Uppföljning av samordningsförbundens insatser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av samordningsförbundens insatser"

Transkript

1 1 (41) Uppföljning av samordningsförbundens insatser Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2016

2 2 (41) Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 6 3 Antal samordningsförbund och kommuner 8 4 Uppföljning och utvärdering av den finansiella samordningen Nationell uppföljning i praktiken Sammanfattande iakttagelser 12 5 Insatser som samordningsförbunden finansierar Individinriktade insatser Strukturövergripande insatser Insatser som prioriterat långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning Sammanfattande iakttagelser 18 6 Deltagare samt resultat efter genomförd insats Deltagare i individinsatser finansierade av samordningsförbund Beskrivning av deltagare utifrån kön, ålder, utbildning och försörjningskälla Resultat efter genomförd insats Sammanfattande iakttagelser 26 7 Ekonomisk redovisning Statens medelstilldelning till den finansiella samordningen Medelstilldelning, egna sparade medel samt ESF-medel Revisionsrapporter Sammanfattande iakttagelser 30 8 Nationella rådet de nationella aktörernas stöd Utveckling och stöd under Avslutande diskussion 31 Bilaga 1 Samordningsförbund Bilaga 2 Deltagare registrerade med personuppgifter 40

3 3 (41) 1 Sammanfattning Den finansiella samordningen genom samordningsförbund är en frivillig form av lokal samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting. Vid slutet av 2016 fanns det 82 samordningsförbund som innefattade 247 av Sveriges 290 kommuner. För 2016 avsatte staten totalt 339 miljoner kronor till den finansiella samordningen genom samordningsförbund. Utöver statens medelstilldelning tillförs samordningsförbunden lika mycket från kommuner och landsting som är med och bildar förbund. Kommun/kommuner och landsting som är medlemmar bidrar med en fjärdedel per part. Såväl individinriktade som strukturövergripande insatser finansieras Samordningsförbunden finansierar både individinriktade och strukturövergripande insatser. De individinriktade insatserna syftar till att hjälpa personer med komplex problematik att återgå till eller komma in på arbetsmarknaden. De strukturövergripande insatserna vänder sig främst till myndighetspersonal och arbetsgivare för att utbilda kring olika målgruppers behov och för att främja och utveckla samverkan. Under 2016 har samordningsförbunden finansierat totalt olika insatser, 54 procent var individinriktade och 46 procent var strukturövergripande. Antal deltagare i de individinriktade insatserna Totalt har personer deltagit i de individinriktade insatserna. Av dem registrerades deltagare med personuppgifter 1 och det är för dessa som resultat kan redovisas deltagare registrerades anonymt 3 och deltagare är registrerade i volyminsatser där det inte bedömts relevant att efterfråga personuppgifter. Av deltagarna är 53 procent kvinnor och 47 procent män. Fler i arbete eller studier efter genomförd insats Under året har deltagare avslutat en insats, 55 procent kvinnor och 45 procent män. 13 procent av alla deltagare arbetade eller studerade i någon omfattning före insatsstart. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade 33 procent i någon omfattning. Även omfattningen av arbete eller studier, relaterat till procent av heltid ökade, från 72 till 84 procent. Resultatet skiljer sig mellan kvinnor och män. 1 Deltagaren måste lämna samtycke för att registrering med personuppgifter ska kunna göras. 2 Resultaten är en ögonblicksbild direkt efter att en deltagare har avslutat en insats och säger ingenting om hållbarheten över tid. 3 Deltagare som har skyddad identitet registreras alltid anonymt, så även deltagare som inte lämnar samtycke. Uppgift om det är en kvinna eller man registreras även för anonyma deltagare.

4 Av kvinnorna arbetade eller studerade 14 procent i någon omfattning före insatsstart. Direkt efter avslutad insats ökade den siffran till 30 procent. Omfattningen av arbete eller studier, relaterat till procent av heltid, ökade från 67 till 80 procent. Bland männen arbetade eller studerade 13 procent i någon omfattning före insatsstart. Direkt efter avslutad insats ökade den siffran till 37 procent. Omfattningen av arbete eller studier, relaterat till procent av heltid, ökade från 77 till 88 procent. Behovet av offentlig försörjning minskar Resultatet visar att deltagare som har genomgått en insats i högre grad försörjer sig utan offentligt stöd 4 än vad som var fallet vid insatsstart. Det gäller för både kvinnor och män men i något olika utsträckning. Totalt ökar andelen som inte har offentligt stöd från 10 till 20 procent. För kvinnor är ökningen från 8 till 17 procent och för männen från 12 till 25 procent. Den vanligaste försörjningen för både kvinnor och män före insatsstart är försörjningsstöd och det är också den försörjning som minskar mest efter avslutad insats. Totalt minskar försörjningsstödet med 12 procentenheter, för kvinnorna med 9 och för männen med 14 procentenheter. Den näst vanligaste försörjningen för kvinnorna är sjuk- eller rehabiliteringspenning och för männen aktivitetsstöd. Även här visar resultaten på minskat behov. Försörjningar som ökat efter avslutad insats är studiestöd eller studiemedel (både kvinnor och män), aktivitetsersättning (kvinnor) och annan offentlig försörjning (kvinnor). Andelen med sjukersättning är oförändrad (både kvinnor och män). Flera avslutningsanledningar som visar fortsatt aktivitet Totalt 15 procent av deltagarna är registrerade som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen direkt efter avslutad insats, 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen. Ett annat resultat är att deltagaren fortsätter med annan rehabilitering efter avslutad insats. Så är fallet för 34 procent av alla deltagare, 37 procent av kvinnorna och 31 procent av männen. Så ser Försäkringskassan på resultatet Deltagarna i de Finsamfinansierade insatserna har generellt sett en låg utbildningsnivå och komplex problembild samt har behövt olika former av offentlig försörjning under mer eller mindre lång tid före insatsstart. Resultatet för andel deltagare som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats är så gott som detsamma år från år vilket talar för att insatserna leder till en positiv utveckling för deltagarna. Under 2017 kommer regelbundna samkörningar av data ur SUS och socialförsäkringsregistren att ge kompletterande information om hållbarheten över tid. 4 (41) 4 Med offentlig försörjning menas att man får ersättning från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen eller arbetslöshetskassa.

