt inst riskanalys Fam.rätt enskilda samarbetssa mtal Arjeplog ja ja nej nej Ja, i A-jaur nej nej nej ja Arvidsjaur ja ja nej nej ja nej nej nej ja Boden ja ja nej nej ja nej ja ja ja Gällivare ja ja nej nej ja nej nej nej ja Haparanda nej nej ja nej ja nej nej ja ja Jokkmokk ja ja nej nej ja nej nej nej ja Kalix ja ja ja nej ja ja nej nej ja Kiruna ja ja ja nej ja ja nej nej nej Luleå ja ja nej nej ja nej ja ja ja Pajala nej nej nej nej ja nej nej nej ja Piteå ja ja nej nej ja nej ja ja ja Älvsbyn ja ja nej nej ja nej ja ja ja Överkalix ja ja nej nej ja nej ja ja ja Övertorneå

33 Myndigheternas gemensamma svar om samverkan Kommun Samverkansrutiner myndigheter med soc med polis med åkl med hsv med migv med friv.org med kyrka med skola med KVV Hur nöjd sam.verk rutin Arjeplog nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej Arvidsjaur Ja ja ja nej ja nej nej nej nej nej 3 Boden ja ja ja ja ja nej ja nej nej nej 4 Gällivare ja ja ja ja ja nej nej nej nej nej 5 Haparanda ja ja ja ja ja ja ja nej nej 4 Jokkmokk ja ja ja ja ja ja nej nej 5 Kalix nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej Kiruna ja ja ja ja ja ja nej nej ja nej 2 Luleå ja ja ja ja ja nej ja nej ja ja 2 Pajala Ja ja ja ja ja nej ja ja ja nej 4 Piteå ja ja ja ja ja nej ja nej nej nej 3 Älvsbyn ja ja ja nej ja nej ja nej nej nej Överkalix ja ja ja nej ja nej ja ja nej nej 4 Övertorneå ja ja ja nej nej nej nej nej nej nej 3 Kommun Samråd utsatta barn med polis med skola med hsv med rättsmed Medhörning soc Medhörning BuP Sam.arb friv.org Arjeplog ibland ja ja ja nej ibland aldrig BoJ Arvidsjaur ibland ja nej nej nej ibland aldrig kv.jour Boden alltid ja nej ja nej ibland mkt sällan Boj, kv.jour Gällivare alltid ja nej ja nej ibland aldrig kv.jour Haparanda ibland ja nej ja nej alltid mkt sällan kv.jour Jokkmokk alltid ja nej ja nej ibland aldrig kv.jour Kalix mkt sällan ja nej ja nej ibland mkt sällan kv.jour Kiruna ibland ja nej ja nej ibland mkt sällan kv.jour, Brå Luleå Mkt sällan ja nej ja nej ibland mkt sällan kv.jour, BoJ, Pajala aldrig nej nej nej nej ibland aldrig kv.jour, BoJ Piteå alltid ja nej ja ja alltid aldrig kv.jour, BoJ Älvsbyn aldrig nej nej nej nej ibland mkt sällan kv.jour Överkalix aldrig nej nej nej nej ibland mkt sällan kv.jour, kyrkan Övertorneå aldrig nej nej nej nej alltid aldrig kv.jour

34 Bilaga 2 Kartläggning av omfattning och myndigheternas insatser vid våld i nära relation Vilken kommun är ni (främst) verksam i: Indikatorer för hälso och sjukvården: 1) Hur informerar ni allmänheten om er verksamhet gällande våld i nära relation? 1. Webbsida om ja, hur många tryck 2. Broschyrer 3. Annonser 4. Annat, uppge vad 2) Tillfrågas patienter om deras utsatthet för hot och våld? 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig 3) Antal patientärenden där ni fått kännedom om utsatthet för våld i nära relation under ) Gör ni anmälan till socialtjänst då ni får kännedom om att barn finns i familjer där våld förekommer 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig 5) Vilket stöd och vilken behandling erbjuder hälso- och sjukvården/er verksamhet till; Utsatta kvinnor individuellt och/eller grupp Utsatta barn individuellt och/eller grupp Förövare individuellt och/eller grupp

35 Indikatorer för åklagare och polis 6) Hur informerar ni allmänheten om er verksamhet gällande våld i nära relation? 1. Webbsida om ja, hur många tryck 2. Broschyrer 3. Annonser 4. Annat, uppge vad 7) Antal anmälningar, i er kommun 2010, gällande våld i nära relation gentemot Kvinnor: Män: 8) Antal anmälningar, i er kommun 2010, om misshandel och sexuella övergrepp mot barn under 18 år 9) I hur stor andel i procent är redovisade till åklagare? Våld i nära relation gentemot kvinnor: Män: Misshandel och sexuella övergrepp mot barn: 10) I hur stor andel i procent väcks åtal? Våld i nära relation: Misshandel och sexuella övergrepp mot barn: 11) Vid våld i nära relation videofilmas målsägandeförhör 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig 12) Använder ni bedömningsinstrument för att göra strukturerad riskbedömning. Om ja, vilket? 13) I så fall i vilken omfattning används instrumentet för strukturerad riskanalys? 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig

36 14) Gör ni en anmälan Barn i riskzon enl. Sol 14:1 då barn finns i familjer där våld förekommer 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig 15) Då barn förhörs sker medhörning av: Åklagare 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig Indikatorer för socialtjänsten 16) Hur informerar ni allmänheten om er lokala verksamhet gällande våld i nära relation? 1. Webbsida om ja, hur många tryck 2. Broschyrer 3. Annonser 4. Annat, uppge vad 17) Antal ärenden där våld i nära relation förekommit under Barn under 18 år - Vuxna 18) Använder ni bedömnings och dokumentationsinstrument för att; Screena våld. Om ja, vilket/vilka? Undersöka hur våldet tar sig uttryck (fysiskt våld och psykisk utsatthet och hot) Om ja, vilket/vilka? Få kunskap om barns oro för familjen samt barns erfarenhet av våld. Om ja, vilket/vilka? Göra en riskbedömning. Om ja, vilket/vilka? 19) Vilket stöd och vilken behandling erbjuder socialtjänsten till: Utsatta kvinnor individuellt och/eller grupp Utsatta barn individuellt och/eller grupp

37 Förövare individuellt och/eller grupp 20) Kan kommunen erbjuda skyddat boende? JA NEJ Om ja, vem driver boendet? 1. Kvinnojour 2. Kommunens egna 3. I samverkan med annan kommun 4. Annan, uppge vem 21) Vid vårdnad, boende och umgänge: Använder ni bedömnings och dokumentationsinstrument för att; Screena våld. Om ja, vad? Riskbedömning. Om ja, vad? Erbjuder ni enskilda samarbetssamtal JA NEJ Gemensamma indikatorer för samverkan mot våld, dvs. gällande samverkansmyndigheterna 22) Har ni upprättade samverkansrutiner med andra aktörer? JA NEJ Om ja, med vilka; Hur nöjd är ni med samverkansrutinerna? Inte alls nöjd Mycket nöjd 23) Genomförs samråd, dvs. samplanering gällande utredningsinsatser då barn utsatts för våld och eller sexuella övergrepp? 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig Vilka myndigheter deltar i samråden;

38 24) Då barn polisförhörs sker medhörning av Socialtjänst 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig BUP 1. Alltid 2. Ibland 3. Mycket sällan 4. Aldrig 25) Då någon utsätts för våld i nära relation förmedlar vi kontakt till följande lokala stödverksamheter:

39 Bilaga till ärende Föregående protokoll för Socialberedningens sammanträde

40 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 73 Plats Arkitektkopias sammanträdesrum, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande Ingrid Carlenius, kansliet Agneta Bygdell, kansliet Margareta Wuorinen, kansliet Marja-Leena Komulainen, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter Bill Nilsson Ordförande Margareta Bladfors Eriksson Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

41 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 73 Dagordning för Socialberedningens sammanträde Val av justerare 1. Dagordning 2. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 3. Handlingsplan för evidensbaserad praktik Föredragande: Ingrid Carlenius och Agneta Bygdell, kansliet Bilaga: Plan enligt rubrik 4. Nationella riktlinjer för demensvård Föredragande: Margareta Wourinen, utvecklingsledare. Bilagor: a) PM, b) Nationella riktlinjer för demensvård (föreläggs beredningen vid sammanträdet) 5. Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre Föredragande: Ingrid Carlenius, kansliet Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 6. Hemsjukvårdsutredningen, rapport Föredragande: Henry Lundgren, projektledare Bilagor: a) PM, b) Förslag till gränsdragningar mellan landstinget och kommunerna i hemsjukvården FoU, rapport Föredragande: Ingrid Carlenius, kansliet 8. ehälsa, rapport Föredragande: Marja-Leena Komulainen, samordnare 9. Hörmiljö för äldre i Norrbotten, skrivelse Bilaga: Skrivelse från Järker Lundström 10. Aktuellt på socialtjänstområdet Föredragande: Ingrid Carlenius, kansliet

42 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Val av justerare Ordföranden föreslår Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare Socialberedningen beslutar Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare

43 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Dagordning Ordföranden presenterar förslag till dagordning och föreslår att ärende ehälsa, rapport behandlas direkt efter ärende Föregående protokoll och att dagordningen i övrigt fastställs. Socialberedningen beslutar Att ärende ehälsa, rapport behandlas direkt efter ärende Föregående protokoll och att dagordningen i övrigt fastställs

44 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Föregående protokoll./. Bilaga. Ordföranden redovisar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna Socialberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

