Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Transkript

1 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan det vara intressant att veta svaret på frågorna: Varför skyddar man skog? Hur mycket skog är skyddad? Den här informationen är framtagen i samarbete mellan Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen. I slutet av dokumentet finns en ordförklaring och en fördjupningsdel där du kan läsa mer om underlagen till statistiken. Varför skydda skog? Många växter och djur som hör hemma i skogen har idag svårt att överleva. De är beroende av naturskogar. Naturskogar har en särskild mångfald av växter, djur och svampar som inte finns i den brukade skogen. I och med att huvuddelen av våra skogar används för skogsbruk är naturskogar en bristvara. Det är därför viktigt att bevara de naturskogar som finns kvar. Bevarandet av biologisk mångfald är en viktig global fråga. Den tas upp i flera internationella överenskommelser som Sverige har skrivit under. Som ett led i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, men också för att värna om skogens sociala och kulturhistoriska värden, har Sveriges riksdag beslutat att de mest skyddsvärda skogsmarkerna ska sparas för framtiden. Miljömål för skogen Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Dessa ligger till grund för det långsiktiga miljöarbetet i Sverige. Levande skogar är det miljömål som handlar om skogen. Arealmålet i Sverige I Levande skogar är ett av delmålen det så kallade arealmålet. Syftet med arealmålet är att de mest värdefulla naturskogarna ska skyddas. Detta skulle ske senast Skogen ovanför den fjällnära gränsen ingår inte i arealmålet (Figur 2). Det beror på att en stor del av den fjällnära skogen redan är formellt skyddad. Behovet att skydda skog är mer brådskande nedanför den fjällnära gränsen. Enligt det nationella arealmålet ska ytterligare hektar skyddsvärd skogsmark nedanför den fjällnära gränsen undantas från skogsproduktion. Av den totala arealen ska hektar skyddas formellt och hektar ska avsättas på frivillig väg av markägarna. Arealerna avser produktiv skogsmark. Enligt regeringen är arbetet med att skydda skogar inte avslutat när arealmålet är nått, men några nya mål är ännu inte fastlagda (2011).

2 Arealmålet i Norrbotten I Norrbotten innebar arealmålet att hektar produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen skulle skyddas formellt under tidsperioden 1999 till utgången av Målet nåddes inte under 2010, men arbetet fortsätter. Hittills har ungefär hektar skyddats (Figur 1). Tid År? Cirka ha produktiv skog var formellt skyddat nedanför den fjällnära gränsen innan Av arealmålet har cirka hektar produktiv skog skyddats formellt efter Cirka ha produktiv skog återstår att skydda innan arealmålet är uppnått. Arealmålet hektar nedanför den fjällnära gränsen Figur 1. Schematisk bild av arbetet med formellt skydd av produktiv skog nedan fjällnära gränsen i Norrbottens län. Arealerna är ungefärliga. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen Formellt skydd och frivilliga avsättningar Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har i uppdrag att genomföra det formella skyddet av natur. De skyddsformer som räknas till formellt skydd är naturreservat, nationalparker, Natura 2000, biotopskydd och naturvårdsavtal. Vid sidan av det formella skyddet görs också frivilliga avsättningar av markägarna själva. De frivilliga avsättningarna är till skillnad från de formellt skyddade områdena inte lagskyddade. Det saknas än så länge statistiskt underlag för de frivilliga avsättningarna på länsnivå. Därför tas de inte upp här. Problem att avgränsa produktiv skogsmark Avgränsningen av den produktiva skogsmarken är ett problem vid redovisningen av formellt skyddad skog. Problemet är särskilt stort i Norrbottens län där stora arealer formellt skyddad skog ligger i höjdlägen på gränsen för vad som är produktiv skog. Läs mer om detta i fördjupningsavsnittet.