5 Regeringsuppdrag om långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning Under 2016 har Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen haft regeringsuppdraget att verka för att det genom samordningsförbunden vidtogs förstärkta och samordnade rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning 5. Det finns ingen definition av långtidssjukskrivna i regeringsuppdraget och de resultat som redovisas i rapporten gäller alla deltagare med sjuk- eller rehabiliteringspenning oavsett sjukskrivningens längd före insatsstart. Under 2016 deltog personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning i Finsamfinansierade insatser. Det är 25 procent fler än under samordningsförbund har finansierat insatser där långtidssjukskrivna har varit prioriterade deltagare. Aktivitetsersättning kan beviljas dels på grund av nedsatt arbetsförmåga och dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Det är främst unga personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som blir aktuella för en Finsamfinansierad insats. Under 2016 deltog unga med aktivitetsersättning vilket är 4 procent fler än Andelen unga med aktivitetsersättning som har fått ta del av en Finsamfinansierad insats är dock i stort sett oförändrad jämfört med 2015 eftersom antalet unga med aktivitetsersättning har ökat samtidigt. 27 samordningsförbund har finansierat insatser där unga med aktivitetsersättning har varit prioriterade deltagare. Strukturövergripande insatser för myndighetspersonal och arbetsgivare Samordningsförbunden finansierar strukturövergripande insatser för att stärka samverkan mellan myndigheterna och för att öka kunskapen om olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Förbunden hade budgeterat att nå drygt deltagare med information, dialog, frukostmöten, utbildning med mera. Det verkliga antalet blev dock drygt deltaganden. 5 (41) 5 Uppdraget ska redovisas till regeringen i maj Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2015.

6 2 Inledning Samhällets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen för olika myndigheters ansvar, uppgifter och regelsystem. Myndigheterna blir specialister inom sina områden och kan var för sig ge en god och effektiv service till medborgarna. Men specialistkompetens kan också medföra att de olika aktörerna har svårt att se hur det egna arbetet hänger ihop med andras. Bristen på helhetssyn kan leda till att individer med behov av stöd från flera aktörer hamnar i rundgång och i värsta fall får stöd som är kontraproduktivt. I många fall behöver individen insatser och stöd från flera myndigheter samtidigt för att rehabiliteringen ska bli framgångsrik. Beroende på förutsättningar och ambitioner kan dock formerna för myndighetssamverkan vara olika etablerade och se olika ut i landet. Lagen om finansiell samordning 8, fortsättningsvis kallad Finsamlagen, är en följd av den komplexitet som beskrivits i stycket ovan. Lagen trädde i kraft 1 januari 2004 och gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting att lokalt bilda samordningsförbund. Ett samordningsförbund är ett fristående organ, en egen juridisk person, som kan finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser. Varje samordningsförbund har en styrelse som beslutar om mål och riktlinjer för förbundets arbete samt hur den egna budgeten ska användas. Styrelsen utses av förbundsmedlemmarna 9. När Finsamlagen utformades bedömdes nära 5 procent av befolkningen i arbetsför ålder vara i behov av omfattande stöd från flera aktörer för att kunna arbeta 10. Sedan lagen trädde i kraft har regeringen årligen tilldelat statliga medel för att förbättra förutsättningarna för myndigheter att tillsammans identifiera och tillgodose individers behov av samordnat stöd. År 2016 uppgick den statliga medelstilldelningen till 339 miljoner kronor vilket är hälften av resurserna som tilldelas samordningsförbunden. Landsting och kommun/kommuner bidrar med var sin fjärdedel. Regeringen har ett stående uppdrag till Försäkringskassan att årligen redovisa de insatser som samordningsförbunden har finansierat, vilka målgrupper som har fått del av insatserna och vilka resultat som har uppnåtts. I den här rapporten redovisas den verksamhet som samordningsförbunden har finansierat under (41) 8 Lag (2013:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 9 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun/kommuner och landsting. 10 Prop 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

7 Rapporten är disponerad enligt följande: - I avsnitt 3 beskrivs utvecklingen av antal samordningsförbund och ingående kommuner. - I avsnitt 4 redovisas de krav som finns på uppföljning och utvärdering samt hur den nationella uppföljningen går till. - I avsnitt 5 redovisas de insatser som samordningsförbunden har finansierat och till vem insatserna vänder sig. - I avsnitt 6 beskrivs deltagarna i de individinriktade insatserna och de resultat som kan avläsas efter deltagande i en insats. - I avsnitt 7 finns ekonomisk information som rör den statliga medelstilldelningen, förbundens egna kapital och medel med anledning av samordningsförbundens engagemang i ESF-projekt. - I avsnitt 8 berättas om Nationella rådet som är de nationella aktörernas stöd till samordningsförbunden. - I avsnitt 9 finns en avslutande diskussion om de resultat som har redovisats och möjliga utvecklingsområden. 7 (41)

8 3 Antal samordningsförbund och kommuner Samordningsförbunden varierar i storlek, från enkommunsförbund till förbund som omfattar samtliga kommuner i ett län. En förteckning över samordningsförbunden finns i bilaga 1. Trots att antalet kommuner som ingår i samordningsförbund stadigt ökar följer utvecklingen av antal förbund ett annat mönster. Det finns två anledningar till detta, dels att nytillkommande kommuner väljer att ansluta sig till redan befintliga förbund och dels att samordningsförbund slås ihop till större förbund. Diagram 1. Utvecklingen av antalet samordningsförbund och deltagande kommuner (41) Källa: Försäkringskassan Mot slutet av 2016 fanns det 82 samordningsförbund som innefattade 247 av Sveriges 290 kommuner. Det är två förbund fler än i slutet av Tre nya förbund har tillkommit under året och en sammanslagning har skett. De nya förbunden är; Samordningsförbundet Stockholms stad, Samordningsförbundet Ånge och Samordningsförbundet Öckerö. Samordningsförbunden Välfärd i Nacka samt Värmdö har tillsammans bildat Samordningsförbundet VärNa. Ytterligare tre kommuner har anslutit sig till två befintliga förbund, kommunerna Nordmaling och Vindeln till samordningsförbundet Umeåregionen och Tingsryds kommun till Samordningsförbundet Värend.

9 9 (41) Figur 1. Samordningsförbundens spridning över landet Samordningsförbundens spridning över landet framgår av kartan. De största luckorna finns i Norrland och i Stockholmsregionen. Under 2017 förväntas ytterligare åtta kommuner ingå i samordningsförbund. Planering pågår för start av ett nytt förbund i Stockholm län och därutöver kommer nya kommuner att ansluta sig till redan befintliga förbund på olika håll i landet. Nationella rådet 11 verkar för att alla kommuner ingår i samordningsförbund eftersom det ökar möjligheterna att medborgare som har behov av stöd kan få motsvarande och samordnade rehabiliteringsinsatser. 11 Se avsnitt 8, Nationella rådet de nationella aktörernas stöd.