45 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / E Hälsa, rapport Marja-Leena Komulainen, nytillträdd samordnare för implementering av den nationella strategin för ehälsa, rapporterar enligt rubrik. Av rapporten framgår bland annat de prioriterade frågor som socialtjänsten och landstinget planerar att arbeta med de närmaste året, d v s upprättande av HSA-katalog för kommuner, utgivning av SITHS-kort samt driftsättning av regionnav för befolkningsuppgifter. Ordföranden föreslår att rapporten läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar att rapporten läggs till handlingarna

46 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Handlingsplan för evidensbaserad praktik Ingrid Carlenius och Agneta Bygdell, kansliet, redovisar plan enligt rubrik../. Bilaga. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

47 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Nationella riktlinjer för demensvård Margareta Wuorinen, utvecklingsledare, informerar i ärendet. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är de första antagna riktlinjerna inom området. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom och för stöd till anhöriga. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner och landsting så att dessa kan styra socialtjänsten och hälso- och sjukvården genom öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna innehåller rekommendationer på gruppnivå. Kommunerna och landstinget i Norrbotten har sedan tidigare arbetat med den preliminära versionen av riktlinjerna och gjort en gapanalys hösten För att uppfylla kraven i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom krävs förbättringar och utveckling av samverkan mellan specialiserad vård/primärvård/kommun, ansvarsfördelning mellan olika specialiteter och samsyn. Huvudmännen har år 2011 och inför 2012 prioriterat området vård och omsorg vid demenssjukdom inom programområdet god äldreomsorg. Gemensamma utvecklingsledare ansvarar för att ge stöd, information och utbildning till verksamheterna. Ett gemensamt program för personer med demenssjukdom ska utarbetas och rekommendationerna i riktlinjerna ska prioriteras. Parallellt pågår lokala arbeten i kommunerna. Kansliet föreslår Socialberedningen besluta att rekommendera länets kommuner att ansluta sig till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Socialberedningen beslutar att rekommendera länets kommuner att ansluta sig till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

48 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Medel till långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en fortsatt satsning på de mest sjuka äldre med syfte att utveckla en mer effektiv och bättre organiserad sammanhållen vård och omsorg. Under kommande tre år( ) avser regeringen att satsa sammanlagt 3,6 miljarder kronor för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Stimulansmedel kommer att utbetalas till kommuner och landsting i förhållande till antal prestations- och resultatbaserade mål/indikatorer. Medlen är avsedda att fördelas i förhållande till de gemensamma resultat i form av bättre liv för sjuka äldre som man vill uppnå. För 2011 har Norrbottens län fördelats kronor till en hållbar struktur för ledning i samverkan. Medlen som nu ställs till förfogande avses finansiera och ge stöd till en gemensam ledningsstruktur med syfte att fördjupa samverkan och stå rustade inför det kommande prestationsbaserade statsbidraget på äldreområdet. Enligt den överenskommelse som finns mellan staten och SKL ska landstinget och kommunerna tillsammans i länet beskriva på vilket sätt man avser att organisera ledning i samverkan samt vilka mål och planerade aktiviteter man avser att genomföra i den fortsatta utvecklingen av samordnade insatser för vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Förslag till en gemensam beskrivning för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre är upprättad. Bilaga Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre. Kansliets förslag Att Socialberedningen föreslår styrelsen att anta handlingsplanen för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre./. Bilaga. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls Socialberedningen beslutar föreslå styrelsen att anta handlingsplanen för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

49 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Hemsjukvårdsutredningen, rapport Henry Lundgren, projektledare, kansliet, rapporterar enligt rubrik../. Bilaga. Ordföranden föreslår att rapporten läggs till handlingarna Socialberedningen beslutar Att rapporten läggs till handlingarna

50 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / FoU, rapport Ingrid Carlenius rapporterar om FoU Norrbottens verksamhet sedan senaste beredningssammanträdet. Verksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning Föreläsningsdag, Socialchefer om evidensbaserad praktik 22 sept kl Föreläsning evidensbaserad praktik, Kajsa Svanevie. Föreläsningen videoinspelas och socialcheferna får en CD skiva med sig hem på föreläsningen Föreläsningsdag, Avstamp för evidensbaserad praktik 17 och 18 oktober, kl på Nordkalotten. Inbjudan har gått ut till länets alla kommuner, till yrkesgrupper som har universitetsexamen. 290 personer deltog. Föreläsare var Lars Oskarsson, varje kommun får en CD skiva på föreläsningen (KF). Evidensbaserad praktik för Förtroendevalda, Föreläsning (1 av 2) för Socialnämndens politiker inom ramen för en ordinarie sammankomst, den 27 oktober på Quality hotell i Luleå mellan kl personer deltog. Föreläsare var Marianne Forsgärde. Evidensbaserad praktik för Seniorer, kallad för Uppmärksamhetsdag för kommunala pensionärsråden i Norrbotten, den 18 oktober kl på Sunderby folkhögskola. 56 personer var med. Dagen började med en presentation av vad som är på gång i Norrbotten inom äldreomsorgen. Efter lunch fick deltagarna gruppvis diskutera frågor som handlar om hur vi ska gå tillväga för att öka brukarnas medverkan på olika plan. FoU nätverksträff för Verksamhetsnära chefer inom äldreomsorg den 13 oktober kl på Kulturens hus i Luleå. 39 chefer deltog. Temat var Bättre omhändertagande av personer med demenssjukdom i Norrbotten. Margareta Wuorinen och Ingela Johansson presenterade de nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom som gäller. Ordföranden föreslår att rapporten läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att rapporten läggs till handlingarna

51 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Hörmiljö för äldre Järker Lundström, HRF Norrbotten, uttrycker i skrivelse besvikelse över dåligt gensvar från kommunerna då det gäller utbildning i rubricerat ämne. HRF föreslår och kräver därför att kommunförbundet på något sätt försöker göra ett omtag i denna fråga../. Bilaga. Ordföranden föreslår att förslaget bifalls på så sätt att skrivelsen sänds till medlemskommunerna med en rekommendation att de medarbetare som deltagit i nämnda utbildning får uppdrag att utöka engagemanget för invånare med hörselnedsättning. Socialberedningen beslutar Att Att skrivelsen från HRF Norrbotten sänds till medlemskommunerna rekommendera medlemskommunerna att fortsätta med utbildningssatsningen kring hörmiljön för äldre Att anhållan från HRF Norrbotten därmed är bifallen

52 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / Aktuellt på socialtjänstområdet Ingrid Carlenius och Agneta Bygdell, kansliet, informerar om följande: Koh I Noor Projektet Koh I Noor fungerar mycket bra. Genomförda utbildningar Utbildning för samtalsledarna två dagar/person i Storforsen med övernattning. Målet var att stärka dem i sin roll som samtalsledare /5 deltog 42 samtalsledare /5 deltog 50 samtalsledare. Totalt 92 samtalsledare. Dag ett fick de ta del av Thomas Tydéns syn på lärande. Dag två höll projektgruppen i. Då fick de utarbeta de utvärderingsverktyg de sedan ska använda i sin arbetslag. Även den loggbok som de ska skriva över hur de tycker uppdraget som samtalsledare fungerar fick det utarbeta. Teamutbildning (enhetschefer och samtalsledare) del 1, Lärande, där teamen fick arbeta med de frågeställningar de skulle arbeta med hemma i arbetslagen: o 30/8 Gällivare (Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Pajala, Övertorneå) 23 pers. o 31/8 Sunderbyn (Boden, Haparanda, Luleå) 40 pers. o 1/9 Piteå (Arvidsjaur, Piteå, Älvsbyn) 38 pers. Föreläsning av Thomas Tydén i lärande för all personal i målgruppen. 8 likadana dagar. Sex dagar i Sunderbyn och två i Kiruna. Totalt hade 759 personer anmält sig, 688 kom. Grupparbete med utvärdering hemma på gruppbostäderna om ämnet lärandet. Nätverksträff 1 för teamen (enhetschefer och samtalsledare). Tre likadana dagar där varje deltagare fick välja valfri dag. Grupperna fick arbeta med frågeställningar hur arbetet med lärandet fungerat ute i de olika arbetslagen/kommunerna, samt delge varandra goda idéer. Totalt deltog 109 personer. Teamutbildning del 2. En Webbaserad utbildning fyra likadana dagar. Tre på LTU och en i Gällivare. Under utbildningsdagen fick deltagarna lära sig hur utbildningen är upplagd, hur de lägger upp sina kollegor/medarbetare, samt ett skriftligt arbetshäfte som de ska diskutera/arbeta med gruppvis i arbetslaget. Totalt deltog 111 personer.