3 Figur 2. Karta över de formellt skyddade områdena i länet Det som markerats som skogsland på kartan omfattar både produktiv skogsmark, impediment, myrmark och vattendrag. I fjällområdet finns utöver fjällhedar även fjällbjörkskog, myrmark och vattendrag. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län. Hur mycket av skogen är formellt skyddad i Norrbotten? Omfattningen av skogsskyddet är kanske den mest omdiskuterade naturvårdsfrågan i Norrbotten. Hur mycket som är formellt skyddat redovisas i tabell 1, figur 2 och diagram 1-5. Statistiken avser naturreservat, nationalparker, Natura 2000, biotopskydd och naturvårdsavtal.

4 Huvuddelen av statistiken bygger på Riksskogstaxeringens data. Nackdelen med denna källa är att statistiken är pålitlig endast i stor skala. Den kan alltså inte användas för att få fram detaljerade siffror eller statistik på exempelvis kommunnivå för skyddad skog. Det blir helt enkelt för få provytor i skyddade områden. Riksskogstaxeringens siffror är dock det bästa underlaget som finns för få fram statistik som är länstäckande. Dessutom utgör Riksskogstaxeringens data underlag för Sveriges officiella skogsstatistik. Vad har hänt under 2010? Under 2010 har ytterligare ca hektar produktiv skogsmark skyddats nedanför den fjällnära gränsen i Norrbottens län enligt Riksskogstaxeringen siffror (Tabell 1). Detta innebär att andelen skyddad produktiv skog närmar sig 3 % nedanför den fjällnära gränsen. Tabell 1. Areal produktiv skog och skyddad produktiv skog ovan och nedan den fjällnära gränsen samt i länet totalt och Källa: Riksskogstaxeringen Nedan fjällnära gränsen Ovan fjällnära gränsen Totalt i länet Areal (hektar) Skyddad produktiv skog Ej skyddad produktiv skog Total areal produktiv skog Statistik Eftersom Riksskogstaxeringens siffror är grovt avrundade och ungefärliga har vi valt att redovisa andelar istället för arealer i de kommande diagrammen (Diagram 1-4). Att redovisa andelar är både mer tillförlitligt och överskådligt. Detta gäller även när kartdata används som underlag för beräkningarna (Tabell 2). Av diagrammen nedan framgår det bland annat att: Huvuddelen av den produktiva skogsmarken finns nedanför den fjällnära gränsen (diagram 1). Huvudandelen av den formellt skyddade skogen finns ovanför den fjällnära gränsen (diagram 2). När arealmålet är nått kommer andelen skyddad produktiv skog i länet att öka från 9 till 10 procent (diagram 2 och 3). Nedanför den fjällnära gränsen kommer cirka 4 procent av den produktiva skogsmarken vara formellt skyddat när arealmålet är nått. Idag ( ) är nästan 3 procent skyddat (diagram 4). På kommunnivå ligger andelen skyddad produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen idag mellan en och fem procent (diagram 5, Tabell 2).

5 Den produktiva skogsmarkens fördelning i länet 14% 86% Ovan fjällnära gränsen Nedan fjällnära gränsen Diagram 1. Den produktiva skogsmarkens fördelning i Norrbottens län. Den röda linjen på länskartan markerar fjällnära gränsen. Källa: Riksskogstaxeringen, Formellt skyddad produktiv skog i hela länet 2% 7% Totalt 9 % av all den produktiva skogsmarken i länet är formellt skyddad i dagsläget. Huvuddelen ligger ovanför den fjällnära gränsen. 91% Skyddat nedan fjällnära Skyddat ovan fjällnära Övrig produktiv skog Diagram 2. Andel av den produktiva skogsmarken i Norrbottens län som är formellt skyddad Den röda linjen på länskartan markerar fjällnära gränsen. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Riksskogstaxeringen, 2011.

