Datum Protokoll från regionstyrelsens sammanträde. Tid: kl Rum 114, Rådhus Skåne, Kristianstad

Transkript

1 Regionstyrelsen PROTOKOLL Datum (14) Protokoll från regionstyrelsens sammanträde Tid: kl Plats: Rum 114, Rådhus Skåne, Kristianstad Beslutande Henrik Fritzon (S), ordförande Carl Johan Sonesson (M), 2:e vice ordförande Märta Stenevi (MP), 1:e vice ordförande Liliana Lindström (M) tjg ersättare för Pontus Lindberg (M) Joakim Sandell (S) tjg ersättare för Anna-Lena Hogerud (S) Åsa Erlandsson (SD) tjg ersättare för Patrik Jönsson (SD) Ulrika Heindorff (M) Anders Åkesson (MP) Yvonne Augustin (S) tjg ersättare för Amela Hodzic (S) Gilbert Tribo (FP) Stefan Svalö (S) Lars-Johan Hallgren (SD) Birte Sandberg (C) Ingrid Lennerwald (S) Birgitta Södertun (KD) Ersättare Caroline Wessel (M) Nicklas Ljungström (MP) Cristina Glad (FP) Leif Göthed (S) Sara Svensson (V) Maria Nyman Stjärnskog (S) Lars-Ingvar Ljungman (M) Övriga deltagare: Jonas Rastad, regiondirektör Lars-Åke Rudin, ekonomidirektör Thorbjörn Lindhqvist, kanslidirektör Jimmy Gottfridsson, pressekreterare Mattias Olsson (S), stabschef Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (14) Mats Svanberg, stabschef Johan Folin (M), politisk sekreterare Jonas Duveborn (M), politisk sekreterare Nova-Jeanette Nilsson (C), politisk sekreterare Cecilia Eklund, sekreterare Douglas Truedsson, praktikant, koncernstab kansli 188 Justering Carl Johan Sonesson (M) utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll Anmälan av delegationsbeslut Diarienummer Regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. I ärendet finns följande dokument 1. Rapport Anmälan av informationshandlingar Diarienummer Regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen lägger sammanställningen till handlingarna. I ärendet finns följande dokument 1. Sammanställning Redovisning av ej avgjorda motioner Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige lägger redovisningen till handlingarna. Sammanfattning Redovisning föreligger från Koncernstab kansli avseende ej avgjorda motioner i enlighet med 37 i arbetsordningen för regionfullmäktige. I ärendet finns följande dokument 1. Redovisning Region Skåne Regionstyrelsen

3 Datum (14) 192 Prissättning vid resor över länsgräns i södra Sverige Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige inför en gränsrabatt om 65 kronor på samtliga till angränsande län gällande periodkort. 2. Regionfullmäktige inför därutöver en studentrabatt på 25 procent för studentkort gällande i södra Sverige (Sydtaxan) 3. Förändringarna genomförs vid tidtabellsskiftet den 14 december Sammanfattning Villkoren för att pendla på längre sträckor i södra Sverige med kollektivtrafiken har markant förbättrats genom Öresundstågen och genom Pågatågens och Krösatågens förlängning. Idag är pendling över länsgräns dyrare än motsvarande pendling inom Skåne. I syfte att stimulera gränsresandet införs en rabatt på 65 kronor på samtliga gällande periodkort och samtidigt en riktad rabatt till studenter på 25 procent därutöver. När tekniken så medger kommer en prövning också att ske av enkelpriserna vid gränsresor. I ärendet finns följande dokument 1. Kollektivtrafiknämndens beslut , Prissänkning årskortet Jojo Företag 365 Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer nytt pris för årskortet Jojo Företag 365 till kronor (exklusive moms) att gälla från och med Sammanfattning Försäljningsvolymerna för erbjudandet Jojo Företag 365 når inte den förväntade efterfrågan. Såväl kundsynpunkter som marknadsundersökningar anför priset som främsta argument för den låga försäljningsvolymen. En prissänkning anses därför motiverad från dagens pris kronor (inklusive moms). Det nya priset innebär en prissänkning på kronor (exklusive moms) eller ca 20,5 procent. I ärendet finns följande dokument 1. Kollektivtrafiknämndens beslut , 70 Region Skåne Regionstyrelsen

4 Datum (14) 194 Motion. Inför ambulansmusik som minskar stress och oro hos patienter Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige anser att motionen är besvarad genom hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande. Reservation Samtliga närvarande för sverigedemokraterna reserverar sig med hänvisning till bifogad reservation. Sammanfattning Mats Erlandsson och Jens Leandersson (SD) yrkar att regionfullmäktige ska ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna att införa ambulansmusik för att minska stress och oro hos hjärtpatienter i de ambulanser som körs i egen regi. Yrkanden Ordföranden Henrik Fritzon (S) yrkar att styrelsen beslutar enligt beslutet ovan. Lars-Johan Hallgren (SD) yrkar att styrelsen besluta bifalla motionen. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. I ärendet finns följande dokument 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut , 172 med förslag till yttrande 2. Motion från Mats Erlandsson (SD) och Jens Erlandsson (SD) 195 Motion. Införandet av smärtdiagnostiskt centrum i anslutning till SUS, samt permanenta MMS och KBT Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige anser att motionen är besvarad genom hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande. Reservation Samtliga närvarande för sverigedemokraterna reserverar sig med hänvisning till bifogad reservation. Region Skåne Regionstyrelsen

5 Datum (14) Sammanfattning Mats Erlandsson, Lars-Johan Hallgren och Patrik Jönsson (SD) föreslår regionstyrelsen att utreda och återkomma med förslag kring införande av ett diagnostiskt smärtcenter kopplat till Skånes universitetssjukhus. Yrkanden Ordföranden Henrik Fritzon (S) yrkar att styrelsen beslutar enligt beslutet ovan. Lars-Johan Hallgren (SD) yrkar att styrelsen besluta bifalla motionen. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. I ärendet finns följande dokument 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut , 171 med förslag till yttrande 2. Motion från Mats Erlandsson (SD) och Patrik Jönsson (SD) 196 Motion. Regionalt initiativ för bättre tillgång till utbudet hos kommunernas kulturskolor Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige avslår motionen. Reservation Samtliga närvarande för sverigedemokraterna reserverar sig med hänvisning till bifogad reservation. Sammanfattning Hans-Olof Andersson (SD) har i motion föreslagit att Region Skåne ska utveckla rutiner för att samordna de kommunala musik- och kulturskolornas kursutbud. Syftet är att alla barn och unga i Skåne ska kunna ta del av det samlade utbudet, oavsett var de bor. Yrkanden Ordföranden Henrik Fritzon (S) yrkar att styrelsen beslutar enligt beslutet ovan. Lars-Johan Hallgren (SD) yrkar att styrelsen besluta bifalla motionen. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. I ärendet finns följande dokument 1. Kulturnämndens beslut , 47 med förslag till yttrande 2. Motion från Hans-Olof Andersson (SD) Region Skåne Regionstyrelsen

6 Datum (14) 197 Budget 2015 och verksamhetsplan för åren 2016 till 2017 Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till resultatbudget, kassaflödesbudget, balansbudget och regionbidrag till Region Skånes nämnder för verksamhetsåret 2015 enligt bilaga 1, 2, 3 och Regionfullmäktige fastställer internräntan till 2 procent för Regionfullmäktige fastställer investeringsram för 2015 enligt bilaga 5. Investeringsramen ställs till regionstyrelsens förfogande. Styrelsen äger rätt att vidarefördela investeringsanslag till annan nämnd. 4. Regionfullmäktige fastställer ramen för långsiktig upplåning (inklusive leasing) till miljoner kronor Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att i december 2014 och övriga nämnder att under 2015, dock senast februari månads utgång, fastställa uppdrag och budget i enlighet med angiven inriktning i denna budget och verksamhetsplan, inklusive bilagor samt under året genomföra de uppdrag och vidta de åtgärder som beskrivs. Regionfullmäktige uppdrar åt hälso- och sjukvårdsnämnden att senast januari månads utgång fastställa nämndbidrag för de delregionala nämnderna. Reservation Samtliga moderata ledamöter, Gilbert Tribo (FP), Birte Sandberg (C) och Birgitta Södertun (KD) reserverar sig med hänvisning till bifogat budgetförslag. Protokollsanteckningar Samtliga närvarande ledamöter för sverigedemokraterna meddelar att de inte deltar i beslutet. Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Sammanfattning Förslag föreligger till budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 och Budget och verksamhetsplanen innehåller en strategikarta med mål för verksamheten, ekonomiska förutsättningar samt förslag till regionbidrag för planperioden. Ärendet har beretts av regionstyrelsens arbetsutskott. Yrkanden Ordföranden Henrik Fritzon (S) yrkar att styrelsen beslutar enligt beslutet ovan. Carl Johan Sonesson (M) yrkar att styrelsen beslutar godkänna Alliansens förslag till budget 2015 och verksamhetsplan för åren 2016 till Region Skåne Regionstyrelsen

7 Datum (14) Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 och Protokoll , 4 från regionala samverkangruppen 4. Protokoll , 4 från Koncernövergripande MBLförhandling 198 Arbetsordning för regionfullmäktige och reglemente för styrelsen och nämnder i Region Skåne mandatperioden Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer arbetsordning för regionfullmäktige samt reglemente för styrelse, nämnder och revisorerna i Region Skåne mandatperioden i enlighet med upprättade förslag. 2. Regionfullmäktige uppdrar åt fullmäktiges presidium att utreda förutsättningarna att ändra fullmäktiges regler vad gäller debattordningen enligt organisationsberedningens förslag. Protokollsanteckning Samtliga närvarande ledamöter för sverigedemokraterna meddelar att de inte deltar i beslutet. Sammanfattning Fullmäktige ska enligt kommunallagen fastställa sin egen arbetsordning samt ett reglemente för styrelsen, nämnderna och revisorerna. Förslaget till arbetsordning för fullmäktige har beretts av fullmäktiges presidium. Förslaget till reglemente för styrelse, nämnder och revisorerna har beretts av arbetsutskottet. Yrkanden Ordföranden Henrik Fritzon (S) yrkar med instämmande av Carl Johan Sonesson (M) att styrelsen beslutar enligt framlagt förslag avseende reglemente för styrelse och nämnder med följande ändringar: 7 Folkhälsoberedningen ny rubrik Medborgarkontakter 9 Handikappberedningen ny rubrik Medborgarkontakter 15 Hälso- och sjukvårdsnämnden tillägg under rubriken Medborgarkontakter 17 Beredningen/utskottet för psykiatri, primärvård och tandvård ny rubrik Medborgarkontakter Sjukvårdsnämnderna SUS, Sund och Kryh tillägg under rubriken Medborgarkontakter Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att styrelsen har bifallit detsamma. Region Skåne Regionstyrelsen

8 Datum (14) I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Arbetsordning för regionfullmäktige 3. Reglemente för styrelse, nämnder och revisorerna 199 Förändringar i Region Skånes bestämmelser om ekonomiska förmåner för förtroendevalda Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer föreliggande förslag till reglemente för ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Region Skåne Regionfullmäktige fastställer föreliggande förslag till fasta arvoden till presidieledamöter och ledamöter i Region Skånes hel- och delägda bolag. Reservation Samtliga närvarande ledamöterna för sverigedemokraterna reserverar sig med hänvisning till bifogad reservation. Protokollsanteckning Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Sammanfattning I detta ärende föreslås regionfullmäktige fastställa ett reglemente för ekonomiska förmåner för förtroendevalda samt fasta arvoden för presidieledamöter och ledamöter i Region Skånes hel- och delägda bolag. Det föreslagna reglementet utgår från tidigare reglemente samt från de förändringar som har beslutats gällande den politiska organisationen. Reglementet föreslås träda ikraft den 1 januari Yrkanden Ordföranden Henrik Fritzon (S) yrkar med instämmande av Carl Johan Sonesson (M) att styrelsen beslutar enligt framlagt förslag med kompletteringen att vice ordföranden i Business Region Skåne AB ska ersättas med halva beloppet av ordförandearvodet ( kronor), enligt bilaga 5 i förslaget. Lars-Johan Hallgren (SD) yrkar avslag på höjningar av arvoden i framlagt förslag. Birgitta Södertun (KD) yrkar med instämmande av Carl Johan Sonesson (M) att arvoden till habilitering- och hjälpmedelsnämnden enligt 5 kap, 14 i framlagt förslag, ska ändras till 0,60 till ordförande, 0,15 till 1:e vice ordförande och 0,30 till 2:e vice ordförande. Region Skåne Regionstyrelsen

9 Datum (14) Ordföranden ställer proposition på sitt yrkande och Lars-Johan Hallgrens yrkande och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. Omröstning begärs och styrelsen fastställer följande voteringsproposition: Den som vill bifalla ordförandens yrkande röstar ja. Den som vill bifalla Lars-Johan Hallgrens yrkande röstar nej. Omröstningen utfaller med 13 ja-röster och 2 nej-röster. Ja-röster ges av: Birgitta Södertun (KD), Birte Sandberg (C), Gilbert Tribo (FP), Ulrika Heindorff (M), Liliana Lindström (M), Carl Johan Sonesson (M), Ingrid Lennerwald (S), Stefan Svalö (S), Yvonne Augustin (S), Anders Åkesson (MP), Joakim Sandell (S), Märta Stenevi (MP) och Henrik Fritzon (S). Nej-röster ges av: Lars-Johan Hallgren (SD) och Åsa Erlandsson (SD). Ordföranden ställer därefter proposition på Birgitta Södertuns ändringsyrkande och finner att styrelsen har bifallit hans yrkande. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Förslag till reglemente för ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Region Skåne inklusive bilaga Förslag till fasta arvoden till presidieledamöter och ledamöter i Region Skånes hel- och delägda bolag , bilaga 5 4. Arvodesberedningens förslag , Samarbetsavtal avseende MAX IV Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige godkänner samarbetsavtal mellan Region Skåne och Lunds universitet avseende MAX IV, i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande förslag. Regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att årligen följa upp och redovisa resultaten för regionen med MAX IV till regionstyrelsen. Sammanfattning Region Skåne och Lunds universitet har sedan tidigare en överenskommelse om finansiering av acceleratordelen som ingår som en del av MAX IVprojektet. Förslag till nytt avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet har utarbetats, detta för att kunna fullfölja intentionerna i den ursprungliga överenskommelsen. Region Skåne Regionstyrelsen

10 Datum (14) Ärendet har beretts av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Förslag till samarbetsavtal mellan Region Skåne och Lunds universitet 3. Överenskommelse om MAX IV mellan Lunds universitet och Region Skåne (RF 64/2010) 4. Överenskommelse om MAX IV mellan Lunds universitet, Vetenskapsrådet, VINNOVA (RF 64/2010) 201 Utvärdering och revidering av det handikappolitiska programmet Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige fastställer det funktionshinderspolitiska programmet för åren Det funktionshinderspolitiska programmet ska ligga till grund för Region Skånes budget och efterföljande verksamhetsplaner. Regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen ger handikappberedningen i uppdrag att, när det funktionshinderspolitiska programmet fastställts, ta fram förslag till specifika uppföljningsmått och återkomma till regionstyrelsen. Sammanfattning Det nya funktionshinderspolitiska programmet har som viljeinriktning att öka oberoendet och livskvaliteten för medborgare i Skåne med funktionsnedsättning. Detta ska ske genom att Region Skåne river hinder och barriärer. Ärendet har beretts av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Handikappberedningens förslag , Förslag till funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne Regionstyrelsen

11 Datum (14) 202 Avgifter för utlämnande av allmän handling Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Avgiftsnivån för utlämnande av allmän handling på ett USB-minne fastställs till 60 kronor. 2. Avgiftsnivåer för utlämnande av allmän handling på annan databärare än papper i fortsättningen kan justeras av regionstyrelsen i egenskap av arkivmyndighet. Sammanfattning Region Skåne är i enlighet med tryckfrihetsförordningen skyldig att lämna ut kopia av allmän handling. Däremot finns ingen sådan skyldighet vad gäller utlämnande på annan databärare än papper. Detta faktum tillsammans med en snabb teknikutveckling utgör grunden för ovan förslag. Ärendet har beretts av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Motion. Låt Skåningarna få vara delaktiga i storregionfrågan Diarienummer Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige anser att motionen är besvarad genom regionstyrelsens yttrande. Sammanfattning Patrik Jönsson m fl (SD) har i motion föreslagit att regionfullmäktige ges i uppdrag att verkställa en folkomröstning angående bildande av en storregion mellan Region Skåne, Blekinge län, Kronobergs län och Kalmar län i samband med de allmänna valen 2014, och att regionstyrelsen får i uppgift att ta fram hur frågeställningen och svarsalternativen skall lyda. I ärendet finns följande dokument 1. Förslag till yttrande 2. Motion från Patrik Jönsson (SD) m flera Region Skåne Regionstyrelsen

12 Datum (14) 204 KEFU Skåne. Avtal Diarienummer Regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen godkänner föreliggande förslag till avtal om en fortsatt samverkan genom Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU). Sammanfattning Kommunförbundet Skåne, Region Skåne samt Lunds universitet har sedan 1984 samverkat rörande kommunalekonomisk forskning och utbildning genom bildandet av KEFU Skåne. Nuvarande avtal upphör Förslaget innebär att avtal om samverkan genom KEFU förlängs med oförändrade villkor fyra år. Årligt bidrag uppgår till 1,00 kronor per invånare. Ärendet har beretts av regionstyrelsens arbetsutskott. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Skrivelse från KEFU med förslag till avtal 205 Firmateckning Diarienummer Regionstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen ger behörighet till följande personer (två i förening) tills vidare att underteckna uppdrag enligt nedan: Ekonomidirektör Lars-Åke Rudin Chefscontroller Åke Andersson Enhetschef Annika Lagerlöw Ahola Finanschef Lennart Henricson Ekonom Olof Hallgren Ekonom Jan-Åke Andersson Ekonom Karolina Thornström Redovisningschef Gertrud Nylander-Lindsjö Ekonom Peter Back Sammanfattning Förändrade anställningsförhållande föranleder nytt beslut avseende rätten att utföra bland annat betalnings- och bankuppdrag för Region Skånes räkning. Vidare föreslås att enskild firmatecknare får kontrasignera betalningar/överföringar samt att utanordna enligt attestreglementet för förvaltning 90 Finans. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Region Skåne Regionstyrelsen

13 Datum (14) 206 Gemensamt presidie för internationella relationer och intressebevakning Diarienummer Regionstyrelsens beslut 1. Nuvarande gemensamma presidiet, bestående av regionfullmäktiges och regionstyrelsens presidier, för internationella frågor och representation ska fr o m enbart hantera frågor om internationella relationer och intressebevakning. Sammanfattning Regionstyrelsen beslutade , 80 inrätta Gemensamma presidiet för internationella frågor och representation. Det finns anledning att efter några års erfarenhet se över arbetsformerna och uppdraget till presidiet. En viktig del i sammanhanget är att regionfullmäktiges presidium numera är ett kommunalrättsligt organ och kan i sin egenskap av presidium ges särskilda uppgifter genom förändring i kommunallagen under Därför föreslås att fullmäktiges presidium fortsättningsvis hanterar representationsfrågorna och det gemensamma presidiet fokuserar på de internationella relationerna och intressebevakning och har i sin roll beredningsuppgifter till regionstyrelsen. Frågorna om representation skrivs in i fullmäktiges arbetsordning där presidiets roll beskrivs. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Val som skall förrättas av regionstyrelsen Diarienummer Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen förrättar val enligt följande: Beredning för framtidens sjukvård Ingrid Lennerwald (S), ordförande Anders Åkesson (MP), 1:e vice ordförande Stefan Lamme (M), 2:e vice ordförande Patrik Jönsson (SD) Cristina Glad (FP) Vakant (V) Birte Sandberg (C) Birgitta Södertun (KD) Ärende 13 utgår ur dagordningen. Region Skåne Regionstyrelsen

14 Datum (14) Vid protokollet Cecilia Eklund Sekreterare Justerat Henrik Fritzon (S) Ordförande Carl Johan Sonesson (M) Justeringen har genom anslag tillkännagivits på Region Skånes anslagstavla, Kristianstad Lena Nordqvist Region Skåne Regionstyrelsen

15 Reservation ärende 7 Motion. Inför ambulansmusik som minskar stress och oro hos patienter. Sverigedemokraterna anser att motionen skall bifallas. Då vårt yrkande om bifall till motionen ej vann gehör så önskar Sverigedemokraterna att reservera sig mot beslutet. För Sverigedemokraterna Lars-Johan Hallgren (SD) Sverigedemokraterna Region Skåne Rådhus Skåne V.Storgatan Kristianstad Tel: E-post: skane@sverigedemokraterna.se Hemsida:

16 Reservation ärende 8 Motion. Införandet av smärtdiagnostiskt centrum i anslutning till SUS, samt permanenta MMS och KBT. Sverigedemokraterna anser att motionen skall bifallas. Det är inte första gången vi tvingas konstatera att man inte förstått motionens avsikt. Avsikten var inte att det skulle inrättas ett smärtdiagnostiskt center utan avsikten var att det skulle inrättas ett smärtdiagnostiskt center där man har utrustning och kunskap att diagnosticera svåra nackskador (t.ex. s.k. CCJ-skador). Denna utrustning och kunskap saknas idag i Region Skåne och troligen i hela Sverige. Sådana undersökningar går däremot att få utförda i t ex Finland, Norge eller Tyskland. Att sprida denna förmåga som saknas i Region Skåne ut till regionala centra, som föreslås i motionssvaret, är förstås vällovligt men fullständigt omöjligt. Frågan drivs inte av smärtrehabkliniken då man där saknar kompetens för denna kvalificerade diagnostik. Då vårt yrkande om bifall till motionen ej vann gehör så önskar Sverigedemokraterna att reservera sig mot beslutet. För Sverigedemokraterna Lars-Johan Hallgren (SD) Sverigedemokraterna Region Skåne Rådhus Skåne V.Storgatan Kristianstad Tel: E-post: skane@sverigedemokraterna.se Hemsida:

17 Reservation ärende 9 Motion. Regionalt initiativ för bättre tillgång till utbudet hos kommunernas kulturskolor. Sverigedemokraterna anser att motionen skall bifallas. Då vårt yrkande om bifall till motionen ej vann gehör så önskar Sverigedemokraterna att reservera sig mot beslutet. För Sverigedemokraterna Lars-Johan Hallgren (SD) Sverigedemokraterna Region Skåne Rådhus Skåne V.Storgatan Kristianstad Tel: E-post: skane@sverigedemokraterna.se Hemsida:

18 Skåne livskvalitet i världsklass Budget 2015 med verksamhetsplan

19 Sätt Skåne på världskartan Skåne är fantastiskt. Vår region erbjuder stor variation, nybyggaranda, bördig jord, människor med bakgrund i jordens alla hörn och en rik kulturhistoria. OECD anser att Skåne är en av de bästa platserna i världen att bo och verka på. Vi har satt ribban högt vi ska sätta Skåne på världskartan genom att erbjuda livskvalitet i världsklass. Region Skåne kan bidra till högre välstånd och ökad attraktionskraft, både genom att vara en samlande kraft i regionen, och genom de tjänster som Region Skåne finansierar och tillhandahåller. Skåne ska i framtiden erbjuda ännu bättre hälsa, tillväxt och hållbarhet och Skåne ska bli mer öppet och välkomna människor och mångfald. Vi vill att Skåne ska växa och att fler människor, från hela världen, ska söka sig hit. Skåne har stor potential, men det finns också utmaningar. Att komma till rätta med Skånes låga sysselsättning och produktivitet är centralt för att framtiden ska bli ljus. Region Skåne har lett arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för hela Skåne. Den ska vi nu förverkliga. Våra uppdragsgivare medborgarna ska kunna lita på att vi använder deras skattekronor på bästa vis. Region Skåne ska leverera och presentera goda resultat. Medborgarna ska vara nöjda och i större utsträckning kunna välja och påverka själva. Region Skåne ska bli en mer modern organisation, som alltid sätter människan i fokus. Empati, tillgänglighet och professionalitet ska känneteckna vår verksamhet. Region Skåne har kompetenta och hängivna medarbetare och vi riktar ett särskilt tack till dem för deras utomordentliga insatser. För att utveckla erbjudandet till skåningarna vill alliansen införa fler vårdval under mandatperioden. Vi ämnar även utveckla hälso- och sjukvården genom särskilda satsningar, inte minst för cancerpatienter och äldre. Vi ska också förbättra kollektivtrafiken i hela Skåne och verka för att infrastrukturen byggs ut. Inte minst vill vi se en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör för att tvinna samman Öresundsregionen ännu mer. Alliansen är fast besluten att fortsätta förbättra villkoren och öka frihetsgraderna i Skåne. Vår politik handlar om att skapa förutsättningar för människor att leva de liv de önskar. Drömjobbet, det perfekta boendet, goda kommunikationer, de spännande uttrycken, varsamhet med miljön. Det kräver att arbetet i Region Skåne präglas av nyfikenhet, mod och öppenhet för nya samarbeten och arbetsformer. För det är inte i den gamla boxen som lösningarna finns. Ett öppet sinnesläge är avgörande för att vi ska nå målet att Skåne ska vara en av världens tio mest innovativa regioner Allians för Skåne Carl Johan Sonesson (M) Gilbert Tribo (FP) Birte Sandberg (C) Birgitta Södertun (KD) 2

20 Sammanfattning budget 2015 Förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt. Skåne har en ung och växande befolkning, samtidigt som sysselsättning och produktivitet ligger under riksgenomsnittet. Skattekraften i Skåne är låg och behöver ökas. Resultatmål: Region Skånes resultat, över en femårsperiod, med start 2013 ska minst uppgå till 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag, samt att resultatet årligen minst bör uppgå till 1 procent av de samlade intäkterna. Finansieringsmål: Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. Utdebiteringsmål: Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. Budgeten är det styrande dokumentet i Region Skåne och budgetdisciplin ska råda. Den nya regionala utvecklingsstrategin anger målbilden om det öppna Skåne. Prioriteringar Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål. Region Skåne leder arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin för Skåne. Medborgarna ska kunna göra smarta val. Fyra nya vårdval införs: barnsjukvård, allmänpsykiatri, öron/näsa/hals, hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Medborgarna ska ha god tillgänglighet till den verksamhet som Region Skåne finansierar. Avancerad sjukvård i hemmet ska utökas. Alla cancerpatienter ska erbjudas en kontaktsjuksköterska när de får sin diagnos. De patienter som är i mest behov av läkarkontinuitet ska kunna lista sig hos en namngiven läkare. Familje- och äldrecentraler ska finnas i hela Skåne. Hälsovalet förstärks. En handlingsplan för att minska psykisk ohälsa i befolkningen ska tas fram. Införande av karriärstjänster för sjuksköterskor. Det ska bli lättare att resa kollektivt och fler Pågatågsstationer ska byggas. Införande av värdighetsgaranti för färdtjänstresor. Införande av flexibla nattstopp i busstrafiken. Ett särskilt jobbpaket, riktat till unga, skapas. Fler lärlingar och studentmedarbetare anställs av Region Skåne. Ett visselblåsarsystem ska inrättas. Skattesatsen förblir oförändrad. 3