53 Socialberedningens sammanträde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum / 73 Vid samtliga ovanstående utbildningstillfällena hade kursdeltagarna indelats i blandade grupper. Det vill säga, de fick sitta i grupper med personer från andra gruppbostäder och personer från andra kommuner. Syftet med det är att lära av varandra och bygga nätverk. Totalt finns 839 personer registrerade i projektet. Av dessa tillhör 819 målgruppen. (Övriga är kontaktpersoner, samverkansparter mfl) Kommande utbildningar Upphandling för utbildningsdel tre ligger ute Värderingar (etik, moral, människosyn, fördomar, attityder) Tanken är en inspelad föreläsning som streamas och bränns på DVD för utbildning ut i gruppbostäderna. 11/11 Analysseminarium för projektgruppen 1/12 Träff med socialcheferna 13-15/12 Nätverksträff 2 för teamen V.49 Träff med kontaktpersoner och samverkansparterna Januari v. 3 Utbildningsdel 3, värderingar Mars v. 11 utbildningsdel 4, uppdraget Maj v. 18 nätverksträff 3 Maj Transnationellt utbyte med Danmark, Belgien eller Italien Augusti v. 35 utbildningstillfälle 5, Funktionshinder Oktober v.42 eller 43 Slutkonferens Kompetensutvecklingsstöd upphör De statliga medel till kompetensutveckling av baspersonal som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar som utgått under de senaste åren upphör under nästa år. För 2012 har NLL och kommunerna i Norrbotten erhållit c:a 2,7 mkr, medel som kommer att användas till utbildning kring personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utbildningar för implementering av Nationella riktlinjer för psykosocialt arbete för personer med schizofreni och för utbildning av utbildare i skydd och säkerhet. Medel för sysselsättning av personer med psykisk funktionsstörning En inbjudan att söka medel för sysselsättning av personer med psykisk funktionsnedsättning har kommit från Socialstyrelsen, endast kommuner kan söka. Socialtjänststämman 2012 Socialtjänststämman 2012 hålls den 20 och 21 mars. Utbildning Lex Sarah Utbildning i Lex Sarah genomförs den 12 januari Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

54 Bilaga delgivningar Landstingsdirektörens rapport Läkemedel Länshandikapprådets protokoll Slutrapport Närsjukvård Om och tillbyggnader av Sunderby sjukhus Redovisning av vissa beslut tagna av landstingsstyrelsen

55 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER Återremitterat ärende - Förutsättningar för att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck Dnr Ärendebeskrivning Tidigare behandling Björn Lundqvist (NS) och Kenneth Backgård (NS) väckte under år 2007 en motion i rubricerade fråga och föreslog att landstingsstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa masscreening i länet av män och kvinnor över 65 års ålder för spårning av livshotande bråck på stora kroppspulsådern. Vid sin behandling av motionen den 14 februari 2008 beslutade landstingsfullmäktige att bifalla motionen. Efter genomförd utredning beslutade landstingsstyrelsen ( ) att remittera frågan till Norrlandstingens regionförbund för beredning av chefssamrådet i allmän kirurgi. Regionförbundets handläggning Chefssamrådets beredning av ärendet redovisades till förbundsdirektionen vid dess sammanträde den 1 december Direktionen beslutade då att ge samtliga regionlandsting tillfälle att yttra sig i ärendet innan direktionen slutligt behandlade frågan. Efter det att regionlandstingen yttrat sig beslutade direktionen för regionförbundet ( 28-11)att rekommendera landstingen att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck. Fortsatt handläggning Den utredning som låg till grund för att ärendet remitterades till regionförbundet för yttrande byggde på förutsättningen att landstinget självt skulle bygga upp och genomföra undersökningarna. Kostnaderna per år för att genomföra screening av en ålderskohort (ca 1800 män varav ca 85 procent bedöms delta i screeningen) bedömdes i utredningen till ca 0,7 mkr vilket motsvarar ca 440 kronor per undersökning. Beredningen inom regionförbundet har utmynnat i ett förslag som innebär att Västerbottens läns landsting åtar sig, genom avtal med Norrbottens läns landsting, att utföra undersökningarna. Förutsättningarna för verksamheten har därmed förändrats och förutsätter att ett avtal upprättas mellan parterna. I jämförelse med att bedriva verksamheten i egen regi beräknas kostnaderna bli knappt 400 kronor per undersökning genom ett tjänsteköp från Västerbottens läns landsting. Mot denna bakgrund bör landstingsstyrelsen därför ta ställning till förbundsdirektionens rekommendation och om den antas ge biträdande landstingsdirektören för hälso- och sjukvårdsdivisionerna i uppdrag att ta upp förhand- 1

56 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 lingar med Västerbottens läns landsting i syfte att teckna ett avtal om verksamheten. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 1 Rekommendationen antas vilket innebär att ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck ska införas i landstinget avseende män från och med 65 års ålder. Införandet ska ske snarast möjligt. 2 Biträdande landstingsdirektören för hälso- och sjukvårdsdivisionerna ges i uppdrag att ta upp förhandlingar med Västerbottens läns landsting i syfte att teckna ett avtal om verksamheten. 3 Kostnaderna finansieras genom att ta i anspråk 0,7 mkr av styrelsens anslag för oförutsedda utgifter år För år 2013 och framåt beaktas medelsbehovet vid beredningen av landstingsplanen. Enligt beslutsförslaget. Beslut 241 Plan för användning av 2012 års ram för folkhälsoarbete Dnr Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2011 att avsätta 2 mkr per år under perioden till landstingets folkhälsoarbete. Landstinget arbetar på flera fronter för en bättre folkhälsa i Norrbotten. I divisionerna pågår ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som en integrerad del av ordinarie verksamhet. Landstinget samverkar också med andra aktörer för att främja folkhälsan i länet. Samverkan sker t ex med länsstyrelsen i frågor om alkohol och droger och med de lokala folkhälsoråden i kommunerna i olika konkreta aktiviteter. I samband med genomförandet av kommunernas och landstingets gemensamma folkhälsopolitiska strategi är samverkan med kommunerna, främst genom de lokala folkhälsoråden, en viktig framgångsfaktor. Även nationellt och internationellt deltar landstinget i olika sammanhang för att främja folkhälsan, bl a genom arbete i Assembly of European Regions. Mot bakgrund av pågående arbete föreslås att landstingets särskilda ram för folkhälsoarbete under 2012 används till följande prioriterade områden. Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten Kommuner och landsting är motorer i det breda lokala och regionala arbetet och viktiga aktörer för att intentionerna i målområdena i den nationella folk- 2

57 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 hälsopolitiken ska kunna uppnås. Ingenstans kan så många olika folkhälsoområden påverkas som i kommunernas och landstingens dagliga arbete. Med denna bakgrund har landstinget och Kommunförbundet Norrbotten arbetat fram en gemensam plattform för det folkhälsopolitiska arbetet i Norrbotten. Arbetet har utformats som en strategi som syftar till att dels ge hälsoaspekterna möjlighet att vägas in i beslut på alla nivåer, dels fungera som inspirationskälla i det konkreta folkhälsoarbetet. Kommuner och landsting har under 2007 ställt sig bakom strategin och nu pågår arbetet med att genomföra och förverkliga innehållet i praktiskt arbete. Två prioriterade områden i genomförandet är tobak och övervikt/fetma. Tillsammans med landstinget i Västerbotten bedriver landstinget projektet Tobaksfri Duo, som genom kontraktsskrivning mellan vuxna och ungdomar ska stimulera till tobaksfrihet. Metoden är från hösten 2011 en del av ordinarie verksamhet, men arbetet behöver förstärkas med en informatör i tobaksfrågor till deltagande skolor. Under 2010 startade landstinget tillsammans med två pilotkommuner projektet Livsviktigt, en kraftsamling mot övervikt och fetma genom ett systematiskt förebyggande arbete på såväl lokal nivå som i landstingets egna verksamheter. Arbetet bedrivs i lärandenätverk tillsammans med landstingen i Kalmar och Jönköping. För att ytterligare stärka verksamhetens hälsoorientering genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning är landstinget medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Resurser behövs för: Gemensamma aktiviteter med framförallt de lokala folkhälsoråden, till exempel utbildningar, konferenser och projekt. Fortsatt utveckling av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård i form av till exempel metoder, stöd till uppföljning, erfarenhetsutbyte och informationsinsatser. Förstärkt arbete med uppföljning, enkäter och fakta om hälsoläget, samt utökat stöd till kommunerna för spridning och användning av dessa fakta. Systematiskt förebyggande arbete mot övervikt och fetma. Medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Medverkan i nationella och internationella projekt i syfte att främja folkhälsan. Bidrag Folkhälsoarbetet i Norrbotten är under utveckling. För att stimulera aktiviteter som kan ge kunskap och nya erfarenheter har landstinget de senaste åren avsatt en del av ramen för folkhälsoarbete till bidragsgivning. Landstingets bidragsgivning har från och med år 2010 riktats till att stärka det förebyggande arbete som kan ske genom folkbildningens verksamheter. Landstinget ska ha möjlighet att stödja folkbildande aktiviteter som genomförs i länet och som är av värde för utvecklingen av folkhälsoarbetet. Aktiviteterna ska, liksom tidigare, vara väl förankrade hos folkhälsorådet eller motsvarande i kommunerna. 3

58 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 Det finns också behov av ytterligare en bidragsform som möjliggör mindre bidrag till folkhälsoinitiativ, vilka kräver snabb hantering. En del av ramen avsätts därför för sådana initiativ. Regler för bidragsgivningen framgår i landstingsstyrelsens regelverk. Bidragshanteringen ska utvärderas under Budget Följande fördelning av landstingets särskilda ram till folkhälsa föreslås: Målområde Budget 2012 Beslut 2011 Samverkan tkr tkr - Informatör till skolorna i Tobaksfri Duo 200 tkr - Medlemskap Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer 50 tkr - Övrig samverkan tkr Bidrag 500 tkr 500 tkr - Förebyggande genom folkbildning 400 tkr - Snabba ryck 100 tkr Summa tkr tkr Förslag till beslut 1 Ramen för folkhälsa används till ovanstående ändamål. 2 Åt landstingsdirektören uppdras att under året besluta om användning av medel inom ramarna för samverkan och bidrag. 3 Rapportering sker löpande till styrelsen. Enligt beslutsförslaget. Beslut 242 Medel till långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan Dnr Ärendebeskrivning I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en fortsatt satsning på de mest sjuka äldre med syfte att utveckla en mer effektiv och bättre organiserad sammanhållen vård och omsorg. Under kommande tre år ( ) avser regeringen att satsa sammanlagt 3,6 miljarder kronor för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Stimulansmedel kommer att utbetalas till kommuner och landsting i förhållande till antal prestations- och resultatbaserade mål/indikatorer. Medlen är avsedda att fördelas i förhållan- 4

