Årsredovisning För ett renare hav

Transkript

1 Årsredovisning 2003 För ett renare hav

2 2

3 FOTO: TORE HAGMAN / NATURFOTOGRAFERNA Årsredovisning 2003 Gryaab AB Postadress: Karl IX:s väg Göteborg Organisationsnr: Bankgironr: Postgironr: Telefon Expeditionen: Fax Expeditionen: E-post: info@gryaab.se Hemsida: Vid brådskande ärende utom expeditionstid ring som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp. 3

4 Gryaab 5 VD har ordet 6 Gryaabs mål 8 Inkommande vatten 12 Vattenbehandling 13 Slambehandling och slamdisponering 15 Underhåll 17 Tunnlar och ledningar 18 Recipientkontroll 19 Information 20 Kvalitet och miljö 20 Personal och organisation 21 Utvecklingsarbete 22 Anslutning av Lerums kommun 22 Ekonomi 24 Nyckeltal 26 Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkning 32 Balansräkning 33 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag 34 Tilläggsupplysningar 35 Resultaträkningar 5 års översikt 38 Balansräkningar 5 års översikt 39 Revisionsberättelse 40 Styrelsens sammansättning 42 4

5 Gryaab Gryaab är ett miljöföretag som aktivt verkar för en bättre miljö och ett renare hav. Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har i stora drag två uppgifter. Den första är att via vårt eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till reningsverket Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Inom Gryaabs verksamhet finns Ryaverket, som är bolagets reningsverk och Syrhåla, där slam som inte avvattnas på Ryaverket kan avvattnas. Vid Syrhåla finns också bergrum med möjlighet till långtidsförvaring av slam. Till Gryaab hör de tunnlar som leder smutsigt avloppsvatten till Ryaverket och behandlat avloppsvatten ut till Göta älvs mynning. Verksamhetsidé Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Aktieägare Antal aktier Aktier procent Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4,2 Totalt

6 VD har ordet Nu när vi har lagt den långvariga miljöprövningsprocessen bakom oss gäller det att se framåt. Vi har ett omfattande arbete som väntar! Gryaabs slutgiltiga miljövillkor fastställdes vid halvårsskiftet 2003 efter en mycket lång miljöprövning. Vi vet nu vilka miljökrav som gäller och vilka villkor som skall uppfyllas de närmaste åren. Redan 2005 skall vi klara ett fosforvillkor på 0,4 mg/l, både som gränsvärde på årsbasis och som riktvärde på kvartalsbasis. År 2007 är fosforvillkoret 0,3 mg/l med samma villkorsutformning. Det här är en avsevärd skärpning av den tidigare domen i miljödomstolen, som överklagades av länsstyrelsen. Ibland funderar jag på om investeringarnas storlek står i rimlig proportion till miljönyttan, speciellt när det gäller kravet på fosforrening. För att klara miljökraven måste vi i praktiken bygga en anläggning som klarar ett fosforutsläpp på nivån 0,2 mg/l, vilket skall jämföras med EUkravet som är på 1,0 mg/l. Men miljöprövningen avslutades 2003 och nu när vi har lagt den långvariga prövningsprocessen bakom gäller det att se framåt. Vi har ett omfattande arbete som väntar! Investeringarna för kommande reningsanläggningar kommer att uppgå till storleksordningen 500 miljoner kr. För att klara miljövillkoren 2005 bygger vi en anläggning för bräddvattenrening. Byggnadsarbetena påbörjades i slutet av året och anläggningen kommer att vara klar att ta i drift i början av För att klara miljövillkoret som träder i kraft 2007 krävs ytterligare investeringar i nya anläggningsdelar. Efter omfattande förstudier och utredningar har vi nu valt ett huvudalternativ som vi kommer att gå vidare med för mer detaljerade studier. Huvudalternativet består av en kompletterande anläggning för kväverening och ytterligare anläggningar för partikelavskiljning. Hösten 2004 räknar vi med att kunna presentera ett genomarbetat förslag till Gryaabs styrelse för beslut. Uppdraget från styrelsen är att försöka klara utbyggnaden utan att behöva utnyttja mark i Rya skog. Det kommer att bli en stor utmaning för Gryaabs medarbetare att klara den ordinarie driften på ett miljömässigt bra sätt samtidigt som stora om- och tillbyggnadsarbeten ska ske. Jag ser dock med tillförsikt på framtiden. Under 2003 klarade Gryaab gällande kvävekrav på 10 mg/l totalkväve trots att nuvarande anläggning är dimensionerad och byggd för ett kvävekrav på 15 mg/l totalkväve. Villkoret kunde uppnås till viss del beroende på gynnsamma väderförhållanden och relativt låga inkommande vattenflöden. Men en stor anledning är också att alla medarbetare har gjort ett bra jobb när det gäller underhåll, drift och optimering av olika anläggningsdelar och processer. Medarbetarnas stora engagemang och kunskap är en av nycklarna till att vi kunnat uppnå bra miljöprestanda under det gångna året. Jag känner mig också tillfreds med att anläggningen fortsätter att förbättras i olika avseenden inte minst med den dokumentation som nu görs i anläggningsinformationssystemet som infördes för några år sedan. Ett annat viktigt område som jag vill lyfta fram är det systematiska arbete som dagligen genomförs men där effekten av arbetet inte alltid är så tydligt mätbart. Vi har till exempel en omfattande informationsverksamhet med flera olika verksamhetsområden, bland annat studiebesök av mellanstadieelever och många andra besökare. Vi har många industrikontakter med ett förtroendefullt samarbete mellan Gryaabs medarbetare och företrädare för industrin. Detta arbete har också en stor betydelse för Gryaabs resultat och miljöprestanda sett i ett längre tidsperspektiv. För att uppfylla de nya miljökraven och genomföra kommande 6

7 Stig Hård, VD Gryaab investeringsprojekt har Gryaabs organisation utvecklats vidare. Den viktigaste förändringen är en uppdelning av ansvar mellan en renodlad driftavdelning och en underhållsavdelning, Teknisk försörjning. Huvuduppgiften för Gryaabs driftsorganisation blir att driva anläggningen för att klara uppsatta mål och miljövillkor på ett kostnadseffektivt sätt. Underhållsavdelningen förändras och får nu ett utökat ansvar för underhållsarbete på Gryaabs anläggningar. Driftavdelningen sköter det löpande underhållsarbetet medan större underhållsarbeten och reparationer beställs av Teknisk försörjning. Vi har också bildat en ny avdelning som skall arbeta med planering, samordning och genomförande av beslutade investeringsprojekt. Här ingår mer långsiktigt arbete med teknisk utveckling för att kunna möta nya reningskrav i framtiden. Jag bedömer det sannolikt att de villkor som fastställdes 2003 kommer att gälla under den närmaste tioårsperioden. Ytterligare krav på kväverening har diskuterats liksom krav på att kunna rena vatten från organiska ämnen som till exempel läkemedelsrester. I samband med den utbyggnad som nu ska ske har Gryaab förvissat sig om att den nya anläggningen kan utvecklas för bättre kväverening om detta skulle bli aktuellt. För att möta eventuellt nya krav i framtiden eller ändrade förutsättningar arbetar Gryaab med strategiskt viktiga framtidsfrågor. Vi försöker långsiktigt säkerställa marktillgång för att möjliggöra framtida expansion. Vi arbetar med att utveckla olika scenarier för slamdisponering för att ha handlingsfrihet om förutsättningarna ändras. Gryaab försöker upprätthålla hög kompetens i alla delar av organisationen för att optimera och utveckla den nuvarande anläggningen och ta till vara ny teknik och processkunskap. Det är inte helt osannolikt att det i framtiden kan komma krav på rening av andra ämnen än vad reningsverken idag är konstruerade för. Avslutningsvis vill jag säga att ombyggnad och tillbyggnad av nya anläggningsdelar inte är något nytt för Gryaabs medarbetare. Det har varit fem större om- och tillbyggnader sedan verksamheten startade för över 30 år sedan. Det kommer att bli en utmaning för oss alla att tillsammans genomföra den nu planerade utbyggnaden. Jag hoppas att eventuella svårigheter i den dagliga driften och utbyggnadsprojekten ska kunna lösas i en konstruktiv dialog och samverkan så att Gryaab uppfyller alla krav. Gryaab tar nu ytterligare ett steg för ett renare hav och tillsammans med mina medarbetare ser jag med optimism fram emot en fortsatt god utveckling av företaget. 7

8 Gryaabs mål Mål 1 Vatten Avloppsvattnet skall samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Under år 2003 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde inne hålla högst 10 mg BOD 7 /l, 0,5 mg P/l och 10 mg N/l. Delmål 1.2 Från och med år 2006 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg BOD 7 /l, 0,4 mg P/l och 10 mg N/l. Delmål 1.3 Senast år 2004 skall det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren skall uppfyllas. Delmål 1.4 Vid utgången av år 2005 skall en anläggning för behandling av annars bräddat vatten vara i drift. Delmål 1.5 Inkommande vatten skall inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Delmål 1.6 Tunnelsystemets funktion skall långsiktigt säkras. Måluppfyllelse 1.1 Medelhalterna i det samlade utgående vattnet blev 8,2 (7,8) mg BOD 7 /l, 0,4 (0,49) mg P/l respektive 10 (11,9) mg N/l. Gryaab uppfyller därmed gällande miljövillkor och vårt första delmål. 1.2 och 1.4 Under året har styrelsen fattat beslut om att investera i en anläggning med kemisk fällning för att behandla huvuddelen av bräddvattnet. Detta ska reducera fosforhalten till cirka 0,4 mg P/l från 2005 i det samlade utsläppet. Arbetet har påbörjats och anläggningen bedöms kunna vara färdig i början av Att vi ligger så långt framme jämfört med målen beror på att vi efter en utdragen miljödomsprocess fick skärpta villkor. 1.3 En plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren skall uppfyllas finns. 1.5 Vår Avloppskvalitetsgrupp ger industrin råd och information om avlopp. De följer upp och kontrollerar inkommande vatten på Ryaverket. Vid eventuellt utsläpp av ovidkommande ämne arbetar de också med att spåra utsläppskällan för att minska framtida utsläpp. Vi har under året tagit fram Du som har foto som hobby, var gör du av fotovätskorna? tillsammans med Miljöförvaltningen i Göteborg. I den foldern står det om vad olika fotovätskor innehåller och varför de är miljöfarligt avfall. För att på lång sikt minska innehållet av främmande substanser i avloppsvatten har vi sedan 1996 informerat mellanstadieelever om hur man lever avloppsvattenvänligt. Vår förhoppning är att de tar med sig sin kunskap om detta till sina familjer och också till framtiden. För att informationen ska föras vidare till barnens familjer har vi gjort en ny folder med våra tre tumregler: toan är ingen papperskorg utan just en toa, kemikalier ska lämnas till miljöstationen och vi ska snåla med rengöringsmedel. I april hade nya gryaab.se premiär! En nyhet jämfört med vår gamla site är att vi ger tips om hur man kan bete sig i hemmet för att använda vattnet rätt. Vi har dessutom en särskild flik för skolklasser för att förstärka vår information till mellanstadieelever. 1.6 För att säkerställa tunnelsystemet när det gäller ras i tunneln, kapacitetsbrist och utebliven pumpning vid Ryaverket har vi under året arbetat fram gemensamma rutiner och handlingsplaner med Gryaabs ägarkommuner. Vi har besiktigat och tagit bort löst berg i tunnlarna enligt årlig underhållsplan. Förkortningar p = Fysisk person. pe = Personekvivalent. Vattenförbrukningen omräknat till motsvarande antal fysiska personer. BOD = Biochemical Oxygen Demand. Biokemisk syreförbrukning mätt under 7 dygn, ett mätetal på biologiskt nedbrytbart organiskt material. COD = Chemical Oxygen Demand. Kemisk syreförbrukning, ett mätetal på total mängd organiskt material. OCP = Oxygen Consumption Potential. Syreförbrukningspotential, ett försök att få ett mått på den totala potentiella syreförbrukning ett avloppsvatten skulle kunna ge upphov till i en recipient. (Beräknas som BOD +100 x totalfosfor + 18 x totalkväve). 8

