Regelbunden tillsyn i Karlstads Hammarö gymnasieskola,

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Karlstads kommun Karlstads Hammarö gymnasieskola, område Naturvetenskap Dnr 43-SV2008:355 Regelbunden tillsyn i Karlstads Hammarö gymnasieskola, område Naturvetenskap Gymnasieskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Karlstads kommun och besökt Karlstads Hammarö gymnasieskola, område Naturvetenskap den 7-10 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 9 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Karlstads Hammarö gymnasieskola, dels den information som samlats in under besöket. I Karlstads Hammarö gymnasieskola, område Naturvetenskap intervjuades områdeschefen, rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av programområdet Tabell 1: Antal elever på Karlstads Hammarö gymnasieskola, område Naturvetenskap Karlstads Hammarö gymnasieskola, område Naturvetenskap Antal elever Gymnasieskola 710 Källa: Rektorerna vid område Naturvetenskap

2 2 (17) Utbildningen vid Karlstads Hammarö gymnasieskola omfattar 16 nationella program, ett antal specialutformade program, det individuella program som först och främst förbereder elever för studier på ett nationellt eller specialutformat program, en internationell gymnasieutbildning (IB) samt gymnasiesärskolan med såväl nationella och specialutformade som individuella program. Skolan är indelad i fem områden som i sin tur vardera omfattar ett antal program/utbildningar. De fem områdena är: Människa, Teknik, Kultur och samhälle, Service samt Naturvetenskap. Den här rapporten avser enbart området Naturvetenskap och de program/utbildningar som tillhör detta. Utbildningen vid området omfattar ett nationellt program: Naturvetenskapsprogrammet (NV) med de nationella inriktningarna matematik och datavetenskap, miljövetenskap samt naturvetenskap. Området har också tre specialutformade program (SM): Naturvetenskapsprogrammet med estetiska profiler (NVES), Naturvetenskapsprogrammet med samhällsvetenskaplig profil (NVSP) samt Karlstads internationella TIME-utbildning som är en utbildning inom Telekommunikation, Informationsteknologi (IT), Media och interaktiv underhållning (Entertainment) med inslag av naturvetenskap och språk. Vidare omfattar utbildningen vid området en internationell gymnasial utbildning, International Baccalaureate (IB). Dessutom har området Naturvetenskap ansvar för de cirka 60 grundskoleelever som varje läsår undervisas i gymnasiekursen matematik A. Verksamheten vid området Naturvetenskap bedrivs inom ett begränsat geografiskt område i centralorten Karlstad men vid två olika enheter. Eleverna har sin huvudsakliga utbildning vid en enhet men kan ha vissa ämnen eller kurser vid den andra enheten. Området Naturvetenskap är indelat i följande två rektorsområden: Tingvalla: 1. Naturvetenskapsprogrammet 2. Naturvetenskapsprogrammet med samhällsvetenskaplig profil 3. International Baccalaureate Älvkullen: 1. Naturvetenskapsprogrammet 2. Naturvetenskapsprogrammet med estetiska profiler 3. Naturvetenskapsprogrammet med samhällsvetenskaplig profil 4. Karlstads internationella TIME-utbildning

3 3 (17) Lärarna vid området Naturvetenskap är huvudsakligen organiserade i ämnesövergripande arbetslag, men har också en tillhörighet i sin ämnesgrupp. Ett antal lärare undervisar på flera program. Eleverna kommer huvudsakligen från Karlstads och Hammarö kommuner men också från närliggande kommuner. En del elever har resväg och restid som innebär att de får långa arbetsdagar. Områdets profil är internationell i flera bemärkelser och internationalisering är en stor del i utvecklingsarbetet. Skolan samarbetar med partnerskolor i bland annat Frankrike, Tyskland och Spanien. För elever vid det specialutformade programmet TIME finns det möjlighet att förlägga arbetsplatsförlagd utbildning (APU) utomlands, exempelvis i ett annat EU-land än Sverige.

4 4 (17) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Karlstads Hammarö gymnasieskola Kommun- grupp 1 Fristående skolor Riket Kommunala skolor Naturvetenskapsprogrammet (NV) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier ,7 16, ,3 95,8 Källa: Skolverkets officiella statistik. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Vid en jämförelse med riket framkommer att genomsnittlig betygspoäng för NV är något högre än vid kommunala skolor men något lägre än vid fristående skolor i riket, vilket framgår av tabell 2. Andel elever med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier är för NV något lägre än motsvarande värden i riket. Skolinspektionen noterar att genomsnittlig betygspoäng förbättrats över tid medan andel elever med grundläggande behörighet varierar mellan olika år. Resultat för enskilda specialutformade program finns inte redovisat i Skolverkets officiella statistik varför det inte går att säga något om resultaten vid de tre specialformade programmen vid område Naturvetenskap. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten. 1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen

5 5 (17) Officiell statistik finns inte att tillgå för IB men av rektorn redovisade uppgifter för år 2007 framgår att 44 av 51 elever (86 procent) fick IB-diplom, dvs. blev godkända. Medelvärdet i slutbetyget var 32 av maximalt 45 poäng. Skolinspektionen finner att skolan bättre bör analysera skillnader i måluppfyllelse och utifrån resultaten av dessa analyser vidta relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Se vidare i avsnitt 3.4 om kvalitetsarbete nedan. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla kurser i förhållande till styrdokumentens krav Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Minst en gång per termin ska rektorn enligt gymnasieförordningen se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen som grund. Intervjuer med elever och lärare visar att utvecklingssamtalet inte genomförs med den individuella studieplanen som grund för samtliga elever. Skolinspektionen bedömer att skolan bör förbättra genomförandet av utvecklingssamtalet så att elevens individuella studieplan alltid används som grund för detta samtal.

6 6 (17) 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Enligt läroplanen uttrycker betyget i vad mån den enskilde eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier. Intervjuer med rektorer och lärare visar att det finns systematiska rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning huvudsakligen inom varje enskilt program. Det finns i de flesta ämnen ett flertal lärare och flera lärare undervisar på mer än ett program. I ämnesgrupperna jämförs betyg och bedömningar. Ofta används medbedömare vid prov och inlämningsuppgifter. I de ämnen som har nationella prov jämförs resultaten vid dessa med elevernas kursbetyg. Det finns dock inget systematiserat samarbete inom ett programområde, mellan program vid de olika enheterna vid Karlstads Hammarö gymnasieskola eller med andra skolor för att kvalitetssäkra betygen. Intervjuer med såväl elever och lärare som rektorer vid olika program visar att de ställer sig mycket tveksamma till huruvida kravnivån vid betygssättning i kurser som är gemensamma. Det framkommer farhågor för såväl för låga som för höga krav. För programmen inom område Naturvetenskap kan detta få till följd att arbetsbelastningen i slutet av vissa kurser inte är rimlig eftersom elever uppfattar att berörda lärare vill få ännu mer och bättre underlag för sin betygssättning. När det gäller elevernas arbetsbelastning berättar både elever, lärare och rektorer att stress är ett problem vid område Naturvetenskap. Skolinspektionen bedömer att det finns utrymme att förbättra skolans arbete för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygsättning. Se också vidare i den för kommunen övergripande rapporten.

7 7 (17) Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. Alla elevers rätt till en likvärdig utbildning är en grundläggande princip i svenskt skolväsende. Förutom i skollagen finns principen också införd i läroplanen, under rubriken Grundläggande värden. Enligt gymnasieförordningen ska betyg sättas på varje avslutad kurs. Definitionen av begreppet kurs och frågan om när en kurs ska anses avslutad så att betyg ska sättas framgår inte av författningarna. I förarbetena finns emellertid på flera ställen en klar anknytning mellan begreppet kurs och undervisningstid. Här framkommer att riksdagens beslut avseende undervisningstid även riktar sig till dem som gör kursplaner eftersom det antal timmar undervisning, som kursen har tilldelats, avgör för dem som utarbetar och fastställer kursplaner vilken kunskapsnivå, som det är rimligt att eleverna ska nå. Vidare framkommer att kursutformningen ger möjligheter att redan från början låta eleverna välja grupper beroende på om de behöver mer eller mindre undervisningstid för att nå målen i kursplanen. Inför betygssättningen i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik ska enligt gymnasieförordningen läraren använda sig av nationellt fastställda prov. Nationellt fastställda prov ska också användas i den avslutande gemensamma karaktärsämneskursen i engelska och matematik. Även i övrigt bör lärarna använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Inspektionen visar dock exempel på att om en elev efter att den lärarledda undervisningen i en kurs har avslutats anses kunna förbättra uppnådda resultat, så bereds han/hon tillfälle till detta genom att förlänga kursen. Detta betyder att betyg inte sätts i anslutning till avslutad kurs. Ett exempel är att cirka 60 elever i grundskolans årskurs 9 varje läsår erbjuds möjligheten att läsa gymnasieskolans kurs matematik A, vilket bekräftas av dokumentstudier samt intervjuer med rektorer, lärare och elever. Eleverna får undervisning av såväl sin ordinarie lärare i matematik vid grundskolan som av matematiklärare vid enheten Tingvalla, område Naturvetenskap. Det är lärarna vid gymnasieskolan som ansvarar för att betyg sätts på avslutad kurs. Inför betygssättningen använder gymnasielärarna nationellt fastställda prov. Intervjuer med lärare och rektorer visar dock att betyg inte sätts i anslutning till avslutad kurs. Undervisande gymnasielärare sätter däremot ett skuggbetyg, dvs. en slags minnesanteckning om vilket betyg eleven fått i kursen matematik A. När eleven är intagen och påbörjar sina studier vid ett program vid Karlstads Hammarö gymnasieskola får eleven välja om han/hon vill ha sitt betyg i matematik A eller ännu en gång läsa kursen innan betyg sätts. Ansvarig för verksamheten är den rektor inom område Naturvetenskap som är placerad vid enhe-

8 8 (17) ten Älvkullen. Ännu ett exempel är att matematikundervisningen vid enheten Älvkullen schemaläggs som Ma AB, Ma BC, Ma CD och Ma DE, vilket bekräftas av såväl intervjuer med lärare och elever som dokument. Detta innebär exempelvis att lärare och elever sparar ett mindre avsnitt i kursen matematik A till slutet av nästkommande termin och att de båda kurserna matematik A och matematik B betygsätts samtidigt, vilket bekräftas av dokumentstudier. Skolinspektionen uppfattar att rektorn och undervisande lärare anser att tiden på detta sätt inte blir en hämmande faktor, utan en elev som av olika orsaker behöver längre tid för att på bästa sätt tillgodogöra sig kunskapsstoffet får möjlighet till detta. Inspektörerna ser nämnda två exempel som ett sätt att kringgå bestämmelserna om att betyg ska sättas i anslutning till avslutad kurs. Enligt inspektörernas mening ger ovan redovisade förarbetsuttalanden stöd för bedömningen att en kurs ska anses vara avslutad när undervisningen har upphört och därmed att betygssättning ska ske i anslutning till denna tidpunkt. Målen i kursplanerna har en koppling till gymnasiepoängen i respektive kurs och betygskriterierna för varje kurs ska i sin tur baseras på de krav som uppställs i kursplanen. Förlängd kurs strider mot de överväganden som ligger bakom principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Likvärdigheten är ett centralt begrepp i svensk lagstiftning. Alla elever ska ges samma möjligheter att nå ett visst betyg, oavsett vilken skola de går i. Dessutom ska elever, som har svårt för enstaka ämne och där eleven således inte kan sägas ha så stora problem med sina studier att denne kan beviljas reducerat program, istället få stöd i sin utbildning. En elev som har uppenbara svårigheter att följa undervisningen kan också gå om en kurs. Skolinspektionen bedömer det som otillfredsställande att elever bereds tillfälle att förlänga kurser. Skolan måste fortsättningsvis sätta betyg på varje avslutad kurs. Elever i gymnasieskolan har enligt gymnasieförordningen rätt att gå igenom prövning i alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet eller om eleven har fått betyget Icke godkänt (IG). Intervjuer med lärare och rektorer visar att det genomförs prövningar på del eller delar av kurs och att eleven därefter kan få minst betyget Godkänt (G), vilket bekräftas av dokumentstudier. Exempel på detta är att det i ett dokument bilagt betygskatalogen framkommer att eleven har lämnat in kompletterande uppgifter samt eleven har lämnat in den sista uppgiften. Skolinspektionen bedömer att prövningar vid skolan fortsättningsvis måste ske på hela kursen. Betygskatalogen ska enligt gymnasieförordningen utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som satts. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Som betyg ska användas någon av följande beteckningar Icke godkänd

9 9 (17) (IG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Mycket väl godkänd (MVG). En elevs betyg ska antecknas i en betygskatalog. Betygen ska finnas samlade för varje enskild elev. Enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog i gymnasieskolan kan betyg inte ändras. Däremot får rektor besluta om att rätta ett betyg enligt 26 förvaltningslagen. Detta innebär att rektor kan rätta ett beslut som myndigheten/skolan fattat och som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens (skolans) eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Bestämmelsen kan inte tillämpas för sådana fel som beror på bristande utredning, felaktig bedömning av fakta eller liknande. Dokumentstudier visar flera exempel på att rättelse av betyg inte sker i enlighet med bestämmelserna. Exempel på detta är att betyg ändrats från VG till MVG därför att slutarbete visar på MVG-nivå samt att efter samråd med tränaren framkom att VG var för låg bedömning. Skolinspektionen bedömer att skolan måste se till att betygskataloger förs på ett rättssäkert sätt. Se vidare i Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för gymnasieskolan (SKOLFS 2007:42). 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. Enligt läroplanen anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Av gymnasieförordningen framgår dessutom att det finns programmål som ska garantera att programmets olika delar hänger samman och bildar en helhet. Dess uppgift är att sätta in kurserna i ett sammanhang och markera att kärn- och karaktärsämnen hänger ihop. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. Kunskapssynen och synen på lärandet i skolan speglar förvisso huvudsakligen dem som uttrycks i läroplanen och kursplanerna men det finns enligt inspektörernas bedömning alltför stora variationer beroende på program, lärare och ämne. Intervjuer och lektionsbesök visar att det finns skillnader i exempelvis elevernas kunskap om såväl läroplanens som programmets och kursplanernas mål. När elever och lärare inte i varje program och kurs gör en gemensam tolk-

10 10 (17) ning av målen i läroplanen, kursplanernas mål eller programmål får eleverna inte ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Vidare uppvisar undervisningen skillnader i samverkan mellan olika ämnen, vilket innebär att samtliga elever inte ges den möjlighet till helhetsperspektiv som ett flertal av programmålen tydligt förordar. Skolinspektionen bedömer att skolan bättre bör följa upp att verksamheten utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Se också vidare i avsnitt om elevernas inflytande över hur deras utbildning utformas och möjligheter till att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar nedan Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och ta ansvar för sina studieresultat förutsätter enligt läroplanen att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Vidare ska läraren enligt läroplanen utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan. Inspektörerna vill i detta sammanhang hänvisa till vad som skrivs ovan om elevernas kunskap om de nationella målen för utbildningen. Det finns för stor skillnad i elevers vetskap om målen beroende på program, ämne och lärare. Det finns därmed också elever som inte vet vad de kan ta ansvar för och ha inflytande över samt om de blir rättvist bedömda. Inspektörerna vill dock framhålla ett program som har kommit längre i sitt arbete mot de nationella målen, nämligen TIME. Intervjuer samt besök i verksamheten visar att eleverna vid detta program överlag har bättre kännedom om såväl kursplanernas mål som programmål. Eleverna kan därmed också bättre koppla det de arbetar med till det de ska lära sig enligt målen. Med koppling till kursplaners mål, vet eleverna vad de ta kan ta ansvar för och ha inflytande över. Inspektörerna noterar också att verksamheten vid TIME är bättre inriktad mot helheter och så kallad infärgning. Exempel på detta är samverkan mellan språk och mer praktiskt inriktade karaktärsämnen. Eleverna kan därmed också bättre koppla det de arbetar med till helheter och se att kärn- och karaktärsämnen hör ihop. Skolinspektionen bedömer därför att skolan bättre bör arbeta för att öka elevernas kännedom om de nationella målen för utbildningen för att därigenom också förbättra elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning,

11 11 (17) oberoende av program, lärare och ämne Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

12 12 (17) 2 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari finns bestämmelserna i två lagar dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i den nya diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det finns inget som hindrar att verksamheten respektive skolan för samman den årliga planen mot kränkande behandling med den likabehandlingsplan, som ska

13 13 (17) upprättas enligt diskrimineringslagen, till ett dokument. Barn och elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen. Under år 2008 har en likabehandlingsplan utarbetats för Karlstads Hammarö gymnasieskola, planen kan dock inte anses motsvara de krav som ställs i skollagen angående plan mot kränkande behandling. Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha en egen plan mot kränkande behandling samt att dessa planer ska innehålla en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Intervjuer med personal och rektorer visar också att eleverna inte deltagit i arbetet med dessa planer. Skolinspektionen bedömer att Karlstads Hammarö gymnasieskola ska ta fram en årlig plan mot kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna och i medverkan av elever. 3 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna.

14 14 (17) Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. Ett specialutformat program ska enligt skollagen i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Den undervisning och verksamhet som ska förekomma för en elev vid genomgång av ett program kallas enligt gymnasieförordningen fullständigt program (2 500 poäng) Vid område Naturvetenskap (enheten Älvkullen) finns programmet TIME som är ett specialutformat program. Intervjuer och dokumentstudier visar att TIME är ett utökat program till följd av poängplaner som gäller när eleverna påbörjar sina studier vid område Naturvetenskap. Programmet omfattar obligatoriskt poäng med möjlighet till ytterligare 350 poäng via valbara kurser. Eleverna vid detta program deltar i kurser som ligger utanför bestämmelserna om ett fullständigt program (2 500 poäng), men detta deltagande är inte frivilligt. Detta är inte i enlighet med bestämmelserna. Däremot är det inget som hindrar att en elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven kan antas kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt på såväl fullständigt som utökat program. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. Styrelsen för utbildningen får enligt gymnasieförordningen besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Kursplaner liksom betygskriterier för lokala kurser ska fastställas av styrelsen för utbildningen. Av en sådan kursplan ska framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått vid kursens slut. Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som enligt kursplanen krävs för att eleven ska få något av betygen Godkänd, Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Lokala kurser kan ha vissa negativa konsekvenser för eleven. En elev som har betyg i en lokal kurs kan inte göra prövning i kursen i en annan kommun. Vida-

15 15 (17) re kan betyg i lokal kurs inte räknas som tilläggskomplettering vid ansökan till högskolan, enligt Verket för Högskoleservice. (Tilläggskompletteringar är betyg i nya kurser som eleven inte har i sitt slutbetyg. Den sökande till högskolan får tillgodoräkna sig betyg från nationella kurser från tilläggskompletteringar om de höjer jämförelsetalet.) Vid område Naturvetenskap finns det ett antal lokala kurser. Inspektörerna har granskat dessa och bedömer att det finns brister i ett flertal av de lokala kursplanerna. Det finns exempelvis lokala kurser där stora delar av innehållet i kurserna kan tillgodoses i nationellt fastställda kursplaner. Exempel på detta är den lokala kursen Judo och självförsvar (IDH1523). Det finns också kurser inom områden som är skolans övergripande ansvar utifrån bland annat läroplanen (Lpf 94). Exempel på detta är kursen Ungdomsinflytande i praktiken (SH1500). Elevdemokrati är ett läroplansövergripande mål och ska således inte utgöra en lokal kurs. Dessutom är det för flera lokala kurser oklart om kurserna är förenliga med de nationellt fastställda programmålen. När innehållet i en lokal kurs ryms inom en eller flera nationella kurser kan eleven tillgodogöra sig dubbel gymnasiepoäng för samma kursinnehåll, poäng från både de nationella och den lokala kursen. Därmed får eleven från område Naturvetenskap vid Karlstads Hammarö gymnasieskola en konkurrensfördel jämfört med elever från andra gymnasieskolor i andra kommuner. Skolinspektionen bedömer att de lokala kurserna vad gäller likhet med nationella kurser och kravnivå måste ses över. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

16 16 (17) 3.2 Personalens utbildning Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

17 17 (17) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. För Karlstads Hammarö gymnasieskola finns en kvalitetsredovisning som uppfyller kraven i förordningen, men som inte kan anses vara ett verktyg i skolans kvalitetsarbete. Underlaget till kvalitetsredovisningen hämtas i rektorsområdenas och i programområdenas redovisningar. Dessa redovisningar är upprättade nära verksamheten, men resultat och analyser i kvalitetsredovisningen redovisas på kommunal nivå och blir därmed inte användbara i utvecklingsarbetet i rektorsområdet. Skolinspektionen bedömer att skolan bör se över hur kvalitetsredovisningen ska upprättas för att fungera som ett verktyg i kvalitetsarbetet. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten Göteborg Thomas Nilsson Agneta Wennberg