Modellering av A-ram

Transkript

1 eteckning: INSTUTIONEN ÖR TEKNIK OCH YGGD MILJÖ. Modellering av -ram Leif Lindberg VT 2010 Examensarbete 15hp, -nivå Maskinteknik Maskiningenjörsprogrammet Examinator: Matz Lenner

2 Sammanfattning Detta examensarbete har som syfte att konstruera ett LRS-system (Launch and recovery system) eller -ram/bock på svenska, där hänsyn tas till beställarens kravspecifikation. Konstruktionen skall medge fri rörlighet för dykare och däcks/landpersonal under vinschar och hydraulsystem, samt dimensioneras för att medge containertransport. Systemet används för sjösättning och transport av material och dykare, till arbetsdjup från fartyg eller annan marin plattform. Det finns redan ett antal tillverkare av LRS- system runt om i världen som bygger på ungefär samma princip, där man inte har tagit hänsyn till ovan nämnda krav. öretaget där examensarbetet utförs heter NDE (Nordic Drive Enterprise) och är verksamt inom dykeribranschen. NDE har sedan 1995 utfört alla typer av undervattens entreprenader med inriktning på kvalificerade dykarbeten. Med utgångspunkt från befintliga konstruktioner utvecklas ett till viss del nytt koncept, en genomgång av klassningskrav för denna typ av konstruktion görs för att förbereda för en ev. certifiering och CE-märkning. Konceptutveckling utförs i sin helhet i Cad-programmet Solidworks, där 3d modellering och ritningsgenerering av ett 50-tal konstruktionsritningar sker. EM-analys av belastade detaljer görs i Solidworks, som har en integrerad modul för ändamålet som heter Cosmos. 2

3 bstract This master thesis has served to construct a system LRS (Launch and Recovery System) or -ram/bock in Swedish, which take into account the customer's specifications. The design would allow free movement of divers and deck- staff under hydraulic winches, and designed to allow for container transport. The system used for the launch and shipment of equipment and divers for working depth, from ships or other marine platform. There are already a number of manufacturers of LRSsystems around the world based on a similar principle, which did not take into account the above-mentioned requirements. The company where the thesis is conducted is NDE (Nordic Dive Enterprise) and it operates in diving and offshore-industry. NDE has since 1995 performed all types of underwater works focusing on qualified diving. ased on existing designs have a partially new concept developed. review of the classification requirements for this type of construction was done to prepare for a possible certification and CE marking. Concept development has been fully performed in the CD software Solidworks, where the 3d modeling and drawing generation of some 50 design drawings done. EM analysis of loaded parts are made in Solidworks, which has an integrated module for the purpose named Cosmos.

4 Innehåll 1 Inledning akgrund öretagspresentation Kvalité och miljö rbetsområden Syfte och mål vgränsningar Metod Kravspecifikation Produktexempel Teori CE-märkning Direktiv Myndigheter Tillverkares krav Tredjepartscertifiering CE-märket Klassningssällskap och CE-märkning Grundläggande krav för tillverkare Hur blir man tillverkare Ytterligare direktiv som är styrande för ett LRS-system är: rbetsgång vid certifiering/klassning Informationsinsamling ildinsamling Ritningar Containermått Mått på 20 fots container Mått på 40 fots container ildexempel containrar Transportläge Konstruktionsarbete Modellering ottenplatta arm Vinschstativ Slutresultat Ritningar Sammanställningsritning av LRS-Systemet (Huvudsammanställning) Sammanställningsritning av bottenbalkar EM-analys

5 6.1 Krafter nalys av armsinfästning nalys av övre -arm Säkerhetsfaktor nalysomfattning Slutsats och diskussion Diskussion Projekterfarenheter Mål och resultat Slutsats Litteraturförteckning igurförteckning ilagor... 27

6

7 1 Inledning Lyftsystem för marina operationer har funnits nästan lika länge som fartygen. Med åren har olika behov funnits för lyft av dykare och gods till olika arbetsdjup, ju längre in i modern tid desto mer avancerade system och större arbetsdjup. Trots denna teknikutveckling saknas en variant av LRS-system som nu efterfrågas av NDE, och som detta examensarbete kommer att handla om. 1.1 akgrund Nordic Dive Enterprise besitter genom mångårig verksamhet från dykeribranschen runt om i världen, en omfattande erfarenhet av hjälpmedel och redskap för marina operationer. Trots det är inte redskapen fulländade, och behovet av en skräddarsydd konstruktion som bättre uppfyller önskemålen om användarvänlighet har vuxit fram. Hänsyn till säkerhet och enkel transport är viktigt när konceptet tas fram. 1.2 öretagspresentation NDE (Nordic Dive Enterprise) startades 1995 i sin ursprungliga form och har sedan växt till ett internationellt företag som utför uppdrag i olika delar av världen. Olika typer av undervattens entreprenader som exempelvis fartygsbärgning, fundamentförberedelser för vindkraft, reparation av olje och gasledningar, besiktning av undervattenskonstruktioner är exempel på kvalificerade dykarbeten som utförs med kvalitet och säkerhet som ledstjärna. rbeten kan utföras från 0 till över 100 meters djup både i Sverige och Internationellt Kvalité och miljö NDE är certifierat enligt ISO 9001 och ISO gällande kvalité och miljö. NDE är dessutom certifierat av DNV, ureau Veritas, Lloyds Register, Germanicher Lloyds och S gällande dykning i In Water Survey Inspektioner. Som enda företag i Sverige har även NDE medlemskap i IMC: International Marine Contractors ssociation 1

8 1.2.2 rbetsområden lla typer av undervattens entreprenad med betoning på dykeriarbete utföres. ll utrustning och personal som används i NDE:s regi är godkänd enligt S 1993:57 gällande utrustning och bemanningskrav. NDE uppfyller även arbetarskyddsstyrelsens övriga regelverk. Kortfattat kan NDE utföra följande typer av arbeten: Konstruktionsarbeten ärgningar Kabeltrenching Sjöledningar Inspektioner Djupdykning med Nitrox/Heliox ottensurvey I Vaxholm ligger öretagets huvudkontor som är beläget 1 mil utanför Stockholm. rbeten kan utföras med samarbetspartners och med egna resurser, arbeten kan utföras över hela Sverige och internationellt. rbeten har utförts förutom i Sverige även i Norge, Danmark, Tyskland, Spanien m.m. (NDE, 2010) 1.3 Syfte och mål Syftet med detta arbete är att konstruera ett LRS-system som uppfyller beställarens kravspecifikation (Punkt 1.6). Målet är att konstruktionsarbetet skall utmynna i fullständiga ritningar för ett LRS-system som kan containertransporteras. En utredning angående kraven för en fullständig certifiering och CE-märkning, kommer att göras för att belysa arbetsgången vid certifiering av systemet. 2

9 1.4 vgränsningar Endast en övergripande arbetsgång gällande CE-märkning/klassning och certifiering kommer att göras. Generella svetsanvisningar kommer att ges i ritningsmaterialet. Ritningar kommer att framställas till större delen av systemet, dock kommer lyft korg inte ingå i denna del av arbetet av tidsskäl. 1.5 Metod Den metod som använts vid framtagning av konceptet har väl inget speciellt namn, men arbetsgången kan beskrivas så här: Steg 1 var planering då tidsplan (ilaga 1) och veckoplanering bestämdes. Steg 2 innebar en noggrann informationssökning av befintliga LRS-system på marknaden. Detta för att bilda sig en uppfattning om vilka förändringar som var nödvändiga för att uppnå beställarens krav. Med befintliga system som utgångspunkt påbörjades steg 3 där ett huvudkoncept togs fram, som efter en tids modellering visade sig vara omöjligt att genomföra. nledningen var att vinscharnas bredd visade sig vara för stor för att rymmas bredvid varandra. ör att kunna genomföra modelleringen och uppfylla NDE:s krav blev en kompromiss tvungen att tillgripas som kan beskrivas som koncept Kravspecifikation Kravspecifikationen från NDE på LRS-systemet är: Smartare konstruktion för fri rörelse av dykare och personal Klassningskrav för CE-märkning Demonterbar eller hopfällbar konstruktion Ha containermått (skall få plats i en container) Nödvändiga beräkningar av hållfasthet(ev. sidokrafter, sjöhävning) ärdigställa ritningar för konstruktion 3

10 1.7 Produktexempel igur 1 och 2 visar exempel på marina lyftsystem för transport av dykare och gods ned till arbetsdjup. Det framgår av bilderna att vinschar och hydraulsystem är placerat nedtill på plattformen. igur 1 Exempel på LRS-System ( igur 2 Ytterligare system ( Teori Ett LRS-System används för att transportera dykare och gods till arbetsdjup, LRS betyder Launch and Recovery System. Konstruktionen består i de flesta fall av balkar i olika dimensioner som fogats samman med svetsning. Den del där själva lyft-taljorna är placerade kallas oftast -frame eller på Svenska -ram/-bock och den delen är i många system hydrauliskt ställbar. Vinschar och hydraulverk är placerat på balkkonstruktionen, i en del fall förekommer elektriska vinschar. Konstruktionen är i de flesta fall av mobil typ, och svetsas eller bultas fast i fartygets däck vid arbetsläge. igur 4. visar en symbolisk vinsch där aktuella byggmått har använts för att testa vilket utrymme en vinsch kräver vid 3D-modellering. igur 3 LRS i arbetsläge / igur 4 iguren visar en symbolisk vinsch 4

11 2 CE-märkning CE betyder Conformité Européenne och uttrycket är franska för europeisk överensstämmelse. Det fungerar som en sorts certifiering att en tillverkad produkt överensstämmer med alla säkerhetskrav, som enligt direktiven skall uppfyllas och som tillåter tillverkaren att sälja sina CE-märkta produkter på den Europeiska marknaden. Man kan tro att CE- märket visar att produkten håller en viss produktionskvalitet men så är inte fallet. Det enda märket visar är att produkten är tillverkad i överensstämmelse med direktiven för CE-märkning. CE-märket är i första hand till för tull och kontrollmyndigheter, CE-märket riktar sig alltså inte i huvudsak till konsumenterna. En CE-certifiering innehåller bruksanvisning riskanalys, teknisk dokumentation samt försäkran om att varan överensstämmer med den tekniska dokumentationen. 2.1 Direktiv Den 1/ gick Sverige med i EU, detta innebar även att man gick med i EU:s inre fria marknad. Detta innebar för Sverige att fri rörlighet för varor, tjänster, kapital skulle råda. Gemensamma regler skapades för att detta skulle fungera, istället för gränskontroll, skatter och nationella regler. ör att detta skulle fungera skapades EU-direktivet. Det var nu upp till varje lands ansvar att forma om nationell lagstiftning för att anpassa sig till EU-direktiven. En grundregel för den inre fria marknaden är att varor och tjänster skall kunna flöda fritt över gränserna De delar som utmärker direktiven är: Övergripande hälso- och säkerhetskrav. Direktiven tolkas i olika standarder Det är upp till varje tillverkare att tillämpa de standarder de vill Detta innebär egna lösningar när t.ex. säkerhet i direktiven skall uppfyllas. Tredjepartsorgan som utför föreskrivna prov och kontroller på vissa speciella produkter. Tillverkaren har ansvar med krav på CE-märkning, dokumentation och försäkran om överensstämmelse. 5

12 2.2 Myndigheter Myndigheterna i respektive land kontrollerar att direktiven efterföljs. Exempel på myndigheter i Sverige är; rbetarskyddsstyrelsen, Elsäkerhetsverket, rbetsmiljöverket m.fl. ntingen benämns direktiven för det som det gäller t.ex. maskindirektivet eller som t.ex. S 2008:3 Maskiner alt. EG2006/42. De nya maskinföreskrifterna gäller fr.o.m.den 29 december 2009 vilka innebär förenklingar och förtydliganden jämfört med föregående regler. land annat har det skett förändringar i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som behandlar ergonomi, styrsystem, stabilitet samt buller och vibrationer. De svenska föreskrifterna gäller formellt alla maskiner som kan användas yrkesmässigt. I praktiken kan alla maskiner användas yrkesmässigt. Därmed omfattas även maskiner som huvudsakligen är avsedda för konsumentbruk. Därmed ska de också alltid uppfylla föreskriftskraven då de släpps på marknaden (rbetsmiljöverket) 2.3 Tillverkares krav Kraven på tillverkaren är att man måste uppfylla de styrande direktiv som berör produkten, för att kunna CE-märkas/certifieras. Detta ansvar är lagt på tillverkare och leverantörer som bl.a. innebär: örsäkran om överensstämmelse med grundläggande hälso- och säkerhetskrav Dokumentation som beskriver detta finns i föreskrifter som beskriver EU:direktiven: S 1994:53 Enkla tryckkärl S 1995:5 Utrustningar för explosionsfarlig miljö S 1996:7 Utförande av personlig skyddsutrustning S 1999:4 Tryckbärande anordningar S 2008:3 Maskiner (ilaga 2) Det är tillverkaren eller den som importerar till EU som gör försäkran, även om produkten är EG-typkontrollerad av ett kontrollorgan. Enligt produktansvarslagstiftningen har tillverkaren ett långtgående produktansvar för skador som orsakas av att dennes produkter inte är så säkra som det finns skäl att förutsätta. (rbetsmiljöverket, 2010) 6

13 2.4 Tredjepartscertifiering Vissa typer av maskiner och säkerhetskomponenter som ingår i en maskin som skall CEmärkas kräver att ett oberoende organ s.k.tredjepartsorgan medverkar i klassnings/certifieringsproceduren. Det oberoende certifieringsorganet ska vara under kontroll av SWEDC och vara ackrediterat för produktområdet. Detta gäller oftast maskiner med speciellt farliga moment, eller med manuella funktioner kombinerat med maskinella funktioner. Mer exakt vilka maskiner och säkerhetskomponenter som omfattas av detta krav finns att läsa i Maskindirektivet S 2008:3, bilaga 4 (Maskinkategorier på vilka något av förfarandena i 12 och 13 ska tillämpas) se punkt 3.1. (rbetsmiljöverket) 2.5 CE-märket Kraven på CE-märket är: minst 5 mm högt och av beständig typ, klisterlapp rekommenderas inte. Material och färg och på CE-märket är valfritt, men den layout som finns skall följas. (se figur 5) och vara väl synlig och läsbar. CE- märket ska placeras på produkten och i bruksanvisningen tillsammans med övrig data. Om det uppstår platsbrist eller någon annan orsak som gör att det inte går att fästa CE-märket på produkten ska det finnas på förpackningen eller medfölja garantibeviset. (Examensarbete, 2010) (rbetsmiljöverket, 2010) igur 5 Layout för CE-märke 7