9 Mål 2 Restprodukter Slam och andra restprodukter skall nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Delmål 2.1 Gryaab skall aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Delmål 2.2 Slammets hantering, innehåll och egenskaper skall optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Delmål 2.3 Från och med år 2005 skall gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Delmål 2.4 Gryaab skall utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med år 2007 skall sand och grus inte deponeras. Delmål 2.5 Gryaabs icke brännbara avfall skall relativt år 2000 minska med 25 % senast år 2003 och halveras senast år Delmål 2.6 År 2007 skall inga deponier vara anslutna till Gryaab. Måluppfyllelse 2.1 och 2.2 Gryaabs slam är produktcertifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Den certifierade produkten benämns biomull. Certifikatet innebär att SP genomför revisioner av Gryaabs verksamhet två gånger per år. Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera biomull som uppfyller alla myndighetskrav. Vi lägger avsevärda belopp på ständig förbättring och bevakning av slamkvaliteten. Allt avskiljt slam har nyttiggjorts då det har använts till markbyggnad i form av kompostjord. Inget slam har återförts till odlad mark på grund av den debatt som förs av LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och livsmedelsindustrin. För att på lång sikt öka möjligheterna att använda slammet på odlad mark informerar Gryaab industri och allmänhet om vilka ämnen som är miljöstörande för avloppssystemet. Den främsta målgruppen för information till allmänheten är mellanstadieelever inom regionen. De bjuder vi in på studiebesök till Ryaverket. Övergripande information till andra allmänna grupper finns på vår hemsida. Industrin informerar vi genom rådgivning, uppföljning och kontroll. Vi har påbörjat en slamstrategiutredning där vi ska studera fyra olika huvudstrategier för slamdisponering. De olika alternativen är jordtillverkning och markbyggnad, bergrumsdisponering vid Syrhåla, förbränning och återföring till jordbruket. 2.3 I år har vi tagit fram en lösning som gör det möjligt att i framtiden bränna gallerrenset, istället för att deponera det. Under 2004 kommer vi att bygga en anläggning för avvattning av gallerrens så att det blir brännbart. 2.4 En anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus kommer att byggas under Det tvättade materialet kommer att kunna återanvändas. 2.5 Vårt icke brännbara avfall uppgick till 38,3 ton 2000 och 37,9 ton Målet uppfylldes ej. 2.6 Målet är inte aktuellt i år. AOX = Aromatiska organiska halogener. TS = Torrsubstans. N = Kväve. P = Fosfor. ( ) = Siffror inom parentes är föregående års siffror, om inte annat anges. 9

10 Gryaabs mål Mål 3 Kostnadseffektivitet Gryaab skall vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Gryaab skall eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Delmål 3.2 Gryaab skall verka för att öka biogasproduktionen. Delmål 3.3 Under 2003 skall ett program för för att följa upp verksamheten med bland annat nyckeltal tas fram. Delmål 3.4 Gryaab skall delta i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Delmål 3.5 Åtgärder skall vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse 3.1 Vid planeringen av de stora förändringar vi står inför har vi bland annat tagit hänsyn till kostnaderna. 3.2 Under året har Gryaab tillsammans med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas väst med flera startat ett projekt för att se vilka möjligheter att producera mer biogas i en separat biogasanläggning det finns. Vi har ökat mottagningen av organiskt avfall till (6 199) ton. Produktionen av biogas har under året uppgått till 45,5 (38,5) GWh. 3.3 Arbetet med att ta fram ett program för att följa upp verksamheten med bland annat nyckeltal pågår. 3.4 Vi deltar i diskussionen inom det nordiska samarbete som branschen bedriver. 3.5 Spolvatten är behandlat avloppsvatten som vi desinficerar och använder till att bland annat spola av bassänger och blanda ut järnsulfat med. Vi använder spolvatten för att spara på rent dricksvatten och desinficerar det för arbetsmiljöns skull. Vi har sedan våren 2000 testat att desinficera spolvattnet genom att stråla det med UV-ljus. Normalt desinficerar vi det genom att dosera natriumhypoklorit. Genom att behandla vattnet med UV-ljus istället för att dosera med klor uppnår vi många fördelar såsom minskad miljöbelastning och sänkta kostnader. Än så länge är detta ett försök men vi ska senast under 2004 UV-behandla allt spolvatten. Optimeringen av den dagliga polymerdoseringen i eftersedimenteringsbassängerna har lett till att användningen av polymer i vattenbehandlingen har minskat. 10

11 Mål 4 Information Gryaabs målgrupper skall erbjudas saklig information om föreagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Från och med 2002 skall mellanstadieelever per år tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket. Delmål 4.2 Medarbetarna skall ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Delmål 4.3 En Gryaab-dag skall anordnas 2002 och därefter vart fjärde år för politiker, tjänstemän, journalister och opinionsbildare inom regionen. Delmål 4.4 Gryaabs hemsida skall revideras 2003 och därefter hållas aktuell och intressant. Delmål 4.5 Attitydmätningar skall genomföras 2003 och därefter vart tredje år för att mäta kännedomen om och attityden till Gryaab hos viktiga målgrupper. Måluppfyllelse 4.1 Under år 2003 har (2 338) elever och lärare från grundskolans årskurs 4-6 besökt Ryaverket. Glädjande nog har andelen mellanstadiebesökare från ägarkommuner utanför Göteborg ökat. Vart annat läsår gör vi en utvärdering av hur studiebesöken upplevs bland både barn och lärare. Efter utvärderingsresultaten försöker vi sedan förbättra verksamheten. Nytt för 2003 har varit att vi delar ut vår tumregelsfolder (se mer under måluppfyllelse 1.5). För att hjälpa klasserna att förbereda sig inför besöket har vi hittills skickat ut Svenskt Vattens Vattenboken till dem. Den rening som beskrivs där stämmer inte helt med processen på Ryaverket. För att göra informationen mer anpassad har vi därför under året arbetat med en egen vattenbok. Det är en saga som delvis utspelar sig på Ryaverket. Boken kommer att vara färdig att skickas ut till besökande klasser under Vi har fortsatt att dela ut presenter till barnen som kommer på studiebesök. Under hösten/vintern/våren får de reflexer med vår logotype och webbadress. Under den ljusare tiden av året får de varsin så kallad beach tube, en vattentät liten burk att hänga runt halsen. Där kan de förvara glasspengar och nycklar och tänka på Gryaab när de ser rena hav och sjöar. 4.2 Vi har regelbundna personalmöten där övergripande information om bolaget tas upp. Dessutom har vi avdelnings- och gruppmöten där information som ligger nära de egna arbetsuppgifterna tas upp. På Ryanätet, vårt intranät, hamnar sådan information som är intressant för de flesta av oss. För att ytterligare utveckla interninformation kommer vi att utvärdera den under början av Medarbetare från olika avdelningar och från olika befattningsnivåer deltar i våra projekt och vår utvecklingsverksamhet. På så sätt skapar vi delaktighet och viktiga informella informationskanaler. 4.3 Är inte aktuellt förrän Nya gryaab.se hade premiär i april Lokala tidningar har skrivit om siten och Plums-spelet som finns där för framförallt skolklasser har fått mycket beröm. För att veta att vi är på rätt spår med siten kommer vi under 2004 att genomföra användartester av den. 4.5 I och med att vi har en ny logotype och grafisk profil vill vi vänta med en attitydundersökning så att även dessa blir utvärderade. 11

12 Gryaabs mål Mål 5 Kunskap och utveckling Gryaab skall vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Måluppfyllelse 5.1 Gryaab strävar efter att ha goda arbetsmiljöförhållanden. Under 2003 har merparten av Gryaabs medarbetare gått en utbildning i arbetsmiljö. Vid förändringar i verksamheten lägger vi stor vikt vid vår arbetsmiljö. Ett exempel är byggandet av anläggningen för bräddvattenrening där vi gör stora ansträngningar för att anläggningen skall bli så lättstyrd, driftsäker och servicevänlig som möjligt. Till- och ombyggnaden av våra lokaler som länge varit underdimensionerade avslutades. Detta har gett oss en fräsch och trivsam arbetsmiljö. Under året har vi beslutat att satsa mer på friskvård. Alla medarbetare får motionera en timme i veckan på arbetstid. Gryaab subventionerar också de anställdas träningskort. Syftet är att minska sjukskrivningen, öka medarbetarnas engagemang i företagets och idrottsföreningens friskvårdsverksamhet och få en förbättrad hälsoprofil för bolaget som helhet. För att uppnå en positiv personlig utveckling för alla medarbetare genomförde vi 2003, precis som tidigare år, utvecklingssamtal. Samtalen har man med sin närmaste chef och under dem lägger vi upp planer för utveckling och utbildning. 5.2 Vi deltog i Göteborg Stads medarbetar- och ledarenkät Under 2003 har vi följt upp resultaten från den genom gruppdiskussioner och också anlitat företagshälsovården för vidare uppföljning. 5.3 Vi har genomfört en miljöutredning som skall ligga till grund för fortsatt utveckling av miljöarbetet inom Gryaab. Under året har vi utsett en miljöansvarig och tagit fram ett förslag till miljöpolicy. 5.4 Vi har under året arbetat med att ta fram ett processorienterat kvalitetssystem. Detta arbete har resulterat i en första version av Gryaabs ledningshandbok. 5.5 Vi ställer höga krav på ledarskap vid extern rekrytering av ledare. För de internt rekryterade ledarna finns en utbildningsplan. Under året 12 Delmål 5.1 Gryaab skall ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Delmål 5.2 Gryaab skall genomföra en medarbetarundersökning under 2002 och därefter vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer skall inarbetas i verksamheten. Delmål 5.3 År 2003 skall Gryaab anta en miljöpolicy och strukturera ansvar och organisation för alla miljörelaterade frågor. Delmål 5.4 Gryaab skall senast under år 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Delmål 5.5 Ansvariga ledare skall genomgå lämplig ledarskapsutbildning inom två år efter att ha tillträtt nya tjänster. Delmål 5.6 Gryaab skall fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Delmål 5.7 Gryaab skall bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och praoelever. har våra ledare utbildats i samtalsmetodik. 5.6 Vi driver forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Under 2003 har en försöksanläggning startats för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Gryaabs roll är att tillhandahålla och driva försöksanläggningen. Samarbetet med Chalmers och University of Tokyo har fortsatt under året. Vi arbetar för att fördjupa kunskaperna kring mikrobiologi och mikrobiologisk ekologi, fosforavskiljning och styrning av denitrifikationsprocessen. Vi har ingått ett treårigt intentionsavtal kring samarbete med Chalmers, institutionen för Vatten, Miljö och Transport. Samarbetet gäller processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Inom de flesta yrkeskategorier deltar Gryaabs anställda i olika nationella och internationella nätverk. 5.7 Det totala antalet studiebesökare under 2003 var (3 898). Cirka hälften var vuxna, framför allt studerande vid universitet, högskolor och vuxengymnasier. Vi har sett till att besökarna får en guide som är insatt inom just det område som de studerar. Tre examensarbeten på högskolenivå har genomförts. Två studerande vid Lindholmens gymnasium har gjort sina praktikperioder hos oss. Vi har dessutom tagit emot ett antal praoelever från grundskolan.

13 Inkommande vatten Anslutna personer Anslutningen till Ryaverket har ökat något under året och var vid årets utgång ( ) personer. Vattenförbrukningen i anslutna hushåll var 40,5 miljoner m 3, vilket motsvarar 181 (182) liter per person och dygn. Om vattenförbrukningen i industrier och andra anslutna verksamheter på 10,8 miljoner m 3 räknas om till personekvivalenter (pe) genom att dividera med den specifika vattenförbrukningen, innebär detta en övrig anslutning på ( ) pe. Den totala anslutningen blir således ( ) pe. Tillrinnande vattenflöde Den totala tillrinningen till Ryaverket är starkt avhängig av meteorologiska förhållanden då i genomsnitt mer än hälften av tillrinningen är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten (regnvatten). Kortvariga flödestoppar kan utjämnas genom magasinering i tunnlarna men i stort sett måste inpumpningen till Ryaverket följa variationerna i tillrinningen. Pumpat flöde under 2003 framgår av figur 1. Det högsta dygnsmedelflödet inträffade den 27 december med 11,8 m 3 /s, det lägsta uppmättes den 3 september med 1,9 m 3 /s var ett år med mindre nederbörd än normalt 672 (762) mm, varför även tillrinningen var mindre än normalt. I början och slutet av året var den dock mycket hög. Trots detta var bräddningen av delvis behandlat vatten måttlig. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Detta gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. Avloppskvalitet De utredningar som vi påbörjade tidigare med anledning av förhöjda halter zink och koppar i rötslammet slutfördes under året. Vi kunde visa att den främsta orsaken till de ökade halterna var ett systematiskt analysfel hos det externa laboratorium som anlitats för slamanalyser. Vi tycker att laboratoriet hanterade problemet på ett seriöst, öppet och för Gryaab fullt godtagbart sätt. Ingen är felfri och en seriös hantering av problem skapar förtroende hos kunderna. Ett provtagningsprogram för analys av bland annat kadmiumutsläpp från Göteborg-Landvetter flygplats till det kommunala avloppsnätet har fortgått under året. Det kommer att fortsätta till sommaren 2004 för att omfatta ett helt års hydrologiska variationer. Ett utsläpp av 55 m 3 eldningsolja skedde från Göteborg Energis panncentral i Tynnered. Oljan spårades i tunnel- och ledningsnätet cirka 5 km fram till panncentralen av avloppskvalitetsgruppen. Utsläppet berodde på en ledning med korrosionsskador i oljecisternen samt en frostsprängd ventil utanför densamma. Utsläppet medförde Jan Feb Mars Inkommande m 3 /s Bräddat m 3 /s April Maj Juni Juli Figur 1. Pumpat flöde till Ryaverket samt bräddat försedimenterat avloppsvatten (dygnsmedelvärde under 2003). Aug försämrad reningskapacitet framförallt med avseende på kväve samt processmässiga problem på Ryaverket. Ett provtagningsprojekt med provtagning och analys på utgående vatten från oljeavskiljare som betjänar spillzoner på bensinstationer och parkeringsytor har utförts. Syftet var att undersöka om det gick att påvisa någon skillnad i oljehalterna i utgående vatten från avskiljare som uppfyller klass 1 i den nya europastandarden EN 858 och gravimetriska avskiljare dimensionerade enligt den gamla nationella metoden beskriven i SNV 75:10. Analyserna var bättre än väntat för båda typerna av oljeavskiljare och någon skillnad i avskiljningskapacitet kunde inte påvisas. Vi har med anledning av framtida anslutning av Lerum till Ryaverket varit engagerade i ett tillståndsärende enligt miljöbalken Sept Okt Nov Dec Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 111,1 120,2 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna 3,7 3,7 På Ryaverket recirkulerat vatten 0,34 0,35 Tillrinningen till Ryaverket 107,0 116,1 Bräddat vatten i % av tillrinningen 3,3 8,2 Spillvatten från hushåll 40,5 40,3 Övrigt spillvatten 10,8 11,2 Dag- och dräneringsvatten 55,7 64,6 Total tillrinning, 107,0 116,1 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m 3. Kommun Medeltillrinning Procent Ale 2,5 2,3 Göteborg 86,9 81,2 Härryda 3,1 2,9 Kungälv 2,7 2,5 Mölndal 8,6 8,1 Partille 3,2 3,0 Totalt 107,0 100 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner i miljoner m 3 och procent av tillrinningen. 13

