ODONTOLOGISKA FAKULTETEN KVALITETSARBETE INOM TANDVÅRDSUTBILDNINGARNA. Uppdaterad Fastställd av Fakultetsstyrelsen

Transkript

1 ODONTOLOGISKA FAKULTETEN KVALITETSARBETE INOM TANDVÅRDSUTBILDNINGARNA Grundutbildningsnämnden, beslutad Uppdaterad Fastställd av Fakultetsstyrelsen

2 KVALITETSARBETE INOM TANDVÅRDSUTBILDNINGARNA 1. INLEDNING Kvalitetsarbetet inom tandvårdsutbildningarna, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola uppdateras kontinuerligt. Vi har under den senaste tre-årsperioden arbetat efter de grundvalar, övergripande mål och genomförande, övergripande tema som beskrivs i Plan för kvalitetsarbete inom grundutbildningen vid Malmö högskola. Kvalitetsarbetet har anpassats efter de förutsättningar och särskilda behov som finns för de tre tandvårdsutbildningarna till tandhygienist, tandläkare och tandtekniker. Det ska redan här slås fast att det viktigaste kvalitetsarbetet sker i det vardagliga mötet mellan studenter och medarbetare. Förutom kvalitetsarbete inom utbildningen som sådan sker även annat kvalitetsarbete, såsom det som är relaterat till den tandvård som bedrivs vid fakulteten. Underlag för kvalitetsarbete inom tandvårdsutbildningarna Följande dokument är viktiga som underlag för vårt kvalitetsarbete: Propositionen 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling Proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan Lag om likabehandling av studenter i högskolan (SFS 2001:1286, ändrad 2003:311) Studenterna vid Malmö högskola. Barometer Utvärdering av tandläkarutbildningen 2004 (Högskoleverkets rapportserie 2005:18 R) Högskolelag och Högskoleförordning (UFB 3 Universitet och högskolor 2004/2005) med Lag om ändring i högskolelagen (SFS 2006:173) Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor 2007 (Högskoleverkets rapportserie 2007:23 R) Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör skillnad Visionsdokumentet Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakulteten Tandvårdshögskolan Vision Utvärdering av tandläkarutbildningen 2007 Framstående utbildningsmiljö (Högskoleverkets rapportserie 2008:1 R) 1.1 Process och Mål för kvalitetsarbete inom tandvårdsutbildningarna Verksamheten vid Odontologiska fakulteten Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola kan beskrivas i form huvudprocesser. Alla medarbetare och studenter är delaktiga och har sitt speciella ansvar i processerna, som är "ATT UTBILDA" och "ATT FORSKA" (Figur 1). Processen att utbilda innebär att skapa goda förutsättningar för lärande, som bidrar till utvecklingen på individuell nivå, i arbetslivet och på samhällsnivå. Processerna att utbilda och att forska sker i symbios med tandvården och i en kontinuerlig samverkan med omgivande samhälle. För att göra detta tydligt presenteras processen "ATT VÅRDA", som är specifikt för vår verksamhet jämfört med andra fakulteter/områden vid Malmö högskola, och processen "ATT SAMVERKA" som särskilda processer (Figur 1). Tandvården kräver en särskild form av kvalitetsarbete, som garanterar att alla patienter får en gott omhändertagande, oavsett om detta ges av studenter eller av medarbetare på Tandvårdshögskolan. Detta kvalitetsarbete beskrivs i ett särskilt dokument Systematiskt kvalitetsarbete inom tandvården som har framtagits av Tandvårdsnämnden och är delvis styrt av Socialstyrelsens regelverk. 2