14 3 Klassningssällskap och CE-märkning Det finns ett antal välrenommerade klassningssällskap runt om i världen, här nämns några: Germanischer Lloyd, Lloyd s Register, DNV (Det Norske Veritas). Deras huvudsakliga uppgifter är klassning och certifiering inom den marina sektorn, när det gäller CE-märkning av produkten som denna examensrapport gäller, har valet fallit på DNV som certifieringspartner. (Holm, 2010) 3.1 Grundläggande krav för tillverkare Maskindirektivet är det styrdokument som arbetsmiljöverket har översatt från EG:s maskindirektiv till svenska föreskrifter i S 2008:3 Maskiner. Där finns bland annat regler för CE-märkning. I ett utdrag ur S 2008:3 finns följande text som kan ses som styrande för en produkt som LRS. I bilaga 4 kan man läsa följande: Maskinkategorier på vilka något av förfarandena i 12 och 13 ska tillämpas. Punkt 17, nordningar för lyft av personer eller personer och gods, vilka medför risk att falla från en höjd på mer än tre meter punkt 17 kan identifieras som en del i direktivet som berör en produkt som LRS, som skall användas för lyft av personer eller gods och personer. 12 Om maskinen ar upptagen i bilaga 4 och har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i 9 och dessa standarder omfattar alla tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav, ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa något av följande förfaranden a) förfarandet för bedömning av överensstämmelsen genom intern kontroll av tillverkningen av en maskin enligt bilaga 8, b) förfarandet med EG-typkontroll enligt bilaga 9 samt intern kontroll av tillverkningen av en maskin enligt bilaga 8, punkt 3, c) förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 10. örfarande för delvis fullbordade maskiner 14 Innan en delvis fullbordad maskin släpps ut på marknaden ska tillverkaren eller dennes representant se till att a) den relevanta tekniska dokumentation som beskrivs i bilaga 7, avsnitt ar upprättad, b) de monteringsanvisningar som beskrivs i bilaga 6 är upprättade, samt att c) en försäkran för inbyggnad i enlighet med vad som beskrivs i bilaga 2, del 1, avsnitt har upprättats. 8

15 15 Monteringsanvisningarna och försäkran för inbyggnad ska åtfölja en delvis fullbordad maskin när den släpps ut på marknaden. (rbetsmiljöverket) 3.2 Hur blir man tillverkare Som tillverkare kan man vända sig till ett anmält organ i valfritt land. Sverige har till EGkommissionen anmält ett antal anmälda organ. SWEDC kan ge upplysningar om vilka de är. I EGT publiceras listor över samtliga anmälda organ som länderna inom EES utsett för att täcka direktiven enligt den nya metoden. Om man tar på sig rollen som tillverkare av en produkt, oavsett om man är tillverkare eller privatperson så omfattas man av direktiv 2006/42/EG och betraktas som tillverkare. Detta framgår av S 2009:5 där man i 4 kan läsa: i) tillverkare: en fysisk eller juridisk person som konstruerar och/eller tillverkar maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG och som ansvarar för att sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner överensstämmer med direktiv 2006/42/EG i syfte att släppa ut dem på marknaden, i eget namn eller under eget varumärke eller använda för eget bruk. I avsaknad av en tillverkare enligt definitionen ovan ska varje fysisk eller juridisk person som på marknaden släpper ut eller tar i drift sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG betraktas som tillverkare. (rbetsmiljöverket) 9

16 3.3 Ytterligare direktiv som är styrande för ett LRS-system är: TSS 2009:119 (ilaga 4) SJÖRT Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg (utdrag ur TSS 2009:119) Lyftanordningar och lyftredskap. 35 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2006:6) om användning av lyftanordningar och lyftredskap. 36 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2006:7) om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar. öreskrifterna i första stycket gäller inte vid lyft av personer i räddningsfarkost med lyftinrättning särskilt avsedd för sådant lyft. 37 Utrustning och skyddssystem som ska uppfylla kraven i 35 får, efter Transportstyrelsens medgivande, i stället uppfylla de likvärdiga krav som ställs av en erkänd organisation. Ur denna skrift kan man uttyda att enligt 35 i Lyftanordningar och lyftredskap gäller nedanstående skrift för vårt ändamål (S 2006:6 nvändning av lyftanordningar och lyftredskap rbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av lyftanordningar och lyftredskap samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna) (Transportstyrelsen, 2010) 3.4 rbetsgång vid certifiering/klassning Efter kontakt med John Holm på DNV, om arbetsgången vid certifiering av ett marint lyftdon, klarnade bilden lite. I initialskedet vill det certifierande organet ( DNV i detta fall) kontrollera ritningar och hållfasthetsanalys (EM). Det görs även kontroll av andra produkter som skall ingå i slutprodukten (såsom vinschar, stållinor, hydraulverk, säkerhetssystem). Om DNV inte har några synpunkter på några detaljer i den inledande kontrollen av ritningar och analyser, så kan tillverkning av produkten inledas och färdigställas. När produkten är färdigtillverkad i sin helhet gör DNV en analys av svetsar med röntgen och sprickindikering. Därefter belastas konstruktionen till gällande säkerhetskrav för att verifiera att konstruktionen uppfyller kraven. 10

17 4 Informationsinsamling 4.1 ildinsamling Till största delen har insamling av material för konstruktionsarbetet skett via hemsidor för företag som redan producerar LRS-system. I första hand har bilder på befintliga system studerats. igur 6 Exempel på ett Larssystem ( igur 7 Ytterligare bild på ett LRS-System ( 4.2 Ritningar Jag har även tagit del av ritningar på befintliga system hos NDE, där en bra grund för den principiella konstruktionen finns. Med utgångspunkt från NDE:s önskemål gällande fri rörlighet under vinschar och hydraulverk, kommer konstruktionsarbetet styras utifrån dessa krav. igur 9 Ritningsexempel (NDE) igur 8 Ytterligare ritningsexempel ( 11

18 4.3 Containermått Ett mål med projektet är att produkten skall kunna rymmas i en standardcontainer i hopfällt läge. De vanligaste storlekarna på sjöcontainers är 20-fot respektive 40-fot. nvänds som fraktemballage vid sjötransporter. ( Mått på 20 fots container Typ 20 DV Utvändiga mått - L x x H: 6058 x 2438 x Invändiga mått - L x x H: 5900 x 2350 x Golvyta - 14 kvm Volym - 33 kbm Vikt kg Lastkapacitet kg Mått på 40 fots container Typ 40 DV Utvändiga mått - L x x H: x 2438 x Invändiga mått - L x x H: x 2350 x Golvyta - 28 kvm Volym - 67 kbm Vikt kg Lastkapacitet kg 12

19 4.3.3 ildexempel containrar Det finns ett stort antal typer av containrar för olika ändamål bl.a. kyl och fryscontainrar, containrar med öppningsbara sidor, osv. Dessa bilder visar de typer som kan komma i fråga för vårt syfte. igur fotscontainer igur fots öppnad container igur fotscontainer igur fots öppnad container 13

20 4.3.4 Transportläge Vid transport av systemet är avsikten att använda containers av standardtyp, och för att rymmas vid transport och att kunna lastas ur och i utan problem, krävs ett yttermått som medger detta. Det invändiga måttet i en 20 fotscontainer är: L x x H: 5900 x 2350 x 2370 mm LRS-systemets yttermått är i transportläge 4000x2000x2207 mm, det finns således tillräckligt med utrymme för att härbärgera systemet i en standardcontainer. ör att kunna genomföra en smidig lastning/lossning bör systemet förses med nedfällbara hjul för enkel lastning/lossning, utvecklingen av detta tillbehör kommer av tidsskäl skjutas på framtiden. 14

21 5 Konstruktionsarbete Konstruktionsarbetet kommer till största delen att utföras i 3D Cad programmet Solidworks. Modelleringen kommer att ta hänsyn till kravspecifikationen som innebär bl.a. mått för att rymmas i container, rörlighet för dykare och personal. 5.1 Modellering Ett önskemål från NDE var maximal rörlighet för dykare och personal på plattformen, och helst fri passage rakt fram under vinschar om möjlighet finns. Den vanligaste konstruktionen av LRS-system som finns på marknaden, är vinschar monterade på bottenplattan och hindrar passage rakt framåt. (Detta framgår av figur 1. och 2.) Under arbetet med informationsinsamling framkom att storleken på vinschar skulle bli ett problem. I ett första utkast till modell som benämnes koncept 1. gjordes en prototyp till en fällbar hylla (igur 15.). Där var tanken att två vinschar skulle få plats bredvid varandra, detta för att bereda fri rörlighet för dykare och personal under hyllan. ör att kunna transporteras i en container måste hyllan kunna fällas ned för att få plats. På grund av att bredden på vinscharna var för stor för att få plats bredvid varandra måste koncept 1. läggas på is för en ev. framtida utveckling. En djupare analys och genomgång av marknaden för vinschar, kanske kan resultera i någon modell som har ett mindre breddmått, eller kan modifieras till ett passande mått. Ett alternativ som delvis uppfyller kravspecifikationerna togs fram. I detta andra alternativ gjordes vinschhyllan fast (icke vikbar) och en vinsch blev kvar på hyllan. Den andra vinschen ställdes längre ner (se figur 19,20,21) i ett stativ som nu är skruvat i ramen. Med detta alternativ skapas ett dörrhål, där dykare kan passera, och vid transport lyfts den övre vinschen ned på plattformen (Se figur 22.). Detta koncept som har tagits fram som ett alternativ till ursprungskonceptet och kan benämnas koncept 2. Detta koncept uppfyller delvis de grundläggande kraven. 15

22 igur 14 Vinschhylla igur 15 Vinschstativ 5.2 ottenplatta Vid tillverkningen av bottenplattan/ramen används IPE-profiler 100x200 samt KKR-rör av varierande dimension igur 16 Ramkonstruktion botten 16

23 5.3 -arm rmen där lyft-taljorna är placerade är tillverkad av 220x120x10 VKR:rör samt KCKR 244,5 i den övre bommen. igur 17 -arm 5.4 Vinschstativ Ett mål är att försöka få fri väg under vinschar, det lyckades till viss del med denna konstruktion, där ett dörrhål skapats där passage kan ske. igur 18 Vinschstativ (dörrhål) igur 19 Vinschstativ 17

24 5.5 Slutresultat igur 21 ärdigt koncept igur 20 Sida färdigt koncept igur 23 Transportläge igur 22 x H 2000x2207 mm (Containermått x H 2350x2370) 18

25 5.6 Ritningar Ritningar har genererats från Cad-modellen i Solidworks Sammanställningsritning av LRS-Systemet (Huvudsammanställning) Sammanställningsritning av bottenbalkar 19

26 6 EM-analys En enklare EM-analys av konstruktionen har utförts i Cosmos vilket är ett analysprogram som är integrerat i Solidworks. Stålkvalitèn som har använts i konstruktionen har en sträckgräns på 355 MPa och en brottgräns på 520 MPa 6.1 Krafter De krafter som använts för att simulera ett vinschförlopp är N nedåt med armen i 85 graders vinkel från horisontalplanet räknat, detta är vinkeln vid arbetsläge, samt N som en tänkt sidokraft för att simulera ev. sjöhävning (Ej krav enligt DNV:s testmetod). nledningen till att belastningen 2000 kg har använts är förberedelse för en tyngre korg, där plats finns för 4 st. reservtuber med luft samt ett kupat tak på korgen. Maxbelastning i nuvarande utförande kommer att vara 750 kg från lyftkorg. 6.2 nalys av armsinfästning Vid analysen av produkten framgick att störst spänning uppträdde vid -armens infästningar. Med en spänning på ca:200 N/mm 2 vid infästningen erhålls en säkerhet på 1,7 mot flytning(sträckgräns 355 MPa) vilket är över målet på 1,5 som är gällande säkerhetskrav. Vid -armens nedre infästning mot bottenplattan uppträder den största spänningen mestadels i sidoplåten. igur 24 Infästning -arm 20

27 nalys av övre -arm Vid analysen av armen noterades en nedböjning på 2,4 mm igur 25 Övre del -arm 6.3 Säkerhetsfaktor Vid analys i Cosmos finns en möjlighet att visa säkerhetsfaktor som i programmet kallas OS (actor of safety),vilket resulterade i en säkerhet mot flytning på 1,54 (Sträckgräns 355 MPa) igur 26 actor of safety 21

28 6.4 nalysomfattning Poängteras bör att en djupare EM-analys bör genomföras, där en mer ingående analys av alla detaljer utförs för att undanröja eventuella problem i konstruktionen. Detta är av stor vikt då transport av personal kommer att utföras med denna typ av konstruktion. Vid en mer omfattande analys bör en buckling-analys samt en modalanalys göras för att se om problem med egenfrekvenser finns. 22

29 7 Slutsats och diskussion 7.1 Diskussion Detta projekt har varit intensivt och ganska komplext, vilket har inneburit att med den korta tid som har erbjudits ( 10 veckor) så finns delar av arbetet som behöver fördjupas. Detta för att slutprodukten skall bli en bra och säker produkt för användaren, eftersom den skall användas för transport av människor och dessutom under vatten. ördelar med denna konstruktion jämfört med en konventionell typ, är att dykare och personal kan passera rakt fram vid avstigning från lyftkorg. Nackdelen är att bara en i taget kan passera i dörrhålet samt att vinschplaceringen gör att en wire fortfarande begränsar rörligheten. Med båda vinscharna upplyfta på konstruktionen som ursprungskonceptet var, så skulle möjlighet till rörelse vara fri på hela bottenytan. 7.2 Projekterfarenheter Med facit i hand blev detta projekt väl mastigt för en person, och med 10 veckor att tillgå kan jag konstatera att allting tar betydligt längre tid än man tror. Det är lätt att vara tidsoptimist i början av ett projekt då slutdatum för arbetet känns avlägset, det har jag insett i detta projekt. Dock har tiden som jag lagt ned på Cad-ritning och ritningsgenerering gett mig mycket erfarenhet inom området, och det känns bra inför framtiden. Ett område som behöver utvecklas och fördjupas är EM-analysen som av tidsskäl endast blev översiktlig. 7.3 Mål och resultat Är de uppsatta målen uppnådda? : Smart konstruktion för fri rörelse av dykare och personal: Uppfylldes delvis genom ett dörrhål i vinschramen där en person i taget tillåts passera. (Se figur 18.) Klassningskrav för CE-märkning: Ja(eskrivet i kapitel 2 ) Demonterbar eller hopfällbar konstruktion: Ja (Se figur 22.) Ha containermått (skall få plats i en container): Ja (Se figur 23.) Nödvändiga beräkningar av hållfasthet(ev. sidokrafter, sjöhävning): Ja (till viss del i kap 6) ärdigställa ritningar för konstruktion: Ja (Se bilaga 6) 23