14 Tillförd mängd Tillförd mängd Tillförd mängd Komponent ton/år g/p.d (p= ) g/pe.d (pe= ) Organisk substans som BOD ( ) 60 (64) 48 (51) Organisk substans som COD (33 250) 140 (150) 110 (117) Suspenderade ämnen (22 190) 97 (100) 76 (78) Totalfosfor 460 (506) 2,06 (2,28) 1,62 (1,79) Totalkväve (2 990) 12,9 (13,5) 10,2 (10,6) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket I suspenderade ämnen ingår recirkulerat vatten. gällande en industri i Lerum, BIM Kemi AB. Förhandlingar i miljödomstolen har hållits vid två tillfällen på grund av att miljödomstolen ansåg att bolagets uppgifter inför den första förhandlingen behövde kompletteras. Vi ansåg vid båda förhandlingarna att BIM:s processavloppsvatten bör lämnas för destruktion till dess att lämplig reningsanläggning konstruerats och byggts av BIM. Miljödomstolen sköt upp frågan om slutliga villkor för utsläpp till vatten till 1 juni Under prövotiden ålades BIM att i samråd med Gryaab och tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen) genomföra ett relativt stort utredningsarbete och ta fram åtgärdsplaner för rening av olika strömmar av processavloppsvatten. Vi har i år tagit emot mer externt organiskt material än tidigare och pumpat in i rötkamrarna. En ökad rötning av organiskt material innebär dock en ökad kvävebelastning på verket. Med hänsyn till att det har varit svårt att klara kvävekraven är detta en nackdel. För att lättare kunna kartlägga tömningar av organiskt avfall och följa upp dem installerade vi vid årsskiftet ett nytt registreringssystem. Provtagning och analys av mottaget organiskt avfall har utförts. Tungmetallhalten analyserades och jämfördes med halterna i orötat slam. Resultatet visar att det mottagna organiska avfallet med avseende på analyserade parametrar inte utgör någon större föroreningskälla. Vattenbehandling Mängden gallerrens har varit (2 087) ton. Reningen med avseende på BOD 7 (biologiskt nedbrytbart organiskt material) har liksom tidigare år förlöpt väl och vi ligger under kraven på 10 mg BOD 7 /l. Vid fosforreningen tillsätts järnsulfat till avloppsvattnet. Järnet fäller ut praktiskt taget all löst fosfor. Den utfällda fosforn återfinns inbakad i aktivslamflockarna. Det blir därför avskiljningen av dessa flockar i eftersedimenteringen som avgör fosforhalten i det behandlade vattnet. Belastningen på eftersedimenteringen utgörs av tillrinningen plus det flöde som recirkuleras till kvävereningen. Vid hög tillrinning kan därför kväve- och fosforrening stå i ett motsatsförhållande. För att klara kvävekravet har recirkulationen vid varje tillfälle varit så hög som möjligt. Slammets sedimenteringsegenskaper har varit både bättre och mycket jämnare i år än ti- Figur 2. BOD 7, totalfosfor och totalkväve i utgående vatten Obs! Angivna värden inkluderar bräddning. 14 Rening Samlade utsläppet Behandlat vatten Samlade utsläppet Behandlat vatten Parameter % mg/l mg/l ton/år ton/år BOD 7 94 (93) 8,2 (7,2) 6,8 (6,3) 929 ( 1 118) 756 (699) COD 86 (86) 40 (38) 25 (36) (5 362) (4 014) Fosfor 90 (89) 0,40 (0,40) 0,36 (0,36) 45 (58) 39 (39) Kväve 61 (54) 10,3 (11,6) 10,2 (11,9) (1 401) (1 271) Tabell 4. Total rening för Ryaverket under 2003 i procent med hänsyn tagen till bräddning och intern recirkulations amt utsläpp i halt och mängd.

15 digare. Därför har möjligheten att recirkulera vatten för kväverening överlag varit mycket god och kvävehalten i behandlat vatten har varit betydlig lägre än föregående år. Eftersedimenteringsbassängerna har varit konstant högt belastade. Det har under tidigare år varit vanligt att den nitrifierande biobädden har drabbats av angrepp från larver, mygg och även snäckor som, utöver att vara en olägenhet, kan äta på biofilmen och därmed sänka biobäddens kapacitet. En ny metod för att bekämpa dessa skadedjur har provats under året med framgång. Genom att regelbundet kraftigt spola biobäddarna sköljs både organiskt material samt en del skadedjur bort. Antalet skadedjur i biobädden har reducerats väsentligt i samband med de ändrade spolningsrutinerna. Spolningarna är arbetsintensiva så planerna är att de skall automatiseras under Den ökade nitrifikationen har lett till ökad denitrifikation och därmed större behov av externa kolkällor. En detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapport för I avsnittet Nyckeltal finns olika mått på reningen som är lämpliga att använda vid jämförelser med andra reningsverk. Ryaverket processchema. 15

16 Slambehandling Avskilt slam silas, förtjockas, rötas och avvattnas. Under året har vi kunnat ha långa uppehållstider i biogasanläggningen för slammet, tack vare att bandgravitationsförtjockarna har fungerat bra. Vi har dock fortfarande problem med att pumpa förtjockat slam från förtjockningssilon till rötkamrarna. Ett test av en kvarn som mal slammet innan förtjockning började under försommaren och preliminära resultat visar en viss förbättring. Kvarnen skall fortsätta utvärderas i början av På Ryaverket avvattnar vi rötat slam i två centrifuger som i stort sett hela tiden körs med högsta kapacitet. Vid bara en liten störning i driften ökar volymen av oavvattnat slam i rötsilon snabbt. I nödfall kan vi använda silbandspressar, men de ger en sämre TS-halt och dessutom innebär driften av dem en sämre arbetsmiljö. För att förbättra arbetsmiljön och öka kapaciteten och driftsäkerheten vid slamavvattningen på Ryaverket ska vi se över den anläggning vi har nu och kartlägga vilket kapacitetsbehov vi kommer att ha i framtiden. Vi ska skapa en reservkapacitet för avvattning av slammet och bättre möjligheter för service av centrifugerna. Förhoppningsvis kan vi börja använda den nya utrustningen under sommaren Under året har (45 872) ton slam avskiljts. Slammängderna mätt som torrsubstans (TS) var i år (13 818) ton. Allt avvattnat slam har kunnat nyttiggöras till kompostering och markbyggnad. Efterfrågan på marknaden för kompostjord är god. Kostnaderna för disponering av slammet står i direkt proportion till utlastad mängd. Genom att ständigt arbeta med optimering av centrifugerna har en jämn och hög TS-halt åstadkommits under året. Det innebär att vi har fått mindre mängder att transportera bort. För att kunna kontrollera avskiljda slammängder bättre har vi installerat en bandvåg i transportbandet efter centrifugerna. Gryaab har stora bergrum till förfogande som framöver kommer att utnyttjas som reserv när inga andra alternativ finns för nyttjande av slammet eller när kvaliteten är sådan att den inte går att använda som markbyggnadsmaterial eller jordersättning. Slamdisponeringen i bergrummen betraktas dessutom ur skattesynpunkt som deponering och deponiskatten kommer att höjas kraftigt årligen för att motivera andra användningsområden. Skatten är 370 kr/ton Gryaab har lämnat in en ansökan om dispens från deponiskatt för deponering i bergrummen. Kemikalieförbrukning Vatten- och slambehandlingen sker bland annat med hjälp av kemikalier. Kostnaden för kemikalier har ökat till 14,1 (8,3) Mkr. Ökningarna beror till stor del på bättre rening genom tillsats av kolkälla och ökad cirkulationspumpning över biobäddarna. Gryaab har tack vare detta uppnått gällande kvävekrav på 10 mg/l trots att anläggningen ursprungligen dimensionerades för 15 mg/l Järnsulfat Natriumhypoklorit (12%) Polymer för vattenbehandling 4,2 7 Polymer för slambehandling Extern kolkälla Tabell 5. Kemikalieförbrukning i ton vid Ryaverket 16

17 Materialbalans för Ryaverket 2002 Avloppsvatten Avvattnat slam ton Inkommande och recirkulerat vatten ton SS ton BOD ton COD ton kväve 506 ton fosfor 16 ton zink kg koppar kg nickel 628 kg bly kg krom 23 kg kadmium kg kvicksilver 8 ton AOX ton polära kolväten 75 ton opolära kolväten Recirkulerat vatten 34 ton BOD 100 ton COD 34 ton kväve 3 ton fosfor 0,03 ton zink 24 kg koppar 2 kg nickel 2 kg bly 2 kg krom <0,1 kg kadmium <0,1 kg kvicksilver Polymer 70 ton Polymer 70 ton ton TS 521 ton kväve 426 ton fosfor 9 ton zink kg koppar 341 kg nickel 541 kg bly 420 kg krom 17 kg kadmium 16 kg kvicksilver Slamavvattning Slambehandling Borttransporterad mängd slam Markbyggnad ton Kompostering ton Försöksverksamhet 70 ton Primärslam Bioslam Försedimentering Etanol 746 ton Polymer 7,7 ton Biosteg Eftersedimentering Bräddat vatten 419 ton BOD ton COD 130 ton kväve 19 ton fosfor 0,9 ton zink 451 kg koppar 44 kg nickel 39 kg bly 33 kg krom 1,0 kg kadmium 2,0 kg kvicksilver Järnsulfat ton FeSO kg zink 165 kg nickel 0,17 kg krom 0,18 kg bly Göta älv Utgående vatten ton SS ton BOD ton COD ton kväve 39 ton fosfor 1,6 9,5 ton zink 933 kg koppar 598 kg nickel kg bly kg krom 1 7 kg kadmium 4 20 kg kvicksilver 5 ton AOX 74 ton polära kolväten ton opolära kolväten 17