6 Formellt skyddad produktiv skog i hela länet när arealmålet är uppfyllt 3% 7% Totalt 10% av all den produktiva skogsmarken i länet kommer att vara formellt skyddad när arealmålet är uppfyllt. 90% Skyddat nedan fjällnära Skyddat ovan fjällnära Övrig produktiv skog Diagram 3. Andel skyddad produktiv skogsmark i Norrbottens län när arealmålet om hektar är uppfylld. Den röda linjen på länskartan markerar fjällnära gränsen. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Riksskogstaxeringen, Formellt skyddad produktiv skog nedanför fjällnära gränsen 3% 1% Andelen formellt skyddad produktiv skogsmark nedanför fjällnära gränsen kommer att uppgå till 4% när arealmålet är uppnått. 96% Skyddat idag Arealmålet Övrig produktiv skog Diagram 4. Andel skyddad produktiv skogsmark nedanför fjällnära gränsen och när arealmålet är uppnått. Den röda linjen på länskartan markerar fjällnära gränsen. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Riksskogstaxeringen, 2011.

7 100% Formellt skyddad produktiv skogsmark nedanför fjällnära gränsen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Övrig produktiv skog Skyddat idag 20% 10% 0% ARJEPLOG* ARVIDSJAUR* BODEN GÄLLIVARE* HAPARANDA JOKKMOKK* KALIX KIRUNA* LULEÅ PAJALA* PITEÅ ÄLVSBYN ÖVERKALIX ÖVERTORNEÅ * Svårigheter med dataunderlag gör att vi på kommunnivå endast kan redovisa produktiv skog nedanför fjällnära gränsen. Diagram 5. Andel av den produktiva skogsmarken som har formellt skydd nedanför den fjällnära gränsen Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Lantmäteriets vägkarta. Tabell 2. Andel av den produktiva skogsmarken som har formellt skydd nedanför den fjällnära gränsen. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Lantmäteriets vägkarta. Kommun Skyddat, % Skyddat, % Övrig produktiv skog, % ARJEPLOG* 2,0 2,0 98,0 ARVIDSJAUR* 3,6 4,5 95,5 BODEN 1,5 1,7 98,3 GÄLLIVARE* 2,3 2,6 97,4 HAPARANDA 1,4 1,4 98,6 JOKKMOKK* 3,6 3,7 96,3 KALIX 1,0 1,6 98,4 KIRUNA* 2,1 2,1 97,9 LULEÅ 2,1 3,3 96,7 PAJALA* 2,7 2,8 97,2 PITEÅ 1,2 1,3 98,7 ÄLVSBYN 1,3 1,5 98,5 ÖVERKALIX 1,5 2,1 97,9 ÖVERTORNEÅ 1,3 2,7 97,3 * Svårigheter med dataunderlag gör att vi på kommunnivå endast kan redovisa produktiv skog nedanför fjällnära gränsen.

8 Fördjupning Lite om statistiken Anledningen till att vi valt att redovisa andelar istället för hektar är att det är mer tillförlitligt och överskådligt med andelar än faktiska arealsiffror. Ett problem med statistikredovisningen av skyddad skog är att det saknas en heltäckande och enhetlig indelning av den produktiva skogsmarken. Detta gör det omöjligt att ta fram säkra detaljerade arealsiffror på kommunnivå. De befintliga dataunderlagen skiljer sig åt och har alla sina styrkor och svagheter. Olika underlag lämpar sig därför för olika statistikredovisningar. Det är också viktigt att komma ihåg att de olika dataunderlagen inte går att kombinera. De underlag som använts i denna redovisning är: Riksskogstaxeringen, SLU KNAS (Kontinuerlig Naturtypskartering Av Skyddade områden), Metria Miljöanalys Lantmäteriets vägkarta (skogsmarksskiktet) Riksskogstaxeringen är en slumpvis utlagd provyteinventering med skogstaxering på varje yta. Den ger den säkraste skattningen av produktiv skog eftersom man gör en faktisk inventering i fält. Riksskogstaxeringens data utgör underlag för Sveriges officiella skogsstatistik. Nackdelen med denna datakälla är att statistiken är pålitlig endast i stor skala och den kan alltså inte användas för att få fram statistik på exempelvis kommunnivå. Det blir helt enkelt för få provytor i skyddade områden. Riksskogstaxeringens siffror är dock det bästa underlaget som finns för få fram statistik som är länstäckande Det är denna källa vi använt för att redovisa siffror över andelen skyddad produktiv skogsmark totalt i länet. KNAS (Kontinuerlig Naturtypskartering Av Skyddade områden) utförs av Metria Miljöanalys. Det är en satellitbildstolkning av de naturtyper som förekommer i skyddade områden. Nedan gränsen för fjällnära skog är den produktiva skogsmarken särredovisad och dessa siffror är sannolikt de mest tillförlitliga för att redovisa den faktiska arealen skyddad produktiv skogsmark nedan fjällnäragränsen. Eftersom denna kartering endast finns inom skyddade områden kan man inte använda den för att redovisa andelar skyddad skogsmark. För att det ska vara möjligt behövs en heltäckande kartering. De fjällnära reservaten inte kartlagts med samma noggrannhet i KNAS, det vill säga man har inte särskiljt vad som är produktiv skogsmark. KNAS kan därför inte användas för att redovisa den totala arealen skyddad skog i länet. Lantmäteriets vägkarta, skogsmarksskiktet är den yta i vägkartan som visar skogklädd mark. Fördelen med vägkartan är att den är heltäckande över länet. Nackdelen är att den inte skiljer på produktiv skogsmark och skogliga impediment. Nedan fjällkommunerna är vägkartans skogsmask tämligen användbar för att ta fram andelar skyddad skog, även på kommunnivå. Felet blir ungefär lika stort utanför som innanför de skyddade områdena. Men den faktiska arealen produktiv skog går inte att få fram då även skogliga impediment ingår i det som är skog. I det fjällnära området blir både arealen och andelen skyddad produktiv skogsmark kraftigt överskattad då reservaten ligger längst upp mot fjället och omfattar stora arealer improduktiv skog (impediment).