10 4 Uppföljning och utvärdering av den finansiella samordningen Det finns krav på uppföljning och utvärdering av den verksamhet som samordningsförbunden finansierar. Enligt prop. 2002/03:132 Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, ska detta ske kontinuerligt. Samordningsförbunden har ett uttalat lokalt ansvar att följa upp och utvärdera den verksamhet de finansierar och nationell uppföljning sker främst i samband med Försäkringskassans återrapportering till regeringen. Det pågår också kontinuerligt nationella insatser för att uppmärksamma resultaten av förbundens verksamhet, till exempel när Nationella rådet och dess arbetsgrupp möter förbunden i olika sammanhang. Internt uppmärksammar Försäkringskassan förbundens verksamhet vid regionala träffar med medarbetare som har roller kopplat till förbunden (lokala chefer, medlemsrepresentanter, styrelseledamöter och deltagare i beredningsgrupper). Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har för 2017 fått ett regeringsuppdrag att utvärdera Finsam. Planeringen och genomförandet av utvärderingen ska ske i samråd med Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet samt i samråd med Nationella rådet för finansiell samordning. 10 (41) 4.1 Nationell uppföljning i praktiken SUS uppföljningssystem för finansiell samordning All uppföljning av samordningsförbundens verksamhet sker genom SUS (Sektorsövergripande system för Uppföljning av Samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). SUS är ett riksomfattande system för både lokal uppföljning hos samordningsförbunden och samlad nationell resultatredovisning av de insatser som finansieras genom ramanslaget "Bidrag för sjukskrivningsprocessen". Respektive förbund registrerar vilka samverkansmedel de har, vilka insatser som finansieras samt hur det går för deltagarna i insatserna. För registrering med personuppgifter krävs att deltagaren lämnar sitt samtycke. Försäkringskassan och övriga parter i Nationella rådet betonar vikten av att så många deltagare som möjligt registreras med personuppgifter. På så sätt är det möjligt att jämföra deltagarens status före och efter den Finsamfinansierade insatsen. Deltagare som inte lämnar samtycke registreras anonymt och registreras då enbart som antal nya kvinnor och män som kommit till insatsen under året. Deltagare med skyddad identitet registreras alltid anonymt. Det finns också möjlighet att registrera deltagare med endast uppgift om antal i så kallade volyminsatser. Som exempel kan det röra sig om konsultativa eller kartläggande insatser där det inte har bedömts relevant att fråga deltagaren om personuppgifter. Några deltagare registreras flera gånger i SUS. I vissa fall beror det på att en deltagare har behov av olika Finsamfinansierade insatser parallellt eller i anslutning till varandra om en

11 insats inte innefattar alla delar i en rehabilitering. I andra fall beror det på att deltagaren av någon anledning avbryter en insats men sedan kommer tillbaka. SUS är inget ekonomisystem i egentlig mening men det är genom SUS det nationellt går att följa hur förbunden budgeterar kostnader för olika insatser och administration samt hur utfallet blir. Förbundens eget kapital ska registreras in parallellt med uppgifterna om de olika förbundsmedlemmarnas bidrag. Försäkringskassan skickar varje år ut information till samordningsförbunden och internt inom myndigheten om vilka datum som data ur SUS kommer att hämtas till den årliga återrapporteringen till regeringen 12. Möjliga felkällor Det finns osäkerhet kring kvaliteten på SUS-data bland annat med anledning av eftersläpning eller till och med avsaknad av registreringar samt begreppsproblematik. Lokala variationer förekommer och resultaten i denna rapport ska ses mot bakgrund av detta. SUS har å ena sidan en potential att vara ett trovärdigt statistiksystem för den omfattande verksamhet som samordningsförbunden finansierar med medel från såväl staten som kommuner och landsting. Å andra sidan innebär manuella registreringar att statistiken har brister kopplat till hur systemet används. Den bild som statistiken visar av förbundens verksamhet med insatser och deltagare i insatserna är, trots de kända bristerna, relativt samstämmig över åren. Försäkringskassan bedömer därför att uppgifterna totalt sett ger en god bild av hur medel avsatta för finansiell samordning har använts. Som vi skrivit ovan är SUS inget ekonomisystem för förbunden i egentlig mening men det är det enda sättet vi på nationell nivå kan få en bild av hur förbunden använder tilldelade medel. Kvaliteten för registreringar om budget, utfall och eget kapital är ett förbättringsområde och ingår i utvecklingsarbetet som beskrivs i stycket nedan. Pågående utvecklingsarbete Under 2016 inledde Försäkringskassan ett arbete som innebär fler satsningar på förvaltning och utveckling av SUS samt insamling av data. Syftet är bland annat att underlätta för användare att få behörighet, skapa en mer enhetlig registrering och att öka förståelsen för betydelsen av att registrera deltagare och ekonomiska data. Arbetet kommer att resultera i ett antal delleveranser varav stöd för enhetlig registrering är prioriterad. Att möjliggöra samkörning med andra statistikuppgifter i socialförsäkringssystemet finns också med bland de första leverensarna. 11 (41) 12 Meddelandet om hämtningsdatum för data till föreliggande rapport skickades ut Rapporten bygger på uppgifter som var registrerade 11 januari 2017 (verksamhet) och 25 januari 2017 (ekonomi).

12 När den statliga medelstilldelningen för 2017 beslutades i november 2016 återstod cirka sex miljoner kronor som kommuner och landsting inte haft möjlighet eller vilja att matcha. Försäkringskassan inledde då en diskussion med Arbetsförmedlingen, Nationella rådet och Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) om att ta dessa medel i anspråk för att finansiera SUS-stödjare hos förbunden. Tanken är att förbund går samman i regionala kluster och anställer en gemensam SUS-stödjare. Västra Götalandsregionen har under flera års tid tillämpat arbetssättet med gott resultat. För att undanröja de brister vi ser är det nödvändigt att Försäkringskassan tillsammans med övriga parter i Nationella rådet och samordningsförbunden arbetar parallellt med kvalitetshöjande åtgärder. Ögonblicksbild kontra effekter på sikt Statistiken från SUS om resultatet för deltagare som har genomgått en insats är en ögonblicksbild direkt efter avslutad insats och säger ingenting om hållbarheten över tid. Effekter på längre sikt är en återkommande fråga och från och med våren 2017 kommer Försäkringskassan regelbundet att samköra SUS-data med uppgifter från Försäkringskassans statistiksystem MIDAS (41) 4.2 Sammanfattande iakttagelser Återrapporteringen bygger så gott som uteslutande på de uppgifter om budget, insatser och deltagare som samordningsförbunden har registrerat i SUS. Eftersläpningar och underrapportering av data samt begreppsproblematik innebär att det finns ett mörkertal kring samordningsförbundens hela verksamhet. Den bild som statistiken visar för insatser och deltagare i insatserna är dock relativt samstämmig över åren vilket talar för att uppgifterna totalt sett ger en god bild av förbundens verksamhet. Det påbörjade utvecklingsarbetet för att förbättra SUS-data har avgörande betydelse för att Försäkringskassan i framtiden ska kunna uttala sig om förbundens verksamhet med större säkerhet. 13 MIDAS (mikrodatabas för analys av sjukförsäkringen) innehåller uppgift om alla utbetalningar som har gjorts.