59 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 de till de gemensamma resultat i form av bättre liv för sjuka äldre som man vill uppnå. För 2011 har Norrbottens län fördelats kronor till en hållbar struktur för ledning i samverkan. Medlen som nu ställs till förfogande avses finansiera och ge stöd till en gemensam ledningsstruktur med syfte att fördjupa samverkan och stå rustade inför det kommande prestationsbaserade statsbidraget på äldreområdet. Enligt den överenskommelse som finns mellan staten och SKL ska landstinget och kommunerna i länet tillsammans beskriva på vilket sätt man avser att organisera ledning i samverkan samt vilka mål och planerade aktiviteter man avser att genomföra i den fortsatta utvecklingen av samordnade insatser för vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Förslag till en gemensam beskrivning för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre är upprättad. Förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående föreslås landstingsstyrelsen anta handlingsplanen för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre. Enligt beslutsförslaget. Beslut 243 Överenskommelse om politisk samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg Kommunerna och landstinget i Norrbotten Dnr Ärendebeskrivning Behovet av samverkan mellan kommun och landsting har blivit allt tydligare under senare år. Ett gemensamt ansvarstagande för den enskildes hälsa genom samverkan inom hälsofrämjande arbete, hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst är angeläget och nödvändigt. Sammansatta behov, inte minst bland de mest sjuka äldre, men även bland personer med missbruksproblem, personer med funktionsnedsättning och särskild problematik kring barn och unga, kräver god samordning och samverkan mellan landstinget och kommunerna för att säkra en god hälsoutveckling samt en kvalitetssäker vård och omsorg utifrån individfokus. En bristande kontinuitet i samhällets insatser skapar otrygghet för den enskilde. Otydliga uppdrag och en oklar ansvarsfördelning riskerar att skapa osäkerhet, diskussioner och tvister. Det finns stora behov att uppnå en mer jämlikt för- 5

60 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 delad hälsa i befolkningen. Hänsyn behöver då tas till befolkningens olika levnadsförhållanden och sårbara grupper behöver särskilt uppmärksammas. Nuläge I Norrbotten finns en länsstyrgrupp som är en samverkansgrupp mellan länets kommuner och landstinget. I den ingår fyra socialchefer, fyra barnoch utbildningschefer från kommunerna samt fyra chefer från hälso- och sjukvårdens divisioner och staben samt samordnare. Länsstyrgruppen tar initiativ till och fungerar som styrgrupp för samtliga arbetsgrupper för alla gemensamma frågor. Länsstyrgruppen fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Två gånger per år genomförs gemensamma samverkanskonferenser med olika teman. Länsstyrgruppens arbete är organiserat i fyra områden: Hälsosam uppväxt Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Övriga samverkansarenor Områdena överensstämmer med den folkhälsopolitiska strategins uppdelning och utgår från människans livscykel och inte ur ett organisatoriskt perspektiv vilket gör den hållbar över tid. Landstinget och länets kommuner antog en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten En politisk länsgrupp, Norrbottens folkhälsopolitiska råd, har sedan dess initierat, samordnat och samrått kring folkhälsosatsningar och kunskapsspridning i länet. Fortlöpande samverkan sker med lokala folkhälsoråden i kommunerna men också med andra länsorgan med beröring till folkhälsa. I nuläget finns överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting inom flera utvecklingsområden. Det har föranlett ett närmare samarbete mellan huvudmännen med gemensamma anställningar av utvecklingsledare inom prioriterade utvecklingsområden. Mål för samverkan Aktiv samverkan och samarbete mellan huvudmännen skapar goda förutsättningar för att främja en positiv, jämställd och jämlik hälsoutveckling i Norrbotten. Målet för samverkan är att: skapa goda förutsättningar för olika samhällsgrupper till en bra hälsa säkerställa de enskilda individernas behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård, skola och omsorg tillgodoses av huvudmännen. enskilda med behovsanpassade insatser får möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemötta med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Samverkan mellan landstinget och kommuner ska ge effekter i form av god hälsa och trygghet för den enskilde och bättre nyttjande av de totala resur- 6

61 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 serna, personalens kompetens och ekonomiska mede. Samverkan med länsstyrelsen, polisen eller andra länsorgan sker i särskilda frågor. Fortlöpande samarbete sker med de lokala folkhälsoråden. Utgångspunkter För att kunna uppfylla de gemensamma målen krävs att samverkan mellan kommuner och landsting fungerar väl. Därför ska verksamheten hos respektive huvudman kännetecknas av: ömsesidig respekt för varandras ansvars- och kompetensområden. revirtänkande ska motverkas. prestigelöshet i samarbete och umgänge. vilja att erbjuda optimala tjänster i varje enskild situation. insatser som ges med utgångspunkt i lokala förutsättningar. Politisk styrgrupp för folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg Idag saknas en politisk styrgrupp för gemensam ledning i samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg. Istället finns flera politiska styrgrupper för olika verksamhetsområden. I takt med ökad statlig styrning i form av prestations- och resultatinriktade mål och indikatorer krävs en sammanhållen politisk styrgrupp för att utveckla en mer effektiv och ändamålsenlig vård och omsorg. Den politiska styrgruppen utgör ett gemensamt styrorgan för gemensamma frågor inom folkhälsa, vård, skola och omsorg och fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Styrgruppen har möjlighet att behandla andra gemensamma frågor med anknytning till ansvarsområdet. Den politiska styrgruppen ska ta ansvar för och säkerställa att samverkansformerna mellan parterna fungerar och ytterligare förbättras. Den politiska styrgruppen ersätter tidigare gemensamma politiska styrgrupper inom olika sakområden som varierat över tid. Framtida politisk samverkan Kultur och utbildning Folkhälsa, hälso- och sjukvård, Regional utveckling skola och omsorg 7

62 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 Yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till att ingå en överenskommelse om politisk samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg med länets kommuner enligt ovanstående förslag. För närvarande pågår för- Kulturberedningen Samrådsgrupp naturbruksutbildningarna En styrgrupp för hela området med fokus på: - Folkhälsa som horisontellt område - Hälsosam uppväxt - Bra liv mellan ungdom och ålderdom - Trygg ålderdom - Övriga samverkansarenor Tillväxtberedningen Kommunikationspolitiska rådet Norrbottenskonferensen Den politiska styrgruppen föreslås ha följande sammansättning: Landstinget utser fyra ledamöter. Kommunerna genom Kommunförbundet styrelse utser fyra ledamöter. Ordförandeskapet och sekreterarfunktionen ska växla årsvis mellan parterna. Vid styrgruppsmötena ska protokoll föras. Den politiska styrgruppen ska hålla sammanträden minst fyra gånger per år. Respektive part har därutöver möjlighet att begära extra sammanträde vid behov. Den politiska styrgruppen utgör uppdragsgivare för länsstyrgruppen. Tvister Eventuella framtida tvister mellan parterna rörande samverkansfrågor ska lösas i följande steg: I första hand inom verksamheten på tjänstemannanivå Länsstyrgruppen på tjänstemannanivå Politisk styrgrupp för folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg. Ikraftträdande Denna överenskommelse träder i kraft när den godkänts av kommunförbundets styrelse och landstingsstyrelsen. Överenskommelsen gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid på tolv månader. 8

63 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 ankring av överenskommelsen inom och mellan kommunerna. Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma när förankringsprocessen är slutförd. Mot bakgrund av detta föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens ordförande bemyndigas att ingå överenskommelsen när den kommunala förankringsprocessen är slutförd. Enligt beslutsförslaget. Beslut 244 Uppdrag att bilda Folkhälsocentrum Dnr Ärendebeskrivning En god hälsa i befolkningen lägger grunden för en positiv utveckling i länet. Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete ska därför baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv, jämställd och jämlik hälsoutveckling i länet. Trots en utveckling mot en bättre folkhälsa kvarstår stora sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor. När Norrbotten jämförs med omvärlden blir det tydligt att det är av stor vikt att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förstärks. En bättre hälsa i befolkningen är också avgörande för möjligheterna att finansiera sjukvården i framtiden. Ohälsosamma levnadsvanor kostar samhället betydande summor och bidrar starkt till sjukdomsbördan. Landstinget bör därför bilda ett folkhälsocentrum inom ramen för sin organisation. Ett folkhälsocentrum ska ansvara för att: Vara landstingets kunskapscentrum inom folkhälsa, samordna och leda landstingets strategiska folkhälsoarbete, skapa förutsättningar för och genomföra insatser i syfte att uppnå målen i folkhälsopolitisk strategi och landstingsplan. Följa, analysera och kommunicera information om norrbottningarnas hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och vårdkonsumtion för att öka kunskapen om norrbottningarnas hälsa och behov utifrån kön, ålder och perspektivet jämlik hälsa. Stödja och delta i planering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, inom hälso- och sjukvården och i dess samverkan med andra aktörer. Sprida kunskap och erfarenheter om evidensbaserade metoder. 9

