Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formellt skyddad skog i Norrbottens län"

Transkript

1 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan det vara intressant att veta svaret på frågorna: Varför skyddar man skog? Hur mycket skog är skyddad? Den här informationen är framtagen i samarbete mellan Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen. I slutet av dokumentet finns en ordförklaring och en fördjupningsdel där du kan läsa mer om underlagen till statistiken. Varför skydda skog? Många växter och djur som hör hemma i skogen har idag svårt att överleva. De är beroende av naturskogar. Naturskogar har en särskild mångfald av växter, djur och svampar som inte finns i den brukade skogen. I och med att huvuddelen av våra skogar används för skogsbruk är naturskogar en bristvara. Det är därför viktigt att bevara de naturskogar som finns kvar. Bevarandet av biologisk mångfald är en viktig global fråga. Den tas upp i flera internationella överenskommelser som Sverige har skrivit under. Som ett led i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, men också för att värna om skogens sociala och kulturhistoriska värden, har Sveriges riksdag beslutat att de mest skyddsvärda skogsmarkerna ska sparas för framtiden. Miljömål för skogen Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Dessa ligger till grund för det långsiktiga miljöarbetet i Sverige. Levande skogar är det miljömål som handlar om skogen. Arealmålet i Sverige I Levande skogar är ett av delmålen det så kallade arealmålet. Syftet med arealmålet är att de mest värdefulla naturskogarna ska skyddas. Detta skulle ske senast Skogen ovanför den fjällnära gränsen ingår inte i arealmålet (Figur 2). Det beror på att en stor del av den fjällnära skogen redan är formellt skyddad. Behovet att skydda skog är mer brådskande nedanför den fjällnära gränsen. Enligt det nationella arealmålet ska ytterligare hektar skyddsvärd skogsmark nedanför den fjällnära gränsen undantas från skogsproduktion. Av den totala arealen ska hektar skyddas formellt och hektar ska avsättas på frivillig väg av markägarna. Arealerna avser produktiv skogsmark. Enligt regeringen är arbetet med att skydda skogar inte avslutat när arealmålet är nått, men några nya mål är ännu inte fastlagda (2011).

2 Arealmålet i Norrbotten I Norrbotten innebar arealmålet att hektar produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen skulle skyddas formellt under tidsperioden 1999 till utgången av Målet nåddes inte under 2010, men arbetet fortsätter. Hittills har ungefär hektar skyddats (Figur 1). Tid År? Cirka ha produktiv skog var formellt skyddat nedanför den fjällnära gränsen innan Av arealmålet har cirka hektar produktiv skog skyddats formellt efter Cirka ha produktiv skog återstår att skydda innan arealmålet är uppnått. Arealmålet hektar nedanför den fjällnära gränsen Figur 1. Schematisk bild av arbetet med formellt skydd av produktiv skog nedan fjällnära gränsen i Norrbottens län. Arealerna är ungefärliga. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen Formellt skydd och frivilliga avsättningar Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har i uppdrag att genomföra det formella skyddet av natur. De skyddsformer som räknas till formellt skydd är naturreservat, nationalparker, Natura 2000, biotopskydd och naturvårdsavtal. Vid sidan av det formella skyddet görs också frivilliga avsättningar av markägarna själva. De frivilliga avsättningarna är till skillnad från de formellt skyddade områdena inte lagskyddade. Det saknas än så länge statistiskt underlag för de frivilliga avsättningarna på länsnivå. Därför tas de inte upp här. Problem att avgränsa produktiv skogsmark Avgränsningen av den produktiva skogsmarken är ett problem vid redovisningen av formellt skyddad skog. Problemet är särskilt stort i Norrbottens län där stora arealer formellt skyddad skog ligger i höjdlägen på gränsen för vad som är produktiv skog. Läs mer om detta i fördjupningsavsnittet.

