Vetenskapsteori. Vad är kunskap? Vetenskapsteori och kvalitativa metoder

Transkript

1 EVA I PERSSON Vetenskapsteori och kvalitativa metoder Vetenskapsteori Filosofin Vetenskapsteori Naturvetenskapen Vetenskaplig metod Filosofi som diskuterar begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper Epistemologi läran om kunskapsteori och vetenskapsteori konsensusbegreppen Vad är kunskap? Begrepp som relaterar till veta och sanning Kunskap personlig upplevelse Kunskap gemensam upplevelse Kunskap beroende eller oberoende av erfarenhet 1

2 Att rättfärdiga studien Resultatet ska vara Kvantitativ design Kvalitativ design Trovärdigt Internal validity Inre Credibility Giltighet validitet Stabilt Reliability Reliabilitet Dependability Tillförlitlighet Neutralt Objektivity Objektivitet Confirmability Trovärdighet Tillämpligt Generalisability Generaliserbarhet Transferability Överförbarhet Kunskapens natur vetenskap metod Vad lägger grunden till vetenskapsteorin? Vad kan vi ha kunskap om? Varifrån kommer vår kunskap? Finns säker kunskap? Kunskapens natur vetenskap metod Forskningsprocessen Studiedesign Problemformulering Litteraturgenomgång vad är gjort vad saknas? Syfte Specifikt, Mätbart, Realistiskt Metodbeskrivning urval, inklusions exlusionskritierer, metod kvalitativ/kvantitativ Etiska reflektioner Tidsplan 2

3 Den kvalitativa forskningsintervjun Ostrukturerad intervjuer frågeområden Semistrukturerad intervju samma frågor ställs till alla informanter. Frågorna har öppna svarsmöjligheter. Fokusgruppsintervju en intervjuare och en observatör deltar. Interaktionen iaktas. Hermeneutik METODOLOGI Kvantitativa studier SUBJEKTIVT OBJEKTIVT Narrativ teori Fenomenologi Fen/herm Etnografi Fenomenograf i Induktivt Diskursanalys Iiinnehållsanalys Grounded theory Survey unders Instrument utveckling Experimentell design Deduktivt Grounded Theory (GT) Barney Glaser & Anselm Strauss gemensamma forskningsapproach 1960 talet Induktiv deduktiv abduktiv Den mest citerade kvalitativa forskningsmetoden Constant comparative method of GT 3

4 När är GT en lämplig metod? Outforskade områden där teorier saknas Ett nytt perspektiv på ett känt område Beskriva och förstå sociala processer Identifiera och beskriva the main concern (huvudproblem) och hur detta löses Begreppsliggöra Vad som pågår (What is going on) Förförståelse (enligt Glaser) Ignorera tidigare forskning Exponeras för forskningsfältet Datainsamling Lyssna, observera och ställ frågor Det som är viktigt framträder Konstanta jämförelser Mitt förhållningssätt till litteratur En första orientering om forskningsläget innan studien startas: översikt över området Genomgång av relevant litteratur när analysen visat vad som är main concern och i vilket område litteratur bör sökas 4

5 Mitt förhållningssätt Överblick över forskningsläget Öppenhet Var så förutsättningslös som möjligt Var inte medvetet styrd av specifik teori Tygling, disciplinerad återhållsamhet och reflektion i tolkningar och analys Sök alternativa tolkningar Diskutera med kollegor och medarbetare Vad är data i en GT studie? All is data (Glaser) Rik och detaljerad data thick descriptions Deltagande observation Öppna intervjuer Skriftligt material Dagboksanteckningar Teckningar Kombinationer av data är vanligt Analys av data Öppen kodning Analysenhet i GT är incidents Vad uttrycks här? Vad är innebörden i detta? Koder fångar substansen i data Koder med liknande innebörd sammanförs till mer övergripande kategorier Koder och kategorier är begrepp (concepts) på olika abstraktionsnivå 5

6 Analys av data Axial kodning Kategorier relateras till varandra Ställer frågor Vad händer? Vad gör informanten? I vilket kontext? Vilka förhållanden ger upphov till kategorin? Interagera med och studera data Koder och kategorier jämförs kontinuerligt med varandra Kategoriernas egenskaper/kännetecken identifieras och namnges Analys av data selektiv kodning Kärnkategori identifieras och namnges Kodningen blir sedan selektiv (teoretisk) då kärnkategorin avgränsar den framväxande teorin Relationer mellan kärnkategori, kategorier och deras egenskaper (subkategorier) eftersöks gm användning av teoretiska koder (jmfr kodningsparadigmet) Den konstanta komparativa metoden Att ställa frågor och att jämföra Urskilja likheter och skillnader (både olika personers handlingar, situationer och upplevelser och samma person vid olika tillfällen) 6

7 Analys Memos Memos ideer om hur begrepp skall benämnas och relateras till varandra (teoretiska minnesanteckningar) Teoretiska koder används, t ex orsak, konsekvens, villkor Relationer mellan begrepp prövas i memos t ex skisser, tabeller, diagram Används när teorin formuleras för att presenteras för andra (sorting of memos) Utveckling av teori Teorin byggs upp induktivt Substantiv teori utifrån ett specifikt område, ex. en sjukdomsgrupp Formell teori mer generell tex. stigmateorin Middle range teorier Teorin ska passa data, ska fungera, relevans för praktiker och ska kunna modifieras av nya data Teoretiskt urval Antalet informanter bestäms under studiens gång Heterogen grupp för att få stor bredd i datamaterialet Mättnad Teoriutveckling är en process som inte avslutas 7

8 Sammanfattning av analys Begreppsbildning Mönstersökning Teorigenerering Ex 1: Frågeställning & kärnkategori Vad är huvudproblemet (vad händer) när barn skall genomgå dagkirurgisk operation på sjukhus? Vad gör de för att hantera/ lösa detta? Kärnkategori: Enduring inflicted hospital distress Ex 2: Frågeställning & kärnkategori Hur initieras och vidmakthålls mobbning på arbetsplatser inom vård, skola och omsorg? Kärnkategorier: Struggling for power Being rejected and expelled from the workplace Being marked for life 8

9 Ex 3: Frågeställning & kärnkategori Vad är the main concern för medelålders personer med nedsatt hörsel och hur hanteras detta? Kärnkategori: Strävan att undvika att bli betraktad som avvikande (undvika stigmatisering) Ex 4: Frågeställning & kärnkategori Hur hanterar tonåringar med astma sin vardag i relation till sin sjukdom? Kärnkategori: Not to let the disease get the upper hand over life. the teens were found to use three strategies: keeping a distance to the disease, challenging the disease and taking the disease into consideration. (Rydström I, Hartman J, Segesten K. 2005) Kvalitetskrav Fit, work and relevance Credibility: trovärdighet Transferability: överförbarhet 9

10 Fenomenografi. Fenomenografi Har sitt ursprung i pedagogiken och pedagogisk forskning Kvalitativt skilda sätt att uppfatta ett fenomen Ett fenomen som är definierat ska studeras Vad människor uppfattar sker i ett sammanhang (jmf.eng context) All kvalitativ forskning är kontextbunden Att beskriva kontextet där forskningen sker är en viktig del. Fenomenografins utgångspunkter Människor erfar världen på olika sätt Dessa olikheter kan beskrivas, kommuniceras och förstås (Sjöström & Dahlgren, 2002) Det som är intressant i fenomenografi är den värld som man har erfarit, the experienced world. 10

11 Fenomenografins utgångspunkter Världen visar sig så som vi upplever den Vi kan inte på ett meningsfullt sätt prata om en verklighet som vi inte erfar Verkligheten sträcker sig så långt som vår erfarenhet tillåter (Marton& Neuman, 1989) Allt som finns är människors olika förståelse eller erfarenheter av den omgivande världen Vi kan jämföra olika uppfattningar med varandra, men inte med verkligheten. Centrala begrepp i fenomenografi VAD? Vad pratar informanterna om? Kallas den första ordningens perspektiv HUR? Hur pratar man om detta VAD? Kallas den andra ordningens perspektiv. Data samlas vanligen genom djupintervjuer. Datainsamling 11

12 Analys av data ett exempel 1. Familiarisation: the interviews were read through in order to obtain an overview 2. Compilation: the most important parts of the informants responses were identified 3. Condensation: the individual responses were shortened in order to identify the central parts of longer responses or dialogues 4. Grouping: similar responses were tentatively grouped or classified 5. Comparison: a preliminary comparison of the categories was made to find associations between them, after which the preliminary groups were revised 6. Naming: the categories were named for the purpose of highlighting their essence 7. Contrastive comparison: the unique character or essence of each category and the linkage between them were described Uppfattningar om organdonation som situation Domäner Variationer i uppfattningar Kategorier Essens Att bära bördan Den definitiva situationen Det dubbla traumat Det trefaldiga traumat Den traumatiska situationen Börda Att ta ansvar En dramatisk situation En utmanande situation En energikrävande situation En respektingivande situation En känslig situation En laddad situation Den krävande situationen Ansvar Att uppfylla den avlidnes vilja En nödvändig ärlighet Ett äkta beslut En frivillig gåva Den moraliska situationen Respekt Uppfattningar om organdonation som fenomen Domäner Variationer i uppfattningar Kategorier Essens Osäkerhet och Olust Döden som en möjlighet Det är osäkert om patienten är död Det är tveksamt om diagnostiken är korrekt genomförd Det är olustigt En död med dolda syften Organdonation är teknikens framgång Det är ett sätt att lyckas som profession Det är positivt att ge att göra nytta Det ger möjlighet till liv Den tveksamma döden Den framgångsrika döden Tvivel Framgång Döden som ett misslyckande Det är onaturligt Det är omänskligt Döden är professionens misslyckande Den omänskliga döden Misslyckande Människan som en enhet Den värdiga människan Människan är en enhet Människan är en odelbar helhet Människan är både kropp och själ Värdighet Respekt Den brutna enheten Den hotade värdigheten Holism Caritas 12

13 Innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys Fokuserar på tolkning av texter Huvudsyftet är att skildra växlingar genom att finna olikheter och likheter i en text. Dessa uttrycks sedan i kategorier och/eller teman i olika nivåer. Texten får inte plockas ut utan att man förstår textens innebörd innan och efter datainsamlingen. Datainsamling genom intervjuer, observationer och dagböcker. Tillvägagångssätt Texten läses flera gånger för att få en övergripande bild av innehållet. Meningar eller fraser med relevans för syftet markeras meningsbärande enheter. Meningsbärande enheter kondenseras och kodas. Koder med liknande innehåll bildar subkategorier och kategorier. Detta gäller manifest innehåll. Koder med latent innehåll bildar subteman och teman. 13

14 Fenomenologisk hermeneutik Fenomenologin Filosofi Husserl Existensfilosofins fenomenologi M. Heidegger, J P. Sartre, M. Merleau Ponty Fenomen det som visar sig Ge kunskap om fenomen och innebörder Innebörden av den levda erfarenheten och beskrivning av fenomenets essens är i fokus Livsvärlden är den tillvaro vi existerar i tillsammans med andra människor och som vi har en kommunikativ relation till. Hermeneutik F. Schleiermacher, W. Dilthey, M. Heidegger, H G Gadamer, P. Ricoeur Strävan att förstå. Förståelse kräver tolkning Vi tolkar oupphörligt i vår vardag Det är nödvändigt att både förstå och förklara (Ricoeur, 1976). Allt vetenskapligt innehåller förståelse och förklaring. En förklaring som inte leder till ökad förståelse är en misslyckad förklaring. 14

15 Förförståelse Öppenhet för fenomenet är viktig inom fenomenologin Förförståelsen ska sättas inom parentes, medvetandegöras och tyglas (Bengtsson, 2005). Inom hermeneutiken sägs istället att det är genom förförståelsen som förståelse är möjlig (Gadamer, 1989). Text är något som kommer till uttryck, som är uttrycksbärande (Gadamer, 1989). Analys av data Intervjutext utgör data Naiv läsning Strukturanalys Tolkad helhet Kvalitativa studier METODOLOGI Kvantitativa studier SUBJEKTIVT OBJEKTIVT Narrativ teori Fenomenologi Fen/herm Etnografi Fenomenograf i Induktivt Hermeneutik Diskursanalys Iiinnehållsanalys Grounded theory Survey unders Instrument utveckling Experimentell design Deduktivt 15

16 Sammanfattning Kvalitativa metoder strävar till förståelse av ett fenomen Data insamlas på olika sätt, men bygger oftast på intervjuer som skrivs ut ordagrant till text Analys sker i olika steg beroende på studiens syfte Sammanfattning Fenomenografi tar reda på den maximala variationen i uppfattningar av ett fenomen Fenomenologi tar reda på essensen eller kärnan i ett fenomen(minimal variation) Hermeneutik söker att tolka och förstå innebörder Grounded theory undersöker sociala processer och söker svar på frågan: What is the main concern? How do they deal with this main concern? 16