30 Slutsats Vilka slutsatser kan dras? En av de tyngre bitarna i detta projekt har varit insamling av teknisk dokumentation för certifiering och CE-märkning. Det är omfattande texter att läsa igenom på bl.a. rbetsmiljöverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, för att koppla krav från styrande dokument till denna konstruktion. Cad- modellering har även den varit omfattande i detta projekt med ett stort antal sammanställningsritningar och balkritningar. Så med facit i hand behövs betydligt mer tid för att genomföra ett projekt av den här kalibern, detta är något som jag får ta med mig in i framtiden i fortsatta projekt. örslag till fortsatt arbete: ördjupad EM-nalys Ytterligare konstruktionsarbete (Lyftkorg) Utarbeta svetsanvisningar för alla delar av produkten Dela upp projekt i flera små delmål Utveckling av lastningshjul 24

31 8 Litteraturförteckning rbetsmiljöverk. (den ). Hämtat från den rbetsmiljöverket. (u.d.). Container Handel. (den 7 Maj 2010). Container Handel. Hämtat från ( den 7 Maj 2010 Examensarbete. (den ). Hämtat från den Holm, J. (den ). Principal Surveyor. (L. Lindberg, Intervjuare) NDE. (den ). NDE. Hämtat från den Transportstyrelsen. (den ). Hämtat från den

32 8.1 igurförteckning igur 1 Exempel på LRS-System ( 4 igur 2 Ytterligare system ( 4 igur 3 LRS i arbetsläge / 4 igur 4 iguren visar en symbolisk vinsch... 4 igur 5 Layout för CE-märke... 7 igur 6 Exempel på ett Lars-system ( 11 igur 7 Ytterligare bild på ett LRS-System ( 11 igur 8 Ytterligare ritningsexempel ( 11 igur 9 Ritningsexempel (NDE) igur fotscontainer 13 igur fots öppnad container 13 igur fotscontainer 13 igur fots öppnad container 13 igur 14 Vinschhylla igur 15 Vinschstativ igur 16 Ramkonstruktion botten igur 17 -arm igur 18 Vinschstativ (dörrhål) igur 19 Vinschstativ igur 21 Sida färdigt koncept igur 20 ärdigt koncept igur 23 x H 2000x2207 mm igur 22 Transportläge igur 24 Infästning -arm igur 25 Övre del -arm igur 26 actor of safety

33 9 ilagor ilaga 1: Tidplan ilaga 2: S 2008:3 ilaga 3: Regler för maskiner (Sammanfattning från arbetsmiljöverket) ilaga 4: S 2009:5 ilaga 5: TSS (Transportstyrelsen) ilaga 6: Ritningar 27

34 Delmål 1. Informationsinsamling 2. rainstorming 3. Cad-Modellering 4. Materialspec 5. Ritningar 6. Slutkoncept 7. OM-Tables 8. Rapportsummering 9. Rapport sammanställd Huvudmål Rapport klar Tidsplanering -ram v.14 v.15 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.23 v.24 v.25

35 S 2008:3 Maskiner rbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Innehållsförteckning rbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner Tillämpningsområde 7 Definitioner 9 Släppa ut på marknaden eller ta i drift 11 örfarande för bedömning av överensstämmelse för maskiner 12 örfarande för delvis fullbordade maskiner 13 Märkning som inte uppfyller kraven 13 Distribution 13 estämmelser om straff 14 ilaga 1 Grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner 15 llmänna principer 15 1 Grundläggande hälso- och säkerhetskrav llmänt Styrsystem Skydd mot mekaniska riskkällor Krav på egenskaper hos skydd och skyddsanordningar Risker på grund av andra riskkällor Underhåll Information 34 2 Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för vissa maskinkategorier Maskiner för bearbetning och hantering av livsmedel och maskiner avsedda för kosmetiska och hygieniska produkter eller läkemedel ärbara handhållna eller handstyrda maskiner Maskiner för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper 41 3 Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för att förhindra de särskilda riskkällor som uppstår på grund av maskiners mobilitet llmänt rbetsstationer Styrsystem Skydd mot mekaniska riskkällor Skydd mot övriga riskkällor Information och signaler 49 4 Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för att förhindra riskkällor i samband med lyft llmänt Krav för maskiner med annan kraftkälla än handkraft Information och märkning ruksanvisning 58

36 5 Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för maskiner som är avsedda för arbete under jord Risker på grund av bristande stabilitet örflyttning Manöverfordon Stopp rand vgasutsläpp 60 6 Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav avseende maskiner som medför särskilda riskkällor beroende på lyft av personer llmänt Manöverdon Risk för personer i eller på lastbäraren Maskiner som betjänar fasta stannplan Märkning 63 ilaga 2 örsäkran 64 1 Innehåll 64. EG-försäkran om maskinens överensstämmelse 64. örsäkran för inbyggnad av en delvis fullbordad maskin 65 2 örvar 65 ilaga 3 CE-märkning 66 ilaga 4 ilaga 5 Maskinkategorier på vilka något av förfarandena i 12 och 13 ska tillämpas 67 Vägledande förteckning över säkerhetskomponenter som avses i 4 c) 69 ilaga 6 Monteringsanvisningar för delvis fullbordade maskiner 70 ilaga Teknisk tillverkningsdokumentation för maskiner 71. Relevant teknisk dokumentation för delvis fullbordade maskiner 72 ilaga 8 edömning av överensstämmelse genom intern kontroll av tillverkningen av en maskin 74 ilaga 9 EG-typkontroll 75 ilaga 10 ullständig kvalitetssäkring 77 ilaga 11 Upphävande eller tillbakadragande av utfärdade intyg eller godkännanden 80 rbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om maskiner 81

37 rbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner; beslutade den 17 juni (Ändringar införda t.o.m. 3 november 2009.) Utkom från trycket den 27 juni 2008 rbetsmiljöverket föreskriver 1 med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och 7 förordningen (2005:894) om teknisk kontroll följande. rbetsmiljöverket föreskriver 2 med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2008:3) om maskiner dels att nuvarande råden till 10 skall betecknas råden till 9, dels att 4 i), rubriken närmast före bilaga 1 punkt 5.3, bilaga 3 samt bilaga 7 första stycket ska ha följande lydelse. S 2009:5) Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller följande produkter a) maskiner, b) utbytbar utrustning, c) säkerhetskomponenter, d) lyftredskap, e) kedjor, kättingar, linor och vävband, f) avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar, samt g) delvis fullbordade maskiner. 2 öreskrifterna gäller inte för a) säkerhetskomponenter som är avsedda att användas som reservdelar för att ersätta identiska komponenter och som tillhandahålls av tillverkaren av den ursprungliga maskinen, b) specialutrustning för användning på marknadsplatser eller nöjesfält, c) maskiner som speciellt konstruerats eller tagits i drift för kärntekniska tillämpningar och som vid fel kan ge upphov till radioaktivt utsläpp, d) vapen, inklusive skjutvapen, e) följande transportmedel, jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för de risker som omfattas av svenska föreskrifter som genomför direktiv 2003/37/EG 3, med undantag av maskiner monterade på dessa fordon, motorfordon och släpvagnar till dessa fordon som omfattas av svenska föreskrifter som genomför rådets direktiv 70/156/EEG 4, med undantag av maskiner monterade på dessa fordon, 1 Jfr. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning) (EUT L 157, , s. 24, Celex 32006L0042). 2 Jfr. Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning) (EUT L 157, , s 24, Celex 32006L0042). 3 Jfr. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG (EUT L 171, , s. 1, Celex 32003L0037). 4 Jfr. Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT L 42, , s. 1, Celex 31970L0156).

38 fordon som omfattas av svenska föreskrifter som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG 5, med undantag av maskiner monterade på dessa fordon, motorfordon uteslutande avsedda för tävling, transportmedel för luftbefordran, transport på vatten eller järnväg, med undantag av maskiner monterade på dessa, f) havsgående fartyg och mobila offshore-enheter samt maskiner installerade ombord på sådana fartyg eller enheter, g) maskiner som är särskilt konstruerade och tillverkade för militära eller polisiära ändamål, h) maskiner som är särskilt konstruerade och tillverkade för forskningsändamål för tillfälligt bruk i laboratorier, i) gruvhissar med linspel, j) maskiner för förflyttning av aktörer vid artistiska framträdanden, k) elektriska och elektroniska produkter av följande slag, i den mån som de omfattas av svenska föreskrifter som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/95/EG 6 om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser hushållsapparater avsedda för privat bruk, ljud- och bildutrustning, informationsteknisk utrustning, ordinära kontorsmaskiner, kopplingsutrustning för lågspänning, elektriska motorer, samt l) följande typer av elektrisk högspänningsutrustning kopplingsapparater och kopplingsutrustning, transformatorer gäller tillverkare, eller dennes representant, som på marknaden släpper ut eller tar i drift produkter som omfattas av dessa föreskrifter gäller distributörer av produkter som omfattas av dessa föreskrifter. nmälda organ som av Sverige anmälts för bedömning av överensstämmelse enligt reglerna i direktiv 2006/42/EG ska följa vad som framgår av bilagorna Definitioner 4 I dessa föreskrifter avses med maskin de produkter som är förtecknade i 1 a f. öljande definitioner ska gälla a) maskin: en sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt drivkraft från människa eller djur och som består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en rörlig, som är sammansatta för ett särskilt ändamål, en sammansatt enhet enligt första strecksatsen som endast saknar komponenter för anslutning på användningsstället eller för anslutning till en energi- eller rörelsekälla, en sammansatt enhet enligt första och andra strecksatserna som är färdig för installation och som kan fungera endast om den är monterad på ett transportmedel eller installerad i en byggnad eller i en anläggning, sammansatta maskiner enligt första, andra och tredje strecksatserna eller delvis fullbordade maskiner enligt g) som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet, en sammansatt enhet av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, som är förenade i syfte att lyfta laster och där den enda energikällan är direkt manuellt arbete. b) utbytbar utrustning: anordning som operatören, sedan en maskin eller en traktor tagits i drift, själv monterar ihop med maskinen eller traktorn för att ändra dess funktion eller för att ge den en ny funktion, såvida denna utrustning inte är ett verktyg eller redskap. 5 Jfr. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, , s. 1, Celex 32002L0024). 6 Jfr. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/95/EG av den 12 december 2006 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (kodifierad version av Rådets direktiv 73/23/EEG av den 19 februari 1973) (EUT L 374, , s. 10, Celex 32006L0095).

39 c) säkerhetskomponent: en komponent som fullgör en säkerhetsfunktion, som släpps ut på marknaden separat, som om den inte fungerar eller fungerar dåligt utgör risk för personers säkerhet, och som inte är nödvändig för att maskinen ska fungera eller som kan ersättas med normala komponenter för att maskinen ska fungera. I bilaga 5 finns en vägledande förteckning över säkerhetskomponenter. d) lyftredskap: komponent eller utrustning, som inte är monterad på en lyftande maskin, vilken möjliggör hållande av lasten och är placerad antingen mellan maskinen och lasten eller på själva lasten eller är avsedd att utgöra en integrerad del av lasten, och som släpps ut på marknaden separat; sling och komponenter till sådana betraktas också som lyftredskap. e) kedjor, kättingar, linor och vävband: kedjor, kättingar, linor och vävband konstruerade och tillverkade för lyftändamål som delar av lyftande maskiner eller lyftredskap. f) avtagbar mekanisk kraftöverföringsanordning: avtagbar komponent som är avsedd för kraftöverföring mellan en självgående maskin eller en traktor och en annan maskin genom sammanlänkning vid den första fasta lagringen. När den släpps ut på marknaden med sitt skydd ska den betraktas som en produkt. g) delvis fullbordad maskin: sammansatt enhet som nästan utgör en maskin men som inte ensam kan användas för något särskilt ändamål. Ett drivsystem är en delvis fullbordad maskin. En delvis fullbordad maskin är endast avsedd att byggas in i eller monteras ihop med andra maskiner eller med andra delvis fullbordade maskiner eller annan utrustning, så att de bildar en maskin som direktiv 2006/42/EG är tillämpligt på. h) utsläppande på marknaden: det första tillhandahållandet inom EES av en maskin eller en delvis fullbordad maskin för distribution eller användning, antingen mot ersättning eller kostnadsfritt. i) tillverkare: en fysisk eller juridisk person som konstruerar och/eller tillverkar maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG och som ansvarar för att sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner överensstämmer med direktiv 2006/42/EG i syfte att släppa ut dem på marknaden, i eget namn eller under eget varumärke eller använda för eget bruk. I avsaknad av en tillverkare enligt definitionen ovan ska varje fysisk eller juridisk person som på marknaden släpper ut eller tar i drift sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG betraktas som tillverkare. (S 2009:5) j) representant: en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom EES och som erhållit skriftlig fullmakt av tillverkaren att i dennes namn uppfylla samtliga eller en del av de skyldigheter och formalia som följer av direktiv 2006/42/EG. k) ta i drift: när en maskin som omfattas av direktiv 2006/42/EG för första gången används på avsett sätt inom EES. l) harmoniserad standard: en icke bindande teknisk specifikation som antagits av ett standardiseringsorgan, närmare bestämt Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN), Europeiska standardiseringsorganisationen inom elområdet (Cenelec) eller Europeiska institutet för telekommunikationsstudier (ETSI), inom ramen för ett mandat från kommissionen enligt de förfaranden som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. m) EES: det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. n) distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller dennes representant, som på den svenska marknaden tillhandahåller en maskin eller tar den i drift. o) anmält organ: tredje parts organ etablerat på en medlemsstats territo-rium och utsett av medlemsstaten att ombesörja bedömning av överensstämmelse. 5 Om de riskkällor som det hänvisas till i bilaga 1 avseende maskiner helt eller delvis behandlas mer specifikt i andra föreskrifter som reglerar hur en tillverkare, eller dennes representant, får släppa ut en produkt på marknaden eller ta den i drift, gäller inte de här föreskrifterna med avseende på dessa riskkällor. Släppa ut på marknaden eller ta i drift 6 Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en maskin på marknaden eller tar den i drift, ska denne

40 a) säkerställa att maskinen uppfyller de tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i bilaga 1, b) säkerställa att den tekniska dokumentation som anges i bilaga 7, avsnitt är tillgänglig, c) särskilt tillhandahålla all nödvändig information, t.ex. bruksanvisning, d) genomföra tillämpligt förfarande för bedömning av överensstämmelse i enlighet med 10 13, e) upprätta en EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med bilaga 2, del 1, avsnitt och säkerställa att denna försäkran medföljer maskinen, samt f) anbringa CE-märkning i enlighet med bilaga 3. 7 Innan tillverkaren eller dennes representant släpper ut en delvis fullbordad maskin på marknaden, ska denne försäkra sig om att förfarandet i har fullgjorts. 8 Tillverkaren eller dennes representant ska, vid tillämpning av de förfaranden som avses i 10 13, förfoga över eller ha tillgång till de resurser som är nödvändiga för att säkerställa att maskinen överensstämmer med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 1. 9 En maskin som har tillverkats enligt en harmoniserad standard, vars referens har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som omfattas av en sådan harmoniserad standard. örfarande för bedömning av överensstämmelse för maskiner 10 ör att intyga att maskiner överensstämmer med bestämmelserna i dessa föreskrifter ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa något av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i Om maskinen inte är upptagen i bilaga 4, ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom intern kontroll av tillverkningen av en maskin som anges i bilaga Om maskinen är upptagen i bilaga 4 och har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i 9 och dessa standarder omfattar alla tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav, ska tillverkaren -eller dennes representant tillämpa något av följande förfaranden a) förfarandet för bedömning av överensstämmelsen genom intern kontroll av tillverkningen av en maskin enligt bilaga 8, b) förfarandet med EG-typkontroll enligt bilaga 9 samt intern kontroll av tillverkningen av en maskin enligt bilaga 8, punkt 3, c) förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga Om maskinen är upptagen i bilaga 4 men inte eller endast delvis har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarder som avses i 9 -eller om de harmoniserade standarderna inte omfattar alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav eller inga harmoniserade standarder finns för den berörda maskinen, ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa något av följande förfaranden a) förfarandet med EG-typkontroll enligt bilaga 9 samt intern kontroll av tillverkningen av en maskin enligt bilaga 8, punkt 3, b) förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga 10. örfarande för delvis fullbordade maskiner 14 Innan en delvis fullbordad maskin släpps ut på marknaden ska tillverkaren eller dennes representant se till att a) den relevanta tekniska dokumentation som beskrivs i bilaga 7, avsnitt är upprättad, b) de monteringsanvisningar som beskrivs i bilaga 6 är upprättade, samt att c) en försäkran för inbyggnad i enlighet med vad som beskrivs i bilaga 2, del 1, avsnitt har upprättats. 15 Monteringsanvisningarna och försäkran för inbyggnad ska åtfölja en delvis fullbordad maskin när den släpps ut på marknaden.