3 Figur 2. Karta över de formellt skyddade områdena i länet Det som markerats som skogsland på kartan omfattar både produktiv skogsmark, impediment, myrmark och vattendrag. I fjällområdet finns utöver fjällhedar även fjällbjörkskog, myrmark och vattendrag. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län. Hur mycket av skogen är formellt skyddad i Norrbotten? Omfattningen av skogsskyddet är kanske den mest omdiskuterade naturvårdsfrågan i Norrbotten. Hur mycket som är formellt skyddat redovisas i tabell 1, figur 2 och diagram 1-5. Statistiken avser naturreservat, nationalparker, Natura 2000, biotopskydd och naturvårdsavtal.

4 Huvuddelen av statistiken bygger på Riksskogstaxeringens data. Nackdelen med denna källa är att statistiken är pålitlig endast i stor skala. Den kan alltså inte användas för att få fram detaljerade siffror eller statistik på exempelvis kommunnivå för skyddad skog. Det blir helt enkelt för få provytor i skyddade områden. Riksskogstaxeringens siffror är dock det bästa underlaget som finns för få fram statistik som är länstäckande. Dessutom utgör Riksskogstaxeringens data underlag för Sveriges officiella skogsstatistik. Vad har hänt under 2010? Under 2010 har ytterligare ca hektar produktiv skogsmark skyddats nedanför den fjällnära gränsen i Norrbottens län enligt Riksskogstaxeringen siffror (Tabell 1). Detta innebär att andelen skyddad produktiv skog närmar sig 3 % nedanför den fjällnära gränsen. Tabell 1. Areal produktiv skog och skyddad produktiv skog ovan och nedan den fjällnära gränsen samt i länet totalt och Källa: Riksskogstaxeringen Nedan fjällnära gränsen Ovan fjällnära gränsen Totalt i länet Areal (hektar) Skyddad produktiv skog Ej skyddad produktiv skog Total areal produktiv skog Statistik Eftersom Riksskogstaxeringens siffror är grovt avrundade och ungefärliga har vi valt att redovisa andelar istället för arealer i de kommande diagrammen (Diagram 1-4). Att redovisa andelar är både mer tillförlitligt och överskådligt. Detta gäller även när kartdata används som underlag för beräkningarna (Tabell 2). Av diagrammen nedan framgår det bland annat att: Huvuddelen av den produktiva skogsmarken finns nedanför den fjällnära gränsen (diagram 1). Huvudandelen av den formellt skyddade skogen finns ovanför den fjällnära gränsen (diagram 2). När arealmålet är nått kommer andelen skyddad produktiv skog i länet att öka från 9 till 10 procent (diagram 2 och 3). Nedanför den fjällnära gränsen kommer cirka 4 procent av den produktiva skogsmarken vara formellt skyddat när arealmålet är nått. Idag ( ) är nästan 3 procent skyddat (diagram 4). På kommunnivå ligger andelen skyddad produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen idag mellan en och fem procent (diagram 5, Tabell 2).

5 Den produktiva skogsmarkens fördelning i länet 14% 86% Ovan fjällnära gränsen Nedan fjällnära gränsen Diagram 1. Den produktiva skogsmarkens fördelning i Norrbottens län. Den röda linjen på länskartan markerar fjällnära gränsen. Källa: Riksskogstaxeringen, Formellt skyddad produktiv skog i hela länet 2% 7% Totalt 9 % av all den produktiva skogsmarken i länet är formellt skyddad i dagsläget. Huvuddelen ligger ovanför den fjällnära gränsen. 91% Skyddat nedan fjällnära Skyddat ovan fjällnära Övrig produktiv skog Diagram 2. Andel av den produktiva skogsmarken i Norrbottens län som är formellt skyddad Den röda linjen på länskartan markerar fjällnära gränsen. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Riksskogstaxeringen, 2011.

