Konsekvensbeskrivning. Del 2 av Översiktsplan för Malung-Sälens kommun. juni 2008

Transkript

1 Konsekvensbeskrivning Del 2 av Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008 kompletterad februari 2009

2 Medverkande konsulter: Yvonne Seger, SWECO Marina Fyhr, SWECO Åsa Hermansson, SWECO Annika Engström, SWECO Omslagsfoton: Lars Erik Boberg

3 Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, feb 2009 INNEHÅLL Miljökonsekvenser och andra konsekvenser 9 Miljökonsekvenser Utgångspunkter för MKB Miljökonsekvenser Sälenfjällen Utgångspunkter Viktiga miljöaspekter Påverkan på vatten Påverkan på människors hälsa (buller och luft) Påverkan på klimatet Påverkan på naturmiljön Påverkan på friluftslivet Slutsatser Sälenfjällen Miljökonsekvenser förlängning av Västerdalsbanan Miljökonsekvenser Vindkraftsutbyggnad Miljökonsekvenser Vägutbyggnad Miljökonsekvenser Flygplatser Miljöpåverkan i annat land Norge Indirekta miljökonsekvenser Uppföljning och övervakning Övriga konsekvenser Mellankommunala och regionala aspekter Jämställdhet och barnaspekter Folkhälsoaspekter Näringslivsutveckling Infrastruktur Åtgärdsbehov för trafiknätet vid utbyggnad av Sälenfjällen Åtgärdsbehov för vattenförsörjning och avloppshantering vid utbyggnad av Sälenfjällen Åtgärdsbehov för kraftförsörjning vid utbyggnad av Sälenfjällen Lokalisering och utformning av bebyggelse m m Risker Påverkan på miljömål, riksintressen och miljökvalitetsnormer Nationella, regionala och kommunala miljökvalitetsmål m m Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Miljökvalitetsnormer Samråd 69 Komplettering februari 2009 angående översiktsplanens utställelse. Underlag 70

4 Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, feb 2009 Miljökonsekvenser och andra konsekvenser

5 9 MILJÖKONSEKVENSER 9.1 Utgångspunkter för MKB Syfte Översiktsplanen kan till vissa delar antas medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken ska göras för att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Det innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprätta. Geografisk, tematisk och tidsmässig avgränsning m m Geografisk avgränsning Denna översiktsplan är kommuntäckande i enlighet med bestämmelserna i 1 kap. 3 plan- och bygglagen (PBL). Beskrivning av miljöförhållanden och relevanta befintliga miljöproblem görs inom kommunen. Även Natura områden och riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) som finns i grannkommuner i nära anslutning till kommungränsen behandlas. Enligt 6 kap. 15 MB ska översiktsplanens eventuella betydande miljöpåverkan på angränsande land bedömas och beskrivas. Detaljeringsnivå - bedömning av miljökonsekvenser i samband med annan prövning Enligt 6 kap. 13 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsnivå. Vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövning av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. Tematisk avgränsning MKB:n inriktas på att beskriva miljökonsekvenserna av de rekommendationer i översiktsplanen som kan antas få betydande miljöpåverkan. Följande förändringar i mark och vattenanvändning bedöms kunna få betydande miljöpåverkan: A. påverkan kan komma att ske på Natura 2000-område B. översiktsplanen anger förutsättningar för etablering eller väsentlig utökning av sådana verksamheter som anges i bilaga 1 eller 3 i MKBförordningen C. översiktsplanen ger förutsättningar för detaljplaneläggning av verksamheter som anges 5 kap. 1 plan- och bygglagen Det innebär att miljökonsekvensbeskrivningen omfattar områden som berörs av följande: Kriterie A: Om rekommendationer anges för sådan förändring att det finns risk att Natura 2000-område kan komma att påverkas. I denna grupp kan även ingå utbyggnadsområden som ligger i anslutning till eller i närheten av Natura 2000-områden. Kriterie B: I bilaga 1 till förordningen om miljökonsekvenser uppräknade verksamheter som alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan. Av dessa verksamheter bedöms följande kunna komma att beröras av översiktsplanens rekommendationer, vilka kan innebära större förändringar antingen i befintlig verksamhet eller genom förslag till nyetableringar: - vindkraftverk (grupper av vindkraftverk) - avloppsanläggning (dimensionerad för mer än 2000 personekvivalenter) - anläggande av järnväg (minst fem kilometers längd) förlängning av Västerdalsbanan upp till Sälen Miljökonsekvenser Plan- och bygglagen (PBL) 4 kap. 1. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan svårighet. 4 kap. 2a Vid upprättande av översiktsplanen skall också bestämmelserna i 6 kap och 22 miljöbalken tillämpas, om planen kan antas medföra sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. 5 kap. 18 När detaljplanen upprättas skall best. i 6 kap och 22 miljöbalken tillämpas om planen kan antas medföra sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Oavsett vad som följer av andra stycket skall en MKB upprättas, om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för: industriändamål köpcentrum, parkeringsanläggningar eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar hamn för fritidsbåtar hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse permanent campingplats nöjespark djurpark 1

6 Kriterie C: I 5 kap. 18 PBL anges att miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om detaljplan som upprättas kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för (endast verksamheter som bedöms kunna bli aktuella anges): industriändamål köpcentrum, parkeringsanläggningar eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse permanent campingplats Betydande miljökonsekvenser kontra övriga konsekvenser Enligt 4 kap. 1 PBL ska översiktsplanens innebörd och konsekvenser tydligt framgå i planhandlingen. Väsentliga konsekvenserna av rekommendationer om framtida mark- och vattenanvändning, som inte bedömts vara av sådan art att de kan anses medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11 miljöbalken, beskrivs under 10 Övriga konsekvenser av översiktsplanen. Tidsmässig avgränsning Översiktsplanen bedöms omfatta förändringar inom cirka de närmsta 15 åren. Det innebär att den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas till att beskriva de förhållanden som kan förväntas råda cirka år Metodik Bedömningsgrunder MKB:n ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som översiktsplanens genomförande kan antas medföra på: biologisk mångfald, människors hälsa, djur- och växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Enligt bilaga 4 till förordning om miljökonsekvensbeskrivningar anges bedömningskriterier för betydande miljöpåverkan dels vad gäller planens karaktäristiska egenskaper (dvs bl a om planen anger förutsättningar för t ex vissa verksamheter, har betydelse för andra planer och program, innebär miljöproblem som är relevanta för planen), dels typ av påverkan. När det gäller bedömning av betydande miljöpåverkan utifrån typ av påverkan och det område som kan antas bli påverkat ska bedömningen särskilt beakta: a) sannolikhet, varaktighet och frekvens av påverkan och möjligheten att avhjälpa den b) påverkans totala effekt c) påverkans gränsöverskridande art d) riskerna för människors hälsa eller för miljön e) påverkans storlek och fysiska omfattning f) vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarv eller speciella särdrag i naturen g) påverkan på områden som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsklass Nollalternativet jämförs med den betydande miljöpåverkan som översiktsplanens rekommendationer kan antas medföra, dvs planförslagets konsekvenser. Miljökonsekvenser Miljöbalken (MB) 6 kap. 11 När en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall de göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syfter med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. 6 kap. 12 Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 skall myndigheten eller kommunen upprätta en MKB där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.. 6 kap anger i övrigt krav på innehållet i MKB:n, samråd med myndigheter och allmänhet och annat land samt uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförande av planen eller programmet medför. 6 kap. 22 Myndigheter och kommuner skall sträva efter att samordna arbetet med de bedömningar och beskrivningar som görs enligt bestämmelserna i detta kapitel, 2

7 Den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma ska enligt 6 kap. 12 miljöbalken beskrivas med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållande mellan dessa miljöaspekter. För konsekvensbedömningen används de källor som nyttjas i beskrivningen av befintliga förhållanden, dvs kapitel 5 och 6 i översiktsplanen, kommunens och konsultens erfarenhet samt konsultering av olika experter. Både förväntade direkta och indirekta konsekvenser beskrivs. Bedömning görs i jämförelse med ett nollalternativ, se under särskild underrubrik. MKB-processen Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen är en integrerad del av arbetet med att utarbeta översiktsplanen. Det innebär att arbetet med MKB:n har påverkat utformningen av översiktsplanen och dess rekommendationer. Vid arbetet med miljöbedömning och utarbetande av MKB är samråd med myndigheter och allmänhet en mycket viktig del i processen. Samrådet angående miljöbedömningen är en integrerad del i den samrådsprocess som ska ske vad gäller själva planförslaget enligt 4 kap. 3-8 PBL. I samrådet behandlas inriktning och avgränsning av MKB. Se kapitel 12 Samråd. Innehållsmässig struktur Förutsättningarna vad gäller allmänna miljöintressen (dvs naturmiljö, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv och rekreation, bebyggelse) samt naturresurser (dvs areella näringar, vattenresurser, värdefulla ämnen och material) finns beskrivet i översiktsplanens kapitel 4 Allmänna intressen. I MKB:n görs hänvisning och där det bedöms nödvändigt en kort resumé. I kapitel 6 Miljö och riskfaktorer redovisas förutsättningar vad gäller hälsa (dvs buller, vibrationer, föroreningar i luft och vatten, radon, markföroreningar m m) samt risker för miljö och hälsa (dvs översvämning, rasrisk, försurning och övergödning, luftföroreningar). Underlag Underlaget till denna redovisning bygger i stor utsträckning på länsstyrelsens regionala planeringsunderlag (RUM). Även kommunala källor samt källor från statliga myndigheter, intresseorganisationer och näringslivet har nyttjats. Det underlag som nyttjats har avgränsats till kunskapsunderlag som översiktligt beskriver allmänna intressen eller miljö och riskfaktorer. I samband med översiktsplanen har följande utredningar tagits fram speciellt för planarbetet: Bäddinventering Sälenfjällen, VA-utredning Sälenfjällen samt Analys av vägtrafiken till följd av föreslagen utbyggnad i Sälenfjällen. Källorna finns redovisade sist i översiktsplanen, sist i del 1 under Underlag. Kommunen bedömer att det i översiktsplanearbetet inte behöver tas fram ytterligare underlagsmaterial utan att de eventuella kunskapsbrister som bedöms finnas ska redovisas och att detta är en av utgångspunkterna vid efterföljande planläggning. Förenlighet med miljökvalitetsmål samt 3, 4 och 5 kapitlen i miljöbalken Enligt 6 kap. 12 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen redovisa hur relevanta miljökvalitetsmål har beaktats i översiktsplanen. Enligt 4 kap. 1 PBL ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken. I översiktsplanen kan anges rekommendationer som bidrar 3

8 till att säkerställa riksintressena, dvs sådana rekommendationer som kan ge en positiv påverkan. Översiktsplanens beaktande av miljökvalitetsmål, påverkan på riksintressen och om miljökvalitetsnormer överträds behandlas samlat i kapitel 11 Påverkan på miljökvalitetsmål, riksintressen och miljökvalitetsnormer. Nollalternativ Enligt 6 kap 12 miljöbalken ska miljöns sannolika utveckling beskrivas om planen inte genomförs, nollalternativet. Nollalternativet utgörs, utöver pågående mark- och vattenanvändning, av vad som kan komma att ske med stöd av gällande planer och tillstånd samt den bebyggelseutveckling som bedöms kunna ske utan stöd av ny översiktsplan eller nya detaljplaner. Det innebär att i Sälenfjällen kan endast utbyggnad ske med stöd av gällande detaljplaner. Utöver detta kan endast mindre förändringar ske. När det gäller övriga kommunen bedöms enstaka bygglov kunna lämnas inom nollalternativet ungefär i samma omfattning som skett mellan Alternativ Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska identifieras, beskrivas och bedömas. För utvecklingen i Sälenfjällen redovisas två alternativ vad gäller storleken av utbyggnaden (antalet bäddar) planförslag hög respektive planförslag låg. Förlängning av Västerdalsbanan skulle ge ett alternativt transportsätt till Sälenfjällen, dvs att möjligheterna att nyttja kollektivtrafik skulle avsevärt förbättras. I övrigt har inga särskilda alternativ beskrivits, men utpekandet av t ex områden lämpliga för vindkraft, delområden C1-C5, är redovisningar av olika alternativ. Det är knappast troligt att samtliga dessa områden kommer att nyttjas för etablering av vindkraft. I översiktsplanen nämns de olika sträckningsalternativ som finns i förstudie för förbifart på väg 71 öster om Yttermalung. Under samrådet kring översiktsplanen framförde länsstyrelsen att en prognos bör göras för hur trafiken kan tänkas ökas till följd av en satsning på barmarksturism. Rapporten analys av vägtrafiken till följd av föreslagen utbyggnad i Sälenfjällen (underlag till översiktsplanen) har därefter kompletterats. En ökad satsning på sommarturism bedöms kunna innebära att årsmedelsdygnstrafiken ökar från 600 fordon/dygn till 680 fordon/dygn på väg 71. I analysen har konsekvenserna av detta bedömts som små, enda nämnvärda förändringen är en ökning av koldioxidutsläppet med cirka 2 kiloton/år. Detta alternativ har därför inte belysts ytterligare. Osäkerhet i bedömningen Översiktsplanen är vägledande och inte bindande för efterföljande beslut. De rekommendationer som ges ska sedan vara vägledande för beslut om användningen av mark och vatten samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Dessa beslut sker med stöd av PBL, miljöbalken eller enligt lagstiftning som är knuten till miljölagen som t ex väglagen, lagen om byggande av järnväg och luftfartslagen. Beskrivningen av miljökonsekvenserna baseras därför på det faktum att översiktsplanen är vägledande för efterkommande beslut. Det finns dock en stor osäkerhet i bedömningen eftersom den görs i ett tidigt skede, utan detaljerade uppgifter om kommande projekt. Osäkerheten vad gäller bedömning av miljökonsekvensen för en specifik miljöaspekt beskrivs där det bedöms relevant under respektive miljöaspekt. 4