13 13 (41) 5 Insatser som samordningsförbunden finansierar Till vem vänder sig insatserna I förbundens uppdrag ingår att finansiera både individinriktade och strukturövergripande insatser varav de senare vänder sig till myndighetspersonal och arbetsgivare. De båda insatsinriktningarna beskrivs närmare i avsnitt 5.1 och 5.2. När det gäller de individinriktade insatserna står det i propositionen om finansiell samordning 14 att målgruppen för samordnade rehabiliteringsinsatser inkluderar personer med psykiska eller fysiska besvär såväl som personer med sociala och arbetsmarknadsrelaterade behov. Målgrupperna kan därför vara försäkrade, arbetssökande, brukare eller patienter, från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen eller hälso- och sjukvården. Behovet av stöd beror ofta på olika former av långvarig, komplex och sammansatt problematik såsom funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, sociala problem eller behov av särskilda insatser på grund av arbetslöshet. Särskilt uppdrag om långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning Under 2016 har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen haft ett särskilt uppdrag att verka för att det genom samordningsförbunden vidtas förstärkta och samordnade rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning 15. I regleringsbrevsuppdraget anges ingen definition av långtidssjukskrivna. Det är lokala behovsanalyser som ligger till grund för vilka sjukskrivna personer som har fått ta del av samordnade insatser. De resultat som redovisas i rapporten för deltagare som haft sjuk- eller rehabiliteringspenning vid insatsstart gäller oavsett sjukskrivningens längd. Aktivitetsersättning kan beviljas i två former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Det är främst personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som blir aktuella för en Finsamfinansierad insats. Men även de med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång kan få utökat stöd under skoltiden. De som har aktivitetsersättning har olika behov och det är utifrån dessa behov som insatser kan och ska planeras. 14 Prop.2002/03:132, Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. 15 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försäkringskassan.

14 Fördelningen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser Uppgifter ur uppföljningssystemet SUS visar att samordningsförbunden registrerat totalt olika insatser under Den övervägande delen, 54 procent, är individinriktade insatser och 46 procent är strukturövergripande insatser. Antalet registrerade insatser har ökat med 14 procent jämfört med Tabellen nedan visar fördelningen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser under de senast fem åren. Tabell 1. Fördelningen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser över tid Antal individinriktade insatser Antal strukturövergripande insatser Andel individinriktade insatser Andel strukturövergripande insatser % 35% % 36% % 41% % 43% % 46% Sett till kostnadsfördelningen mellan de båda insatsinriktningarna har andelen kronor som lagts på individinriktade insatser varit 85 procent under både 2014 och Eftersläpning i den ekonomiska registreringen för 2016 innebär att uppgifterna om kostnadsfördelningen för det senaste året är osäker. Det ytterst preliminära utfallet som går att avläsa är att 82 procent av totalt budgeterade insatskostnader avser individinriktade insatser och 18 procent avser strukturövergripande insatser. 5.1 Individinriktade insatser De individinriktade insatserna syftar till att deltagaren ska förbättra sin arbetsförmåga. Insatserna kan vara arbetslivsinriktade, aktiverande och motiverande, behandlande eller förebyggande. Majoriteten av insatserna som finansieras av samordningsförbunden är rehabilitering för arbete eller utbildning. Näst vanligast är förberedande insatser. Lagstiftningen möjliggör att samordningsförbunden även finansierar förebyggande insatser men dessa utgör en låg andel av det totala antalet insatser. 80 förbund 17 har registrerat sammanlagt 615 individinriktade insatser under Totalt är deltagare registrerade i de 615 insatserna varav deltagare är registrerade med personuppgifter. Det är de sist nämnda vi kan följa och avläsa resultat för. 14 (41) 16 Det finns lokala variationer i hur insatser registreras och en insats kan innebära antingen en hel insats eller en del av en mer omfattande insats. De lokala behoven krockar här i någon mån med det nationella perspektivet. 17 Uppgift om insatser saknas för två förbund som har startat under 2016, Samordningsförbundet Ånge och Samordningsförbundet Öckerö.

15 I bilaga 2 finns en tabell som visar antal deltagare totalt samt uppdelat på kvinnor och män som är registrerade med personuppgifter per inriktning. Tabell 2. Antal och andel insatser per insatsinriktning 15 (41) Rehabilitering för arbete/utbildning Förberedande insasts Kartläggning av individer Förebyggande insats Annan inriktning Totalt Antal insatser Andel av totalt antal insatser 54% 23% 12% 7% 5% 100% Beskrivning av de individinriktade insatserna: Rehabilitering för arbete/utbildning syftar till att individen ska börja eller fortsätta arbeta eller studera. 54 procent av insatserna har haft denna inriktning och drygt deltagare har registrerats in. Exempel på innehåll: individuell coachning eller handledning, gruppaktiviteter, friskvård, arbetsträning, arbetsprövning eller arbetspraktik utifrån individens behov i syfte att förbättra hens funktions- och/eller arbetsförmåga. Här finns också insatser där personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning får hjälp av utbildade SE-coacher genom metoden Supported Employment. Förberedande insatser syftar till att förbereda individen för att kunna ta ett nästa steg i återgången till arbete. 23 procent av insatserna har haft denna inriktning och drygt deltagare har registrerats in. Exempel på innehåll: aktiverande hälsostimulerande verksamhet som inkluderar motion och sociala aktiviteter enskilt eller i grupp. Insatserna kan också innehålla inslag av arbetsträning för att rusta deltagaren till mer arbetsinriktad rehabilitering. Kartläggning av individer syftar till att identifiera det individuella behovet av fortsatt stöd. 12 procent av insatserna har haft denna inriktning och knappt 800 deltagare har registrerats in. Exempel på innehåll: fördjupade kartläggningar för att identifiera stödbehov och förutsättningar att komma vidare. Kartläggningen kan resultera i en individuellt utformad handlingsplan och rekommenderad fortsatt planering för arbete. Förebyggande insats syftar till att förhindra att individer hamnar i utanförskap, arbetslöshet, ohälsa etc. 7 procent av insatserna har haft denna inriktning och knappt 400 deltagare har registrerats in. Exempel på innehåll: tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentraler, samarbeten