6 Formellt skyddad produktiv skog i hela länet när arealmålet är uppfyllt 3% 7% Totalt 10% av all den produktiva skogsmarken i länet kommer att vara formellt skyddad när arealmålet är uppfyllt. 90% Skyddat nedan fjällnära Skyddat ovan fjällnära Övrig produktiv skog Diagram 3. Andel skyddad produktiv skogsmark i Norrbottens län när arealmålet om hektar är uppfylld. Den röda linjen på länskartan markerar fjällnära gränsen. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Riksskogstaxeringen, Formellt skyddad produktiv skog nedanför fjällnära gränsen 3% 1% Andelen formellt skyddad produktiv skogsmark nedanför fjällnära gränsen kommer att uppgå till 4% när arealmålet är uppnått. 96% Skyddat idag Arealmålet Övrig produktiv skog Diagram 4. Andel skyddad produktiv skogsmark nedanför fjällnära gränsen och när arealmålet är uppnått. Den röda linjen på länskartan markerar fjällnära gränsen. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Riksskogstaxeringen, 2011.

7 100% Formellt skyddad produktiv skogsmark nedanför fjällnära gränsen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Övrig produktiv skog Skyddat idag 20% 10% 0% ARJEPLOG* ARVIDSJAUR* BODEN GÄLLIVARE* HAPARANDA JOKKMOKK* KALIX KIRUNA* LULEÅ PAJALA* PITEÅ ÄLVSBYN ÖVERKALIX ÖVERTORNEÅ * Svårigheter med dataunderlag gör att vi på kommunnivå endast kan redovisa produktiv skog nedanför fjällnära gränsen. Diagram 5. Andel av den produktiva skogsmarken som har formellt skydd nedanför den fjällnära gränsen Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Lantmäteriets vägkarta. Tabell 2. Andel av den produktiva skogsmarken som har formellt skydd nedanför den fjällnära gränsen. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Lantmäteriets vägkarta. Kommun Skyddat, % Skyddat, % Övrig produktiv skog, % ARJEPLOG* 2,0 2,0 98,0 ARVIDSJAUR* 3,6 4,5 95,5 BODEN 1,5 1,7 98,3 GÄLLIVARE* 2,3 2,6 97,4 HAPARANDA 1,4 1,4 98,6 JOKKMOKK* 3,6 3,7 96,3 KALIX 1,0 1,6 98,4 KIRUNA* 2,1 2,1 97,9 LULEÅ 2,1 3,3 96,7 PAJALA* 2,7 2,8 97,2 PITEÅ 1,2 1,3 98,7 ÄLVSBYN 1,3 1,5 98,5 ÖVERKALIX 1,5 2,1 97,9 ÖVERTORNEÅ 1,3 2,7 97,3 * Svårigheter med dataunderlag gör att vi på kommunnivå endast kan redovisa produktiv skog nedanför fjällnära gränsen.