9 Jämförelse mellan olika källdata Vägkartan och Riksskogstaxeringen överskattar arealen produktiv skog (Tabell 3). Eftersom felen är lika stora inom skyddade områden som i landskapet i övrigt kan arealerna användas för att beräkna andelen skyddad skog. KNAS ger den bästa uppskattningen av arealen skyddad produktiv skog nedan den fjällnära gränsen men kan inte användas för att beräkna andelar eftersom materialet endast finns i skyddade områden (Tabell 3). Tabell 3. Arealen formellt skyddad produktiv skog nedanför den fjällnära gränsen enligt tre olika källor. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Lantmäteriets vägkarta, riksskogstaxeringen och KNAS. Avgränsningen av den skyddade marken avser Areal formellt skyddad produktiv skog nedanför den fjällnära gränsen (hektar) Areal produktiv skog nedanför den fjällnära gränsen (hektar) Andel formellt skyddad produktiv skog % Vägkartans skogsskikt ,7 Riksskogstaxeringen ,8 KNAS ** * * * Heltäckande data saknas varför andelar ej kan beräknas.** Biotopskydd och naturvårdsavtal (cirka hektar) saknas i arealen för KNAS. Framtida skydd? Av den skyddsvärda arealen skogar som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har hittat vid sina inventeringar ingår endast en mindre del inom det nuvarande arealmålet (Levande skogar, delmål 1). Delmålet för Norrbotten är inte uppnått och fortfarande återstår ett omfattande arbete för att formellt skydda de områden som planeras att ingå. Delmålet kommer sannolikt inte att uppnås förrän tidigast För att underlätta skyddet av skog har Regeringen beslutat att ha produktiv skogsmark från Sveaskog ska användas som bytesmark till bolag och andra större markägare. Bytesmarken ska räcka till reservatsskydd av ha produktiv skog. Enligt regeringen är arbetet med att skydda skogar inte avslutat när delmålet är nått utan skyddet av skogar med höga naturvärden ska fortsätta. Några nya mål eller delmål är ännu (maj 2011) inte fastlagda. Regeringen har också beslutat att de skyddsvärda statliga områden som pekats ut 2003 på Fastighetsverkets marker ska skyddas som naturreservat. Fortfarande finns också fjällnära urskogsområden som saknar långsiktigt skydd. Hur dessa ska bevaras för framtiden är inte bestämt. Naturreservat bildas också på enskild skogsmark men omfattningen är liten i förhållande till skyddet av statliga skogar och bolagsskogar.

10 Förklaringar Naturskog Naturskog är skog som varit opåverkad av människan så länge att den i stor utsträckning förvärvat de egenskaper (trädstruktur, död ved, artsammansättning m.m.) som kännetecknar urskog. Produktiv skogsmark Med produktiv skogsmark avses skogsmark som kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Enligt riksskogstaxeringen finns det cirka 4 miljoner hektar produktiv skog i Norrbottens län. Huvuddelen av den produktiva skogsmarken finns nedanför den fjällnära gränsen (3,4 miljoner hektar). Skogliga impediment Skogliga impediment är en skogsbruksterm som avser mark som i genomsnitt producerar mindre än en skogskubikmeter virke per hektar och år. Begreppet omfattar både naturligt trädlösa/-fattiga markslag såsom fjällhedar, myrmarker och stenbundna marker samt skogklädda marker av mycket mager karaktär där en eventuell virkesproduktion är mycket låg över tiden, såsom skogklädd myr, hällmarksskog eller skog i extrema höjdlägen/högnordliga lägen, så kallad fjällbarrskog. Formellt skydd Det formella skyddet omfattar långsiktiga skyddsformer som ger ett lagfäst skydd för naturmiljön. De skyddsformer som räknas till formellt skydd är naturreservat, nationalparker, Natura 2000, biotopskydd och naturvårdsavtal. I Strategi för formellt skydd av skog i Norrbottens län kan du läsa mer om riktlinjer för vilka skogar som ska skyddas formellt samt fördelningen mellan olika skyddsformer. Frivilliga avsättningar En frivillig avsättning är ett minst 0,5 hektar stort område med sammanhängande produktiv skogsmark för vilket markägaren frivilligt har fattat beslut om att åtgärder som kan skada dess naturvärde inte ska utföras. Markägaren får ingen ersättning för att bevara området. Det finns heller inga krav på hur länge området ska sparas. Exempel på frivilliga avsättningar är: De delar av Sveaskogs ekoparker som undantagits från skogsbruk De 5 % av den produktiva skogsmarken som alla certifierade skogsägare ska undanta från skogsbruk på sina marker

11 Fjällnära gränsen (Gränsen för fjällnära skog) Fjällnära gränsen (figur3) är en administrativ gräns för skogsbruk i fjällområdet och kärva klimatlägen. Den fjällnära gränsen avgränsar den fjällnära skogen (förordningen om gränserna för fjällnära skog SKSFS 1991:3). Med det fjällnära skogsområdet i Sverige avses ett i huvudsak sammanhängande skogsbälte längs fjällkedjan från Dalarnas län till och med Norrbottens län. Den fjällnära skogen omfattar även ett betydande antal enklaver av skog på berg och höjdryggar öster om den heldragna gränsen i Norrbottens och Västerbottens län. Gränsen drogs ursprungligen upp av Domänverket på 1950-talet för att avgränsa områden med kärva klimatförhållanden där kalhyggesbruk inte var biologiskt eller ekonomiskt lämpligt. Gränsen kallades då Skogsodlingsgränsen. Skogsodlingsgränsen förändrades genom åren och upphörde att gälla som planeringsgräns år Den ersattes då av den så kallade fjällnära gränsen. Den fjällnära gränsen är i stort sett är densamma som skogsodlingsgränsen, men kompletterades så att den omfattade all mark, inte bara statens. Fjällnäragränsen reglerar idag bland annat hyggesstorleken och samråd med rennäringen före avverkning. Den fjällnäragränsen har även betydelse genom att arealmålet för långsiktigt skydd av skogsmark inom miljömålet levande skogar gäller nedanför denna gräns. Figur 3. Den fjällnära gränsen.

12 Läs mer: SOU 1997:98 Regeringens proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier Fördjupad utvärdering av miljömålet levande skogar Vill du veta mer kan du kontakta: Länsstyrelsen: Frédéric Forsmark, Naturvårdsenheten Tina Nilsson, Miljöanalysenheten Skogsstyrelsen: Lars Berggren, Carina Mattila,