41 Märkning som inte uppfyller kraven 16 Det är inte tillåtet att anbringa CE-märkning enligt dessa föreskrifter på produkter som inte omfattas av föreskrifterna. 17 Det är inte tillåtet att på maskiner anbringa märkning, symboler och inskriptioner som troligen kan vilseleda tredje man i fråga om CE-märkningens innebörd eller utformning eller båda delarna samtidigt. nnan märkning får anbringas på maskinerna, förutsatt att den inte försämrar CE-märkningens synlighet eller läsbarhet eller ändrar dess innebörd. Distribution 18 En distributör får bara tillhandahålla en maskin om den från tillverkaren eller dennes representant a) åtföljs av en EG-försäkran om maskinens överensstämmelse, enligt bilaga 2, på något av de officiella språken inom EES, b) är försedd med märkning enligt bilaga 1, punkt 1.7.3, och c) åtföljs av en ruksanvisning i original, enligt bilaga 1, punkt 1.7.4, avfattad på något av de officiella språken inom EES. 19 En distributör som för in en maskin i Sverige ska a) tillhandahålla en översättning till svenska, enligt bilaga 1, punkt b), av ruksanvisning i original om den inte är på svenska, b) tillhandahålla en översättning till svenska av EG-försäkran om maskinens överensstämmelse om inte en sådan finns på svenska i original, och c) se till att alla skriftliga eller muntliga upplysningar och varningar som inte utgörs av lättförståeliga symboler eller piktogram, är på svenska. 20 En distributör får bara tillhandahålla en maskin om den dokumentation, de upplysningar och de varningar som anges i 19 medföljer maskinen. estämmelser om straff 21 estämmelserna i 6 d) är föreskrifter enligt 4 kap. 1 och 2 arbetsmiljölagen (1977:1160). rott mot dessa föreskrifter kan enligt 8 kap. 2 -samma lag medföra böter. 1. Denna författning träder i kraft den 29 december Genom författningen upphävs rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1993:10) med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. 3. ultpistoler och andra bärbara slagmaskiner som drivs av en drivladdning och som följer reglerna i rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1984:2) om bultpistoler i dess lydelse den 17 maj 2006 får utan hinder av dessa föreskrifter släppas ut på marknaden i Sverige eller tas i drift i Sverige till och med den 29 juni MIKEL SJÖERG Lennart hnström nna Middelman

42 Grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner llmänna principer ilaga 1 1. Maskintillverkaren eller dennes representant ska säkerställa att en riskbedömning görs för att fastställa de hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på maskinen. Maskinen ska därefter konstrueras och tillverkas med hänsyn till resultatet av denna riskbedömning. Genom den upprepande processen för riskbedömningen och riskreduceringen enligt ovan ska tillverkaren eller dennes representant fastställa maskinernas gränser, bland annat avsedd användning och rimligen förutsebar felaktig användning, identifiera de riskkällor som maskinerna kan ge upphov till och risksituationerna i anslutning till dessa, bedöma riskerna med beaktande av hur allvarlig eventuell skada eller ohälsa kan bli och sannolikheten för att sådan ska uppkomma, utvärdera riskerna i syfte att fastställa om det krävs riskreducering i enlighet med direktivets mål, eliminera riskkällorna eller minska riskerna relaterade till dessa genom skyddsåtgärder enligt prioriteringen i punkt b. 2. De skyldigheter som anges i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven gäller bara när maskinen i fråga ger upphov till riskkällor vid användning under sådana omständigheter som tillverkaren eller dennes representant förutsett, eller under sådana onormala omständigheter som kan förutses. Principerna för integration av säkerheten enligt punkt och skyldigheterna rörande märkning av maskiner och tillhandahållande av bruksanvisning enligt punkt och ska gälla under alla omständigheter. 3. De grundläggande hälso- och säkerhetskrav som fastställs i denna bilaga är tvingande. Det kan dock på grund av rådande teknisk utvecklingsnivå vara omöjligt att uppfylla de mål som anges i kraven. Under sådana omständigheter ska maskinen så långt möjligt konstrueras och tillverkas för att närma sig dessa mål. 4. Denna bilaga består av flera delar. Den första har en allmän omfattning och gäller samtliga maskintyper. De andra delarna behandlar vissa mer specifika riskkällor. ör att med säkerhet uppfylla samtliga tillämpliga grundläggande krav måste man dock ta hela denna bilaga i beaktande. När maskinerna konstrueras ska kraven i den allmänna delen och kraven i en eller flera av de andra delarna beaktas, beroende på resultatet av riskbedömningen i enlighet med punkt 1 i dessa allmänna principer. 1. Grundläggande hälso- och säkerhetskrav 1.1 llmänt Definitioner I denna bilaga avses med a) riskkälla: en potentiell källa till skada eller ohälsa, b) riskområde: varje område inom eller omkring en maskin där en persons hälsa eller säkerhet kan utsättas för risk, c) utsatt person: en person som helt eller delvis befinner sig inom ett riskområde, d) operatör: den eller de personer som installerar, använder, ställer in, -underhåller, rengör, reparerar eller förflyttar en maskin, e) risk: kombinationen av hur sannolik och hur allvarlig en skada eller ohälsa som kan uppstå vid en risksituation är, f) skydd: del av maskinen som särskilt används för att ge skydd genom ett fysiskt hinder, g) skyddsanordning: annan anordning än ett skydd som antingen ensam -eller i förening med ett skydd minskar risken, h) avsedd användning: användning av en maskin i enlighet med informationen i bruksanvisningen, i) rimligen förutsebar felaktig användning: användning av en maskin på ett i bruksanvisningen icke avsett

43 sätt men som kan följa av lätt förutsebart mänskligt beteende Principer för integration av säkerheten a) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att de kan fungera på avsett vis och användas, ställas in och underhållas utan att medföra risk för personer, när dessa uppgifter utförs under omständigheter som förutsetts och även med beaktande av rimligen förutsebar felaktig användning. Syftet med de åtgärder som vidtas ska vara att undanröja alla risker under maskinens förväntade livslängd, i vilken ingår transport, montering, demontering, åtgärder för att göra den oanvändbar samt skrotning. b) Vid valet av lämpligaste metoder ska tillverkaren eller dennes representant tillämpa följande principer i nedan angiven ordning: Risker ska så långt möjligt undanröjas eller minskas (säkerheten integreras redan på konstruktions- och tillverkningsstadierna). Nödvändiga skyddsåtgärder ska vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas. Information ska ges till användarna om kvarstående risker som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits samt ange om särskild utbildning krävs och om personlig skyddsutrustning behöver tillhandahållas. c) Vid konstruktion och tillverkning av en maskin samt vid utarbetande av bruksanvisningar till denna ska tillverkaren eller dennes representant inte endast beakta den avsedda användningen av maskinen utan även rimligen förutsebar felaktig användning. Maskinen ska vara konstruerad och tillverkad så att onormal användning förhindras om sådan användning ger upphov till risker. I förekommande fall ska användaren i bruksanvisningen göras uppmärksam på sådana olämpliga användningssätt som erfarenhetsmässigt kan tänkas uppstå. d) En maskin ska konstrueras och tillverkas så att hänsyn tas till de begränsningar för vilka operatören utsätts på grund av nödvändigt eller förutsebart bruk av personlig skyddsutrustning. e) En maskin ska levereras tillsammans med all sådan specialutrustning och alla sådana tillbehör som krävs för att möjliggöra inställning, underhåll och användning på ett säkert sätt Material och produkter De material som används för att tillverka en maskin eller produkter som används eller framställs vid användningen av en maskin får inte medföra risker för personers hälsa eller säkerhet. I synnerhet när vätskor eller gaser används, ska maskinen konstrueras och tillverkas så att riskerna i samband med påfyllning, användning, uppsamling eller tömning förebyggs elysning En maskin ska vara försedd med inbyggd belysning som är lämplig för avsett arbete, om avsaknaden av sådan sannolikt skulle kunna innebära en risk även om den omgivande belysningen är av normal styrka. En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att belysningen inte ger upphov till områden med besvärande skuggor, inte ger bländningseffekter och inte ger farliga stroboskopiska effekter på rörliga komponenter. Invändiga delar som kräver täta kontroller samt områden där justering och underhåll utförs ska vara försedda med lämplig belysning Konstruktion av en maskin i syfte att underlätta hanteringen En maskin eller i denna ingående delar ska kunna hanteras och transporteras på ett säkert sätt, vara förpackad eller konstruerad så att den kan förvaras säkert och utan att ta skada. Vid transport av maskinen eller dess delar får det inte finnas någon möjlighet till plötsliga rörelser eller riskkällor som beror på instabilitet så länge som maskinen eller delar av den hanteras enligt bruksanvisningen. Om maskinens eller dess ingående delars vikt, storlek eller utformning utgör ett hinder för att förflytta den eller dem för hand ska maskinen eller varje ingående del förses med fästanordningar för lyftutrustning, eller

44 konstrueras så att den eller de kan förses med sådana anordningar, eller utformas så att lyftutrustning av standardtyp lätt kan anslutas. Om en maskin eller någon av dess ingående delar ska flyttas för hand ska den kunna flyttas lätt, eller förses med anordningar för att kunna lyftas och flyttas på ett säkert sätt. Speciella åtgärder ska vidtas för hantering även av verktyg eller maskindelar som kan utgöra en risk, även om de har låg vikt Ergonomi Obehag, trötthet och fysisk och psykisk påverkan som operatören kan utsättas för under avsedda användningsförhållanden ska reduceras till ett minimum med hänsyn till ergonomiska principer som exempelvis att hänsyn tas till variationer i kroppsbyggnad, styrka och uthållighet hos operatörer, att operatören får tillräckligt rörelseutrymme, så att han/hon kan röra alla delar av kroppen, att undvika att arbetstakten bestäms av maskinen, att undvika övervakning som kräver lång koncentration, att anpassa gränssnittet mellan människa och maskin till operatörernas förutsebara egenskaper rbetsstationer En arbetsstation ska vara konstruerad och tillverkad så att risker på grund av avgaser eller syrebrist undviks. Om maskinen är avsedd att användas i en riskfylld miljö som kan innebära hälso- och säkerhetsrisker för operatören eller om maskinen i sig utgör en riskfylld miljö, ska tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa att operatörens arbetsförhållanden är goda och att han/hon är skyddad mot varje förutsebar riskkälla. rbetsstationen ska i förekommande fall vara utrustad med en lämplig hytt, som är konstruerad, tillverkad och utrustad för att uppfylla ovanstående krav. Utgången ska medge snabb evakuering. Dessutom ska det om möjligt finnas en nödutgång i en annan riktning än den ordinarie utgången Säten När så är lämpligt och när arbetsförhållandena så medger, ska arbetsstationer som utgör en integrerad del av maskinen vara utformade så att säten kan installeras. Om operatören ska sitta under handhavandet och operatörens plats utgör en integrerad del av maskinen, ska sätet medfölja maskinen. Operatörens säte ska göra det möjligt för honom/henne att sitta stadigt. Dessutom ska det vara möjligt att anpassa sätet och avståndet till manöverdonen efter operatören. Om maskinen är utsatt för vibrationer, ska sätet vara konstruerat och tillverkat så att det dämpar de vibrationer som överförs till operatören, till den lägsta möjliga nivå som rimligen kan uppnås. ästena för sätet ska kunna stå emot alla påfrestningar de kan utsättas för. Om det saknas golv under operatörens fötter, ska det finnas fotstöd försedda med halkskydd för föraren. 1.2 Styrsystem Ett styrsystems säkerhet och tillförlitlighet Ett styrsystem ska vara konstruerat och tillverkat så att riskfyllda situationer inte ska kunna uppstå. ramför allt ska det vara konstruerat och tillverkat så att det kan tåla avsedda påfrestningar under drift och yttre påverkan, fel i styrsystemets maskinvara eller programvara inte leder till riskfyllda situationer, fel i styrsystemets logik inte leder till riskfyllda situationer, rimligen förutsebara mänskliga misstag under handhavandet inte leder till riskfyllda situationer. Särskild uppmärksamhet ska ägnas följande punkter: Maskinen får inte starta oväntat. Maskinens parametrar får inte ändras på ett okontrollerat sätt; om en ändring kan ge upphov till riskfyllda situationer. Maskinen får inte hindras från att stanna om stoppkommandot redan har givits.