8 Fördjupning Lite om statistiken Anledningen till att vi valt att redovisa andelar istället för hektar är att det är mer tillförlitligt och överskådligt med andelar än faktiska arealsiffror. Ett problem med statistikredovisningen av skyddad skog är att det saknas en heltäckande och enhetlig indelning av den produktiva skogsmarken. Detta gör det omöjligt att ta fram säkra detaljerade arealsiffror på kommunnivå. De befintliga dataunderlagen skiljer sig åt och har alla sina styrkor och svagheter. Olika underlag lämpar sig därför för olika statistikredovisningar. Det är också viktigt att komma ihåg att de olika dataunderlagen inte går att kombinera. De underlag som använts i denna redovisning är: Riksskogstaxeringen, SLU KNAS (Kontinuerlig Naturtypskartering Av Skyddade områden), Metria Miljöanalys Lantmäteriets vägkarta (skogsmarksskiktet) Riksskogstaxeringen är en slumpvis utlagd provyteinventering med skogstaxering på varje yta. Den ger den säkraste skattningen av produktiv skog eftersom man gör en faktisk inventering i fält. Riksskogstaxeringens data utgör underlag för Sveriges officiella skogsstatistik. Nackdelen med denna datakälla är att statistiken är pålitlig endast i stor skala och den kan alltså inte användas för att få fram statistik på exempelvis kommunnivå. Det blir helt enkelt för få provytor i skyddade områden. Riksskogstaxeringens siffror är dock det bästa underlaget som finns för få fram statistik som är länstäckande Det är denna källa vi använt för att redovisa siffror över andelen skyddad produktiv skogsmark totalt i länet. KNAS (Kontinuerlig Naturtypskartering Av Skyddade områden) utförs av Metria Miljöanalys. Det är en satellitbildstolkning av de naturtyper som förekommer i skyddade områden. Nedan gränsen för fjällnära skog är den produktiva skogsmarken särredovisad och dessa siffror är sannolikt de mest tillförlitliga för att redovisa den faktiska arealen skyddad produktiv skogsmark nedan fjällnäragränsen. Eftersom denna kartering endast finns inom skyddade områden kan man inte använda den för att redovisa andelar skyddad skogsmark. För att det ska vara möjligt behövs en heltäckande kartering. De fjällnära reservaten inte kartlagts med samma noggrannhet i KNAS, det vill säga man har inte särskiljt vad som är produktiv skogsmark. KNAS kan därför inte användas för att redovisa den totala arealen skyddad skog i länet. Lantmäteriets vägkarta, skogsmarksskiktet är den yta i vägkartan som visar skogklädd mark. Fördelen med vägkartan är att den är heltäckande över länet. Nackdelen är att den inte skiljer på produktiv skogsmark och skogliga impediment. Nedan fjällkommunerna är vägkartans skogsmask tämligen användbar för att ta fram andelar skyddad skog, även på kommunnivå. Felet blir ungefär lika stort utanför som innanför de skyddade områdena. Men den faktiska arealen produktiv skog går inte att få fram då även skogliga impediment ingår i det som är skog. I det fjällnära området blir både arealen och andelen skyddad produktiv skogsmark kraftigt överskattad då reservaten ligger längst upp mot fjället och omfattar stora arealer improduktiv skog (impediment).

9 Jämförelse mellan olika källdata Vägkartan och Riksskogstaxeringen överskattar arealen produktiv skog (Tabell 3). Eftersom felen är lika stora inom skyddade områden som i landskapet i övrigt kan arealerna användas för att beräkna andelen skyddad skog. KNAS ger den bästa uppskattningen av arealen skyddad produktiv skog nedan den fjällnära gränsen men kan inte användas för att beräkna andelar eftersom materialet endast finns i skyddade områden (Tabell 3). Tabell 3. Arealen formellt skyddad produktiv skog nedanför den fjällnära gränsen enligt tre olika källor. Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län och Skogsstyrelsen med underlag från Lantmäteriets vägkarta, riksskogstaxeringen och KNAS. Avgränsningen av den skyddade marken avser Areal formellt skyddad produktiv skog nedanför den fjällnära gränsen (hektar) Areal produktiv skog nedanför den fjällnära gränsen (hektar) Andel formellt skyddad produktiv skog % Vägkartans skogsskikt ,7 Riksskogstaxeringen ,8 KNAS ** * * * Heltäckande data saknas varför andelar ej kan beräknas.** Biotopskydd och naturvårdsavtal (cirka hektar) saknas i arealen för KNAS. Framtida skydd? Av den skyddsvärda arealen skogar som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har hittat vid sina inventeringar ingår endast en mindre del inom det nuvarande arealmålet (Levande skogar, delmål 1). Delmålet för Norrbotten är inte uppnått och fortfarande återstår ett omfattande arbete för att formellt skydda de områden som planeras att ingå. Delmålet kommer sannolikt inte att uppnås förrän tidigast För att underlätta skyddet av skog har Regeringen beslutat att ha produktiv skogsmark från Sveaskog ska användas som bytesmark till bolag och andra större markägare. Bytesmarken ska räcka till reservatsskydd av ha produktiv skog. Enligt regeringen är arbetet med att skydda skogar inte avslutat när delmålet är nått utan skyddet av skogar med höga naturvärden ska fortsätta. Några nya mål eller delmål är ännu (maj 2011) inte fastlagda. Regeringen har också beslutat att de skyddsvärda statliga områden som pekats ut 2003 på Fastighetsverkets marker ska skyddas som naturreservat. Fortfarande finns också fjällnära urskogsområden som saknar långsiktigt skydd. Hur dessa ska bevaras för framtiden är inte bestämt. Naturreservat bildas också på enskild skogsmark men omfattningen är liten i förhållande till skyddet av statliga skogar och bolagsskogar.