9 9.2 Miljökonsekvenser Sälenfjällen Utgångspunkter Till följd av exploateringar inom Sälenfjällen som översiktsplanen redovisar, sker miljöpåverkan som kan vara betydande främst inom områdena påverkan på vatten, påverkan på människors hälsa (buller och luft), påverkan på klimatet, påverkan på naturmiljön och påverkan på friluftslivet. Under avsnitten redovisas påverkan och konsekvenser för dessa områden till följd av planförslaget kontra nollalternativ. Vidare redovisas viktiga aspekter att ta hänsyn till vid planering och anläggande samt åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan. Som underlag till MKB:n har en bäddinventering genomförts för Sälenfjällsområdet utifrån befintligt antal stugor och i dessa uppskattat antal bäddar (nuläge). Inom gällande detaljplaner har därefter antalet återstående byggrätter beräknats och antalet möjliga bäddar uppskattats (dvs nollalternativet). Bäddinventeringen har lagts upp på samma sätt som den inventering som genomfördes inför den tidigare översiktsplanen Nedan redovisas tabell över antalet befintliga bäddar i nuläget, antalet bäddar som tillkommer utöver nuläget och som finns upptagna i redan antagna gällande detaljplaner (nollalternativ) samt uppskattat antal bäddar som kommer att byggas ut i Sälenfjällen under planperioden (t.o.m ) jämfört med nuläget (Planförslag - hög respektive Planförslag - låg). ANTAL BÄDDAR I SÄLENFJÄLLEN NULÄGE 0-ALTERNATIV PLANFÖRSLAG - hög PLANFÖRSLAG - låg Outbyggda bäddar i gällande DP Bedömd utbyggnad exklusive gällande DP Totalt antal bäddar i planperiodens slut Område Befintliga bäddar Utbyggt 0- alternativ Stöten (A18) Faxfjället (A19) Näsfjället Sörsjön (A20, B19) Tandådalen Hundfjället(A16, A17, del av A15) Rörbäcksnäs (B21) Högfjället (A14, del av A13) Sälsätern (A10, A11, del av A13) Östfjället (E57) Hemfjällstangen (E56) (Lindvallen) Hemfjället (A12) Sälens by m m (A7 m m.) Kläppen, Lima m m (A4, A5, A4A m fl) Bedömd utbyggnad exklusive gällande DP Totalt antal bäddar i planperiodens slut Någon fördelning på olika områden har ej skett eftersom det bedöms omöjligt att förutse var utbyggnaderna sker under en ev. lågkonjunktur Total ökning ca Total ökning ca bäddar bäddar Ökning utöver 0-alternativ bäddar Ökning utöver 0-alternativ bäddar Planeringstal = Planeringstal = 5

10 Nuläge I Sälenfjällen finns idag sammanlagt drygt bäddar. Dessa bäddar ligger huvudsakligen inom i översiktsplanen redovisade A- och B-områden. Nollalternativ I Sälenfjällen kan sammanlagt ca bäddar tillkomma utöver nuläget, och som finns upptagna i redan fastställda gällande detaljplaner. Dessa idag ej utbyggda detaljplaner ligger huvudsakligen inom i översiktsplanens redovisade A- och B-områden. Planförslag Enligt översiktsplanen uppskattas sammanlagt maximalt ca bäddar (Planförslag - hög) komma att byggas ut i Sälenfjällen under planperioden (t.o.m ) jämfört med nuläget (2007) och maximalt ca bäddar utöver nollalternativet. Vid en något lägre utbyggnadstakt (Planförslag - låg) uppskattas sammanlagt ca bäddar komma att byggas ut i Sälenfjällen under planperioden (t.o.m ) jämfört med nuläget (2007) och maximalt ca bäddar utöver nollalternativet. Dessa bäddar ligger huvudsakligen inom i översiktsplanen redovisade A- och B-områden. Utbyggnaden av bäddar inom olika delområden beskrivs mer i detalj i översiktsplanens kapitel 8.3. För Sälens by har en mer noggrann redovisning av markanvändningen tagits fram och som redovisas direkt i översiktsplanen under delområde A7. Denna redovisning ersätter den fördjupade översiktsplanen (områdesplanen) antagen då denna inte längre bedöms vara aktuell. Den mer detaljerade redovisningen syftar till att ligga till grund för beslut om detaljplanering, bygglov och övrig markanvändning. Påverkan och konsekvenser av utbyggnadsförslag som redovisas under A7 ingår i redovisningen som följer på nästkommande sidor angående påverkan och konsekvenser till följd av utbyggnadsförslag i hela Sälenfjällen. Beskrivning av påverkan och konsekvenser från utbyggnad av Sälenfjällen i denna MKB utgår från alternativet Planförslag - hög. Alternativet Planförslag låg innebär generellt något mindre påverkan. Utbyggnad av bäddkapaciteten innebär även behov av ökad liftkapacitet 6

11 9.2.2 Viktiga miljöaspekter Beroende på plats och lokala förutsättningar varierar påverkan och konsekvenser för människa och miljö. De aspekter som bedöms kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan till följd av planförslaget är främst påverkan på vatten, påverkan på människors hälsa/boendemiljön (buller och luft), påverkan på klimatet, påverkan naturmiljön samt påverkan på friluftslivet. Utöver dessa aspekter finns ytterligare miljöaspekter att ta hänsyn till vid planering såsom trafiksäkerhet, vibrationer och ljusstörningar. Planförslaget bedöms dock inte medföra betydande miljöpåverkan inom dessa områden Påverkan på vatten Dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen är tillfredsställande för stora delar av kommunen. I Sälenfjällen finns dock ett stort behov av ytterligare exploatering i kombination med begränsad kapacitet inom både vattenförsörjningen och avloppshanteringen i vissa delområden. En VA-utredning har tagits fram av SWECO VIAK, arbetshandling daterad , vilken ligger till grund för de riktlinjer med avseende på vattenoch avloppshanteringen som är vägledande för framtida exploatering i Sälenfjällen. De områden inom Sälenfjällen som ingår i VA-utredningen är Stöten, Tandådalen-Hundfjället, Högfjället, Sälsätern (Lindvallen) och Kläppen. Se översiktskarta på nästa sida. Områdena Faxfjället, Näsfjället-Sörsjön, Rörbäcksnäs, Östfjället, Hemfjällstangen och Sälens by ingår ej. Nuläge Nedan sammanfattas nuläget (2007) i Sälenfjällen (för de områden som ingår i VA-utredningen) med avseende på antal bäddar, vattenförsörjning och avloppsvattenhantering. Antal bäddar Antal bäddar uppgår idag till sammanlagt strax över inom de områden i Sälenfjällen som ingår i VA-utredningen, se tabell nedan. Område Nuläge [bäddar 1 ] Stöten Tandådalen - Hundfjället Högfjället Sälsätern (Lindvallen) Kläppen Totalt Uppgifterna baseras på Bäddinventering Sälen -06 (Rev. version 2007). 1) Antal bäddar redovisas avrundat till närmsta 50-tal 2) Faxfjället, Näsfjället-Sörsjön, Rörbäcksnäs, Östfjället, Hemfjällstangen och Sälens by ingår ej i denna VA-utredning för Sälenfjällen vilket medför att siffrorna skiljer sig från ÖP. 7

12 N Stöten Tandådalen-Hundfjället Högfjället Sälsätern (Lindvallen) Kläppen kilometer För bakgrundskartan gäller: Copyright Lantmäteriet Ärende nr M2006/1022 Översiktskarta: Områden ingående i VA-utredningen för Sälenfjällen. Områdena motsvarar i stort följande rekommendationsområden i ÖP: Stöten - A18, Tandådalen-Hundfjället - A16, A17, (A15), Högfjället - A14, (A13), (A15), Sälsätern - A10, A11, (A13), Kläppen - A4, A5, A4a. 8

13 Vattenförsörjning De större vattenverken (VV) inom Sälenfjällen är Tandådalens VV samt Sälfjällets VV som ägs av kommunen samt Lindvallens VV, Högfjällets VV och Stötens VV som är privatägda. Total och återstående kapacitet hos vattenverken redovisas i tabell på sid 10. Tandådalen-Hundfjället och Högfjället har väl fungerande vattenförsörjning, med goda marginaler vid expansion, medan situationen i Stöten är ansträngd redan idag. I Kläppen finns fyra mindre vattenverk. Kapacitetsuppgifter saknas men enligt driftpersonal har man under rådande förhållanden inga problem med vattenförsörjning. Utöver de större vattenverken finns ett flertal gemensamma och enskilda vattentäkter inom Sälenfjällen, främst i områdena kring Högfjället och Sälsätern/Lindvallen. Möjligheterna till vattenförsörjning genom grundvattenuttag kring Sälsätern/Lindvallen är begränsad. Avloppshantering De större befintliga avloppsreningsverken (ARV) inom Sälenfjällen är Tandådalens ARV samt Sälfjällets ARV som ägs av kommunen samt Stötens ARV och Kläppens ARV som är privatägda. Anläggningarna och fritidshusområdena i Sälenfjällen är i stor utsträckning anslutna till något av reningsverken. Total och återstående kapacitet hos avloppsreningsverken redovisas i tabell på sid 11. För att avlasta Tandådalens ARV, och framför allt recipienten Tandån, sker sedan 2001 överpumpning av en del av avloppsvattnet i Tandådalen till Sälfjällets ARV. Överföringsledningen innebär att avloppssystemet i Tandådalens ARV och Sälfjällets ARV delvis kan ses som sammanlänkat. Kapaciteten hos Kläppens ARV är idag begränsad (Återstående kapacitet är 350 bäddar). Nollalternativ Nedan sammanfattas nollalternativet i Sälenfjällen (för de områden som ingår i VA-utredningen) med avseende på antal bäddar, vattenförsörjning och avloppsvattenhantering. Nollalternativet avser nuläge samt idag ej helt utbyggda men fastställda detaljplaner. Antal bäddar Antalet bäddar uppgår för nollalternativet till sammanlagt strax över dvs då nuläge samt bäddar inom idag ej helt utbyggda men fastställda detaljplaner summerats, se tabell nedan. Område Nollalternativ [bäddar 1 ] Stöten Tandådalen - Hundfjället Högfjället Sälsätern (Lindvallen) Kläppen Totalt Uppgifterna baseras på Bäddinventering Sälen -06 (Rev. version 2007). 1) Antal bäddar redovisas avrundat till närmsta 50-tal 2) Faxfjället, Näsfjället-Sörsjön, Rörbäcksnäs, Östfjället, Hemfjällstangen och Sälens by ingår ej i denna VA-utredning för Sälenfjällen vilket medför att siffrorna skiljer sig från ÖP. 9