45 Ingen rörlig del av maskinen eller del som hålls av maskinen får falla eller kastas ut. utomatiskt eller manuellt stopp av rörliga delar av vilket slag som helst ska kunna göras obehindrat. Skyddsanordningarna ska fortsätta att vara effektiva fullt ut eller utlösa stoppkommando. De säkerhetsrelaterade delarna av styrsystemet ska fungera på ett sammanhängande sätt för en hel grupp av maskiner eller delvis fullbordade maskiner. ör trådlös styrning ska ett automatiskt stopp göras när korrekta styrsignaler inte går fram, inklusive kommunikationsbortfall Manöverdon Ett manöverdon ska vara klart synligt och identifierbart, i tillämpliga fall med piktogram, placerat så att maskinen kan handhas säkert, utan tveksamhet, tidsspillan eller risk för missförstånd, konstruerat så att manöverdonets rörelse överensstämmer med dess verkan, placerat utanför riskområden, med undantag för visst manöverdon där så krävs, t.ex. nödstoppdon eller programmeringskonsol, placerat så att användningen av det inte ger upphov till ytterligare risker, konstruerat eller skyddat så att avsedd verkan, om denna kan utgöra en riskkälla, endast kan uppnås genom en avsiktlig handling, utfört så att det tål förutsebara påfrestningar. Nödstoppsdon som kan utsättas för avsevärda påfrestningar ska beaktas särskilt. När ett manöverdon är konstruerat och tillverkat för att utföra flera olika funktioner, dvs. när dess funktion inte är entydig, ska den begärda funktionen visas tydligt och om nödvändigt kräva bekräftelse. Ett manöverdon ska utformas med beaktande av ergonomiska principer och på så sätt att dess placering, rörelse och manövermotstånd är förenligt med det arbete som ska utföras. En maskin ska vara försedd med de indikeringsanordningar som krävs för säker användning. Operatören ska kunna läsa av anordningarna från manöverplatsen. Operatören ska från varje manöverplats kunna försäkra sig om att inga personer befinner sig inom riskområdena, eller också ska styrsystemet vara konstruerat och utformat så att maskinen inte kan startas så länge som någon befinner sig i riskområdet. Om inte något av dessa alternativ går att tillämpa, ska en ljudsignal och/eller optisk varningssignal ges innan maskinen startar. De utsatta personerna ska då ha tid att lämna riskområdet eller förhindra maskinen från att sätta igång. Om nödvändigt ska det finnas anordningar som gör att maskinen bara kan styras från manöverplatser belägna inom vissa i förväg fastställda områden eller på särskilda platser. inns det mer än en manöverplats ska styrsystemet vara konstruerat så att användning av en manöverplats utesluter användning av de övriga, utom när det gäller manöverdon för stopp och nödstopp. Om en maskin har två eller fler manöverplatser, ska varje plats vara utrustad med alla nödvändiga manöverdon utan att detta medför att operatörerna hindrar varandra eller utsätter varandra för riskfyllda situationer Start En maskin ska kunna startas endast genom avsiktlig påverkan på en för detta ändamål särskilt avsett manöverdon. Samma krav gäller vid återstart av maskiner efter stopp, oavsett orsaken därtill, och vid avsevärd förändring av driftförhållandena. Under förutsättning att sådan återstart eller ändring av driftförhållandena kan genomföras utan att detta leder till en riskfylld situation, får den göras genom avsiktlig påverkan på ett annat manöverdon än det som är avsett för detta. Återstart efter stopp eller ändring av driftförhållanden när en maskin är i automatisk drift får vara möjlig utan ingrepp, om detta inte leder till en riskfylld situation. Om en maskin har flera manöverdon för start och operatörerna därför kan utsätta varandra för fara, ska kompletterande utrustning vara installerad för att eliminera sådana risker. Om säkerheten kräver att start eller stopp ska göras i en viss ordning, ska det finnas anordningar som säkerställer att dessa operationer utförs korrekt.

46 1.2.4 Stopp Normalt stopp En maskin ska vara försedd med ett manöverdon som gör det möjligt att på ett säkert sätt stoppa maskinen fullständigt. Varje arbetsstation ska vara försedd med ett manöverdon som gör det möjligt att, beroende på befintliga riskkällor, stoppa några eller samtliga funktioner i maskinen så att den intar ett säkert tillstånd. Maskinens stoppanordning ska vara överordnad dess startanordning. När maskinen eller dess riskfyllda funktioner har stoppat, ska kraftförsörjningen till de berörda drivorganen vara bruten Stopp under driften När det av driftsskäl krävs att en stoppanordning inte bryter kraftförsörjningen till drivorganen, ska stopptillståndet övervakas och upprätthållas Nödstopp En maskin ska vara försedd med en eller flera nödstoppsanordningar som gör det möjligt att avvärja överhängande fara eller fara som redan uppstått. Detta krav gäller dock inte för en maskin i vilken en nödstoppsanordning inte skulle minska risken, antingen beroende på att den inte skulle förkorta stopptiden eller beroende på att anordningen skulle göra det omöjligt att vidta de särskilda åtgärder som den aktuella risken kräver, samt bärbara handhållna eller handstyrda maskiner. Nödstoppsanordningen ska ha klart identifierbara, klart synliga och lättåtkomliga manöverdon, stoppa det farliga förloppet så snabbt som möjligt, utan att därmed ge upphov till ytterligare risk, och vid behov utlösa eller möjliggöra utlösning av vissa rörelser av skyddskaraktär. När aktiv påverkan av nödstoppsanordningen har upphört efter ett stoppkommando, ska detta kommando kvarstå tills nödstoppsanordningen återställts; manöverdonet får inte kunna spärras utan att stoppkommando ges; återställning av anordningen får endast vara möjlig genom en för ändamålet lämplig åtgärd och återställning av anordningen får inte starta maskinen på nytt utan endast möjliggöra återstart. Nödstoppsfunktionen ska alltid vara tillgänglig och i drift oberoende av driftsätt. Nödstoppsanordningar ska vara ett komplement till andra säkerhetsåtgärder och inte en ersättning för dem Montering av maskiner Maskiner eller maskindelar som är konstruerade för att arbeta tillsammans ska vara konstruerade och tillverkade så att stoppanordningar, inklusive nödstoppsanordningar, inte bara kan stoppa själva maskinen, utan även all ansluten utrustning, om fortsatt drift av denna kan vara farlig Val av styr- och funktionssätt Det styrsätt eller funktionssätt som valts ska vara överordnat alla andra styrsätt eller funktionssätt, förutom nödstoppet. Om en maskin har konstruerats och tillverkats för att kunna styras eller fungera på olika sätt med krav på olika skyddsåtgärder och/eller arbetsrutiner, ska den vara försedd med en väljare för styrsätt eller funktionssätt som kan låsas i varje enskilt läge. Varje läge på väljaren ska vara tydligt angivet och endast motsvara ett styr- eller funktionssätt. Väljaren kan ersättas av annan anordning som gör det möjligt att begränsa användningen av vissa maskinfunktioner till särskilda operatörskategorier. Om maskinen för vissa funktioner ska kunna användas med ett skydd flyttat eller avlägsnat eller med en skyddsanordning satt ur funktion, ska väljaren för styr- eller funktionssätt samtidigt omöjliggöra alla andra styr- eller funktionssätt,

47 tillåta drift av riskfyllda funktioner endast med hålldonsmanöveranordning, tillåta drift av riskfyllda funktioner endast under förhållanden där riskerna är begränsade, samtidigt som riskkällor som kan uppstå till följd av sekventiella förlopp förhindras, förhindra att riskfyllda funktioner uppkommer genom avsiktlig eller oavsiktlig påverkan på maskinens givare. Om dessa fyra villkor inte kan säkerställas samtidigt, ska väljaren av styrsätt eller funktionssätt aktivera andra skyddsåtgärder som är konstruerade och tillverkade så att ett säkert arbetsområde garanteras. Dessutom ska operatören från det ställe där han/hon utför arbete kunna styra driften av de delar han/hon arbetar med el i kraftförsörjningen vbrott, återställning efter avbrott eller variationer i kraftförsörjningen till maskinen får inte leda till riskfyllda situationer. Särskild uppmärksamhet ska ägnas följande punkter: Maskinen får inte starta oväntat. Maskinens parametrar får inte ändras på ett okontrollerat sätt, om en sådan ändring kan ge upphov till riskfyllda situationer. Maskinen får inte hindras från att stoppa om stoppkommandot redan har givits. Ingen rörlig del av maskinen eller del som hålls av maskinen får falla eller kastas ut. utomatiskt eller manuellt stopp av rörliga delar av vilket slag som helst ska kunna ske utan hinder. Skyddsanordningarna ska fortsätta att vara effektiva fullt ut eller utlösa stoppkommando. 1.3 Skydd mot mekaniska riskkällor Risk för förlust av stabilitet En maskin, dess komponenter och tillbehör ska vara så stabila att de inte välter, faller eller gör okontrollerade rörelser under transport, montering, demontering och varje annan åtgärd som rör maskinen. Om formen på själva maskinen eller den avsedda installationen inte erbjuder tillräcklig stabilitet, ska lämpliga förankringsanordningar finnas och beskrivas i bruksanvisningen Risk för brott under drift De olika delarna i en maskin och dess förbindningar ska tåla den påfrestning de utsätts för när de används. De ingående materialens hållfasthet ska vara tillräcklig med hänsyn till förhållandena på den plats där de används i enlighet med tillverkarens eller dennes representants avsikter, i synnerhet beträffande utmattning, åldring, korrosion och nötning. I bruksanvisningen ska det anges vilken typ av underhåll och kontroll som krävs av säkerhetsskäl samt hur ofta detta ska utföras. Det ska i förekommande fall anges vilka delar som är utsatta för slitage och vilka kriterierna för utbyte är. När risk för brott eller sönderfall kvarstår trots de åtgärder som vidtagits, ska de berörda delarna vara monterade, belägna eller skyddade på ett sådant sätt att brottstycken inte sprids, så att riskfyllda situationer förhindras. Såväl styva som böjliga rör som leder vätskor eller gaser, i synnerhet under högt tryck, ska tåla förutsedda inre och yttre påfrestningar. De ska vara ordentligt fästade och/eller skyddade, så att eventuella brott inte ger upphov till risker. När det material som ska bearbetas matas fram till verktyget automatiskt, ska följande villkor vara uppfyllda för att risker för personer ska kunna undvikas: När arbetsstycket kommer i kontakt med verktyget, ska detta ha uppnått normala driftförhållanden. När verktyget startar eller stannar (avsiktligt eller oavsiktligt), ska matningsrörelsen och verktygets rörelse vara samordnade Risker orsakade av fallande eller utkastade föremål Åtgärder ska vidtas för att förhindra att fallande eller utkastade föremål ger upphov till risker.

48 1.3.4 Risker i samband med ytor, kanter eller vinklar Så långt det är möjligt med hänsyn till funktionen, ska maskinens tillgängliga delar vara fria från vassa kanter, skarpa vinklar och ojämna ytor som kan orsaka skada Risker med kombinerade maskiner När maskinen är avsedd att utföra flera olika operationer och arbetsstycket avlägsnas manuellt mellan de olika operationerna (kombinerad maskin), ska den vara konstruerad och tillverkad så att de ingående delarna kan användas var för sig, utan att övriga delar utgör en risk för utsatta personer. Det ska därför vara möjligt att starta och stoppa eventuella oskyddade delar var för sig Risker i samband med variationer i funktionssätt Om maskinen utför arbete under olika användningsförhållanden, ska den vara konstruerad och tillverkad så att förhållandena kan väljas och ställas in på ett säkert och tillförlitligt sätt Risker i samband med rörliga delar En maskins rörliga delar ska vara konstruerade och tillverkade så att risk för kontakt som kan leda till olyckor förhindras eller, i de fall då risker ändå finns, vara försedda med skydd eller skyddsanordningar. lla nödvändiga åtgärder ska vidtas för att förhindra oavsiktlig blockering av rörliga delar som ingår i arbetet. I fall då det finns risk för blockering trots att åtgärder vidtagits för att förebygga detta, bör i förekommande fall tillverkaren tillhandahålla nödvändiga särskilda skyddsanordningar och verktyg, för att möjliggöra att blockeringen säkert kan hävas. ruksanvisningen och om möjligt en skylt på maskinen ska ange de särskilda skyddsanordningarna och hur dessa ska användas Val av skyddsåtgärd mot risker som orsakas av rörliga delar Skydd eller skyddsanordningar som konstruerats för att skydda mot de riskkällor som kan förorsakas av rörliga delar ska väljas med hänsyn till riskens karaktär. öljande riktlinjer ska tillämpas som hjälp vid valet Rörliga transmissionsdelar Skydd som är avsedda att skydda personer mot risker som orsakas av rörliga transmissionsdelar ska vara antingen fasta enligt punkt , eller vara förreglande öppningsbara skydd enligt punkt örreglande öppningsbara skydd bör användas när det kan förutses att tillträde till delarna kommer att behövas ofta Rörliga delar som ingår i själva användningen Skydd eller skyddsanordningar som är avsedda att skydda personer mot riskkällor som orsakas av de rörliga delar som ingår i själva användningen ska vara antingen fasta enligt punkt , eller vara förreglande öppningsbara skydd enligt punkt , eller vara skyddsutrustning enligt punkt 1.4.3, eller vara en kombination av ovanstående. Om vissa rörliga delar som ingår i själva användningen inte kan göras helt oåtkomliga under drift på grund av att vissa operationer kräver operatörens ingrepp, ska dessa delar förses med fasta skydd eller förreglande öppningsbara skydd som förhindrar tillträde till de delar som inte ingår i själva användningen, och inställbara skydd enligt , vilka begränsar tillträdet till de komponenter av de rörliga delarna till vilka tillträde är nödvändigt.