64 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 Samverka nära med landstingets FoU-verksamhet för att bidra till forskning, utbildning och förbättringsarbete inom folkhälsoområdet. Nära samverka med kommunerna i strategiska utvecklingsfrågor kring förverkligandet av den folkhälsopolitiska strategin. Finansiering ska ske i huvudsak genom samordning av befintliga resurser och tillgängliga medel inom folkhälsoområdet. Arbetet bör ske med en tidsplan som möjliggör konkretisering av uppdraget och parallell dialog med kommunerna fram till april månad Därefter tas beslut om formell start av Folkhälsocentrum så att verksamheten kan vara i drift senast 1 oktober Förslag till beslut 1 Landstingsdirektören ges i uppdrag att etablera ett folkhälsocentrum enligt angiven inriktning. 2 Arbetet ska bedrivas så att centrumbildningen kan vara i drift senast 1 oktober Uppdraget ska återrapporteras till styrelsen när verksamhetens innehåll och organisation konkretiserats Agneta Granström (MP): Yrkande och propositionsordning Beslutsförslaget bifalls. Yrkande Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det vinner majoritet Enligt beslutsförslaget. Beslut 10

65 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER Vårdval Norrbotten införande av prestationsbaserad ersättning inom området levnadsvanor Dnr Ärendebeskrivning Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den juni 2011 ( 62-11) om reviderade förutsättningar för Vårdval Norrbotten. Dessa reviderade förutsättningar träder i kraft den 1 januari En av de förändringar som beslutades var följande: Prestationsbaserad ersättning sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande verksamhet: Inom området sjukdomsförebyggande verksamhet kommer nationella riktlinjer att fastställas under Ett utvecklingsarbete pågår inom länet för att exakt fastställa hur arbetet inom primärvården ska utformas som en anpassning till dessa riktlinjer. Avsikten är att insatserna inom området aktivt ska bidra till att utjämna skillnaderna i ohälsa mellan olika grupper i samhället. Utvecklingsarbetet är inriktat mot att i området införa en prestationsbaserad ersättning för att stimulera genomförandet. Ett genomförande kommer att ske under verksamhetsåret Förslaget kommer att innebära att 1 procent av vårdpengen då kommer att omfördelas till en prestationsbaserad ersättning. Den slutliga utformningen av ersättningen samt effekterna i vårdpengen ska fastställas av landstingsstyrelsen. Förslag Utifrån fullmäktiges beslut har ett förslag till prestationsbaserad ersättning utarbetats för tillämpning i Vårdval Norrbotten. Förslaget bygger på de nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som Socialstyrelsen fastställer i december Riktlinjerna syftar till att lyfta fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att förebygga sjukdom genom att påverka levnadsvanor. Områden som berörs är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor levnadsvanor som kan tillskrivas cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Vidare bygger förslaget på de övriga styrdokument som finns för området: Riksdagens Mål för folkhälsan 2007/08:110 som består av elva målområden. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Landstingsplan

66 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 Utifrån fullmäktiges beslut avsätts 1 procent av vårdpengen till ett prestationsbaserat ersättningssystem för området levnadsvanor. Detta motsvarar 6,8 mkr. Genom att integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet bidrar hälso- och sjukvården till att individerna får ökad kunskap och bättre förutsättningar till hälsosamma val. För att stödja implementeringen av nationella riktlinjer vidtas följande åtgärder inom Vårdval Norrbotten år 2012: Det prestationsbaserade ersättningssystemet bygger på dels en fast ersättning och dels en rörlig ersättning enligt följande: En strukturersättning införs under 2012 för att ge vårdgivarna ett tydligt incitament att se över och komplettera sitt arbetssätt och därmed organisera en struktur/funktion för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Detta innebär att varje enhet ska arbeta fram en handlingsplan för hur man kommer att arbeta med de fyra områdena: tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost. Beställarsektionen ska ta fram särskilda riktlinjer/kravspecifikation för handlingsplanen och godkänner handlingsplanerna. En särskild ersättning på 15 kr per listad individ på vårdenheten, dock lägst 100 tkr/enhet, utgår för godkända handlingsplaner. Ersättningen utgår upp till ett tak motsvarande 4,2 mkr vilket motsvarar att alla enheter får ersättning. En rörlig ersättning införs inom områdena tobak och fysisk aktivitet: - För dokumenterad identifikation och åtgärd som innebär en kvalificerad rådgivning avseende tobaksbruk utgår en ersättning om 750 kr per individ. Beräknad volym i år 2012 är ca För dokumenterad identifikation och åtgärd inom området fysisk aktivitet som är rådgivande samtal med tillägg (FAR-recept/stegräknare/ motsvarande) och med särskild uppföljning utgår en ersättning om 750 kr per individ. Beräknad volym i år är ca Registrering och dokumentation ska enligt anvisningar ske i VAS och vara i överensstämmelse med benämningar i de nationella riktlinjerna. För de rörliga ersättningarna tillämpas inget ekonomiskt tak. För finansiering justeras vårdpengen med 1% vilket motsvarar en sänkning med i genomsnitt 28 kr per invånare, från 2786 kr till 2758 kr. Förslag till beslut Prestationsbaserad ersättning inom Vårdval Norrbotten avseende sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande verksamhet införs från och med 1 januari 2012 enligt redovisat förslag. Enligt beslutsförslaget. Beslut 12

67 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER Förändring av antalet observationsplatser mm i Arjeplogs kommun Dnr Ärendebeskrivning Den 1 januari 2010 infördes vårdval Norrbotten vilket innebär att det råder en ny konkurrenssituation inom primärvården i länet. Samtidigt som vårdvalet infördes ställdes även ökade ekonomiska krav på samtliga leverantörer i vårdvalet. Den ekonomiska ramen avseende ersättningen till samtliga leverantörer har minskat med två procent under vardera åren 2010 och Motsvarande krav ställs även för år De ekonomiska kraven har bl a medfört att division Primärvård behöver se över verksamheten i alla delar av länet för att åstadkomma en ekonomi i balans. När det gäller landstingets verksamhet i Arjeplog har en översyn av behovet av antalet observationsplatser genomförts. Landstinget köper tjänsten avseende observationsplatser av Arjeplogs kommun. Det hittills gällande avtalet avser köp av 4 observationsplatser. Med anledning av kravet på kostnadsreduceringar samt anpassning till ett minskat behov till följd av befolkningsminskning har förhandlingar genomförts mellan division Primärvård och kommunen om en minskning av antalet observationsplatser. Förhandlingarna har även avsett tjänsteköp av sjuksköterskeinsatser under beredskapstid av Arjeplogs kommun i syfte att undvika parallella organisationer inom landstinget och kommunen. Diskussioner och förhandlingar har pågått under hösten 2011 och parterna har kommit överens om följande: Tjänsteköp av tre observationsplatser under tiden 1 januari 2012 till och med 31 december Observationsplatserna är i huvudsak avsedda för patienter 65 år och äldre som har behov av vård som kan tillgodoses på orten. Därutöver gör landstinget tjänsteköp avseende bemanning upp till och med sjuksköterskenivå under kvällar, nätter och helger. I uppdraget ingår att stödja vårdcentralen vid en katastrofhändelse och att vid extra behov av personal medfölja vid sjuk/ambulanstransporter. (regleras i särskilt avtal som tecknas av division Primärvård) Landstinget genom verksamhetschef/medicinsk ledningsansvarig läkare ansvarar för målstyrning, verksamhetens innehåll samt har det övergripande patientansvaret. Kommunen ansvarar för drift av observationsplatserna samt tillhandahållande av sjukskötersketjänster under kvällar, nätter och helger. Tjänsterna avser bemanning med personal upp till och med sjuksköterskenivå. Kommunen har personalansvaret inkluderande ansvar för att personalen har adekvat kompetens för uppgiften. 13

68 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 Landstinget ersätter Arjeplogs kommun med kr per år och vårdplats. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut 1 Upprättat avtal avseende köp av tre observationsplatser av Arjeplogs kommun godkänns. 2 Kostnaderna för tjänsteköpet finansieras inom division Primärvårds ekonomiska ram. Enligt beslutsförslaget. Beslut 259 Köp av observationsplatser i Haparanda kommun Dnr Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige beslutade den november 2009 ( ) bl a att: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att uppta överläggningar med Haparanda om tjänsteköp av observationsplatser. (Styrelsens bemyndigades även att uppta motsvarande överläggningar med Älvsby kommun. Detta uppdrag är fortfarande pågående) Mot bakgrund av uppdraget har diskussioner och förhandlingar pågått under lång tid mellan landstinget och Haparanda kommun. Förhandlingarna har slutförts under hösten Parterna har enats om följande: Landstinget köper två observationsplatser av Haparanda kommun under tiden 1 januari 2012 till och med 31 december Platserna är i huvudsak avsedda för patienter 65 år och äldre som har behov av vård som kan tillgodoses på orten. Landstinget genom verksamhetschef/medicinsk ledningsansvarig läkare ansvarar för målstyrning, verksamhetens innehåll samt har det övergripande patientansvaret. Kommunen ansvarar för drift av observationsplatserna vilket omfattar bemanning med personal upp till och med sjuksköterskenivå. Kommunen har personalansvaret inkluderande ansvar för att personalen har adekvat kompetens för uppgiften. Landstinget ersätter kommunen för den utförda tjänsten med kr per observationsplats och år. 14

69 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 1 DECEMBER 2011 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 1 Upprättat avtal avseende köp av två observationsplatser i Haparanda kommun godkänns. 2 Kostnaderna för tjänsteköpet år 2012 finansieras genom att division Primärvård tillförs kr ur landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter För åren därefter prövas finansieringen vid beredning av landstingsplanen. Enligt beslutsförslaget. Beslut 15