21 Strategikarta från vision till mål Vision och långsiktiga mål Skåne ska erbjuda livskvalitet i världsklass Skåne ska vara en av världens tio mest innovativa regioner 2030 Skåne ska vara fossilbränslefritt 2020 Vision Skåne livskvalitet i världsklass Verksamhetsidé Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Kännetecken Region Skåne är en direktvald och skattefinansierad aktör, vars uppdragsgivare är medborgarna. Organisationen kännetecknas av kvalitet, professionalism, lyhördhet, kompetens, kreativitet, öppenhet och empati. 4 Mål Nöjda medborgare Medel En effektiv verksamhet med hög kvalitet En drivande tillväxtaktör Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Verksamhet och resultat i fokus Långsiktigt stark ekonomi

22 Medborgarperspektivet Nöjda medborgare Förtroendet ska öka. Skåne ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande region för boende, företag och besökare. Företag ska välja etablering i Skåne framför andra regioner i norra Europa. Medborgare och samarbetspartners ska känna stort förtroende för Region Skåne. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på våra tjänster är god. Nuläge: Befolkningens förtroende för vården: 64 procent. Patientens förtroende till vården (enligt PUK): akutmottagning 86, psykiatri öppenvård 74, psykiatri slutenvård 74, somatisk öppenvård 92, somatisk slutenvård 88, primärvården 85 Nöjd kundindex för Skånetrafiken: 62 procent Samarbetsparterns helhetsbetyg på Region Skåne. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Nuläge: Befolkningens upplevelse av tillgänglighet till vården: 76 procent. Patientens upplevelse av tillgänglighet till vården (enligt PUK): primärvård 77, somatisk öppenvård 92, somatisk slutenvård 79, psykiatri öppenvård 63, psykiatri slutenvård 63, akutmottagning 67. Samarbetspartners nöjdhet med tillgänglighet. Öka medborgarnas tillgänglighet till arbete (kollektivtrafikens samhällsnytta: tio dagliga resmöjligheter till regionalt centrum inom 60 min): 91,5 procent. Resandeökning inom kollektivtrafik: 3-6 procent. Tillgängligheten till Region Skånes verksamhet och lokaler. 100 procent av så kallade enkelt avhjälpta hinder ska avlägsnas i publika lokaler/platser. 5

23 Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Indikatorer: Andelen personer med låg fysisk aktivitet ska minska. Nuläge: 13,2 procent kvinnor och 15,6 procent män har låg fysisk aktivitet. Andelen dagligrökare ska minska. Nuläge: 15,4 procent kvinnor och 14 procent män. Andelen personer med psykisk ohälsa ska minska. Nuläge: 20,4 procent kvinnor och 15,7 procent män har psykisk ohälsa. Andel av personer med låg tillit ska minska. Nuläge: 38,2 procent kvinnor, 36,1 procent män har låg tillit. Andel av personer med lågt socialt deltagande ska minska. Nuläge: 40 procent kvinnor och 42,4 procent män har lågt socialt deltagande. Medborgaren ska uppleva en hög nytta. Medborgarnas kännedom om Region Skåne som organisation och dess politiska ledning ska öka. Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val. Genomföra undersökning kring vad de skånska medborgarna lägger i begreppet livskvalitet samt hur de uppfattar sin egen livskvalitet. Nuläge: Kunskapen om Region Skånes ansvarsområden. Genom dialog få fördjupad förståelse till resultat i genomförda mätningar kring medborgarnas kännedom och attityd till politik. Den upplevda valfriheten ska öka. Antal aktiva omlistningar på hälsovalsenheter ska följas. Kvalitetsindex med mera ska publiceras regelbundet för att underlätta smarta val. Fler vårdval ska införas. Genom medborgardialog få fördjupad förståelse till resultat i genomförda mätningar kring medborgarnas kännedom och attityd till politik. 6

24 Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. Andel av befolkningen som minst en gång per kvartal har besökt kulturaktivitet enligt Riks-SOM. Fördjupning och utveckling av kulturundersökningar genom till exempel medborgardialog. Verksamhetsperspektivet En effektiv verksamhet med hög kvalitet Människor ska bemötas med respekt. Patienternas makt ska öka. Kunskapsstyrningen ska öka. Skånes medborgare finansierar i huvudsak vår verksamhet och skåningarna är våra uppdragsgivare. Skattemedlen ska användas så att vi får bästa möjliga resursanvändning. Kunskap om en gemensam tolerant värdegrund bland medarbetare och medborgare ska öka. Utöka vårdval och öka mångfalden. All information ska vara lättillgänglig. Patienter ska kunna kommunicera med vården med hjälp av e-post och andra moderna kanaler. Utveckla e-hälsa. Utveckla mobil vård. Systematiskt arbete med nya riktlinjer och metoder inom hälso- och sjukvården, inkluderat uppföljning och utvärdering. Kunskap om medborgarnas behov som underlag för ett långsiktigt prioriteringsarbete i öppen dialog. Krav på resultatet för patienten genom patientprocesser. Systematiskt arbete för att verksamheterna ska genomsyras av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet. Utveckla nya metoder och verktyg för uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet. 7

25 Tillgängligheten ska öka. Patientsäkerheten ska vara hög. Produktiviteten ska öka. En drivande tillväxtaktör Europas mest innovativa region Den kliniska forskningen ska öka. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. Regionala och nationella krav inom hälso- och sjukvården ska uppfyllas. Kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till Kollektivtrafikens punktlighet ska öka. Insatserna för ökad tillgänglighet till kulturen ska förstärkas. Nollvision ska gälla avseende vårdskador. Regionala och nationella krav ska uppnås. Nyckeltal att följa: Nyckeltal ska tas fram under året. Region Skåne ska vara den naturliga och samlande tillväxtaktören i Skåne för att Öresundsregionen ska erbjuda livskvalitet och möjligheter i världsklass för såväl människor som företag. Systematiskt ledningsarbete för innovation på alla nivåer. Samtliga verksamheter inom Region Skåne ska känna till den internationella innovationsstrategin för Skåne. Under begreppet Green Valley ska Region Skåne etablera fler, samt fördjupa etablerade samarbeten med näringsliv och forskning för utveckling av produkter, tjänster och lösningar som bidrar till Region Skånes miljö- och energieffektiviseringsmål. Förbättringar som verksamheten har gjort genom att tillämpa upptäckter/rön som enhetens forskning har bidragit med och som lett till förbättrat medicinsk resultat för patienten. Nuläge: Enligt enkäten Årlig rapport för klinisk forskning i landstingen uppger Region Skånes förvaltningar inom hälso- och sjukvården att 47 medicinska forskningsresultat har förbättrat för patienten. Klinisk forskning som resulterat i någon kommersiell produkt. Nuläge: Sex stycken namngivna produkter. Uppväxlingseffekt av varje insatt krona. Åtgärd: Formerna för dialog med kommunerna ska utvecklas. 8

26 Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden Fritt från fossila bränslen ska minst 200 personer delta i Kultur på recept ska minst 75 procent av värmeenergin komma från förnybara källor ska minst 70 procent av alla transporter ske med förnybara bränslen. Norra Europas ledande matregion 2025 Matlandet Skåne. Medarbetarperspektivet Alla verksamheter ska känna till matvisionen Matlandet Skåne. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, spännande och utvecklande arbeten. Kunskapsutveckling och innovation ska premieras. Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetareundersökningen ska öka. Verksamhet och resultat i fokus Region Skåne ska ha chefer som tydliggör målen i dialog med medarbetarna, och arbetar aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. Antalet vakanser inom definierade större bristområden ska minska med 20 procent under Nuläge: Fyra större bristområden med obalans: grundutbildade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor. Läkare: allmänmedicin, psykiatri 9

27 Ekonomiperspektivet Långsiktigt stark ekonomi Resultatmål Region Skånes ekonomi ska vara stark och ett flerårigt perspektiv är viktigare än de enskilda räkenskapsåren. Alla verksamheter som Region Skåne finansierar ska vara effektiva. Region Skånes resultat, över en femårsperiod, med start 2013 ska minst uppgå till 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomiskt utjämning och generella statliga bidrag, samt att resultatet årligen minst bör uppgå till 1 procent av de samlade intäkterna. Finansieringsmål Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. Utdebiteringsmål Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. 10

28 Skåne livskvalitet i världsklass Skåne är en del av Nordens mest tätbefolkade område, Öresundsregionen, med 3,8 miljoner invånare. Vi är en region med flera noder som rymmer många olika människor, kulturer och språk. Det är inte bara kombinationen av mångfalden, det geografiska läget och Sveriges vackraste och viktigaste jordbruksbygd som ger oss vår unika position. Här finns också dynamik, framtidstro och en hög kunskapskoncentration. Skåne har fantastiska möjligheter med en växande och ung befolkning, en stark innovationskultur och en hälsosam miljö Undersökningar visar att skåningarna är de som är mest nöjda över att bo och leva i sin region, jämfört med befolkningen i andra delar av Sverige. Dessa mjuka värden är en central tillgång inför framtidens utmaningar, där människor i högre grad än tidigare är rörliga, samtidigt som de själva kan undersöka, jämföra och välja var de vill bo och arbeta. Samtidigt finns det skillnader i värderingar och prioriteringar och det är viktigt att Skåne rymmer alla typer av människor. Skåne ska erbjuda livskvalitet i världsklass, och Skåne ska vara öppet för alla. Skåne är utan tvekan väl positionerat för att kunna bli en av världens tio mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. På båda sidor om Öresund växer Medicon Valley fram, ett internationellt känt område med spetsforskning, företagsamhet, utbildning och sjukvård. Skåne kommer att få mycket stora investeringar inom life science och medicin inom en tjugoårsperiod. ESS, Max IV, Medicon Village och Region Skånes mångmiljardsatsningar på bland annat Skånes universitetssjukhus bäddar tillsammans för en spännande utveckling, givet att Region Skåne arbetar strategiskt, målmedvetet och tillsammans med andra aktörer. Gränsregionen Öresund erbjuder även en stor arbetsmarknad och god tillgänglighet genom hamnar och flygplatser. Skåne ska attrahera såväl stora forskningssatsningar som globala företag och innovativa småbolag. Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt tillsammans med andra i Skåne. Region Skånes erbjudande och löfte till invånarna i Skåne är att finansiera och tillhandahålla god hälso- och sjukvård, bra kommunikationer, upplevelser och att genomföra tillväxtstimulerande och miljöfrämjande reformer för att bidra till att göra vår region till en av de mest attraktiva i Europa. Ambitionen är även att Skåne ska bli fritt från fossila bränslen och den regionala utvecklingsstrategin slår fast att Skåne ska vara en av världens tio mest innovativa regioner Vi vill även se ett fördjupat och förstärkt Skåne, med större rätt att bestämma över egna angelägenheter. Det är hög tid att nästa steg tas och att fler ansvarsområden förs över från staten till Region Skåne så att de som står frågorna och dess politiska konsekvenser närmast får hantera dem. 11

29 Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Skåne ska vara en öppen och välkomnande region, attraktiv och tillgänglig för boende, företag och besökare. Medborgare och samarbetspartners ska känna stort förtroende för Region Skåne. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på tjänsterna är god. Dialogen mellan medborgare och region ska fungera väl på alla nivåer. Skånes medborgare finansierar i huvudsak verksamheten och är Region Skånes uppdragsgivare. Skattemedlen ska användas på bästa möjliga vis. Företag ska välja etableringar i Skåne framför andra regioner i norra Europa. Skåningarna ska ha anledning att känna trygghet för de viktiga samhällsfunktioner som Region Skåne finansierar eller tillhandahåller i egen regi. Tjänsterna ska hålla en hög kvalitet och finnas nära medborgaren. Den enskilda ska kunna välja i så stor utsträckning som möjligt och Region Skåne genomför reform efter reform för att öka valfriheten och frihetsgraderna. Samtidigt skärps kraven på att lämna ut data, resultat och information till omvärlden. Region Skåne ska vidare arbeta aktivt för att garantera god uppföljning och utvärdering. Det ska finnas flera och korta vägar för att kommunicera och komma fram till Region Skåne. Att öka kvalitet, trygghet och valfrihet ska vara ett självklart förhållningssätt i Region Skånes utvecklingsarbete. Effektivitet och kvalitet går hand i hand Nöjda medborgare är det primära målet för Region Skåne. Medborgaren ska vara nöjd i egenskap av patient, anhörig, arbetssökande, skattebetalare, resenär, operabesökare, turist och så vidare. God kvalitet och hög kundnytta i den flora av kvalificerade tjänster som Region Skåne erbjuder är nyckeln till högt förtroende och till att behålla en hög legitimitet för den skattefinansierade verksamheten. Det handlar inte bara om funktion och resultat, utan även exempelvis om gott bemötande, fungerande dialog, estetiska miljöer, miljömedvetenhet och att maten som serveras på sjukhusen är tilltalande och god. Tillgänglighet, transparens och tydlighet är andra viktiga ledord. Därför ska dessa aspekter bli mer markanta i Region Skånes verksamhet, och vara viktiga vid till exempel investeringsbeslut och innovationsupphandlingar. All verksamhet som finansieras av skattebetalarna i Region Skåne ska syfta till ökad medborgarmakt, kvalitet, kontinuitet, mångfald och ekonomisk effektivitet. Ersättningsmodeller och incitamentsystem ska premiera förbättringsarbete och god kvalitet i enlighet med Region Skånes målsättning medarbetarna ska ständigt uppmuntras att arbeta smartare för att kunna ge så god service som möjligt till medborgarna. Alla Region Skånes verksamheter ska ha ett ständigt pågående förbättrings- och effektivitetsarbete. Detta innebär inte per definition att minska antalet medarbetare, utan att arbetet ska utföras på ett för medarbetarna effektivare sätt. Det kan handla om att använda ny och bättre teknik, fasa ut onödiga arbetsuppgifter, prioritera, förbättra logistiken eller på annat sätt använda tid och ekonomiska resurser på ett mer ansvarsfullt vis. Det är en del av chefsuppdraget att utveckla verksamheten så att budgetutfallet hamnar inom givna ramar och att resurser kan användas bättre. Att engagera medarbetarna att bidra med egna idéer för att göra verksamheten bättre är en nödvändighet för att lyckas. 12

30 Kvalitet ska, vid sidan av pris, vara ett viktigt kriterium vid all upphandling. Innovationsupphandling ska användas där det är lämpligt för att förfina såväl kvalitet och utveckling som effektivitet. Fler av Region Skånes upphandlingar ska göras i mindre delar, något som är särskilt viktigt för små och medelstora företag inom de gröna näringarna. All verksamhet inom Region Skåne ska inte bara fullfölja sina uppdrag, utan även arbeta aktivt för att öka intäkterna genom att producera fler tjänster till personer och andra aktörer utanför Skåne. Införandet av en sammanhållen IT- och medicinteknisk (MT) miljö skapar förutsättningar för en effektivare arbetsmiljö och verksamhet inom hälso- och sjukvården. Där verksamheten kommer att få informationen samlad och aggregerad på ett ställe, som ett stöd för rätt insats och behandling. Samtidigt kommer medborgaren att få en bättre bild över utbud, mina vårdkontakter och andra relevanta hälso- och sjukvårdstjänster. Ett utvecklat IT/MT-stöd innebär även att onödiga moment med dubbelregistrering och sökande efter information i flera olika system ska minimeras. I samband med att nya processer och arbetssätt etableras ska Region Skåne alltid utvärdera om dessa kan effektiviseras med hjälp av IT. Region Skåne ska ha en samordnande roll för att information om e-sjukvårdstjänster i Skåne ska förmedlas till vårdtagaren på bästa vis. Likvärdighet mellan offentliga och privata vårdgivare när det gäller IT-relaterad information och service ska uppnås. Systemen ska utvecklas så att de olika verksamheterna har löpande tillgång till relevant information, som är av vikt för deras interna kontroll och uppföljning. Region Skåne har i sin budget- och verksamhetsplanering de senaste åren strävat efter att åstadkomma mer resurser till kärnverksamheten genom att effektivisera stöd- och servicefunktionerna. Regionservice ansvarar nu bland annat för vårdproducenternas hela försörjningsfunktion. Grund för det fortsatta arbetet med att effektivisera stöd- och servicefunktionerna ska vara standardisering och styrning av utbudet. Jämförelser med andra landsting, privata aktörer och organisationer ska ske avseende brukarnöjdhet, kostnad och servicenivå, bland annat för att avgöra om stöd och service ska drivas i egen regi eller i en alternativ driftform för att nå högsta möjliga nytta och effektivitet. Ett långsiktigt arbete för att tydliggöra och förbättra dessa tjänsters betydelse för vården görs i projektet Vårdnära tjänster. En översyn av kommunernas och regionens ansvar och arbetsfördelning inom sjukvården bör ske under denna mandatperiod. Utvärdering är en förutsättning för att veta om målsättningarna uppfylls, och för att verksamhetsutveckling ska fungera. Regelbundna opinionsmätningar om huruvida skåningen är nöjd ska genomföras, och resultaten ska spridas både till Skånes medborgare och till Region Skånes medarbetare. Tillgänglighet och dialog bygger förtroende Medborgarna ska uppleva en god tillgänglighet i all den verksamhet som Region Skåne finansierar. Tillgänglighet, utifrån medborgarens perspektiv, har många dimensioner. Det måste vara tydligt för medborgarna var de kan vända sig när de behöver hjälp, och att medborgarens behov alltid kommer före organisatoriska gränsdragningar. När nu beredningarna för medborgardialog avskaffas 13

31 måste övriga nämnder och beredningar ta ett större ansvar för kontakterna med medborgarna. En ny patientlag som tydliggör patientens rätt till inflytande är under framtagande. Lagen ska stärka patientens ställning, främja integritet, självbestämmande och delaktighet. Den enskilde ska tillåtas ta ett större ansvar i den egna hälso- och sjukvården. För att stärka invånarnas egenmakt, ge bättre insyn och överblick i vårdprocessen och därmed ökad möjlighet att medverka i sin vård har delar av patientjournalen gjorts tillgänglig via nätet under Befolkningen efterfrågar flexiblare möjligheter att kommunicera med Region Skåne och nya kommunikations- och informationskanaler behöver användas i större utsträckning. För verksamheterna betyder det att de i större utsträckning ska arbeta för att medborgaren alltid ska komma fram på telefon i rimlig tid, få svar på sina frågor och kunna hitta rätt information på ett enkelt sätt. En viktig aspekt av tillgänglighet är bemötandet; att vara delaktig och känna sig sedd. Samtalet är av central betydelse, oavsett om det sker i ett fysiskt möte, telefon eller via internet. Tillgänglighet och valfrihet ökar när man kan utföra sina ärenden via e-tjänster, via internet, e-post och applikationer i smarta telefoner. I en förbättrad tillgänglighet ingår även att telefontillgängligheten inom hälso- och sjukvården kompletteras med moderna e-tjänster som går att använda dygnet runt. Arbetet med att förbättra telefontillgängligheten ska intensifieras under För patienter är det viktigt att få tid till rätt behandling inom rimlig tid, kunna påverka och komma överens om tid för besök och inläggning, och att öppettider är anpassade på ett bra sätt. Under 2014 gjordes även satsningar för att medborgaren ska kunna boka tid på sin vårdcentral och vårdmottagning via Mina vårdkontakter. Region Skånes satsning på att modernisera IT-miljön fortsätter. Under 2015 ska ytterligare steg tas för att komma närmare målbilden med möjlighet för medborgarna att komma åt så många tjänster som möjligt via digitala e-tjänster. För medborgaren innebär detta att man ska få möjlighet att planera och följa sin vård, samt se status på sina ärenden. Det ska också vara möjligt att ha e-besök och e-ärende med sin läkare, samt att tekniken ska göra det möjligt att utföra mer vård i hemmet. Genom olika e-tjänster skapas en bättre tillgänglighet och som medborgare upplever du att vården alltid finns där. Efter genomförd kontakt med vården ska man ha möjlighet att utvärdera sin kontakt. Detta skapar förutsättningar för att förstå vad patienten upplevt och önskar. Arbetet som startade 2013 med att lansera en ny e-tjänst i månaden borde fortsätta och informationen kring detta öka. Dessutom ska en fristående visionsgrupp med externa och interna deltagare ta fram förslag på IT-stöd, e-tjänster och digitala tjänster som kan förbättra såväl för verksamheten som för medborgarna. Under 2014 har Region Skåne tillsammans med privata aktörer tagit fram en våg för hjärtsviktspatienter, och detta utvecklingsarbete ska fortsätta. Det är särskilt viktigt att både tillvarata medarbetarnas kunskaper och att undersöka vilka kanaler och tjänster som skåningarna efterfrågar. Region Skåne ska även öppna databaser och register när det är möjligt, för att underlätta för andra aktörer att skapa ny kunskap och hitta nya lösningar på olika problem. Region Skåne ska genom öppenhet i sinne och praktik underlätta för innovation där medborgarna deltar och medverkar i det praktiska utvecklingsarbetet. Fantasi och förmåga att möta efterfrågan ökar om fler släpps in i arbetet. Ett strukturerat arbetssätt kring informationsöverföring ska säkerställa att data och 14

32 information görs tillgänglig för utvecklare av olika applikationer och system. Detta arbete sker samtidigt som Region Skåne följer patientdatalagen med syftet att stärka patientsäkerhet, driftsäkerhet och integritet. Tillgänglighet på lika villkor Hälso- och sjukvårdslagen fastslår att vård ska ges på lika villkor. Det är en självklarhet att Region Skåne ska fortsätta erbjuda papperslösa vård som inte kan anstå. Att få sjukvårdsrådgivning på telefon på sitt eget språk gör att fler känner sig trygga i att få hjälp, rätt råd och därmed rätt vård direkt. Kundnöjdheten är hög. Verksamheten ska fortsätta under 2015 i samverkan med andra landsting och regioner och tillgång till sjukvårdsrådgivning per telefon på fler språk ska inledas under året. Region Skåne kommer under 2015 att utreda förutsättningarna för en skånsk vårdgaranti, som omfattar besök, undersökning och behandling inom 60 dagar. En viktig förutsättning är att den är förenlig med den nya patientlagen som träder i kraft den 1 januari Utredningen ska innefatta vilka ekonomiska samt verksamhetsmässiga konsekvenser ett införande av en skånsk vårdgaranti får. Även geografisk närhet är viktig för tillgängligheten. Det ska oavsett driftsform finnas minst en vårdcentral och en tandvårdsenhet i varje kommun. Att kunna förflytta sig fysiskt är grundläggande för var och en, och en god tillgänglighet är viktig för att hela Skåne ska vara attraktivt för besök, boende och företagande. Bra kollektivtrafik och utvecklad infrastruktur för resande, varutransporter, och IT är en central del i denna attraktionskraft. Region Skåne ska leverera trafik i hela Skåne, till angränsande regioner i samverkan med länsgrannar och via Öresundsbron till Danmark i samverkan med danska Trafikstyrelsen. Region Skåne ska medverka till att infrastrukturen för väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter, samt IT-kommunikation, sköts och utvecklas så bra att tillgänglighet kan erbjudas till invånare och företag, samt att det sker genom långsiktigt hållbara lösningar, som samordnade varutransporter. Punktligheten är ett viktigt fokusområde inom kollektivtrafiken för att garantera att resenärer kommer fram i utlovad tid. Det är därför viktigt att anslutningar och trafik till Pågatågsstationer och superbusslinjer säkras och utvecklas. Det är också viktigt att fordonen är anpassade för alla. Det ökade resandet och en större efterfrågan innebär att kollektivtrafiken behöver byggas ut för att tillgängligheten ska kunna säkerställas. Kultur är ytterligare en fokusfråga, och med den digitala tekniken och anpassade kollektivtrafiklösningar öppnas nya möjligheter för att göra kultur mer tillgänglig även på mindre orter. I detta arbete är folkbiblioteken viktiga noder. Region Skåne stöder bland annat projekt som ska möjliggöra för folkbibliotek att utvecklas till kulturhus som kan ta emot digitala utsändningar från operahus, konserthus och teatrar. Region Skåne stöder också ekonomiskt resurscentrum för scenkonst för att stärka arrangörs- och producentledet, och därigenom förbättra förutsättningarna att nå ut med scenkonst i hela Skåne. Region Skåne vill även stärka Skånes position som en av landets starkaste bildkonstregioner genom ett resurscentrum för bildkonst. 15

33 Region Skånes verksamheter, såväl egna som de som har avtal med Region Skåne, regionägda bolag och bidragsfinansierade, ska vara tillgängliga med en miljö som inte hindrar personer med funktionsnedsättning. Ännu mer fokus än hittills måste läggas på ökad tillgänglighet för alla inom kollektivtrafiksystemet. En viktig handikappolitisk aspekt är att Region Skåne arbetar utifrån den enskilde personens fokus. Detta tydliga medborgarfokus innebär att samverkan med patient- och handikapporganisationer och enskilda personer med funktionsnedsättning är viktigt. Region Skåne måste även vara tillgänglig när verksamheten har begått misstag eller när tjänsterna är av bristande kvalitet. Medborgarens kunskap om vart man vänder sig om det har blivit fel, uppstått problem eller att man har klagomål på en tjänst eller verksamhet är viktig. Medborgaren behöver som patient och närstående ha kunskap om att det finns en patientnämnd inom hälso- och sjukvården dit man kan vända sig för stöd, hjälp och vägledning. Anhöriga ska involveras mer i diagnos, vårdplanering och rehabilitering. God hälsa är grunden för ett bra liv Att vara frisk och må bra är en viktig förutsättning för god livskvalitet. Förhoppningen är att så få som möjligt ska behöva uppsöka sjukvården för olika besvär. Därför är det prioriterat med förebyggande arbete för att motarbeta ohälsa och sjukdomar. Att fler har ett arbete att gå till, att barn och ungas uppväxtvillkor förbättras och att förutsättningarna för delaktighet stärks är exempel på viktiga faktorer som spelar roll för befolkningens hälsa. Ett utvecklat samarbete mellan region, kommun, näringsliv och civilsamhälle påverkar folkhälsan positivt. Samarbetet ska öka förutsättningarna för människor att själva ta ansvar och göra hälsosamma val. Fokus för folkhälsoinsatserna ska ligga på de områden där Skåne utmärker sig negativt och där insatser kan ge långsiktiga effekter för de med svårast situation. Region Skånes unika faktaunderlag om hur skåningarna mår utgör grunden för arbetet. Hälso- och sjukvården i Skåne ska vara tillgänglig, kvalitativ och svara mot skåningarnas behov och fria val. Patienten ska vara utgångspunkten för hur vården organiseras. Omhändertagandet ska ske samlat och på rätt vårdnivå så att resurserna används på bästa sätt. Detta innebär bland annat att öppna vårdformer ska erbjudas i ökad utsträckning. Den utveckling med mer öppen mottagning som äger rum ska uppmuntras i syfte att förstärka den. Vårdcentralen ska vara skåningens naturliga förstahandsval. Utöver detta ska till exempel hemsjukvård, valfrihetssystem inom specialiserad vård och andra lösningar vidareutvecklas. Region Skåne har kunskapen, kompetensen och möjligheterna att erbjuda skåningarna ännu bättre hälso- och sjukvård genom att utveckla en samlad väg in i hälso- och sjukvården och att bedriva en nära vård på rätt vårdnivå. Hälso- och sjukvården ska i högre grad vara patientstyrd, där vård nära patienten och patientens behov ska vara i fokus i sammanhållna vårdprocesser. Prevention och hög kvalitet i vården bidrar till god hälsa Hälso- och sjukvården och tandvården ska genomsyras av ett hälsofrämjande perspektiv och arbeta aktivt med prevention, i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik hälsa. Region Skåne ska på 16

34 olika sätt erbjuda stöd för förändrade levnadsvanor. Arbetet med förebyggande insatser och psykisk ohälsa behöver få mer plats och en tydligare struktur, inte minst inom primärvården. Rökning och övervikt utgör två områden där Skåne utmärker sig negativt och som medför lidande för den enskilde, men också långsiktig belastning för hälso- och sjukvården. Arbetet med rökavvänjning och överviktsprevention ska därför intensifieras. En viktig förstärkning som infördes förra mandatperioden av femklövern var att erbjuda hälsosamtal till unga kvinnor på barnmorskemottagningar i Skåne. Detta arbete ska fortsätta utvecklas under Insatser för människor med missbruksproblem måste samordnas mellan kriminalvården, socialtjänst, missbruksvård, psykiatri, boende, arbetsmarknad och kommuner med individen i fokus. Femklövern initierade under förre mandatperiod en regiongemensam modell för Mariamottagningar i Skåne, startade Mariamottagning i Nordöstra och nordvästra Skåne och införde vårdval inom läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (LARO). Arbetet för en missbruksvård med respekt för individen är viktigt för Allians för Skåne att fortsätta. En Mariamottagning bör etableras i södra Skåne och integrerade missbruksmottagningar utredas. Socialstyrelsens riktlinjer kring missbruksvård ska implementeras. Region Skåne ska vidare säkerställa en jämlik hälso- och sjukvård som innebär att bemötande, vård och behandling erbjuds på lika villkor till alla medborgare i Skåne. Framtidens sjukvård måste utvecklas utifrån både primärvårdens, de små sjukhusen och de stora sjukhusens möjligheter. Vi vet att det finns grupper och områden i Skåne där hälsan inte förbättras på samma positiva sätt som i övriga delar av Skåne. Medellivslängden kan till exempel skilja mer än sex år mellan olika delar i Malmö. Detta är inte acceptabelt. Det finns en underdiagnostik av utrikesfödda inom en rad olika medicinska områden, som demens. Det finns även tydliga skillnader i såväl mottagande som behandling av kvinnor och män inom sjukvården. Kvinnor har enligt Sveriges Kommuner och Landsting längre väntetider till gråstarrsoperation än män. Kvinnor har inte tillgång till dyra läkemedel i samma utsträckning som män. Regelbunden uppföljning och utvärdering krävs för att utveckla vårdens kvalitet och garantera att verksamhet bedrivs utifrån medborgarnas behov och önskemål. Det finns omkring 80 nationella kvalitetsregister i Sverige. Region Skånes uppföljning ska riktas mot hela sjukdomsgrupper och att utveckla kvalitetsindexområden, i stället för att enbart studera enskilda indikatorer. Nationell patientenkät och Vårdbarometern sätter fokus på patienternas och medborganas synpunkter på vården och resultaten är viktiga att ta tillvara i förbättringsarbetet. Skåningen ska erbjudas fler valmöjligheter Patienter önskar kunna påverka innehållet i vården. En mångfald av aktörer offentliga, privata, kooperativa och idéburna är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna öka kvaliteten, samtidigt som produktiviteten ökar. En mångfald av aktörer är således till gagn för Skånes patienter och skattebetalare. Ersättningssystem och ackreditering ska därför uppmuntra patientmakt, kontinuitet, kvalitet, mångfald och effektivitet. 17

35 Det ska vara naturligt för skåningarna att i första hand vända sig till sin vårdcentral när de är i behov av hälso- och sjukvård. Genom införandet av Hälsoval Skåne år 2009 har skåningarna fått mer makt att själva välja bland fler vårdgivare än tidigare. I Region Skåne finns en mångfald av utförare bland annat tack vare de olika vårdval som införts och som också skapar fler enheter på fler orter än tidigare. Vårdcentralerna i Region Skåne har genom hälsovalet påbörjat en stor resa men det finns fortfarande en stor förbättringspotential. Konkurrensen mellan närliggande vårdcentraler kan utvecklas mer, vilket märks framför allt på bristen av information till medborgarna från enskilda enheter, men också på bristen av profilering, specialisering och innovationer. Det finns en stor förbättringspotential när det gäller mer tillgänglighet vad det gäller öppettider och telefontillgänglighet. Vårdcentralerna ska ha ett nära samarbete med de skånska sjukhusen och ges större frihetsgrader för att på egen hand utveckla, specialisera och marknadsföra sina aktiviteter ännu mer under Trots att mycket har gjorts för att öka läkartätheten på vårdcentralerna, finns det mycket kvar att göra för att säkerställa att det finns tillräckligt med läkare. För att möjliggöra en god tillgång på läkare ska utbildningsplatserna inom allmänmedicin utökas årligen. Grundläggande är patientens valfrihet, tillgång till tillräcklig information om vad man har att välja på och slutligen möjlighet att kunna påverka vården. Införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV) är en av de mest genomgripande reformerna inom svensk hälso- och sjukvård. LOV har hittills i Region Skåne använts inom audionommottagning, barnavårdscentraler, vårdcentral, multimodal smärtbehandling, kognitiv beteendeterapi, psykoterapi, barnmorskemottagning, allmän barn- och ungdomstandvård, gråstarroperationer, specialisttandvård för barn och ungdomar, hudsjukvård, läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (LARO), psykoterapi samt ögonsjukvård. Även tilläggsuppdrag till befintliga vårdval inom viss öppen gynekologisk vård samt hjärtsvikt infördes.. Region Skåne ska utvärdera och utveckla befintliga vårdval. Fyra nya vårdval ska utredas under 2015 för att kunna införas från den 1 april Inom barnsjukvården ser vi ett omfattande behov av fler barnläkare, Skåne har en växande och relativt ung befolkning. Med ett vårdval för barnläkare och ett inom öron/näsa/hals skulle närheten stärkas över hela Skåne och trycket på akutmottagningarna minska. Goda synergieffekter kan uppnås då barnläkare och öronläkare har möjlighet att starta verksamhet tillsammans. Den psykiska ohälsan växer och måste bemötas, vilket görs genom att ge patienter och personal ökad frihet inom allmänpsykiatrin. Ett vårdval för psykiatriker ska införas. Det sker också en ständig teknisk utveckling av nya hjälpmedel för funktionsnedsatta och genom ett vårdval på detta område öppnas marknaden för tekniska hjälpmedel och habilitering upp. Förstärkning av vården hemma Region Skåne har för avsikt att utveckla den mobila vården och personlig e-hälsa även ibland kallad digital health care. Mobil vård och e-hälsa ökar möjligheterna för tidigare och bättre insatser. 18

36 Det blir också lättare att att nå ut till grupper som den traditionella vården har haft svårt att nå. Med mobil vård avses vård som utförs utanför en vårdenhet, ibland understödd av IT- och telekommunikation (IKT). Mobil vård finns i dag i Region Skåne genom exempelvis mobil röntgen, som kan minska onödigt lidande för patienten och öka effektiviteten för hälso- och sjukvården. Studier från europeiska forskningsprojekt visar att inläggningar och återinläggningar på sjukhus av patienter med kroniska sjukdomar minskar vid ett införande av mobila vårdlösningar och telemedicin. Utvecklingen av mobil vård ska fortsätta genom flera olika projekt. Målet är att erbjuda mer mobil vård, som fler läkarbilar för att korta väntetiderna och föra vården närmare skåningen. Kriterierna för att få hembesök ska breddas så att barnfamiljer enklare kan få besök i hemmet av läkare när så behövs. En sådan reform kan dessutom avlasta ambulanserna från uppdrag som är mindre akuta. Möjligheten att bedriva traditionell sjukhusvård i hemmiljö ökar också i takt med medicinska och tekniska framsteg. Den demografiska utvecklingen bidrar till att driva på behovet av att förstärka befintlig hemsjukvård. De kommande tio åren kommer antalet äldre i Skåne att öka markant. Hälso- och sjukvården måste därför fortsätta utveckla möjligheter för patienter att tryggt och säkert kunna vara hemma utifrån varje patients och familjs unika förutsättningar. Arbete med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Skånes kommuner och Region Skåne pågår. Ett nytt avtal ska vara på plats från och med år En avgörande del i avtalet handlar om en utvecklad och förstärkt hemsjukvård. Ett mer tillgängligt läkarstöd till den kommunala hemsjukvården betraktas som en förutsättning för att kunna möta framtidens vårdutmaningar, både från kommunerna och från Region Skåne. För att säkerställa att hemsjukvården utvecklas i enlighet med intentionerna i kommande hälso- och sjukvårdsavtal kommer Region Skåne att påbörja arbetsprocessen redan Arbete ska också bedrivas för utökat tjänsteutbud. Området personlig e-hälsa bör utvecklas vidare och i Region Skåne är det framför allt inom de stora sjukdomsgrupperna, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, KOL och diabetes som telemedicin bör utvecklas. Patienter ska i ett första steg erbjudas möjlighet att kontinuerligt och på distans följa sina mätvärden utan att behöva konsultera en läkare. För patienten innebär det ökad självständighet och bättre förståelse för och överblick över den egna sjukdomen. Region Skåne ska erbjuda stöd till patienter för att introducera e-tjänster och för att säkra att patienterna förmår att korrekt tolka den medicinska data de får tillgång till. Region Skåne ska arbeta för att Skåne ska bli en europeisk testbädd för moderna e-lösningar inom hälsooch sjukvård och ska samarbeta med det regionala näringslivet om utveckling av lösningar inom e- hälsa och mobil vård. Storsatsning på sjukhusområdena Region Skåne har tagit beslut om att bygga och utforma de fastigheter och lokaler som behövs för att patienter ska få högkvalitativ och framtidsanpassad hälso- och sjukvård. Under en tioårsperiod 19

37 görs stora investeringar på om- och nybyggnader på sjukhusområdena i Helsingborg, Malmö och Lund. Ändamålsenliga, vårdvärdiga byggnader och omkringliggande miljöer är en förutsättning för trygg vård. Den fysiska utvecklingen måste gå hand i hand med utvecklingen av organisation, processer och arbetskultur. Skånes stora sjukhus är till stor del byggda på och 70-talen. Miljöerna är slitna och tungarbetade och fungerar inte alltid för den alltmer tekniskt avancerade vården. När nya lösningar nu planeras och byggs, görs detta med tanke på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Övriga övergripande planeringsprinciper utgår från patientsäkerhet, det fysiska rummets betydelse, estetik, flexibilitet, flöden, effektivitet, närhet, och kommunikation. Infrastrukturen ska stödja hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Utformningen ska bidra till effektivitet, ökad säkerhet och bättre service och välmående för patienter och medarbetare. Den ska också vara anpassad för att kunna möta nya arbetssätt och innovationer, även sådana som det idag inte går att förutspå. Vården ska vara personcentrerad, vilket ska återspeglas i fastigheterna. Patientsäkerheten är överordnad, exempelvis kräver nya smittskyddskrav en övergång från dagens flerpatientrum till enkelrum. Därför ska samtidigt en enkelrumsstrategi tas fram som beskriver hur övergången från flerpatientrum till enkelrum ska ske på övriga skånska sjukhus. Lokalerna ska bli flexibla och planeras utifrån vårdflöden och processer och bidra till möten och kommunikation mellan olika kompetenser. Gröna miljöer blir ett centralt tema de är läkande för både kropp och själ samtidigt som träd och gröna tak samlar upp dagvatten och jämnar ut temperaturskillnader. Nya miljöklassade hus kommer också att leda till betydligt lägre energiförbrukning, samtidigt som kostnaderna för logistik och service kan sänkas. En sammanhållen IT- och medicinteknisk miljö kommer att bidra till att skapa en effektivare verksamhet. Det kommer att byggas mycket nytt, men ett antal befintliga fastigheter kommer också att byggas om. I samband med detta måste en del gamla byggnader rivas. Varsamhet är då ett ledord; en del äldre och unika byggnader på sjukhusområdena representerar ett viktigt kulturarv. Skåningarna ska kunna göra välinformerade val Skåningarna ska lätt kunna få tillgång till data rörande kvalitet, tillgänglighet, utbud, profilering, etcetera för att kunna göra väl avvägda och upplysta val. Region Skåne ska sörja för att all av Region Skåne skattefinansierad verksamhet presenteras på ett lättfattligt sätt. Patientrelevant data, såsom kliniska resultat samt information om olika verksamheters profil, ska publiceras lättillgängligt och kontinuerligt, på såväl internet som i tryckta medier. God tillgång till information om verksamhetens utformning och resultat är en grundförutsättning för att valfriheten inom vården ska fungera väl och särskilda informationsinsatser ska göras regelbundet för att informera medborgarna om Region Skånes vårdval. Detta är inte minst viktigt då det finns ett nationellt, såväl som europeiskt, fritt vårdsökande. Region Skåne ska intensifiera arbetet att presentera och publicera patientrelevant data under

38 Region Skåne har skrivit under den nationella digitala agendan. Det innebär att aktivt arbeta för IT i människans tjänst. Region Skåne ska initiera och stödja utvecklandet av tjänster där IT underlättar arbetet för både medborgaren och vårdenheten. Stora delar av administration och rapportering i Region Skånes verksamheter ska automatiseras.vi förutsätter också att arbetet inom IT håller globala standarder och följer den teknologiska utvecklingen. Region Skåne ska, där det gagnar Skånes medborgare, ta en mer aktiv roll nationellt och säkerställa att effektiva och ändamålsenliga tjänster utvecklas i syfte att öka tillgången till information. En viktig del är att fortsätta utvecklingen av digitala tjänster både inom kollektivtrafiken och i samverkan med aktörer i Skåne som stärker regionen inom områdena besök, näringsliv och forskning. Patientsäkerheten är högprioriterad I Region Skåne har patientsäkerheten högsta prioritet och nollvision gäller för alla vårdskador. Alla verksamheter ska ha kunskap om och rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Patienter och närstående ska, på ett tydligt sätt, ges möjlighet att vara delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. En övergripande patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne ska årligen upprättas, i vilken det bland annat ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet är organiserat och hur ansvaret är fördelat, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Även förvaltningarna ska upprätta patientsäkerhetsberättelser för att öka medborgarnas delaktighet. Allt för att kunna garantera Skånes medborgare en säker vård. Säker läkemedelsbehandling är en prioriterad patientsäkerhetsfråga. Under 2015 ska fler läkemedelsgenomgångar genomföras bland äldre patienter. Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar, den så kallade LIMM-modellen ska följas, vilket bidrar till ökad kvalitet och ett mer strukturerat och likvärdigt arbetssätt. I Skåne används mest antibiotika i landet, och ett särskilt fokus ska läggas på att förskrivningen av antibiotika ska ske i enlighet med läkemedelsrådets anvisningar. Personer med psykisk ohälsa ska få bättre stöd Kunskap om psykisk ohälsa behöver spridas både i samhället och inom vården. Psykiatriska diagnoser tillhör de vanligaste, men upplevs av många som stigmatiserande. Det är viktigt att omgivningen får större förståelse för hela spektrumet inom psykiatrin. Region Skåne ska sprida mer kunskap om vad psykisk ohälsa innebär för att minska och på sikt bryta stigmatseringen av sjuka. Arbetet med attitydförändringar inom vården och i befolkningen ska fortgå med aktiva insatser, och en naturlig del i detta är att den enskildes inflytande stärks. Att stärka psykiatrin och skapa en likvärdig vård över hela Skåne är ett övergripande mål. Den strategiska planen implementeras för att bland annat stärka patientmakten och förbättra samverkan med kommunerna. Syftet är att patienterna ska må bättre genom god tillgänglighet, och att vården ges på rätt nivå. Samarbetet mellan primärvård och psykiatri behöver stärkas avseende psykisk ohälsa 21

39 Hälsovalsenheterna, som ansvarar för allas totala hälsa, ska vara den självklara kontakten för alla som behöver söka vård på primärvårdsnivå. Det är även angeläget med tanke på att de med psykisk ohälsa inte sällan även lider av somatiska besvär och att det finns en tendens att de söker vård i lägre omfattning för dessa. Vården av personer med självskadebeteende och ätstörningar ska fortsätta stärkas och utvecklas. Ett nationellt kompetenscentrum för personer med självskadebeteende ska etableras i landet och Region Skåne ska undersöka möjligheten om det kan etableras i Skåne. En översyn över antalet vårdplatser inom psykiatrin ska ske samtidigt som öppenvårdslösningar och mobila verksamheter utvecklas. Även naturunderstödd rehab ska vara ett naturligt komplement i arbetet med psykisk ohälsa bland såväl barn, ungdomar som vuxna i Skåne Unga vuxna som uppsöker psykiatrin akut befinner sig ofta i en sårbar situation. Särskilda insatser ska göras för att säkerställa att dessa patienter har tydliga kontaktvägar in i vården. En personlig lots, det vill säga en fast kontaktperson att vända sig till, ska garanteras varje patient efter första besöket. Återbesök ska planeras in snarast möjligt och den personliga lotsen ska vara en resurs för att säkerställa att så sker. Cancerpatienter ska få bättre vård och stöd Cancer är tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och södra Sverige toppar listan över flest cancerfall i Sverige. Cancerprognoser för 2030 förutser att andelen män som kommer drabbas av cancer blir 130 procent fler än nu, och andelen kvinnor 70 procent fler. Region Skåne måste agera nu och satsa på prevention, behandling, forskning, utbildning och kommunikation. Regionalt cancercentrum syd (RCC) ska som kunskapsorganisation i Södra sjukvårdsregionen utveckla cancervården utifrån ett tydligt patientperspektiv. Det handlar om att förbättra och utveckla hela cancerprocessen, från prevention och diagnostik till behandling, uppföljning, rehabilitering samt lindring för patienter i livets slutskede. Genom samarbete mellan regioner och landsting, hälsooch sjukvårdspersonal, forskare och patientföreträdare syftar RCC Syd till att på bästa sätt möta framtida utmaningar inom cancerområdet. Diagnostiska center, liknande det som finns på Centralsjukhuset i Kristianstad, och drop-in mottagningar för kvinnor som befarar bröstcancer ska öppnas i anslutning till alla akutsjukhus. En viktig utmaning är att minska ledtiderna i cancervården så att den totala väntetiden blir så kort som möjligt. Ett arbete måste påbörjas under 2015 för att få ner väntetiden mellan misstänkt cancer och påbörjad behandling så att den inte överstiger fyra veckor. 22

40 Folkhälsoarbete är viktigt för att minska antalet cancerfall eftersom en tredjedel av all cancer går att förebygga. Levnadsvanor såsom rökning, kost, alkoholintag, motion och solande är faktorer som spelar stor roll. Mycket förebyggande arbete återstår att göra utöver det som redan görs, både för att förbättra folkhälsan i stort och för att förebygga cancer. Region Skåne ska vara en aktiv part i det förebyggande arbetet och rikta särskilda insatser till ungdomar. Tarmscreening har genomförts på prov i Skåne och ska permanentas. Utöver det förebyggande arbetet bör fokus vara på samverkan mellan behandlingsforskning och klinisk verksamhet samt välfungerande patientprocesser. Patientens process genom vården är särskilt viktig vid vård av cancerpatienter och ger möjlighet till bättre stöd för patienten och dess anhöriga. Därför bör patientorienterad vård särskilt prioriteras vid vård av cancerpatienter. Cancervården ska arbeta efter standiardiserade vårdförlopp som ger patienten en tydlig överblick över behandlingens alla delar med tydliga tidsgränser. En särskild satsning på fler kontaktsjuksköterskor genomförs nästkommande två år, med sikte på att alla patienter med cancerdiagnos ska erbjudas en kontaktsjuksköterska år Goda uppväxtvillkor ger bättre livschanser FN:s barnkonventionen ska vara vägledande i Region Skånes verksamheter. Medvetenheten om barns rätt till skydd och inflytande ska stärkas bland såväl personal som föräldrar och barnen själva. Enligt Region Skånes senaste folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014, mår de flesta små barn i Skåne bra. Men det finns flera områden där det finns skäl för Region Skåne att arbeta mer förebyggande tillsammans med de skånska kommunerna. Av rapporten framgår till exempel att en betydligt högre andel av barnen växer upp i hem där det förekommer våld än vad som rapporteras till socialtjänsten genom orosanmälningar. Ständig fortbildning och utvecklad samtalsmetodik i dessa frågor behövs för att personalen på BVC ska kunna möta problematiken på bästa sätt. Etablerandet av familjecentraler har visat sig vara en bra åtgärd för att förbättra stödet till familjer och förebygga ohälsa bland barn. Under de senaste åren har många nya familjecentraler tillkommit i Skåne. Det finns emellertid fortfarande kommuner som helt saknar familjecentraler, eller som har få i relation till sin befolkningsmängd. Under 2015 tillförs ytterligare resurser för nyetableringar. Målet är att det ska finnas minst en familjecentral i varje kommun till år Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och utgör en av vår tids största samhällsutmaningar. Hälso- och sjukvården måste genom ökad samverkan med kommuner och andra aktörer erbjuda barn och deras föräldrar ett så tidigt och adekvat stöd som möjligt. Under 2015 ska Första Linjen-mottagningar för barn med lätt till medelsvår psykisk ohälsa öppna på fler platser i Skåne. Föräldrastödet på mottagningarna ska utvecklas och stärkas. Ungdomsmottagningarna behöver göras tillgängliga för fler och öka samarbetet med grundskolan, gymnasieskolan och särskolans elevhälsa. Öppettiderna ska anpassas bättre till ungdomarnas skolgång, arbete och fritidsvanor genom mer kvälls- och helgöppet. 23

41 Barn med dyslexi får inte samma start i livet och skolan som andra barn, vilket beror på att samhället upptäcker dessa barn för sent. Det är oacceptabelt, därför vill vi att kommunerna tillsammans med Region Skåne skapar en gemensam vårdgaranti så att barn med dyslexi blir tidigt upptäckta och kan få den hjälp som behövs. Äldre ska få god vård Att skåningen lever allt längre och har hälsan allt längre upp i åren är glädjande. Samtidigt ställer det stora krav på sjukvården att anpassa sig efter nya behov så att en värdig vård även kan garanteras i framtiden. Vården måste därför organiseras utifrån patientens behov och inte utifrån ett sjukdomstillstånd. Gemensam vårdplanering mellan sjukhus, primärvård och kommun måste ske i ökad utsträckning och utformas så att den äldre och dennes anhöriga känner sig delaktig och informerad. Färdigbehandlade patienter ska inte behöva vänta orimligt länge på hemgång från slutenvården. Ett viktigt projektet som syftar till att sudda ut gränssnittet är Hälsostaden i Ängelholm som avser att höja vård- och omsorgskvaliteten genom en gemensam organisation av primärvården, kommunen och slutenvården. Under 2015 ska kringliggande kommuner ges möjlighet att teckna samarbetsavtal med Hälsostaden. Patientundersökningar visar att en av de saker som patienter värdesätter högt är möjligheten att träffa en och samma läkare på sin vårdcentral. Inom dagens hälsoval listar sig patienten direkt på en vårdcentral och i många fall knyts en läkare till den listade patienten, men det finns inga garantier för att patienten ska få träffa samma läkare vid varje besök. För patienter som besöker vården sällan är det inte lika viktigt att träffa samma läkare varje gång som det är för kronikerna och våra allra sköraste, äldre patienter. Under 2015 ska det utredas hur Hälsovalet kan förändras så att de patienter som behöver läkarkontinuitet kan få sin behandling hos den läkare de själva vill ha på den vårdcentral de har valt. Precis som för cancerpatienter så finns det andra grupper som är i behov av en kontaktsjuksköterska som hjäper till med patientens alla kontakter i vården. Personer med komplexa eller kroniska sjukdomar, många gånger äldre personer, ska få en särskild kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan har i uppdrag att bistå den sjuke i dennes kontakter med olika delar av sjukvården, att besvara frågor om sjukdomsförlopp, tolka patientjournaler, hjälpa till med kontakter med patientnämnden, åberopa vårdgaranti, med mera. Det är viktigt att undvika att sjukhusbesök sker i onödan. Primärvården ska i ökad omfattning erbjuda hembesök, också med ett hälsofrämjande syfte. Läkemedelsgenomgångar behöver göras på bred front och samverkan med den kommunala hemsjukvården förbättras. Under 2014 infördes möjligheten att starta särskilda äldrevårdcentraler (ÄVC) för skåningar över 75 år. På äldrevårdcentralen möts patienten av personal med särskild kompetens om åldrandets sjukdomar. Ökat fokus läggs på till exempel hembesök, läkemedelsgenomgångar och att förebygga behov av slutenvård. Minst en äldrevårdcentral ska finnas i varje kommun år

42 När sjukhusbesök är nödvändigt ska de multisjuka äldre mötas av multiprofessionella team, som har en helhetssyn på åldrandets sjukdomar så att patienterna inte behöver flyttas runt. Arbetet med direktinläggningar ska intensifieras så att äldre med kända besvär inte behöver sitta på akuten och vänta. Arbetet med att tidigt uppmärksamma minnessvikt och demenssjukdom ska prioriteras i syfte att identifiera det stora mörkertal som förekommer och kunna erbjuda korrekt behandling och ett bra bemötande. Den psykiska ohälsan bland äldre måste även fortsättningsvis uppmärksammas inom vården. Region Skåne har också som uppgift att motverka den ensamhet som många äldre uppleve,r vilket bland annat kan ske genom utvecklad samverkan med idéburen sektor och andra krafter i civilsamhället. Fler ska få god vård i livets slutskede Alla har rätt att sluta livet med minsta möjliga ångest och smärta. Att säkra en god och mer jämlik vård för patienter i livets slutskede handlar om att värna människovärdet. Den antagna handlingsplanen för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt specialiserad palliativ slutenvård sträcker sig till 2018 och utgör grunden för hur vården ska förbättras. För att möta skåningarnas behov är det av högsta prioritet att fler patienter erbjuds ASiH. En kraftfull utbyggnad av antalet ASiH-platser ska därför ske under Avancerad sjukvård i hemmet ska kunna erbjudas till andra diagnosgrupper än cancerpatienter. Utvecklingen ska också inriktas på att barn och unga ska kunna erbjudas denna vårdform i större utsträckning än i dag. Det palliativa kompetenscentrat är unikt i sitt slag och ska bidra till förbättrad kvalitet genom forskning och utbildning av personal. En god tandhälsa förbättrar livskvaliteten Tandhälsan i Skåne är i allmänhet god och i synnerhet bland barn och unga. Den enskilde skåningen kan välja mellan både privata utförare och Folktandvården Skåne AB. Folktandvården Skåne AB drivs från och med den 1 januari 2014 som helägt aktiebolag till Region Skåne. Skåningarna ska även i fortsättningen ha tillgång till en tandvård av allra högsta klass och Folktandvården i Skåne AB är en viktig aktör för att säkerställa det. Inom allmän och specialiserad barn- och ungdomstandvård finns ett vårdval. Arbetet med att stärka det förebyggande arbetet inom barn- och ungdomstandvården kommer att fortsätta. Riktade insatser och insatser i riskområden är viktiga, eftersom tandhälsan är sämre och risken för ohälsa är större än genomsnittet i dessa områden. Det är även viktigt att utveckla mobil tandvård för att nå målgrupper och öka tillgängligheten. Barn som far illa är ett annat fokusområde. Fortsatt arbete och satsning på odontologisk forskning ska bedrivas enligt plan. Vision och planeringsdokument för tandvården och dess handlingsplan är viktiga styrande dokument för tandvården i Skåne. Region Skåne ska främja samverkan mellan Skånes högskolor och tandvårdens olika aktörer för att kunna säkerställa tandvårdens behov av utbildning med god kvalitet. Den strategiska tandvårdsplanen ska omsättas i handlingsplaner. Fokus ska läggas på att minska den 25

43 ojämlika tandhälsan hos barn och äldre. Mobil tandvård ska öka framöver för att säkerställa tillgänglighet av tandvård för medborgaren även på landsbygden. Rikssjukvården ska värnas och utvidgas Rikssjukvård har hela landet som upptagningsområde och finns på SUS i Skåne. Det är Rikssjukvårdsnämnden som beslutar vilka områden, som ska anses vara rikssjukvård och vilka landsting som får bedriva denna vård. Dessa områden handlar om sjukvård som kräver speciellt stora resurser och speciell kompetens för ovanliga sjukdomar eller tillstånd. För att bevara och locka till sig hög kompetens i den konkurrens som råder mellan universitetssjukhusen måste Region Skåne hålla hög kvalitet. Region Skåne ska behålla den rikssjukvård vi i dag bedriver, och även sikta på att få fler områden särskilt med tanke på patientrörlighetsdirektivet inom EU. Klinisk forskning ska stärkas Region Skåne har en mycket stark ambition att stärka den kliniska forskningen. Genom att tillskapa mer resurser och öka nyttiggörandet av forskningsresultat kan hälso- och sjukvården utvecklas och förbättra skåningarnas hälsa. Att man i Skåne bedriver en högkvalitativ hälso- och sjukvård är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda den nödvändiga tekniska plattformen för den kliniska forskningen och för att kunna bedriva kliniska studier av olika slag. De kliniska prövningarna ökade under 2013 i motsats till övriga Sverige, och Region Skåne ska uppmuntra denna utveckling både vad gäller kvalitet och kvantitet. Forskarnas villkor ska förbättras genom fler kombinationstjänster, och ett meriteringssystem tas fram inom vården där både forskning och implementering av resultat får ett tydligt genomslag. Forskning, ska uppmuntras inom hela vårdapparaten och hos alla vårdgivare som en del i det dagliga förbättringsarbetet och utvecklingen av vården. En del av den life science-strategi som formuleras ska fokusera på ytterligare förbättringar av klinisk forskning. Center of Excellence används som samlingsnamn för en sammanslutning av olika kompetenser som bildar ett kunskaps- och kompetensteam inom ett visst fokusområde. I Region Skåne är det inom hälso- och sjukvårdsområdet som ett Center of Excellence är mest angeläget och målsättningen är att skapa en ökad attraktionskraft såväl till kliniskt arbete, utbildning som till excellensforskning. Under 2014 utmärktes tre Centers of excellence i Skåne. Region Skåne har tillsammans med danska Region Hovedstaden och Region Själland inlett ett unikt samarbetsprojekt med delstaten Massachusetts i USA. Initiativet syftar till att stärka samarbetet mellan Öresundsregionen och ett av världens starkaste life science-kluster i och runt Boston. Avtalet har fokus på forskning med särskild inriktning på life science, bioteknik, läkemedel och medicinteknik; områden som är väl upparbetade i svensk-danska Medicon Valley. Ett forskningskluster som har utvecklats till ett av det starkaste i sitt slag i Europa. I Massachusetts bedrivs forskning i världsklass och där finns också de välkända universiteten MIT och Harvard. Cambridge Biotech är dessutom ett av världens största forskningscentra inom life science-området. Tillsammans med aktivt utbyte mellan forskningsstudenter och klinisk forskning ska parterna identifiera särskilda projekt, partnerskap och samarbete som kan tillföra eller förstärka befintliga forskningssamarbeten. Under 2014 inleddes samarbeten mellan företag i Massachusetts och 26

44 Öresundsområdet i syfte att skapa tillväxt. Det kommer även att ske medarbetarutbyte mellan samarbetsparterna. Forskningssatsningen Big 3 omfattar de tre stora sjukdomsgrupperna kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Syftet med forskningen är att försöka hitta gemensamma mönster i de olika sjukdomsmekanismerna och på så sätt få fram nya läkemedel och nya behandlingar. Det i sin tur kan minska såväl lidande som samhällskostnader.under 2014 påbörjades BIG 3s huvudstudie i Lund. Region Skåne ska tillsammans med övriga partners i avtalet identifiera och använda relevanta statliga resurser och program för att stödja samarbete och marknadsföra resultat samt forskningsoch utvecklingsprojekt. Tillsammans vill parterna etablera ramverk för hur de ska kunna ingå i varandras nationella eller EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt så att nya produkter och processer kan marknadsföras globalt. För att sporra denna utveckling har Region Skåne tillsammans med Region Hovedstaden och Region Själland instiftat ett Öresundspris för excellensforskning. 27

45 Skåne bjuder på möten och upplevelser Kultur är en viktig faktor för hur attraktiv en region är för invånare, besökare och näringsidkare. I Skåne finns en mängd kulturaktörer av varierande storlek och inriktning; alltifrån kommunerna med sina bibliotek och sitt stöd till det lokala kulturlivet samt de stora institutionerna, till fria grupper, enskilda konstnärer och andra kulturaktörer, folkbildningen och föreningslivet. Alla dessa aktörer behövs för att utveckla Skåne som attraktiv region. Region Skåne ska arbeta för att stärka samspelet mellan de olika delarna och därigenom bidra till synergieffekter för hela sektorn. Även Studieförbundens verksamhet ska uppgraderas av både Region Skåne och de skånska kommunerna. Barns och ungas tillgång till kultur i olika former är ett högt prioriterat mål. Särskilt fokus ska därför ägnas åt att öka ungas tillgång till kultur och eget kulturutövande. Vid fördelning av kulturstöd ska verksamhet som riktar sig till barn och unga ha företräde. Det är fortsatt centralt att på olika sätt utveckla medborgarnas tillgänglighet till kultur. Folkbildningen i Skåne utgör en viktig del i arbetet med att tillgängliggöra kulturen. I arbetet med att långsiktigt stärka social hållbarhet och öka medborgarnas delaktighet kan olika samarbeten mellan folkhögskolor, studieförbund, kulturinstitutioner och läsfrämjande aktörer utgöra viktiga byggstenar. Det är insatser som fortsatt ska stärkas. Region Skåne behöver också utveckla insatser riktade till nationella minoriteter och medborgare med utländsk bakgrund. Parallellt med insatserna för att öka samspelet mellan olika kulturaktörer, behöver tillgången på kultur genom en ökad digitalisering främjas i hela Skåne. Stödet till investeringar med inriktning på ökad kompetens och ett varierat utbud behöver fortsatt stimuleras. Det kulturella utbytet i Öresund ska öka, framför allt för barn och unga. Därför ska också Eurovision School Contest arrangeras på nytt, då det fungerar väl som ett integrationsprojekt i regionen. Informationen och kommunikationen om kultur och event måste förbättras på bägge sidor om Sundet. Styrkorna kring ESS och Max IV och dess positiva effekter ska kopplas till event och turistsatsningar. Ett fortsatt arbete med att utveckla samverkansmodellen behövs, och fler statliga bidrag bör ingå i modellen, till exempel bidrag till fria teatergrupper. MalmöOperan, Skånes Dansteater samt Musik i Syd ska få fria och professionella styrelser. Arbetet med DansFunk på Skånes Dansteater ska fortsätta, och utvecklas. Fortsatt satsning ska, tillsammans med Lunds universitet och kommunerna i Skåne, göras på Uppåkra. Filmsektorn är ett viktigt och växande utvecklingsområde för Skåne, såväl kulturpolitiskt som näringspolitiskt. Filmområdet står i samspel med flera samhällssektorer och attraherar i sina olika former i allt större utsträckning Skånes unga medborgare. Region Skåne ska utifrån beslutade strategier fortsatt stimulera denna utveckling i hela Skåne. De kulturella och kreativa näringarna är viktiga för flera utvecklingsområden som innovation, besöksnäring, design och boendemiljö. Region Skåne bedriver ett framgångsrikt arbete för att utveckla stödet till dessa näringar insatser som fortsatt ska utvecklas tillsammans med Skånes kommuner, akademi och branschföreträdare. Det gäller inte minst internationella samarbeten inom ramen för EU, där ambitionerna ska ökas. Region Skåne har en stor och varierad 28

46 konstsamling som också innehåller olika typer av utsmyckningar. Former för återkommande publika utställningar, där samlingen kan visas, ska utvecklas. Region Skåne ska värna och lyfta fram Skånes kulturlandskap och naturområden som en del av Skånes unika tillgångar. Varierande landskap med möjligheter till naturupplevelser utgör attraktiva besöksmål och är en viktig del av Region Skånes turismutbud. Region Skåne har också ett särskilt viktigt ansvar i att tillsammans med civilsamhället och kommunerna förvalta och tillvarata vårt unika skånska kulturarv och säkerställa både Skånes äldre och modernare historia. Regionen är den samordnande kraften för Skånes besöksnäring. De offentliga bolagen Tourism in Skåne och Event in Skåne ska ta ett helhetsgrepp för att arbeta för att erbjuda längre turistsäsonger och en starkare helhetsupplevelse. Skåne ska marknadsföras starkare mot viktiga exportmarknader, inte minst inom Öresundsområdet. Köpenhamn är en strategisk tillgång för Skåne även på detta område. 29

47 Region Skånes verksamhet ska främja hållbarhet Nya branscher växer fram i spåren av en naturlig strukturomvandling, där Skåne ligger väl till vad gäller miljöteknik, exempelvis Green Valley och Sustainable Business Hub. Framgångsfaktorn för Skåne handlar om att skapa framtidens jobb, utan att slösa på naturresurserna. Medvetenheten om vikten av att använda resurser på ett mer effektivt sätt ökar i samhället och Region Skånes verksamhet ska bedrivas med tre dimensioner av hållbarhet i åtanke: 1. Ekologisk hållbarhet: Klimat, luft, mark, vatten, ekosystem. 2. Social hållbarhet: Delaktighet, jobb, hälsa, boende, utbildning, integration. 3. Ekonomisk hållbarhet: Investeringar, kreativitet, ekonomisk utveckling och stabilitet, infrastruktur. De olika dimensionerna kan inte särskiljas från varandra, utan är intimt sammanflätade. Detta synsätt är också en grundbult i hela budgeten. Hållbarhet är centralt i det regionala utvecklingsuppdraget, där resonemangen om social och ekonomisk hållbarhet särskilt utvecklas. Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne Den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 anger tillsammans med Region Skånes miljöstrategiska program riktningen för miljöarbetet. Region Skåne ska agera kraftfullt och med nya resurser för att bidra till att nå de regionala miljömålen. Samhället måste bygga på grön tillväxt; det vill säga en ekonomisk tillväxt som bygger på att naturresurser förvaltas långsiktigt och hållbart. Näringslivet har en särskilt viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling. Minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och god resurshushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska kunna utvecklas hållbart, framförallt vad gäller resande och transporter. Detta arbete kommer att kräva ökad samordning och gemensam mobilisering över traditionella gränser inom Region Skåne och i hela Skåne. Ett motsvarande gränsöverskridande samarbete krävs också när det gäller nya investeringar. Bluetech, näringslivsutveckling för att lösa havets miljöproblem, är en viktig del i regionens Green Valley. Ett brett samarbete med universitet, näringsliv och organisationer ska synliggöra ekosystemtjänsternas betydelse för miljön, näringslivet och Skånes utveckling. Region Skåne ska tillsammans med Lunds universitet presentera rapporten Ett klimatsäkrat Skåne. Slutsatserna i denna rapport kommer att kräva ytterligare insatser i Region Skånes klimatarbete. Samarbete med universitet och högskolor är nödvändigt för att driva ett kunskapsbaserat miljöarbete. Region Skåne har även kraftsamlat för att Skåneleden ska locka både skåningar och internationella besökare. Med det särskilda Jobbpaketet har standarden på Skåneleden förbättrats under Stora möjligheter att skapa en bred attraktionskraft ligger i kombinationen av besök i såväl storstad som i storstadsnära natur med allt vad det innebär av naturupplevelser, motion och vildmarksliv. En 30

48 sådan utveckling gynnar många en- och fåmansföretag på landsbygden i nära anslutning till Skåneleden. Mer måste dock kunna erbjudas längs delsträckorna. Region Skåne ska arbeta klimatsmart Miljöarbetet kräver långsiktiga strategier och genom ett offensivt miljöarbete ska Region Skåne ta ansvar både för dagens skåningar och för kommande generationer. Region Skåne ska bedriva ett kraftfullt och effektivt miljöledningsarbete med fokus på miljöeffekterna av verksamheterna. Miljöprogrammet ska stärka och utveckla det interna miljöarbetet. Med drygt medarbetare finns en kunskap och erfarenhet som om den tas tillvara utgör en god grund för att nå de miljömål som är uppsatta. Utfasningen av regionbussar och fordon som drivs med fossila drivmedel ska fortsätta. Ett långsiktigt och strategiskt hållbarhetstänkande med kontinuerlig kunskapsinhämtning och uppföljning ska prägla Region Skånes egna verksamheter och byggnader. De hållbarhetslösningar som används ska vara flexibla och kunna hantera framtida behovsförändringar. Energiförbrukningen och avfallsmängden i Region Skånes verksamhet ska minska. Energieffektiviseringen ska öka i Region Skåne så att energianvändningen minskar med 20 procent till 2020, jämfört med Användningen och utbytet av hälso- och miljöfarliga kemikalier i verksamheten ska intensifieras. Särskilda insatser och resurser ska tillföras i enlighet med den handlingsplan som upprättats för att nå målen om minskad energiförbrukning i de egna fastigheterna. Region Skåne ska ställa höga hållbarhetskrav i sina upphandlingar och uppföljningar ska ske under avtalstiden. Avfallsmängderna ska minska genom en effektivare materialanvändning och en effektivisering av hela upphandlingsprocessen samt tydliga och uppföljningsbara parametrar för hållbarhet. Arbetet med att byta ut hälso- och miljöfarliga kemikalier i den egna verksamheten ska intensifieras. Region Skåne har ett särskilt ansvar för läkemedelsrester i slam och avloppsvatten. En handlingsplan för en i miljömässigt hänseende hållbar sjukvård ska tas fram. Klimatsamverkan Skåne, KSS, fokuserar även framgent på kommunikation och stöd till näringslivets klimatarbete i Skåne bland annat via miljövårdsfonden. Genom detta kommer KSS att fungera som en arena för diskussion mellan samhällets aktörer och opinionsbildare med det gemensamma målet om ett fossilbränslefritt Skåne år Region Skånes verksamhet ska vara helt fossilbränslefri Men det måste ske en breddning av arbetet med alternativa bränslen. Fler alternativ behöver växa fram. Laddstolpar för elbilar ska därför installeras vid Region Skånes alla större arbetsplatser där ett behov finns, eller anses uppkomma. Under begreppet Green Valley leder och samordnar Region Skåne, tillsammans med skånskt näringsliv och forskning, arbetet mot att Skåne ska vara ett nationellt och interregionalt center för den miljötekniska sektorn (cleantech). En stark och konkurrenskraftig utveckling och produktion av miljöteknologiska produkter, tjänster och lösningar är nödvändig för övergången till en långsiktig 31

49 hållbar region bland annat genom Sustainable Healthcare. Riktade satsningar på cleantech stärker även kopplingen mellan näringsliv och hållbarhet, vilket i sin tur är centralt för ökade regionala sysselsättnings- och exportmöjligheter. Region Skåne kan med sin omfattande verksamhet vara med och stimulera denna utveckling genom att tillhandahålla så kallade testbäddar för olika produkter. Inom ramen för Öresundskomitéen har det inrättats ett miljöutskott som leds av Region Skåne. Till exempel ska Region Skåne tillsammans med andra aktörer se över och lägga strategier för hur och i vilken omfattning respektive part kan bidra till att det övergripande målet uppfylls. Vid sidan av den omedelbara miljönyttan gynnar Green Valley de egna verksamheternas hållbarhetsarbete, regionens exportpotential samt fler arbetstillfällen inom landsbygdssektorn. Miljöarbetet ska i större utsträckning inkludera både vatten och strandområden. Medicinskt avfall utgör en riskfaktor för hälsa, miljö, djur och naturliv. Mängden medicinskt avfall ska fortsätta att minska och forskningen om återanvändande och återvinning av läkemedel ska öka. En tydlig handlingsplan kring luftföroreningar, övergödning, kemikalier, stranderosion och vattenkvalitet i Hanöbukten ska formuleras. Ett initiativ ska tas för att tillsammans med Skånes jordbrukare minska övergödningen och ett samverkansprojekt startas mellan miljöteknikföretag och Region Skåne. Detta behövs både för miljön och för att trygga exempevis fiskerinäringen i Skåne. Genom att samordna anläggning av fler våtmarker med kommunerna förbättras vattenkvaliteten och övergödningen i havet minskar. Strategiskt arbete för social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Arbete, utbildning, bostäder, tillit, tolerans och jämlikhet, sociala nätverk, kultur, miljö- och klimatfrågor är alla viktiga bestämningsfaktorer för hälsan hos befolkningen. Befolkningens hälsa påverkar den ekonomiska utvecklingen i en region och skapar goda förutsättningar för en miljömässigt hållbar utveckling. Region Skånes övergripande folkhälsoarbete utgår från det nationella målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. All verksamhet i Region Skåne ska förhålla sig till detta och för att nå målsättningarna behövs tvärsektoriella insatser. Exempel är samverkan med de skånska kommunerna och den idéburna sektorn, för att gemensamt kunna ta sig an Skånes sociala och hälsomässiga utmaningar. En livskraftig idéburen sektor spelar en avgörande roll i att bidra till exempelvis ökad delaktighet och social tillit i samhället. Det är även viktigt att hänsyn tas till den idéburna sektorn bland annat vid de upphandlingar som Region Skåne genomför. Ytterligare satsningar kommer att genomföras under 2015 i samverkan med andra samhällsaktörer för att skapa stödjande miljöer med särskilt fokus på barns och ungas uppväxtvillkor. Hit hör bland annat att vidareutveckla samverkan med de skånska kommunerna och den idéburna sektorn för att gemensamt kunna ta sig an Skånes sociala och hälsomässiga utmaningar. En grundförutsättning för strategiskt utvecklingsarbete är kunskapen om behoven och hälsoläget i befolkningen. Syftet med Region Skånes epidemiologiska bevakning, som genomförs via folkhälsoenkäter, är att kunna 32

50 beskriva invånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten från undersökningarna ger värdefull information och används som underlag vid planering, beslut och prioriteringar inom Region Skånes och de skånska kommunernas verksamheter. Att analysera och sammanställa denna typ av data är ett viktigt led i Region Skånes övergripande kvalitetssäkringsarbete. Dessutom är de en viktig grund för epidemiologisk forskning kring sambanden mellan sociodemografiska faktorer, psykosociala faktorer, levnadsförhållanden/livsstil, fysisk miljö och den ojämlika hälsan. En bra uppväxt och goda möjligheter till utbildning för alla är en förutsättning för regionens utveckling. Tillsammans med kommunerna ska kvantitativa mål för skånska elevers rankning och prestation sättas upp. Detta bör, om möjligt, göras i samarbete med Utbildningsdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, samt utifrån internationellt jämförbara modeller. Under 2015 ska arbetet med den sociala investeringsfond som inrättades 2013 vidareutvecklas med målet att ytterligare förstärka det förebyggande arbetet och i möjligaste mån tidigt kunna bryta negativa händelseförlopp hos barn och ungdomar till följd av utanförskap. Fonden ska möjliggöra för aktörer inom Region Skåne att tillsammans med aktörer i de skånska kommunerna och i den idéburna sektorn, identifiera de ungdomar som befinner sig i riskzonen för framtida utsatthet som kan ha konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjligheterna att delta i samhället. En annan del som är viktig för den personliga utvecklingen och bör ses som en hälsoresurs är kulturen. Den så kallade Skånemodellen för kultur i äldreomsorgen har blivit framgångsrik och ska utvecklas vidare. Kultur på recept, som ger långtidssjukskrivna eller personer med risk för sjukskrivning en möjlighet att med kulturens hjälp tillfriskna, ska permanentas och bli en naturlig del av Region Skånes hälso- och sjukvårdsarbete. 33

51 Kollektivtrafiken binder samman Skåne I en tid när jobben rör sig allt snabbare blir behovet av god infrastruktur allt viktigare. Med Skånes flerkärniga struktur är det extra tydligt hur viktig kollektivtrafiken är för att binda samman Skånes olika delar. Väl fungerande person- och godstrafik är blodomloppet i ett modernt samhälle och är nödvändigt om Skåne ska fortsätta vara konkurrenskraftigt. Utvecklingen av kollektivtrafiken i Skåne är i mångt och mycket en framgångssaga, vilket visar sig i årliga resandeökningar. Den skånska kartan för kollektivtrafiken har på många sätt ritats om och viktiga delar förändrats genom betydelsefulla infrastrukturinvesteringar såsom Öresundsbron, nya Västkustbanan och Citytunneln. Region Skåne har samtidigt påtagit sig stora investeringar i nya tåg och ett markant förbättrat trafikutbud med både tåg och buss. Att kollektivtrafiken är det självklara valet för arbetspendlare gynnar både Skånes utveckling och miljö. Fler och nöjdare kunder skapas genom en väl utbyggd kollektivtrafik, hög kvalitet och tillförlitlighet, hög tillgänglighet, god service och trevligt bemötande. Ett attraktivt kollektivtrafiknät skapar gynnsamma förutsättningar att vidga Skåne som en sammanhållande och funktionell region med avseende på arbete, utbildning, boende, service, kultur och fritid. Trafikförsörjningsprogram pekar ut riktningen Skåne måste knytas samman ännu mer, så att Skåne och Öresundsregionen blir en sammanhållen och funktionell arbetsmarknadsregion. För att uppnå detta krävs utbyggd infrastruktur och att mer djuplodande utredningar kring samhällsekonomiska vinster genomförs. Därför måste Region Skåne trycka på nationellt för att det under denna mandatperiod ska tas beslut om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Det ska också skapas ett Öresundsplaneringsorgan för trafik och infrastruktur med syftet att nå bättre kapacitet, ökad trafik och högre tillförlitlighet, där alla berörda aktörer finns med. Engagemanget i Copenhagen Connected samt Vækstkomiteen för att utveckla Copenhagen Airport ska fortsätta. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet beskriver hur kollektivtrafiken ska bedrivas och utvecklas i Skåne. Det öppnar för möjligheter att genom ökad samverkan och konkurrens bidra till att ytterligare öka måluppfyllelsen och därmed öka tillväxten och attraktionsförmågan för den skånska trafikförsörjningen. Programmet bygger på det regionala utvecklingsprogrammet gällande strategier för utvecklingen av den regionala tåg- och busstrafiken samt andra regionala strategidokument. Det av regionfullmäktige 2014 antagna Trafikförsörjningsprogrammet för 2015 innehåller angelägna prioriteringar för nya satsningar i såväl tåg- som busstrafiken. För 2015 handlar det bland annat om förlängd Pågatågstrafik till Blekinge och Karlshamn, förtätningar av Krösatågen på sträckan Hässleholm Växjö, utbyggd pendling med Öresundståg Lund Växjö/ Kalmar, fler direkttåg med PågatågExpress på Västskustbanan och kompletterad helgtrafik med tåg. Kollektivtrafik i framkant i det flerkärniga Skåne Sedan Region Skåne bildades 1999 har utvecklingen och omvandlingen av den skånska kollektivtrafiken bidragit till att fler skåningar har fått möjlighet att leva och bo runt om i det 34

52 skånska landskapet. Nu ligger den främsta utmaningen i att bidra till förverkligandet av den flerkärniga miljonstaden Skåne. Skånes tågsystem i kombination med det finmaskiga nätet av busstrafik i regionen och städerna, ger snabba och effektiva tågresor. Tillsammans binder de samman länet, ökar banden med grannregionerna, samt stärker den regionala utvecklingen. Med kortare restider underlättas rörligheten mellan de fyra större noderna i Skåne: Malmö/Lund, Helsingborg, Kristianstad och Ystad. Utbyggnaden av Pågatågstrafik fortsätter genom att det startas trafik till många orter inom ramen för Pågatåg Nordost. För kollektivtrafiken i Skåne är Pågatågsutbyggnaden en milstolpe och för landet en unik satsning på modern kollektivtrafik. Det är naturligt att ta nästa steg i utbyggnaden av denna trafik och därför satsa på ett koncept kring Pågatåg Sydost, utarbetat tillsammans med kommunerna och näringslivet. Det kan innebära ett steg närmare ett förverkligande av Simrishamnsbanan. Öresundstågen är ett unikt tågsystem i Sverige som binder samman Sverige med Danmark. Det ska skapas fler lokala samarbeten mellan Skånetrafiken, kommunerna och privata aktörer för mer flexibla och skräddarsydda trafiklösningar. En utredning angående förutsättningarna för en övergång av ansvaret för Ventrafiken till Skånetrafiken ska genomföras. En av utmaningarna de kommande åren handlar om att komma till rätta med kvalitetsbristerna i järnvägstrafikens infrastruktur. Ett ansvar som ytterst ligger på staten genom Trafikverket och där regionen nu går in och prioriterar egna ekonomiska insatser för att säkerställa en bättre tågersättande busstrafik. Från Region Skånes sida har betydande satsningar lagts för att förbättra informationen vid förseningar eller andra trafikstörningar. Målet är att informationen ska vara som bäst när trafiken fungerar som sämst. När framtiden formas måste arbetet med att sänka trösklarna till kollektivtrafiken fortsätta. Att resa med kollektivtrafiken ska vara snabbt, enkelt och effektivt. Därför har det gjorts betydande satsningar för att förenkla för skåningen att resa kollektivt: en helt ny hemsida, förbättrad och mer kundvänlig e-handel samt nytt kundsystem. I det digitala kundmötet ingår planer för flera nya enkla Jojo-tjänster, en prenumerationslösning och automatisk laddning av Jojo-kortet. Nya biljettformer bör lanseras och tillgängligheten för turister måste också öka. Stationsmiljöerna vinner på att moderniseras så att de bättre matchar resenärernas behov också i kommersiellt avseende. Kollektivtrafiken är under stark utveckling, såväl rörande tekniken i fordonen som sättet att förmedla information, ta betalt för resan och att skapa trygghet. Den nya avtalsmodellen som tillämpas för trafikföretagen har en sådan utgångspunkt och bygger på nytänkande och ett nytt mer innovativt synsätt för framtidens samarbete. Möjligheterna att använda innovationsupphandlingar som ett sätt att utveckla och stimulera marknaden ska fortsättningsvis prövas. När Skåne växer och utvecklas måste kollektivtrafiken bidra till att binda samman och skapa förutsättningar för hela Skåne. Med Skånes höga ungdomsarbetslöshet fungerar den utbyggda kollektivtrafiken som ett effektivt transportmedel mellan orter som har hög ungdomsarbetslöshet till storstäder som har fler jobb och möjligheter. Under 2015 bör det införas ett särkilt ungdomskort i 35

53 kollektivtrafiken för ungdomar mellan 20 och 25 år med en rabatt på 30 procent för att fler ungdomar ska ha råd att ta ett deltidsjobb i en annan stad än sin hemort. Ett högt prioriterat område är att utveckla nya och innovativa lösningar för framtidens kollektivtrafik. Kollektivtrafiken måste ständigt anpassa sig till nya förutsättningar och resenärernas ökade behov av god kollektivtrafik. En del i detta är att skapa ännu attraktivare restider med fler direkttåg mellan Skånes stora städer. Ingen resenär ska behöva välja bort att resa kollektivt på grund av otrygghet. Kommunerna måste ta ett större ansvar för att skapa en trygg miljö genom förbättrad belysning, röjning av buskar och nolltolerans mot klotter. Fler hållplatser och stationer ska utrustas med väderskydd. Flexibla stopp ska erbjudas inom all skånsk busstrafik nattetid. Det innebär att resenären ensamt kan begära att bli avsläppt även mellan två hållplatser för att öka känslan av trygghet. Utöka samarbetet med fler aktörer Region Skåne ser positivt på kommersiella trafikföretag och ser det som en möjlighet att förbättra utbudet och erbjuda kunderna ett större trafikutbud. Samverkan med kommersiella trafikföretag kan hjälpa till att stärka kollektivtrafiken i svaga stråk. På mindre orter och landsbygden ska Region Skåne bidra till att hitta innovativa former för att samordna all samhällsfinansierad trafik, exempelvis skolskjutsar, färdtjänst och linjetrafik. Söderåsprojektet bör spridas till fler delar av Skåne. I Söderåsprojektet har Region Skåne, Trafikverket och ett antal kommuner i nordvästra Skåne gått samman och skapat integrerad skolskjuts med ordinarie linjetrafik. Därigenom har förutsättningarna för en levande och attraktiv region i nordvästra Skåne stärkts. Region Skåne ska även, i samverkan med både kommersiella och ideella aktörer, se över möjligheterna att starta ny trafik på sträckor som för närvarande inte har någon. Möjligheten att utöka befintlig eller införa ny matartrafik till pågatågsstationer och busscentra ska analyseras utifrån perspektivet att hela Skåne ska leva. Vi vill investera i fler pågatågsstationer för att öka tillgänglighet och kortare restider. Satsningen på fler superbusslinjer ska fortsätta. I spåren av de kollektivtrafikstråk som växer fram kring superbussar och pågatågsstationer ska mindre orter kopplas ihop med dessa. En viktig del i Region Skånes fortsatta arbete med att utveckla kollektivtrafiken är relationen med andra aktörer, såsom Trafikverket, Trafikstyrelsen i Danmark och tågentreprenörerna. Den positiva resandeutvecklingen ska fortsätta För att få fler skåningar att välja tåget eller bussen framför bilen måste både relationen till befintliga kunder behållas och stärkas, samt trafiken byggas ut och förtätas. För att attrahera nya kunder ska Region Skåne arbeta med att i större utsträckning använda och erbjuda resenärerna modern teknik och kommunikation. Nöjda kunder skapas genom en väl utbyggd kollektivtrafik, hög kvalitet och tillförlitlighet, hög tillgänglighet, god service och trevligt bemötande. Stadstrafiken måste utvecklas, så att hela resan fungerar smidigt, med enklare byten. Regionfullmäktige har angett en årlig utvecklingstakt för resandeutvecklingen på 3 till 6 procent. Målet för 2015 ska vara en fortsatt resandeökning som följer den långsiktiga målsättningen. En fortsatt resandeökning ska ha som målsättning att marknadsandelarna ökar. Region Skåne har antagit målet om att fördubbla resandet 36

54 till Marknadsandelarna ökar successivt (mäts som andel av alla motorburna resor) och ligger nu på cirka 25 procent. Målet är en marknadsandel på 40 procent år Tryggare och värdigare färdtjänst Uppdraget kring färdtjänst och sjukresor är viktigt. Ett nytt avtal är på plats som börjar att gälla från årskiftet. Skånetrafiken har det fortsatta ansvaret för att bedriva färdtjänst i 23 skånska kommuner. Arbetet med att överta det samlade ansvaret för färdtjänsten samt tillgänglighetsanpassa all trafik i Skåne fortsätter. Ett värdigt och respektfullt bemötande är avgörande för att färdtjänsten ska fungera väl. Chaufförerna ska ha god lokalkännedom och insikt om olika funktionsnedsättningar. En värdighetsgaranti, likt den som finns i äldreomsorgen, ska arbetas fram och införas under Garantin ska slå fast vad resenären kan vänta sig när det gäller service, bemötande och kvalitet. Om garantin inte efterlevs ska resenären kompenseras. Lagen om valfrihetssystem (LOV) omfattar i dagsläget inte färdtjänst och sjukresor. För att i framtiden kunna möjliggöra valfrihet på detta område bör Region Skåne agera påtryckande mot regeringen om att en utvidgning av lagstiftningen är önskvärd. 37

55 Region Skåne ska vara en drivande tillväxtaktör Region Skåne ska vara den naturliga och samlande tillväxtaktören i Skåne och ska verka för att Öresundsregionen erbjuder hög livskvalitet och goda möjligheter för såväl människor som företag. Under 2014 antog regionfullmäktige, i bred politisk enighet, en ny regional utvecklingsstrategi för Skåne, Det öppna Skåne I strategin prioriteras fem ställningstaganden och i den formuleras också att antal mätbara mål. Region Skåne ska leda arbetet med att implementera strategin så att Skåne uppnår såväl visionen som varje enskilt mål. Tillsammans med de nya strukturfondsprogrammen, som väntas bli antagna under 2015, blir utvecklingsstrategin med målbilden om det öppna Skåne de viktigaste vägledande dokumenten i arbetet med att skapa Europas mest attraktiva och innovativa region Region Skåne ska vara med och forma ett välkomnande och öppet samhälle med fina möjligheter till arbete och företagande, hälsosamt liv, bra boende, god infrastruktur med väl fungerande kollektivtrafik, stort utbud av utbildningar, intressant och kittlande kultur samt en fantastisk natur och rekreation. Skåne ska vara ett självklart val för den som söker ett gott liv. Denna prioritering vilar på analysen att Skåne är en del av en öppen och exportberoende marknad, och att Skåne måste bli och profilera sig som en av världens bästa makroregioner för att attrahera talanger och investeringar just till Skåne och Öresundsregionen. Fler gränshinder måste undanröjas. Det arbetet ska bedrivas mer intensivt via Öresundskomiteen. Under tre år har Region Skåne som leadpartner tillsammans med andra parter i Öresundsregionen arbetat i Interregprojektet Örestat III. Projektet avslutas den 31 december Inom ramen för projektet har analyser och ny statistik inom viktiga områden tagits fram för att bättre kunna följa utvecklingen i Öresundsregionen och för att få ökad kunskap om konkurrenskraften i förhållande till andra regioner. Öresundsstatistiken finns tillgänglig i en öppen databas, Örestat. Databasen innehåller jämförbar, harmoniserad och unik gränsregional statistik inom flera områden, bland annat demografi, boende, sysselsättning och arbete. Region Skåne behöver förstärka arbetsmarknadsregionen i Öresund, bland annat genom att ta till vara effekterna från Interregprojektet Örestat III och fortsätta arbetet med fler och bättre analyser och statistik för att följa och prognostisera utvecklingen på arbetsmarknaden i Öresund. Enligt OECD är Skåne en av världens bästa regioner att leva och verka i, en hälsosam grön region. Vi har goda möjligheter att bli en av OECD:s mest konkurrenskraftiga regioner. I sin analys lyfter OECD fram Skånes centrala geografiska placering, framtidstro, innovationskraft och vårt ambitiösa hållbarhetsarbete som tydliga styrkor. Skånes starka innovationspotential utgör en stabil grund i en hårdnande konkurrens på en global marknad. Men för att behålla vår position måste vi förverkliga den internationella innovationsstrategin för Skåne och använda potentialen i Skåne fullt ut. Region Skåne måste därför mer effektivt använda befintliga EU-program. Utmaningarna består bland annat i att komma till rätta med hög ungdomsarbetslöshet, låg sysselsättningsandel och svagt entreprenörskap. Kvaliteten i utbildningen och matchningen på arbetsmarknaden måste också 38

56 förbättras i Skåne. Skåne måste vidare tillhandahålla bra bostäder och öka tillgängligheten för att kunna attrahera högutbildade, samt få till stånd fler nyetableringar och mikroföretag. Skånes unika flerkärnighet i ortsstrukturen i kombination med en stor jordbrukssektor och vacker natur är en unik tillgång för Skåne. Fokus i arbetet ligger på ökad samverkan med de skånska aktörerna; att behålla upparbetade samverkansarenor och att utveckla kommundialogen. Region Skåne ska bland annat spela en mycket aktiv roll i Sverigebygget och ta höjd för dess konsekvenser på alla befintliga planer. Samverkan i kommunernas översiktsplanering är helt avgörande för framgång, eftersom fysisk planering har stor betydelse för hela regionens utveckling och trafikförsörjning. Intentionerna och målen i Trafikförsörjningsprogrammet bör få en central plats. Region Skåne ska samordna de regionala utvecklingsfrågorna. Det är av avgörande strategisk betydelse hur det görs. Exempelvis drabbas Skåne av den svaga makroekonomiska utvecklingen med dämpad tillväxt av skatteunderlaget som följd. Skåne har samtidigt både låg sysselsättningsgrad och arbetskraftsbrist. Skånes traditionella tillverkningsindustri påverkas starkt av omställningen till tjänsteutveckling i näringslivet, vilket bidrar till en regional obalans. Vidare minskar tilliten till samhällsinstitutionerna och hälsoskillnader och psykisk ohälsa hos ungdomarna ökar. Region Skåne ska bidra ännu mer till en positiv utveckling i Skåne. Fler personer ska kunna arbeta, inte minst för att stärka egenmakt och framtidstro. Att få ekonomin att växa är även avgörande för att stärka den långsiktiga skattekraften i Skåne och därmed finansieringen av Region Skånes verksamhet. Sveriges BNP kan öka med omkring 40 miljarder kronor om vi i Skåne lyckas öka både sysselsättningen och produktiviteten till riksgenomsnittet. Samhället utvecklas bäst när aktörerna i Skåne tillsammans kan mobilisera robusta partnerskap. I samband med kommundialogen kopplat till utvecklingsstrategin, Skånesamtalen, har ett förtroendekapital byggts upp kring ett gemensamt ansvar för Skånes framtid. Arbetet i Strukturbild för Skåne, TITA-projektet, OECD-analysen, satsningar för att förbättra folkhälsan, samtal inom överenskommelsen med idéburen sektor och innovationsarbetet har präglats av ett samarbete med ambitionen att bygga upp kraftfulla samverkansplattformar. För att nå framgång krävs att riktiga strategiska beslut fattas inom stadsbyggnad, utbildning, kultur, infrastruktur, värderingsfrågor, miljö, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik. Regionala utvecklingsstrategin samt Internationella innovationsstrategin för Skåne ska implementeras. Nästa steg är att en helhetssatsning genomförs för att på bästa sätt möta de olika utmaningar och möjligheter som etableringen av forskningsanläggningarna ESS och Max IV innebär. Region Skåne skapar med sina satsningar möjligheter för andra att utvecklas och bidra till vår gemensamma tillväxt. Det handlar om att stärka näringslivets konkurrens- och innovationskraft, säkerställa kompetensförsörjningen på alla nivåer, skapa dynamiska forskningsmiljöer kring ESS och Max IV, öka tillgängligheten i hela regionen samt utveckla regionens internationella attraktivitet. Möjligheten finns att förstärka en expansiv och dynamisk utveckling i regionen och underlätta framväxten av starka kluster i Skåne. Det är självklart att arbeta för fokuseret vækst tillsammans med skånska 39

57 kommuner och berörda parter på dansk sida. Ett Interreg-projekt för att få till stånd större samhällseffekter för hela Öresund av investeringarna i ESS och Max IV bör startas. För Region Skåne som utvecklingsaktör är det även angeläget att stärka Medicon Valley i Öresundsregionen. Fokuseringen på Mobile Heights har inneburit att Skåne har kunnat attrahera nya utvecklare samtidigt som branschen befinner sig under starkt omvandlingstryck. Våra målsättningar om att vara Europas mest innovativa region 2020, och fria från fossilt bränsle vid samma tidpunkt, står fast. Sysselsättning och tolerans ger tillväxt Alla människor ska känna sig välkomna i Skåne. Alla typer av rasism och främlingsfientlighet ska aktivt motarbetas i Region Skånes egen verksamhet, men också i samhället. Det är av avgörande betydelse att intoleransen minskar i Skåne, inte minst bland ungdomar. Intolerans riskerar att öka spänningar mellan dem som bor här, men också att skrämma bort minoriteter, besökare och de som funderar på att flytta till Skåne. Dessutom finns det ett samband mellan tolerans och tillväxt. Släpps fler människor med olika bakgrund in i samhället uppstår dynamik och tillväxt, och ju mer välståndet ökar desto mer ökar toleransen. Region Skåne ska verka aktivt för att denna positiva spiral ska förstärkas, och motverka den ibland mycket negativa bild som tecknas kring det intoleranta Skåne. Det är angeläget att det regionala utvecklingsarbetet fokuserar på att skapa nya möjligheter för samtliga i befolkningen, inte minst eftersom det eftersträvas migration och social rörlighet för att bli Europas mest innovativa region Tolerans ska vara ett skånskt signum. Sysselsättningen är i en nationell jämförelse låg i Skåne, samtidigt som vi har en växande befolkning, vilket bidrar till en stagnerad tillväxt per capita i regionen. En ung arbetskraft med varierande bakgrund kämpar för att finna arbeten som motsvarar kvalifikationerna. Tillgång till arbete beror på företagsklimat och konjunktur, men också på värderingar. Skåne måste bli mer öppet och välkomnande. Att utrikesfödda står utanför arbetsmarknaden är inte bara kostsamt utan också ett resursslöseri. Därför behöver Region Skåne arbeta för att förändra attityderna i Skåne. Talanger och färdigheter ska tas tillvara oavsett människors ålder, kön eller ursprung. En framgångsfaktor i det regionala utvecklingsarbetet är att bejaka mångfalden så att outnyttjad kompetens tillförs arbetsmarknaden. Region Skåne satsar därför på ökad matchning på arbetsmarknaden och att underlätta för unga att få tillträde till arbetsmarknaden. Region Skånes insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten ska öka, gärna i samarbete med kommun, stat och näringsliv. Arbete för social sammanhållning och interreligiös dialog fortsätter utvecklas bland annat genom samarbete med akademi, näringsliv och civilsamhälle inom ramen för Open Skåne. Skånes och Region Skånes varumärken ska stärkas OECD har pekat på vikten av att bygga på regionens styrkor och profilera varumärket Skåne utanför regionen. Det kräver ett strategiskt arbete i Region Skåne, och ett samordnat tillvägagångssätt i Öresundsregionen. Kommunikationens långsiktiga syfte och mål vår önskade position är att Skåne ska uppfattas som Europas mest attraktiva och innovativa region att bo och verka i, att besöka och återvända till, med en livskvalitet i världsklass. Utifrån dessa grundläggande premisser ska Region Skånes kommunikation vara tydlig, tillgänglig, trovärdig och tilltalande. 40

58 Region Skånes relation till medborgarna ska präglas av respekt, tillit, samarbete och empati. Varumärkespolicyn och kommunikationspolicyn ska genomsyra hela Region Skånes organisation och all kommunikation. De kommer att fortsätta att implementeras under Varumärkesarbetet syftar till att bidra till att stärka både Skånes och Region Skånes varumärken, attraktionsförmåga och konkurrenskraft. Region Skånes kärnvärden är hälsa, hållbarhet och tillväxt. All verksamhet och kommunikation ska harmoniera med dessa kärnvärden, och utgå ifrån visionen, Skåne livskvalitet i världsklass. Arbetsgivarvarumärket handlar främst om att attrahera nya och behålla redan anställda medarbetare. Medarbetarna ska få större kunskap om visionen, utvecklingsarbetet samt vad hela Region Skånes organisation utför. Region Skåne avser att kontinuerligt bygga sitt arbetsgivarvarumärke att marknadsföra och positionera sig som en attraktiv arbetsgivare, att kommunicera och förmedla värderingar, vision och målsättningar både externt och internt. Stolta och motiverade medarbetare sprider en positiv bild om Region Skåne och agerar som goda ambassadörer. Fokus läggs på webbplatsen för att den ska vara Region Skånes primära sida på internet, med information om såväl Skåne som Region Skåne. Målet är att Region Skåne ska vara en välkomnande organisation, som präglas av kvalitet, professionalism, kreativitet och som utvecklas i dialog med medborgarna. Arbetsmarknaden ska bli mer funktionell och effektiv i Skåne Den regionala basen för länets skattekraft (förvärvsinkomst per invånare) är främst regionens BRP. År 2011 motsvarade BRP per capita i Skåne knappt 62 procent av nivån i Stockholms län. Till skillnad från de båda andra storstadslänen har Skånes BRP per capita ännu inte kommit upp till samma nivå som 2007, innan lågkonjunkturen slog till. I rapporten Skåne Ekonomi och sysselsättning görs prognosen att Skånes relativa skattekraft kommer att försvagas ytterligare, från 93 procent av rikets medelskattekraft år 2014 till 92 procent år Den grundläggande förklaringen till länets låga skattekraft är den låga andelen av befolkningen som är i förvärvsarbete. Skåne har varit framgångsrikt när det gäller att skapa nya jobb. Samtidigt har befolkningen i Skåne ökat kraftigt, vilket innebär att sysselsättningsgraden endast har ökat marginellt. Sysselsättningsgraden på 74 procent för åldrarna år (inklusive Öresundspendlare) förväntas ligga på samma nivå framöver. Den enskilt största utmaningen för Skåne är att öka sysselsättningen. Låg sysselsättningsgrad innebär kostnader för både individen (arbetslöshet), samhället (skattekraften) och för näringslivet (svårt att finna rätt kompetenser). Fram till 2020 ska Skånes målsättning vara att uppnå en placering intill de två andra storstadsregionerna, vilket skulle innebär att cirka nya arbetstillfällen måste skapas i Skåne. Den låga förvärvsgraden kan inte förklaras med länets befolkningsstruktur, utan kan härledas till utbildningsnivån i Skåne. Det finns en relativt hög andel av befolkningen som inte har gymnasiekompetens och en relativt låg andel som har längre eftergymnasial utbildning. Att en hög andel av befolkningen i Skåne saknar gymnasiekompetens är speciellt problematiskt, då antalet 41

59 arbetstillfällen utan krav på utbildningsbakgrund krymper kraftigt. Samtidigt förväntas efterfrågan på arbetskraft med yrkesförberedande gymnasieutbildning öka kraftigt. Prognosen för Skånes arbetsmarknad pekar på ett ökat behov av personal med utbildning inom teknik, vård och skola samtidigt som det förväntas uppstå brist på utbildad personal inom just dessa områden. Under 2014 har Region Skånes arbete för att skapa bättre matchning på arbetsmarknaden, i synnerhet med inriktning mot de små och medelstora företagen (SME). För att säkra kompetensförsörjningen och utvecklingen i regionen har arbetet med att bygga upp och etablera en regional kompetensplattform och utnyttja nya satsningen Teknikcollege Skåne stärkts. En viktig och framgångsrik insats för att förstärka kompetensförsörjningen har skett genom samarbetet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Med koppling till detta har projektet Skånes Kompetensförsörjning startat med finansiering från Tillväxtverket. Vidare behöver arbetet med att bygga upp och etablera den regionala kompetensplattformen samt att utnyttja nya satsningen på Teknikcollege Skåne fortsätta för att stärka kompetensförsörjning i Skåne och öka integrationen på arbetsmarknaden måste valideringen av utländska examina gå snabbare med bibehållen kvalitet. Folkhögskolornas allmänna kurser för grundskole- och gymnasienivå spelar en viktig roll för de som inte tagit sig igenom utbildningssystemet och därmed har det svårt på arbetsmarknaden. Denna verksamhet ska stödjas så att fler får en chans till nystart. Strategiska arbetsmarknadsfrågor Omvärldsanalysen för 2014 pekar på ett antal frågor som är av största strategiska vikt för Region Skåne och där det krävs ett skyndsamt agerande. Flera av dessa frågor berör arbetsmarknaden i Skåne och de utmaningar som finns kopplade till skattekraft och ambitionen att få fler i arbete. Matchningen av arbetssökande och lediga jobb samt utmaningarna på kompetensförsörjningsområdet och i utbildning/skola är också starkt knutna till arbetsmarknadsfrågorna. Mot bakgrund av detta fokuserar det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet på att öka tillväxten och sysselsättningen i hela Skåne, vilket beskrivs i regionala tillväxtnämndens budgetsatsning Kraftsamling för fler jobb i Skåne Arbetet utgår från den regionala utvecklingsstrategin och målbilden om Det öppna Skåne Tillsammans med de nya strukturfondsprogrammen, som väntas bli antagna under 2015, blir utvecklingsstrategin och målbilden de viktigaste vägledande dokumenten i arbetet med att skapa Europas mest attraktiva och innovativa region En del av Skånes tillväxtpotential ligger i hur väl regionen drar nytta av det geografiska läget och utvecklar samarbeten med grannregionerna. Genom att främja en gränsöverskridande arbets-, bostads- och utbildningsmarknad i Öresundsregionen kan det skapas en region som blir konkurrenskraftig och attraktiv på den europeiska arenan. Fortsatt fokus på att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden Under 2014 har arbetet för att öka ungas inträde på arbetsmarknaden intensifierats.insatser riktade mot ungas inträde på arbetsmarknaden har förstärkts, bland annat genom projektet Kompetensare 42

60 2.0, och 60 procent har gått vidare till jobb eller utbildning. Samarbeten har etablerats med Malmöbaserade fotbollsklubbarna MFF och FC Rosengård och deras arbetsmarknadssatsningar inom ESF. Region Skåne har gett sju kommuner möjlighet att erbjuda uppstart och etablering av egna företagsidéer till ca 150 ungdomar under sommarlovet genom Sommarlovsentreprenörerna. I samarbete med Krinova och HKR har projektet Team of young professionals startat, där ett 20- tal nyutexaminerade studenter hjälper företag med verksamhetsutveckling. Kartläggningarna Vem gör vad i Skåne? och Utbildningsgaranti möjligheter på regional nivå pekar på vikten av insatser för att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden, något som Region Skåne kommer att göra kraftigt förstärka insatser för under Det innebär bland annat att synliggöra väl fungerande projekt som är riktade mot målgruppen, och säkerställa att dessa implementeras i den ordinarie verksamheten. Vidare ska Region Skåne inhämta goda exempel från andra regioner, både nationellt och internationellt samt att synliggöra skånska initiativ gentemot den nationella nivån. Därtill ska Region Skåne satsa på att vidareutveckla och stärka de initiativ som är under utveckling. Vi vill även stärka länken mellan skola och näringsliv, vilket skulle innebära en långsiktig strukturförändring inom entreprenörskapsområdet. Under 2014 har Region Skåne även drivit en särskild satsning på jobb för ungdomar. Ett jobbpaket motsvarande 40 miljoner kronor har givit 400 unga en chans att få viktig arbetslivserfarenhet, och förhoppningen är att det har väckt intresse hos flera av dem att vilja arbeta inom Region Skåne i framtiden. Jobbpaketet har varit så framgångsrikt att det ska upprepas under För detta anslås 40 miljoner kronor. Grundläggande blir att säkerställa att det blir en fortsatt utveckling utifrån varje individs vunna insikter. Satsningen blir en del av Region Skånes kompetensförsörjningsprogram. En annan viktig del för att säkerställa framtida kompetensbehov är att den för svensk arbetsmarknad unika formen yrkesintroduktionsanställning, som introducerades 2014, blir ett naturligt verktyg för personalrekrytering i Region Skåne. Region Skåne ska dessutom ta initiativ till att införa lärlingsanställningar. Elever på till exempel vård- och omsorgsprogrammet ges då möjlighet att arbeta halvtid i Region Skåne som exempelvis undersköterska, vilket ökar möjligheterna för unga att få ett första jobb. Regionala tillväxtnämnden och kulturnämnden ska också fortsätta att utveckla samarbetet kring projektet Kultur och kreativa näringar. Detta är en viktig del i kampen mot ungdomsarbetslöshet. Många ungdomar kommer in i arbetslivet via jobb inom turism och besöksnäringen, som byggs upp runt det regionala kulturutbudet. Den kulturella och kreativa näringen ska få en mycket starkare knytning till besöksnäringen i arbetet med att marknadsföra Skåne. Regionen ska ha en samordnande roll. Samarbetet får tyngd av en bred samsyn bland kommunerna i Skåne om vikten av att arbeta för att utveckla kulturella och kreativa näringar. En utbildning är startad, men samverkan på fler områden bör utökas för att främja tillväxt och skapande för såväl kultur som näringsliv. I Skåne finns det stora skillnader i hur arbetsmarknaden ser ut och vilken bakgrund de arbetssökande har. Trots att det finns väldigt goda intentioner från statens sida, så är inte 43

61 arbetsförmedlingen anpassad efter det som de lokala förutsättningarna kräver. Vi åstadkommer mer om vi samordnar alla resurser som staten, regionen och kommunerna satsar för att få fler i arbete. Därför ska Region Skåne arbeta för att Skåne ska bli ett pilotlän för en lokalt organiserad arbetsförmedling med regional samordning och privata arbetsförmedlare, samt att de statliga resurserna för arbetsförmedlingen inom ramen för en pilotlänssatsning fullt ut hanteras av de skånska kommunerna och Region Skåne. Region Skåne har sedan ett par år infört hälsoval som möjlighet för medborgarna att söka vård. I takt med att nya hälsoval beslutas ökar behovet av att stärka entreprenörskapet kopplat till vård och omsorg. En god kompetensförsörjning och rätt matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden kräver konkret samverkan mellan arbetsgivarna och utbildningssystemen i alla led. Kompetensutmaningen i Skåne kommer att vara störst inom vård och omsorg, teknik och industri samt pedagogik och utbildning. Många företag behöver rekrytera högskolekompetens för att stärka konkurrenskraften och utveckla nya affärsområden. Därför vill Region Skåne fördjupa arbetet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Satsningen på studentmedarbetare ska permanentas och utökas under mandatperioden. Bättre förutsättningar för små och medelstora företag Under året har det varit ett starkt fokus på gruppen små och medelstora företag (SME) i tillväxtfas. Bildandet av ett industriellt kluster har förberetts i syfte att stärka industriell produktion och tjänsteutveckling i Skåne. Under perioden har 33 företag erhållit affärsutvecklingscheckar till ett värde av cirka 10 miljoner kronor. Insatser och program som Skånska snabbväxare, Exportkoordinatorprogram, Lean Samverkan Syd och Främja kvinnors företag pågår med totalt cirka 260 deltagande företag. Region Skåne behöver under 2015 fortsätta arbetet med att stärka och utveckla förutsättningarna för de små och medelstora företagen, så att de kan stärka sin konkurrenskraft och tillväxt och därmed kan bidra till att öka sysselsättningen. Flera av aktörerna inom Gröna näringar är mindre företag och omställningen till ett klimatsmartare och miljövänligare samhälle är en positiv möjlighet. Öka tillgången på riskvilligt kapital i Skåne Tillgången på riskvilligt kapital och olika former av lån är avgörande för den skånska industrin. Region Skånes verktyg Sydsvensk Entreprenörsfond och Almi är viktiga i detta sammanhang. Under innevarande år arbetas en strategi fram, där Skånes förutsättningar belyses och förslag till förbättringar presenteras. Strategin visar att det behövs ett samlat grepp om alla finansieringsmöjligheter som står till näringslivets förfogande. Detta för att kunna utöka finansieringen av samhällsfrågor till att omfatta fler än Europeiska unionen och andra offentliga finansiärer. Innovationer bidrar till hållbar tillväxt Innovation innebär att man skapar nya värden av gammalt och nytt. Det kan vara ett smartare sätt att arbeta eller en ny produkt. Innovation är eftersträvansvärt, eftersom den oftast leder till att 44

62 resurser används på ett bättre vis. Det går inte att beställa fram innovation, utan det handlar om att skapa goda praktiska förutsättningar, men också att uppmuntra ett nyfiket och entreprenöriellt beteende. Det är av största vikt att Region Skånes medarbetare sporras att tänka nytt, pröva nya arbetssätt, forska och uppfinna. Region Skåne ska i sin förvaltning starkare präglas av tydliga kriterier och drivkrafter om innovation och kvalitet. Dessa ska påverka ledning, styrning och organisation, men också stärka Region Skånes förmåga som kompetent kund. Innovation och förnyelse är den högst prioriterade området i EU 2020 och strukturfondsprogrammet kommer därför i betydande avseenden fokusera på innovationskraft. Om visionen att Skåne ska bli Europas mest innovativa region ska vara uppnåbar, krävs ökade gemensamma insatser och en stark positionering i EU, ett synsätt som delas helt av Forsknings- och innovationsrådet (FIRS). Målet är tillväxt och fler jobb, på kort och på lång sikt. Innovationsupphandling är ett annat område som har hög prioritet inom det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Genom innovationsupphandlingar ska Region Skåne arbeta tillsammans med näringslivet inom utpekade prioriterade områden. De prioriterade områdena tas fram i dialog mellan politiker, tjänstemän och näringsliv. De senaste åren har ett omfattande arbete genomförts i Skåne för att långsiktigt utveckla innovationssystemet och stärka innovationskraften. Den internationella innovationsstrategin som tagits fram inom ramen för FIRS befinner sig i en genomförandefas. Befintliga kluster i Skånes innovationssystem måste stärkas och arbetet med EUs inriktning på smart specialisering intensifieras. De områden som redan är utpekade som personlig hälsa, smarta material och hållbara städer, ska utvecklas och fördjupas. För att främja innovation bör Region Skåne definiera delmål för arbetet utifrån den internationella innovationsstrategin och följa upp och utvärdera resultaten. Region Skåne ska stärka sitt samarbete med CIRCLE på Lunds universitet för att få stöd i utvärdering och uppföljning av insatserna. Det ska också tillsättas en internationell kommitté för peer review på regionens innovationsarbete direkt kopplat till FIRS. Gränsöverskridande kluster- och innovationsarbete bör stärkas och den privata sektorn måste involveras mer. Inom ramen för FIRS ska en långsiktig intentionsförklaring rörande de gemensamma forskningssatsningarna tas fram. Den skulle skapa en större förutsägbarhet och tillit hos såväl näringsliv och akademi som hos offentliga organ. Att vidga basen för innovationer kommer att kräva att antalet aktörer ökar i innovationsarbetet, och det inbegriper att öka engagemanget bland små företag och stötta innovation i den offentliga sektorn. Det krävs också långsiktiga investeringar i Skånes innovationsarenor, innovationsmiljöer och innovationsområden. Region Skåne ska prioritera att så sker. Viktiga satsningar ska genomföras genom FIRS inom entreprenörskap, utbildning och företagande. Satsningarna ska göras på olika nivåer, såväl regionalt som internationellt, men också vända sig till olika grupper, som entreprenörer, studenter, forskare och befintliga företag. Studenter på universitet och högskola ska i högre grad involveras i innovations- och entreprenörskapssatsningar i regionen. 45

63 Utveckling av kunskapsbaserade öppna innovationsarenor inom exempelvis material-vetenskap, livsmedel, media, mobil kommunikation, turism, kultur, logistik, packaging, cleantech, city training och life science är verktyg i skapandet av framtidens innovationer. Större vikt och kraft måste läggas vid omsättning av nya innovationer till konkreta arbetstillfällen i Skåne. Kunskapen om hur nya produkter och tjänster rent konkret säljs till kund på en internationell marknad ska stärkas. Arbetet med både marknadsföring, investeringar och exportfrämjande av Skåne och skånskt näringsliv ska utvecklas och fördjupas. Att exporten ökar är även en nationell målsättning. Region Skånes upphandlingar ska bidra till en mer innovativ och hållbar tillväxt i Skåne. Internet of things (internetuppkopplade saker) ska ses som en naturlig del i utvecklingsplattformarna personlig hälsa, hållbara städer och materialvetenskap. Det offentliga innovationsstödet inom ramen för Region Skåne ska reformeras för att möta de behov som finns vad gäller ny teknologi, internet of things, samt stöd tidigare i värdekedjan för startups. Här måste även befintliga kluster spela en ny roll. Innovationsstöden ska bättre följa och respektera behovet av anpassning till globala normer i olika branscher. Marknaden ska ange riktning för de subventionssystem som finns. Fondprogram ska utvecklas och kräva 50 procent privat finansiering. Det ska också knytas starka band till entreprenörer och investerare i utlandet. Nya finansieringsformer ska undersökas och lanseras. Mer infrastruktursatsningar till Skåne Skånes roll för den nationella transittrafiken är av avgörande betydelse för export och import. I dag går cirka hälften av värdet av svensk export via Skåne. Öresundsbron och flera viktiga hamnar är nav i denna logistik. Hamnarna i Skåne har genomfört och planerar för betydande investeringar och 2021 planeras en fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland stå klar. Den ständigt ökande exporten och importen medför emellertid ökad belastning på både vägar och järnvägar och innebär enligt den statliga kapacitetsutredningen en mycket stor risk för allvarliga kapacitetsstörningar. Detta påverkar både hela Sverige, och den regionala trafiken i Skåne. Skåne förväntas ha drygt fler invånare 2020, vilket kan leda till ökad trängsel i transportsystemet och belastning på miljön. Stora samhällsbyggnadsprojekt pågår och förbereds i alla större städer i Skåne. En större funktionell arbetsmarknad i hela Öresundsregionen ökar förutsättningen för matchning och ekonomisk utveckling. Men den rådande kapacitetsbristen i Skånes infrastruktur försvårar ambitionen att göra Skåne rundare genom goda möjligheter för pendling till studier, arbete, fritid och kultur. Skåne är en förebild genom utvecklingen av miljövänlig trafik, i första hand kollektivtrafik. Detta är en viktig del i regionens attraktionskraft och behöver dessutom vidareutvecklas för att möta klimatutmaningarna. Således är det avgörande att få till stånd fortsatta satsningar på infrastruktur som möjliggör fortsatt utveckling av kollektivtrafik, cykeltrafik och gröna godstransporter. Lika viktigt är att säkerställa goda tåg- och flygförbindelser med Stockholm. Bromma flygplats är minst lika angelägen för det skånska som för huvudstadens näringsliv. Därför ska Region Skåne arbeta aktivt för att bevara nattåget samt Bromma flygplats i sin nuvarande funktion som central trafikflygplats. Även effektivare logistik skulle bidra till att stödja regionens 46

64 näringsliv, särskilt vad gäller utveckling av regionens strategiskt viktiga branscher med höga krav på goda transportmöjligheter. Arbetet i Skåne utgår från mål för transportsystemets utveckling byggt på att: stärka regionförstoring och regionintegrering i det flerkärniga Skåne stärka stad och landsbygd utifrån deras respektive behov utveckla ett hållbart resande förbättra Skånes förbindelser med omvärlden transportsystemet ska vara effektivt, säkert och ska kunna nyttjas av alla. En viktig del i arbetet är att skapa ändamålsenliga finansieringslösningar. Målet är att få till stånd en samlad satsning på bättre infrastruktur, som vilar på ett nära partnerskap mellan regionen, Skånes kommuner och staten, som kan möta de stora utmaningarna inom transportområdet och som tillgodoser såväl kommunala som regionala och nationella behov av satsningar i regionen. För att Skåne ska få nödvändig infrastruktur närmre i tid kan Region Skåne överväga olika former av medfinansiering i samverkan med staten och kommunerna i Skåne. Vi ska arbeta för ett ökat regionalt ansvar för det regionala väg- och järnvägsnätet. Det särskilda Skånepaketet visade att Region Skåne kunde ena hela Skåne bakom en infrastrukturprioritering som är viktig för hela Sverige. Skånepaketet är en bra början. En fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör måste förverkligas. Beslut om byggstart måste tas under kommande mandatperiod för att förbindelsen ska kunna stå klar före Kapaciteten i järnvägssystemet är för låg och måste ökas med nya mötesspår. Västkustbanan ska byggas ut till dubbelspår i sin helhet. Det är viktigt för nordvästra Skånes utveckling att banan dras genom Helsingborg. För ökad trafiksäkerhet och vidgad arbetsmarknad måste vägar runt om i Skåne rustas upp. Motorvägarna in till Malmö, Lund och Helsingborg måste i flera fall byggs ut till tre körfält i varje riktning, från Malmö och söderut åtminstone i ena riktningen. Satsningarna på väg E22 och väg 21 måste fortsätta. Kopplingen mellan E22 och Åhus behöver stärkas. E65 ska bli motorväg hela sträckan till Ystad. Väg 100 i Vellinge och väg 111 i Höganäs göras tvåfiliga i bägge riktningarna. Arbetet med en ny stambana Malmö-Stockholm måste ske samtidigt med arbetet Göteborg- Stockholm och inte utifrån den tidsplan som nu ligger där Göteborg-Stockholm ska genomföras först. Sträckan Kristianstad-Hässleholm måste förses med dubbelspår och Simrishamnsbanan påbörjas fram till Dalby. I det arbetet ska tillgängligheten till Malmö Airport utredas. Förverkligandet av Sturupspendeln är viktigt. Den historiska satsningen på cykelleder i Skåne ska fortsätta och utvecklas. 47

65 Den digitala agendan främjar utvecklingen Region Skåne har skrivit under den nationella digitala agendan. Arbetet är inlett och kommer att fortsätta nästkommande år. Målbilden är att genom utveckling av den IT-miljö som finns kunna främja en mer aktiv utveckling av demokratin, forskningen och näringsliv genom bättre tillgång till information. Arbetet ska präglas av enkelhet, öppenhet, standarder och följa gällande lagar avseende sekretess och skydd. Arbetet ska även drivas med målet att stödja en effektivisering av dagens verksamhet och i den mån det sänker våra kostnader samordnas nationellt. Medborgarna står i centrum och arbetet ska utgå från deras behov. Region Skåne ska med utgång i den digitala agendan leta efter nya former och processer för att använda IT, som en katalysator för regionens fortsatta utveckling. Skåne samlar betydande kreativitet och erfarenhet som gemensamt kan bidra till ett innovativt näringsliv och ett starkt kunskapskapital. Målet är att 95 procent av Skånes hushåll och arbetsplatser ska ha tillgång till internetuppkopplingar med hastigheten Mbit/sek år Motsvarande mål i Sverige är 100 Mbit/sek till 90 procent av hushållen. Utbyggnaden bör ske från tätort till landsbygd, vilket innebär att de sista procenten kommer bli svåra att nå. 4G-master kräver även fiberuppkoppling. Därför ska man i ett tidigt skede koordinera utbyggnaden av fibernätet med utbyggnaden av mobiltäckningen, för att säkra tillgänglighet och kapacitet. Mobil internetuppkoppling blir allt viktigare och det räcker alltså inte att gräva ned fiber i marken. För att nå målet krävs investeringar i ett öppet fibernät, vilket ger bredband till slutkund genom olika tekniker. Det finns i dag svaga kontaktytor mellan privata och offentliga initiativ för att bygga ut fibernätet, och ett samarbete behöver upprättas och utvecklas för att samordna satsningar på fibernät. Här har Region Skåne en viktig roll, inte minst genom sitt bolag Skånet AB. Patienters rörlighet inom Europa är en viktig möjlighet Skåne är en dynamisk gränsregion som har ett geografisk unikt läge. I Östersjöområdet, Skåne och södra Sverige bor sammanlagt över 20 miljoner människor som kan ha behov av hälso- och sjukvårdstjänster. När patientrörlighetsdirektivet inom EU införs senast oktober 2013 gäller det att utnyttja denna unika möjlighet och locka hit patienter från andra länder inom de områden där regionen har en unik kompetens och kan öka produktiviteten. Region Skåne ska se till att de skånska medborgarna på ett enkelt sätt får information om utbud, kvalitet och förutsättningar för vård i annat EU-land och vilka behandlings-alternativ som finns. Informationen till potentiella patienter i andra länder är lika viktig och det ska vara lätt att ta del av skånsk sjukvård. Blir skånsk hälso- och sjukvård framgångsrik kommer förtroendet för den att förstärkas och intäkterna att öka samt bidra till förbättrad kvalitet och vårdutveckling. Sjukvården är en tillväxtbransch och Region Skåne ska exportera mer sjukvård. Region Skåne ska aktivt ta fram en strategi för hur regionen på bästa vis ska kunna utnyttja potentialen i ökad patientrörlighet. Norra Europas ledande matregion 2025 Matlandet Skåne Enligt visionen om Matlandet Skåne ska Skåne bli norra Europas bästa matregion Det förutsätter ett brett och fokuserat arbete på flera fronter där pilotprojektet på Trelleborgs lasarett har 48

66 varit betydelsefullt, inte minst för Region Skånes egen verksamhet. Målet är att Region Skåne ska servera aptitlig, näringsrik och god mat till patienter inom sjukvården. Hela måltidsituationen är av största betydelse för att patienten ska vilja äta. Vi vill se riktig måltidsglädje på våra sjukhus. Maten är viktig för välbefinnandet och återhämtningen hos patienten. Därför kommer ska välsmakande, näringsrika och vällagade måltider på sjukhus ses som en naturlig del av vårdkedjan. Att möjliggöra innovationsupphandlingar, förenkla för mindre företag att lämna anbud, se över matsvinnet och understödja arbetet för att göra mat, skånska råvaror och måltider till en viktig del i en ökad turism är andra fokusområden. Samverkan med andra aktörer ska utvecklas, exempelvis genom stöd till livsmedelsforskning och kunskapsnätverk som Skånsk skolmatsakademi. En handlingsplan för att förverkliga matvisionen ska tas fram. OECD lyfter fram att turism är en relativt liten sektor i Skåne, och det finns utrymme att öka sysselsättningen i branschen. För att bli ekonomiskt hållbart på lång sikt, utan att vara beroende av offentligt stöd, måste Skånes kulturtillgångar locka en större publik till regionen. En möjlighet är att profilera regionen som en hälsosam destination och bygga på Skånes starka position inom livsmedelsindustrin. Detta skulle också bidra till att göra Skåne till en mer attraktiv plats att bo och arbeta på. Skånes lantbrukare producerar både bra livsmedel och många värdefulla arbetstillfällen inom de gröna näringarna. För att Skåne även i framtiden ska ha en regional grön tillväxtsektor och värna ska Region Skåne fortsätta att utveckla visionen om Matlandet Skåne, samt tillse att en större andel av Region Skånes upphandlingar ska vara mindre och delade. 49

67 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. Region Skånes ambition är att bli Sveriges ledande arbetsgivare Region Skåne tillhör en kunskapsintensiv sektor och måste kunna konkurrera med andra arbetsgivare om duktiga medarbetare. För det krävs det att Region Skåne med rätta kan uppfattas som en modern arbetsgivare med möjligheter för egen utveckling och eget ansvar. Medarbetare ska uppmuntras till att skapa innovationer och att få ut sina resultat på marknaden när detta är möjligt. Region Skåne ska fortsatt driva utvecklingen till förmån för lönespridning där målinfrielse, utbildning och kompetens är viktiga kriterier som ska öka lönespridningen. Enheter som både lever upp till ekonomiska och kvalitetsmässiga krav ska kunna belöna sina medarbetare ekonomiskt. Individuella löner är ett viktigt instrument och måste därför självklart även framöver sättas lokalt. Detta är centrala komponenter för att klara framtidens behov av rekrytering av goda medarbetare. För att uppmuntra förbättringsarbete och goda resultat ska även löneutrymmesstyrning utvecklas vidare. Region Skåne ska i sin verksamhet även motverka osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. En anledning till att det skiljer i lön mellan män och kvinnor över ett arbetsliv är att det finns få karriärvägar inom traditionella kvinnodominerade yrken som vården. För att skapa fler vägar till karriär inom vården ska Region Skåne som första region inrätta karriärstjänster för specialistsjuksköterskor med ett lönepåslag på kronor i månaden för sjuksköterskor som tar ett extra stort ansvar. Vidare ska Region Skåne utreda ett införande av STutbildning för specialistsjuksköterskor och ta fram en pilotverksamhet som kan starta under 2015 allt med målet att göra traditionella kvinodominerade yrken ännu mer attraktiva. Region Skåne ska fortsatt arbeta med att stärka varumärket, bland annat genom förbättrad introduktion och säkrad rekrytering. Region Skånes medarbetare är de viktigaste ambassadörerna för verksamheten. För att stärka varumärket krävs också att Region Skåne ökar kunskapen om vad alla olika delar inom Region Skåne uträttar, bredden på yrkesgrupper, framtida utveckling och behov, samt anställnings- och arbetsvillkor. Det finns ett behov av ett så kallat visselblåsarsystem för medarbetarena. Visselblåsare innebär att en anställd anonymt ska kunna larma om eventuella missförhållanden. Det kanröra mobbning, allvarliga brister i arbetsmiljön, kränkande särbehandling med mera. Ett dylikt system skulle kunna hjälpa och underlätta att upptäcka missförhållanden på arbetsplater och komma till rätta med dem. En utredning ska tillsättas med ett uppdrag att ta fram ett förslag på hur Region Skåne skulle kunna införa ett rättssäkert system för att larma om eventuella missförhållanden. 50

68 Vidare krävs att Region Skåne utvecklar den hälsofrämjande, flexibla och individanpassade arbetsplatsen. En mångfald bland medarbetarna är också betydelsefullt. Även jämställdhetsarbetet och övrigt likabehandlingsarbete måste konkretiseras och användas för att göra Region Skåne till en bättre arbetsgivare. Det innebär bland annat att Region Skåne intensifierar sitt arbete och vidtar nödvändiga åtgärder för att öka antalet rekryteringar av personer med olika sorters funktionsnedsättning. Region Skåne ska som arbetsgivare arbeta utifrån ett jämlikhetsperspektiv, för allas lika värde och mot diskriminering samt aktivt arbeta med att internationella och nationella mål inom ungdoms-, jämställdhets-, integrations- och funktionhinderspolitiken uppnås. Det är även avgörande för framgång, utveckling och arbetsglädje att medarbetarnas engagemang och delaktighet uppmuntras, tas tillvara och premieras. Samtliga medarbetare tar ansvar för en väl fungerande arbetsplats och för att hålla sig informerade och vara öppna för förändring och utveckling. Region Skånes medarbetare förväntas att alltid ha medborgarna, patienterna och kunderna i fokus. Personalen ska ges möjligheter att aktivt delta i såväl intern processutveckling som externa projekt. Sjukfrånvaron ska minska i Region Skåne. Det långsiktiga målet är att nå ner till 14 dagar per medarbetare. Den korta sjukfrånvaron tenderar att öka, målet är att minska med 0,2 kalenderdag per år mot det långsiktiga målet 4,5 dag. För att fokusera på det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet införs en rutin i budgeten kring årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultaten kommer även fortsättningsvis att mätas med hjälp av bland annat en regionövergripande medarbetarundersökning. Medarbetarundersökningen har ett viktat, övergripande mått på framtida hälso- och prestationskapacitet, benämnt dynamiskt fokustal. Region Skåne ska förbättra det dynamiska fokustalet. Den medarbetarundersökning som genomfördes under 2014 visar att ett gott socialt klimat, en hög grad av lärande och energi för att arbeta med verksamhetsförbättring kännetecknar Region Skåne. Men Region Skåne måste arbeta vidare med områden som medarbetarnas arbetsrelaterade utmattning och möjligheter att påverka beslut på den egna arbetsplatsen. I likhet med förra medarbetarundersökningen, som gjordes 2012, finns också mer att önska när det gäller fokusområdet målkvalitet. Medarbetarna upplever att arbetsplatsens mål inte är tillräckligt tydliga, utvärderingsbara och påverkningsbara. Däremot visar undersökningen att ledarskapet står sig relativt starkt och att medarbetare upplever att de får bra återkoppling från sin närmaste chef. Resurser används på ett bra sätt, beslutsprocessen och arbetet fungerar där man jobbar. Svarsfrekvensen i medarbetarundersökningen landade på 85,8 procent, ett par tiondelar från resultatet i den förra medarbetarundersökningen som låg på 86 procent. Det har tagits fram en handlingsplan för att Region Skåne ska kunna uppnå målet att bli Sveriges ledande arbetsgivare. Utgångspunkten har varit arbetet kring att stärka arbetsgivarvarumärket och arbetet med en långsiktig kompetensförsörjning. Att stärka arbetsgivarvarumärket är att leva, kommunicera och bygga sitt arbetsgivarerbjudande. Det fortsatta arbetet rymmer allt från att fortsätta arbetet med gemensamma processer inom HR, såsom rekrytering, kompetensförsörjning till att arbeta med generationsväxling och att attrahera yngre målgrupper. Att kommunicera arbetsgivarerbjudandet är att tydliggöra och synliggöra karriärvägar, utvecklingsmöjligheter och 51

69 incitament som uppmuntrar medarbetarna till nya intressanta jobb inom Region Skåne. Arbetet syftar till att öka stoltheten bland nuvarande medarbetare till goda ambassadörer för Region Skåne. Trovärdigheten för arbetsgivarerbjudandet kommer inifrån. Det är viktigt att det sker en fortsatt utveckling av arbetslivsintroduktionsanställningar, utbildnings- och introduktionsanställningar. Region Skåne ska också ta ett större ansvar genom att anställa personer med funktionsnedsättning i sin egen verksamheten. 52

70 Verksamhet och resultat i fokus Region Skåne ska ha chefer som tydliggör målen i dialog med medarbetarna och arbetar aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Chefer ska ha både ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat. Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Chefsrollen och ledarskapet är av stor vikt för att Region Skåne ska utvecklas och att uppdrag blir väl genomförda. Aktiviteter för att identifiera och stärka framtida chefer är av stor betydelse. Chefer som inte fungerar väl måste antingen få stöd och utbildning för att klara sin roll, eller bytas ut. Detta är en förutsättning för att målkvaliteten ska bli bättre. En ändamålsenlig och individanpassad introduktion för chefer är en viktig framgångsfaktor för ett gott ledarskap. En koncerngemensam grundutbildning för Region Skånes chefer samordnas och leds av koncernstab HR. Ledarskapsutbildningar är ett prioriterat område. För att uppnå målen krävs ledarskap och chefer som kan åstadkomma resultat. Det krävs att Region Skånes chefer har förmåga att leda i ständig förändring, skapar goda relationer och en ändamålsenlig struktur. Det betyder att chefer ska kunna agera utifrån helhetssyn och långsiktighet, skapa förutsättningar för utveckling, ständiga förbättringar och livslångt lärande. Chefer ska också tydliggöra och kommunicera visioner, mål och strategier, samverka och inbjuda till dialog, bland annat genom att tillvarata och utveckla medarbetarnas kompetens, engagemang och ansvarskänsla. För att detta ska bli möjligt krävs tydliga chefsuppdrag med kontinuerlig uppföljning och feedback från närmaste chef. Det ska också finnas stödfunktioner inom till exempel ekonomi, HR och förbättringsarbete som kan vara samtalsparter till chefen. Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen har ökats. Medarbetarundersökningen 2014 visar också att ledarskapet står sig relativt starkt ochatt medarbetare upplever att de får bra återkoppling från sin närmaste chef. Men medarbetarna upplever samtidigt att arbetsplatsens mål inte är tillräckligt tydliga, utvärderingsbara eller påverkningsbara. Det är viktigt att chefer på alla nivåer ser till att det finns rätt sammansättning av kompetenser på arbetsplatsen och att var och en gör det den är utbildad för, så att kompetensförsörjningen blir optimal. Gott ledarskap ska premieras i lönekuvertet. Kompetensförsörjning på lång och kort sikt Kompetensförsörjningsprocessen är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och uppdrag. Arbetet med kompetensförsörjningsplaner ska integreras i budget och verksamhetsplaneringen inom samtliga förvaltningar. Arbetet med att införa ett ledningssystem för kompetensförsörjning fortgår och införande av en kompetensmodul, ett ITverktyg påbörjades För att långsiktigt klara kompetensförsörjningsbehovet i Region Skåne krävs att samtliga verksamheter, oavsett driftsform tar ansvar för utbildning och bidrar med både praktikplatser och handledarresurser. Bättre samverkan behöver utvecklas mellan utbildningsanordnarna, Region 53

71 Skåne, privata vårdgivare och kommunerna. Detta är nödvändigt för utbildningsplanering och strategiska kompetensförsörjningsfrågor. Tvärprofessionella utbildningsarenor behöver utvecklas. Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs. Med hänsyn till att pensionsavgångarna ökar, både i Region Skåne och i det omgivande samhället, blir det än viktigare att vara en attraktiv arbetsplats som förmår rekrytera tillräckligt med medarbetare som bemannar det behov av kompetens som Region Skåne har. Kompetensförsörjning handlar om att attrahera, rekrytera och behålla rätt medarbetare. Kompetensutveckling för att bredda eller höja kompetensen hos medarbetarna, är en del i den strategiska kompetensförsörjningen. För att möjliggöra att kompetensutveckling sker på ett kvalitetssäkrat, kostnads- och tidseffektivt sätt kommer e-lärandet att utvecklas och implementeras med syfte att öka tillgängligheten. Ungas intresse för omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå är fortsatt lågt. En etablering av Vård- och omsorgscollege i hela Skåne ökar sannolikt attraktionskraften då vård- och omsorgscollege står för ökad kvalitet för såväl innehåll i utbildningen som ökad kvalitet på handledning i den kliniska praktiken. Utmaningen är att i framtiden behålla sökandetrycket till vårdutbildningarna och samtidigt se till att Region Skåne får en sammansättning av medarbetare som speglar det mångkulturella samhället. Strategisk kompetensförsörjning möjliggör en systematisk kartläggning av behov och tillgång på kompetens inom förvaltningarna. Inom hälso- och sjukvården har fem specialiteter/yrkeskategorier identifierats som bristspecialiteter. Det kommer att krävas en ökad styrning av specialistutbildningar för både läkare och sjuksköterskor. Medel avsattes under 2014 för att höja ersättningen till de sjuksköterskor som går en specialistutbildning. Ytterligare steg tas nu för att minska bristen på specialistsjuksköterskor. Regionstyrelsen har beslutat att inrätta utbildningsanställningar för sjuksköterskor där arbete och studier kombineras under två år. Under utbildningen utgår avtalsenlig lön. Den pågående kunskapsutvecklingen med ny diagnostik och nya läkemedel kommer att påverka det framtida behovet av medarbetare. På vilket sätt detta påverkas är svårbedömt, då ny behandling kan kräva mer personal samtidigt som ny teknik kan effektivisera verksamheten och således minska personalbehovet. Likaså kan förändrade vårdbehov på grund av demografi och ändrat sjukdomspanorama betyda både ökade och minskade behov. Det står dock klart att utvecklingen innebär att det kommer att finnas behov av nya kompetenser vilket också kommer att ge möjligheter till andra sätt att organisera verksamheten. Det finns ett medarbetaransvar i så måtto att man har en lojalitet till sin yrkesroll. Det handlar bland annat om att kontinuerligt utbilda sig och att hålla sig à jour med såväl organisatorisk som vetenskaplig och klinisk utveckling. För att upprätthålla en klinisk utveckling på hög nivå inom vården är det centralt att var och en av medarbetarna funderar på hur de skulle kunna arbeta mer effektivt för att lösgöra mer tid och resurser. 54

72 Långsiktigt stark ekonomi En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Att uppfylla god ekonomisk hushållning både i verksamheten och i ekonomin är i sin tur en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt stark ekonomi. Regionfullmäktige antog 2013 riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Huvudbudskapet i riktlinjerna är att Region Skånes finansiella ställning ska stärkas och att skattemedlen ska användas effektivt. Dessa riktlinjer föreslås ligga fast. Region Skåne har tagit ett stort investeringsbeslut, som innebär att sjukhusbyggnaderna i Helsingborg, Malmö och Lund ska moderniseras och förnyas. Investeringarna på dessa tre orter kommer att uppgå till närmare 20 miljarder kronor under de kommande tio åren. Detta påverkar i hög grad Region Skånes ekonomi och Regionstyrelsen bör därför utreda om de finansiella målen, mer specifikt finansieringsmålet, behöver ändras med anledning av investeringsbeslutet. Regionstyrelsen bör återkomma med eventuella förslag till ändring av de finansiella målen nästa år i samband med Budget 2016 och verksamhetsplan Finansiella mål Det är nödvändigt att ha en ekonomi i balans, att leva upp till det lagstadgade balanskravet, som innebär att intäkterna överstiger kostnaderna. Det omvända förhållandet leder annars till att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Regionfullmäktige föreslås fatta beslut om nedanstående finansiella mål som leder till att regionens finansiella ställning stärks. Det krävs full acceptans och strikt följsamhet till de finansiella målen för nå god ekonomisk hushållning. Långsiktigt resultatmål: Region Skånes resultat ska över en femårsperiod, med start 2013, uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Resultatet ska årligen utgöra minst en procent av de samlade intäkterna. Kortsiktigt resultatmål: Region Skånes resultat bör årligen uppgå till minst en procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Ett överskott är nödvändigt av flera olika skäl. Regionen står inför ett investeringsbehov, i mångmiljardklassen de kommande åren, framför allt för sjukhusbyggnader. Investeringsutgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna. Utan ett positivt resultat måste en allt större del av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverksamheten. 55

73 Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott. Region Skåne saknar i dag denna buffert. Finansieringsmål: Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent Av ovan nämnda skäl bör lånefinansiering begränsas och därför ska utrustningsinvesteringar alltid självfinansieras till 100 procent. Fastigheter har ett bestående värde och därmed kan lånefinansiering vara en acceptabel finansieringsform. Region Skånes byggnader är ofta specialanpassade och därför bör inte belåningsgraden överstiga 50 procent. Självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken uppgår för närvarande till 60 procent. Därmed kan en motsvarande lånefinansieringsgrad motiveras. Utdebiteringsmål: Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. Beskattningsrätten är Region Skånes viktigaste instrument för att hantera ekonomin. Detta instrument måste hanteras med stor försiktighet eftersom det får direkt genomslag på hushållens köpkraft och höjningar riskerar att dämpa tillväxten. Skattemedlen ska användas effektivt Region Skånes verksamhet finansieras i allt väsentligt av de skånska skattebetalarna. Med detta följer en skyldighet att varsamt hushålla med skattemedlen på bästa vis och att ständigt arbeta för att öka såväl produktivitet som effektivitet i verksamheterna. Region Skånes uppdragsgivare är medborgarna och därför är nöjda medborgare det främsta målet. God ekonomisk hushållning uppfylls genom att Region Skåne uppnår målet nöjda medborgare utifrån att bedriva en effektiv verksamhet och att vara en drivande utvecklingsaktör. Detta ska ske utifrån ramen av en långsiktigt stark ekonomi. En förutsättning för att nå god ekonomisk hushållning är att vi har kompetenta, stolta och motiverade medarbetare med verksamhet och resultat i fokus. God ekonomisk hushållning förutsätter ett system för att säkerställa en tillräcklig ledning, styrning, uppföljning och kontroll. I arbetet med att nå en god ekonomisk hushållning måste sambandet mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter vara tydligt. 56

74 Region Skånes budgetprocess är en viktig del i att skapa en effektiv styrning med budgetdisciplin och budget i balans. Vidare ska målen vara tydliga och mätbara för att insatta resurser ska kunna värderas mot målen. Region Skånes styrning tar utgångspunkt i att minimera kostnadsnivån genom att hålla en hög kvalitet. En hög och jämn kvalitet innebär minskade kvalitetsbristkostnader med färre misstag och högre effektivitet. Detta förutsätter engagerade ledare, ständiga förbättringar samt systematiska aktiviteter för att mäta och följa upp. I Region Skåne omfattar uppföljningen månatlig uppföljning, delårsrapport, årsredovisning, intern kontroll, kvalitetsbokslut samt dialog. Region Skånes ekonomiska förutsättningar Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 2014 har varit svagare än beräknat. Trots en förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit svag under början av Den lägre exporttillväxten har medfört att flertalet prognosinstitut har nedjusterat BNPprognoserna innevarande år. Tillväxten i de länder som är Sveriges viktigaste exportmarknader ligger också på en lägre nivå än det historiska medelvärdet. Nästa år stärks den internationella konjunkturen något, vilket talar för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare än i år. Skatteunderlaget visade god real tillväxt 2013 trots en modest ekonomisk tillväxt. Förklaringen är att sysselsättningen utvecklats mer positivt än produktionen, men också att pensionsinkomsterna har varit goda. Den reala skatteunderlagstillväxten kommer att tillta under Delvis är det en effekt av att sysselsättningen utvecklades starkt i början av 2014 och väntas fortsätta återhämtningen ett par år till när konjunkturåterhämtningen tar fart. Den låga inflationen som råder är också gynnsam för skatteunderlaget förväntas inflationen stiga, men samtidigt ökar lönesummorna och pensionsinkomsterna. Det gör att den starka skatteunderlagstillväxten håller i sig. I slutet av planperioden, när konjunkturen beräknas vara i balans, avtar sysselsättningsökningen och därmed blir skatteunderlagets reala ökning lite svagare. Ekonomiskt utgångsläge Region Skånes finansiella ställning är svag. Det egna kapitalet uppgår till miljoner kronor och soliditeten är vid en jämförelse med övriga regioner/landsting den fjärde svagaste i landet. Medelskattekraften (skattekraften i förhållande till rikssnittet) i Skåne uppgår till 92,6 procent, enligt den tredje preliminära taxeringen för Detta innebär en 13:e plats bland landets 21 regioner/ landsting. I andra avseenden är Region Skånes utgångsläge mycket bra; nettokostnaderna per invånare totalt och nettokostnaderna per invånare inom hälso- och sjukvård var 2013 näst lägst i landet och låg cirka kronor lägre än riksgenomsnittet. Region Skåne har, justerat för verksamhetsinnehåll, den näst lägsta utdebiteringen av landets regioner/landsting Befolkningstillväxten har under 2000-talet enbart överträffats av Stockholm. Årsbokslutet 2013 visade ett ekonomiskt överskott på 508 miljoner kronor, exklusive effekt av sänkt diskonteringsränta. Det var 208 miljoner kronor bättre än budget. Verksamhetens samlade 57

75 budgetöverskott uppgick till 165 miljoner kronor mendet samlade området vård och hälsa visade ett budgetunderskott på 117 miljioner kronor. Nettokostnadsutvecklingen var den lägsta i Region Skånes historia och uppgick till 2,1 procent justerat för jämförelsestörande poster. Prognosen för innevarande år 2014 utvisar en ekonomi i balans. I delårsrapporten uppgår prognosen för helåret 2014 till 863 miljoner kronor, 238 miljoner kronor bättre än budget. Det råder dock en fortsatt obalans mellan de olika sektorerna. Det samlade området vård och hälsa prognostiserar i delårsrapporten ett budgetunderskott på 101 miljoner kronor samtidigt som kollektivtrafiken redovisar ett stort budgetöverskott. Inför 2014 förstärktes budgeten med cirka 700 miljoner kronor via en skattehöjning med 30 öre. I linje med den ökade ambitionsnivån har kostnadsutvecklingen stigit från den rekordlåga nivån 2013 till en prognostiserad ökning på 6 procent, exklusive jämförelsestörande poster Detta skulle innebära den högsta nivån sedan Kostnadsutvecklingen måste på sikt ligga under nedan redovisade intäktsutveckling för att Region Skåne ska nå god ekonomisk hushållning och för att de finansiella målen ska kunna infrias Intäktsutveckling Skatteintäkter I denna budget används Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket och Skåne avseende skatteunderlaget för perioden (oktober 2014). Den prognostiserade ökningen av skatteunderlaget för inkomståret 2013 uppgår till 3,4 procent i riket. Motsvarande prognos för Skåne är något högre, men eftersom befolkningsökningen i Skåne också var något högre än rikssnittet medför det att den relativa skattekraften är oförändrad. För perioden förväntas en ökning av skatteunderlaget i Skåne som ligger något under den redovisade ökningen för riket. Medelskattekraften (skatteunderlaget per invånare i relation till riksgenomsnittet) har minskat med en dryg procentenhet från 2009 (93,7 procent) till 2013 (92,6procent). Skattekraften i Skåne bedöms i slutet av planperioden ligga på 92,4 procent jämfört med medelskattekraften i riket. Skatteintäkterna ökar 2015 med miljoner kronor, en ökning med 5,1 procent jämfört med Ökningen 2016 beräknas till samma belopp, miljoner kronor (4,9 procent), och 2017 till 1 301miljoner kronor (4,8 procent). Beräkningarna utgår från en oförändrad skattesats. Skattesatsen på 10,69 kronor innebär att Region Skånes skattesats även i fortsättningen hör till de lägsta i landet och ligger cirka 60 öre lägre än riksgenomsnittet Kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag I budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen inga generella tillskott till anslaget förkommunalekonomisk utjämning. Anslaget tillförs 227 miljoner kronor 2015 och ytterligare 226miljoner kronor 2016 som kompensation för den avskaffade nedsättningen av socialavgifter för unga. Övriga förändringar som föreslås avser enbart regelförändringar på grund av förslag som påverkar det kommunala skatteunderlaget. 58

76 Den begränsade avdragsrätten för pensionssparande 2015 och den helt slopade avdragsrätten 2016 ökar skatteunderlaget för regionerna/landstingen. Därför minskar anslaget med 909 miljoner från 2015 och med ytterligare 427 miljoner från och med Samtidigt tillförs anslaget varaktigt 677 miljoner kronor som kompensation för den fortsatta höjningen av grundavdraget för pensionärer. En liten ökning av de svenska skatteintäkterna till följd av arbetspendlingen över Öresund medför en minskning av anslaget med 11 miljoner kronor. Det enda kvarvarande generella statliga bidraget, ersättningen för läkemedelsförmånen, minskar med 270 miljoner kronor 2015, med 515 miljoner kronor 2016 och med 705 miljoner kronor På grund av reformen med kostnadsfria läkemedel för barn och unga tillförs bidraget 200 miljoner kronor 2015 och 410 miljoner kronor Den kända kostnadsökningen för nya hepatit C- läkemedel, förskrivna enligt smittskyddslagen, är inte beaktade i bidraget. Anmärkningsvärt är också att det sedan utgången av 2011 råder ett avtalslöst tillstånd mellan staten och regionerna/ landstingen. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning har inte tillförts några generella tillskott sedan Det betyder att intäkterna för regionerna/landstingen har urholkas och att verksamheten i allt högre utsträckning måste finansieras med skatteintäkter. Ovanstående beräkningsförutsättningar för skatt, utjämning och statsbidrag innebär att Region Skånesintäkter ökar med miljoner kronor eller med 4,3 procent 2015 jämfört med prognosen för innevarande år. Specialdestinerade statsbidrag I budgetpropositionen 2015 aviseras att statsbidrag uppgående till drygt 2 miljarder kronor avslutas vid årsskiftet. Det gäller bland annat kömiljarden, bidrag för patientsäkerhet, bidrag till de mest sjuka äldre och incitamentspengar i vårdvalssystemet. Från och med 2016 upphör också statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, den så kallade sjukskrivningsmiljarden. De ovan indragna statsbidragen ersätts med nya satsningar som i stort sett uppgår till samma belopp. Exempel på nya statsbidrag är professionsmiljarden, bidrag till tillgänglighet i cancervården på 500 miljoner kronor samt bidrag till förlossningsvård och kvinnors hälsa på 400 miljoner kronor. I 2015 års budget kompenseras nämnderna med det belopp som budgeterats för indragna statsbidrag En intäkt på 260 miljoner kronor, motsvarande Region Skånes befolkningsandel av riket, har budgeterats centralt 2015, eftersom det i dagsläget är oklart hur bidragen kommer att fördelas och om de är förknippade med specifika motprestationer. Kostnadsutveckling I bokslutet för 2013 hade Region Skåne en kostnadsutveckling på 2,1 procent exklusive jämförelsestörande poster. Landstingsprisindex, som används för omräkning av löpande pris till fast 59

77 pris, uppgick till 1,9 procent 2013, (2,4 procent exklusive läkemedel). Volymutvecklingen, kostnader i fastpris, var därmed nära noll. För 2014 beräknas LPIK till 1,7 procent, (2,2 procent exklusive läkemedel). Årets prognos pekar på justerad kostnadsutveckling på cirka sex procent, vilket skulle innebära en volymutveckling på cirka fyra procent. Budgeten för 2015 medger en volymutveckling på cirka 1 procent. Löne- och prisutvecklingen ökar successivt under planperioden i takt med att konjunkturåterhämtningen tar fart. Pensionskostnader Region Skåne tillämpar fullfonderingsmodell vid redovisning av pensionskostnaderna. Det innebär att hela pensionsskulden, intjänad såväl före 1998 som från och med 1998, redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets intjänade pension samt värdesäkringen av hela skulden redovisas som en kostnad i resultaträkningen. De totala pensionskostnaderna 2014 blir relativt låga, främst beroende på det låga ränteläget men även på att pensionsbromsen slår till detta år. Jämfört med 2013, exklusive effekt av sänkt diskonteringsränta, minskar pensionskostnaderna med cirka 500 miljoner kronor, en minskning med 20 procent. De närmaste tre åren, , kommer pensionskostnaderna att öka med mellan 300 och 400 miljoner kronor per år. Skillnaden mellan fullfonderingsmodell och blandmodell är extremt stor 2014, 750 miljoner kronor, beroende på att ovan nämnda förklaringar främst påverkar den del av skulden som är intjänad före Kostnadsskillnaden mellan de båda redovisningsmodellerna minskar ju längre fram i planperioden vi kommer, vilket framgår av nedanstående tabell. Differensen mellan fullfonderingsmodell och blandmodell måste beaktas i Region Skånes balanskravsberäkning. Det framräknade balanskravsresultatet enligt fullfonderingsmodell ska justerasmed ovanstående differens. Det innebär att det justerade resultatet enligt fullfonderingsmodell 2015 måste vara minst +475 miljoner före justering enligt blandmodell för att balanskravet ska uppnås. Se nedan under budgeterad balanskravsberäkning. Regeringen har beslutat om en översyn av den kommunala redovisningslagen och specifikt rörande de regler som anger hur pensionsåtaganden ska redovisas. I avvaktan på utredningens beslut om lagen ska ändras kommer Region Skåne fortsatt att budgetera och redovisa enligt fullfonderingsmodell men även redovisa enligt den lagstadgade blandmodellen i kommande delårsrapporter och årsredovisningar. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot försämras successivt under planperioden. Det är framför allt de finansiella kostnaderna på pensionsskulden som ökar på grund av förväntningar om en stigande ränta men även kostnadsräntorna för låneskulden ökar av samma anledning tillsammans med stigande låneskuld. De korta räntorna, som styr cirka hälften av Region Skånes lånekostnader, förväntas stiga från i genomsnitt 0,25 procent 2015 till 0,70 procent

78 Övriga beräkningsförutsättningar Befolkningsökningen i Skåne, som för närvarande uppgår till drygt en procent i årstakt, beräknas i slutet av planperioden avta till en nivå på knappt en procent. Antalet invånare används som en parameter vid beräkningarna i utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Internräntan för 2015 föreslås till 2,0 procent i enlighet med av regionstyrelsen beslutad beräkningsprincip. För Skånetrafiken är internräntan fastställd till 2,0 procent för 2015 i enlighet med fastställda beräkningsprinciper, vilket motsvarar den förväntade genomsnittliga räntesatsen i Region Skånes låneportfölj för Internräntan används för beräkning av kapitaltjänstkostnader och påverkar bland annat den interna hyresprissättningen. Kreditivräntan används för att belasta investeringsprojekten under byggnads-/utrustningstiden. Räntesatsen motsvarar Regionens genomsnittliga ränta på den totala låneskulden. Den lagstadgade delen av arbetsgivaravgiften är oförändrad AFA har aviserat avgiftsbefrielse på sina försäkringar under nästa år, vilket inräknats i nedanstående tabell för avtalsförsäkringar. För åren förutsätts oförändrade avgifter. På grund av ökade kostnader för den förmånsbestämda pensionen ökar pensionspåslaget med 1,5 procentenheter Arbetsgivaravgifterna är lägre för personer födda 1989 och senare samt för personer födda 1949 och tidigare. (se nedan) Resultatbudget Det budgeterade resultatet för 2015, 670 miljoner kronor, uppgår till 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, utjämning och statsbidrag. Därmed uppfylls de finansiella målen och balanskravet samt återställningskravet från 2012 års negativa resultat. Med ovanstående beräkningsförutsättningar och angiven utveckling av Region Skånes intäkter och kostnader skulle resultatbudgeten för 2016 och 2017 summeras till 10 miljoner kronor 2016 och -370 miljoner kronor Därmed skulle resultaten för planperioden inte uppfylla Region Skånes finansiella mål, inte balanskravet och inte heller vara i överensstämmelse med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Detta är inte acceptabelt. Redan nu bör därför åtgärder anges för planperioden Genom att fokusera på kvalitet och eliminera kostnader för kvalitetsbrister samt se över strategier, processer, organisation/struktur, dubbelarbete och administrativa bördor kan resurser frigöras. Regionstyrelsen ges därför i uppdrag att omedelbart starta ett omfattande arbete med detta syfte. Den så kallade förenklingskommissionen ska ges ett fortsatt uppdrag. Bedömd effekt ska minst uppgå till 185 miljoner kronor 2017 och 370 miljoner kronor En ekonomi i balans kommer att kräva ytterligare åtgärder genom ökade intäkter och/ eller effektivisering av verksamheten. Regionstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till finansiering nästa år i samband med Budget 2016 och verksamhetsplan En 61

79 balanskravsberäkning visar ett positivt balanskravsresultat enligt fullfonderingsmodellen med 638 miljoner kronor efter 2015 och med ca 163 miljoner kronor enligt balansmodellen. Resultatet täcker också det åetsrstående återställningskravet från 2012 som uppgick till 128 miljoner kronor. Resulaten för åren visar att balans i det närmaste kan nås enligt fullfonderingsmodellen (-17 miljoner kronor) men att återställningskravet enligt blandmodellen kommer att uppgå till ca 700 miljoner kronor vid åtgången av Kassaflödes- och balansbudget Under 2014 förväntas likviditeten förbättras och nettolåneskulden minska till cirka miljoner kronor vid årsskiftet. Under 2015 kommer, trots ett bra resultat, Region Skåne få ett stort negativt kassaflöde. Det beror på förfall av lån och stora utbetalningar som negativ skatteavräkning från 2013, ökade investeringsutgifter, förskottsbetalning av tåg, bidrag till statlig infrastruktur, medfinansiering och insatskapital till LÖF. Den minskade likviditeten medför att nettolåneskulden förväntas öka med cirka miljoner kronor och uppgå till cirka miljoner kronor vid årsskiftet Under åren kommer nettolåneskulden att försämras ytterligare med cirka miljoner kronor på grund av ökade investeringsutgifter och otillräckliga resultat. Ramen för den totala låneskulden uppgår för närvarande till miljoner kronor, vilken bedöms vara tillräcklig under planperioden. Låneramen föreslås därför vara oförändrad Soliditeten som vid årsskiftet beräknas uppgå till -83 procent kommer att förbättras till cirka -72 procent vid utgången av Soliditetsförbättringen beror mer på ökad tillgångsmassa än en förbättring av det egna kapitalet. Kassaflödes- och balansbudget Under 2014 förväntas likviditeten förbättras och nettolåneskulden minska till cirka miljoner kronor vid årsskiftet. Under 2015 kommer, trots ett bra resultat, Region Skåne få ett stort negativt kassaflöde. Det beror på förfall av lån och stora utbetalningar som negativ skatteavräkning från 2013, ökade investeringsutgifter, förskottsbetalning av tåg, bidrag till statlig infrastruktur, medfinansiering och insatskapital till LÖF. 62

80 Den minskade likviditeten medför att nettolåneskulden förväntas öka med cirka miljoner kronor och uppgå till cirka miljoner kronor vid årsskiftet Under åren kommer nettolåneskulden att försämras ytterligare med cirka miljoner kronor på grund av ökade investeringsutgifter och otillräckliga resultat. Ramen för den totala låneskulden uppgår för närvarande till miljoner kronor, vilken bedöms vara tillräcklig under planperioden. Låneramen föreslås därför vara oförändrad Soliditeten som vid årsskiftet beräknas uppgå till -83 procent kommer att förbättras till cirka -72 procent vid utgången av Soliditetsförbättringen beror mer på ökad tillgångsmassa än en förbättring av det egna kapitalet. 63

81 Regionbidrag 2015 Det totala bidraget som fördelas ut på Region Skånes nämnder avseende budgetåret 2015 uppgår till miljoner kronor, vilket är en ökning med miljoner kronor (+ 4,5 procent) jämfört med föregående år. Av den totala uppräkningen utgör 698 miljoner kronor kompensation för löneoch prisuppräkning (LPIK) med 2,1/2,7 procent. Nedan beskrivs i stora drag den fördelning av regionbidrag som görs till respektive nämnd. Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag uppgår till miljoner kronor, vilket är en ökning med miljoner kronor. De största satsningarna är genomförande av cancerstrategi, fortsatt arbete med palliativ plan, utveckling av hemsjukvård, förstärkning av förlossningsvård och insatser för barn och ungas hälsa. Bland satsningar på personal och kompetensförsörjning finns löneökning till sjuksköterskor på vårdtung avdelning, inrättande av karriärtjänster för sjuksköterskor, fler ST-tjänster i allmänmedicin samt resurser som möjliggör övergång från schemalagd helgtjänstgöring varannan helg till två helger av fem. Kollektivtrafiknämndens regionbidrag uppgår till miljoner kronor för genomförande av trafikförsörjningsplanen På grund av den gynnsamma kostnadsutvecklingen kan denna genomföras utan någon utökning av regionbidraget och med oförändrade kollektivtrafiktaxor. Nämnden tillförs 15 miljoner kronor för återinrättande av vissa busslinjer på landsbygden från och med halvårsskiftet Nämnden tillförs därutöver 15 miljoner kronor för att vid samma tidpunkt återinföra vissa busslinjer som utgör viktig anslutningstrafik och som avvecklades i samband med introduktionen av Pågatåg Nordost..Regionstyrelsens regionbidrag uppgår till miljoner kronor, vilket efter en överföring till personalnämnden med 122 miljoner kronor innebär en minskning med 60 miljoner kronor.. Personalnämndens regionbidrag uppgår till 132 miljoner kronor. Regionbidraget ska bland annat gå till satsningar på kompetensutveckling, unga i arbete och insatser med antidiskriminering och likabehandling samt ytterligare satsningar med på läringsplatser och studentmedarbetare. Habiliteringsnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 655 miljoner kronor, vilket är en ökning med 19 miljoner kronor för att täcka löne- och prisuppräkning samt därutöver 5 miljoner kronor avseende förberedelser för införande av fritt vårdval och eventuellt lägre egenavgift för vissa hjälpmedel. Kulturnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 284 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8 miljoner kronor för att täcka löne- och prisuppräkning. 64

82 Regionala utvecklingsnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 167 miljoner kronor, vilket är en ökning med 43 miljoner kronor. Denna ökning ska huvudsakligen gå till insatser för unga som står långt från arbetsmarknaden. Patientnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 14,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljoner kronor för att täcka löne- och prisuppräkning. Revisionen tillförs ett regionbidrag som uppgår till 17,8 miljoner kronor. Regionbidragen är uppräknade med löne- och prisuppräkning (LPIK), kompensation för demografi till HSN, trafikförsörjningsprogrammet och kostnader för renovering av Öresundståg samt helårseffekter av delårssatsningar i 2015 års budget. Inga intäktsökningar i verksamheten förutom uppräkningen av kollektivtrafiktaxan på 2 procent årligen har beaktats. Genom att fokusera på kvalitet och eliminera kvalitetsbristkostnader samt se över strategier, processer, organisation/ struktur, dubbelarbete och administrativa bördor kan resurser frigöras. Regionstyrelsen ges därför i uppdrag att omedelbart starta ett omfattande arbete med detta syfte. Den så kallade förenklingskommissionen ska ges ett fortsatt uppdrag. Bedömd effekt, 185 miljoner kronor 2017 och 370 miljoner kronor 2018, har lagts in i verksamheternas regiondrag. 65

83 Region Skåne investerar för framtiden Region Skåne har de senaste åren genomfört stora investeringar inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Stora investeringar väntar även under den kommande planperioden. Att tillhandahålla den senaste tekniken inom såväl hälso- och sjukvården som kollektivtrafiken är en prioriterad uppgift för Region Skåne. Behovet att investeringar inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken förväntas öka under den kommande planperioden. Sammantaget föreslås att 11,4 miljarder kronor avsätts under åren Drivande i denna utveckling är dels de stora om- och nybyggnationer som planeras på sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg, dels genomförandet av Region Skånes trafikförsörjningsprogram med en målsättning om ett fördubblat antal resor 2020 (jämfört med 2006). Investeringsprocessen Region Skåne har sedan flera år en av regionstyrelsen fastställd investeringsprocess. I denna beskrivs ramindelningar, beslutsprocesser och krav på beslutsunderlag. I huvudsak har riktlinjerna fungerat väl men det kan konstateras att den i några avseenden måste anpassas till nya förhållanden. Region Skånes organisation har förändrats både när det gäller politik och linje. Ett nytt koncernråd för investeringar har inrättats med nya roller i investeringsprocessen. Region Skåne har sedan tidigare en policy för leasing och funktionsupphandling. Den behöver ses över och kopplas närmare till investeringsprocessen. En justerad investeringsprocess fastställs av regionstyrelsen under våren Bygginvesteringar Region Skåne står inför mycket stora investeringar inom hälso- och sjukvården, framförallt när det gäller byggnader. I Skåne, liksom i stora delar av övriga landet, har sjukhusstrukturen succesivt byggts ut, men med särskilt kraftfulla insatser under sextio- och sjuttiotalen. Tidigare utredningar har visat att det nu finns stora behov att modernisera och förnya dessa äldre byggnader. I december 2013 fattade regionstyrelsen beslut om den fortsatta inriktningen när det gäller utvecklingen av de tre sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg. Sedan tidigare finns beslut om förnyelse av sjukhusområdet i Ängelholm genom avtal med det av Region Skåne delägda bolaget Hälsostaden AB. Dessa insatser kommer att prägla sjukhusområdena under lång tid framöver. Nedan beskrivs status för objekt med en investeringsbudget på över 50 miljoner kronor. Nya sjukhusområdet i Malmö Det pågår sedan flera år ett arbete för att genom nybyggnation knyta samman och koncentrera verksamheten på sjukhusområdet i Malmö med utgångspunkt från akut- och infektionsbyggnaden. Regionstyrelsen fastslog i december 2013 inriktningen för det fortsatta arbetet med sjukhusområdet, 66

84 vilket innebär en inledande fas då äldre byggnader rivs och en större moduletablering genomförs på två platser på sjukhusområdet. Med denna etablering möjliggörs evakuering av ytterligare äldre byggnader, som rivs för att bereda plats för en ny vårdbyggnad motsvarande kvm och en servicebyggnad på cirka kvm. Därutöver ska teknik och transportkulvertsystem moderniseras och byggas ut och nya gröna, läkande miljöer ska anläggas. Moduletableringen beräknas starta i slutet av 2015 och arbetena på sjukhusområdet beräknas pågå till Samtidigt som de fysiska insatserna påbörjas pågår arbetet med att ta fram en lokalförsörjningsplan med precisering av innehållet i de nya byggnaderna. Detta arbete pågår parallellt i Malmö och Lund. Under 2014 har projektet utökats med ombyggnad av byggnad 04 för bland annat etablering av en vårdcentral. Denna del beräknas innebära en investeringsutgift om cirka 200 miljoner kronor. I detta tidiga skede beräknas insatserna i Malmö motsvara bygginvesteringar om dryg sex miljarder kronor. Till detta kommer betydande utrustningsinvesteringar. Nya sjukhusområdet i Lund Arbetet med att utveckla sjukhusområdet i Lund har inte på samma sätt som i Malmö fokuserat på ett genomförande, utan har mer haft karaktären av ett fördjupat planeringsarbete för fastighetsutveckling. Arbete pågår med en fördjupad översyn av befintlig fastighetsutvecklingsplan. Dessutom ska en lokalförsörjningsplan och en fysisk utvecklingsplan tas fram för sjukhusområdet i Lund inom ramen för tidigare fattade beslut. När det gäller lokalförsörjningsplanen görs den parallellt med motsvarande plan för sjukhusområdet i Malmö. Arbetet innebär bland annat en analys av förslag till ett nybyggnadsscenario för tekniktung vård och samordnas med planeringen av det Laboratoriemedicinska centrat. Under 2014 har samlokalisering av mikrobiologi i befintliga lokaler påbörjats. Detta är en tillfällig lösning i väntan på det permanenta Laboratoriemedicinska centrat. Projektet innebär ett omfattande arbete med en beräknad bygginvesteringsutgift om ca 170 miljoner kronor. Projektet beräknas vara slutfört Under 2015 bedöms produktionen av en ny reservkraftsanläggning på sjukhusområdet starta med ett färdigställande tidigt Anläggningen beräknas innebära en investeringsutgift om knappt 220 miljoner kronor. Av särskild vikt för utvecklingen av sjukhusområdet är frågan om etablering spårväg från Lund C till ESS-området, då det får stor påverkan på den fortsatta planeringen av sjukhusområdet. Eftersom arbetet med sjukhusområdet i Lund är i ett så tidigt skede finns det ingen bedömning av den samlade investeringsutgiften. Nya sjukhusområdet i Helsingborg Regionstyrelsen godkände i mars 2012 utvecklingsplanen för sjukhusområdet i Helsingborg och avsatte medel för den fortsatta planeringen. En översyn av projektets samlade omfattning och 67

85 genomförandetakt genomfördes under 2013 och den nya inriktningen slogs fast i regionstyrelsen i december Projektet består av dels en nybyggnad, dels en omfattande ombyggnation av den befintliga huvudbyggnaden. Under hösten 2014 påbörjades etablering av evakueringspaviljonger på sjukhusområdet. Under vinter/vår pågår påbyggnad av befintligt parkeringshus. Tidig höst 2015 påbörjas arbetet med nybyggnationen som omfattar cirka kvm. Nybyggnationen pågår fram till och med Under andra halvåret 2015 påbörjas ombyggnationen av den första av fyra höghusflyglar. Det samlade arbetet på sjukhusområdet beräknas pågå till 2023 och den samlade bygginvesteringsutgiften beräknas till 4,3 miljarder kronor. Till detta kommer betydande utrustningsinvesteringar. Rättspsykiatriskt centrum i Trelleborg Organisation och lokaler för den rättspsykiatriska vården har utretts vid ett flertal tillfällen sedan början av 1990-talet. Under våren 2014 påbörjades produktionen av en ny anläggning för rättspsykiatri i Mellanköpinge i Trelleborgs kommun. Centrat kommer ha plats för 51 patienter och kommer att bli arbetsplats för cirka 140 personer. Som byggnad blir centrat Sveriges största passivoch plusenergihus. Ett plusenergihus producerar mer el än det gör av med. Den beräknade bygginvesteringsutgiften är 487 miljoner kronor, dessutom tillkommer utrustningsinvesteringar. Det nya rättspsykiatriska centrat kommer att stå färdigt under Hälsostaden Ängelholm Region Skåne har tillsammans med PEAB och Wihlborgs fastigheter AB bildat ett bolag med syfte att utveckla sjukhusområdet med en inriktning på att koncentrera sjukvårdsverksamheten till det norra sjukvårdsområdet. Dessutom ska om- och tillbyggnader göra det möjligt att utnyttja lokalerna på sjukhusområdet effektivt i enlighet med konceptet Hälsostaden. I maj 2013 beslutade regionstyrelsen om ramavtal avseende om- och nybyggda lokaler på sjukhusområdet i Ängelholm. Förslaget innebär dels ombyggnad av den befintliga huvudbyggnaden, dels uppförande av en helt ny byggnad. Produktion av om- och nybyggnation av vårdbyggnader beräknas ske under Projektet beräknas vara färdigställt Planerade bygginvesteringar inom hälso- och sjukvårdssektorn Liksom tidigare år görs bedömningen att det finns ett behov av lokala potter till hälso- och sjukvårdens förvaltningar. Dessa omfattar i år 85 miljoner kronor. Dessutom finns utrymme för genomförande av några projekt på sjukhuset i Kristianstad som avser mottagningar och barnakutenheten. Ytterligare medel för fortsatta insatser på sjukhusområdena i Malmö och Lund sätts av i avvaktan på de större projekten inom ramen för den fysiska koncentrationen. 68

86 Utrustningsinvesteringar inom hälso- och sjukvårdssektorn Planeringsramen för investeringar i utrustning inom hälso- och sjukvårdssektorn uppgår till 2,2 miljarder kronor, varav 476 miljoner kronor under Under 2016 bedöms införandet av ett nytt informationssystem inom hälso- och sjukvården starta. Detta är ett samarbetsprojekt som region Skåne driver tillsammans med Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. För Region Skånes del beräknas investeringen uppgå till 900 miljoner kronor. Region Skånes ska kunna erbjuda patienter hälso- och sjukvård av hög kvalitet. För att möjliggöra detta är en viktig delkomponent att den medicintekniska utrustningen som används för behandling och diagnostik håller en hög teknisk nivå och att det inom regionen finns tillgång till den senaste teknologin, trots att de ekonomiska resurserna är begränsade. För att kunna göra detta är det av stor vikt att de utrustningar som finns används kostnadseffektivt och att tillgänglighet till dessa ses i ett Skåneperspektiv. Regionstyrelsens arbetsutskott ska under hösten 2014 fatta beslut om innehållet i ramen för utrustning inom hälso- och sjukvården med en fördelning mellan lokala potter och objekt över 5 miljoner kronor. Fastighets- och servicenämnden Fastighetsägarinvesteringar Ramen för fastighetsägarinvesteringar används för att förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras befintliga tekniska system i de fall där förändringen inte huvudsakligen beror på verksamhetsförändringar hos hyresgästen. Fastighetsägarinvesteringarna disponeras av Fastighets- och servicesnämnden och föreslås uppgå till 156 miljoner kronor per år under Investering regionservice verksamheter Vid årsskiftet 2011/2012 utökades fastighets- och servicenämndens ansvarsområde då den försörjningsverksamhet som tidigare legat linjemässigt under sjukvårdens förvaltningar överfördes till regionservice. Verksamhetens karaktär innebär investeringsbehov framförallt kopplade till logistik-, städ- och kostverksamheterna. Fastighets- och servicenämnden föreslås disponera en lokal ram för investeringar i utrustning och byggnader kopplade till sin verksamhet om 20 miljoner kronor per år. Under hösten 2014 beslutade regionstyrelsen att godkänna ett köp av vindkraftverk för egen produktion av fossilfri el. Den samlade utgiften är 252 miljoner, varav 189 miljoner kronor investeras under

87 Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden disponerar under planperioden investeringsmedel för att förbättra informationen till resenärerna, genomföra anpassningar för funktionshindrade och för att öka framkomligheten för busstrafiken. För detta ändamål avsätts 40 miljoner kronor årligen. Inom ramen finns utrymme för att bland annat införa system för automatisk passagerarräkning på Öresunds- och Pågatåg. Under 2014 har leverans skett av de sista Pågatågen i den första tilläggsbeställningen. Därmed disponerar Region Skåne 69 Pågatåg av den nya modellen. Under hösten 2014 har Regionfullmäktige beslutat om ytterligare en tilläggsbeställning om 25 tåg vilket innebär att Region Skåne nu sammanlagt har beställt 30 nya Pågatåg. Leveransen av dessa kommer att påbörjas Då leveransplan än så länge inte är klar kommer fördelning av investeringsmedel till kollektivtrafiknämnden att ske i kommande års budgetar. Den sammanlagda anskaffningsutgiften för de 30 nya tågen beräknas till 2 miljarder kronor, varav drygt 530 miljoner kronor betalats i förskott under Regionstyrelsen Regionstyrelsen föreslås disponera ett utrymme för byggnads- och utrustningsinvesteringar inom dess verksamheter, resultatneutrala investeringar samt oförutsedda behov. Här avsätts medel för fastighets- och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden att avropa från regionstyrelsen. Investeringsutrymmet föreslås uppgå till totalt 1,6 miljarder under planperioden. För det kommande året sätts medel av för köp av elbussar, totalt 35 miljoner kronor. Under 2013 fattades beslut om medel för planering av insatser för mottagningskök/avdelningskök. Medel avsätts för genomförandet av insatserna under planperioden. Under planperioden avsätts även medel för påbörjandet av installation av ERTMS, som är ett säkerhetssystem för tågtrafik. I arbetet med TITA Regional mobilisering kring ESS och Max IV föreslås en etablering av spårväg mellan Lund C och ESS, som en viktig del i etableringen av en attraktiv kollektivtrafik. Regionala tillväxtnämnden har tecknat en avsiktsförklaring med Lunds kommun och Trafikverket som innebär att Region Skåne ska stå för spårvagnar och spårvagnsdepå. En utbyggnad av 70

88 spårvagnar i Lund förutsätter en statlig finansiering. Medel för dessa behov reserveras under regionstyrelsen. Nämnden för kollektivtrafik återkommer med beslutsförslag avseende dessa objekt. Region Skåne ingår som största svenska part i samarbetet kring Öresundstågstrafiken. Verkstadskapaciteten för att säkerställa hög service och kvalitet i den dagliga skötseln och underhållet av Öresundstågen är i dag otillräcklig. Det finns behov av en nyetablering av depåkapacitet på den svenska sidan av Öresund. Studier har gjorts om att äga eller hyra depåkapacitet med resultat som visar att den bästa ekonomiska lösningen kan skapas med ett samhällsägande. Överläggningar med ägarna i Öresundståg AB har visat att det finns intresse för att Region Skåne påtar sig ansvaret för att uppföra och hyra ut anläggningen till Öresundståg AB. Medel avsätts under planperioden för genomförandet av en nybyggnation. Investeringar, medfinansiering och förskottering Som en följd av Region Skånes ansvar för regional utveckling och tillväxt kommer Region Skåne att medverka till finansieringen och utvecklingen av världsledande forsknings- och innovationsmiljöer i regionen. Region Skånes åtagande kommer att regleras genom avtal med Svenska staten genom Utbildningsdepartementet, där Region Skåne förbinder sig att investera för finansieringen av forskningsanläggningen med sammanlagt 800 miljoner kronor under åren Investeringen ska uteslutande användas till inrättande och drift av forskningsinfrastruktur vid forskningsanläggningen. Utbyggnad av vägar och spårbunden trafik är ett statligt ansvar. Region Skåne har dock som ansvarig för den regionala utvecklingen och som huvudman för regional och lokal kollektivtrafik ett starkt intresse av att utbyggnaden sker i sådan tid och på sådant sätt att regionens utveckling inte bromsas. Region Skåne kommer därför att aktivt stödja, och i förekommande fall, även ta finansiellt ansvar för sådan utbyggnad av infrastrukturen. Detta kan även ske i samverkan med extern part. Insatserna kan ske genom att Region Skåne med eget ägande investerar i infrastrukturella satsningar men även genom medfinansiering och förskottering av medel. Nyligen ändrad lagstiftning innebär att kommuner och landsting nu kan bokföra medfinansiering till statliga infrastrukturprojekt som en tillgång i balansräkningen. Detta innebär att kostnaden för satsningarna kan fördelas över hela nyttjandetiden istället för att som tidigare belasta det enskilda år då beslutet tas. Effekten blir densamma som vid egna investeringar och genererar kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta, men förutsätter till skillnad från investeringar inget eget ägande. Ägandet kvarstår i sin helhet hos staten. Region Skåne har tillsammans med Staffanstorps respektive Burlövs kommuner åtagit sig att bidra till utbyggnaden av Södra stambanan mellan Lund och Malmö. Region Skåne kommer att 71

89 finansiera sammanlagt 125 miljoner kronor av de miljoner kronor som projektet beräknas kosta. När det gäller sträckan som löper igenom Burlövs kommun innebär den för Region Skånes del ett ägande av de delar som finansieras, en utgift på 75 miljoner kronor. För sträckningen genom Staffanstorps kommun har den nya lagstiftningen använts, vilket innebär att Region Skånes del hanteras som en medfinansiering. Utgifterna och utbetalningarna bedöms ske efter planperioden och kostnaderna kommer därefter att periodiseras på ett antal år därefter. Ett ytterligare verktyg för stimulans av den regionala tillväxten är att förskottera medel till angelägna infrastrukturinvesteringar. Detta gör det möjligt att genomföra satsningarna flera år tidigare än vad som anges i Trafikverkets planering. Förskotteringen innebär tillfällig räntefri utlåning från Region Skåne till Trafikverket och medför minskad likviditet och därigenom lägre ränteintäkter. Under planperioden utbetalas medel kopplade till tidigare beslut avseende väg 11 Veberöd-Sjöbo. I Region Skånes färdplan för biogas slås målet om en årlig Skånsk produktion på 3 TWh fast. Ett flertal utredningar påpekar dock att investeringsviljan i framtidens biogasproduktion också hänger samman med skapandet av ett fast distributionsnät för biogasen. Region Skåne ska inleda diskussioner med andra aktörer på området i avsikt att hitta en finansieringsmodell för att bygga nätet. 72

90 Regionfullmäktiges beslut Med hänsyn till vad som ovan och i bilagorna anförts beslutar regionfullmäktige om följande: 1. Regionfullmäktige fastställer att utdebiteringsmålet kvarstår som ett av de finansiella målen: Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. 2. Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till resultatbudget, kassaflödesbudget, balansbudget och regionbidrag till Region Skånes nämnder för verksamhetsåret 2015 enligt bilaga 1, 2, 3 och Regionfullmäktige fastställer internräntan till 2 procent. 4. Regionfullmäktige fastställer investeringsram för 2015 enligt bilaga 5. Investeringsramen ställs till regionstyrelsens förfogande. Styrelsen äger rätt att vidarefördela investeringsanslag till annan nämnd. 5. Regionfullmäktige fastställer ramen för långsiktig upplåning (inklusive leasing) till miljoner kronor Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att i december 2014 och övriga nämnder att under 2015, dock senast februari månads utgång, fastställa uppdrag och budget i enlighet med angiven inriktning i denna budget och verksamhetsplan, inklusive bilagor samt under året genomföra de uppdrag och vidta de åtgärder som beskrivs. Regionfullmäktige uppdrar åt hälsooch sjukvårdsnämnden att senast januari månads utgång fastställa nämndsbidrag för de delregionala nämnderna. Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen: 7. Att ta fram en handlingsplan för minskad psykisk ohälsa hos befolkningen. 8. Att under 2015 ta fram en strategi för att alla skånska sjukhus ska ha enkelrum för alla patienter. 9. Att anslagen till Centrum för primärvårdsforskning höjs med 2 miljoner kronor per år under mandatperioden med Att utreda formerna för hur ett vårdval inom barnsjukvård ska kunna införas den 1 april Att utreda formerna för hur ett vårdval inom allmänpsykiatri ska kunna införas den 1 april Att utreda formerna för hur ett vårdval inom öron/näsa/hals ska kunna införas den 1 april Att utreda formerna för hur ett vårdval inom fritt val av hjälpmedel för personer med funkstionsnedsättning ska kunna införas den 1 april Att alla med en cancerdiagnos erbjuds en kontaktsjuksköterska, med implementering under 2015 och

91 14. Att öka antalet platser för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) med som lägst 35 i hela Skåne under Att arbeta för att det ska finnas minst en äldre- respektive familjecentral i varje kommun till år Att utreda formerna för en förändring i Hälsovalet så att de patienter som är i mest behov av läkarkontinuitet ska kunna lista sig både på en vårdcentral och hos en namngiven läkare där. 17. Att anslå 50 miljoner kronor till Hälsoval Skåne utöver ordinarie uppräkningar för framför allt utökad hembesöksverksamhet med särskilt fokus på de mest sjuka äldre. 18. Att ta fram en handlingsplan under 2015 för att säkerställa jämlik och jämställd vård i Skåne. 19. målet att utveckla ett forskningscenter för primärvård i europeisk toppklass. 20. Att Första linjen-mottagningar etableras på fler platser i Skåne och att föräldrastödet på mottagningarna stärks. 21. Att unga vuxna inom akutpsykiatrin garanteras en fast kontaktperson efter första besöket. 22. Att Region Skåne årligen utökar antalet utbildningsplatser för specialisttjänst inom allmänmedicin så att det varje år fram till 2018 tillkommer 60 nya platser. 23. Att ungdomsmottagningarnas öppettider anpassas bättre till ungdomarnas skolgång, arbete och fritidsvanor genom mer kvälls- och helgöppet. 24. Att under 2015 inleda dialog och genomförande med de fackliga organisationerna om att inrätta 125 karriärtjänster för specialistsjuksköterskor med ett lönepåslag på kronor i månaden. 25. Att minska administration, byråkrati och dubbelregistreringar, samt att underlätta medarbetarnas arbetssituation. 26. Att den så kallade förenklingskommissionen ska ges ett fortsatt uppdrag. 27. Att under 2015 satsa 40 miljoner kronor på ett särskilt jobbpaket riktat till unga. 28. Att anslå 10 miljoner kronor under 2015 för att anställa 100 lärlingar i Region Skåne och vidareutveckla systemet med studentmedarbetare. 29. Att utveckla och genomföra visionen om Matlandet Skåne. 30. Att Simrishamnsbanans första del inleds fram till Dalby. 31. Att en värdighetsgaranti införs för färdtjänstresor samt att den reglerar vilken kompensation resenären ska ha rätt till om garantin inte följs. 32. Att Region Skåne agerar påtryckande mot regeringen för att Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska förändras så att den blir tillämpbar på ytterligare områden, till exempel färdtjänst och sjukresor. 33. Att Region Skåne vid nästa tidtabellskifte inför flexibla nattstopp för busstrafik i Skåne. 34. Att verka för att väg E22 ska få full motorvägsstandard genom hela Skåne. 35. Att verka för att motorvägarna runt Malmö, Lund och Helsingborg byggs ut till tre körfält, varav ett för kollektivtrafik, i varje riktning. 36. Att verka för att hela Västkustbanan byggs ut till dubbelspår. 74

92 37. Att verka för att riksdag och regering ska ta beslut om en fast förbindelse för bil och tåg mellan Helsingborg och Helsingör under mandatperioden. 38. Att ta en aktiv roll i Sverigebygget, vad avser ny stambana för snabbtåg, anslutningar till banan och nya bostäder intill den. 39. Att verka för att Bromma flygplats ska finnas kvar och trafikeras. 40. Att utreda hur Region Skåne skulle kunna genomföra ett rättssäkert system för medarbetarna att anonymt larma om eventuella missförhållanden. 41. Att tillse att en större andel av Region Skånes upphandlingar ska vara delade eller mindre. 42. Att fler laddstolpar för elbilar installeras vid Region Skånes alla större arbetsplatser. 43. Att under 2015 ta fram en handlingsplan för upphandling av maten inom Region Skåne som säkerställer att livsmedel håller minst den standard som svenska djurskyddsregler garanterar. 75

93 Bilaga 1 76

94 Bilaga 2 77

95 Bilaga 3 78

96 Bilaga 4 79

97 Bilaga 5 80