14 Vattenförsörjning Nedan redovisas återstående kapacitet hos vattenverken (VV) inom Sälenfjällen i relation till nollalternativet. Total och återstående kapacitet redovisas vid full beläggning. Negativt (-) antal bäddar innebär att kapaciteten är överskriden. Tandådalen-Hundfjället och Högfjället har väl fungerande vattenförsörjning, med goda marginaler vid fortsatt expansion utöver redan planlagda bäddar, medan situationen i Stöten är ansträngd. En utbyggnad enligt nollalternativet ger en brist på vatten för 2750 bäddar. I Kläppen finns fyra mindre vattenverk. För dessa saknas kapacitetsuppgifter då vattenverken tillhör olika samfälligheter. Nuvarande vattenförbrukning uppgår i dessa sammanlagt till knappt m 3 /år. Utöver de större vattenverken finns ett flertal gemensamma och enskilda vattentäkter inom Sälenfjällen, främst i områdena kring Högfjället och Sälsätern/Lindvallen. Möjligheterna till vattenförsörjning genom grundvattenuttag kring Lindvallen, och eventuellt även i andra delar av Sälsätern, är begränsad. De naturliga förutsättningarna för uttag av vatten ur berget är begränsande snarare än de enskilda brunnarnas kapacitet. Situationen kompliceras av att uttagsbrunnarna i området mer eller mindre påverkar varandra. Vattenverk Kapacitet [bäddar] Anslutna bäddar 2007 Återstående kap [bäddar] Återstående kap. Nollalternativ [bäddar] Stötens VV Tandådalens VV Sälfjällets VV (PD) Högfjällets VV Lindvallens VV Kläppens VV Kapacitetsuppgifter saknas 1) Antagen kapacitet utifrån uppskattning från driftspersonal 2) Bedömd maximal kapacitet 1400 m 3 /d vilket motsvarar 9350 bäddar. Vattenverkets faktiska kapacitet ligger på 2000 m 3 /d men möjligheten till uttag av grundvatten är begränsande. Avloppshantering Nedan redovisas återstående kapacitet hos reningsverken (ARV) inom Sälenfjällen i relation till nollalternativet. Total och återstående kapacitet redovisas här vid full beläggning. Negativt (-) antal bäddar innebär att kapaciteten är överskriden. Den dimensionerade kapaciteten för Stötens ARV är redovisad som PE (personekvivalenter) i tillståndet. Ett nytt tillstånd har erhållits och ombyggnad beräknas påbörjas juni Det nya tillståndet avser en kapacitet på PE vilket motsvarar bäddar. Efter utbyggnad av redan beviljade bäddar enligt fastställda detaljplaner återstår möjlighet, inom ramarna för gällande tillstånd, att bygga ytterligare ca 350 bäddar inom Tandådalen-Hundfjället och ca bäddar inom Högfjället och Sälsätern. Vid utbyggnad av överföringsmöjligheterna kan utrymme för ytterligare bäddar i Tandådalen skapas. Detta medför dock att utrymmet för utbyggnad i Högfjället och Sälsätern begränsas i motsvarande grad. En utredning kring att utöka avloppsreningskapaciten på fjället har påbörjats under Detta kommer att utöka exploateringsmöjligheterna både i Tandådalen- Hundfjället och Högfjället - Sälsätern (Lindvallen). En ny tillståndsansökan kommer att bli aktuell för Sälfjällets ARV. Kapaciteten hos Kläppens ARV är begränsad och överskrids eventuellt vid utbyggnad av redan beviljade bäddar (med motsvarande 300 bäddar). 10

15 Avloppsreningsverk Kapacitet [bäddar] Anslutna bäddar 2007 Återstående kap [bäddar] Återstående kap. Nollalternativ [bäddar] Stötens ARV Stötens ARV nytt tillstånd Tandådalens ARV Överföringsledning till Sälfjällets ARV från Tandådalen Sälfjällets ARV totalt Kläppens ARV ) Tillstånd på 7000 PE motsvarar bäddar. 2) I och med att nytt tillstånd erhållits för Stötens ARV bör detta vara en rimlig bedömning av återstående kapacitet. 3) Bäddar inom områden kring Tandådalen som är anslutna till överföringsledningen. 4) Totalt antal bäddar anslutna till Sälfjällets ARV (ca från Högfjället och Sälsätern samt ca från Tandådalen via överföringsledning) Planförslag och åtgärdsbehov vad gäller vattenförsörjning och avloppshantering Vid planperiodens slut, runt , bedöms Sälenfjällsområdet (för de områden som ingår i VA-utredningen) ha byggts ut med uppemot bäddar jämfört med nuläget och ca bäddar utöver nollalternativet (Planförslag - hög). Utbyggnaden av bäddar inom olika delområden beskrivs närmare i översiktsplanen under A-områden i kapitel 8.3. Område NULÄGE NOLLALTERNATIV PLANFÖRSLAG (hög) Befintliga Bäddar 1 Bäddar i gällande DP 1 Utbyggt nollalternativ 1 Bedömd utbyggnad exkl. gällande DP 2 Bäddar vid planperiodens slut 3 Stöten Tandådalen - Hundfjället Högfjället Sälsätern (Lindvallen) Kläppen Totalt ) Uppgifterna baseras på Bäddinventering Sälen -06 (Rev. version 2007). Antal bäddar redovisas avrundat till närmsta 100-tal. 2) Bedömd framtida utbyggnad, behöver ej ske inom planperioden. 3) Antal bäddar vid planperiodens slut runt I detta bäddantal har det jämfört med nuläget tillkommit bäddar delvis genom utbyggnad av redan gällande DP och delvis genom exploatering av nya områden. Behoven redovisas översiktligt nedan. I avsnitt 10 Övriga konsekvenser redovisas under 10.5 Infrastruktur behov av investeringar på vatten- och avloppssidan främst för att klara försörjning av Stöten, Tandådalen-Hundfjället, Sälsätern och Lindvallen med tillhörande grov kostnadsuppskattning. 11

16 Stöten Vattenproduktionen i Granfjällsstöten är i dagsläget begränsad och kapaciteten inom vattenproduktionen behöver utökas med nya brunnar, samt förbättra reservoarvolymen så att den uppnår åtminstone bäddar. Avloppshanteringen för planförslaget alt-hög klaras i och med att nytt tillstånd erhållits för reningsverket ( bäddar) från länsstyrelsen. Tandådalen-Hundfjället Vattenproduktionen i Tandådalen är säkrad under överskådlig framtid. Kapaciteten vid högbelastningstimmar kommer dock att vara en begränsande faktor. Detta märks redan idag vid vattenverket där den lilla lågreservoaren skapar en flaskhals. Under planperioden kommer det sannolikt att krävas ytterligare en högreservoar och eventuellt en större lågreservoar. Avloppsreningsverket är idag fullbelastat. Ytterligare högre kapacitet går troligen inte att skapa pga den känsliga recipienten Tandån. Reningsverket fungerar idag väl förutom slutpoleringen i filter. Ytterligare kapacitetsökning kan bara skapas genom ökad pumpning till Sälfjällets ARV. Sälsätern (Lindvallen) Grundvattnet som försörjer Lindvallens vattenverk är begränsat. Vid full utbyggnad enligt redan fastställda detaljplaner återstår kapacitet för ca bäddar. Det förslag som för närvarande är aktuellt för att tillgodose behovet av vatten är inducerad infiltration vid Dalälven med efterföljande tryckstegring upp till Lindvallen. I området mellan Sälsätern Högfjället finns ett flertal privata aktörer och samfällighetsföreningar. Eftersom ingen har helhetsansvaret för området är det i dagsläget inte möjligt att bedöma de framtida förutsättningarna för vattenförsörjning av detta område. En utredning kring förutsättningarna för vattenförsörjning i området har påbörjats av kommunen under På sikt måste Sälfjällets avloppsreningsverk byggas ut eller avloppsmängder behandlas i ett nytt avloppsreningsverk. En utredning kring att utöka avloppsreningskapaciten på fjället har påbörjats under En ny tillståndsansökan kommer att bli aktuell för Sälfjällets ARV. Sälens by Sälens by ingår inte i den VA-utredning som tagits fram av SWECO VIAK. Kommunen bedömer det dock ur VA-synpunkt som fullt möjligt att bygga ut befintligt reningsverk om behov uppstår. I centrala Sälens by på östra sidan av älven finns en vattentäkt med tillhörande skyddsområde. Ett läge för ny vattentäkt föreslås norr om nya bron. För högt belägna utbyggnadsområden på byns östsluttning kan tryckstegring för vatten erfordras. Påverkan och konsekvenser på vatten Utsläpp till recipient Utsläppen från reningsverken till recipienterna varierar kraftigt under året då beläggningsgrad och belastning varierar med säsongerna. Eftersom Sälenfjällen är hårt belastade under vintermånaderna samtidigt som flödena då är låga medför detta generellt förhöjda föroreningshalter i åar och älvar. I samband med vårflödena tvättas troligen vattendragen ut och vattenkvaliteten förbättras. Utsläppen till recipient från Stötens, Tandådalens och Sälfjällets reningsverk under perioden redovisas i särskild bilaga till den VA-utredning Sälenfjällen, som tagits fram i samband med översiktsplanearbetet. För Tandådalens ARV och Sälfjällets ARV kommer nuvarande tillstånd att ha uppnåtts vid planperiodens slut. 12

17 Generellt präglas belastningen på recipienterna av säsongsvariationer. Utsläppsmängderna från reningsverken är marginella under stora delar av året då det är lågsäsong medan de är konstant höga under vinterns högsäsong. Medelbelastningen under ett år blir därför måttlig. Utsläppen till recipient kommer att öka mer eller mindre proportionerligt med antalet tillkommande bäddar eller personer i området. Det är framför allt det minsta vattendraget, Köarån, som synbart kan komma att påverkas eftersom utspädningseffekten blir lägre ju mindre flödet är. T ex så motsvarar totalfosforhalten som tillförs Köarån idag mycket höga koncentrationer och vid belastning utifrån gällande tillstånd skulle den stiga uppemot extremt höga värden (Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag", Naturvårdsverkets Rapport 4913). Belastningsutrymmet i Tandån är ianspråktaget i dagsläget och det samma gäller troligen i Köarån. I Köarån kan man ibland se och känna på lukten att vattenkvaliteten är dålig enligt miljökontoret. Låg vattenföring gör Köarån och Tandån extra känsliga för belastning. De båda vattendragen blir därför speciellt utsatta då de samtidigt är recipienter för de större reningsverken i Sälenfjällen, Tandådalen respektive Sälfjället. Vattenmyndigheterna kommer till december 2008 att ta fram förslag till åtgärdsprogram för alla vatten som inte klarar internationellt överenskommen standard. Troligtvis kommer t ex Köarån och Tandån inte klara God status. Flödet i Görälven är stort nog för att förhållandevis effektivt späda ut utsläppsmängderna från Stötens reningsverk, åtminstone upp till belastningsnivån enligt sökt tillstånd. Inga utsläppshalter har funnits att tillgå från Kläppen ARV. Västerdalälven, som är recipient för reningsverket, är dock tack vare ett högt flöde mindre känslig och kan troligen belastas ytterligare utan någon betydande påverkan. Totalt antal bäddar vid planperiodens slut från Tandådalen-Hundfjället i väster till Lindvallen i öster har bedömts till Nuvarande tillstånd för Tandådalens avloppsreningsverk och Sälfjällets avloppsreningsverk berättigar en försörjning av sammanlagt bäddar. En utredning kring att utöka avloppsreningskapaciten på fjället har påbörjats under En ny tillståndsansökan kommer att bli aktuell för Sälfjällets ARV och i samband med ombyggnationen kommer en ny utloppsledning ner till Västerdalälven att byggas. I och med detta kommer i första hand Köarån avlastas och sluta användas som recipient. I förlängningen kan det även bli aktuellt att Tandån avlastas. Ett av de alternativ som utreds är att minska anslutningen till Tandådalens ARV jämfört med dagens situation och istället leda över än mer avloppsvatten till Sälfjällets ARV. I ett sådant scenario kommer situationen att avsevärt förbättras i Tandån. Västerdalälven är, på grund av en betydligt större utspädningseffekt, genom ett högt flöde mindre känslig varför miljöpåverkan kommer att avta vid ett sådant scenario. Övriga konskvenser av VA-verksamhet VA-verksamheten innebär även miljöpåverkan genom lukt, kemikaliehantering och avfallshantering. Vid ökad belastning på Sälfjällets reningsverk kommer sannolikt detta problem kvarstå och eventuellt intensifieras, om inga vidare åtgärder vidtas. Kemikalier som hanteras inom VA-verksamheten utgörs främst av olika processkemikalier. Mängden processkemikalier samt avfall som uppkommer av VA-verksamheten kommer att öka mer eller mindre proportionellt mot antalet tillkommande bäddar eller personer i området. 13

18 9.2.4 Påverkan på människors hälsa (buller och luft) Utgångspunkt vägtrafikanalys Som underlag till MKB:n har en Analys av vägtrafiken till följd av föreslagen utbyggnad i Sälenfjällen (fortsättningsvis kallad vägtrafikanalys) tagits fram för att översiktligt analysera effekterna på trafik, trafiksystem samt koldioxidutsläpp och buller (SWECO VBB ). I denna har utbyggnad enligt översiktsplanens planförslag hög legat till grund för analysen. Nuläge Antal bäddar uppgår idag till sammanlagt drygt inom Sälenfjällen. Enligt tillgänglig statistik uppgår antalet turister till cirka 1,7 miljoner per år. Av dessa är cirka dagturister. Trafikmängder De totala trafikmängderna på det övergripande vägnätet i Sälenfjällen enligt mätningar (hämtat ur Vägverkets trafikdatabas) framgår av figuren nedan. Andelen tung trafik längs riksväg 71 mellan Kläppen och Tandådalen är ca 10%. Närfjället/Sörsjön Faxfjället Trysil Stöten Norge Rörbäcksnäs Tandådalen Sälsätern Sälens by Kläppen Trafikmängder på det aktuella vägnätet enligt mätningar , fordon/dygn (ÅDT) (Källa: Vägverkets trafikdatabas på Internet) Årsvariation Under år 2002 genomförde Vägverket trafikmätningar kontinuerligt på bl a väg 71 norr om Malung. ÅDT-värdet för den aktuella mätpunkten är drygt fordon/dygn. Årsdygnstrafiken (ÅDT) är summan av alla fordon som passerar ett givet avsnitt delat med årets alla dagar. Trafiken varierar kraftigt under året. Under de mest belastade vinterveckorna är veckomedeldygnsvärdet 60% större än årsmedeldygnsvärdet. I figur på nästa sida visas årsvariationen för trafiken under Det högsta dygnsvärdet uppgår till nästan fordon/dygn och det minsta till drygt fordon/dygn. 14