70 Information Läns HR och PR 5 december 2011 Om- och tillbyggnationer av Sunderby sjukhus Anna Greta Öberg Huvudprojektledare huvudprojektledare

71 Utvecklingsområden FOU Prio Prio Prio etapp C Anna Greta Öberg Huvudprojektledare Prio

72 Expansionsområde

73 Unika utmaningar & unika möjligheter Närsjukvårdsutredningens slutrapport Oktober 2011 Närsjukvårdsutredningen oktober

74 Sex strategiska utvecklingsområden 1. En långsiktig beskrivning av primärvårdens uppdrag 2. Utveckling av landstingets ersättningssystem. Ska säkerställa resurser för tre prioriterade områden Vården av mest sjuka äldre Psykisk ohälsa Förebyggande och hälsofrämjande slutsatser 3. Fortsatt, fördjupad samverkan med länet kommuner 4. Systematisk utveckling och styrning av distansöverbryggande lösningar 5. Mer flexibel och effektivare användning av personalens kompetens 6. Ett brett och öppet prioriteringsarbete

75 Centrala slutsatser Befintlig infrastruktur begränsar landstingets handlingsfrihet på kort och medellång sikt Betydande och snabba strukturella förändringar kan medföra problem med såväl patientsäkerhet som kostnader Betydligt större handlingsfrihet på lång sikt; perioden Men också större osäkerhet om utvecklingen i olika avseenden Problem med kompetensförsörjningen väntas bli mer gränssättande även på kort och medellång sikt Närsjukvårdsutredningen oktober

76 Centrala slutsatser Utveckling enligt landstingsstyrelsens direktiv förutsätter att ansvar, verksamhet och resurser successivt omfördelas till primärvården Rekrytering av blivande specialister i allmänmedicin måste ges hög prioritet Närsjukvårdsutredningen oktober

77 Centrala slutsatser För att kunna bedriva kvalificerad internmedicinsk verksamhet dygnet runt krävs tillgång till anestesiologisk kompetens Avveckling av anestesi- och intensivvård i Kalix, Kiruna eller Piteå skulle sannolikt medföra att ett betydande antalet patienter måste transporteras till Gällivare respektive Sunderbyn De två sjukhusen saknar i nuläget resurser för att hantera en sådan förändring Problem med kompetensförsörjningen kan nödvändiggöra en viss centralisering av internmedicinsk verksamhet trots de problem det skulle medföra Närsjukvårdsutredningen oktober

78 Centrala slutsatser Satsning på närsjukvård Har sannolikt ingen kostnadssänkande effekt på kort sikt, men viss potential för att sänka kostnaderna Förbättrad samverkan mellan primärvård och internmedicin Förbättrad samverkan med kommunerna för särskilt vårdkrävande patienter Bör i ett långsiktigt perspektiv kunna ge en mer kostnadseffektiv vård med god kvalitet jämfört med ett mer specialiserat vårdsystem Närsjukvårdsutredningen oktober

79 17 konkreta förslag för att utveckla framtidens närsjukvård i Norrbotten 1) Patienter med särskilt komplexa behov erbjuds en för landstinget och kommunen gemensam fast vårdkontakt. 2) Särskild finansiering av fast vårdkontakt för prioriterade patienter 3) En fristående granskningsgrupp utvärderar hur samverkan mellan olika vårdgivare fungerar Närsjukvårdsutredningen oktober

80 17 konkreta förslag för att utveckla framtidens närsjukvård i Norrbotten 4) Landstinget fastställer ett långsiktigt mål (perioden ) för hur stor andel av det totala antalet specialistläkare som ska vara specialister i allmänmedicin 5) Primärvård i glesbygd ska även i fortsättningen ha tillgång till egna vårdplatser (OBS-platser) 6) En långsiktig rekryterings- och bemanningsplan belyser hur primärvården ska kunna ta ett ökat ansvar för det akuta omhändertagandet

81 17 konkreta förslag för att utveckla framtidens närsjukvård i Norrbotten 7) Distriktsläkare ska kunna besluta om direktinläggning på sjukhusens internmedicinska/geriatriska vårdplatser. 8) På sikt ska landstinget pröva om det behövs särskilda så kallade akutläkare vid i första hand Sunderby sjukhus 9) Analysera möjligheterna att frigöra lokaler m m vid Sunderby sjukhus till förmån för en utökad internmedicinsk verksamhet.

82 17 konkreta förslag för att utveckla framtidens närsjukvård i Norrbotten 10) Tre olika modeller för förbättrad samverkan 1. Uppdraget inom ramen för Vårdval Norrbotten utvidgas till att avse närsjukvård med tydliga krav på samverkan 2. Inom ramen för nuvarande organisation men Med tydligare krav på samverkan riktat mot Divisionerna primärvård, medicin respektive vuxenpsykiatri Närsjukvårdskoordinatorer inom vissa geografiska områden 3. En sammanhållen Division närsjukvård bildas från och med 2013 Oavsett alternativ förutsätts en mer utvecklad integration av internmedicinsk och allmänmedicinsk verksamhet

83 17 konkreta förslag för att utveckla framtidens närsjukvård i Norrbotten 11) Inom vissa kommuner kan det på grund av problem med kompetensförsörjningen krävas särskilda former för organisatorisk samverkan med landstinget 12) Särskilda resurser krävs för att höja närsjukvårdens kompetens inom det förebyggande området. Behovet är särskilt stort vad gäller sambandet mellan kost och hälsa 13) Länets kommuner bjuds in att tillsammans med landstinget bygga upp ett kunskapscentrum för hälsofrämjande arbete

84 17 konkreta förslag för att utveckla framtidens närsjukvård i Norrbotten 14) Förebyggande och hälsofrämjande insatser bör premieras ekonomiskt 15) Ett divisionsövergripande arbete med att sänka hälso- och sjukvårdens kostnader med cirka 400 miljoner kronor påbörjas snarast 16) Det behövs förändringar i landstingets ersättningssystem för hälso- och sjukvården

85 17 konkreta förslag för att utveckla framtidens närsjukvård i Norrbotten 17) Två alternativa framtidsbilder ligger till grund för framtagandet av en utvecklingsplan för sjukhusvårdens och närsjukvårdens utformning i perspektivet Primärvårdens uppdrag och ansvar vidgas, samtidigt som specialiserad akutmedicinsk vård kan erbjudas vid samtliga länets sjukhus. 2. Primärvården svarar för öppen och sluten vård med undantag för två specialiserade sjukhus i länet. Viss tillgång inom närsjukvården till andra specialister för planerad verksamhet, sannolikt huvudsakligen i form av distansstöd. Somatisk korttidsvård i kusten bedrivs vid Sunderby sjukhus samt ett sjukhus i Malmfälten

86 Öppen remissbehandling Rapporten är en tjänstemannaprodukt som inte behandlats politiskt. Ett öppet remissförfarande av rapporten, alla intresserade kan inkomma med synpunkter till landstinget senast den 15 december 2011 Först efter remissbehandlingar tar landstingsstyrelsen/landstingsfullmäktige ställning till rapporten efter årsskiftet 2011/2012

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100 Läkemedel Anders Bergström Leg. apotekare Läkemedelsstrateg Ordförande Norrbottens Läkemedelskommitté BILD 1

101 Läkemedelsorganisation Ledningsforum Landstingsledning Landstingsdirektör HLG Styrgrupp läkemedel Divisionsledning Medicin, Primärvård, Opererande, Vuxenpsykiatrin, läkemedelstrateg/ordf. NLK samt budgetchef Medicinskt arbetsutskott Läkare med samordningsansvar för läkemedel i divisionerna samt läkemedelsstrateg/ordf. i NLK Läkemedelsgrupp Division Primärvård leds av läkare med samordningsansvar för läkemedel Kunskapsforum Utvecklingsenheten - Läkemedel Läkare från divisionerna primärvård, medicin och vuxenpsykiatri, sjukhusapotekare, medicinskt ansvarig sjuksköterska från kommun, ordf./läkemedelsstrateg, läkemedelsanalytiker/ sekreterare och assistent läkemedelsfrågor Läkemedelskommitténs adjungerade experter/expertgrupper samt sektionschefer Division Medicin Läkemedelsgrupp Division Medicin leds av läkare med samordningsansvar för läkemedel Läkare med samordningsansvar för läkemedel, Division Opererande specialiteter Läkare med samordningsansvar för läkemedel, Division Vuxenpsykiatri Verksamheterna Länsgrupperna Diabetes/hjärta-kärl, Astma/KOL, STRAMA Samverkansgrupp Läkemedelsförsörjning Enhetschefer från varje division och sjukhus samt läkemedelstrateg

102 Landstingets Utvecklingsenhet Chef Mats Brännström Läkemedel Läkemedelskommittén, Samverkansgruppen för läkemedelsförsörjning m.m. Samordnare Anders Bergström Kunskapsutveckling Förbättringsarbete Patientsäkerhet BILD 3

103 Styrgrupp Läkemedel Verksamhetsledningarnas samverkansorgan för läkemedelsfrågor Ordförande Mats Brännström BILD 4

104 Biverkningar Pengar Sjukdom Bot och lindring BILD 5

105 Läkemedel i helikopterperspektivet Läkemedel är effektiva Totala läkemedelskostnaden för NLL: 789 Mkr (Öppenvård: 637 Mkr, Slutenvård: 152 Mkr) Apoteken i länet kasserar ca 30 ton läkemedel/år På sjukhusen kasseras läkemedel till ett värde av c:a 1 Mkr per år 10-30% av patienterna läggs in på sjukhus p.g.a. läkemedelsbiverkning (Läkartidningen nr ) Läkemedelshantering är ett riskområde och åtgärder måste vidtagas (SoS rapport Läkemedelshantering i slutenvården februari 2008) BILD 6