18 Underhåll Ryaverket Under hösten besiktigade vi en av de järnsulfatbassänger som renoverades Vi noterade skador på tätningsskicket som ska åtgärdas i början av Slammet i både för-och eftersedimenteringsbassängerna transporteras vidare till en pumpficka med hjälp av slamskrapor. Flera skrapor i försedimenteringen har havererat under året på grund av brott på skrapbladen. Bladen har ersatts med nya av kraftigare konstruktion. Flera skrapblad planeras att bytas ut under Vi har haft mycket problem med slamskraporna i underbassänger på eftersedimenteringen under åren. I två bassänger har vi installerat skrapor av samma grundkonstruktion som används i överbassängerna. Tillgängligheten är högre och underhållsinsatserna är mycket mindre med de nya skraporna. Under ska vi byta ut övriga skrapor. Polymerdoseringen till vattendelen har byggts ut för att även kunna användas till överskottsslam. Detta möjliggör uttag av överskottsslam direkt till bandgravitationsförtjockarna. Tidigare pumpades det till försedimenteringsbassängerna och därifrån till förtjockarna. I spolvattenrummet har båda pumparna bytts ut med resultatet att energiförbrukningen minskar påtagligt och kapaciteten ökar. Behovet av en tredje pump har eliminerats. Ljudsänkande åtgärder med goda resultat har vidtagits i pumprummet för att förbättra arbetsmiljön. Under året testades en ny torrsubstansmätare på primärslammet med gott resultat. Tillsammans med resultatet från en undersökning av bandgravitationsförtjockarna som utfördes 2003 så hoppas vi att under 2004 implementera automatisk styrning av bandgravitationsförtjockarna. Slam-värmeväxlarna har rensats för att minska tryckfallet och förbättra värmeöverföringskapaciteten. Detta gav dessvärre enbart en tillfällig effekt. Ett översyn planeras under För att förbättra regleringen av gasleveransen till Göteborg Energi har en ombyggnad av utrustningen för anslutning av gasfacklan i gasrummet utförts. Samtidigt har ett flamskydd monterats på gasfacklans pilotledning. Även pannstyrningen har ändrats för mer flexibel drift (biogas och stadsgas). 18 Industriluftkompressorerna i slamavdelningen har flyttats och byggts in. Detta har medfört att bullernivån i lokalen har minskats. Ett nytt system för framställning av avjoniserat vatten har installerats i laboratoriet. Systemet har en kontinuerlig cirkulation av vattnet för att behålla en hög kvalitet. Behandlingsenheten består av bland annat omvänd osmos, filtrering, bakteriefilter och UV-bestrålning. Vattnet används som tvättvatten för laboratorieutrustning. Syrhåla Avvattningslinjerna i Syrhåla har renoverats på flera punkter och högtryckspumparna är utbytta. Arbetena med att avskilja delar vid bergrummen i Syrhåla är klara och en omfattande renovering har pågått under 2002 och För att uppfylla kraven enligt Sevesodirektivet har rutiner för skötsel och säkerhetsarbete för anläggningen upprättats och övningar har genomförts med egen personal och tillsammans med Räddningstjänsten. Ett avtal med Göteborgs Hamn AB har upprättats som reglerar Gryaabs bistånd med arbete på bergrum tre och fyra tills Hamnen har byggt upp en egen organisation för underhåll och kontroll. Tunnlar och ledningar Vi har utfört skrotningsarbeten på tunnelsträckan mellan Halleröd och Ytterby samt mellan Stora Viken och Surte. Från tunnelpåslagen i Balltorp, Toredal, Stora Viken och Helenvik har vi under året kört ut skrotsten. I transporttunneln i Balltorp har mindre partier med stenar lossnat från taket. Berget är dåligt där, så under 2004 ska vi enligt planering säkerställa det med sprutbetong. Under 2003 har vi säkerhetsskrotat. Vi har lastat ut stora mängder sedimenterat slam och sand från tunnlarna närmast Ryaverket. De senaste tre åren har vi totalt lastat ut ton och kört till deponi. Kostnaden för detta är cirka sex miljoner kronor. Det inkluderar driftproblem som uppstår vid

19 utlastningen och förlorade intäkter från Göteborg Energi på grund av att vi inte kan leverera behandlat avloppsvatten till deras värmepumpar i den mängd som vårt avtal föreskriver. Tunnelrensningarna har medfört extra slitage på inloppspumparna och kvävereningen har påverkats negativt av de ojämna flödena. Under 2003 har vi påbörjat ett samarbete med Göteborgs va-verk och Trafikkontoret för att närmare studera var all denna sand kommer ner i Gryaabs tunnlar. Vid en inspektion med hjälp av dykare upptäckte vi i slutet av året att en tryckt mm rörkulvert, som ligger sydväst om Järnbrottsmotet, var allvarligt korrosionsskadad på grund av svavelväte. För att undvika en för hög nivå i avloppssystemet och nödavledning av avloppsvatten till bäckar och kustvatten krävdes snabba åtgärder. Med hjälp av en förtjänstfull insats från Göteborgs va-verks personal anlade vi en provisorisk ledning mellan två brunnar där vi misstänkte att ett eventuellt ras kunde inträffa. Vi sågade upp ett hål för att släppa ner pumpar som ska kunna pumpa vattnet till den provisoriska ledningen. Vi ställde också ett mobilt reservkraftaggregat på plats. Den skadade rörkulverten kommer att infodras (så kallad relining) inom det snaraste efter jul- och nyårshelgen. Knippelholmen i Göta älvs mynning. Recipientkontroll Lars Harry Jenneborg, HydroGIS AB, visar upp nykomlingen i den svenska rödalgsfloran. Det är en jättestor variant av släktet Graciliaria, som kan vara en import från Asien. Kustvattenkontrollen är samordnad för hela Bohuskusten från Strömstad i norr till sydligaste delen av Göteborgs skärgård. Huvudman för undersökningarna har sedan 1990 varit Bohuskustens vattenvårdsförbund. Mätningar utförs regelbundet av hydrografi, miljögifter i sediment och biota, plankton, mjukbottenfauna, hårdbottenfauna, grundområdesfauna, snabbväxande alger i grunda vikar, makroalger och toxiner i musslor. Resultaten redovisas fortlöpande i Vattenvårdsförbundets rapportserie. Årets hydrografimätningar visade på en ovanligt kraftig vårblomning av planktonalger i hela Göta älvs mynningsområde. I början av mars var klorofyllhalten i Danafjord cirka tre gånger högre än medelvärdet för perioden Liksom föregående år var syrgashalterna i bottenvattnet något lägre än normalt under sommarmånaderna. Lägst var de vid Valö, i Göteborgs södra skärgård, i juli och augusti med en mättnadsgrad på cirka 50 %. Även vid Skalkorgarna i Göta älvs mynning var syrgashalterna något lägre än vanligt under senare delen av sommarhalvåret. Här var också fosfor, kväve och silikat högre än tidigare år. Det hänger förmodligen samman med fördjupningen av farleden som medfört att mer näringsrikt bottenvatten tränger in och påverkar denna mätstation. En för Sverige ny rödalgsart upptäcktes i september 2003 i några vikar vid Rivö och Stora Amundön, Algen, som tillhör släktet Graciliaria. är cirka 60 cm lång. En tänkbar orsak till spridandet av främmande arter är dumpningen av barlastvatten från fartyg. För tjugo år sedan började Sargassosnärjan sprida sig längs västkusten. Den är nu mycket vanligt förekommande längs Bohuskusten och har delvis ersatt Laminaria och Fucus. Blir Graciliaria också en ny, betydande medlem av västkustens algbälten? 19

20 Information Gryaab har under året antagit en kommunikationspolicy. Huvudinriktningen i den är att vi ska kommunicera enkelt och tydligt, internt innan vi kommunicerar externt, föra dialog så långt det är möjligt och också vara aktiva när det gäller att informera om ett avloppsvänligt beteende. Mellanstadieeleverna är vår huvudmålgrupp. För att barnens föräldrar ska lära sig att använda en liten mängd tvättmedel får de också med sig ett doseringsmått hem. Vi deltar i Ekocentrums nya utställning där vi har en monter intill Kretsloppskontorets och Göteborgs va-verks montrar. Enligt guiderna på Ekocentrum fungerar vår monter bra i utbildningssyfte. Gryaabs miljökemist har deltagit i ett EU-finansierat projekt om läkemedel i avloppsvatten. Projektet avslutades med en presskonferens på Ryaverket i juni. Konferensen genomfördes i regi av EU-kommissionens forskningsdirektorat med stort stöd av Gryaabs informationsgrupp. Presskonferensen ledde till en stor mängd artiklar i internationella tidningar och både journalister och de anställda inom kommissionen var mycket nöjda med arrangemanget. Under hösten deltog vi i en miljöserie i närradion, där vi pratade om vettig vattenanvändning. Programmet översattes till sex av våra vanligaste invandrarspråk. Kvalitet och miljö Kvalitetsarbetet har fortsatt under hela året. Vid två tillfällen har SP (Sveriges Provnings- och forskningsinstitut) genomfört tredjepartsrevisioner av Gryaabs kvalitetsarbete. De har inte noterat några större avvikelser gentemot produktcertifieringsreglerna SPRC 089. SP:s externrevision har även kompletterats med två omgångar internrevisioner som kritiskt har synat Gryaabs arbetsprocesser. Ledningsgruppens arbete med att utveckla ett processorienterat ledningssystem har fortsatt under året. Gryaabs huvudprocessflöden har analyserats på ett översiktligt sätt och ledningens metoder för att ta fram och bryta ner mål har stått i fokus under hösten. En första version av Gryaabs ledningshandbok är framtagen och ett åtgärdsprogram som utifrån handboken ska verkliggöra bolagets ledningsvisioner är planerat till våren I framtiden är det tänkt att arbetet skall genomsyra hela organisationen och resultera i ett heltäckande TQM-ledningssystem (TQM = Total Quality Management). Systemet skall vara fullt kompatibelt med både ISO 9000 (kvalitetsledning) och ISO (miljöledning) samt även OHSAS (arbetsmiljöledningssystem). En miljöutredning har genomförts av SWECO VIAK under året. Utredningen ger en grund för bolagets fortsatta miljöarbete och därmed en stor del av det framtida ledningssystemet. Gryaab ingår i Göteborgs Stads nödlägesberedskap. Vi har under året startat arbetet med att ta fram en organisation och rutiner för att identifiera olycksrisker och för att kunna reagera i händelse av olyckor och nödsituationer samt förhindra och mildra den miljöpåverkan som sådana kan tänkas orsaka. Möjligheten att nödavleda vårt renade vatten till Göta älv om utloppstunneln skulle rasa har utretts. Flera alternativ studerades. Den mest realistiska lösningen är att kulvertera en ledning till gränsen mot Statoils område som ligger intill. Härifrån kan sedan vattnet rinna i självfall genom Statoils område ner till älven. Kostnaden för detta bedöms överslagsmässigt till 20 Mkr varav endast hälften (kulverten) behöver göras nu. Kulverten kan även användas för att binda ihop Ryaverket med vår tomt på andra sidan Fågelrovägen och på så sätt möjliggöra framtida anläggningar där. Kulverten har projekterats under 2003 tillsammans med Göteborg Energi som planerar bygga ett kraftvärmeverk i Ryahamnen. 20

21 Personal och organisation En av VA-branschens stora utmaningar under de närmaste åren är att klara kompetensöverföringen mellan äldre och yngre medarbetare men även att kunna rekrytera nya medarbetare i en allt mer ökande konkurrens på arbetsmarknaden. Under de senaste tre åren har ett systematiskt arbete genomförts för att möta dessa strategiskt viktiga frågor i ett längre perspektiv. Under 2003 har två elektriker, en driftstekniker och en gruppchef rekryterats och för närvarande har Gryaab 73 (69) tillsvidareanställda varav 20 (18) kvinnor. Medelåldern uppgår för närvarande till cirka 44 år. Den totalt arbetade tiden ökade till 86,5 (82) årsarbetare. Antalet betalda övertidstimmar minskade till (7 074). En stor del av övertiden kan hänföras till den driftsövervakning som sker utanför ordinarie arbetstid, beredskapen. Driften vid Ryaverket sker utan skiftarbete med beredskapstjänstgöring utanför ordinarie arbetstid. Under året har ytterligare en beredskapskategori (fastighetsberedskap) införts för att minska övertidsbelastningen för de som har A- och B-beredskap. Sjukfrånvaron har ökat något till 6,0 % (5,7 %) främst beroende på långtidssjukskrivningar. Gryaab tar emot semestervikarier, praoelever, praktikanter och studenter. Fram till år 2008 kommer Gryaab att investera cirka 500 miljoner kronor i nya anläggningsdelar. Samtidigt skall den ordinarie verksamheten drivas med bra resultat. Detta kommer att ställa mycket stora krav på Gryaabs medarbetare, organisation och ledarskap. En fortsatt utveckling av Gryaabs tekniska, ekonomiska och administrativa system är därför angelägen. Organisation Gryaabs organisation har utvecklats vidare under Från och med hösten 2003 är verksamheten organiserad i tre avdelningar med ett tydligare ansvar än tidigare. Den viktigaste förändringen är en gemensam driftavdelning som får ett mycket konkret ansvar för att klara driften och de skärpta reningskrav som börja gälla 2005 respektive Omorganisationen planeras fortsätta under 2004 då avdelningen Teknisk försörjning blir en ren underhållsavdelning när grupperna Verkstad, Automation och IT flyttas över från driftavdelningen. En ny avdelning med ansvar för Utveckling, projekt och planering planeras också inrättas. Det är tänkt att avdelningen skall få ett samlat ansvar för att Gryaab utvecklar teknik, metoder och genomför investeringsprojekt på ett kostnadseffektivt sätt för att klara fastlagda miljökrav och eventuellt nya krav i framtiden. Utbildningsinsatser har genomförts för att vidareutveckla ledarskapet i den nya organisationen. En prioriterad fråga har varit arbetsmiljöfrågor och här fortsätter vi nu arbetet för att få en bra arbetsmiljö i tillkommande nya anläggningsdelar. En friskvårdssatsning påbörjades under året och ett nytt avtal kring företagshälsovård har tecknats med Feelgood. Vi har beslutat att satsa mer på friskvård. Gryaabs anställda har en idrottsförening, Ryaverkets IF. Föreningen har ett gym i Ryaverkets lokaler där de anställda tränade mycket under Idrottsföreningen hyr en innebandyplan där vi spelar innebandy en gång i veckan under inomhussäsong. Förening bidrar också till trivseln på Gryaab genom att arrangera en populär vårfest varje år och dessutom biljardturnering, bowling och andra aktiviteter under året. 21

