LGID40, Idrott och hälsa IV, 15,0 högskolepoäng Physical Education and Health IV, 15.0 higher education credits

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LGID40, Idrott och hälsa IV, 15,0 högskolepoäng Physical Education and Health IV, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kost- och idrottsvetenskap att gälla från och med Utbildningsområde: Idrott 100 % Ansvarig institution: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 2. Inplacering Kursen är en ämnes- och ämnesdidaktisk kurs inom ämneslärarprogrammet som leder fram till kandidatexamen. Kursen kan även ges som fristående kurs och uppdragsutbildning Grundnivå Huvudområde Idrottsvetenskap Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången LGID30, Idrott och hälsa III, 15 hp eller motsvarande. 4. Innehåll Delkurs 1. Idrott och hälsa ur samhällsvetenskapliga perspektiv I, 5 högskolepoäng Physical education and health from a societal perspective I, 5 higher education credits I delkursen möter studenterna teman som påverkar arbetet som idrottslärare. Dessa teman inkluderar, men är inte begränsade till, idrottslärarrollen, idrottslärarutbildningen, internationalisering och teknologi. Ett annat tema i delkursen är bedömning och betygssättning samt lokala pedagogiska planer (LPP) och individuella utvecklingsplaner (IUP) i relation till idrott och hälsa. Delkurs 2. Idrott och hälsa, didaktik och lärande, 5 högskolepoäng

2 2/ 3 Physical education and health, didactics and learning, 5 higher education credits I delkursen ges de studerande möjlighet att vidareutveckla sina ämnesteoretiska och idrottsdidaktiska kunskaper med fokus på inomhusverksamhet. Genom praktiska och teoretiska studier belyses och problematiseras vad kvalificerad undervisning i ämnet idrott och hälsa för gymnasieskolan kan innebära. Den didaktiska kompetensen och strävan att skapa lärande, glädje och engagemang i fysisk aktivitet utgör ett övergripande tema. Planering, organisering, genomförande, utvärdering och bedömning står i fokus och detta behandlas såväl praktiskt som teoretiskt. Delkurs 3. Fysisk aktivitet, kost och nutrition, 3 högskolepoäng Physical education, food and nutrition, 3 higher education credits Delkursen ger en helhetssyn på matens roll i samhället samt kunskaper om samband mellan fysisk aktivitet, kost och hälsa. Kursen behandlar vidare hur mat bör vara sammansatt för att uppfylla näringsfysiologiska behov hos personer i olika åldrar och med olika aktivitetsmönster. Delkurs 4. Ergonomi, 2 högskolepoäng Ergonomics,2 higher education credits Delkursen behandlar begreppet ergonomi samt ergonomi som kunskapsområde med huvudsaklig inriktning på belastningsergonomi. Kopplingar mellan biomekanik, ergonomi och arbetsmiljö utgör tema och kursen problematiserar hur ergonomi i skolsammanhang kan utformas. 5. Mål Efter godkänd kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för hur elevers utveckling och lärande kan kommuniceras, bland annat via betyg och individuella utvecklingsplaner, redogöra för didaktiska tankar i relation till planering, genomförande och utvärdering av undervisningssituationer samt kunna diskutera konsekvenser av valt syfte och innehåll i relation till aktuella styrdokument och säkerhetsaspekter. beskriva näringsämnenas uppbyggnad och funktion samt förklara näringsintagets betydelse för prestationsförmågan vid olika arbeten. redogöra för grundläggande belastningsergonomiska principer samt förklara hur olika arbetstekniker med fokus på ergonomi belastar kroppens muskler och leder samt energibehov. Färdighet och förmåga visa prov på hur man kan arbeta med pedagogisk bedömning och värdera elevers lärande. visa ämnesdidaktisk kompetens, inklusive digital kompetens, i samband med planering, genomförande och utvärdering av lärandeaktiviteter i skiftande miljöer. tillämpa feedback som redskap för elevers lärande samt kunna värdera och bedöma elevers kunskapsnivå i relation till uppsatta mål. Värderingsförmåga och förhållningssätt analysera kursplaner i ämnet samt utforma och kritiskt värdera en lokal pedagogisk plan där mål, innehåll och kunskapskrav har konkretiserats. identifiera förutsättningar och konsekvenser i samspelet mellan människa, teknik och miljö.