49 1.3.9 Risk för okontrollerade rörelser När en del av en maskin har stoppats, ska varje rörelse från stoppläget av något annat skäl än påverkan på manöverdonen förhindras eller vara av sådant slag att det inte utgör någon riskkälla. 1.4 Krav på egenskaper hos skydd och skyddsanordningar llmänna krav Skydd och skyddsanordningar ska vara robust tillverkade, sitta stadigt på plats, inte ge upphov till någon ytterligare riskkälla, inte lätt kunna kringgås eller sättas ur funktion, placeras på tillräckligt avstånd från riskområdet, i minsta möjliga mån begränsa överblicken över produktionsprocessen, och möjliggöra att nödvändiga arbeten för installation eller utbyte av verktyg samt för underhåll kan utföras, genom att begränsa tillträde till det område där arbetet ska utföras, om möjligt utan att skyddet måste avlägsnas eller skyddsanordningen sättas ur funktion. Dessutom ska skydd om möjligt skydda mot att material eller föremål kastas ut eller faller samt mot utsläpp som alstras av maskinen Speciella krav för skydd asta skydd asta skydd ska vara fästade så att de inte kan öppnas eller avlägsnas utan verktyg. ästanordningarna ska förbli kvar på skydden eller på maskinen när skydden demonterats. Om möjligt ska skydden inte kunna förbli på plats utan att vara fästade örreglande öppningsbara skydd örreglande öppningsbara skydd ska så långt möjligt förbli kvar på maskinen när de är öppna, vara konstruerade och tillverkade så att de kan ställas in endast genom avsiktlig påverkan. örreglande öppningsbara skydd ska vara försedda med en förreglingsanordning som förhindrar att riskfyllda maskinfunktioner startar till dess skydden är stängda, och ger ett stoppkommando när skyddet inte är stängt. Om en operatör kan nå riskområdet innan den risk som uppkommit genom riskfyllda maskinfunktioner har upphört, ska öppningsbara skydd vara försedda med en låsanordning för skyddet förutom en förreglingsanordning som förhindrar att riskfyllda maskinfunktioner startar till dess skyddet har stängts, och håller skyddet stängt och låst till dess risken för skada från riskfyllda maskinfunktioner har upphört. örreglande öppningsbara skydd ska vara konstruerade så att avsaknad av eller fel på någon komponent förhindrar start av eller stoppar de riskfyllda maskinfunktionerna Inställbara skydd som begränsar åtkomlighet Inställbara skydd som begränsar åtkomlighet till de rörliga delar som är absolut nödvändiga för arbetet ska kunna ställas in manuellt eller automatiskt, beroende på arbetets art, lätt kunna ställas in utan verktyg Speciella krav för skyddsanordningar Skyddsanordningar ska vara konstruerade och integrerade i styrsystemet, så att rörliga delar inte kan starta när de kan nås av operatören, personer inte kan nå rörliga delar när dessa är i rörelse, avsaknad av eller fel på någon av komponenterna hindrar start av eller stoppar de rörliga delarna. Skyddsanordningar ska endast kunna ställas in genom avsiktlig påverkan.

50 1.5 Risker på grund av andra riskkällor Elektrisk matning En maskin som är elektriskt matad ska vara konstruerad, tillverkad och utrustad så att alla riskkällor av elektrisk natur förebyggs eller kan förebyggas Statisk elektricitet En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att uppkomst av potentiellt farliga elektrostatiska laddningar förhindras eller begränsas, eller vara försedd med ett urladdningssystem Kraftförsörjning med annat än elektricitet När maskiner drivs med annan kraft än elektricitet, ska maskinen vara konstruerad, tillverkad och utrustad så att alla potentiella risker i samband med dessa energislag undviks Monteringsfel el som kan begås vid montering eller återmontering av vissa delar och som kan ge upphov till risker ska undanröjas genom delarnas konstruktion och tillverkning eller, om detta inte är möjligt, genom att information anbringas på själva delarna eller deras höljen. Samma information ska ges på rörliga delar eller deras höljen, när rörelsens riktning måste vara känd för att en risk ska kunna undvikas. Om det är nödvändigt ska kompletterande upplysningar om sådana risker lämnas i bruksanvisningen. Om felaktiga anslutningar kan ge upphov till risker, ska oriktiga anslutningar göras omöjliga genom själva konstruktionen eller, om detta inte är möjligt, genom att information anbringas på de element som ska anslutas och i förekommande fall på anslutningsdonen Extrema temperaturer Åtgärder ska vidtas för att undanröja varje risk för skada till följd av kontakt med eller närhet till maskindelar eller material med hög eller mycket låg temperatur. Nödvändiga åtgärder ska också vidtas för att undvika eller skydda mot risken för att mycket hett eller mycket kallt material kastas ut rand En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att varje risk för brand eller överhettning orsakad av maskinen själv eller av gaser, vätskor, damm, ånga eller andra ämnen som maskinen frambringar eller använder undviks Explosioner En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att varje explosionsrisk orsakad av maskinen själv eller av gaser, vätskor, damm, ånga eller andra ämnen som maskinen frambringar eller använder undviks. När det gäller explosionsrisk på grund av användning av en maskin i en potentiellt explosiv atmosfär, ska maskinen uppfylla kraven i särskilda gemenskapsdirektiv uller En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att risker till följd av emission av luftburet buller minskas till lägsta möjliga nivå, med hänsyn till tekniska framsteg och tillgång till anordningar för att reducera buller, framförallt vid källan. ulleremissionsnivån kan bedömas med hänvisning till jämförbara emissionsdata för liknande maskiner Vibrationer En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att risker till följd av vibrationer som orsakas av maskinen

51 minskas till lägsta möjliga nivå, med hänsyn till tekniska framsteg och tillgång till anordningar för att reducera vibrationer, framförallt vid källan. Vibrationsnivån kan bedömas med hänvisning till jämförbara data för liknande maskiner Strålning Oönskade utsläpp av strålning från maskinen ska elimineras eller minskas till nivåer som inte har några skadliga effekter på personer. lla funktionella utsläpp av joniserande strålning ska begränsas till den lägsta nivå som är tillräcklig för att maskinen ska fungera på ett riktigt sätt under installation, drift och rengöring. Om det föreligger några risker ska nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. lla funktionella utsläpp av icke-joniserande strålning under installation, drift och rengöring ska begränsas till nivåer som inte har skadliga effekter på personer Yttre strålning Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att yttre strålning inte stör driften Laserstrålning När laserutrustning används bör följande föreskrifter beaktas: Laserutrustning i maskiner ska vara konstruerad och tillverkad så att strålning av en olyckshändelse förhindras. Laserutrustning i en maskin ska vara skyddad så att direktstrålning, strålning framkallad av reflektion eller spridning och sekundär strålning inte skadar hälsan. Optisk utrustning för observation eller inställning av laserutrustning i maskiner ska vara av sådant slag att laserstrålningen inte ger upphov till hälsorisker Utsläpp av riskfyllda material och ämnen En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att risker för inandning, inmundigande, kontakt med hud, ögon och slemhinnor samt inträngning genom huden av riskfyllda material och ämnen som maskinen framställer kan undvikas. Om en riskkälla inte kan elimineras, ska maskinen vara utrustad så att riskfyllda material och ämnen kan inneslutas, avlägsnas, spolas bort med vatten, filtreras eller behandlas med någon lika effektiv metod. Om processen inte är fullt sluten i normal drift av maskinen, ska anordningar för inneslutning eller bortförande vara placerade så att de får maximal effekt Risk för att bli instängd i en maskin En maskin ska vara konstruerad, tillverkad eller utrustad med anordningar så att det förhindras att en person blir instängd i den, eller om det är omöjligt, med en anordning för att kalla på hjälp Risk för att halka, snubbla eller falla De delar av maskinen där personer kan tänkas förflytta sig eller stå ska vara konstruerade och tillverkade så att det förhindras att personer halkar, snubblar eller faller på eller från dessa delar. Där så är lämpligt ska dessa delar förses med handtag eller ledstänger som är fasta i förhållande till användaren och som gör att denne kan ha kvar stabiliteten lixtnedslag En maskin i behov av skydd mot effekterna av blixtnedslag under användning ska vara försedd med ett system som leder den elektriska laddningen till jord.

52 1.6 Underhåll Underhåll av maskiner Inställnings- och underhållsställen ska vara placerade utanför riskområden. Det ska vara möjligt att göra justeringar, underhålla, reparera, rengöra och utföra service när maskinen är stilla. Om ett eller flera av ovanstående villkor av tekniska skäl inte kan uppfyllas, ska åtgärder vidtas för att säkerställa att dessa arbeten kan utföras säkert (se punkt 1.2.5). På automatiserade maskiner och där det är nödvändigt på andra maskiner ska anslutningspunkter för diagnostisk felsökningsutrustning finnas. utomatiserade maskindelar som måste bytas ofta ska lätt och säkert kunna avlägsnas och bytas. Tillträdesmöjligheterna till delarna ska vara sådana att dessa uppgifter kan utföras med de nödvändiga tekniska hjälpmedlen, i enlighet med en föreskriven arbetsmetod Tillträde till arbetsstationer och serviceställen som används för underhåll En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att man säkert kan nå alla områden som är nödvändiga i samband med produktion, inställning och underhåll rånkoppling av kraftkällor En maskin ska vara försedd med anordningar för frånkoppling av alla kraftkällor. Dessa frånkopplingsanordningar ska vara klart identifierade. De ska kunna låsas om återinkoppling kan medföra fara för personer. rånkopplingsanordningen ska även kunna låsas då en operatör inte har möjlighet att kontrollera om krafttillförseln är frånkopplad från någon av de platser till vilka han/hon har tillträde. När det gäller en maskin som kan anslutas till ett elnät, räcker det att man kan dra ur stickproppen, under förutsättning att operatören från någon av de platser han/hon har tillträde till kan kontrollera att stickproppen är urdragen. När krafttillförseln är frånkopplad, ska det vara möjligt att på normalt vis avlasta all energi som kvarstår eller som ackumulerats i maskinens kretsar utan risk för personer. Undantagna från kravet i de föregående styckena är vissa kretsar som kan förbli anslutna till sina kraftkällor, t.ex. för att hålla delar på plats, skydda information, lysa upp interiörer osv. I dessa fall ska särskilda åtgärder vidtas för att garantera operatörens säkerhet Operatörsingripanden En maskin ska vara konstruerad, tillverkad och utrustad så att behovet för operatören att ingripa begränsas. Om operatörsingripanden inte kan undvikas, ska de kunna utföras enkelt och säkert Rengöring av inre delar En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att det är möjligt att rengöra de inre delar som har innehållit farliga ämnen eller preparat utan att det är nödvändigt att gå in i den; om det är nödvändigt ska varje blockering kunna avhjälpas från utsidan. Om det är omöjligt att undvika att gå in i maskinen, ska den vara konstruerad och tillverkad så att rengöring kan ske säkert. 1.7 Information Information och varningar på maskinen Information och varningar på maskinen bör företrädesvis tillhandahållas genom lättförståeliga symboler eller piktogram. lla skriftliga eller muntliga upplysningar och varningar ska ges på det eller de officiella gemenskapsspråken som får fastställas i enlighet med fördraget av den stat inom EES där maskinen släpps ut på marknaden eller tas i drift och som på begäran får åtföljas av en version på något annat officiellt gemenskapsspråk som förstås av operatörerna.

53 Information och informationsanordningar Den information som krävs för att styra en maskin ska vara entydig och lättbegriplig. Den får inte vara så omfattande att den överbelastar operatören. Datorskärmar eller andra interaktiva kommunikationsmedel mellan operatören och maskinen ska vara lättförståeliga och användarvänliga Varningsanordningar När personers hälsa och säkerhet kan äventyras genom funktionsfel hos en maskin som arbetar utan tillsyn, ska maskinen vara utrustad så att den avger lämplig ljud- eller ljussignal som varning. Om en maskin är utrustad med varningsanordningar, ska dessa vara entydiga och lättfattliga. Operatören ska ständigt ha möjlighet att kontrollera att varningssignalerna fungerar. Kraven i särskilda gemenskapsdirektiv om varselmärkning och signaler ska uppfyllas Varning för kvarstående risker Om risker kvarstår trots de inbyggda säkerhetsåtgärderna och de vidtagna kompletterande skyddsåtgärderna, ska nödvändiga varningar, bland annat varningsanordningar, finnas Märkning av maskiner lla maskiner ska vara försedda med en fullt synlig, läsbar och varaktig märkning, som innehåller minst följande uppgifter: Tillverkarens företagsnamn och fullständiga adress och i förekommande fall dennes representant. Maskinens beteckning. CE-märkningen (se bilaga 3). Serie- eller typbeteckning. Eventuellt serienummer. Tillverkningsår, dvs. året då tillverkningsprocessen avslutades. Det är inte tillåtet att antedatera eller postdatera maskinen då CE-märkningen anbringas. Om maskinen är konstruerad och tillverkad för användning i potentiellt explosiva atmosfärer, ska även detta anges på maskinen. Maskinen ska dessutom förses med all information som är relevant för maskintypen i fråga och som är väsentligt för att den ska kunna användas på ett säkert sätt. Sådan information omfattas av bestämmelserna i punkt När en maskindel vid användningen måste hanteras med lyftanordning, ska dess vikt anges på ett läsligt, varaktigt och entydigt sätt ruksanvisning Med alla maskiner ska följa en bruksanvisning på svenska när den släpps ut på marknaden, tas i drift eller distribueras första gången i Sverige. ruksanvisningen i original ska vara avfattad på det eller de officiella språken i det EES-land där maskinen släppts ut på marknaden. Den medföljande bruksanvisningen ska antingen vara ruksanvisning i original eller Översättning av bruksanvisning i original. Lämnas en översättning av bruksanvisningen ska ruksanvisning i original medfölja. Undantaget från detta krav är underhållsinstruktioner avsedda att användas av specialiserad personal som anlitas av tillverkaren eller av dennes representant, vilka kan avfattas på endast ett gemenskapsspråk, som den personalen förstår. ruksanvisningen ska utformas efter principerna nedan llmänna principer för utformningen av bruksanvisningen a) ruksanvisningen ska vara avfattad på ett eller flera av de officiella språken i EES. eteckningen ruksanvisning i original ska anges på den eller de språkversion(er) tillverkaren eller dennes representant är ansvarig för. b) Om det inte finns någon ruksanvisning i original på det officiella språket eller de officiella språken