22 Utvecklingsarbete Efter en utdragen miljödomsprocess stod de slutliga villkoren för Gryaab klara i maj De nya kraven innebär att det samlade utgående vattnet från Ryaverket från och med 2005 får innehålla högst: 10 mg N/l som riktvärde/år 10 mg BOD 7 /l som gränsvärde/år 0,4 mg P/l som gränsvärde/år. Fosforkravet kommer att skärpas ytterligare och innebär att vi inte får släppa ut mer än 0,3 mg P/l från Det värdet gäller som riktvärde på kvartalsbasis och som gränsvärde på årsbasis. Jämfört med miljödomstolens beslut från 2001 har fosforkravet skärpts. Med den högbelastade eftersedimentering vi har idag får vi svårt att avskilja partiklar enligt kraven från Det konventionella valet av slutavskiljningssteg, sandfiltrering, skulle kräva mer yta än vad som finns på tomten. Genom ett intensivt utredningsarbete under året har olika kombinationer av sandfilter, flotation och skivfilter utretts med avseende på kostnad, ytbehov, placeringsmöjligheter och prestanda, för att ge underlag för att välja en lösning som kräver att lite, eller helst ingen, mark utanför dagens tomt. Tidigare försök på Ryaverket har visat att skivfilter kan vara ett alternativ till sandfilter, med den fördelen att mikrosilarna kräver betydligt mindre yta än sandfilter. Tekniken är dock relativt ny varför studier av driften vid fullskaleinstallationer också är nödvändig för att säkra en ekonomiskt och arbetsmiljömässigt god lösning. Oavsett utgången av miljödomen utgjorde fosformängden i det vatten som måste bräddas vid höga flöden en ansenlig del av det totala fosforutsläppet. Detta beror på att partikelavskiljningen i biostegets sedimenteringsbassänger är begränsad. Därför har under de senaste åren omfattande försök genomförts med högeffektiva metoder för avskiljning av fosfor från utspätt avloppsvatten. Sådana processer skulle kunna behandla en del av avloppsvattnet vid höga flöden och därmed avlasta biosteget. De nya kraven gäller ju den totala mängd vatten vi släpper ut, inte bara den mängd som vi behandlar fullständigt. Vi behöver därför behandla det vatten som bräddas bättre än vi gör idag. Med Gryaabs egna försöksresultat som bas, kompletterat med anläggningsdesign och kostnadsuppskattningar, kunde ett investeringsbeslut tas som innebär att hälften av befintliga försedimenteringsbassänger utrustas för direktfällning. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet kommer dessa bassänger att fungera som ett komplett kemiskt reningsverk för upp till 3 m 3 /s som kommer att drivas parallellt med dagens biologiska och kemiska reningsverk (och därmed utöka den totala kapaciteten med 3 m 3 /s vad gäller kemisk rening). För att genomföra detta projekt utarbetades hydrauliska förbättringar i och kring försedimenteringsbassängerna. Detta möjliggör införandet av sandfång och fingaller vid Ryaverket. För detaljutförandet av sandfång och fingaller i trångt läge, samt vid utformning av luckor och kanaler i samband med projektet har datorsimuleringar med CFD (Computational Fluid Dynamics) provats och visat sig vara användbara. Gryaabs försöksresultat och lösningar med bräddvattenrening har rönt internationellt och nationellt intresse, bl a i form av presentationer vid IWA:s konferens om stora reningsverk i Prag och den åttonde Nordiska avloppskonferensen i Helsingfors som hölls under året. På grund av osäkerheten vad gäller de framtida villkoren var det inte möjligt att fastställa lösningen för att förbättra kvävereningen förrän fosforvillkoren slutligen fastlagts. Trots detta har orienterande studier genomförts på flera fronter. Metoder för att förbättra främst kväveavskiljningen har kartlagts i en konsultrapport. Vid möten med framstående experter på området har vi fått deras syn på olika möjligheter att förbättra avskiljningen av fosfor och kväve vid Ryaverket. Några nyckelprocesser har kartlagts genom processimulering i processimuleringspaketet GPS-X. Både mötet med experterna och simuleringarna visar att biobäddarnas nitrifikationskapacitet tidvis sätter gränsen för kvävereningen vid Ryaverket. Den förbättrade driften av biobäddarna är därför en viktig förutsättning för val av reningsprocess. Tillsammans med de nämnda utredningarna och expertmötena utgör detta en viktig del av den pågående utredningen för att föreslå en process för att klara de beslutade kraven för såväl fosfor som kväve. Att skaffa mer utrymme för framtida utbyggnader av Ryaverket är strategiskt viktigt för vår verksamhet. Vi har under året utvecklat goda kontakter med våra grannar, Göteborg Energi, Statoil och Räddningstjänsten i syfte att finna lösningar som gagnar berörda parters behov av framtida etableringsytor i området. 22

23 Slammets sedimenteringsegenskaper har en avgörande roll i den biologiska processen och påverkar såväl partikelavskiljning och därmed fosforutsläppet som recirkulationsgrad för kväverening. I samarbete med Chalmers och University of Tokyo har vi genomfört flera intensivundersökningar av slamegenskaper under året. I undersökningarna har bland annat mikroskopering och bestämning av solids flux ingått. Arbetet är summerat i ett examensarbete samt två vetenskapliga artiklar som har presenterats på konferenserna i Prag och Helsingfors. Vid dessa konferenser presenterade Gryaab artiklar som beskrev uppbyggnad respektive praktiska erfarenheter av en sofistikerad modellbaserad regulator för dosering av externa kolkällor för opti- mering av denitrifikationsprocessen. Delprojektet som studerade de olika mekanismer som ingår i fosforavskiljning resulterade i två examensarbeten. I samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Linköpings universitet och med stöd av VA-forsk har en försöksanläggning tagits i drift för att studera hur olika driftförhållanden påverkar biofilmen i biobäddarna. Biofilmens beteende under olika betingelser kommer att studeras i pilotskala under flera år, med syfte att ta fram ändamålsenliga driftstrategier och därmed bättre funktion. I en framtida reningsprocess där nitrifikation i biobäddar fortsatt är en del behövs fördjupad kunskap om biofilmens funktion. Hydrauliska modeller av ett antal större pumpstationer på Ryaverket har skapats med syfte att kunna kontrollera flödet genom verket, speciellt där flödesmätning inte är möjlig. Detta bidrar till att kunna minska interna störningar vid till exempel fel på flödesmätare. De nya villkoren gäller det samlade utsläppet. Det är tänkt att etablera en ny kontrollstation som kan ta prover direkt ifrån det samlade utsläppet. Därmed kommer vi ifrån de bekymmer med att mäta bräddvattnet som finns idag. Ett borrhåll gjordes 2001 i samband med bandgravitationsprojektet. Det går ner till utloppstunneln mot Rya nabbe. Under året har det konstaterats att borrhållet är representativt för provtagningen. Ett sista provtagningsår för lysimeterförsöken med slam (som påbörjades 1988) har inletts i samarbete med Göteborgs universitet. Syftet med försöken är att på lång sikt följa utlakningen av metaller, närsalter och organiskt material från slam som används i markbyggnadsprojekt. Försöken avses avslutas under 2004 då också slammet i lysimetrarna kommer att studeras närmare Anslutning av Lerums kommun Under året har servitutavtal tecknats med alla markägare som berörs av tunnelns sträckning mellan Furulund i Partille kommun och Hulan i Lerums kommun. Miljödomstolen kungjorde tillståndsansökan den 1 september Yttranden har inkommit från en handfull sakägare. Gryaab har besvarat inkomna yttranden och kompletterat ansökan i enlighet med Miljödomstolens önskemål. Under året har också fortsatta undersökningar och grundvattenmätningar genomförts för att få ett bra referensmaterial inför kommande skeden i projektet. Grundvattennivåer har uppmätts i referensbrunnar och mer intensiva nivå- och kapacitetsmätningar har genomförts i ett antal brunnar för att kartlägga förhållandena i områden som eventuellt kan påverkas vid ett tunnelbygge. Miljödomstolen har föreslagit att huvudförhandling skall hållas i mars Under förutsättning att miljödomen ger tillstånd till byggande av tunneln under första halvåret 2004 kan tunneln vara klar under 2008 om ingen överklagar. 23

24 Ekonomi Investeringar Årets investeringar uppgår till 53,1 (47,4) Mkr. De viktigaste investeringarna utgörs av det nya processtyrsystemet, som nu helt har tagits i drift, 13 Mkr, nya lokaler 31,8 Mkr, bräddvattenrening 3 Mkr och anläggningsinformationssystem 3,3 Mkr. Pågående nyanläggningar uppgår till 14,1 (25,2) Mkr. Finansiering och lånepolicy Årets investeringar och pågående nyanläggningar har finansierats med internt genererade medel och kort upplåning. Den korta upplåningen har ökat med 55 Mkr. Under året har bolaget amorterat 25,5 Mkr på lånen i EIB (Europeiska Investeringsbanken). Den samlade lånevolymen har ökat till 515 (485,5) Mkr. Långivare och lånens belopp framgår tabell 13. Långivare kkr Europeiska Investeringsbanken Göteborgs Stad Nordiska Investeringsbanken Totalt Tabell 13. Gryaabs långivare per Från och med 2001 följer Gryaab en av styrelsen beslutad lånepolicy där principerna för upplåning, löptider och ränteexponering för bolagets lån har fastställts. Ekonomiskt resultat Det samlade resultatet före bokslutsdispositioner blev -32,1 (-18,2) Mkr. Efter bokslutsdispositioner uppvisar bolaget liksom föregående år varken vinst eller förlust. Brukningsavgifterna höjdes med 10 Mkr till 155 Mkr. Övriga intäkter har minskat till 16,5 (19,4) Mkr. Minskningen beror huvudsakligen på ett intäktsbortfall motsvarande 3,7 Mkr för levererat vatten till Göteborg Energi AB:s värmepumpar. På grund av sandutlastning från tunnlarna har vatten inte kunnat levereras i enlighet med ingånget avtal. Under året producerades 698 (689) GWh värme i Göteborg Energis värmepumpanläggning. Kostnaden för kemikalier har ökat till 14,1 (8,3) Mkr under året och kostnaden för el till 19,9 (17,4) Mkr. Ökningarna beror till stor del på bättre rening genom tillsats av kolkälla och ökad cirkulationspumpning över biobäddarna. Elenergiförbrukningen uppgick till 37,6 (36,6) GWh. Orsaken till ökningen är framför allt högre cirkulationspumpning över biobäddarna vilket har inneburit ett bättre reningsresultat för kvävereningen. I viss mån har också sandutlastningen från tunnlarna påverkat eftersom man av säkerhetsskäl alltid har pumpat med två pumpar istället för en. Gryaab har ett avtal med Göteborg Energi vilket innebär att all producerad biogas säljs till dem. Gryaab köper den el och värme som hade kunnat produceras av biogasen från Göteborg Energi. Genom avtalet får Göteborg Energi möjlighet att ha biogas i sin produktmix och Gryaab får 100 % utnyttjande av biogasen samtidigt som man slipper arbetet med drift av gasmotoranläggningen. Produktionen av biogas har under året uppgått till 45,5 (38,5) GWh. Bandvåg, just som det låter, en våg som väger bandet ( med slam på ). Detta för att Gryaab ska kunna jämföra vågsedlarna från Ragn-Sells på hur mycket slam som körs härifrån. 24