19 De mest trafikbelastade dygnen återfinns under vintersäsongen i samband med stugbyte i Sälenfjällen vilket främst sker på söndagar. Trafikens variation år 2002 på väg 71 norr om Malung Index Vecka Årsvariation för trafiken på väg 71 norr om Malung. Index 100 = Årsmedelvärde = fordon/dygn. (Källa: Vägverkets trafikdatabas på Internet) Veckovariation Trafikmängderna varierar kraftigt under veckodagarna (mätningar gjorda under vecka 8, år 2002). Från fordon/dygn på måndag och tisdag till nästan fordon/dygn under söndagsdygnet. Lördagar och söndagar är de vanligaste stugbytesdagarna. Veckomedelvärdet under den redovisade veckan ovan är ungefär fordon/dygn. Det störst belastade dygnet är alltså cirka 2 gånger större än veckomedelvärdet och 4 gånger större än det minst belastade dygnet. Dygnsvariation På det aktuella vägavsnittet (väg 71 norr om Malung) är den skyltade hastigheten 90 km/h. När trafikmängderna blir större än cirka fordon/timma minskas fordonens hastighet. Vid de största trafikmängderna om cirka fordon/timma är hastigheten omkring 70 km/h. Vägtrafikanalys För att kunna analysera översiktsplanens effekter på trafikmängderna har en översiktlig beräkningsmodell etablerats. Utgångspunkt är uppgifterna om antalet bäddar i avsnitt Utgångspunkter. Antaganden har gjorts om hur turisterna fördelas på olika områden i Sverige samt trafikalstring i samband med vistelsen. Modellresultaten är avstämda på översiktlig nivå mot statistikuppgifter och trafikräkningar. 15

20 Nollalternativ Antal bäddar uppgår för nollalternativet till sammanlagt ca inom Sälenfjällen. Nollalternativet avser nuläge samt idag ej helt utbyggda men fastställda detaljplaner. Figurerna nedan visar hur mycket trafiken beräknas öka under ett maxdygn till följd av utbyggnad av fler bäddar enligt nollalternativet. Trysil Norge Sälens by 71 Övriga Dalarna/ Gästrikland Värmland Malung Vansbro Västra Sverige Stockholmsområdet Sydöstra Sverige Södra Sverige Beräknad trafikökning till följd av nollalternativet relativt nuläget under ett maxdygn (fordon/dygn) Näsfjället/ Sörsjön Faxfjället Trysil Norge Tandådalen Rörbäcksnäs Högfjället Sälsätern Sälens by Stöten Kläppen Ovanstående karta med Sälenfjällsområdet inzoomat. 16

21 Planförslag I översiktsplanen uppskattas sammanlagt maximalt ca bäddar komma att byggas ut i Sälenfjällen (Planförslag - hög) under planperioden (t.o.m ) jämfört med nuläget (2007) och maximalt ca bäddar jämfört med nollalternativet. Utbyggnaden av bäddar inom olika delområden beskrivs närmare i översiktsplanen under A-områden i kapitel 8.3. Figurerna nedan visar hur mycket trafiken beräknas öka under ett maxdygn till följd av utbyggnad av fler bäddar enligt planförslaget. Trysil Norge Sälens by 71 Övriga Dalarna/ Gästrikland Värmland Malung Vansbro Västra Sverige Stockholmsområdet Sydöstra Sverige Södra Sverige Beräknad trafikökning till följd av planförslaget relativt nollalternativet under ett maxdygn (fordon/dygn) Näsfjället/ Sörsjön Faxfjället Trysil Norge Tandådalen Rörbäcksnäs Högfjället Sälsätern Sälens by Stöten Kläppen Ovanstående karta med Sälenfjällsområdet inzoomat. 17

22 Vägtrafikökning - årsmedeldygn Tabellen nedan redovisar trafikökningarna till följd av nollalternativet och planförslaget omräknade till årsmedeldygn (kartor ovan redovisar maxdygn). Väg Avsnitt Nuläget Nollalternativet Planförslaget Totalt Ökning från Nu Totalt Ökning från Nollalt. Ökning från Nu Totalt 71 Transtrand Sälens by Sälens by - Sälsätern Sälsätern - Högfjället Högfjället - Tandådalen norr Sälens by Den relativa ökningen för trafiken under årsmedeldygnet blir cirka 20% från nuläget till nollalternativet och något lägre ökning från nollalternativet till planförslaget. Påverkan och konsekvenser av planförslaget Effekter på trafiksystemet och åtgärdsbehov beskrivs under 10.5 Infrastruktur. Klimatpåverkan redovisas under avsnitt Påverkan på klimatet. Miljöeffekter Vägtrafikbuller Säsongsvariationen och stugbytesscheman medför att trafiken till och från Sälenfjällen varierar kraftigt under året och under dagarna i vintersäsongen. Bullernivåer anges antingen som ekvivalent- eller som maximalnivå. Det första värdet beror på årsdygnstrafiken (ÅDT) medan det andra inte är beroende av trafikmängd utan mer vilka fordonstyper som trafikerar vägen. Riktvärden för nybyggnation av bostäder är: Ekvivalentnivå 55 dba (utomhus) 30 dba (inomhus) Maximalnivå 70 dba (utomhus) 45 dba (inomhus) På väg 71 mellan Malung och Sälens by är årsdygnstrafiken knappt fordon/dygn samt mellan Högfjället och Tandådalen fordon/dygn. Tabellen nedan ger en indikation på vilka ljudnivåer som är aktuella vid de två trafikflödesnivåerna, 10 meter från vägmitt. Förutsättningarna i övrigt är skyltad hastighet 70 km/h, plan mark samt att marken är mjuk. Av tabellen nedan framgår även det minsta avstånd från vägmitt som krävs för att en fastighets fasad inte skall utsättas för ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba. Topografin, som skiljer sig mycket från plats till plats, har dock även betydelse för bullernivåerna varför redovisningen på nästa sida får ses som översiktlig. 18

23 Flöde Ljudnivå 10 meter från vägmitt (dba) F/dygn Dygnsekvivalent Maxnivå Avstånd för ljudnivå 55 dba Till följd av nollalternativet beräknas ÅDT-värdet att öka med cirka 700 fordon/dygn och med planförslaget ytterligare cirka 600 fordon/dygn. Ökningen av ljudnivåerna genom trafikökningarna bedöms uppgå till 1 á 2 dba. När det gäller de maximala ljudnivåerna påverkas dessa egentligen ännu mindre då dessa uppstår redan vid enstaka fordon. I praktiken ökar dock maximalnivåerna något med ökande trafikmängd genom att ljuden från de enskilda fordonen kan interferera med varandra. För övriga delar av vägnätet som ligger norr och väster om Sälens by blir trafikökningarna mindre och även om trafikmängderna är lägre bedöms att ljudnivåökningarna blir maximalt 1 till 2 dba. Buller från skoter- och pistmaskiner odyl I kommunen finns skoterleder och i Sälenfjällen finns regleringsområde för skotertrafik. Planförslaget innebär inga förändringar avseende dessa. Med plats för fler personer i Sälenområdet kommer skotertrafiken att öka och därmed bullret från skotertrafiken. En modernare fordonspark kan i viss mån motverka bullerökningen. Buller från skotertrafik ska hanteras i de detaljplaner som upprättas för områden nära skoterleder. Pistning av backarna sker kvälls- och nattetid efter att anläggningarna stängts. För att de boende ska störas i så liten utsträckning som möjligt bör åkområdena som ligger närmast bostadsbebyggelsen iordningställas så tidigt som möjligt på kvällen. Buller från pistmaskiner som går uppe i backarna torde normalt inte medföra några störningar för de boende. Ökad turism i Sälenområdet innebär troligen även ökad helikoptertrafik som kan orsaka störande buller. Omfattningen bedöms dock vara begränsad inom planperioden och inte innebära att riktvärden överskrids. Luft Mätningar av kväveoxider och VOC (lättflyktiga kolväten) har utförts i Dalarnas tätorter, däribland Malung, och i Sälenfjällen. Resultaten har redovisats i rapport 2007:06 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden I rapporten sammanfattas resultaten med att nuvarande och framtida miljömål och miljökvalitetsnormer för årsmedelhalten av kvävedioxid bedöms klaras i samtliga undersökta tätorter. Luftkvaliteten i fjällområdet är i allmänhet bra. Vid högsäsong är dock halten av vissa organiska ämnen vid skoterleder jämförbara med större tätorter. Redovisade halter avser vintermedelvärden och det kan finnas stora variationer mellan enskilda dagar och även timmar under en och samma dag. I översiktsplanen avsnitt 6.3 Föroreningar i luft och vatten finns utsläppen till luft beskrivet. De negativa effekterna av ökade utsläpp från ökningen i vägtrafik och skotertrafik kan i viss mån motverkas genom större andel kollektivtransporter samt införande av ny fordonspark med högre krav på både fordon och bränsle. Genomförande av översiktsplanen bedöms inte innebära att miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och bensen överskrids. Uppgifter om andra parametrar såsom partiklar, bly, svaveldioxid och kolmonoxid saknas. 19

24 Planering och utformning av åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan När det gäller buller så krävs en lämplig placering och utformning av bebyggelse och vägnät, alternativt anläggande av bullerplank/vall på sådant sätt att bullerriktvärden klaras. Där man kan anta att risk finns att bullerriktvärden kan komma att överskridas bör bullerberäkningar genomföras i samband med detaljplaneläggning för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Luftkvalitén bedöms generellt klaras i Sälenfjällen eftersom trafikflödena inte är särskilt höga och bebyggelsemiljön är utformad på ett sådant sätt att luftomsättningen är god. Åtgärder bedöms därför generellt inte behöva vidtas. Enbart vid mycket slutna och smala gaturum med ett relativt högt trafikflöde kan risk finnas att luftkvalitetsnormerna kan överskridas. Några sådana objekt bedöms dock inte finnas/komma att finnas i Sälenfjällen inom planperioden. När det gäller energianvändningen så föreslår översiktsplanen huvudsakligen ny bebyggelse som är lokaliserad nära lift- och backsystem vilket minimerar det interna bilresandet inom anläggningarna. Beträffande skotertrafiken i Sälenfjällen anger översiktsplanen att det för närvarande inte är aktuellt att införa ytterligare regleringsområden för skotertrafik, men att utvecklingen bör noga följas och eventuella styrmedel mot negativa effekter övervägas. Som exempel på styråtgärder nämns teknisk utveckling av skotern, samordning av planeringen av skoterleder och skoterturism i samverkan mellan grannkommuner samt fortsatt samarbete med länsstyrelsen Påverkan på klimatet Den påverkan på klimatet som är aktuell att ta upp i denna MKB härrör från utsläpp av koldioxid från trafik samt energianvändning i byggnader samt till drift av liftar, snökanoner m m. Nuläge Trafiken inom Malung-Sälens kommun ger utsläpp av klimatpåverkande avgaser bland annat i form av koldioxid (CO 2 ). Enligt underlagsrapporten Malung-Sälens kommun analys av vägtrafiken beräknas utsläppen av CO 2 från biltrafiken till och från Sälenfjällen uppgå till ton CO 2 /år. I Sälenfjällen sker uppvärmning av stugor i stor utsträckning genom direktverkande el. Användningen av energi i Sälenfjällen under en skidsemester bedöms vara högre än vid permanentboende pga mer dusch, bastubad, användning av torkskåp samt energi till liftar, pistmaskiner, belysning i skidbackar etc. Nollalternativ Utbyggnad i Sälenfjällen enligt nollalternativet beräknas från trafiken ge en ökning av CO 2 -utsläppen i kommunen med 23 %. Användningen av elenergi för boende och drift av skidanläggningar bedöms öka i ungefär samma storleksordning eller troligen något mindre pga bättre resursutnyttjande av t ex skid- och badanläggningar. Planförslag Genomförande av planförslagets alternativ hög innebär en ökning av CO 2 - utsläppen från trafiken med ca 17 % jämfört med nollalternativet eller 45 % jämfört med nuläge. Användningen av elenergi för boende och drift av skidanläggningar bedöms öka i ungefär samma storleksordning eller troligen något mindre pga bättre resursutnyttjande av t ex skid- och badanläggningar. Angående utbyggnad av Sälens flygplats, se avsnitt

25 Påverkan och konsekvenser av planförslaget Koldioxidutsläpp Med utgångspunkt från det beräknade trafikarbetet har en översiktlig beräkning gjorts av koldioxidutsläppen från turisttrafiken. Två beräkningar har gjorts; dels med dagens andel kollektivtrafikresenärer, dels med antagande om att andelen ökar till 10%. Här har antagits att CO2-utsläppet per fordonskilometer (fkm) uppgår till 0,2 kg. Som framgår av tabellen nedan beräknas koldioxidutsläppen från dagens turisttrafik inom och till/från Sälenfjällsområdet uppgå till 61,5 kiloton per år. Det totala utsläppet av koldioxid från vägtrafik i Sverige uppgår till 18,9 miljoner ton per år varav personbilstrafiken 12,5 miljoner ton. Sälentrafikens koldioxidutsläpp utgör alltså cirka 0,3% av det sammanlagda utsläppet från vägtrafiken i Sverige. Genom nollalternativet skulle utsläppen öka med drygt 14 kiloton/år vilket motsvarar en ökning med 23%. Om andelen resor med kollektivtrafik skulle öka till 10% skulle ökningen av utsläpp istället uppgå till 14%. Genomförandet av planförslaget innebär att utsläppen av koldioxid ökar med drygt 13 kiloton per år jämfört med nollalternativet vilket motsvarar 17%. Med ökad andel kollektivtrafikresenärer blir utsläppsökningen cirka 9%. KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN SÄLENFJÄLLSTRAFIKEN (Kiloton per år), Dagens kollektivtrafikandel samt med antagande om att andelen ökar till 10% 100,0 90,0 89,0 82,6 80,0 70,0 60,0 61,5 75,7 70,3 Kiloton/år 50,0 40,0 30,0 20,0 Dagens kollektivtrafikandel Dagens kollektivtrafikandel 10% Kollektivtrafikandel Dagens kollektivtrafikandel 10% Kollektivtrafikandel 10,0 0,0 NU NOLL ÖP Årligt utsläpp av koldioxid från turisttrafiken inom och till/från Sälenfjällen för nuläget och de två studerade scenarierna (kiloton/år) Frågan är dock hur stor del av den tillkommande turisttrafiken som är nyskapad. Sannolikt utgör en stor del av de nya resorna sådana som istället skulle utförts till annan turistort inom eller utanför Sverige. Om resan skulle skett till en ort utanför Sverige skulle troligen CO 2 -utsläppen varit större genom längre avstånd. Den totala effekten på klimatet är därför svårbedömd. Utöver vägtrafiken så innebär även stor del av energiförbrukningen utsläpp av koldioxid. Energiförbrukningen i Sälenfjällsområdet omfattar i första hand uppvärmning av byggnader samt elförsörjning av driftanläggningar och hushållsel. Produktion av elenergi sker främst vid anläggningar i andra kommuner än Malung-Sälens kommun. Effekterna av ökad elanvändning visar sig alltså på andra platser i landet eller utomlands. 21

26 Planering och utformning av åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan Utsläpp av CO 2 från biltrafiken kan minskas genom att i större utsträckning resa med kollektiva färdmedel, t ex tåg och buss. Förlängning av Västerdalsbanan som föreslås i översiktsplanen är ett alternativ som bedöms kunna minska biltrafiken och därmed avgasutsläppen. Införandet av nya typer av bränslen och nya typer av fordon kan på sikt också ge minskade utsläpp av avgaser. Utbyggnad i nära anslutning till skidbackarna verkar också reducerande på bilresandet inom området. Användningen av elenergi kan minska bl a genom att i större anläggningar med direktverkande el konvertera varmvattenproduktionen till förnybar energi (pellets eller solvärme), installation av luftvärmepumpar i småhus, anläggande av mindre värmecentraler med pellets/fliseldning m m. Områden för värmecentraler avsätts inte i översiktsplanen utan får utredas vidare i samband med framtagande av detaljplaner och ev. planprogram. 22

27 9.2.6 Påverkan på naturmiljön Nuläge Inom kommunen finns ett flertal naturmiljöer av utpekat värde. Dessa beskrivs i översiktsplanens kapitel 4.9 Naturmiljö och biologisk mångfald. Se även karta på sidan 27. Sälenfjällen är ett område där natur- och friluftslivsvärdena är så höga att flera riksintressen överlagrar varandra. Hela Sälenfjällen ligger inom ett område av riksintresse för turism och rekreation enligt 4 kap. 2 MB, benämnt Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset. En stor del av Sälenfjällen är dessutom av riksintresse för friluftlsiv enligt 3 kap. 6 MB och benämns Transtrandsfjällen. Se vidare avsnitt Påverkan på friluftslivet. Så gott som hela det område som angränsar till Sälenfjällen är utpekat som stora opåverkade områden enligt 3 kap. 2 MB. På senare år har en begynnande igenväxning noterats i Sälenfjällen, d.v.s. att trädgränsen förskjutits allt högre upp i terrängen. Detta anses ha samband med högre temperatur till följd av globala klimatförändringar. Avgränsning etc. Avsnittet om påverkan på naturmiljön i denna MKB avgränsas till Sälenfjällen. Konsekvensbeskrivningen fokuseras på de naturmiljöer som har högst värde och starkast lagmässigt skydd: Natura 2000-områden, riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet i miljöbalken samt naturreservat. Övriga miljöer av utpekat värde, såsom biotopskyddsområden, sumpskogar, ängs- och betesmarker, naturminnen, våtmarker, områden enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram m m förutsätts bevakas i annan planering, t ex vid detaljplaneläggning. Risken för slitage på värdefull natur tas upp i MKB:n, trots att denna fråga till stor del saknar koppling till de förändringar planförslaget medger. Slitageproblematiken i fjällen beror i hög grad på att vattenerosion uppstår i anslutning till vandringslederna och inte i första hand på högt besökstryck. Eftersom anläggningarna i Sälenfjällen har sitt fokus på vinterturism är anläggningarnas utveckling inte avgörande för hur högt slitage som uppstår. Att aspekten ändå tas upp i denna MKB beror på att de negativa konsekvenserna för naturmiljön till följd av slitage i hög grad går att förutse och motverka, vilket gör det till en viktig planeringsfråga att identifiera de naturmiljöer av utpekat värde som kan beröras. Nollalternativ Utbyggnad nära naturmiljöer av högt värde Nollalternativet innebär att utbyggnad görs enligt fastställda detaljplaner, ett tillskott på cirka bäddar jämfört med nuläget. Se tabell i avsnitt I de områden som listas nedan medger de gällande planerna att utbyggnad sker inom eller nära utpekade naturmiljöer av högt värde. (Områden där endast mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse o dyl är aktuella tas inte upp nedan.) A4 Gusjöbyn Kläppen A7 Sälens by A15 Myrflodammen Gusjösätern Färdkällan Gruven A16 Tandådalen Hundfjället Pulsen A17 Salbäcksheden, Orrliden, Kvillan m m. 23

28 A18 Granfjällsstöten A20 Näsfjället B19 Sörsjöns by Utbyggnad innebär dels att natur tas i anspråk för bebyggelse, vägar etc, dels att slitaget på natur till följd av människornas friluftslivsutövande kan öka. Det senare kan gälla både i direkt anslutning till de nybyggnadsområden som detaljplanerna innehåller och längre bort, t ex i naturområden som utgör utflyktsmål och som genom utbyggnaden kan få högre besökarantal än i nuläget. I en del fall kan detaljplanerna innefatta skydd för berörda naturmiljöer, men det gäller endast för naturmiljöer inom detaljplanelagt område, inte för angränsande eller närliggande naturmiljöer. I områdena 16 Tandådalen Hundfjället Pulsen och A17 Salbäcksheden, Orrliden, Kvillan m m, A18 Granfjällsstöten och A20 Näsfjället bedöms nollalternativet (d v s den utbyggnad som detaljplanerna möjliggör) kunna leda till ökat besökstryck i de närbelägna fjällmiljöerna (där Natura områden och naturmiljöer av riksintresse finns) och därmed ökat slitage på naturmiljöer av utpekat värde. Den utbyggnad av bäddantalet som nollalternativet medger inom område B19 Sörsjön kan teoretiskt innebära en belastning på Fuluälven till följd av VA-utbyggnad. För övriga ovannnämnda områden är den utbyggnad som detaljplanerna möjliggör är av liten omfattning och bedöms därför inte innebära någon förändring vad gäller naturen i de närbelägna fjällmiljöerna. Skotertrafik Skotertrafiken i kommunen är av stor omfattning. I Sälenfjällen finns idag regleringsområden, där skotertrafik är förbjuden utom på anvisade leder. I nuläget anser kommunen inte att det är aktuellt att införa ytterligare regleringsområden, men i planförslaget sägs att utvecklingen bör följas noga och eventuella styrmedel mot negativa effekter övervägas för att minimera konflikten mellan skotertrafiken och andra friluftslivsintressen. I planförslaget påpekas även vikten av att uppmärksamma betydelsen av tysta områden i fjällen samt synintryck i landskapsbilden. Se även avsnitt Påverkan på människors hälsa (buller och luft). Planförslagets påverkan och konsekenser Påverkan och konsekvenser för naturmiljön Planförslaget har i princip tre olika typer av konsekvenser för naturmiljön: 1) Positiva konsekvenser genom rekommendationer som avser att skydda naturen. Vissa naturmiljöer och områden för friluftsliv avsätts som E- områden, varigenom risken för negativa konsekvenser för naturvärdena till följd av exploatering minskar. För A- och B-områden där planförslaget medger utbyggnad, införs i flera fall rekommendationer som syftar till att skydda särskilt värdefull natur. Detta innebär en viss förbättring jämfört med nollalternativet. 2) Mark kan tas i anspråk för nya bebyggelseområden m m inom värdefulla naturmiljöer. Detta gäller även nollallternativet, men planförslaget medger sammantaget en större utbyggnad. 3) Utbyggnad av fritidsbostäder m m kan medföra ökad besöksfrekvens i värdefulla naturmiljöer. Detta gäller även nollalternativet, men planförslaget medger sammantaget en större utbyggnad och därmed risk för att slitaget på natur till följd av människornas friluftslivsutövande ökar ytterligare jämfört med nollalternativet. 24

29 I denna MKB kommenteras endast de högst klassade naturmiljöerna. Exploatering av och slitage på vardagsnatur har inte bedömts som en tillräckligt stor miljöfråga för att avhandlas i översiktsplaneskedet, men behöver beaktas i kommande detaljplaneläggning. Skydd av värdefull natur Planförslaget innefattar skydd av värdefull natur, genom att flera naturmiljöer avsätts som E-områden, d v s områden där skydds- och bevarandeintressen prioriteras. E-områdena har inte fokuserats i MKB-arbetet eftersom planförslaget inte medför några negativa miljökonsekvenser för dessa. Inom Sälenfjällen gäller det följande områden: E9 Västerdalälven E49 Kinnvalla E56 Transtrandsfjällen E57 Flatfjället m m E58 Syndalen Stornärfjället E59 Högstrand E60 Resjövallen E63 Görälven E64 Skarsåsfjället E65 Fuluälven E68 Särkån Utbyggnad nära naturmiljöer av högt värde. Texten nedan avser det s.k. Planförslag hög, som medger utbyggnad av cirka fler bäddar än nollalternativet. Detta innebär att mer natur än med nollalternativet tas i anspråk för bebyggelse, vägar etc och att besöksfrekvensen kan öka i de värdefulla naturmiljöerna i Sälenfjällen, särskilt de som ligger i nära anslutning till utbyggnadsområden. ( Planförslag låg, se separat rubrik. För uppgifter om antalet bäddar i nuläge, nollalternativ respektive planförslag, se tabell i avsnitt ) A4 Gusjöbyn Kläppen och A5 Kläppen expansionsområde. I västra delen av område A4 och väster om område A5 ligger Görälven-Västerdalälven (Natura 2000-område och naturmiljö av riksintresse enligt 3 kap. 6 MB). Öster om områdena ligger Mattsåsen-Dretkölen, som är en naturmiljö av riksintresse. Planförslaget möjliggör en större utbyggnad än nollalternativet, bl a en expansion av Kläppenanläggningen inom det idag obebyggda område A5. Fördjupad översiktplan för område A4 gäller tillsvidare. Vid framtagande av ny fördjupad översiktsplan för område A5 behöver risken för ökat slitage på det närbelägna riksintresset Mattsåsen-Dretkölen till följd av utbyggnaden inom A5 behandlas. Risken för ökat slitage inom riksintresseområdet bedöms dock som låg. Kläppen har sina besökstoppar vintertid och skidturismen är koncentrerad till liftanläggningarna, som ligger utanför riksintresseområdet. Riksintressets värden utgörs av naturbetesmark och myrkomplex, som inte slits av friluftslivsutövares aktiviteter vintertid. Därmed bedöms negativa konsekvenser för de berörda riksintressena gå att undvika. Ingen risk bedöms föreligga för skada på Natura 2000-området Görälven-Västerdalälven. A4a Gusjön Höknäs. Planförslaget möjliggör utbyggnad av fritidsbebyggelse inom detta idag obebyggda område, som ligger nära Görälven-Västerdalälven (Natura 2000-område, naturmiljö av riksintresse enligt 3 kap. 6 MB). Kommande detaljplaneläggning erfordrar naturinventering, enligt planförslaget. I planförslaget sägs att särskild hänsyn ska tas till Höknäsvalla, en ekologiskt känslig bäck. 25

30 Konsekvenserna för naturmiljön av en framtida utbyggnad i dessa områden studeras i kommande detaljplaneläggning, varvid planförslaget innefattar rekommendationer om hänsyn till naturmiljön. Därmed bedöms negativa konsekvenser för de berörda riksintressena o.dyl gå att undvika. A 6 Fiskarheden ligger inom en naturmiljö av riksintresse enligt 3 kap. 6 MB, Görälven-Västerdalälven och angränsar till Natura 2000-området med samma namn. (Natura 2000-området omfattar endast vattenområdet, medan riksintresset innefattar även större del av området mellan älven och väg 71.) Planförslaget möjliggör en utbyggnad av Fiskarhedens trävaru AB, som ligger i detta område. Detaljplaneläggning pågår. Eventuell påverkan på Natura2000-området kommer att hanteras i tillståndsprövning vid en utbyggnad av anläggningen. Påverkan på riksintresset hanteras i detaljplaneläggningen. Därmed bedöms negativa konsekvenser för de berörda riksintressena gå att undvika. A7 Sälens by. Genom området går Görälven-Västerdalälven (Natura område och naturmiljö av riksintresse enligt 3 kap. 6 MB). Planförslaget möjliggör viss utbyggnad. Områdena H3-H5 som redovisas på karta under rekommendationsområde A7 i översiktsplanen föreslås för småskalig handel och ligger inom riksintresse för naturmiljö och friluftsliv (Görälven-Västerdalälven. Områdena är små och ligger på den östra sidan av rv 71, avskilt från älven, varför de bedöms utgöra en naturlig komplettering av bebyggelsen i Sälens by. Områdena J1, H1, K1 och C1 som redovisas för utbyggnad av industri/ upplag, bebyggelse som kan förstärka Sälens centrum, kontor samt verksamhet med anknytning till camping, ligger helt eller delvis inom värdefullt odlingslandskap. Merparten av nya exploateringsområden har dock lagts utanför områden med särskilda värden. I den fördjupade redovisningen för Sälens by läggs också många N-områden fast där i princip ingen ny bebyggelse bör tillkomma, eller exploateringsföretag tillåtas med hänsyn till riksintresset, hushållningsbestämmelser, strandskydd etc. Här prioriteras landskapsvårdande åtgärder och jordbruksdrift vilket bedöms förstärka landskapsbild och naturmiljö. Kommande detaljplaneläggning erfordrar också naturinventering där anledning finns att anta att naturvärden kan förekomma, enligt planförslaget. Sammantaget bedöms negativa konsekvenser för riksintressen o.dyl gå att undvika. A12 Hemfjället norra. Konflikt finns mellan exploateringsintressen och naturvårdsintressen. Det enda riksintresse om berörs är Transtrandsfjällen, av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 MB, men området hyser naturvärden som enligt länsstyrelsen bedöms vara av sådan art att skydd genom naturreservat kan bli aktuellt. Planförslaget anger att förstudie/program för fördjupad översiktsplan måste tas fram för området innan ställningstagande kan tas till om fördjupad översiktplan får upprättas, med därpå följande detaljplaneläggning. Konsekvenserna för naturmiljön av en framtida utbyggnad studeras i förstudie/program för fördjupad översiktsplan. Därmed bedöms negativa konsekvenser för de berörda riksintressena gå att undvika. Om negativa konsekvenser för de berörda riksintressena inte går att undvika är det mindre sannolikt att utbyggnad sker. A15 Myrflodammen Gusjösätern Färdkällan Gruven. Området angränsar i en mindre del till Natura 2000-området Stornärfjället samt till en naturmiljö av riksintresse, Stornärfjället-Synddalen-Öjskogsfjället. Planförslaget möjliggör viss utbyggnad, främst förtätningar. Naturinventering finns för en mindre del av området och planförslaget anger rekommendationer för hur den delen får byggas ut, i syfte att spara naturvärden. Den utbyggnad som kan bli aktuell enligt planförslaget är av liten omfattning och bedöms inte påverka de närbelägna riksintressena. 26

31 Kartan redovisar områden med höga naturvärden inom Sälenfjällsområdet samt översiktsplanens rekommendationsområden 27

32 A16 Tandådalen Hundfjället Pulsen. Området ligger relativt nära Natura 2000-området Stornärfjället som även är en naturmiljö av riksintresse, Stornärfjället-Synddalen-Öjskogsfjället samt Hundfjället, som utgör Natura 2000-område och naturreservat. Planförslaget möjliggör utbyggnad av bl a skidanläggningarna Tandådalen och Hundfjället. Fördjupad översiktplan fortsätter gälla. En naturinventering finns för delar av området som varit aktuella för exploateringar. På grundval av den anger den fördjupade översiktplanen begränsningar av hur området får byggas ut, i syfte att spara naturvärden. Därmed bedöms negativa konsekvenser för de berörda riksintressena gå att undvika. A17 Salbäcksheden, Orrliden, Kvillan m m. Området angränsar till Natura 2000-området Stornärfjället samt till en naturmiljö av riksintresse Stornärfjället-Synddalen-Öjskogsfjället. Fördjupad översiktplan upphävs vid antagande av planförslaget. Planförslaget möjliggör utbyggnad av bl a fritidsbebyggelse. En naturinventering finns för delar av det området. I planförslaget anges begränsningar av hur området får byggas ut, i syfte att spara naturvärden, samt att kommande detaljplaneläggning erfordrar fördjupad naturvärdesbedömning där anledning finns att anta att naturvärden kan förekomma. Därmed bedöms negativa konsekvenser för de berörda riksintressena o.dyl gå att undvika. Närheten till naturmiljöer av högt värde och därav följande eventuell risk för ökat markslitage i dessa behöver beaktas i fortsatt planering. Det kan t.ex. handla om kanalisering av vandrare sommartid. (Slitageproblematik finns dock även med nollalternativet och planförslaget i sig bedöms inte leda till märkbart större slitage på värdefull natur än nollalternativet.) A18 Granfjällsstöten. Inom området ligger delar av Görälven-Västerdalälven (Natura 2000-område, naturmiljö av riksintresse samt av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3:6) samt Stornärfjället (Natura 2000-område samt naturmiljö av riksintresse, Stornärfjället-Synddalen-Öjskogsfjället. Planförslaget möjliggör utbyggnad med ett större antal bäddar än nollalternativet. En översyn av den fördjupade översiktplanen krävs, enligt planförslaget, om anläggningen ska utvecklas över bäddar. Planförslaget anger även att en naturinventering ska tas fram som underlag för planläggning. Av de berörda värdefulla naturmiljöerna bedöms Görälven inte påverkas, bedömningen utgår från att nollalternativet kommer att omfatta sökt tillstånd för utökning av Stötens avloppsreningsverk. För områdena Stornärfjället och Stornärfjället-Synddalen-Öjskogsfjället, som delvis ligger inom område A18, kan dock negativa konsekvenser uppstå om markintrång görs eller om t.ex. ökat besökstryck gör att markslitaget i fjällmiljön ökar. (Risken för ökat slitage inom riksintresseområdet bedöms som måttlig, eftersom Stöten har sina besökstoppar vintertid och skidturismen är koncentrerad till liftanläggningarna, som ligger utanför Natura 2000-området/riksintresseområdet.) Konsekvenserna går inte att bedöma i översiktsplaneskedet, men frågan behöver beaktas i fortsatt planering. A19 Faxfjället. Området är idag obebyggt och angränsar till Skarsåsfjällen, som utgör naturmiljö av riksintresse, Natura 2000-område samt naturreservat. Området avvattnas mot Görälven (Natura 2000-område, naturmiljö av riksintresse samt av riksintresse för friluftslivet enligt MB 3:6). Önskemål finns om utbyggnad av ny turistanläggning med skidliftar, nedfarter och centrumområde. Det kan eventuellt medföra ökat slitage på det angränsande Natura 2000-området Skarsåsfjället, vilket i planförslaget anges som E64, Område där skyddsoch bevarandeintressen prioriteras. I planförslaget anges att en eventuell utveckling för nya turistanläggningar ska föregås av att fördjupad översiktsplan upprättas samt att vid planläggning ska särskilt redovisas att VA-försörjningen kan ges en tillfredsställande lösning och att värden i naturreservat och Natura 2000-områden inte skadas. 28

33 Konsekvenserna för naturmiljön går inte att bedöma i översiktsplaneskedet, men planförslaget säkrar att risken för negativa konsekvenser beaktas i kommande skeden. A20 Näsfjället. Området angränsar till Skarsåsfjällen, som utgör naturmiljö av riksintresse, Natura 2000-område samt naturreservat. Planförslaget anger en mindre utbyggnad i området inom planperioden än nollalternativet (d v s gällande detaljplaner). I planförslaget anges rekommendationer om hänsyn till Näsfjällsåsmyren (ett klass 1-område enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram som ligger inom delområde A20) i syfte att skydda naturvärdena. Rekommendationer anges även i syfte att skydda det angränsade Natura 2000-området/naturreservatet Skarsåsfjället. Fördjupad översiktplan upphävs vid antagande av planförslaget. Den utbyggnad som planförslaget möjliggör bedöms kunna leda till ökat besökstryck i de närbelägna fjällmiljöerna och därmed eventuellt ökat slitage, men risken är något mindre än med nollalternativet. Konsekvenserna för den angränsande naturmiljön Skarsåsfjället går inte att bedöma i översiktsplaneskedet, men frågan behöver beaktas i fortsatt planering. B19 Sörsjöns by. Området tangerar Fuluälven (Natura 2000-område och naturmiljö av riksintresse enligt MB 3:6). Planförslaget möjliggör utbyggnad i nivå med nollalternativet. I planförslaget anges rekommendationer om hänsyn till Fuluälven, som är ekologiskt känslig. Se även avsnitt Påverkan på vatten. Fördjupad översiktplan upphävs vid antagande av planförslaget. Planförslaget medför mindre risk för skador på naturmiljön än nollalternativet, eftersom rekommendationer ges i översiktsplanen för Fuluälven (E65). Planförslag låg Med Planförslag låg kommer endast en mindre del av den utbyggnad planförslaget medger i Sälenfjällen att bli aktuell, cirka bäddar. Planförslag låg innebär därmed mindre påverkan på naturmiljön än Planförslag hög och skiljer sig relativt litet från nollalternativet. Övrigt E56 Transtrandsfjällen och C5 Gerfastokölen. Se kapitel 9.4 Miljökonsekvenser Vindkraftsutbyggnad. C7 Järnvägsreservat Malungsfors Lindvallen. Se kapitel 9.3 Miljökonsekvenser förlängning av Västerdalsbanan. C9 Mobergskölen. Se kapitel 9.6 Miljökonsekvenser Flygplatser. Skotertrafiken i Sälenfjällen bedöms komma att öka genom de utbyggnadsmöjligheter för fritidsboende som planförslaget medger. Därmed accentueras vikten av den planering vad gäller skotertrafiken som nämns ovan under Nollalternativ. Planering och utformning av åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan För att minimera påverkan på naturmiljön krävs en hänsynsfull placering och utformning av bebyggelse och vägnät. Där man kan anta att risk finns att naturvärden kan förekomma ska en naturinventering alltid tas fram i samband med detaljplaneläggning för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Anläggande av vägar, parkeringsplatser och byggnader innebär alltid skador på det långsamväxande vegetationsskiktet i fjällnaturen. För att minimera ingreppen i naturmiljön bör bl a följande hänsyn tas: Planerad bebyggelse och vägar bör så långt möjligt lokaliseras till fastmarksområden. Befintlig vegetation bör sparas i största möjliga utsträckning. 29

34 Träd bör så långt möjligt bevaras, genom hänsyn både vid planering och vid utbyggnad av bebyggelseområden. Vägbankar bör utformas och planeras så att de i möjligaste mån ansluter till det omgivande landskapet. Stor hänsyn ska tas till bäckar och vattendrag. Där risk för grumling eller annan påverkan finns (under byggtiden och på sikt) bör förebyggande skyddsåtgärder vidtas. Under byggtiden bör åtgärder vidtas så att påverkan på vegetationsskiktet begränsas. Beträffande skoterturismen behöver planeringen av skoterleder och skoterturism samordnas över kommungränser, i samverkan mellan grannkommuner och genom fortsatt samarbete med länsstyrelsen. Ett projekt ( Rätt och slätt ) planeras med syfte att kanalisera snöskoteråkning till skoterleder runt fjällområdet för att därmed minska trafiken i Sälenfjällen Påverkan på friluftslivet Nuläge Stora delar av kommunen har höga värden för friluftslivet. Detta beskrivs i översiktsplanens kapitel 4.7 Friluftsliv och rekreation. Sälenfjällen är ett område där natur- och friluftslivsvärdena är så höga att flera riksintressen överlagrar varandra. Hela Sälenfjällen ligger inom ett område av riksintresse för turism och rekreation enligt 4 kap. 2 MB, benämnt Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset. Följande riksintressen för friluftlslivet enligt 3 kap. 6 MB ligger i Sälenfjällen. F 6 Fuluälven F 7 Transtrandsfjällen F 9 Västerdalälven med Görälven Dessutom finns flera naturmiljöer av riksintresse inom Sälenfjällen. Se vidare avsnitt Påverkan på naturmiljön. Avgränsning etc. Avsnittet om påverkan på friluftslivet i denna MKB avgränsas till Sälenfjällen, d v s det område som är av riksintresse för turism och rekreation enligt 4 kap 2 MB. Konsekvensbeskrivningen fokuseras på de områden avsatta för friluftslivet som har högst värde och starkast lagmässigt skydd: riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet i miljöbalken. Riksintresset Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset, utpekat enligt 4 kap 2 MB, bedöms inte påverkas. Planförslaget medger visserligen förändringar av markanvändningen, såsom utbyggnad för fritidsboende etc. (vilket kan ha såväl positiva som negativa konsekvenser för friluftsliv och turism), men dessa förändringar är av marginell betydelse när det gäller ett så stort område som detta riksintresse. Denna MKB tar därför fortsättningsvis endast upp riksintresseområden enligt 3 kap. 6 MB. Övriga miljöer och objekt av utpekat värde, såsom områden av intresse för det lokala och regionala friluftslivet enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram, leder och spår m m förutsätts bevakas i annan planering, t ex vid detaljplaneläggning. 30

35 Nollalternativ Utbyggnad nära riksintressen för friluftslivet Nollalternativet innebär att utbyggnad görs enligt fastställda detaljplaner, ett tillskott på cirka bäddar jämfört med nuläget. Se tabell i avsnitt I de områden som listas nedan medger de gällande planerna att utbyggnad sker inom eller nära utpekade riksintresseområden för friluftslivet. (Områden där endast mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse o dyl är aktuella tas inte upp nedan.) A4 Gusjöbyn Kläppen A7 Sälens by A11 Lindvallen västra A13 Köarskär Gubbmyren Digernäsområdet A15 Myrflodammen Gusjösätern Färdkällan Gruven A16 Tandådalen Hundfjället Pulsen A17 Salbäcksheden, Orrliden, Kvillan m m. A18 Granfjällsstöten B19 Sörsjöns by Nollalternativet har i princip två olika typer av konsekvenser för friluftslivet i Sälenfjällen: 1) Positiva konsekvenser genom vidmakthållande och möjligheter till utbyggnad av de skidanläggningar, fritidsboende etc. som utgör grunden för friluftsliv och turism i Sälenfjällen. Möjligheterna att idka friluftsliv ökar när utbudet på fritidsboende och fritidsaktiviteter ökar. 2) Negativa konsekvenser kan uppstå genom att mark tas i anspråk för nya bebyggelseområden m m inom områden av riksintresse för friluftslivet. Det kan gälla både direkt, genom att mark som är av värde för friluftslivet tas i anspråk och indirekt, genom att t ex utblickar i landskapet påverkas eller kommunikationsstråk från områden för fritidsboende till målpunkter för friluftslivet skärs av. Till stor del kan dock negativa konsekvenser undvikas genom att hänsyn tas till friluftslivsvärdena i fortsatt planering. I en del fall kan detaljplanerna styra så att berörda naturmiljöer undanhålls från att t ex bebyggas, vilket även kan vara positivt för friluftslivet, men det gäller endast för naturmiljöer inom detaljplanelagt område, inte för angränsande eller närliggande naturmiljöer. I områdena 16 Tandådalen Hundfjället Pulsen, A17 Salbäcksheden, Orrliden, Kvillan m m och A18 Granfjällsstöten bedöms nollalternativet (d v s den utbyggnad som detaljplanerna möjliggör) kunna leda till ökat besökstryck i de närbelägna fjällmiljöerna och därmed ökat slitage inom Transtrandsfjällen, som är av riksintresse för friluftslivet, dock inte av sådan omfattning att friluftslivetsvärdet påverkas i någon större omfattning. Nollalternativets utbyggnadsmöjligheter medför även positiva konsekvenser för friluftslivet inom riksintressområdet, genom att fritidsboendet kan utvecklas och förbättras. För övriga ovannnämnda områden är den utbyggnad som detaljplanerna möjliggör är av liten omfattning och nollalternativet bedöms därför inte innebära någon förändring vad gäller friluftslivet i de närbelägna fjällmiljöerna. Beträffande skotertrafik, se avsnitt Påverkan på människors hälsa (buller och luft) samt avsnitt Påverkan på naturmiljön. 31

36 Planförslagets påverkan och konsekvenser Planförslaget har i princip tre olika typer av konsekvenser för friluftslivet i Sälenfjällen: 1) Positiva konsekvenser genom rekommendationer som avser att skydda naturen och därmed även Sälenfjällens värden för friluftslivet. Vissa naturmiljöer och områden för friluftsliv avsätts som E-områden. Därigenom minskar risken för negativa konsekvenser för naturvärdena till följd av exploatering, vilka även kan påverka värdena för friluftslivet. För många av de A- och B-områden där planförslaget medger utbyggnad införs rekommendationer som syftar till att spara särskilt värdefull natur, som även kan ha värden för friluftslivet. Detta innebär en viss förbättring jämfört med nollalternativet. 2) Positiva konsekvenser genom vidmakthållande och möjligheter till utbyggnad av de skidanläggningar, fritidsboende etc. Planförslaget medger sammantaget en större utbyggnad än nollalternativet och därmed större postiva effekter härvidlag. Även de möjligheter till utbyggd infrastruktur som planförslaget medger är positiv, då den ökar tillgängligheten till området för turister och andra friluftslivutövare. 3) Negativa konsekvenser kan uppstå genom att mark tas i anspråk för nya bebyggelseområden m m inom områden av riksintresse för friluftslivet. Konsekvenserna kan vara direkta eller indirekta, se närmare under rubrik Nollalternativ. Planförslaget medger sammantaget en större utbyggnad än nollalternativet och därmed en större risk för negativa konsekvenser. Till stor del kan dock negativa konsekvenser undvikas genom att hänsyn tas till friluftslivsvärdena i fortsatt planering. I denna MKB kommenteras endast riksintressen för friluftlivet. Övriga intressen, såsom lokala och regionala intressen, fasta anläggningar, spår och leder har inte bedömts som en tillräckligt stor miljöfråga för att avhandlas i översiktsplaneskedet, men behöver beaktas i kommande detaljplaneläggning. Skydd av områden för friluftsliv Planförslaget innefattar skydd av områden för friluftslivet, genom att flera områden avsätts som E-områden, d v s områden där skydds- och bevarandeintressen prioriteras. Värdena för friluftslivet har varit ett kriterium för att områdena skyddas. E-områdena har inte fokuserats i MKB-arbetet eftersom planförslaget inte medför några negativa miljökonsekvenser för dessa. Inom Sälenfjällen gäller det följande områden: E9 Västerdalälven E49 Kinnvalla E55 Vasaloppsspåret E56 Transtrandsfjällen E57 Flatfjället m m E58 Syndalen Stornärfjället E59 Högstrand E63 Görälven E64 Skarsåsfjället E65 Fuluälven E68 Särkån 32

37 Utbyggnad nära riksintressen för friluftslivet Texten nedan avser det s.k. Planförslag hög, som medger utbyggnad av cirka fler bäddar än nollalternativet. ( Planförslag låg, se separat rubrik. För uppgifter om antalet bäddar i nuläge, nollalternativ respektive planförslag, se tabell i avsnitt ) Texten fokuserar på de miljökonsekvenser för friluftslivets riksintressen som planförslaget medför i och i anslutning till översiktsplanens A- och B- områden, d v s Områden med starka bebyggelseintressen respektive Bebyggelseinfluerade områden, där dessa ligger nära eller inom riksintressen för friluftslivet. F6 Fuluälven Planförslagets område B19 Sörsjöns by angränsar till och ligger delvis inom riksintresseområdet. Planförslaget möjliggör utbyggnad i nivå med nollalternativet. Riksintressets värden utgörs av älvens kvaliteter för naturupplevelser, fritidsfiske, kanoting m m. Planförslaget bedöms inte påverka dessa värden. Planförslaget medför mindre risk för skador på naturmiljön än nollalternativet, eftersom Fuluälven skyddas genom rekommendationer, vilket även är positivt för friluftlivet. F7 Transtrandsfjällen Planförslaget medger relativt stora förändringar jämfört med nollalternativet inom följande rekommendationsområden, som ligger helt eller delvis inom riksintresseområdet. Särskild uppmärksamhet krävs i fortsatt planläggning rörande dessa områden. A12 Hemfjället norra. Konflikt finns mellan önskemål om utbyggnad av skidområde/fritidsboende och naturvårdsintressen inom detta idag obebyggda område. Planförslaget anger att fördjupad översiktsplan måste tas fram för området, med därpå följande detaljplaneläggning. I samband med detta förutsätts fördjupade inventeringar av naturvärden göras, i nära kontakt med länsstyrelsen och kommunen. Om negativa konsekvenser för berörda riksintressen inte går att undvika är det mindre sannolikt att utbyggnad sker i område A12. A14 Östra Kalven Högfjället Storfjället. Önskemål finns om utbyggnad av bl a liftsystem och fritidsboende. Planförslaget anger bl a att fördjupad översiktsplan erfordras för nytt liftsystem. A16 Tandådalen Hundfjället Pulsen. Önskemål finns om utbyggnad av anläggningarna för bl a boende, service och liftar. A17 Salbäcksheden, Orrliden, Kvillan m m. Önskemål finns om utbyggnad av bl a fritidsbebyggelse. A18 Granfjällsstöten. Önskemål finns om utbyggnad av bl a fritidsboende och liftsystem. Planförslaget medger relativt stora förändringar jämfört med nollalternativet inom följande områden, som angränsar till riksintresseområdet. A8 Lindvallen östra. Önskemål finns om utbyggnad av detta idag obebyggda område för bl a handel och boende m m med anknytning till skidanläggningen Lindvallen. A9 Område mellan Sälens by och Östfjällsvägen. Området är strategiskt beläget för en utveckling av mark för upplagsytor eller industrihotell. Planförslaget anger att upplagsytor o.dyl. bör avskärmas visuellt mot Nya Fjällvägen, vilket är positivt för upplevelsevärdena och därmed för friluftslivet. Sammantaget bedöms planförslaget få större positiva än negativa konsekvenser för friluftslivet inom riksintresset Transtrandsfjällen. Riksintressets värden utgörs av de goda förutsättningarna för vandring, skidfärder, positiva 33

38 naturupplevelser och naturstudier samt fritidsfiske. Den utbyggnad som planförslaget medger kan påverka dessa värden negativt genom ianspråktagande av mark, påverkan på befintliga leder och spår eller påverkan på upplevelsevärdena (utblickar, känsla av ostördhet etc). I samtliga fall innehåller planförslaget rekommendationer eller begränsningar av hur respektive område ska byggas ut, i syfte att spara naturvärden, vilket även innebär ett skydd för friluftslivsvärdena. Positiva konsekvenser för friluftslivet uppstår genom planförslagets möjligheter att utveckla anläggningar, fritidsboende m m. F9 Västerdalälven med Görälven Planförslaget medger relativt stora förändringar jämfört med nollalternativet inom följande rekommendationsområden, som ligger helt eller delvis inom riksintresseområdet. Förändringarna i Sälens by (A7) bedöms beröra friluftslivets riksintresse i mindre omfattning. I samtliga fall innehåller planförslaget rekommendationer eller begränsningar av hur respektive område ska byggas ut, i syfte att spara naturvärden, vilket även är positivt för friluftslivsvärdena. A4 Gusjöbyn Kläppen. Önskemål finns om utbyggnad av bl a Kläppenanläggningen. A18 Granfjällsstöten. Önskemål finns om utbyggnad av bl a fritidsboende och liftsystem. Planförslaget medger relativt stora förändringar jämfört med nollalternativet inom följande områden, som angränsar till eller ligger nära riksintresseområdet. A5 Kläppen expansionsområde. Planförslaget möjliggör till skillnad från nollalternativet en en expansion av Kläppenanläggningen inom detta idag obebyggda område. A4A Gusjön Höknäs. Önskemål finns om utbyggnad av fritidsbebyggelse inom detta idag obebyggda område. A19 Faxfjället. Önskemål finns om utbyggnad av ny turistanläggning med skidliftar, nedfarter och centrumområde i detta idag obebyggda område. Riksintressets värden utgörs av älvens kvaliteter för naturupplevelser, fritidsfiske, kanoting m m. Planförslaget bedöms inte påverka dessa värden. Planförslag låg Med Planförslag låg kommer endast en mindre del av den utbyggnad planförslaget medger i Sälenfjällen att bli aktuell, cirka bäddar. Det innebär att Planförslag låg skiljer sig relativt litet från nollalternativet när det gäller konsekvenser för friluftslivet. Övrigt C7 Järnvägsreservat Malungsfors Lindvallen. Se kapitel 9.3 Miljökonsekvenser förlängning av Västerdalsbanan. E56 Transtrandsfjällen. Se kapitel 9.4 Miljökonsekvenser Vindkraftsutbyggnad. C9 Mobergskölen. Se kapitel 9.6 Miljökonsekvenser Flygplatser. Beträffande skotertrafik, se avsnitt Påverkan på människors hälsa (buller och luft) samt avsnitt Påverkan på naturmiljön. Planering och utformning av åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan För att minimera påverkan på friluftslivet krävs en hänsynsfull placering och utformning av bebyggelse och vägnät. Det gäller t ex hur befintliga leder och spår berörs samt hur friluftslivsutövare kan ta sig från nyexploaterade områden i ut i angränsande terräng. Detta bevakas i detaljplaneringsskedet. 34

39 De åtgärder för hänsyn till naturmiljön som anges i kapitel Påverkan på naturmiljön är även positiva för friluftslivet Slutsatser Sälenfjällen Vattenmiljö Generellt präglas belastningen på recipienterna av säsongsvariationer. Utsläppen till recipient ökar mer eller mindre proportionerligt med antalet tillkommande bäddar. Belastningsutrymmet i Tandån är ianspråktaget i nu gällande tillstånd och det samma gäller troligen i Köarån. Totalt antal bäddar vid planperiodens slut från Tandådalen-Hundfjället i väster till Lindvallen i öster har bedömts till Nuvarande tillstånd för Tandådalens avloppsreningsverk och Sälfjällets avloppsreningsverk berättigar en försörjning av sammanlagt bäddar. När gränsen nåtts för vad Sälfjällets reningsverk klarar av kommer avloppsvatten att på ett eller annat sätt behöva ledas ner till Västerdalälven. Detta skulle vara fördelaktigt för idag högt belastade mindre vattendrag som t ex Köarån. Buller Nollalternativet och planförslaget ger upphov till trafikökningar som sammantaget resulterar i ökade bullernivåer på mellan 1 á 2 dba. Ökad turism i Sälenområdet bedöms även medföra ökad skotertrafik och ökat buller. En modernare fordonspark kan i viss mån motverka bullerökningen. Buller från skotertrafik ska hanteras i de detaljplaner som upprättas för områden nära skoterleder. Ökad turism innebär troligen även ökad helikoptertrafik som kan orsaka störande buller. Omfattningen bedöms dock vara begränsad inom planperioden och inte innebära att riktvärden överskrids. Luft Mätningar av kväveoxider och VOC (lättflyktiga kolväten) har utförts i Dalarnas tätorter, däribland Malung, och i Sälenfjällen. Resultaten har redovisats i rapport 2007:06 Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden I rapporten sammanfattas resultaten med att nuvarande och framtida miljömål och miljökvalitetsnormer för årsmedelhalten av kvävedioxid bedöms klaras i samtliga undersökta tätorter. Luftkvaliteten i fjällområdet är i allmänhet bra. De negativa effekterna av ökade utsläpp från ökningen av vägtrafik och skotertrafik kan i viss mån motverkas genom större andel kollektivtransporter samt införande av ny fordonspark med högre krav på både fordon och bränsle. Genomförande av översiktsplanen bedöms inte innebära att miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och bensen överskrids. Uppgifter om andra parametrar såsom partiklar, bly, svaveldioxid och kolmonoxid saknas. Klimat Utsläpp av CO 2 från biltrafiken kan minskas genom större andel kollektivtransporter. Utbyggnad av Sälenbanan innebär minskad biltrafik. Utbyggnad av boende i nära anslutning till skidbackarna verkar reducerande på bilresandet inom fjällområdet. Användningen av elenergi kan minska genom ombyggnad av uppvärmningssystem i befintliga hus och nyttjande av flexibla uppvärmningssystem anpassade till förnyelsebar energi vid nybyggnad. Utbyggnad av mindre system för fjärrvärme kan eventuellt vara aktuellt i delar av Sälenfjällen. 35

40 Naturmiljö Planförslaget berör eller angränsar till ett antal naturmiljöer av utpekat högt värde (Natura 2000-områden och riksintressen). I de flesta fall bedöms negativa konsekvenserna för naturmiljön undvikas genom de rekommendationer som planförslaget innefattar. I översiktsplaneskedet saknas dock detaljerad kunskap om vad planförslaget innebär och för följande områden erfordras därför särskild hänsyn i kommande planeringsskeden, då uppgifter om markanspråk etc. föreligger: A5 Kläppen expansionsområde, A12 Hemfjället norra, A18 Granfjällsstöten, A19 Faxfjället och A20 Näsfjället. Skotertrafiken i Sälenfjällen bedöms komma att öka genom de utbyggnadsmöjligheter för fritidsboende som planförslaget medger. Idag finns regleringsområden, där skotertrafik är förbjuden utom på anvisade leder. I nuläget anser kommunen inte att det är aktuellt att införa ytterligare regleringsområden, men i planförslaget sägs att utvecklingen bör följas noga och eventuella styrmedel mot negativa effekter övervägas för att minimera konflikten mellan skotertrafiken och andra friluftslivsintressen. Friluftsliv Planförslaget medför möjligheter till utbyggnad av skidanläggningar, fritidsboende, service m m som är positiva för friluftslivet i Sälenfjällen. Förslaget berör dock riksintressen för friluftlivet enligt 3 kap. 6 MB och och risken för negativa konsekvenser behöver beaktas i kommande planeringsskeden. Negativa konsekvenser kan i hög grad undvikas genom de rekommendationer som planförslaget anger. För följande områden, som ligger inom riksintresset Transtrandsfjällen och där planförslaget möjliggör utbyggnader av större omfattning, erfordras särskild hänsyn i kommande planeringsskeden: A12 Hemfjället norra, A14 Östra Kalven Högfjället Storfjället, A16 Tandådalen Hundfjället Pulsen, A17 Salbäcksheden, Orrliden, Kvillan m m samt A18 Granfjällsstöten. 36

41 9.3 Miljökonsekvenser förlängning av Västerdalsbanan Nuläge Den befintliga järnvägen sträcker sig fram till Malungsfors. På sträckan mellan Malung och Malungsfors f.d. timmerterminal är spåret inte i drift. Norr om Malungsfors saknas järnväg. Nollalternativ Nollalternativet innebär att järnvägssträckningen är som idag. Planförslag Enligt förslag till översiktsplan reserveras mark för ny järnväg i en korridor öster om Västerdalälven från Malungsfors till Kläppen. Söder om Kläppens turistanläggning går järnvägskorridoren över Västerdalälven och fortsätter norrut på den västra sidan av älven fram mot Lindvallen. Vid Lindvallen vidgas järnvägskorridoren med odefinierat läge för slutstationen. Järnvägens föreslagna sträckning framgår av karta under kap. 4.6 Kommunikationer. Järnvägsreservatet är markerat som C7 och beskrivs närmare under kap Fortsatt utbyggnad av järnvägen till norska gränsen utgör en framtida möjlighet (se figur under kap. 4.6 Kommunikationer) men ingår inte i planförslaget. Vid Lugnet Hovaforsen möjliggörs ombyggnad av befintlig järnväg. Järnvägens ombyggnadssträcka sammanfaller här med förslag till ny sträckning för väg 71. Järnvägs- och vägreservatet är markerat som C6 och beskrivs närmare under under kap Påverkan och konsekvenser av planförslaget Tidigare har miljökonsekvenserna av förlängning av Västerdalsbanan beskrivits översiktligt i utredning från (i utredningen benämnd Sälenbanan) och med kompletterande utredning från december Genom att förlänga Västerdalsbanan till Sälenfjällsområdet reduceras vägtrafiken både avseende persontransporter och godstransporter. Utbyggnaden förutsätts ske som elektrifierad bana varför utsläpp av föroreningar till luften minskar jämfört med dagens diseldrivna järnväg mellan Borlänge och Malung. Eldriven järnväg medför inga direkta utsläpp, men elproduktionen i sig kan medföra utsläpp om den t ex sker i kolkraftverk. Utbyggnad av järnväg till Sälen innebär en omfördelning av trafik från väg till järnväg, vilket minskar mängden utsläpp till luft från motorfordon. Att ersätta en bilresa med tåg minskar utsläppen med 0,25 ton CO 2 (120 mil t.o.r) 1. Den planerade förlängning av Västerdalsbanan mellan Malungsfors och Lindvallen går genom områden med känsliga natur- och kulturmiljöer av riksintresse i älvens dalgång. Även riksintressen för friluftslivet finns i dalgången. Norra delen av Västerdalälven är skyddad som Natura 2000-område och vid passage över Västerdalälven söder om Kläppen måste detta beaktas. En ny järnväg innebär att värdefulla kultur- och naturmiljöer kan skadas och för det rörliga friluftslivet innebär en ny järnväg risk för en ny barriär som försvårar möjligheterna att fritt röra sig i skog och mark. Järnvägsresevatet berör riksintressen vid passage över och alldeles intill Västerdalälven. Sträckning enligt planförslaget kommer inte att påverka Vasaloppsspåret då järnvägskorridoren går över Västerdalälven söder om startområdet och därefter på den västra sidan av älven. 1 Referens:SNF:s hemsida, klimatlöfte. 37

42 Förutsättningar och konsekvenser för lokalisering av järnvägsstation och järnvägens sträckning vid Lindvallen studeras vidare i samband med framtagande av fördjupad översiktsplan. Planer finns också på spåranslutning av Fiskarhedens såg i samband med återupprättande av järnväg Malungsfors-Sälenområdet. Den äldre järnvägssträckningen behöver då utnyttjas. I Höknäs, där det är trångt, måste spåret på ett avsnitt förläggas till väg 71. Detta innebär att mark på en sträcka behöver reserveras för flytt av väg 71 till ett läge väster om befintlig bebyggelse. Längre norrut behöver industrispåret svänga av västerut söder om sågverksområdet. Ombyggnad av rv 71 samt spåranslutningen västerut mot sågen kommer att beröra riksintresse för friluftsliv och naturvård (Västerdalälven-Görälven) samt område utpekat som värdefullt i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet och i Dalarnas bevarandeprogram för odlingslandskapet. Utbyggnad av spåranslutning till Fiskarhedens såg innebär en överföring av godstrafiken från Fiskarhedens såg från väg till järnväg, vilket minskar mängden utsläpp till luft. Viktiga miljöaspekter Beroende på plats och lokala förutsättningar varierar påverkan och konsekvenser för människa och miljö. De miljöaspekter som kan vara av störst intresse att beakta vid anläggning av ny järnväg är: biologisk mångfald i områden med höga naturvärden och med känsliga arter, människors hälsa (buller och vibrationer) och möjlighet till friluftsliv, anspråkstagande av naturmark och känslig mark, klimatpåverkande faktorer såsom utsläpp till luft och energianvändning, landskapsbild och intrång i befintliga boende- och verksamhetsmiljöer som kan påverka landskapsbild och kulturmiljö samt påverkan på forn- och kulturlämningar (kulturreservat, fornlämningar, värdefulla kulturmiljöer, MB 3:6). Planering och utformning av åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan Konsekvenser och förslag till skyddsåtgärder kommer att utredas och beskrivas i samband med kommande planering enligt järnvägslagen (järnvägsplan). 38

43 9.4 Miljökonsekvenser Vindkraftsutbyggnad Nuläge I kommunen finns idag inga vindkraftverk uppförda. Nollalternativ Om utbyggnad av vindkraft enligt översiktsplanen inte genomförs kan utbyggnad ske enligt redan lämnade bygglov. Bygglov har hittills lämnats till Vindkompaniet för att uppföra 7 verk på Gerfastokölen och till Malungs Elverk för ett par verk vid Byråsen. Utbyggnad på Gerfastokölen är i dagsläget inte aktuellt. Verken på Byråsen har uppförts Angränsande till Malung-Sälens kommun, på Kyrkberget i Mora kommun, drivs ett projekt om att anlägga maximalt 11 verk som omfattar en total effekt på 30 MW. Vindkraftverk på Byråsen Planförslag Förutsättningar och planförslag finns närmare beskrivet under kapitel 4.13 Teknisk försörjning och energi samt under avsnitt 8 Översiktsplanens delområden, delområde C1-C5. Länsstyrelsen har i december 2006 skickat en remiss till länets kommuner med en bruttolista på områden som grund för förslag till riksintressen för vindkraft. Av denna bruttolista har därefter två områden föreslagits som riksintresseområden för vindkraft, Skalet (C1) och Fageråsen (C2). Energimyndigheten. Energimyndigheten har därefter i maj 2008 valt att fastställa Fageråsen (C2) som riksintresseområde för vindkraft. 39