54 i det land där maskinen ska användas, ska en översättning till detta eller dessa språk tillhandahållas av tillverkaren eller dennes representant eller av den som för in maskinen i språkområdet i fråga. Dessa översättningar ska vara märkta med texten Översättning av bruksanvisning i original. c) Innehållet i bruksanvisningen ska inte endast omfatta den avsedda användningen av maskinen utan även beakta rimligen förutsebar felaktig användning. d) Vid formulering och utformning av bruksanvisningar för maskiner som även kan komma att användas av operatörer som inte yrkesmässigt arbetar med maskinerna, ska hänsyn tas till den allmänna utbildningsnivån och till den insikt som sådana operatörer rimligtvis kan förväntas ha ruksanvisningens innehåll Varje bruksanvisning ska i tillämpliga fall innehålla minst följande information: a) Namn på och fullständig adress till både tillverkaren och dennes representant. b) Maskinens beteckning så som den är angiven på själva maskinen, utom serienumret (se punkt 1.7.3). c) EG-försäkran om överensstämmelse eller ett dokument som anger innehållet i EG-försäkran om överensstämmelse och uppgifter om maskinen, men inte nödvändigtvis serienummer och underskriften. d) En allmän beskrivning av maskinen. e) De ritningar, diagram, beskrivningar och förklaringar som är nödvändiga för drift, underhåll och reparationer av maskinen och för att kontrollera om den fungerar korrekt. f) En beskrivning av arbetsstation(er) som sannolikt kommer att bemannas av operatörer. g) En beskrivning av hur maskinen är tänkt att användas. h) Varningar för hur maskinen inte får användas men som erfarenheten visar kan förekomma. i) Monterings-, installations- och anslutningsanvisningar för maskinen, inklusive ritningar, diagram och fästanordningar samt uppgift om det chassi eller den anläggning som maskinen ska monteras på. j) nvisningar om installation och montering för att minska buller eller vibrationer. k) nvisningar för idrifttagande och användning av maskinen och, om nödvändigt, instruktioner för utbildning av operatörer. l) Information om kvarstående risker trots de inbyggda skyddsåtgärderna och de vidtagna kompletterande skyddsåtgärderna. m) Instruktioner om vilka skyddsåtgärder användaren ska vidta, i förekommande fall inbegripet vilken personlig skyddsutrustning som ska tillhandahållas. n) De grundläggande egenskaperna hos de verktyg som får monteras i maskinen. o) Under vilka betingelser maskinen uppfyller kraven på stabilitet vid användning, transport, montering, demontering, urdrifttagande, testning och förutsebart haveri. p) nvisningar så att transport, hantering och lagring kan genomföras säkert med angivande av maskinens och de ingående delarnas massa, om dessa regelbundet kommer att transporteras separat. q) Den arbetsmetod som ska följas vid missöde eller haveri. Om en blockering kan uppstå, ska det framgå vilken arbetsmetod som ska följas för att häva den utan risk. r) Hur användaren ska genomföra inställningar och underhåll och vilka förebyggande underhållsåtgärder som ska vidtas. s) nvisningar om hur inställningar och underhåll kan genomföras på ett säkert sätt, inbegripet vilka skyddsåtgärder som bör vidtas under dessa operationer. t) Specifikation av vilka reservdelar som ska användas, när dessa påverkar operatörers hälsa och säkerhet. u) öljande information om emission av luftburet buller: -vägd emissionsljudtrycksnivå vid arbetsstationerna, om denna överstiger 70 d (). Om nivån inte överstiger 70 d () ska detta anges. Momentant C-vägt toppvärde för emissionsljudtrycket vid arbetsstationerna, om detta överstiger 63 Pa (130 d relaterat till 20 µpa). -vägd ljudeffektnivå från maskinen om -vägd emissionsljudtrycksnivå vid arbetsstationerna överstiger 80 d (). Dessa värden ska antingen vara det faktiska värdet för den maskin som avses eller baseras på mätningar utförda på tekniskt jämförbara maskiner som motsvarar den maskin som ska tillverkas. ör mycket stora maskiner kan -vägd -emissionsljudtrycksnivå på bestämda ställen omkring maskinen anges i stället för -vägd ljudeffektnivå. När de harmoniserade standarderna inte tillämpas, ska ljudnivåerna mätas med den för maskinen lämpligaste metoden. När bullervärden anges ska osäkerheten beträffande dessa värden specificeras. Maskinens driftförhållanden under mätning samt vilka mätmetoder som använts ska anges.

55 Om arbetsstationer inte har angetts eller inte går att ange, ska -vägda ljudtrycksnivåer mätas på ett avstånd av 1 meter från maskinens yta och 1,60 meter från golvet eller tillträdesplattformen. Läge och värde för maximal ljudtrycksnivå ska anges. När andra krav för mätning av ljudtrycksnivå eller ljudeffektnivå anges i särskilda gemenskapsdirektiv, ska dessa direktiv tillämpas och motsvarande krav i denna punkt inte tillämpas. v) Upplysningar om den strålning som avges till operatören och utsatta personer, när maskinen kan avge icke-joniserande strålning som kan skada personer, särskilt personer som bär aktiva eller icke-aktiva medicintekniska produkter för implantation Säljstödsmaterial Säljstödsmaterial som beskriver maskinen får inte innehålla uppgifter som strider mot bruksanvisningarna i fråga om hälso- och säkerhetsaspekterna. Säljstödsmaterial med beskrivning av maskinens prestanda ska innehålla samma information om utsläpp som bruksanvisningarna. 2. Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för vissa maskinkategorier Maskiner för bearbetning och hantering av livsmedel, maskiner avsedda för kosmetiska och hygieniska produkter eller läkemedel, handhållna eller handstyrda maskiner, bultpistoler och andra bärbara slagmaskiner samt maskiner för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper ska uppfylla samtliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i detta kapitel (se allmänna principer, punkt 4). 2.1 Maskiner för bearbetning och hantering av livsmedel och maskiner avsedda för kosmetiska och hygieniska produkter eller läkemedel llmänt Maskiner avsedda för användning tillsammans med livsmedel, kosmetiska och hygieniska produkter eller läkemedel ska vara konstruerade och tillverkade så att risker för infektioner, sjukdom eller smitta inte uppstår. öljande bestämmelser ska iakttas: a) Material som kommer eller avses komma i kontakt med livsmedel, kosmetiska och hygieniska produkter eller läkemedel ska uppfylla de villkor som anges i tillämpliga direktiv. Maskinen ska vara konstruerad och tillverkad så att dessa material kan rengöras före varje användningstillfälle, och när detta inte är möjligt ska engångsdelar användas. b) lla ytor som kommer i kontakt med livsmedel, kosmetiska och hygieniska produkter eller läkemedel ska, bortsett från engångsdelar, vara släta och får varken ha några upphöjningar eller sprickor där organiskt material kan fastna; samma sak gäller för fogar mellan två ytor, vara konstruerade och tillverkade så att utstående delar, kanter och försänkningar är så få som möjligt, lätt kunna rengöras och desinficeras, där så är nödvändigt efter avlägsnande av lätt demonterbara delar. Inre ytor ska ha tillräcklig rundningsradie för att medge noggrann rengöring. c) Vätskor, gaser och aerosoler från livsmedel, kosmetiska produkter eller läkemedel samt från rengörings-, desinfektions- och sköljningsvätskor bör utan hinder kunna avlägsnas helt ur maskinen (om möjligt i rengöringsläge ). d) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att substanser eller levande varelser, i synnerhet insekter, inte kan tränga in i maskinen, eller så att organiskt material inte ansamlas på ställen som inte kan rengöras. e) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att inga hälsofarliga bisubstanser, däribland de smörjmedel som används, kommer i kontakt med livsmedel, kosmetiska och hygieniska produkter eller läkemedel. Där så krävs ska maskiner vara konstruerade och tillverkade så att det fortlöpande kan kontrolleras att detta krav uppfylls ruksanvisning ruksanvisningen för en maskin för bearbetning och hantering av livsmedel och maskiner avsedda för

56 kosmetiska och hygieniska produkter eller läkemedel ska ange vilka produkter och metoder för rengöring, desinfektion och sköljning som rekommenderas, inte enbart för lättåtkomliga områden utan även för områden till vilka åtkomst är omöjlig eller olämplig. 2.2 ärbara handhållna eller handstyrda maskiner llmänt ärbara handhållna eller handstyrda maskiner ska beroende på typ av maskin ha en stödyta med tillräcklig storlek samt tillräckligt antal handtag och stöd med lämplig storlek samt vara placerade så att maskinens stabilitet säkerställs under de avsedda användningsförhållandena, om de har handtag som inte kan släppas utan risk, vara försedd med start-stoppdon, som är placerade så att operatören kan manövrera dem utan att släppa handtagen, utom när det är tekniskt omöjligt eller där det finns separata manöverdon, inte förete någon risk för oavsiktlig igångsättning eller fortsatt drift efter det att operatören har släppt handtagen; likvärdiga åtgärder ska vidtas om detta krav inte kan uppfyllas av tekniska skäl, om nödvändigt tillåta visuell kontroll av riskområdet och av verktygets kontakt med det material som bearbetas. Handtagen på bärbara maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att maskinerna enkelt kan startas och stoppas ruksanvisning ruksanvisningen ska ge följande information om vibrationer som överförs av bärbara handhållna och handstyrda maskiner: Det totala vibrationsvärdet som hand-arm-systemet utsätts för, om detta överstiger 2,5 m/s 2. Om värdet inte överstiger 2,5 m/s 2 ska detta anges. Mätosäkerheten. Dessa värden ska vara antingen det faktiskt uppmätta värdet för den maskin som avses eller baserade påmätningar utförda på en tekniskt jämförbar maskin, vilken motsvarar den maskin som ska tillverkas. När harmoniserade standarder inte tillämpas, ska vibrationerna mätas med den metod som lämpar sig bäst för maskinen i fråga. Maskinens driftförhållanden under mätning samt vilka mätmetoder som använts ska beskrivas eller referens till den harmoniserade standard som tillämpats ska anges ärbara maskiner för fastsättning och andra bärbara slagmaskiner llmänt ärbara maskiner för fastsättning och andra bärbara slagmaskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att kraften överförs till det påverkade arbetselementet via en mellanliggande komponent som inte lämnar anordningen, en aktiveringsanordning förhindrar slag, om maskinen inte befinner sig i rätt läge och ligger an med tillräckligt tryck mot underlaget, oavsiktlig utlösning förhindras; när så är nödvändigt ska det krävas en lämplig sekvens av åtgärder på aktiveringsanordningen och manöverdonet för att utlösa ett slag, oavsiktlig utlösning förhindras under hantering eller vid stöt, laddning och tömning kan utföras enkelt och säkert. När det är nödvändigt ska det vara möjligt att utrusta anordningen med splitterskydd och de lämpliga skydden ska tillhandahållas av maskintillverkaren ruksanvisning I bruksanvisningen ska nödvändiga anvisningar ges om vilka tillbehör och vilken utbytbar utrustning som kan användas med maskinen, vilka passande fastsättningsanordningar eller andra påverkade anordningar som kan användas

57 tillsammans med maskinen, i förekommande fall, vilka drivladdningar som ska användas. 2.3 Maskiner för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper En maskin för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper ska uppfylla följande krav: a) Maskinen ska vara konstruerad, tillverkad eller utrustad så att det arbetsstycke som bearbetas kan placeras och styras på ett säkert sätt. Om arbetsstycket hålls för hand på en arbetsbänk, ska denna vara tillräckligt stabil under arbetets utförande och får inte hindra arbetsstyckets rörelse. b) När maskinen sannolikt kommer att användas under förhållanden där risk finns för utkast av arbetsstycken eller delar av dessa ska den vara konstruerad, tillverkad och utrustad så att sådana utkast förhindras eller, om detta inte är möjligt, så att utkast inte medför risk för operatören eller utsatta personer. c) Maskinen ska vara försedd med automatisk broms som stoppar verktyget på tillräckligt kort tid, om det finns risk för kontakt med verktyget medan det löper ut. d) Om verktyget är inbyggt i en inte helt automatiserad maskin, ska denna vara konstruerad och tillverkad så att risken för personskada genom olyckshändelse elimineras eller minskas. 3. Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för att förhindra de särskilda riskkällor som uppstår på grund av maskiners mobilitet Maskiner som utgör riskkällor på grund av mobilitet ska uppfylla samtliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i detta kapitel (se allmänna principer, punkt 4). 3.1 llmänt Definitioner a) maskin som utgör en riskkälla på grund av sin mobilitet: en maskin vars användning kräver antingen mobilitet under arbetet eller kontinuerlig eller delvis kontinuerlig förflyttning mellan en följd av fasta arbetsstationer, eller en maskin som inte flyttas under användningen, men som kan vara utrustad på sådant sätt att den lättare ska kunna flyttas från en plats till en annan; b) förare: operatör som ansvarar för en maskins förflyttning. öraren kan sitta på maskinen eller gå till fots i anslutning till maskinen eller styra maskinen via fjärrkontroll. 3.2 rbetsstationer örarplats Sikten från förarplatsen ska vara sådan att föraren, i fullständig säkerhet för sig själv och de utsatta personerna, kan manövrera maskinen och dess redskap under de förutsebara användningsförhållandena. Om det är nödvändigt ska det finnas lämpliga anordningar för att avhjälpa riskkällor som uppstår på grund av att den direkta sikten är otillräcklig. En maskin på vilken föraren åker ska vara konstruerad och tillverkad på ett sådant sätt att det inte finns någon risk att föraren från förarplatsen oavsiktligt kan komma i kontakt med hjul eller band. Om utrymmet så tillåter ska förarplatsen för åkande förare vara konstruerad och tillverkad på ett sådant sätt att den kan utrustas med en förarhytt, under förutsättning att detta inte ökar risken. I hytten ska det i sådana fall finnas plats för bruksanvisningar som föraren behöver Säten Om det finns risk för att operatören eller andra personer som transporteras på maskinen kan krossas mellan delar av maskinen och marken, om maskinen välter eller slår runt, särskilt maskiner som är utrustade med en skyddande konstruktion enligt punkterna eller 3.4.4, ska sätena vara konstruerade eller utrustade med en fasthållningsanordning som håller kvar personerna på sätena, utan att hindra de rörelser som är nödvändiga för manövreringen eller de rörelser som förorsakas av sätets fjädring i förhållande till den skyddande konstruktionen. Sådana fasthållningsanordningar bör inte finnas om de ökar risken.