3 STUDENTER och MEDARBETARE på avdelningar och kansli STYRELSE LEDNING ATT UTBILDA ATT FORSKA ATT VÅRDA ATT SAMVERKA VISION MÅL RIKTPUNKTER Figur 1. Alla studenter och medarbetares delaktighet och ansvar ska vara tydligt i processerna Att Utbilda, Att Forska, Att Vårda och Att Samverka för att tandvårdsutbildningarnas vision och mål ska kunna uppfyllas. 2. GRUNDVALAR FÖR KVALITETSARBETET 2.1 Långsiktigt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet inom tandvårdsutbildningarna följer de grundvalar som beskrivs i Plan för Kvalitetsarbete inom grundutbildningen vid Malmö högskola. Kvalitetsarbete ska vara värdeskapande och till nytta för verksamheten, dvs. det ska i första hand vara en utvecklingsprocess och i mindre utsträckning kontroll. Viktiga grundvalar för kvalitetsarbete är: Kvalitetsarbete handlar om ett långsiktigt, systematiskt och reflekterat utvecklingsarbete, som återkopplas och på så sätt leder till förbättringar. Det är en medveten strävan att bli bättre. Kvalitetsarbete med kvalitetsutveckling av processerna äger rum där dessa processer bedrivs. Kvalitet säkras och utvecklas således av oss som medarbetare och studenter och bygger på allas delaktighet. Kvalitetsarbete förutsätter stöd i form av goda organisatoriska förutsättningar och engagerat, uthålligt ledarskap. Kvalitetsarbete går ut på att processer och aktiviteter inom Odontologiska fakulteten stödjer varandra och att förändringar sker i samklang med varandra. Arbetet med att finna gemensamma och konsistenta former för att beskriva, genomföra och värdera kvalitetsarbetet och kvalitetsutvecklingen är därför av särskild vikt. Vidare ska formerna för kvalitetsarbetet vara i överensstämmelse med såväl Malmö högskolas som Odontologiska fakultetens uppdrag och profil. 2.2 Vision 2015 för Odontologiska fakulteten och Riktpunkter för utbildning Visionsdokumentet för Odontologiska fakulteten Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola Utbildning, forskning och tandvård i symbios som presenterades våren 2007 utgör en viktig bas för kvalitetsarbetet inom tandvårdsutbildningarna. Följande slås fast för utbildning i visionsdokumentet: Under strategiperioden fortsätter arbetet med att utveckla vår pedagogiska profil. 3

4 Profession, forskning och utbildning i samklang genomsyrar vår pedagogik och Malmö-modellen för odontologisk utbildning lever därigenom vidare som internationellt begrepp. Studenterna är vår viktigaste resurs för att utveckla utbildningarna som är anpassade för en föränderlig värld. Vår pedagogik utvärderas kontinuerligt i ett vetenskapligt sammanhang.. Riktpunkter för utbildningen är att under perioden fram till 2015: Skall en fullt utvecklad handledarutbildning för självstyrt lärande och klinik byggas upp för att stärka samverkan mellan professionerna, forskningen och utbildningen. Skall Malmö-modellen utvecklas genom vetenskaplig utvärdering och antalet pedagogiska publikationer öka med 25%. Skall samverkan med den omgivande tandvården intensifieras, med siktet inställt på en fördubbling av den verksamhetsförlagda utbildningen. Skall internationellt utbyte av lärare och studenter öka. 2.3 Utbildningskvalitet Utgångspunkterna för vad som är utbildningskvalitet är många. En utgångspunkt är att beskriva kvalitet i relation till de värden, syften och mål som uttrycks för utbildningen den s.k. fitness for purpose -modellen. Denna modell kan uttryckas i form av fyra dimensioner (Figur 2) nämligen: den vetenskapliga, den pedagogiska, den administrativ/ekonomiska och den sociala dimensionen. Den vetenskapliga dimensionen handlar om att utbildningen ska förmedla dels ett innehåll, som är vetenskapligt baserat, dels ett vetenskapligt förhållningssätt, som i Högskolelagen beskrivs som självständigt och kritiskt tänkande. Den pedagogiska dimensionen handlar mera om hur studenten lär sig. En pedagogisk grundsyn som befrämjar djupinlärning, livslångt lärande och kritiskt tänkande är eftersträvansvärd. Detta kräver bl.a. studentcentrerade och aktiverande undervisningsformer. Utbildningens sociala dimension kan beskrivas utifrån de sociala relationer utbildningen stödjer och organiserar. Studiemiljön bör befrämja en trygghet hos studenterna och att studenten har ett eget mål för sin utbildning. Den administrativa/ ekonomiska dimensionen belyser hur resurser fördelas i organiseringen av utbildningen. Antagning, information om kursens mål och utformning liksom om examination och dess resultat är viktiga delar för att utveckla utbildningskvalitet. Inom tandvårdsutbildningarna strävar vi efter kvalitetsarbetet ska belysa kärnan av utbildningen (den inre ellipsen) dvs. den pedagogiska och vetenskapliga dimensionen och dessas samspel först och främst. Det oaktat bör den sociala och administrativa/ekonomiska dimensionen också utvärderas och följas upp för att vara samstämmig med den inre ellipsen. 4