106 Mål för länets läkemedelsanvändning Läkemedlen som används i länet ska vara medicinskt ändamålsenliga, grundat på evidens och beprövad erfarenhet. Läkemedelsanvändningen ska vara rationell, kostnadseffektiv, säker och miljöanpassad BILD 7

107 Landstingets Läkemedelsstrategi BILD 8

108 Landstingets läkemedelsstrategi strategin fortfarande under beredning Kommer att läggas fram inför landstingets ledningsgrupp (LG) BILD 9

109 Landstingets läkemedelsstrategi Vision: Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle BILD 10

110 Landstingets läkemedelsstrategi Landstingets läkemedelsstrategi upprättas av styrgrupp läkemedel och fastställs av landstingsdirektören. Läkemedelsstrategin omfattar en 4 års period och årligen görs en handlingsplan med prioriterade insatser. Styrgrupp Läkemedel utformar och följer upp den årliga handlingsplanen BILD 11

111 Landstingets läkemedelsstrategi Syfte: - att ge en samlad bild av landstingets strategier inom läkemedelsområdet. - ska utgöra underlag och orientering för verksamheternas planering av förbättringsarbeten. Aktiviteterna lokalt bör kunna härledas ur landstingets strategi. - ska utgöra underlag för landstingets prioriterade insatser under det kommande året (se särskild handlingsplan) BILD 12

112 Landstingets läkemedelsstrategi 1. Läkemedelsanvändning 2. Läkemedelsförsörjning 3. Läkemedelshantering BILD 13

113 Landstingets läkemedelsstrategi 4. Kunskapsutveckling 5. Kontrollerad introduktion av nya läkemedel och metoder 6. Miljöhänsyn BILD 14

114 Landstingets läkemedelsstrategi 7. Jämlik läkemedelsbehandling 8. Särskilda insatsområden - förhindra antibiotikaresistens - förebygga läkemedelsfel hos äldre/patienter med polyfarmaci - säker läkemedelsanvändning och läkemedelshantering för barnpatienter BILD 15

115 Människor är olika BILD 16

116 Varför får äldre mer biverkningar av läkemedel? Mindre vatten och mera fett i kroppen Njurfunktionen försämras Organen är känsligare Variationen mellan individer är större BILD 17

117 Äldre använder tre gånger mer läkemedel Antal dygnsdoser per tusen innevånare (DDD/TIND) Riket 75+ Norrbotten Alla i Norrbotten BILD 18

118 Äldre och läkemedel Antibiotika-satsningen Antibiotikapolicy NLL 2008 Patientsäkerhetssatsningen SKL 2011 Socialstyrelsens föreskrifter ev. dec läkemedelsavstämning - läkemedelsgenomgång - läkemedelsberättelse Äldresatsning - utbildning och läkemedelsgenomgångar i NLL under talet både i öppen- och slutenvård - SKL s patientsäkerhetsatsningar BILD 19

119 Äldre och läkemedel Andel äldre med fler än tio läkemedel Norrbotten bättre än riket Andel äldre med riskfyllda läkemedelkombinationer Norrbotten bättre än riket Andel äldre med minst ett av fyra olämpliga läkemedel Norrbotten på riksnivå Öppna jämförelser BILD 20

120 NLL s läkemedelskostnad 2010: 14% av NLL s hälso- och sjukvårdskostnad 11% av NLL s totala kostnader BILD 21

121 MILJONER KRONOR NLL s läkemedelskostnad Rekvisitionsläkemedel,efter rabattjustering Öppenvård Årskostnad 2007 (742 Mkr) Årskostnad 2008 (760 Mkr) Årskostnad 2009 (762 Mkr) Årskostnad 2010 (789 Mkr) BILD 22

122 Läkemedelsförmån riket per oktober BILD 23

123 BILD 24

124 Vi måste ha råd Cancer Reumatoid artrit KOL Synnedsättning Astma MS Magsår Hjärtsvikt Depression BILD 25

125 Artros Har vi råd? Magkatarr Felanvändning Vitaminbrist Nedstämdhet BILD 26

126 Har vi råd? Kalle får: Nexium, Cozaar, Lipitor, Zoloft, Celebra = 48 kr / dag Lisa får: omeprazol, enalapril, simvastatin, citalopram, naproxen 5 + 0:80 + 1:20 + 1:50 + 2:50 = 11 kr / dag BILD 27

127 NLL s UPPFÖLJNINGSPARAMETRAR - LÄKEMEDEL MAGSYRAHÄMNING 90 Måttenhet: Procent ALLERGI MIGRÄN BENSKÖRHET BlLODTRYCK/HJÄRTSVIKT HJÄRTA/KÄRL,DIABETES,STROKE DEPRESSION,ÅNGEST INSULINER SMÄRTBEHANDLING EPILEPSI PROSTATAFÖRSTORING Mål BILD 28

128 5. SMÄRTBEHANDLING MED STARK OPIOID Andel (procent DDD) morfin av morfin+oxykodon+ketobemidon+fentanyl+buprenorfin år 2010 Totalförskrivningen i öppenvård i riket samt till personer folkbokförda i respektive län samt uthämtat på apotek Norrbottens mål= Norrbotten Västerbotten Jämtland Gotland Västernorrland Kalmar Gävleborg Östergötland Uppsala Jönköping Riket Värmland Kronoberg Skåne Västra Götaland Dalarna Stockholm Örebro Västmanland Södermanland Blekinge Halland BILD 29

129 Läkemedelsprocessen Patienten Läkare Anhöriga Sjuksköterska Farmacevt Kommunal vårdpersonal IT-utvecklare Utreda, undersöka, diagnos Läkemedels -val Hämta ut Ordinera Kunskap Informera Motivation Använda Följa upp Utvärdera effekt BILD 30

130 Säker läkemedelshantering Läkemedelsavstämning Korrekt läkemedelslista vid vårdens övergångar BILD 31

131 Hur ska jag ta mitt läkemedel? Följ läkarens anvisningar? BILD 32

132 Var hittar jag läkarens anvisningar? Använd alltid läkemedelslistan som du fått vid läkarbesöket Apotekets lista är bara en lista över dina recept BILD 33

Samverkan mot våld i nära relation Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs?

Samverkan mot våld i nära relation Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs? Samverkan mot våld i nära relation Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs? Preliminär sammanställning av kartläggning av våldets omfattning och myndigheters insatser vid

Läs mer

27/35 Socialberedningen gemensamt

27/35 Socialberedningen gemensamt 27/35 Plats Arkitektkopias sammanträdesrum Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s) Haparanda

Läs mer

Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs?

Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs? Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs? Kartläggning av våldets omfattning och myndigheters insatser vid våld i nära relation i Norrbotten. Januari 2012 Annika Stävenborg

Läs mer

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Barn- och utbildningsberedningen 2012-02-23 Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Västra Varvsgatan 11, Luleå (där Kommunförbundet Norrbotten har sina lokaler) Förmiddagens sammanträde hålls

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 11/ 15 Plats Arkitektkopias sammanträdesrum, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Ayse Duyar, (mp), Luleå

Läs mer

8/18 Socialberedningen gemensamt

8/18 Socialberedningen gemensamt 8/18 Plats Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Övriga deltagare Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s), Haparanda,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå

Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå 20/38 Plats Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå Beslutande Övriga deltagare Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors, (s), Luleå Henning Åhman, (s) Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Rita

Läs mer

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Barn- och utbildningsberedningen 2011-11-10 Kallelse till sammanträde Plats: Arkitektkopias sammanträdesrum, Västra Varvsgatan 11, Luleå Sammanträdet hålls på entréplanet i samma hus som Kommunförbundet

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

1/16 Socialberedningen gemensamt

1/16 Socialberedningen gemensamt 1/16 Plats Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Carina Sammeli, (s), Luleå Bengt Westman, (s), Haparanda Roger Suup, (s), Kiruna Sture Nordin, (s),

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 26/37 Plats Sammanträdesrummet fyra och en halv trappa upp, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Jan Larsson, (v), Pajala Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (s),

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 1/ 13 Plats Västra Varvsgatan 11, Arkitektkopias sammanträdesrum, Luleå Beslutande Övriga deltagande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors Eriksson, (s). Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Ayse

Läs mer

17/28 Socialberedningen gemensamt

17/28 Socialberedningen gemensamt 17/28 Plats Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Birgitta Persson,(s), Överkalix Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Rigmor Åström,

Läs mer

1/16 Socialberedningen gemensamt

1/16 Socialberedningen gemensamt 1/16 Plats Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s) Haparanda Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup,

Läs mer

1/11 Socialberedningen gemensamt

1/11 Socialberedningen gemensamt 1/11 Plats Hotell Best Western Arctic, Luleå Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Deltagande ersättare, Barn och utbildningsberedningen Deltagande ersättare, Socialberedningen

Läs mer

Politisk samverkansberedning

Politisk samverkansberedning Protokoll från Politisk samverkansberedning Tid och plats Torsdagen den 4 september 2014 10.00-16.00, Sunderbyns Kurs- och konferens Landstinget Kent Ögren (S) Britt Westerlund (S) Dan Ankarholm, (NS)

Läs mer

Birgitta Persson,(s), Överkalix Roger Suup, (s), Kiruna Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix

Birgitta Persson,(s), Överkalix Roger Suup, (s), Kiruna Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix 27/36 Plats Arkitektkopias sammanträdeslokal, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande, Birgitta Persson,(s), Överkalix Roger Suup, (s), Kiruna Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