25 Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar har ökat till 132,3 (113,7) Mkr. Nettorörelsekostnader exklusive avskrivningar uppgick till 115,8 (94,3) Mkr. Resultatet har i enlighet med vad som nämnts ovan blivit cirka 6 Mkr lägre beroende på kostnader för sandutlastning från Gryaabs tunnelsystem. De finansiella kostnaderna har minskat med 2,9 Mkr till 24,6 (27,5) Mkr. Avskrivningarna har ökat med 5,1 Mkr till 46,7 (41,6) Mkr. Verksamhetens totala nettokostnader uppgår till 187,1 (163,2) Mkr. Om de totala nettokostnaderna slås ut på den sammanlagt debiterade spillvattenvolymen (debiterad spillvattenvolym = renvattenförbrukning) blir genomsnittskostnaden för avloppsrening 3,65 (3,17) kr/m 3. Verksamhetens totala kostnader, räknat per m 3 totalt tillrinnande avloppsvatten, var 1,75 (1,41) kr/m 3. Totalkostnaden per ansluten person var 306 (269) kr och per ansluten personekvivalent 241 (210) kr. Gryaab har fortfarande bland de lägsta driftkostnaderna och de lägsta utdebiterade brukningsavgifterna av jämförbara verk i landet. För en normalvilla med en vattenförbrukning på 150 m 3 uppgår Gryaabs totala kostnader som faktureras delägarkommunerna till 547 (475) kr per år. Detta motsvarar en kostnad på 1,50 kr/dag för Gryaabs tjänster. Bolagets obeskattade reserver uppgår till 83,3 Mkr (115,3 Mkr). Med tanke på de investeringar bolaget står inför är en höjning av brukningsavgifterna nödvändig. Gryaabs ekonomiska långtidsplan indikerar att bolagets kostnadsnivå fram till ökar till storleksordningen 250 Mkr. Styrelsen har därför beslutat att brukningsavgifterna för år 2004 skall höjas med 15 Mkr till 170 Mkr. Resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys återfinns efter förvaltningsberättelsen. Mkr % Företagsledning, administration, utredningar och övriga gemensamma kostnader 19,5 14,7 Fastigheter och mark 19,8 15,0 Kontroll, data, instrument, beredskap 16,8 12,7 Drift och underhåll, Ryaverket 59,4 44,9 Drift och underhåll, tunnlar 3,1 2,3 Slamdisponering inklusive transport 13,7 10,4 Totalt 132,3 100,0 Tabell 14. Driftkostnader fördelade på kostnadsställe vid Gryaab år Mkr % Personalkostnader 42,5 32,1 Anläggnings- och underhållsmaterial 20,0 15,1 Entreprenader och köp av verksamhet 8,2 6,2 Markhyror, fastighetsservice 2,1 1,6 Hyra av anläggningstillgångar 1,6 1,2 Bränsle, energi och vatten 23,0 17,4 Förbrukningsmaterial och reparationer 2,3 1,7 Övriga verksamhetskostnader 32,6 24,7 Totalt 132,3 100,0 Tabell 15. Verksamhetskostnader fördelade på kostnadsslag vid Gryaab

26 Nyckeltal Nyckeltalen nedan är relaterade till verksamhetens mål. Kväve i utgående vatten (kg/pe-år) Fosfor i utgående vatten (kg/pe-år) BOD i utgående vatten (kg/pe-år) Gryaab ska avlägsna BOD, fosfor och kväve från avloppsvattnet. I figurerna ovan visar vi utsläppt mängd av dessa ämnen per ansluten pe. Biogasanläggningen togs i drift 1991, vilket ledde till utsläppsökningen av kväve det året jämfört med året innan. BOD- och fosforutsläppen blev höga på grund av att vi byggde om Ryaverket för kväverening. Avskiljd mängd slam (ton) Diagrammet visar den totala mängden avskiljt slam. Under byggde Gryaab en biogasanläggning för att kunna röta slammet. Det slam vi behandlar sedan dess väger mindre än orötat slam. Nyttiggjort slam (%) Slammet ska ju helst nyttiggöras i jordbruk. Som vi har beskrivit tidigare i årsredovisningen går inget av det slam vi behandlar till jordbruk just nu, på grund av den slamdebatt som pågår. Allt slam som avskiljs vid Ryaverket kommer dock till nytta, genom att det komposteras och används till bland annat markbyggnad. Innan 1990 tillsattes kalk till slammet vilket gör att andelen nyttiggjort slam tidigare kunde vara över 100 %. Metall i slam (%) För att slammet ska kunna användas i jordbruket måste metallhalterna vara under fastställda gränsvärden. I figuren visar vi metallhalterna i slammet som procent av max tillåten halt (1998 års gränsvärde). Siffrorna är ett medelvärde för metallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. De förhöjda värden berodde på otillåten dumpning. Värdena är förhöjda med cirka 50 % efter 1990, jämfört med perioden före. Det beror på att slammet från 1990 har rötats. Observera dock att mängderna har sjunkit. Bly i slam (g/pe-år) Kadmium i slam (g/pe-år) Kvicksilver i slam (g/pe-år) Tillförseln av oönskade ämnen är ett mått på de anslutna hushållens och industrins miljömedvetenhet. Minskningen i tillförseln visar också på vår avloppskvalitetskontrolls framgång. Huvuddelen av tillförda metaller (inte nickel) avskiljs i slammet och metallhalten i slammet är därför ett bra mått på tillförd metallmängd. I diagrammen visar vi årlig mängd bly/ kadmium/kvicksilver i det avskiljda slammet per ansluten pe. 26

27 Rensgods (kg/pe-år) Vi får in en stor mängd skräp till Ryaverket med avloppsvattnet. Det beror på att det spolas ner trasor, bindor, blöjor och annat skräp. Mängden gallerrens som vi avskiljer i våra rensgaller är ett mått på denna form av missbruk. Det avskiljda renset hamnar på soptippen eftersom det är för blött för att bränna. Mängderna minskar i alla fall hela tiden och det tror vi är ett bevis på att vår långsiktiga informationsinsatser har effekt. I diagrammet visar vi den årliga mängden avskiljt rensgods i kg per ansluten pe. Måtten är inte precisa eftersom vikten varierar beroende på vattenhalten i renset. Gallerutrustningen var annorlunda innan 1991, så jämförelser med åren dessförinnan är meningslösa. Totalt förbrukad elenergi (kwh/pe-år) Ryaverket förbrukar mycket el-energi. Det är därför viktigt att utnyttja energin effektivt på grund av resurshushållning och kostnader. I det här diagrammet visar vi den totala elförbrukningen per ansluten pe. 47,7 kwh/pe och år motsvarar en 60 W glödlampa som är tänd två timmar per dygn, vilket ju är en mycket låg förbrukning. Total el-energiförbrukning per kg borttagen OCP (kwh/pe-år) Här visar vi vår totala energiförbrukning uttryckt som kwh per kg borttagen förorening uttryckt som OCP. Värden för 1983 bedöms som opålitliga och är därför bortttagna. Energiförbrukningen ökar något på grund av att vi tar nya anläggningsdelar i drift. Reningsgrad OCP (g/pe-år)) Minskningen i OCP-reningsgrad från 1990 beror på att den nya biogasanläggningen minskade kvävereningen genom ökad mineralisering av slammet. Från 1994v påverkades den också av pågående ombyggnad. Observera att värdena innan 1987 inte inkluderar bräddning tog vi kväveringen i bruk och då ökade reningsgraden. Totala kostnader (kr/pe-år) Nettodriftskostnader (kr/pe-år) Kostnaderna i de här diagrammen är uttryckta dels i löpande penningsvärde och dels i 1990 års penningsvärde. Ökningen 1998 beror på att vi tog nya anläggningsdelar i drift. Kostnad per kg borttagen OCP (kwh/pe-år) Ett mått på kostnadseffektivitet är att se på totalkostnaden för att ta bort ett kg förorening uttryckt som OCP i 1990 års penningvärde. Värdet för 1983 bedöms som opålitligt och är därför borttaget. 27

28 Förvaltningsberättelse 2003 Ägarförhållanden Styrelsen och verkställande direktören för Gryaab AB avger härmed följande redogörelse för verksamheten år Bolaget är ett regionalt aktiebolag som ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal och Partille samt Lerums kommun som ännu ej är ansluten till Gryaab. Göteborg är den största ägaren med cirka 71 % av kapitalet. För exakta uppgifter om ägarförhållandena se not 15. Information om verksamheten Gryaab svarar för avledning och behandling av avloppsvatten från de anslutna kommunerna. Avledningen sker via självfall i bergtunnlar som Gryaab äger och förvaltar. Avloppsvattnet renas vid Ryaverket där också slam avskiljs. Innan avledning till recipienten Göta älv levereras det renade avloppsvattnet till Göteborg Energi AB för värmeproduktion via stora värmepumpar. Gryaab producerar och levererar också stora mängder biogas till Göteborg Energi AB. Dessutom tar bolaget emot och behandlar organiskt rötbart avfall, brunnsslam samt avloppsvatten från slutna tankar. I verksamheten ingår också en slambehandlingsanläggning vid Syrhåla där det finns möjlighet att lagra slam i bergrum. Under senare år har också Gryaab tillhandahållit utrymme i tunnlarna för förläggning av bredband. Verksamheten finansieras av brukningsintäkter som varje år fastställs av Gryaabs styrelse (155 Mkr 2003). Övriga externa intäkter uppgår normalt till cirka 20 Mkr per år. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och ett antal miljökrav och villkor är fastställda för verksamheten. Redogörelse för verksamheten under året, väsentliga händelser Nederbörden uppmättes under 2003 till 672 mm vilket är lägre än normalnederbörd och tillrinningen till 107 miljoner m 3 vilket också är lägre än 2002 (116 miljoner m 3 ). Medelhalterna av BOD, totalfosfor respektive totalkväve i det behandlade vattnet var 6,8, 0,36 respektive 10,2 mg/l. Bräddningen uppgick till 3,7 miljoner m 3 (3,5%), och den skedde huvudsakligen under början av året. Genomsnittshalterna i det samlade utgående vattnet blev 8,2 mg/l för BOD, 0,4 mg/l för totalfosfor respektive 10 mg/l för totalkväve. Därmed uppfylldes Gryaabs gällande miljövillkor under Under 2003 avskiljdes ton slam. Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera biomull som uppfyller gällande myndighetskrav. Efterfrågan på anläggningsjord har varit god under året och allt slam/biomull har kunnat avsättas till olika former av markbyggnad. Något slam har inte lagrats i bergrummen vid Syrhåla. Under 2003 fastställdes Gryaabs slutgiltiga miljövillkor när Högsta domstolen beslutade att inte bevilja Gryaab prövningstillstånd. Därmed fastställdes de skärpta miljövillkor som beslutades av Miljööverdomstolen efter länsstyrelsens överklagande av miljödomstolens dom. Miljödomstolens ursprungliga dom från 2001 hade inneburit avsevärt mycket lägre investeringskostnader jämfört med den nu gällande domen. Den skärpta domen berör i första hand fosforvillkoret som är formulerat både som ett gränsvärde på årsbasis och som ett riktvärde på kvartalsbasis. Båda villkoren och villkorsutformningen får stora konsekvenser för Gryaab. Gränsvärdet får absolut inte överskridas och riktvärdet måste hållas alla kvartal på året, även ett kvartal med mycket höga flöden. De nu planerade anläggningarna måste därför dimensioneras med viss säkerhetsmarginal för att villkoren inte skall överskridas både vad gäller gränsvärdet på årsbasis och riktvärdet på kvartalsbasis. För att klara de nya miljökraven krävs utbyggnad i två steg. Det första steget inleddes under 2003 då styrelsen fattade beslut om att investera i en anläggning för bräddvattenrening. Investeringen är kalkylerad till 66 Mkr. Anläggningsarbetena har påbörjats och anläggningen bedöms kunna vara färdig i början av Med denna anläggning i drift finns förutsättningar för att klara fosforhalter på nivån 0,4 mg/l, men det är därmed inte säkert att man klarar gränsvärdet 0,4 mg/l varje år, vilket är ett av villkoren från Under 2003 har ett omfattande arbete genomförts för att rensa tunnelsystemen från sand som följer med avloppsvattnet ned i tunnlarna. Arbetet har pågått under större delen av året med undantag för perioder med höga vattenflöden i tunnlarna. Arbetet påverkar Gryaabs verksamhet och personalbehov i mycket stor omfattning. De totala kostnaderna/intäktsbortfallet för 2003 uppgår till cirka 6 Mkr. Dessutom påverkas Gryaabs reningsresultat negativt. En diskussion pågår mellan va-verket, Trafikkontoret och Gryaab för att minska problemen och för att fördela ansvaret för uppkomna problem. Under 2002 fanns indikationer på att biobäddsmaterialet var skadat vilket bedömdes som mycket allvarligt för anläggningens funktion. Undersökningar visade dock att problemen förorsakades av en påväxt av skadedjur, bland annat snäckor. En ny spolningsmetod för att bekämpa dessa skadedjur har med framgång provats under året och biobäddarnas kapacitet har därmed återställts. En om- och tillbyggnad av Gryaabs lokaler har pågått sedan Ombyggnaden har omfattat byggande av ny matsal, till- och ombyggnad av kontorslokaler, omklädningsrum, laboratorium, flyttning av datacentral med säkerhetshöjande åtgärder, arbetsmiljöförbättrande åtgärder med mera. Arbetet med en framtida anslutning av Lerums kommun fortgår planenligt men miljöprövningen tar avsevärt längre tid än planerat. Under året har servitutsavtal upprättats för samtliga markägare som berörs av tunnelns sträckning. Projektet kommer att prövas i enlighet med Miljöbalken och denna process beräknas att pågå under minst ett år. Huvudförhandlingar beräknas kunna påbörjas i miljödomstolen i början av