5 Social dimension Pedagogisk dimension Vetenskaplig dimension Administrativ/ ekonomisk dimension Figur 2. Utbildningens kvalitet kan beskrivas utifrån sin vetenskapliga, pedagogiska, administrativ/ekonomiska och sociala dimension. Modellen beskrivs i Kvalitet och kritiskt tänkande av Anders Persson (ur Den mångdimensionella utbildningskvaliteten universitetet som kloster, marknad och självorganisation, Anders Persson, red., Department of Sociology, Lund University, Research Report 1997:6). 2.4 Nivåer för mål och utvärdering Målen för tandvårdsutbildningarna kommer i och med att Bolognaprocessen genomförs att ligga på olika nivåer. Som Figur 3 visar finns det en europeisk nivå som en konsekvens av Bolognaprocessen. Den nationella nivån är formulerad bland annat i Högskolelag, Högskoleförordning samt propositioner och uppdrag till Malmö högskola. Vidare finns mål för den högskolegemensamma nivån, för fakultetsnivån och för kursnivån. MÅL Krav och stöd NIVÅ FÖR MÅL KURSNIVÅ NIVÅ OCH ANSVAR FÖR UTVÄRDERING Kurs-/Examinationsgrupper MÅL Krav och stöd MÅL Krav och stöd MÅL Krav och stöd ODONTOLOGISKA FAKULTETEN MALMÖ HÖGSKOLA NATIONELL Lagar och förordningar Fakultetsstyrelse Grundutbildningsnämnd Styrelse och Rektor Grundutbildningsberedning Högskoleverket MÅL Krav och stöd EUROPEISK Enligt Bolognaprocess Figur 3. Beskrivning av olika nivåer där Mål för tandvårdsutbildningarna formuleras, implementeras och utvärderas. Utvärdering och uppföljning utformas så att kvalitetsarbetet anpassas till de olika nivåerna. 5

6 3. KVALITETSARBETETS ORGANISATION OCH ANSVAR Det övergripande ansvaret för Malmö högskolas kvalitetsarbete under högskolans styrelse har Rektor. Varje område/fakultet har sin egen profil för kvalitetsarbetet med utgångspunkt i dess verksamhet och förutsättningar. Dekanus på Odontologiska fakulteten svarar under Odontologiska fakultetsstyrelsen för det samlade kvalitetsarbetet på fakulteten. Grundutbildningsnämnden ansvarar för kvalitetsarbetet inom de tre programmen för tandläkarutbildning, tandhygienistutbildning och tandteknikerutbildning. Nivå och ansvar för utvärdering, som är en viktig del av kvalitetsarbetet, presenteras ovan i Figur KVALITETSARBETES ÖVERGRIPANDE MÅL och GENOMFÖRANDE 4.1 Övergripande mål Det övergripande målet för kvalitetsarbetet avseende tandvårdsutbildningarna är att utveckla och profilera dem och att utbildningarna karakteriseras av Med fokus på studentens lärande. 4.2 Genomförande av kvalitetsarbetet inom tandläkarutbildningen Huvudlinjerna för kvalitetsarbetets genomförande kan beskrivas med:. Koherens, Konsistens, Kontinuitet, Konflikt (4K) Koherens Koherens eller samstämmighet beträffande kvalitetsarbetet betyder att kvalitetsarbetet har sammanhang/är i överensstämmelse med vårt uppdrag och utbildningarnas förutsättningar, syften och mål, genomförande och resultat. Vi eftersträvar och arbetar för att syften, mål, innehåll, undervisningsformer och bedömningsformer ska vara samstämmiga med varandra i tandvårdsutbildningarna i den s.k. Malmö-modellen. Tydliga kopplingar ska finnas mellan utbildningarnas övergripande syften som är att bli en professionell tandhygienist, tandläkare eller tandtekniker och att bli en medborgare som kan bidra i ett demokratiskt samhälle och i respektive utbildnings alla delar. Ett annat exempel på samstämmighet är att kriterier som används då studenterna omhändertar patienter under sina studier och vid examinationer är liknande och relevanta för studenternas framtida professionella verksamhet. I vårt kvalitetsarbete ska vi utvärdera huruvida det finns en koherens utifrån principen Constructive Alignment i utbildningen dvs. utvärdering och uppföljning av program/kurser ska anpassas efter syften och mål, till förekommande kunskapsformer, innehåll och bedömningsformer. Som beskrivits under 2.3 kan den högre utbildningens kvalitet beskrivas med olika dimensioner såsom vetenskaplig, pedagogisk, ekonomisk-administrativ och social dimension. Dessa dimensioner ska vara väl sammanhållna i tandvårdsutbildningarna och utvärderas utifrån detta. Studenternas delaktighet i detta ska stödjas så att respektive utbildning bildar en helhet utifrån studenternas perspektiv. Konsistens Konsistens inom kvalitetsarbetet betyder att det är systematiskt och konsekvent. Det bör finnas en god samordning en röd tråd för kvalitetsarbetet på olika nivåer såsom beskrivs i Figur 3 och tydliga ansvarsförhållanden. Vidare bör anvisningar och andra dokument vara konsistenta i förhållande till varandra för att underlätta tillvaratagande och bearbetning av insamlad information och det systematiska kvalitetsarbetet. 6