10 Förklaringar Naturskog Naturskog är skog som varit opåverkad av människan så länge att den i stor utsträckning förvärvat de egenskaper (trädstruktur, död ved, artsammansättning m.m.) som kännetecknar urskog. Produktiv skogsmark Med produktiv skogsmark avses skogsmark som kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Enligt riksskogstaxeringen finns det cirka 4 miljoner hektar produktiv skog i Norrbottens län. Huvuddelen av den produktiva skogsmarken finns nedanför den fjällnära gränsen (3,4 miljoner hektar). Skogliga impediment Skogliga impediment är en skogsbruksterm som avser mark som i genomsnitt producerar mindre än en skogskubikmeter virke per hektar och år. Begreppet omfattar både naturligt trädlösa/-fattiga markslag såsom fjällhedar, myrmarker och stenbundna marker samt skogklädda marker av mycket mager karaktär där en eventuell virkesproduktion är mycket låg över tiden, såsom skogklädd myr, hällmarksskog eller skog i extrema höjdlägen/högnordliga lägen, så kallad fjällbarrskog. Formellt skydd Det formella skyddet omfattar långsiktiga skyddsformer som ger ett lagfäst skydd för naturmiljön. De skyddsformer som räknas till formellt skydd är naturreservat, nationalparker, Natura 2000, biotopskydd och naturvårdsavtal. I Strategi för formellt skydd av skog i Norrbottens län kan du läsa mer om riktlinjer för vilka skogar som ska skyddas formellt samt fördelningen mellan olika skyddsformer. Frivilliga avsättningar En frivillig avsättning är ett minst 0,5 hektar stort område med sammanhängande produktiv skogsmark för vilket markägaren frivilligt har fattat beslut om att åtgärder som kan skada dess naturvärde inte ska utföras. Markägaren får ingen ersättning för att bevara området. Det finns heller inga krav på hur länge området ska sparas. Exempel på frivilliga avsättningar är: De delar av Sveaskogs ekoparker som undantagits från skogsbruk De 5 % av den produktiva skogsmarken som alla certifierade skogsägare ska undanta från skogsbruk på sina marker

11 Fjällnära gränsen (Gränsen för fjällnära skog) Fjällnära gränsen (figur3) är en administrativ gräns för skogsbruk i fjällområdet och kärva klimatlägen. Den fjällnära gränsen avgränsar den fjällnära skogen (förordningen om gränserna för fjällnära skog SKSFS 1991:3). Med det fjällnära skogsområdet i Sverige avses ett i huvudsak sammanhängande skogsbälte längs fjällkedjan från Dalarnas län till och med Norrbottens län. Den fjällnära skogen omfattar även ett betydande antal enklaver av skog på berg och höjdryggar öster om den heldragna gränsen i Norrbottens och Västerbottens län. Gränsen drogs ursprungligen upp av Domänverket på 1950-talet för att avgränsa områden med kärva klimatförhållanden där kalhyggesbruk inte var biologiskt eller ekonomiskt lämpligt. Gränsen kallades då Skogsodlingsgränsen. Skogsodlingsgränsen förändrades genom åren och upphörde att gälla som planeringsgräns år Den ersattes då av den så kallade fjällnära gränsen. Den fjällnära gränsen är i stort sett är densamma som skogsodlingsgränsen, men kompletterades så att den omfattade all mark, inte bara statens. Fjällnäragränsen reglerar idag bland annat hyggesstorleken och samråd med rennäringen före avverkning. Den fjällnäragränsen har även betydelse genom att arealmålet för långsiktigt skydd av skogsmark inom miljömålet levande skogar gäller nedanför denna gräns. Figur 3. Den fjällnära gränsen.