29 Arbetet med att utveckla organisationen har fortsatt. Syftet är att öka effektiviteten, förbättra förutsättningarna för långsiktigt underhåll och utveckling av anläggningen samt att kunna hantera de stora projekt som den skärpta miljödomen innebär. De viktigaste förändringarna är att bilda en gemensam driftsavdelning och en underhållsavdelning. Dessutom samlas ansvaret för projekt, planering och utveckling på en avdelning. Gryaab har ett kvalitetssystem som följer ISO Under året har arbetet fortsatt för att utveckla nuvarande kvalitetssystem mot mer processinriktade kvalitets- och ledningssystem. Gryaab har under en längre tid arbetat för att säkra marktillgång i närområdet runt Ryaverket. Under 2003 erhölls en option på att i framtiden få förtur på en angränsande tomt som för närvarande används av Göteborg Energi AB för värmeproduktion via värmepumpar. I slutet av året uppmärksammades allvarliga korrosionsskador på en av de stora ledningar som förbinder tunnelsystemen vid Söderleden. Arbete påbörjades omgående för att säkra ledningarnas funktion. Resultat och ekonomisk ställning Resultatet för 2003 uppgår före bokslutsdispositioner till 32,1 (-18,2) Mkr. Efter bokslutsdispositioner uppvisar bolaget liksom föregående år varken vinst eller förlust. Brukningsavgifterna höjdes med 10 Mkr till 155 Mkr (145 Mkr). Övriga intäkter har minskat till 16,5 (19,4) Mkr. Minskningen beror huvudsakligen på ett intäktsbortfall motsvarande 3,7 Mkr för levererat vatten till Göteborg Energi AB:s värmepumpar. På grund av sandutlastningen från tunnlarna har vatten inte kunnat levereras enligt gällande avtal. Intäkterna har minskat i enlighet med avtalet. Verksamhetens totala nettokostnader var 187,1 (163,2) Mkr. Större avvikelser fördelar sig enligt följande: kostnader för kolkälla 8,0 (2,5) Mkr, transport och deponeringskostnader för sand från tunnelrensning 2,2 (0,1) Mkr, kostnader för el 19,9 (17,4) Mkr, säkerhet och bevakning 1,0 (0,2) Mkr samt försäkringar 1,0 (0,6) Mkr. Årets investeringar uppgår till 53,1 (47,4) Mkr. Större delen av investeringarna utgörs av om- och tillbyggnad av Gryaabs lokaler. En mindre del utgörs av skrapbyte i eftersedimenteringsbassängerna. Pågående nyanläggningar uppgår till 14,1 (25,2) Mkr. Under året har bolaget amorterat lån hos Europeiska investeringsbanken med 25,5 Mkr men samtidigt ökat den korta upplåningen med 55 Mkr. Den samlade lånevolymen har ökat till 515 (485,5) Mkr. Balansomslutningen har minskat något till 668,5 (674,4) Mkr. Anläggningarnas samlade anskaffningsvärde uppgår till Mkr. Det bokförda värdet uppgår till 623 Mkr. Anläggningarnas försäkringsvärde har efter extern värdering fastställts till Mkr. Nyanskaffningsvärdet för anläggningarna har uppskattats till cirka Mkr. Från och med 2001 följer Gryaab en beslutad lånepolicy där principerna för upplåning, löptider, ränteexponering och valutaexponering för bolagets lån har fastställts. Under 2003 har den genomsnittliga räntebindningstiden uppgått till 3,0 år och den genomsnittliga löptiden för lånen till 3,8 år. De finansiella kostnaderna uppgår till 24,5 (27,3) Mkr. Medelräntan under året uppgick till 4,7 %. Styrelsen har fastställt brukningsavgifterna till 155 Mkr för år Dessa fördelas så att 124 Mkr belastar anslutna kommuner proportionellt mot debiterad vattenförbrukning, vilken betraktas som lika med spillvattenavledningen och 31 Mkr fördelas proportionellt mot total avledning till Ryaverket från respektive kommun. Den exakta fördelningen av brukningsavgifterna mellan ägarkommunerna framgår av not 1. Bolagets obeskattade reserver uppgår till 83,3 Mkr (115,3 Mkr). Brukningsavgifterna har sedan 1998 varit lägre än bolagets kostnader. Anledningen till detta är att styrelsen har haft en ambition att minska bolagets obeskattade reserver ned till cirka 10 % av balansomslutningen. Med tanke på de stora investeringar som bolaget står inför, och därmed också ökande driftskostnader, tycks en höjning av brukningsavgifterna vara nödvändig under flera år framöver. Gryaab erhöll Mkr i ersättning av Göteborgs Hamn AB för överlämnad nyttjanderätt av två bergrum. I den händelse Göteborgs hamn inte skulle få miljötillstånd att använda bergrummen skulle erhållet vederlag återbetalas till bolaget med avdrag för erlagda extra kostnader. Göteborgs hamn har nu fått miljötillstånd, men domen har ännu inte vunnit laga kraft. När den gör det faller Gryaabs åtagande om eventuell återbetalning bort. Framtida utveckling Gryaabs framtida utveckling och verksamhet styrs till stor del av de miljökrav som nu har fastlagts (se avsnittet Miljö nedan). För att klara nu fastställda miljökrav krävs investeringar på i storleksordningen 500 Mkr. För att belysa företagets utveckling på lite längre sikt har en långtidsplan utarbetats på uppdrag av styrelsen. Långtidsplanen visar preliminärt att bolagets kostnadsnivå till kommer att öka till storleksordningen 250 Mkr. Styrelsen har därför beslutat att brukningsavgifterna för år 2004 skall höjas med 15 Mkr till 170 Mkr. Under 2003 utfördes en förstudie där sex olika utbyggnadsalternativ studerades översiktligt. För fyra av alternativen har en fördjupad teknisk-ekonomisk utredning genomförts under hösten. Inom ramen för denna utredning har ett stort antal delalternativ också studerats. Ett huvudalternativ har valts ut för vidare systemstudier. Alternativet består av tre delar: förbättrad kväverening kompletterad med en anläggning för partikelavskiljning samt en anläggning för bräddvattenrening. Den förbättrade kvävereningen kan klaras med tre olika tek- 29

30 niker. Här får vidare studier i systemfasen klarlägga vilken process som är mest fördelaktig att välja. Genom utbyggnad av denna anläggningsdel kommer gällande kvävekrav med rimlig säkerhet att kunna uppfyllas. Det valda utbyggnads- alternativet kan också utvecklas vidare om det i framtiden skulle komma krav på ännu högre kväverening. Det bedöms vara möjligt att kunna klara ett kvävekrav ned mot nivån 6 mg/l. För att klara fosforkraven krävs utbyggnad i två steg. Det första steget har redan inletts. Här pågår redan utbyggnad av en anläggning för bräddvattenrening. Anläggningen bedöms kunna vara färdig i början av Med denna anläggning i drift finns förutsättningar för att klara fosforhalter på nivån 0,4 mg/l men det är därmed inte säkert att man klarar gränsvärdet 0,4 mg/l varje år. För att klara fosforkravet på nivån 0,3 mg/l måste ytterligare en anläggningsdel byggas. I utredningen har tre olika anläggningstyper och tekniker studerats. Det är sandfilter, sandfilter i kombination med flotation och skivfilter i kombination med flotation. De tre anläggningarna för partikelavskiljning skiljer sig från varandra på olika sätt. Sandfilter representerar en beprövad teknik men är utrymmeskrävande och investeringskostnaden är också hög. Flotation är en robust teknik som kräver något mindre utrymme. Investeringskostnaden är lägre jämfört med sandfilter. Flotation är känd teknik men har inte tidigare använts i så stor skala vid avloppsreningsverk och med de stora flöden som blir aktuella här. Skivfilter representerar ny teknik, de är mycket kompakta och kräver lite utrymme. Skivfilter innebär den lägsta investeringen men tekniken har inte tillämpats i större skala tidigare. Skivfiltren roterar kontinuerligt och särskilda åtgärder kan behöva vidtas för att få en bra arbetsmiljö för både skivfilter och en flotationsanläggning. En utbyggnad av anläggningarna för partikelavskiljning måste göras med viss marginal för att med säkerhet kunna klara gränsvärdet 0,3 mg/l för fosfor. I realiteten måste anläggningarna kunna klara nivån 0,20-0,25 mg/l för att med säkerhet uppfylla gränsvärdet. Den framtida slamdisponeringen är också en fråga som har stor betydelse för kostnadsutvecklingen inom bolaget. För att belysa olika framtida alternativ har en utredning påbörjats med syfte att beskriva några möjliga utvecklingsvägar. På några års sikt bedöms kompostering och markbyggnad vara det mest fördelaktiga alternativet. På längre sikt har Gryaab fortfarande ambitionen att kunna återföra slammet till jordbruksmark. Övriga alternativ som nu också studeras är slamförbränning eller att utnyttja bergrummen i Syrhåla i större omfattning. Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet, Linköpings Universitet och VA-forsk. Under 2003 har en försöksanläggning tagits i drift för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna på Gryaab. Vår roll är att tillhandahålla och driva försöksanläggningen. Vi är inne på andra året av samarbetsprojektet och kunskapen kring Gryaabs processer utvecklas nu vidare. Inom ramen för projektet har sex vetenskapliga artiklar publicerats och tre examensarbeten har genomförts. Gryaab har också, under tre år, deltagit i ett EU-finansierat forskningsprojekt kring läkemedelsrester i avloppsvatten tillsammans med partners från Grekland, Italien och Frankrike. I juni 2003 anordnade EU-kommissionens forskningdirektorat en mycket uppmärksammad presskonferens på Ryaverket för att informera om resultaten från samarbetsprojektet. Vid presskonferensen deltog journalister från elva länder. Nu diskuteras ett fortsatt deltagande för Gryaabs del i nya projekt inom området. Miljö Hela Gryaabs verksamhet är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. För 2003 uppnåddes gällande miljövillkor vilket tidigare har kommenterats under avsnittet väsentliga händelser. Några förelägganden enligt Miljöbalken finns inte. Syftet med hela verksamheten är att skydda miljön och eliminera påverkan på lokala vattendrag, Göta älv och havet. Gryaab har under många år haft provisoriska villkor för verksamheten enligt ett tidigare beslut i Koncessionsnämnden. Under 2003 fastställdes nya miljövillkor för Gryaab vilket har kommenterats ovan. När det gäller kväve så har Gryaab redan tidigare ett krav på 10 mg/l totalkväve. Den nuvarande anläggningen kan vid gynnsamma omständigheter klara nivån 10 mg/l men klarar inte detta krav med tillräcklig säkerhet och marginal. Här måste en kompletterande anläggning byggas för att uppfylla nuvarande krav. Beträffande kvävekravet föreligger det också en viss risk för skärpta krav i framtiden. Regeringen lämnade under 2003 ett uppdrag till Naturvårdsverket där möjligheten att ställa större krav på de stora kustbaserade reningsverken för att klara EU:s avloppsdirektiv skulle belysas. Naturvårdsverket har nu rapporterat utredningsuppdraget till regeringen och slutsatsen är att det mest ändamålsenliga sättet att uppfylla avloppsdirektivet är att fortsätta utbyggnaden av de reningsverk som inte uppfyller Naturvårdsverkets föreskrift om avloppsvattenrening. Om regeringen följer Naturvårdsverkets slutsats och rekommendation innebär det ett oförändrat krav för Gryaab, vilket skulle innebära en oförändrad haltnivå på 10 mg/l totalkväve. Från år 2005 gäller ett förbud mot deponering av organiskt avfall. Gryaab har påbörjat en diskussion med tillsynsmyndigheten om på vilket sätt slamlagringen i bergrummen skall betraktas. Under 2003 har också en ansökan om dispens från deponeringsförbudet insänts till länsstyrelsen. Ett eventuellt förbud mot fortsatt lagring i bergrummen kan få ekonomiska konsekvenser för bolaget eftersom Syrhålaanläggningen är bokförd som en anläggningstillgång. 30

31 Förslag till vinstdisposition Bolaget redovisar ej någon vinst och saknar enligt balansräkningen disponibla medel. Göteborg den 13 februari 2004 Kjell Mårtensson Leif Persson Gösta Lange Jan Erik Hansson Kerstin Johannesson Ullnert Ingemar Larsson Ulla-Karin Näslund Petter Friberger Håkan Svensson Stig Hård Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 februari 2004 ERNST & YOUNG AB Sven-Arne Gårdh Auktoriserad revisor 31

32 Resultaträkning för år Not (kkr) (kkr) Rörelsens intäkter Nettoomsättning Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Resultat från finansiella investringar Ränteintäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avskrivningar utöver plan Resultat före skatt 0 0 Skatt som belastat årets resultat Årets resultat

33 Balansräkning per den 31 december 2003 Tillgångar (kkr) (kkr) Anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 4, 6, Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier och verktyg Pågående nyanläggningar Övriga anläggningar Finansiella anläggningstillgångar Förskottshyra bergrum Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordringar koncernföretag Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 14 Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Periodens resultat Obeskattade reserver Avskrivningar utöver plan Avsättningar Avsättningar för pensioner Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och eget kapital Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 19 Inga Inga 33

34 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag kkr kkr kkr kkr kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar / Ökning/minskning av leverantörskulder och övriga kortfristiga skulder +/ Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av inventarier Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