7 Kontinuitet (Continuous Quality Improvement) Inom tandvårdsutbildningarna finner vi det också viktigt att kvalitetsarbetet och dess resultat inom en del av utbildningarna får konsekvenser i andra delar av utbildningen. Kvalitetsarbetet är därför baserat på en cyklisk modell (Figur 4). Kvalitetsutveckling inom exempelvis antagning med lokal antagning skall få konsekvenser för hur introduktion till utbildningen och kurser liksom för hur genomförande av utbildningen utformas och hur uppföljning görs. Uppföljning av studenter och examinerade Planering Rekrytering Antagning Vägledning och stöd under utbildningen och för fortsatt karriär Introduktion till utbildningen och kurser Mål, Innehåll Undervisningsformer Bedömning och Examination Figur 4. Cyklisk modell för kvalitetsarbete inom tandvårdsutbildningarna vid Malmö högskola, den s.k. Malmö-modellen. Modellen inkluderar olika komponenter i utbildningarna och flödet mellan dessa komponenter för att få den kontinuitet (closure) som är nödvändig för att få systematik i kvalitetsarbetet. Kvalitetsutveckling är en kontinuerlig process, en medveten strävan att hela tiden bli bättre. Ofta pekar resultaten av en utvärdering på att förändringar behöver göras. När sådana förändringar implementerats är en ny utvärdering nödvändig för att säkerställa att förändringarna resulterade i reella förbättringar. Denna fortlöpande process är karakteristisk för såväl interna som externa utvärderingar och uppföljningar Konflikt Olika syften med kvalitetsarbetet kan stå i konflikt med varandra. När kontroll och ackreditering står i fokus kan det innebära att svagheter inte lyfts fram. Detta står i konflikt med kvalitetsarbete som har fokus på utveckling där analysen av svagheter och möjligheter är essentiell. Andra former av konflikt kan vara att lärare och studenter liksom lärarna sinsemellan har olika syn på vad kvalitet är och därmed på vad förändring och utveckling av utbildningen kan innebära. Det kan också finnas konflikter mellan tandvårdsutbildningarnas och Malmö högskolas perspektiv. Sådana konflikter är förutsättningen för att bryta invanda tankemönster och givna frågor och svar. Ett klimat med kreativa och goda idéer ska eftersträvas, där alternativa modeller för utveckling och förnyelse kan debatteras. 4.3 Åtgärdsplan för kvalitetsarbetet en modell för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet har hitintills genomförts enligt grundtanken i modellen Plan-Do-Check- Act. Detta genomsyrar åtgärdsplanen som utgör vår bas för ett systematiskt kvalitetsarbete och den grundas på den cykliska modellen med olika komponenter som presenterades i Figur 7

8 4. Nedan i Figur 5 beskrivs en struktur där dessa komponenter ingår och för varje komponent finns Mål på olika nivåer (Internationella, Nationella, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten, Program och Kurs), Nulägesbeskrivning och Åtgärder kopplade till varandra. På detta sätt ska Koherens och Konsistens säkras. För att säkra Kontinuitet är Utvärdering/Uppföljning den viktigaste delen av kvalitetsarbetet. Komponenter Mål Nulägesbeskrivning Åtgärder Utvärdering/ Uppföljning Planering, Rekrytering av studenter, Antagning Introduktion till programmet och kurser Mål, Innehåll, Lärandeaktiviteter Bedömning av studenternas prestationer inkl Examination Vägledning och stöd till studenterna för fortsatta studier och karriär Uppföljning av examinerade och studenter Figur 5. Struktur för kvalitetsarbetet där komponenterna är anpassade både till respektive tandvårdsutbildning och till dessas respektive kurser. 5. UPPFÖLJNING AV KVALITETSARBETET (Continuous Quality Improvement) I Figur 6 beskrivs betydelsen av Kontinuitet dvs. kvalitetsutveckling som en fortlöpande process - Continuous Quality Improvement (CQI). Förändringar som genomförs måste kontinuerligt utvärderas för att säkerställa att de utgör verkliga förbättringar. Denna princip genomförs på olika nivåer både formellt och informellt. För den individuella studenten tillämpas den genom egenbedömning och kamratbedömning genomgående. På kursnivå genomförs kursvärderingar under examinationsperioden. Kursvärderingarna och deras resultat återförs till studenterna och till Grundutbildningsnämnden. Återkopplingen är viktig för all CQI och för att motivera studenterna att vara naturligt delaktiga i kvalitetsarbetet. 8

9 Figur 6. Principen för Kontinuitet enligt Demings cirkel (Continuous Quality Improvement). Samtliga åtgärder bör vara föremål för en kontinuerlig utvärdering. Självvärdering, Självvärderingsrapport och Förändringar är delar både i Intern och i Extern utvärdering och uppföljning. 6. PRIORITERADE TEMAN FÖR KVALITETSARBETET 6.1 Prioriterade teman för och medverkan i kvalitetsarbete vid Malmö högskola Fem tema prioriterades för kvalitetsarbetet vid Malmö högskola för Teman ska ses som inriktningar, som är inspirerade fram för allt av resultaten av Studenterna vid Malmö högskola. Barometer och av resultaten från Högskoleverkets utvärderingar. Teman är: 1. Introduktion 2. Kurs- och programvärdering 3. Bedömning av studenternas prestationer 4. Lärande för arbetslivet - verksamhetsförlagd utbildning 5. Uppföljning av studenterna - under och efter utbildningen. För varje tema samarbetade lärare och studenter från olika fakulteter/områden vid Malmö högskola i en grupp. Tandvårdsutbildningarnas lärare och studenter medverkade i grupperna som bearbetade Bedömning av studenternas prestationer och Lärande för arbetslivet - verksamhetsförlagd utbildning. 6.2 Prioriterade teman för kvalitetsarbetet i tandvårdsutbildningarna Malmö högskolas kvalitetsplan har gett underlag för prioriteringar inom kvalitetsarbetet i tandvårdsutbildningarna. Därutöver har kvalitetsarbetet också anpassats efter utbildningarnas förutsättningar och särskilda behov. Prioriteringar sker efter kontinuerliga analyser med 9

10 utgångspunkt från kursvärderingar, studentenkäter och systematiska utvärderingar inom Grundutbildningsnämnden liksom externa utvärderingar av bl. a. Högskoleverket. En detaljerad beskrivning av teman, mål, åtgärder samt uppföljning/utvärdering ges i Bilaga 1. 10