12 Läs mer: SOU 1997:98 Regeringens proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier Fördjupad utvärdering av miljömålet levande skogar Vill du veta mer kan du kontakta: Länsstyrelsen: Frédéric Forsmark, Naturvårdsenheten Tina Nilsson, Miljöanalysenheten Skogsstyrelsen: Lars Berggren, Carina Mattila,

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer

Varför skydda skog?

Varför skydda skog? Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2015-05-29 Diarienummer Länsstyrelsen: 502 4315-2015 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2015 / 1255 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2016-06-03 Diarienummer Länsstyrelsen: 502 6480-2016 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2016/1557 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Skyddsvärda statliga skogar. Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län

Skyddsvärda statliga skogar. Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län Skyddsvärda statliga skogar Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län rapport 6577 juni 2013 Skyddsvärda statliga skogar Samråd om områden på Sveaskogs markinnehav i Norrbottens län

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1/6 Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1. Underlag Underlagen för de analyser som gjorts inom uppdraget motsvarar dem som årligen används vid framtagande av

Läs mer

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge 2015-2016 Bilaga 2a till Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag om Värdefulla skogar 2017-01-30

Läs mer

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun BESLUT 1 (4) Datum 2016-06-20 Diarienummer 511-4061-11 NVR ID 2021488 Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att naturreservatet

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Norrbottens län

Strategi för formellt skydd av skog i Norrbottens län Strategi för formellt skydd av skog i Norrbottens län nedan gränsen för fjällnära skog 2 (104) ISSN 0283-9636 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län, november 2006 Kontaktperson: Camilla Carlsson, Per-Anders

Läs mer

Vindkraft på rätt plats. Isak Isaksson

Vindkraft på rätt plats. Isak Isaksson Vindkraft på rätt plats Isak Isaksson SNFs syn på vindkraft Naturskyddsföreningen anser att vindkraft bör kunna bidra med minst 30 TWh till år 2020 att vindkraftverken ska etableras i lägen där de inte

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Skoglig statistik för branden i Västmanland Skoglig statistik för branden i Västmanland 2014-12-12 Sammanfattning Ägarfördelning Areal per ägarkategori (angivna enligt Skogsstatistisk årsbok) inom brandområdet 2014-07-31 enligt Skogsstyrelsens beräkningar.

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Vindkraft på rätt plats. Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg

Vindkraft på rätt plats. Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg Vindkraft på rätt plats Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg SNFs syn på vindkraft Naturskyddsföreningen anser att vindkraft bör kunna bidra med minst 30 TWh till år 2020 att vindkraftverken ska etableras

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Överkalix 20150331 AGENDA Ny älgförvaltning from 2012 Historisk avskjutning Norrbotten Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Älgbetesinventering Skogsbrukets mål skogsskador

Läs mer

Tiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992

Tiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Tiden rinner, skogen försvinner En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Omslagsfoton Hössjöberget avverkat av Holmen 2002 Bjännberget

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2008 JO1402

Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2008 JO1402 Lag och områdesskydd 2008-02-18 1(6) Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2008 JO1402 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN. Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835. Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2

1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN. Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835. Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2 1 1(4) ISKOGSSTYRELSEN Naturvårdsavtal Diarienr 2011/3835 Naturvårdsavtal på fastigheten Arjeplog ARJEPLOGS SKOLBORD 1:2 Mellan staten genom Skogsstyrelsen och Sveaskog förvaltnings AB(556016-9020), nedan

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

SVEKET MOT GAMMELSKOGEN

SVEKET MOT GAMMELSKOGEN februari 2005 SVEKET MOT GAMMELSKOGEN Hur gammelskogarna lämnas över till skogsbolagens godtycke och skyddsvärda områden fortsätter att skövlas Det huggs som aldrig förr i de svenska skogarna. Samtidigt

Läs mer

2007:14. Skyddet av Levande skogar

2007:14. Skyddet av Levande skogar 2007:14 Skyddet av Levande skogar MISSIV DATUM DIARIENR 2007-10-08 2006/33-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-01-26 M2006/275/Na Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag till Statskontoret med

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 93% Nej 7% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00

Läs mer

NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010

NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010 REMISS 1 (2) Enligt sändlista NY PLAN FÖR SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR I KRONOBERGS LÄN UNDER PERIODEN 2008-2010 Länsstyrelsen har fastställt rullande treårsplaner för arbetet med områdesskydd sedan 1993.