3 3/ 3 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Examinationer sker i varierande former med hänsyn till delkursernas innehåll och utformning. Delkurs 1 examineras genom skriftlig hemtentamen, litteraturseminarium med inlämningsuppgift samt ett mindre projektarbete. Delkurs 2 och 3 examineras dels genom litteraturseminarier med inlämningsuppgifter, dels genom skriftlig hemtentamen och praktisk tentamen. Delkurs 4 examineras genom skriftlig salstentamen och ett seminarium. Vid frånvaro vid obligatoriska moment är student ansvarig att kontakta kursansvarig för att delges tidpunkt för nästa kurstillfälle eller alternativ examinationsuppgift. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare upplägg. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget VG krävs att betyget VG har erhållits i 60% av kursens totala antal högskolepoäng. 9. Kursvärdering I kursen ingår värdering. Kursen värderas skriftligt via lärplattform och resultatet är vägledande för utveckling och planering av kommande kurser. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. Utöver den skriftliga, summativa värderingen kan muntliga, formativa värderingsmoment förekomma. Kursansvarig sammanställer efter avslutad kurs en kursrapport. 10. Övrigt Undervisningsspråk: engelska och svenska. Vissa delar/moment av kursen kan medföra kostnader för studenten (ex friluftsliv); vid dessa tillfällen erbjuds även ett kostnadsfritt alternativ. Vid laborativ undervisning krävs det att studenten är utrustad med ändamålsenlig utrustning för att få delta (ex simning, orientering).

4 LITTERATURLISTA UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LGID40, Idrott och hälsa 4, 15 högskolepoäng Physical Education and Health 4, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle Obligatorisk litteratur Gäller fr o m ht 2014 Litteratur delkurs 1: Annerstedt, C. & Larsson, S. (2011). I have my own picture of what the demands are Grading in Swedish PEH problems of validity, comparability and fairness. European Physical Education Review, 11(3), Backman, E. (2014). Vad ska en idrottslärare kunna? I: Erik Backman & Lena Larsson (Red.). I takt med tiden? Perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien. Lund: Studentlitteratur. s Hardman, K. & Marshall, J. (2000). The state and status of physical education in schools in international context. European Physical Education Review. 6(3), Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning. 2:a uppl., Malmö: Gleerups. 180 s. Larsson, H. (2007). Skolans rörelseuppdrag. I: H. Larson & J. Meckbach (Red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. s Larsson, H. (2010). Kropp och rörelse kunskap och lärande. I: H. Larson & J. Meckbach (Red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. s Lundahl, C. (2010). Bedömning att veta vad andra vet. I: U.P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. S Meckbach, S., Lundvall, S. (2013). Från frisk- och sjukgymnast till lärare i idrott och hälsa. I: Erik Backman & Lena Larsson (Red.). I takt med tiden? Perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien. Lund: Studentlitteratur. s Mordal Moen, K. (2013). Målet med kroppsövingslärarutdanningen. I: Erik Backman & Lena Larsson (Red.). I takt med tiden? Perspektiv på idrottslärarutbildning i Skandinavien. Lund: Studentlitteratur. s Papastergiou, M. (2009). Exploring the potential of computer and video games for health and physical education: A literature review. Computers and Education, 53, Redelius, K. & Larsson, H. (2010). Physical education in Scandinavia: an overview and some educational challenges. Sport in Society: Cultures, Commerce, Media, Politics, 13(4),

5 Redelius, K. Betygssättning i idrott och hälsa en didaktisk utmaning med pedagogiska konsekvenser. I: Larsson, H. & Meckbach, J. (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. 77s. Skolverket. (2014). Bedömningsstöd i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. Hämtas från Litteratur delkurs 2: Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i Idrott och hälsa. Göteborg: Multicare. (207 s.) Annerstedt, C., Peitersen, B., Rønholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare. (208 s.) Elmqvist, S., & Melander, K. (1987). Gympapasset : utbildningsmaterial för gympaledare. Stockholm: Sveriges Akademiska Idrottsförbund. (104 s.) Larsson, H., & Meckbach, J. (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar) Teng, G., Halling, A. & Ronglan, L.T. (red.) (2009). Ballspill over grenser: skandinaviske tilnærminger til læring og utvikling. Oslo: Akilles. (203 s.) Skolverket. (2014). Bedömningsstöd i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. Hämtas från Wirhed, R. (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. Örebro: Harpoon. (150 s.) Artiklar och/eller utdrag kan tillkomma om cirka 100 sidor. Litteratur delkurs 3: Blomstrand, E., & Apró, W. (2009). Kunskapsöversikt: Kost-och näringslära inom idrotten. Riksidrottsförbundet. Desbrow, B., McCormack, J., Burke, L. M., Cox, G. R., Fallon, K., Hislop, M., & Leveritt, M. (2014). Sports Dietitians Australia Position Statement: Sports Nutrition for the Adolescent Athlete. International journal of sport nutrition and exercise metabolism. [Epub ahead of print] Livsmedelsverket (2014). Nordiska näringsrekommendationer 2012 sammanfattning, principer och tillämpning. Uppsala: Livsmedelsverket. Johansson, U. (2007). Näring och Hälsa. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Nordic Nutrition Recommendations Integrating nutrition and physical activity. (2014). Nordiska Ministerrådet. (utdrag) Litteratur delkurs 4: Minderårigas arbetsmiljö, vägledning till arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2012:3. (112 s.) Raustorp, A. (2913). Fysisk aktivitet och fysisk självkänsla. Uppsala: Kunskapsföretaget. (192 s.)

6 Artiklar och/eller utdrag kan tillkomma om cirka 100 sidor.