11 6.3 Uppföljning av Extern utvärdering - Högskoleverket 2005, Högskoleverket 2007 Till de ovan prioriterade teman kan läggas uppföljning, analys och åtgärder med anledning av Högskoleverkets senaste utvärdering av tandläkarutbildningen i mars 2005, samt utvärderingen av tandhygienist- och tandteknikerutbildningarna Utifrån de generella rekommendationerna samt huvudrekommendationer till Odontologiska fakulteten, Malmö högskola har ytterligare förbättringsområden, som beskrivs i Bilaga 2, 3 och 4, identifierats. 6.4 Kompetensutveckling och projekt En övergripande målsättningen är att utveckla Malmö-modellen inom tandläkar-, tandhygienist- och tandteknikerutbildningen. För att uppnå en uthållig lärande organisation är det viktigt att engagera studenterna och att alla medarbetare medverkar i sin egen och kollegors kompetensutveckling. Verktygen är olika projekt, formella kursutvärderingar, enkäter, kurs- och examinationsseminarier, externa utvärderingar såsom Högskoleverkets och DentEds, och omfattande informella kontakter. Exempel på rapporterade projekt ges nedan. I samtliga projektgrupper har studenter ingått. Projekt Projektledare Utveckling av examinationer (2005) Arne Petersson / Eva Falk Nilsson Självvärdering tandläkarutbildningen i samband med HSV:s utvärdering ( ) Maria Nilner / Grundutbildningsnämnden Självvärdering tandläkarutbildningen i samband med HSV:s utvärdering Framstående utbildningsmiljö (2007) Madeleine Rohlin/ Grundutbildningsnämnden OSCE-utveckling (2007) Cecilia Christersson/ Michael Manogue från Leeds University Bolognaanpassning av curriculum ( Kerstin Petersson Kvalitet i lärande (2006) Maria Nilner Delprojekt: Metoder för träning av förhållningssätt Bedöma professionellt förhållningssätt Gunnel Hänsel Petersson Leif Lesinert Utbildning av kliniska lärare för att bedöma professionellt Cecilia Christersson förhållningssätt Kan återkopplingen till studenterna bli mer än rätt fel svar? Kerstin Knutsson Lokalplanering och schemaläggning inför ökat intag av Danila Vallon studenter ( ) Lokal antagning ( ) Cecilia Christersson Klinisk handledarutbildning (2007) Fördjupningsstudier i grundutbildningen (anpassning till Bologna) ( ) Patientrekrytering (2006) Studenternas egenvärdering Pia Lindberg (VUN) Gunnar Warfvinge Curriculumkommittén Leif Leisnert Leif Leisnert Kliniskt beslutsfattande parodontal sjukdom (2006) Utveckling av examinationer Kurser 5-8 Problemlösning i PBL (2006) Oral Radiology PBL Integration av genus och etnicitetsperspektiv Enkäter avseende trakasserier (2005, 2007) Systematisk kursadministration (2006) Kerstin Knutsson Lars Bondemark Gunnar Warfvinge Christina Lindh I samarbete med studentkåren Anders Stenlåås 11

12 6.5 Riktpunkter utifrån Odontologiska fakultetens visionsdokument Utbildning, forskning och tandvård i symbios visionsdokumentet som presenterades våren 2007 utgör en viktig bas för kvalitetsarbetet inom tandvårdsutbildningarna Riktpunkterna för utbildningen under perioden fram till 2015 presenteras nedan. Riktpunkter Nulägesbeskrivning Åtgärder Utvärdering Uppföljning Skall en fullt utvecklad handledarutbildning för självstyrt lärande och klinik byggas upp för att stärka samverkan mellan professionerna, forskningen och utbildningarna Kursen Att utvecklas som handledare inom odontologisk utbildning 7,5 hp Start jan Kursutvärdering Utvärdering innan ny kurs Skall Malmö-modellen utvecklas genom vetenskaplig utvärdering och antalet pedagogiska publikationer öka med 25%. Skall samverkan med den omgivande tandvården intensifieras, med siktet inställt på en fördubbling av den verksamhetsförlagda utbildningen Skall internationellt utbyte av lärare och studenter öka. Fram till och med publikationer och c:a 25 abstract Samarbete med Folktandvården Skåne med sikte på fler utbildningsplatser för tandhygienister pågår. Svårigheter för studenter och lärare att skapa utrymme för utbyte. Stimulering av pedagogisk forskning via rektor och inom fakulteten Fortsatt planering med Folktandvården I och med Bolognaanpassning av utbildningen planeras tid för utbyte på avancerad nivå. Utvärdering 2009 Utvärdering 2009 Analys