Läs mer

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Beslutsunderlag för Naturvårdsavtal: Snäckvarps samfällighet omfattar ca 180 hektar landareal. Fördelning av areal i % 12,0

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning Regeringskansliet Miljödepartementet M2013/408Nm REMISSYTTRANDE 2013-05 06 Remiss avseende redovisningar av regeringsuppdragen om bevarande av biologisk mångfald, NV-05326-12 (Naturvårdsverket), Dnr 2012/2980

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Miljömålsberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning SOU 2013:43.

Miljömålsberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning SOU 2013:43. Yttrande Sida 1 av 7 m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se Miljömålsberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning SOU 2013:43. har tagit del av miljömålsberedningens

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten Norrbottens län

Svarsöversikt Länsrapporten Norrbottens län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Norrbottens län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (194) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun Plan för Naturvård och Park Albin Månsson, Samhällsbyggnad 2012-02-06 Block 1 Mångfald inom arter, mellan arter och mellan ekosystem Argument

Läs mer

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3172 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) Skogspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Datum 2014-03-27 Diarienr 2014/2 1(6) Enheten för lag och områdesskydd Johan Åberg Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Sammanfattning Beräkningsgrunder för ersättning

Läs mer

Länsrapport 2012 Norrbottens län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2012 Norrbottens län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2012 Norrbottens län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Älvsbyn Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Överkalix

Läs mer

Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42

Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42 Stockholm den 30 september 2013 Regeringskansliet Miljödepartementet Remissyttrande M2013/1659/Nm Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42 Sveaskog har

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Miljösamverkan Norrbotten

Miljösamverkan Norrbotten SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-12-12 Sida 101 (116) 67 Miljösamverkan Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten har tillsammans med kommunerna under ett flertal år diskuterat möjligheterna

Läs mer

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN 1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog

Läs mer

Contortatallen i Sverige

Contortatallen i Sverige Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter) Bland annat: Översyn av lagstiftningen Utvärdera gränsen för användning av contortatall Se över möjligheterna att utvidga contortaområdet törskateproblemen anges

Läs mer

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj Finansieringsmöjligheter urval Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj STIPENDIER Ofta relativt enkla ansökningsblanketter Ofta relativt enkel redovisning Ofta inte så stora summor Ibland ålderdomligt

Läs mer

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2014

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2014 Luleå april 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Norrbottens län april 2014 9 971 (8,0 %) 4 130 kvinnor (7,1 %) 5 841 män (8,9 %) 2 711 unga 18-24 år (16,1 %) (Andel av

Läs mer

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering, prövning och lovgivning Antaget av Kommunfullmäktige 04-05-4, 85 Flygbild över Färgelanda

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd

Läs mer

Hitta Vindkraften med hjälp av molnet

Hitta Vindkraften med hjälp av molnet Hitta Vindkraften med hjälp av molnet Hur kan kartan och geografiska analyser hjälpa till att ta rätta beslut vid vindkraftsplanering? Metria ger svaren och förklarar hur man smart kan samla all nödvändig

Läs mer

Vindkraft på rätt plats. Isak Isaksson

Vindkraft på rätt plats. Isak Isaksson Vindkraft på rätt plats Isak Isaksson SNFs syn på vindkraft Naturskyddsföreningen anser att vindkraft bör kunna bidra med minst 30 TWh till år 2020 att vindkraftverken ska etableras i lägen där de inte

Läs mer

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik RAPPORT 2009:1 Camilla Sandström och Göran Ericsson Institutionen för vilt, fisk och miljö, www.vfm.slu.se SLU 901 83 Umeå 27 november 2009 EN

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län september månad 2015 Fått arbete 1 394 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet

Läs mer