PROTOKOLL BARN- OCH UTBILDNINGSBEREDNINGEN OCH SOCIALBEREDNINGEN GEMENSAMT

PROTOKOLL BARN- OCH UTBILDNINGSBEREDNINGEN OCH SOCIALBEREDNINGEN GEMENSAMT Sida 1 (9) PLATS Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Luleå BESLUTANDE Sven Nordlund, (mp), Kalix Carina Sammeli, (s), Luleå ÖVRIGA DELTAGARE Ingrid Carlenius, kansliet Annica Henriksson, kansliet Kjell-Åke

Läs mer

Slutrapport projekt Samverkan mot våld

Slutrapport projekt Samverkan mot våld Slutrapport projekt Samverkan mot våld 1. Bakgrund Projekt Samverkan mot våld startade februari 2011som ettårigt projekt mot våld i nära relationer mellan Norrbottens kommuner, Norrbottens läns landsting,

Läs mer

Marlene Haara Justerare. Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Marlene Haara Justerare. Kjell-Åke Halldén Sekreterare 17/27 Plats Beslutande Övriga deltagare Sunderby kurs och konferens, Södra Sunderbyn Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Ayse Duyar, (mp),

Läs mer

29/40 Socialberedningen gemensamt

29/40 Socialberedningen gemensamt 29/40 Plats Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Birgitta Persson,(s), Överkalix Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Rigmor Åström,

Läs mer

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen

Läs mer

Sammanträdesdatum. Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå

Sammanträdesdatum. Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå 1/16 Plats Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå Beslutande, Övriga deltagare Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s), Haparanda, Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Rolf

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Politisk samverkansberedning

Politisk samverkansberedning Protokoll Politisk samverkansberedning Tid och plats Torsdag den 5 september 2013 kl 09.30-16.00, Sunderby folkhögskola, Västergård Landstinget Kent Ögren (S), ordf Britt Westerlund (S) Monica Carlsson

Läs mer

Basnivån. Vad har hänt från november 2011 till november 2012?

Basnivån. Vad har hänt från november 2011 till november 2012? Sida 1 av 6 Basnivån Vad har hänt från november 2011 till november 2012? Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Prioriterade områden

Prioriterade områden 2017-10-25 Överenskommelse om organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola, mellan länets kommuner och Region Norrbotten. Bakgrund Länets kommuner och Region

Läs mer

Bill Nilsson Ordförande. Anders Sundström Justerare. Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Bill Nilsson Ordförande. Anders Sundström Justerare. Kjell-Åke Halldén Sekreterare 1/ 19 Plats Västra Varvsgatan 11, Arkitektkopias sammanträdesrum, Luleå Beslutande Övriga deltagande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Kenneth Nilsson, (-), Kiruna Agnetha Eriksson, (s), Piteå Anders Sundström,

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola

Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola Sida 2 (6) Bakgrund Länets kommuner och Region Norrbotten har en

Läs mer

Kommunförbundet Norrbottens lokaler, sammanträdesrum 1, Västra Varvsgatan 11, Luleå

Kommunförbundet Norrbottens lokaler, sammanträdesrum 1, Västra Varvsgatan 11, Luleå 10/25 Plats Kommunförbundet Norrbottens lokaler, sammanträdesrum 1, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Jan Larsson, (v), Pajala. Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2010-06-10 138(144) 94 Centrum mot våld Socialcheferna har under sitt senaste nätverksmöte gett FoU Norrbotten uppdraget att till länsstyrelsen inlämna

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg

Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg Protokoll från Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg Tid och plats 3 september 2015 kl 10.00-14.00, Sunderby folkhögskola Landstinget Anders Öberg (S), ordförande Agneta Granström (MP)

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 38/49 Plats Sammanträdesrum 1, Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s) Älvsbyn Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (s), Kiruna Marlene

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck Social- och arbetsmarknadsförvaltningen 2017-12-06 1 (7) DNR SAN-0104/2017-3 Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 2020 Mål för handlingsplanen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

PROTOKOLL BARN- OCH UTBILDNINGSBEREDNINGEN OCH SOCIALBEREDNINGEN GEMENSAMT

PROTOKOLL BARN- OCH UTBILDNINGSBEREDNINGEN OCH SOCIALBEREDNINGEN GEMENSAMT SIDA 7 AV 16 PLATS Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Luleå BESLUTANDE Sven Nordlund, (MP), Kalix Carina Sammeli, (S), Luleå Bengt Westman, (S), Haparanda Roger Suup, (S), Kiruna Sture Nordin, (S),

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Politisk samverkansberedning

Politisk samverkansberedning Protokoll Politisk samverkansberedning Tid och plats Fredag den 13 december 2013 kl 10.00-14.00 i Landstingshuset, rum 3 Landstinget Kent Ögren (S), ordf Britt Westerlund (S) Dan Ankarholm (NS) Närvarande

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Politisk samverkansberedning

Politisk samverkansberedning Protokoll Politisk samverkansberedning Tid och plats 5 februari 2015 kl 10.00-16.00, Sunderby folkhögskola Landstinget Maria Stenberg, ordf 5-15 Agneta Granström (MP) ande Socialberedningen Helena Öhlund

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Samverkan mot våld. Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Samverkan mot våld. Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. marianne.karlsson@bd.komforb.se Mobil 070-693 54 56 Utgångspunkter Mäns

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen 12/24 Plats Sunderby Kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande Övriga deltagare Birgitta Persson,(s), Överkalix Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg

Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg Protokoll från Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg Tid och plats 27 november 2015 kl 10.00-15.00, Landstingshuset, styrelserummet Landstinget Maria Stenberg (S), ordförande Anders Öberg

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Länsstrategi Västernorrland

Länsstrategi Västernorrland Förebygga Barnperspektiv Uppmärksamma Långsiktighet Kvalitet Länsstrategi Västernorrland För arbetet mot mäns våld mot kvinnor/ våld i nära relationer 2017-2020 Framtagen i samverkan mellan Länsstyrelsen

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Norrbottens kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post:

Norrbottens kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post: Sida 1 (13) PLATS Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Luleå ÖVRIGA DELTAGARE Annica Henriksson, kansliet BESLUTANDE UNDERSKRIFTER 1-9 Sven Nordlund, (mp), Kalix Carina Sammeli, (s), Luleå Bengt Westman,

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Socialberedningen Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Norrbottens byggmästareförenings lokaler, Storgatan 9, Luleå (vid Stadshuset) Tid: Den 1 november med start klockan 10.00. Meddela

Läs mer

Förbundsfullmäktige Ca 70 ombud. Styrelse 14 kommunrepresentanter partirepresentanter

Förbundsfullmäktige Ca 70 ombud. Styrelse 14 kommunrepresentanter partirepresentanter Socialberedning 7 ledamöter Barn- och utbildningsberedning 7 ledamöter Förbundsfullmäktige Ca 70 ombud Styrelse 14 kommunrepresentanter + 4-5 partirepresentanter Presidiet 3 ledamöter Direktör Regionalt

Läs mer

relationer Mikael Thörn, Socialstyrelsen

relationer Mikael Thörn, Socialstyrelsen Socialtjänsten & våld v i nära n relationer Socialstyrelsens roll och aktuella uppdrag Nationell tillsyn SOSFS 2009:22. Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Överenskommelse om skyddat boende

Överenskommelse om skyddat boende Överenskommelse om skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras medföljande barn i Norrbottens län Kvinnor i Norrbottens län som är utsatta för våld i nära relation, och deras medföljande barn, ska

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist, utvecklingsledare, socialförvaltningen 2009-02-25 701-126227-2008 Johanna Wennerth,

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Norrbottens kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post:

Norrbottens kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post: Sida 15 av 27 PLATS Norrbottens Kommuner, Kungsgatan 23 B, Luleå BESLUTANDE Helena Öhlund, (S), Älvsbyn Mats Abrahamsson, (S), Arjeplog Margareta Bladfors Eriksson. (S), Luleå ÖVRIGA DELTAGARE Ingrid Carlenius,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Eva Nilsson, Överkalix, (s)

Eva Nilsson, Överkalix, (s) 2006-10-26 79 (89) Plats och tid Beslutande SWECO-huset, V Varvsgatan 11, Luleå. Sammanträdesrummet 4 ½ tr Bo Johansson, Älvsbyn, (s), ordförande Maj-Britt Lindström, (s), Piteå Margareta Lindbäck, (s),

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Bill Nilsson. 4. Norrbus nulägesbeskrivning Muntlig information av Henry Lundgren, kansliet

1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Bill Nilsson. 4. Norrbus nulägesbeskrivning Muntlig information av Henry Lundgren, kansliet Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter och ersättare Kallelse till sammanträde Plats: Norrbottens byggmästareförenings lokaler, Storgatan 9, Luleå (intill stadshuset) Tid: Den 1 november

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Kort om koncept Karin Invigdes 2008 permanent verksamhet 2010 Målgruppsanpassad polisstation Fokus på samverkan och bemötande Verksamhet även för utsatta barn och de anmälda männen Sprida erfarenheter

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2015-11-12 48/50 Socialberedningen gemensamt 38 Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ingrid Carlenius, kansliet,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Barnahus i Jönköpings län

Barnahus i Jönköpings län Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer för Våld i nära relation Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/

Läs mer

Protokoll från styrelsens sammanträde

Protokoll från styrelsens sammanträde Protokoll från styrelsens sammanträde BESLUTANDE Britta Flinkfeldt, (S), Arjeplog Peter Waara, (S), Haparanda Robert Bernhardsson, (S), Jokkmokk Kristina Zakrisson, (S), Kiruna Niklas Nordström, (S), Luleå

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer