Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander är ytterst ansvarig för att planen upprättas samt utvärderas. Samtliga pedagoger på Nallebjörnens förskola är delaktiga i utformningen av dokumentet samt ser till att planen efterlevs och utvärderas. Vår vision På Nallebjörnens förskola ska alla känna sig trygga. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Som pedagoger behöver vi vara lyhörda, känna in varje barn och låta dem komma till tals. Det kan vi göra genom trygghetsvandring och genom att arbeta med barnen i mindre grupper. Barnen ska kunna känna att det som de säger i den vardagliga dialogen är värdefullt. Barnrådet är ett exempel på ett forum där barnens röster ska bli hörda och få en tydlig återkoppling. Ett annat exempel är att vi pedagoger behöver visa ett äkta intresse för det som barnen säger. Vi pedagoger är viktiga förebilder för barnen genom att vi förstärker det positiva som barnen gör. På så sätt skapas ett gott socialt klimat i barngruppen. Lika viktigt är det att som pedagog prata med barnen när konflikter eller kränkande situationer uppstår. Vi visar barnen ett normkritiskt synsätt där alla har lika värde och vad som är ett önskvärt beteende. Ett normkritiskt synsätt är att synliggöra normer, ifrågasätta normer, synliggöra privilegier och granska sin egen position. Vi behöver också göra barnen delaktiga. Ett exempel på detta är att barnen tillsammans med oss pedagoger får skapa regler för hur vi ska vara mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar och vårdnadshavare uppmanas att läsa planen samt komma med förslag och synpunkter. Föräldrarådet finns som en länk mellan föräldrar, vårdnadshavare och förskola. Planen finns tillgänglig på förskolans hemsida. Vi behöver få föräldrarna att förstå att barn kan utsätta varandra för kränkningar och att vi arbetar aktivt med att förhindra kränkningar. Personalens delaktighet

3 Pedagogerna diskuterar och utvecklar planen på utvecklingsdagar och arbetsplatsträffar. Nyanställda och vikarier ska introduceras i planen. Det är viktigt att planen är ett levande dokument som används dagligen. Vi kan även referera till planen i mötet med förälder/vårdnadshavare, till exempel i den dagliga dialogen och/eller vid utvecklingssamtal. Det är viktigt att vi vuxna bemöter varandra på ett respektfullt sätt som vi förmedlar till barnen. Barnen känner av om det finns spänningar i pedagoggruppen. Vi vuxna är förbilder för alla vi möter på förskolan. Förankring av planen I samtal med barnen är pedagogerna viktiga förbilder och där talar vi om vilket förhållningssätt som gäller på vår förskola. Det är ett sätt att göra planen känd för barnen. Alla anställda samt de som nyrekryteras ska ha läst Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling samt ha fått handledning i hur vi aktivt arbetar med den.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi utvärderar kontinuerligt vårt arbete på avdelningen för att minimera antalet kränkningar i barngruppen samt för att få barnen att känna sig trygga. Detta gör vi även för att barnens tillvaro hos oss ska bli så meningsfull som möjligt. Vid behov tar pedagogerna stöd och hjälp av förskolepsykolog/specialpedagog för att ytterligare stärka barngruppen och pedagogerna. Barnens tankar har även kommit fram genom diskussioner på Barnrådet samt den Trygghetsvandring som gjordes under hösten 2015 och våren Där berättar barnen om sina upplevelser av att vistas ute på gården och inne på förskolan. De har svarat på följande frågor: "Vad finns det att göra på gården?", "Var känns det bra/tryggt att vara/leka på gården?", "Var känns det inte bra eller tryggt att vara/leka på gården?", "Vad finns det att göra inne på avdelningen?", "Var känns det bra/tryggt att leka?", Var känns det inte bra/tryggt att vara?" I slutet av läsåret gör varje avdelning en slutlig utvärdering av planen. Två av förskolans pedagoger reviderar planen utifrån dessa utvärderingar. Den reviderade planen ska sedan gå på remiss så att alla ska kunna komma med ytterligare synpunkter. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen och då verksamma pedagoger har varit delaktiga i utvärderingen av planen. Även barnen har gjort en utvärdering, föräldrarådet likaså. Barnrådet har fått mer utrymme än tidigare och vi har nu även diskuterat hur vi ska utveckla arbetet med Barnrådet vidare för att få barnen mer delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Genom att samtliga pedagoger och barn samt även föräldrarådet har deltagit i utvärderingen av förgående års plan har alla varit delaktiga och tillsammans arbetat för att utveckla den ytterligare. Bland annat har detta framkommit: Det är viktigt att det finns rutiner för exempelvis toalettbesök, övergångssituationer, till exempel hur många barn kan vara i hallen samtidigt. Det är viktigt att kontinuerligt ha en självreflektion och diskussion i arbetslaget kring värdegrundsfrågor. Det är viktigt att veta hur vi ska gå tillväga när barn kränker varandra. Det kan till exempel vara hur vi gör med barnen i dessa fall, kontakt med vårdnadshavare samt rutiner för akuta situationer. Vi upplever att Likabehandlingsplanen blivit mer levande det här läsåret då vi haft trygghetsvandring med barnen, barnen har utvärderat planen aktivt genom att de fått titta på bilder från trygghetsvandringen och diskutera utifrån dessa. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi pedagoger utvärderar kontinuerligt arbetet under läsåret och gör en slutlig utvärdering i juni Föräldrars/vårdnadshavares synpunkter och frågor fångas upp i de dagliga samtalen samt under utvecklingssamtal. Vi tar med oss detta i fortsatt planering och utvärdering av verksamheten. Vi lyssnar på vad alla barn säger och försöker tillgodose deras önskemål. Det kan vara att fråga barnen vad de tycker om en aktivitet eller att fånga upp synpunkter från ett barn om något inte känns bra.

5 Barnen gör också en egen utvärdering av Likabehandlingsplanens innehåll genom en trygghetsvandring den 31 oktober och 31 mars. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef Niamh Holden Wiltander

6 Främjande insatser Namn Vi främjar en atmosfär där alla ska känna sig trygga och respekterade. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning På Nallebjörnens förskola ska alla känna sig professionellt bemötta av samtliga pedagoger. Ett professionellt bemötande är att behandla alla med respekt och att inte låta sina personliga värderingar lysa igenom. Det kan också vara att se och bekräfta varje barn och förälder. Vi utvärderar och samtalar regelbundet kring detta på arbetsplatsträffar, utvecklingsdagar samt när situationer uppkommer. Ingen ska utsättas för diskriminerande eller kränkande behandling på grund av etnisk bakgrund, trosuppfattning/religion, kön eller funktionshinder. Vi arbetar med våra fem värdegrundsord Trygghet, Respekt, Social Kompetens, Livsglädje och Kunskap för att genom dessa stärka alla barns självkänsla och uppfattning om att vara en okränkbar individ. Insats Vi uppmärksammar och bemöter dagligen varje barn, förälder och vårdnadshavare så att det blir ett personligt välkomnande och en öppen dialog. Det är viktigt att vara en respektfull och lyhörd pedagog så att vi bemöter varje barn och förälder efter deras behov. Det gör att varje familj känner att de får ett speciellt bemötande. Ett personligt välkomnande kan vara att välkomna barnen med namn. Vi pedagoger ska bemöta varandra och alla som besöker förskolan med hänsyn och respekt. Det här läsåret och kommande läsår kan det komma flyktingbarn till vår förskola. Vi behöver förbereda oss för hur vi ska ta emot dessa barn och deras familjer. Därför behöver vi kompetensutveckling inom detta område för att de ska få ett så bra mottagande som möjligt. Vi behöver förankra Barnkonventionen än mer på förskolan och göra den synlig och levande för alla som vistas på förskolan.

7 Ansvarig Förskolechef och samtliga pedagoger på förskolan. Datum när det ska vara klart 20 juni 2017

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom observation och ständig dialog med varandra, barn, föräldrar och vårdnadshavare kartlägger vi de situationer där kränkande behandling förekommer. Det är oerhört viktigt att vara en förebild och att konsekvent visa vad som är ett normkritiskt synsätt i alla situationer. På samlingen kan vi ha rollspel/drama och samtala kring hur vi är och bör vara mot varandra. Vi diskuterar tillsammans med barnen direkt när incidenter har skett. Vi är extra uppmärksamma på situationer där kränkningar kan uppstå. Det kan t ex vara i övergångssituationer när vi byter från en aktivitet till en annan. Exempelvis kan det vara att gå in från gården, klä av sig i hallen för att sedan gå in på avdelningen. Det är trångt i hallen och det blir oroligt för de barn som behöver stöd och struktur. På vissa avdelningar kan hallen vara svår att överblicka och det gäller att vara medveten om det och fördela sig som pedagog så att det alltid finns en pedagog närvarande där. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen I den dagliga kontakten samt vid utvecklingssamtal får både föräldrar, vårdnadshavare och pedagoger möjlighet att prata och få information om i vilka situationer kränkningar kan förekomma. Barnen ska kunna känna tillit till pedagogerna för att kunna berätta om kränkande handlingar. Barnen har involverats i kartläggningen genom trygghetsvandring samt genom Barnråd. Det som framkommer av barnens utvärdering/kartläggning är bland annat att det alltid ska finnas närvarande och aktiva vuxna i rum och lek för att till exempel hjälpa till med regler och turtagning. Exempelvis kan det hända konflikter i rutschkanan och i buskarna på gården samt vid av- och påklädning och det kan även kännas tryggt med en vuxen som följer med in i rummet. Det är även betydelsefullt med bra och tydliga rutiner. Det framkommer också att det är viktigt att vi pedagoger fortsätter att fördela oss mellan rummen på avdelningen samt på de olika gårdarna. Vi ser att det är viktigt att göra utemiljön aktiv och levande för barnen samt att erbjuda planerade aktiviteter ute för barnen. En fråga från föräldrarådet är hur vi arbetar med barn som har andra språk. Om flera barn talar ett annat språk och exkluderar andra svensktalande barn. Hur hanterar vi det? Den frågan behöver vi diskutera. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna diskuterar kartläggning på arbetsplatsträffar och i arbetslagen. Kartläggningsarbetet är en del av arbetsrutinerna. Dessutom pågår en ständig diskussion i arbetslagen om hur vi förebygger kränkande handlingar för vi behöver hela tiden ha en aktiv dialog kring det. Resultat och analys De pedagoger som minimerat övergångssituationerna upplever att det blivit lugnare i barngruppen. Utrymmet på avdelningarna används mer effektivt på så sätt att alla rum utnyttjas och att pedagogerna fördelar sig i de olika rummen. Tanken med detta är att det alltid ska finnas en pedagog närvarande med barnen för att förhindra att kränkande behandlingar sker. Det ska finnas vuxna som

9 ständigt är närvararande och aktiva i barnens aktiviteter under hela dagen. Vi behöver även ha ett alternativt och varierat material som lockar till en stimulerande och utvecklande lek på gården. Det är värdefullt att ha en planerad verksamhet i mindre grupper samt tvärgrupper mellan avdelningarna. Vi arbetar också aktivt med att alla har lika värde. Förra läsåret började vi med att pedagogerna byter avdelning med varandra för en dag. Syftet med detta är att vi ska få förståelse för varandras arbete samt att barnen ska lära känna alla pedagoger på förskolan. Det skapar trygghet. Det här läsåret gör vår organisation att vi behöver samarbeta än mer mellan avdelningarna. Det medför att barn och pedagoger på förskolan lär känna varandra i större utsträckning. Det ger en trygghet för både barn och föräldrar och det är även en del av vår professionalitet.

10 Förebyggande åtgärder Namn Närvarande, delaktiga och observanta pedagoger. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Genom att vi blir mer närvarande, delaktiga och observanta kan vi minimera risken för situationer där kränkande behandling kan uppstå. Är vi observanta och närvarande kan vi även anpassa miljön efter barngruppens behov och förutsättningar. Åtgärd Vi ska vara aktiva på gårdarna under utevistelser. Vi ska observera vad barnen leker med och vad de säger. Inte låta barnen leka ensamma i ett rum eller finnas inom hörhåll om vi upplever att barnens lek fungerar. Vi sprider ut oss på de ytor där barnen vistas för att finnas nära/vara bland barnen och förebygga kränkningar. En kränkning kan exempelvis vara att utesluta någon ur leken, att skratta åt någon som gör sig illa eller att ta en leksak från någon. Vi ska kunna bryta en lek som håller på att gå överstyr, eller hjälpa en lek att komma vidare. Vara stöd för den som vill in i leken. Det ska finnas en närvarande vuxen i skötrummet/badrummet samt även i hallen vid av- och påklädning. Vi ska ha ett alternativt och tilltalande material ute på gården som lockar till en stimulerande och utvecklande lek, där även pedagogerna är närvarande och aktiva. "Lyfta" barnen varje dag, dvs ge dem mycket beröm och visa deras värde, till exempel när de hjälper varandra. Den positiva förstärkningen, att ge barnen beröm, är viktig för ge barnen tilltro till sin egen förmåga och till sig själva. Goda handlingar skapar också ett positivt klimat. Pedagogerna ska delta i kompetensutveckling om kränkande behandling och barns lika värde. Det kan till exempel vara föreläsningar och litteratur inom området. Motivera åtgärd Gården kan ibland vara svår att överblicka. Det finns buskar och andra undanskymda platser där kränkningar kan ske. Det är viktigt att cirkulera på gården för att visa att vi vuxna är närvarande och intresserade av barnen och deras lek. Genom att observera vad barnen leker kan vi gå in och hjälpa/stötta/aktivt ingripa om en kränkning uppstår. Om vi ska hjälpa en lek att komma vidare kan vi tillföra nytt material, till exempel hämta fler koppar eller att få barnen att stanna upp i sin lek och tänka efter: "Vill han eller hon att jag gör så?" eller se till att fler barn får plats i leken. Det är viktigt att hjälpa de barn som är utanför att komma in i leken. Exempelvis kan vi initiera en lek där en vuxen är med för att få barn att komma in i leken. Vid platser som i hall eller i skötrum/badrum blir det lätt köer och lite bråkigt och knuffigt. Vi märker att konflikterna minimeras med en närvarande vuxen i dessa rum. Att ha två barngrupper på gården samtidigt blir lätt rörigt. Vi vill därför ha ett alternativt och tilltalande material på gården med en närvarande vuxen. Det lockar till andra lekar. Att dela barnen i mindre grupper gör att det blir lugnare och att

11 konflikterna minimeras. I en liten grupp får också barnen lättare att komma till tals. Ansvarig Samtliga pedagoger på förskolan Datum när det ska vara klart Namn Genus Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vårt mål är att både miljö och material ska vara utifrån barnens intresse och våra projekt samt könsneutralt. Vi arbetar aktivt för att visa att alla har lika värde. Vi vill heller inte förstärka tillskrivna könsmönster. Vi gör inte skillnad på kön eller sexuell läggning utan vi utgår från barnens behov och intressen. Åtgärd Vi behöver se över allt material i förskolan, även böcker. Vi behöver ha en aktiv diskussion på arbetsplatsen om vilket material vi erbjuder och vad det ger för signaler. Vi vill erbjuda ett genomtänkt och varierat material som lockar och utmanar barnens lärande och utveckling oavsett kön. Vår utgångspunkt är att alla barn har lika värde. Varje barn som kommer till förskolan ska få samma engagemang i välkomnandet. Det är viktigt att visa att det finns olika typer av familjekonstellationer, exempelvis genom att läsa litteratur om det och för barnen, prata med barnen om att familjer kan se olika ut. Vi behöver synliggöra mångfald och olikheter. Det kan exempelvis göras med konkret material, till exempel dockor som ser olika ut. Under läsåret 2015/2016 har pedagogerna på förskolan deltagit i kompetensutveckling i genusfrågor med tillhörande arbetsmaterial. Motivera åtgärd Det är viktigt att vi har en genomtänkt strategi för hur vi bemöter barnen och hur vi arbetar med genusfrågor. På så sätt visar vi att alla har ett lika värde oavsett kön. Vi behöver ha en aktiv diskussion kring förhållningssätt, miljö och material. Alla som arbetar på förskolan behöver gå igenom det material som finns och vi behöver tillföra nytt och ändamålsenligt material. Ansvarig

12 Alla som arbetar på förskolan. Datum när det ska vara klart

13 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Det är allas ansvar att arbeta för ökad trygghet och ett positivt klimat där ingen blir trakasserad eller kränkt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla pedagoger håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det ska alltid finnas minst en pedagog i närheten av barnen. Pedagogerna håller en tät dialog med föräldrarna om det är något särskilt kring kränkande behandling som bör observeras. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar vänder sig i första hand till pedagogerna på respektive avdelning: Lilla Björn Paddington Nalle Puh Bamse Baloo Om svårare situation uppstår och behov finns är det förskolechef Niamh Holden Wiltander , som är ytterst ansvarig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Pedagoger som uppmärksammar vad som skett har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkning. 2. Kartlägg ärendet med berörda parter. Vidta lämpliga åtgärder så som att kontakta berörda föräldrar, samtal med förskolechef, övriga barn med flera. Följ upp händelsen inom en till två veckor och dokumentera de åtgärder som genomförts. 3. Skulle kränkningen fortsätta är det pedagogen som tillsammans med föräldrar och förskolechef som ansvarar för att åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Pedagoger som uppmärksammar vad som skett har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkning. 2. Kartlägg ärendet med berörda parter och förskolechef. Vidta lämpliga åtgärder, samtal med förskolechef och informera föräldrarna om händelsen, följa upp händelsen inom 1-2 veckor och dokumentera de åtgärder som genomförts. 3. Skulle kränkningen fortsätta är det pedagogen som tillsammans med föräldrar och förskolechef som ansvarar för att åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen. Rutiner för uppföljning När situationer uppstår utreds och åtgärdas det omgående enligt ovanstående rutin. Förskolechefen ansvarar för att uppföljning genomförs.

14 Rutiner för dokumentation Vi dokumenterar händelsen, åtgärd samt uppföljning som sparas i en pärm som förvaras inlåst. Dokumentationen görs löpande under ärendets gång. Berörda pedagoger och förskolechef ansvarar för att dokumentation sker. Ansvarsförhållande Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att rapportera incidenter till huvudman. Alla pedagoger på förskolan har ansvar för att arbeta efter planens riktlinjer. Alla pedagoger har ansvar för att genomföra värdegrundsarbetet i barngrupperna. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen utvärderas och analyseras årligen tillsammans med pedagogerna.