35 Tilläggsupplysningar Värderingsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med årsredovisningslagen (ÅRL) samt rekommendationer och uttalanden från Redovisningsrådet och FAR. 1 Nettoomsättning Bolagets huvudsakliga intäkter härrör sig från debiterade brukningsavgifter. Dessa uppgår till kkr ( kkr). Bolaget har haft intäkter från Göteborgs kommun och dess bolag uppgående till kkr ( kkr). Av bolagets totala inköp härrör sig kkr ( kkr) från Göteborgs Stad och dess bolag. Kommun Slutlig bruknings- Andel avgift kkr % Ale ,6 Göteborg ,5 Härryda ,5 Kungälv ,9 Mölndal ,7 Partille , ,0 2 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer kkr kkr Förtroendevalda revisorer Revisionsuppdrag 5 12 Andra uppdrag 0 0 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Personalkostnader Antal anställda är 75 personer (75). Fördelat på 20 kvinnor och 55 män (21 kvinnor och 54 män). Löner, andra ersättningar och sociala kostnader: kkr kkr Löner och ersättningar varav utbetald pension Sociala kostnader varav pensionskostnader Löner och andra ersättningar fördelat mellan styrelsemedlemmar samt verkställande direktör och övriga anställda: kkr kkr Styrelse och VD Övriga anställda Avtal om avgångsvederlag finns enligt Göteborgs Stads normalavtal för förvaltnings- och bolagschefer. Detta innebär en ersättning motsvarande två årslöner. Enligt avtalet har VD rätt att gå i pension vid 62 års ålder. De pensionspremier som bolaget erlägger löpande täcker inte kostnaden för det fall att VD väljer att utnyttja denna möjlighet. Företagsledningen består av 16 personer varv 2 är kvinnor. Sjukfrånvarorn har under året varit 6% (5,7%) varav sjukfrånvaro som varat mer än 60 dagar var 4,3% (3,6%). Sjukfrånvaron för kvinnor var 10,8% (8,2%) och för män 4,0% (4,9%). Sjukfrånvaror fördelat på åldersgrupper % % 29 år och yngre 2,4 3, år 11,4 1,5 50 år och mer 32,9 13,0 4 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan grundas på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde minskat med statsbidrag och fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. För de planenliga avskrivningarna har följande procentsatser tillämpats: Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Reningsverk (A) 3 %, 4 %, 5 %, 10 % resp 20 % Latrinmottagning (B) Slutavskrivet Övriga (C) 5 %, 10 %, 20 % och 33 % Byggnader (D) 2 % resp 4 % Markanläggningar (E) 3,75 %, 5 % Övriga anläggningar Tunnlar (F) 2 % Ledningar (G) 3 %, 10 % Provisorier (H) Enligt beräknad nyttjandetid Biogasanläggning (I) 3 %, 10 %, resp 14 % Syrhålaanläggning (I) 3 %, resp 10 % Mark (J) 0 % 35

36 Objekt Anskaffningsvärde Statsbidrag Ackumulerade av- Planenligt restvärde (kkr) (kkr) skrivningar (kkr) (kkr) A B C A-C D E F G H I J D-J Totalt Ränteintäkter och räntekostnader Av ränteintäkterna utgör 78 kkr koncerninterna ränteintäkter (199 kkr) och kkr utgör koncerninterna räntekostnader ( kkr). 6 Byggnader och mark Bolagets fastigheter är såsom skattefri reningsanläggning undantagna från fastighetstaxering. Taxeringsvärdet på sportstuga uppgår till 289 kkr (varav byggnad 163 kkr och mark 126 kkr) och det bokförda värdet uppgår till 141 kkr. 7 Markanläggningar Anläggningarna är uppförda på mark ägd av Göteborgs kommun. 8 Pågående nyanläggningar Avser pågående projekt som ej färdigställts per bokslutsdagen. Projekten aktiveras allt eftersom de färdigställs och redovisas då som materiella anläggningstillgångar under tillämplig rubrik. Av totalt nedlagda utgifter om kkr ( kkr) avser kkr investering i bräddvattenrening och kkr avser nedlagda utgifter för utredning av ny tunnel till Lerum (eget arbete ej inräknat). Resterande avser ett flertal mindre projekt. 9 Förskottshyra bergrum För kvarvarande del av tidigare erlagd förskottshyra för bergrum Syrhåla tillämpas samma principer som föregående år. Avskrivning sker med 4 % årligen eller efter faktiskt utnyttjande. Under året har 4 % avskrivits. 10 Fordringar och skulder koncernföretag Bolaget har en beviljad dragningsrätt uppgående till kkr över koncernkonton med Göteborgs kommun. Per balansdagen hade bolaget en skuld på dessa koncernkonton uppgående till kkr ( kkr). 11 Skattefordringar Avser under året erlagd preliminärskatt minskat med årets kostnader för särskild låneskatt, avkastningsskatt och fastighetsskatt kkr kkr Ej avdragsgilla kostnader Avgår ej skattepliktiga intäkter 3 16 Avgår tidigare förlustavdrag (kvarstår 761 kkr) Skattepliktig inkomst 0 0 Årets skatt 28 % Övriga fordringar Avser främst kortfristig del av förskottshyra bergrum. 36

37 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Av förutbetalda kostnader på kkr (3 162 kkr) utgör kkr (2 133 kkr) kostnader för räntetak. 14 Eget kapital kkr Aktiekapital Reservfond Ägarstruktur och antalet aktier Kommuner Ale 307 Göteborg Härryda 256 Kungälv 498 Lerum 435 Mölndal 720 Partille Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Av upplupna kostnader på kkr ( kkr) utgör kkr upplupna räntor (3 878 kkr enligt 2002) och förfakturerade brukningsavgifter kkr ( kkr). 19 Ansvarsförbindelser Bolaget erhöll år kkr avseende ersättning för återlämnad nyttjanderätt till bergrum. Från detta drogs en proportionerlig andel av samlad anskaffningskostnad samt gjorda avskrivningar. Den bokföringsmässiga vinst som uppkom redovisades som övrig rörelseintäkt. I den händelse Göteborgs Hamn ej skulle få miljötillstånd att få använda dessa bergrum skall erhållet vederlag återbetalas. Gryaab skall därvid dock få kompensation för erlagda kostnader maximalt kkr. 16 Obeskattade reserver Avser avskrivning utöver plan på materiella anläggningstillgångar. I obeskattade reserver ingår 28 % uppskjuten skatteskuld med kkr ( kkr). 17 Skulder till kreditinstitut Lån som finns hos Nordiska Investeringsbanken skall återbetalas i 22 lika stora halvårliga amorteringar från andra halvåret 2004 till första halvåret Banken har dock rätt att kräva att hela lånebeloppet återbetalas första halvåret Lån på kkr som finns hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) skall återbetalas i fyra lika stora årliga amorteringar under perioden EIB-lånet på kkr skall återbetalas i nio lika stora årliga amorteringar under perioden Amorteringsdelen redovisas som kortfristig skuld. Upplåning i Koncernbanken finns med kkr som långfristig skuld. Därav löper kkr till 2004 och kkr till Den korta upplåningen har under året ökats med kkr till totalt kkr. 37

38 Resultaträkningar 5 års översikt (Mkr) Rörelsens intäkter Nettoomsättning 171,5 164,4 163,0 165,7 162,0 Övriga rörelseintäkter 0,0 0,0 16,0 0,0 0,0 171,5 164,4 179,0 165,7 162,0 Rörelsens kostnader Rörelsekostnader 132,4 113,8 98,9 93,5 88,4 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 4,3 Avskrivningar 46,7 41,6 39,9 44,6 43,4 Rörelseresultat 7,7 9,0 40,2 27,6 25,9 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 0,1 0,3 0,1 0,3 0,1 Räntekostnader 23,5 26,7 27,2 31,6 30,6 Övriga finansiella kostnader 1,1 0,8 1,1 1,4 2,2 Resultat efter finansiella poster 32,1 18,2 12,0 5,1 6,8 Bokslutsdispositioner Avskrivningar utöver plan 32,1 18,2 12,0 5,1 7,8 Resultat före skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 Skatt som belastat årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 38

39 Balansräkningar 5 års översikt (Mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader,mark och markanläggningar 69,3 40,6 33,0 35,0 37,1 Maskiner och andra tekniska anläggningar 297,3 309,2 300,3 300,6 313,2 Inventarier och verktyg 4,8 4,6 4,2 4,5 5,8 Pågående nyanläggningar 14,1 25,2 23,6 11,6 12,8 Övriga anläggningar 252,0 263,0 274,0 285,6 301,3 637,5 642,6 635,1 637,3 670,2 Finansiella anläggningstillgångar Förskottshyra bergrum 5,0 5,4 5,9 14,7 15,7 Övrig långfristig fordran 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 5,0 5,4 5,9 14,7 15,8 Summa anläggningstillgångar 642,5 648,0 641,0 652,0 686,0 Omsättningstillgångar Kundfordringar 4,0 2,5 3,4 3,6 3,7 Fordringar koncernföretag 18,2 18,9 18,5 24,9 19,3 Övriga fordringar 0,8 1,1 1,1 1,9 3,0 Skattefordran 0,0 0,3 0,7 0,0 0,0 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 2,6 3,2 2,9 4,7 3,7 Kassa och bank 0,4 0,4 0,1 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 26,0 26,4 26,7 35,1 29,7 Summa tillgångar 668,5 674,4 667,7 687,1 715,7 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 9,1 9,1 9,1 9,1 9,1 Reservfond 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 9,2 9,2 9,2 9,2 9,2 Obeskattade reserver Avskrivningar utöver plan 83,3 115,3 133,5 121,5 126,6 83,3 115,3 133,5 121,5 126,6 Avsättningar Avsättningar för pensioner 2,5 2,6 2,7 2,9 3,2 2,5 2,6 2,7 2,9 3,2 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 138,7 167,8 193,3 259,0 284,5 138,7 167,8 193,3 259,0 284,5 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 368,1 318,5 272,6 231,3 241,8 Skulder till kreditinstitut 29,1 25,5 25,5 25,5 18,1 Skatteskuld 0,1 0,0 0,0 0,5 0,9 Leverantörsskulder 19,1 14,0 10,1 11,9 9,2 Övriga kortfristiga skulder 2,1 2,8 2,8 2,8 0,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16,3 18,7 18,0 22,5 21,7 434,8 379,5 329,0 294,5 292,2 Summa skulder och eget kapital 668,5 674,4 667,7 687,1 715,7 39

40 Revisionsberättelse 40

41 Styrelsen har sedan bolagsstämman haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Ordförande: Kjell Mårtensson (s), Göteborg Vice ordförande: Leif Persson (fp), Härryda Götsta Lange (m), Göteborg Jan Erik Hansson (s), Partille Kerstin Johannesson Ullnert (s), Göteborg Ingemar Larsson (m), Kungälv Jan Stemer (s), Göteborg Petter Friberger (fp), Göteborg Håkan Svensson (v), Mölndal Suppleanter Ulla-Karin Näslund (s), Göteborg Lennart Källfelt (m), Göteborg Ronnie Gustafsson (s), Göteborg Kerstin Ekman (fp), Göteborg Ann Bäck (s), Lerum Maria Luisa Vega (v), Göteborg Ingemar Johansson (m), Härryda Olof Lindgärde (fp), Mölndal Rolf Engström (s), Ale Personalrepresentanter Lars-Erik Stefansson, SKAF Peter Robinson, SKTF Suppleanter Georg Finndin, SKAF Marko Bunselius, SKTF Styrelsens sekreterare Per-Gunnar Hesslén Revisor Sven-Arne Gårdh, Ernst & Young AB, aukt. Revisorsuppleant Dan Brännström, Ernst & Young AB, aukt. Lekmannarevisorer Britt-Marie Törngren (s), Göteborg Lena Facht (m), Kungälv Lekmannarevisorsuppleanter Gun Kristiansson (s), Mölndal Bo Fjälltofft (fp), Partille Verkställande direktör Stig Hård Ekonomiska delegationen Stig Hård, Gryaab Annika E. Axelsson, Tekniska förvaltningen Ale, från och med Marianne Claesson, Ekonomikontoret Kungälv Bo Ekström, Ekonomikontoret Härryda Gösta Isaksson, Direktionen Partille Krister Karlsson, Stadskontoret Mölndal Bengt Lindin, Kretsloppskontoret Göteborg Ola Malmros, Stadskansliet Göteborg Håkan Pettersson, Ekonomikontoret Lerum Carina Samuelsson, Ekonomikontoret Ale, till och med Tekniska delegationen Stig Hård, Gryaab Roland Brandshage, Gatukontoret Partille, ordförande till och med Anders Jansson, Byggnadskontoret Lerum Lennart Lagerfors, Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Lundahl, Gatukontoret Mölndal, ordförande från och med Ulf Lundqvist, Gatukontoret Kungälv Lennart Nilsson, Tekniska förvaltningen Ale Bengt Anders Nordwall, Gatukontoret Härryda Bernt Persson, Göteborgs va-verk Thomas Soovik, Gatukontoret Partille, från och med

42 42

43 43

44 Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag Karl IX:s väg, SE Göteborg, Tel växel , Fax , Grafisk form: Eliasson Information, Göteborg Tryck: Ljungbergs Tryckeri, Klippan 2004