16 med skolan för att undvika avhopp, öppna verksamheter dit personer som är arbetslösa och isolerade eller som har eller har haft problem med alkohol och droger kan söka sig. 16 (41) Annan inriktning kan till exempel innebära fortsatt stödkontakt efter en annan avslutad insats, samlat stöd till nyanlända och friskvårdsaktiviteter för långtidssjukskrivna. 5 procent av insatserna har haft denna inriktning och knappt 250 deltagare har registrerats in. 5.2 Strukturövergripande insatser Samordningsförbunden finansierar strukturövergripande insatser för att stärka samverkan mellan myndigheterna och för att öka kunskapen om olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. De strukturövergripande insatserna kan innehålla förstudier, projektstöd, kompetensutvecklingsinsatser för anställda inom de samverkande myndigheterna, insatser för att förbättra samverkan mellan parterna och generella stöd till individinriktade insatser som exempelvis lotsar som stöd till handläggare. 77 av förbunden 18 har registrerat sammanlagt 518 strukturövergripande insatser under Förbunden hade budgeterat att nå drygt deltagare med information, dialog, frukostmöten, utbildning med mera. Det verkliga antalet blev dock drygt deltaganden. Insatserna riktar sig till personal hos både myndigheter och det privata näringslivet. Tabell 3. Antal och andel per insatsinriktning Dialog & kommunikation Utbildning Kartläggning Annan inriktning Totalt Antal insatser Andel av totalt antal insatser 40% 25% 16% 19% 100% Beskrivning av de strukturövergripande insatserna: Dialog och kommunikation avser fördjupade insatser mellan flera myndigheter i syfte att sprida information, förenkla processer, gemensam kompetenshöjning, underlätta det gemensamma arbetet etc. 40 procent av insatserna har haft denna inriktning. Utbildning avser utbildningsinsatser inom specifika områden såsom diagnoser, förhållningssätt, metoder etc. Här finns också myndighetsgemensamma konferenser med bredare ansats. 25 procent av insatserna har haft denna inriktning. Kartläggning innebär till exempelvis kartläggning av individer som får en viss form av ersättning från sjukförsäkringen eller utredning kring vilka rehabiliteringsinsatser som 18 Förbund som inte har registrerat att de finansierat strukturövergripande insatser: Markaryds Samordningsförbund, Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn, Samordningsförbundet Activus Piteå, Samordningsförbundet Ånge och Samordningsförbundet Öckerö.

17 olika målgrupper behöver framöver. Även kartläggning av samverkansorganisationernas och personalens behov av utbildning och kompetensutveckling registreras här. 16 procent av insatserna har haft denna inriktning. 17 (41) Annan inriktning används om ingen av de ovanstående inriktningarna stämmer överens med insatsens syfte och mål. Ett exempel är finansiering av en EU-strateg vars uppdrag är att vara med och genomföra EU-finansierade projekt inom samordningsförbunden, förstärkning av pågående projekt och insatser med kompetens, och handledarstöd, uppföljning och utvärdering av förbundets arbete förstudier och följeforskning etc. 19 procent av insatserna har registrerats som Annan inriktning. 5.3 Insatser som prioriterat långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning Långtidssjukskrivna Samordningsförbunden har ombetts märka de insatser där långtidssjukskrivna har prioriterats för att det ska gå att få en uppfattning om i vilken utsträckning målgruppen främjas. Sammanlagt har 19 samordningsförbund märkt totalt 56 insatser, till övervägande del handlar det om individinriktade insatser. Drygt hälften av insatserna (52 procent) har inriktningen rehabilitering för arbete eller studier och i 21 fall (38 procent) handlar det om förebyggande insats. Under året har personer med sjuk- eller rehabiliteringspenning deltagit i Finsamfinansierade insatser. Det är 25 procent fler än under Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden har även ombetts märka de insatser där unga med aktivitetsersättning har prioriterats. Sammanlagt har 27 samordningsförbund märkt totalt 77 insatser. Även här handlar det till övervägande del om individinriktade insatser men även strukturövergripande insatser förekommer. Den vanligaste insatsen är rehabilitering för arbete eller studier. Totalt 49 insatser (64 procent) har den inriktningen. Under året har individer med aktivitetsersättning tagit del av en Finsamfinansierad insats vilket är 4 procent fler än under Andelen unga med aktivitetsersättning som har fått ta del av en Finsamfinansierad insats är dock i stort sett oförändrad jämfört med 2015 eftersom antalet unga med aktivitetsersättning har ökat samtidigt. 19 Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2015.

18 18 (41) 5.4 Sammanfattande iakttagelser Fördelningen mellan individinriktade och strukturövergripande insatser Statistiken från SUS visar en fortsatt glidning mot en större andel strukturövergripande insatser och det vore önskvärt att parallellt kunna visa på kostnadsutvecklingen för individinriktade respektive strukturövergripande insatser. Den ekonomiska inrapporteringen har dock kvalitetsbrister som gör att det inte med säkerhet går att uttala sig om det har skett en glidning även i kostnadsfördelningen. Rehabilitering för arbete eller utbildning är den vanligaste individinriktade insatsen Drygt hälften (54 procent) av de individinriktade insatserna har inriktningen rehabilitering för arbete eller studier. I dessa insatser återfinns 68 procent av deltagarna som har registrerats med personuppgifter. Näst vanligast är förberedande insatser som utgör 23 procent av alla insatser och här återfinns också 23 procent av deltagarna som är registrerade med personuppgifter. Dialog och kommunikation är den vanligaste strukturövergripande insatsen Insatsinriktningen som avser fördjupade insatser mellan flera myndigheter i syfte att sprida information, förenkla processer, öka kompetensen och underlätta det gemensamma arbetet är den vanligaste strukturövergripande insatsen. Dialog och kommunikation utgör 40 procent av de strukturövergripande insatserna och 47 procent av alla deltaganden som har registrerats i strukturövergripande insatser återfinns här. Näst vanligast är insatsinriktningen Utbildning där 24 procent av deltagandet återfinns.

19 6 Deltagare samt resultat efter genomförd insats Samordningsförbunden har, som redovisats i föregående avsnitt, finansierat ett stort antal individinriktade insatser. I detta avsnitt redovisas inledningsvis hur deltagarna i dessa insatser fördelar sig mellan deltagare som har registrerats med personuppgifter, anonyma deltagare och deltagare registrerade i volyminsatser. Därefter följer en beskrivning av deltagarna som är registrerade med personuppgifter och avslutningsvis en redovisning av resultatet efter genomförd insats för deltagare som har avslutat en insats under året. En tabell med basdata för deltagare som är registrerade med personuppgifter finns i bilaga Deltagare i individinsatser finansierade av samordningsförbund Diagram 2. Antal deltagare i individinriktade insatser (41) Totalt antal: Antalet registreringar om deltagare 21 i individinriktade insatser är totalt Det innebär en minskning jämfört med 2015 då deltagare registrerades. Minskningen beror till största delen på att färre deltagare har registrerats i volyminsatser. Deltagaruppgifterna fördelar sig enligt nedan: deltagare är registrerade med personuppgifter (53 %) deltagare är anonymt registrerade (9 %) 21 Antal deltagare som redovisas är fler än antal unika deltagare eftersom några individer har varit med i flera insatser eller efter avbrott kommit tillbaka till en tidigare insats. Siffrorna avser totalt antal deltaganden.

20 deltagare är registrerade i så kallade volyminsatser (38 %) Antalet deltagare med personuppgifter och antalet anonyma deltagare under året är totalt Fördelningen är 53 procent kvinnor och 47 procent män. Anonymt registrerade deltagare syns i statistiken enbart det år då de startade i insatsen. Det innebär att anonyma deltagare som har startat i en insats under 2015 inte syns i statistiken för 2016 även om deltagandet fortsatt över årsskiftet. Deltagande i så kallade volyminsatser kan röra sig om konsultativa insatser eller förebyggande insatser där det inte har varit relevant att tillfråga deltagarna om personuppgifter och bakgrundsdata. Volyminsatser registreras samlat för kvinnor och män. 20 (41) Beskrivning av deltagare utifrån kön, ålder, utbildning och försörjningskälla Fördelning av deltagarna utifrån kön och ålder Av deltagarna som registrerats med personuppgifter (14 634) har andelen unga under 30 år minskat jämfört med Gruppen utgör 51 procent, vilket är en minskning med 5 procentenheter. Av de unga är 46 procent kvinnor och 54 procent män. Åldersgruppen år utgör 27 procent av alla deltagare och åldersgruppen år 21 procent. I båda dessa åldersintervall är andelen kvinnor betydligt högre än andelen män, drygt 60 procent att jämföra med knappt 40 procent. Åldersgruppen 60 år och äldre utgör en mycket liten andel av alla deltagare och även här dominerar kvinnorna. Deltagarna har generellt sett en låg utbildningsnivå 38 procent av samtliga deltagare har grundskola som högsta slutförda utbildning och ytterligare 38 procent har slutförd gymnasieutbildning. Andelen deltagare med någon form av eftergymnasial utbildning är 15 procent. För resterande deltagare, 9 procent, saknas uppgift om utbildning vilket innebär att deltagaren inte har slutfört grundskoleutbildning. Utbildningsnivån kan därmed generellt betraktas som låg. Männen har totalt sett lägre utbildningsnivå än kvinnorna. Bland männen har 42 procent slutfört grundskolan, motsvarande andel för kvinnorna är 34 procent. Andelen med slutförd gymnasieutbildning är 38 procent för männen och 39 procent för kvinnorna. Deltagarnas utbildningsnivå håller sig relativt konstant över åren.

21 Många deltagare har haft offentlig försörjning vid insatsstart Av deltagarna har 89 procent haft offentlig försörjning 22 före insatsstart. Det vanligaste är att deltagaren har varit i i behov av offentlig försörjning upp till ett år, så är fallet i 30 procent. Andelen deltagare som har haft offentlig försörjning före insatsstart har ökat med 1 procentenhet jämfört med En större andel kvinnor än män har haft offentlig försörjning före insatsstart, 91 procent jämfört med 87 procent. Motsatt har en en större andel män än kvinnor haft offentlig försörjning i upp till ett år före insatsstart, 34 procent jämfört med 27 procent. Många deltagare, både kvinnor och män, har haft offentlig försörjning under lång tid. En närmare redovisning av hur länge deltagrna har haft offentlig försörjning före insatsstart återfinns i tabell i bilaga 2. Försörjningsstöd dominerar bland offentlig försörjning och är vanligare bland män än kvinnor. Totalt har 36 procent av deltagarna försörjningsstöd i någon grad vid start, 34 procent av kvinnorna och 39 procent av männen. Ett stort antal deltagare fler kvinnor än män - har ersättning från Försäkringskassan, antingen i form av sjuk- eller rehabiliteringspenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Många deltagare av båda könen har aktivitetsstöd vid insatsstart men det förekommer också att deltagarna uppgett att de inte har haft offentlig försörjning. 21 (41) 6.2 Resultat efter genomförd insats Fler i arbete eller studier Totalt har deltagare avslutat en insats under året, 55 procent kvinnor och 45 procent män. Av deltagarna arbetade eller studerade 13 procent i någon omfattning före insatsen. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade deltagare, vilket motsvarar 33 procent. Andelen som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats har därmed ökat med 20 procentenheter. Jämfört med 2015 är resultatet efter avslutad insats oförändrat. Sysselsättningen i samtliga typer av arbeten 23 samt studier har ökat. Som framgår av de två följande styckena är det stora skillnader i resultatet för kvinnor och män. Av kvinnorna arbetade eller studerade 14 procent i någon omfattning före insatsen. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade deltagare, vilket motsvarar 30 procent. Andelen som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats har därmed ökat med 16 procentenheter. Sysselsättningen i samtliga typer av arbeten samt studier har ökat. 22 Med offentlig försörjning menas att man får ersättning från arbetslöshetskassa, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen. 23 Ej subventionerat arbete, subventionerat arbete eller eget företag.

22 När vi tittar på männen kan vi se att 13 procent arbetade eller studerade i någon omfattning före insatsen. Direkt efter avslutad insats arbetade eller studerade deltagare, vilket motsvarar 37 procent. Andelen som arbetar eller studerar direkt efter avslutad insats har därmed ökat med 24 procentenheter. Även här kan vi se att sysselsättningen i samtliga typer av arbeten samt studier har ökat. 22 (41) Diagram 3a. Antal deltagare som arbetar eller studerar efter avslutad insats Den vänstra stapeln visar det totala antalet personer i förvärvsarbete och/eller studier före insatsstart samt efter avslutad insats. Övriga staplar visar fördelningen mellan typ av arbete alternativt studier. Diagram 3b. Antal kvinnor respektive män som gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslutad insats Den vänstra stapeln visar det totala antalet kvinnor respektive män i förvärvsarbete och/eller studier före insatsstart samt efter avslutad insats. Övriga staplar visar fördelningen mellan typ av arbete alternativt studier.

23 23 (41) Som redovisats i texten före diagrammen är det en större andel män än kvinnor som har gått till arbete eller studier direkt efter avslutad insats, 37 procent jämfört med 30 procent. Männen ökar så gott som genomgående sitt deltagande i arbete eller studier efter avslutad insats mer än vad kvinnorna gör. Det gäller för ej subventionerat arbete, subventionerat arbete och studier. När det gäller eget företag ökar däremot kvinnorna som till någon del driver företag mest. Resultat för unga, unga med aktivitetsersättning samt deltagare 30 år och äldre Det skiljer sig markant i vilken utsträckning deltagarna arbetar eller studerar efter insatsen mellan åldersgruppen unga under 30 år och för äldre deltagare. I gruppen under 30 år har 43 procent av deltagarna gått vidare till arbete eller studier, det är 5 procentenheter högre än I gruppen 30 år och äldre är motsvarande siffra 23 procent vilket är 2 procentenheter lägre än För gruppen unga med aktivitetsersättning som avslutat en insats under året har 26 procent gått vidare till arbete eller studier direkt efter insatsen, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med Omfattning av arbete eller studier Även omfattningen av arbete eller studier har ökat efter deltagande i insats. Vid insatsstart arbetar eller studerar deltagarna i medeltal 72 procent av heltid och direkt efter avslutad insats i medeltal 84 procent. Kvinnor arbetar eller studerar i lägre grad av heltid än män, förändringen är från 67 till 80 procent. Männen arbetar eller studerar i medeltal 77 procent av heltid vid insatsstart och i medeltal 88 procent direkt efter avslutad insats. Basen för beräkningen är de deltagare som i någon grad arbetade eller studerade vid insatsstart eller direkt efter avslutad insats. Aktivt arbetssökande efter avslutad insats Utöver de personer som arbetar eller studerar till någon del är 15 procent registrerade som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen direkt när insatsen avslutats. För kvinnor är andelen 14 procent och för män är andelen 17 procent. Här syns det ingen egentlig skillnad för gruppen unga jämfört med utfallet för samtliga deltagare, och inte heller för deltagare 30 år och äldre. Procentsiffrorna är 14 respektive 16 procent. För gruppen unga med aktivitetsersättning är resultatet lägre, 8 procent registrerades som aktivt arbetssökande efter avslutad insats. Fortsatt rehabilitering också ett resultat Det finns ytterligare en avslutningsanledning som är vanligt förekommande. 34 procent av deltagarna som har avslutat en insats har registrerats med avslutningsanledning fortsatt rehabilitering, 37 procent av kvinnorna och 31 procent av männen. För deltagare upp till 29 år är resultatet 25 procent och för deltagare 30 år och äldre 41 procent. I gruppen unga med aktivitetsersättning har 40 procent av deltagarna registrerat med avslutningsanledning fortsatt

24 rehabilitering. Att fortsätta i annan rehabiliteringsinsats kan vara ett positivt resultat beroende på insatsens syfte och deltagarens personliga målsättning. Ytterligare avslutningsanledningar Sjukdom är avslutningsanledning i totalt 12 procent av fallen, även här är procentandelen högre för kvinnor än för män, 14 jämfört med 11 procent. Flytt och föräldraledighet är ytterligare exempel på anledningar till att deltagare avslutar en insats. Behovet av offentlig försörjning minskar Resultatet visar att deltagare som har avslutat en insats i högre grad försörjer sig utan offentligt stöd än vad som var fallet vid insatsstarten. Det gäller för både kvinnor och män men i något olika utsträckning. Resultatet för samtliga försörjningskällor redovisas i diagrammen nedan, för totalt antal deltagare samt uppdelat på kvinnor respektive män. En deltagare kan ha sin försörjning från flera håll och kan därför ingå i flera av försörjningskällorna. Uppgifterna är en ögonblicksbild direkt efter avslutad insats. Försörjningsstöd är den klart vanligaste försörjningskällan för både kvinnor och män. Därefter följer sjuk- eller rehabiliteringspenning för kvinnorna och aktivitetsstöd för männen. Aktivitetsersättning är lika vanligt för båda könen. 24 (41) Diagram 4. Försörjningsförändring totalt för kvinnor och män För kvinnor och män sammantaget ökar andelen som inte har offentlig försörjning med 10 procentenheter, från 10 till 20 procent. Försörjningsstöd, som är den vanligast förekommande försörjningskällan före insatsstart minskar med 12 procentenheter, från 36 till 24 procent.

25 Näst vanligast är sjuk- eller rehabiliteringspenning som minskar med 2 procentenheter från 19 till 17 procent. Även försörjning med aktivitetsstöd minskar, med 2 procentenheter, från 14 till 12 procent. Studiestöd eller studiemedel ökar med 3 procentenheter, från 2 procent till 5 procent. Ökar gör även sjukersättning medan aktivitetsersättning och A-kassa visar oförändrat utfall. Utfallet för annan offentlig försörjning, till exempel etableringsersättning, är även det oförändrat. 25 (41) Diagram 4a. Försörjningsförändring för kvinnor För kvinnorna ökar andelen som inte har någon offentlig försörjning med 9 procentenheter från 8 till 17 procent. Försörjningsstöd, som är den vanligast förekommande försörjningskällan före insatsstart minskar med 9 procentenheter från 34 till 25 procent. Den näst vanligaste försörjningskällan sjuk- eller rehabiliteringspenning minskar med 3 procentenheter från 25 till 22 procent. Även försörjning med aktivitetsstöd minskar något. Försörjningskällorna studiestöd eller studiemedel samt aktivitetsersättning liksom annan offentlig försörjning ökar något efter avslutad insats. A-kassa och sjukersättning visar oförändrat utfall.

26 26 (41) Diagram 4b. Försörjningsförändring för män För männen ökar andelen som inte har någon offentlig försörjning med 12 procentenheter från 13 till 25 procent. Försörjningsstöd, som är den vanligast förekommande försörjningskällan, minskar med 14 procentenheter, från 38 till 24 procent. Den näst vanligaste försörjningskällan för männen är aktivitetsstöd som minskar med 3 procentenheter, från 16 till 13 procent. Även sjuk- eller rehabiliteringspenning samt A-kassa och annan offentlig försörjning minskar medan studiestöd eller studiemedel ökar efter avslutad insats. Aktivitetsersättning och sjukersättning visar oförändrat utfall. 6.3 Sammanfattande iakttagelser Deltagarna i de Finsamfinansierade individinsatserna är relativt lika över tid Jämfört med 2015 har deltagarna blivit äldre så till vida att en större andel av deltagarna är 30 år eller äldre, skillnaden är 5 procentenheter mellan åren. Annars känner vi igen att det är fler kvinnor än män som får del av insatserna, att deltagarna generellt sett har en låg utbildningsnivå och att försörjningsstöd är den vanligaste försörjningskällan vid insatsstart. Även resultatet efter genomförd insats håller sig relativt konstant över tid Av deltagarna som avslutat en insats arbetade eller studerade totalt 33 procent direkt vid avslut. Det är samma resultat som under 2015, 1 procentenhet lägre än under 2014 och 2 procentenheter högre än för Försörjningsstöd är över tid den vanligaste 24 Uppgifterna som avser tidigare år är hämtade från Försäkringskassan återrapporteringar till regeringen om samordningsförbundens verksamhet. Se

Uppföljning av finansiell samordning

Uppföljning av finansiell samordning 1 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2015 2 (41) SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (41)

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Uppföljning av finansiell samordning

Uppföljning av finansiell samordning 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2014 2 (46) 3 (46) Återrapportering av finansiell samordning 2014 I

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

SUS-utbildning 2015-04-08. Arrangör: Nationella rådet

SUS-utbildning 2015-04-08. Arrangör: Nationella rådet SUS-utbildning 2015-04-08 Arrangör: Nationella rådet SUS Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Uppföljning på lokal, regional och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011 1 Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011 Uppföljning av samverkan Sedan 2007 har samordningsförbunden i Västra Götaland haft gemensam satsning på uppföljning av sin verksamhet. Genom det regionala

Läs mer

Resultat av finansiell samordning. Avser perioden januari september 2014

Resultat av finansiell samordning. Avser perioden januari september 2014 Resultat av finansiell samordning Avser perioden januari september 2014 Resultat redovisas utifrån tre olika grupper Deltagare -fullständig info Information finns om deltagarnas startår, kön, ålder, utbildningsnivå,

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-17 1 (4) HSN 1512-1461 Handläggare: Lena Byttner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, p 13 Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Uppföljning av finansiell samordning

Uppföljning av finansiell samordning 1 (31) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2012 1 2 (31) Sammanfattning Som en del av arbetet med att öka

Läs mer

Grundutbildning SUS 2014-03-24. Arrangör: Nationella rådet

Grundutbildning SUS 2014-03-24. Arrangör: Nationella rådet Grundutbildning SUS 2014-03-24 Arrangör: Nationella rådet SUS Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Försäkringskassan är systemägare,

Läs mer

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision:

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision: Delårsrapport för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2016 (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 (7) Delårsrapport 2016 1. Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2014/15: RFR13 Socialförsäkringsutskottet. Finsam en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Sammanfattning av rapport 2014/15: RFR13 Socialförsäkringsutskottet. Finsam en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Sammanfattning av rapport 2014/15: RFR13 Socialförsäkringsutskottet Finsam en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Sammanfattning av rapport 2014/15:RFR13 3 Inledning Socialförsäkringsutskottet

Läs mer

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd Stellan Berglund Skellefteå carina.cannertoft@skl.se Förstudie - Finsam Uppdrag Skapa underlag för en strategisk diskussion hur

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Åtgärder för att förstärka stödet till långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning i samverkan genom samordningsförbund

Åtgärder för att förstärka stödet till långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning i samverkan genom samordningsförbund Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Åtgärder för att förstärka stödet till långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning i samverkan genom samordningsförbund Delårsrapportering

Läs mer

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund) Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-02-23 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-03-26

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

SUS-utbildning Arrangör: Nationella rådet

SUS-utbildning Arrangör: Nationella rådet SUS-utbildning 2015-10-06 Arrangör: Nationella rådet SUS Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Uppföljning på lokal, regional och

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Uppföljning av samverkan och finansiell samordning

Uppföljning av samverkan och finansiell samordning 1 (36) Uppföljning av samverkan och finansiell samordning Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga - Återrapportering enligt regleringsbrevet 1 2 (36) Sammanfattning För 2011 har regeringen beslutat

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

SUS-utbildning Arrangör: Nationella rådet

SUS-utbildning Arrangör: Nationella rådet SUS-utbildning 2015-11-11 Arrangör: Nationella rådet SUS Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Uppföljning på lokal, regional och

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge SAMORDNINGSFÖRBUNDET ÅNGE Beslutat av förbundsstyrelsen 2016-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Uppgifter... 3 Organisation...

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/ 2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-10-17

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-10-17 1(5) Plats och tid: Fredagen den 17 oktober 2014, kl 08:30-11.00 Försäkringskassan Örebro Beslutande: Torgny Larsson Anneli Moilanen Anders Hagström Liisa Ejdenwik Kjell Edlund Ersättare: Tjänstemän: Jane

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Projektidé för delprojekt en förstudie om FINSAM

Projektidé för delprojekt en förstudie om FINSAM 2015-08-24 1 (7) Avd för utbildning och arbetsmarknad Projektidé för delprojekt en förstudie om FINSAM Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) planerar genomföra en förstudie för att motverka utanförskap

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamheter under Uppföljning och utvärdering 6

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamheter under Uppföljning och utvärdering 6 VERKSAMHETSPLAN 2012 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Målgrupper 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamheter

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Delredovisning 2014

Läs mer

SUS Lathund Kategorisering av insatser FINSAM och Tvåpartsfinsam

SUS Lathund Kategorisering av insatser FINSAM och Tvåpartsfinsam SUS Kategorisering av insatser FINSAM och Tvåpartsfinsam Innehåll 1 KATEGORISERING AV INSATSER... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 KATEGORISERING AV INSATSER... 3 1.3 VAL AV MÄTNINGSMETOD... 3 2 FINSAM... 4 2.1 INRIKTNING

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-01 1 (3) HSN 1501-0188 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 4 Årsredovisning 2014 för samordningsförbunden Huddinge,

Läs mer

Årsredovisningar 2010 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn

Årsredovisningar 2010 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (8) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-10-25 p 14 Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2010 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Återrapportering samverkansmedel

Återrapportering samverkansmedel 1 (47) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering samverkansmedel Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga - Återrapportering enligt regleringsbrevet 1 2 (47) Sammanfattning För 2010

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Verksamhetsplanering och budget 2012

Verksamhetsplanering och budget 2012 Verksamhetsplanering och budget 2012 Samordningsförbundet Botkyrka Samordningsförbundet Botkyrka Org.nr 222000-2006 Bankgiro 5020-5368 Postadress: c/o Botkyrka kommun, socialförvaltningen, 147 85 Tumba

Läs mer

Verksamhetsplan Budget 2007

Verksamhetsplan Budget 2007 Lycksele Verksamhetsplan Budget 2007 Samordningsförbundet Lycksele Lycksele kommun, Landstinget i Västerbotten, LAN Västerbotten, Försäkringskassan Västerbotten 1 1. Samordningsförbundet...3 Inledning...3

Läs mer

Unga med aktivitetsersättning

Unga med aktivitetsersättning Dnr: Af-2010/436389 Dnr: 037779-2011 Unga med aktivitetsersättning Svar på regleringsbrevsuppdrag 2011-07-01 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i samverkan med berörda aktörer

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Förslag till Verksamhetsplan 2017 med budget 2017-2019 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV EGENFÖRSÖRJNING

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

Uppföljning av finansiell samordning

Uppföljning av finansiell samordning 1 (29) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2014 2 (29) Sammanfattning Som en del av arbetet med att öka möjligheterna

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Årsredovisning 2012 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

Årsredovisning 2012 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-19 1 (3) HSN 1303-0385 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 3 Årsredovisning 2012 för Samordningsförbunden Botkyrka,

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Om samordningsförbundet. Uppdraget

Om samordningsförbundet. Uppdraget Verksamhetsplan för Fryksdalens Samordningsförbund 2016 Om samordningsförbundet Uppdraget Fryksdalens Samordningsförbund är en egen juridisk enhet och startades upp i februari 2008 med Sunne kommun, Torsby

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Västra Mälardalens Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden Till GR:s Sociala styrgrupp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden förslag till kommungemensamt arbete med rehabilitering av nyanlända i Göteborgsregionen Förslag

Läs mer

Delårsrapport per den 31 augusti 2013

Delårsrapport per den 31 augusti 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland Delårsrapport per den 31 augusti 2013 2013-10-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Verksamheter... 3 2.1 Kansli... 4 2.2 Kartläggning och analys av behov

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2013-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.

Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Regeringsformen 4 kap. 8 : Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser trädde i kraft 2004.

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-06-17 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2016

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2015-02-27 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Redovisning för 2014

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7.

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7. VERKSAMHETSPLAN 2013 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamhetens inriktning

Läs mer

Delårsrapport. för Finnvedens samordningsförbund första halvåret 2013. Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING

Delårsrapport. för Finnvedens samordningsförbund första halvåret 2013. Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING Delårsrapport för Finnvedens samordningsförbund första halvåret 2013 Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING 1 (10) Delårsrapport 2013 1. Sammanfattning Finnvedens samordningsförbund

Läs mer

Uppföljning av finansiell samordning

Uppföljning av finansiell samordning 1 (28) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2013 2 (28) Sammanfattning Som en del av arbetet med att öka möjligheterna

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen

Läs mer