58 3.2.3 Platser för övriga personer Om användningsområdet innebär att andra personer än föraren tillfälligt eller regelbundet transporteras av maskinen eller arbetar på den, ska det finnas lämpliga platser där de kan transporteras eller arbeta utan risk. ndra och tredje styckena i punkt gäller även platser för andra personer än förare. 3.3 Styrsystem Om det är nödvändigt ska åtgärder vidtas för att förhindra obehörig användning av manöverdon. ör maskiner med fjärrstyrning ska det vid varje manöverenhet entydigt anges vilken maskin som styrs från enheten i fråga. järrstyrningssystemet ska vara konstruerat och tillverkat så att det endast påverkar den maskin som berörs, och de funktioner som berörs. En fjärrstyrd maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att den bara reagerar på signaler från de avsedda manöverenheterna Manöverdon öraren ska kunna påverka alla manöverdon som behövs för att manövrera maskinen från förarplatsen, med undantag för de funktioner som bara kan aktiveras säkert genom användning av manöverdon som är placerade på annan plats. Detta gäller även för sådana funktioner som andra operatörer än föraren ansvarar för eller där föraren måste lämna förarplatsen för att kunna manövrera dem på ett betryggande sätt. Om det finns pedaler, ska de vara konstruerade, tillverkade och monterade på så sätt att föraren kan arbeta på ett betryggande sätt och så att risken för felmanövrering minimeras. De ska vara försedda med halkskydd och vara lätta att rengöra. När manövreringen av manöverdonen kan utgöra riskkällor, t.ex. farliga rörelser, ska dessa återgå till neutralläge så snart som operatören släpper dem, med undantag för manöverdon med förinställda lägen. På hjulförsedda maskiner ska styrningen vara konstruerad och tillverkad så att kraften, vid plötsliga ratteller styrstångsrörelser på grund av stötar mot styrhjulen, reduceras. lla reglage som låser differentialen ska vara så konstruerade och arrangerade att de tillåter att differentialen frigörs när maskinen är i rörelse. Det sjätte stycket i punkt om ljudsignal och/eller optisk varningssignal gäller endast vid backning Start och förflyttning En självgående maskin med åkande förare ska bara kunna förflyttas när föraren finns vid reglagen. När maskinen för arbetets utförande är försedd med utrustning som sträcker sig utanför maskinens normala arbetsområde (t.ex. stabilisatorer, jib), ska föraren ha möjlighet att innan maskinen sätts i rörelse på ett enkelt sätt kontrollera att utrustningen befinner sig i ett visst läge som möjliggör förflyttning på ett säkert sätt. Detta gäller även alla andra delar som måste befinna sig i vissa lägen, eventuellt låsta, för att förflyttningen ska kunna äga rum på ett säkert sätt. Om det inte ger upphov till andra risker, ska maskinen bara kunna förflyttas om ovannämnda delar befinner sig i säkert läge. Maskinen får inte kunna börja förflytta sig oavsiktligt i samband med att motorn startas örflyttningsfunktion Utan att det hindrar tillämpningen av gällande vägtrafikregler gäller att självgående maskiner och därtill hörande släp ska uppfylla kraven beträffande fartminskning, stopp, bromsning och uppställning för att säkerställa säkerheten under alla tillåtna arbets-, lastnings-, hastighets-, mark- och lutningsförhållanden. öraren måste kunna sakta ned och stanna en självgående maskin med hjälp av ett huvudreglage. Om säkerheten så kräver, om huvudreglaget (färdbromsen) inte fungerar eller om det saknas tillräckligt med energi för att aktivera huvudreglaget, ska en nödstoppsanordning med helt oberoende och lätt tillgängligt manöverdon finnas, så att maskinen kan bromsas och stoppas. Om så erfordras av säkerhetsskäl, ska det finnas en parkeringsanordning (broms) som hindrar en

59 stillastående maskin från att komma i rörelse. Denna anordning (broms) kan vara kombinerad med en av de anordningar som avses i andra stycket, förutsatt att den är helt mekanisk. En maskin som fjärrstyrs ska vara försedd med anordningar så att maskinen automatiskt och omedelbart stannar och så att drift som kan vara farlig förhindras, om föraren förlorar kontakten, vid mottagande av en stoppsignal, när ett fel detekteras i en säkerhetsrelaterad del av systemet, och när en kontrollsignal inte detekteras inom angiven tid. Punkt gäller inte förflyttningsfunktionen örflyttning av självgående maskin för gående förare En självgående maskin för gående förare får bara kunna förflyttas genom att föraren hela tiden påverkar aktuellt manöverdon. ramför allt får maskinen inte kunna sättas i rörelse i samband med att motorn startas. Manöversystemen för en maskin som manövreras av gående förare ska vara konstruerade på så sätt att de risker som uppstår om maskinen oavsiktligt skulle komma i rörelse mot föraren minimeras. Här avses särskilt risk för krossning, och skador av roterande verktyg. Maskinens hastighet vid förflyttning ska stämma överens med förarens gånghastighet. På maskiner som kan förses med roterande verktyg får det inte vara möjligt att aktivera verktyget när backfunktionen är inkopplad, utom då maskinens rörelse framkallas av verktygets rörelse. I det senare fallet ska backningshastigheten vara så låg att det inte medför fara för föraren el i styrkrets Ett fel i kraftförsörjningen till servostyrningen, där sådan finns, får inte medföra att maskinen inte kan styras under den tid som krävs för att stoppa den. 3.4 Skydd mot mekaniska riskkällor Okontrollerade rörelser En maskin ska vara konstruerad, tillverkad och i förekommande fall placerad på sitt mobila underrede på så sätt att det säkerställs att okontrollerade svängningar av tyngdpunkten under förflyttning inte påverkar maskinens stabilitet eller utsätter dess bärande delar för alltför stor belastning Rörliga kraftöverföringsdelar Trots vad som sägs i punkt behöver, när det gäller motorer, öppningsbara skydd som hindrar tillträde till de rörliga delarna i motorrummet inte vara försedda med förreglingsanordningar, om de måste öppnas med hjälp av antingen ett verktyg eller en nyckel eller med ett manöverdon placerat vid förarplatsen, förutsatt att denna finns i en sluten hytt med lås för att förhindra tillträde för obehöriga Överrullning och vältning Om det finns risk för att en självgående maskin med åkande förare, operatörer eller andra personer kan slå runt eller välta, ska maskinen vara utrustad med lämplig skyddsanordning, såvida detta inte ökar risken. Denna skyddsanordning ska vara av sådan beskaffenhet att de personer som befinner sig på maskinen om den slår runt eller välter garanteras ett tillfredsställande deformationssäkert utrymme. ör att styrka att anordningen uppfyller kraven enligt andra stycket ska tillverkaren eller dennes representant för varje typ av skyddsanordning genomföra lämpliga provningar eller låta genomföra sådana provningar allande föremål Om det finns risk för att föremål eller material faller ned på åkande förare, operatörer eller andra personer,

60 ska en självgående maskin vara konstruerad och tillverkad med hänsyn tagen till denna risk och, om dess storlek medger, vara försedd med en lämplig skyddsanordning. Denna skyddsanordning ska vara sådan att den säkerställer tillfredsställande deformationssäkert utrymme för åkande personer om föremål eller material faller ned. ör att styrka att anordningen uppfyller kraven enligt andra stycket ska tillverkaren eller dennes representant för varje typ av skyddsanordning genomföra lämpliga provningar eller låta genomföra sådana provningar Tillträdesvägar Handtag och fotsteg ska vara konstruerade, tillverkade och placerade på ett sådant sätt att operatörerna använder dem instinktivt och inte använder manöverdonen för detta ändamål ogseringsanordningar lla maskiner som används för att bogsera eller som ska bli bogserade ska vara utrustade med bogseringseller kopplingsanordningar som är konstruerade, tillverkade och placerade på sådant sätt att de säkerställer enkel och säker till- och frånkoppling och förhindrar oavsiktlig frånkoppling under användning. Om det behövs med tanke på belastningen i dragstången, ska en sådan maskin vara utrustad med ett stöd med en bäryta som är anpassad till lasten och underlaget Kraftöverföring mellan en självgående maskin (eller traktor) och en driven maskin En avtagbar mekanisk kraftöverföringsanordning som kopplar ihop en självgående maskin (eller traktor) med en dragen maskins närmaste fasta lagring ska vara konstruerad och tillverkad så att alla delar som är rörliga under drift är skyddade i hela sin längd. På den självgående maskinen (eller traktorn) ska det kraftuttag som den avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningen kopplats till vara försett med ett skydd, antingen i form av en skärm monterad på den självgående maskinen (eller traktorn) eller någon annan anordning som ger ett likvärdigt skydd. Det ska vara möjligt att öppna detta skydd för att få tillgång till den avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningen. När det är på plats ska det finnas tillräckligt utrymme för att förhindra att kardanaxeln skadar skyddet när maskinen (eller traktorn) är i rörelse. På den drivna maskinen ska den ingående axeln vara omsluten av ett skydd som är monterat på maskinen. En momentbegränsare eller ett frihjul får anslutas till en kraftöverföring med kardanknut endast i den ända som är vänd mot den drivna maskinen. Den avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningen ska vara märkt i enlighet härmed. lla drivna maskiner som för sin funktion kräver anslutning med en avtagbar mekanisk kraftöverföringsanordning till en självgående maskin (eller traktor), ska ha ett system för att fästa den avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningen, så att denna anordning och dess skydd, när maskinen inte är ansluten, inte tar skada genom beröring med marken eller någon maskindel. Skyddets yttre delar ska vara konstruerade, tillverkade och placerade på sådant sätt att de inte kan rotera med den avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningen. Skyddet ska täcka kraftöverföringsanordningen till ändarna på de inre gafflarna när det gäller enkla kardanknutar och minst till mitten av den/de yttre knuten/knutarna när det gäller vidvinkel -kardanknutar. Om det finns tillträdesvägar till arbetsstationer som ligger nära en avtagbar mekanisk kraftöverföringsanordning, ska dessa vara konstruerade och tillverkade så att skydden över kraftöverföringsanordningarna inte kan användas som fotsteg, såvida de inte är konstruerade och byggda för detta ändamål. 3.5 Skydd mot övriga riskkällor atterier atterilådan ska vara konstruerad och tillverkad för att förhindra att elektrolyt stänker på operatören, om maskinen skulle slå runt eller välta, och för att förhindra att ångor samlas på de ställen där operatörer befinner sig.

61 Maskinen ska vara konstruerad och tillverkad på ett sådant sätt att batteriet kan kopplas ifrån med hjälp av en lättillgänglig anordning avsedd för detta ändamål rand eroende på de av tillverkaren förutsedda riskkällorna ska maskinen, om dess storlek så medger, antingen medge montering av lättåtkomliga brandsläckare, eller utrustas med inbyggda brandsläckningssystem Utsläpp av farliga ämnen ndra och tredje stycket i punkt ska inte tillämpas när maskinens huvudsakliga funktion är att bespruta produkter. Dock ska operatören skyddas mot risken att exponeras för sådana farliga utsläpp. 3.6 Information och signaler Skyltar, signal- och varningsanordningar lla maskiner ska vara försedda med märkning eller skyltar med instruktioner om användning, justering och underhåll när det är nödvändigt för att säkerställa personers hälsa och säkerhet. De ska väljas, konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de är tydliga och oförstörbara. Utan att det påverkar tillämpningen av gällande vägtrafikregler ska maskiner med åkande förare vara försedda med följande utrustning: En akustisk signalanordning för att varna personer. Ett system av ljussignaler som är lämpliga för avsedda användningsförhållanden. Det sistnämnda kravet gäller inte maskiner som endast är avsedda för arbete under jord och inte är försedda med elkraft. Det ska om nödvändigt finnas ett lämpligt anslutningssystem mellan en släpvagn och maskinen för drift av signalerna. järrstyrda maskiner som under normala användningsförhållanden kan medföra att personer utsätts för stöt- eller krossningsrisker ska vara utrustade med lämpliga anordningar som varnar för maskinernas rörelser eller med utrustning som skyddar personer mot sådana risker. Detsamma gäller maskiner som under användning kontinuerligt upprepar rörelser framåt och bakåt i längsled, och där föraren inte direkt kan se området bakom maskinen. En maskin ska vara tillverkad så att varnings- och signalanordningar inte oavsiktligt kan sättas ur funktion. När det är viktigt för säkerheten ska det kunna kontrolleras att sådana anordningar är i gott och funktionsdugligt skick och operatören ska kunna uppfatta om anordningarna upphör att fungera. När förflyttningen av en maskin eller dess redskap är särskilt riskfylld, ska maskinen vara försedd med skyltar eller liknande som varnar en för att närma sig maskinen medan den är i arbete; skyltarna ska kunna läsas på tillräckligt stort avstånd för att säkerheten för de personer som vistas i dess närhet ska vara garanterad Märkning öljande ska anges fullt läsbart och varaktigt på alla maskiner: Märkeffekt uttryckt i kilowatt (kw). Det vanligaste maskinutförandets vikt i kilo (kg). Samt i förekommande fall följande: Maximal dragkraft i dragstångens kopplingsanordning uttryckt i Newton (N). Kopplingsanordningens maximala vertikala belastning uttryckt i Newton (N) ruksanvisning Vibrationer ruksanvisningen ska innehålla följande information om vibrationer som överförs av maskinen till handarm-systemet eller till hela kroppen: Det totala vibrationsvärdet, som hand-arm-systemet utsätts för, om detta överstiger 2,5 m/s 2. Om det inte överstiger 2,5 m/s 2 ska detta anges. Det högsta rms-värdet för den vägda acceleration som hela kroppen utsätts för, om det överstiger 0,5

62 m/s 2. Om det inte överstiger 0,5 m/s 2 ska detta anges. Mätosäkerheten. Dessa värden ska vara antingen det faktiskt uppmätta värdet för den maskin som avses eller baserade på mätningar utförda på en tekniskt jämförbar maskin, vilken motsvarar den maskin som ska tillverkas. När harmoniserade standarder inte tillämpas, ska vibrationerna mätas med den metod som lämpar sig bäst för maskinen i fråga. Maskinens driftförhållanden under mätning samt vilka mätmetoder som använts ska beskrivas lera användningsområden ruksanvisningen för en maskin som kan användas för flera ändamål beroende på vilken utrustning som används och bruksanvisningen för den utbytbara utrustningen ska innehålla den information som är nödvändig för användning av basmaskinen och den utbytbara utrustningen som kan anslutas. 4. Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för att förhindra riskkällor i samband med lyft Maskiner som kan utgöra riskkällor på grund av lyft ska uppfylla samtliga tillämpliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i detta kapitel (se llmänna principer, punkt 4). 4.1 llmänt Definitioner a) lyft: förflyttning av enhetslaster bestående av gods och/eller personer och som vid ett givet tillfälle innebär en nivåförändring. b) styrd last: last vars hela rörelse sker längs fasta eller flexibla gejdrar, vars läge bestäms av fasta punkter. c) nyttjandefaktor: det aritmetiska förhållandet mellan den högsta last som tillverkaren eller dennes representant garanterar att en komponent förmår hålla och den högsta lasten (maxlasten) som anges på komponenten. d) testfaktor: det aritmetiska förhållandet mellan den last som används för att utföra de statiska eller dynamiska proven på en lyftande maskin eller ett lyftredskap och den högsta lasten (maxlasten) som anges på maskinen eller lyftredskapet. e) statisk provning: prov vid vilken en lyftande maskin eller ett lyftredskap först kontrolleras och utsätts för en kraft motsvarande den högsta lasten (maxlasten) multiplicerad med lämplig testfaktor för statisk provning och sedan kontrolleras på nytt, efter det att lasten i fråga har avlägsnats i syfte att konstatera att ingen skada har uppstått. f) dynamisk provning: prov vid vilken en lyftande maskin manövreras i alla tänkbara konfigurationer med högsta last (maxlasten) multiplicerad med lämplig testfaktor för dynamisk provning och där hänsyn tas till maskinens dynamiska uppträdande i syfte att kontrollera att den fungerar korrekt. g) lastbärare: en del av maskinen på, eller i vilken, personer och/eller gods befinner sig för att lyftas Skydd mot mekaniska riskkällor Risker på grund av bristande stabilitet En maskin ska vara konstruerad och tillverkad så att den stabilitet som krävs enligt punkt upprätthålls, både när maskinen är i drift och när den inte är i drift inklusive alla stadier av transport, montering och demontering, vid förutsebara komponentfel och även under de prov som utförs i enlighet med bruksanvisningen. Tillverkaren eller dennes representant ska använda lämpliga metoder för att kontrollera detta Maskiner som rör sig längs gejdrar eller räls En maskin ska vara utrustad med anordningar som verkar på gejdrar eller räls i syfte att förhindra urspårning. Om det trots sådana anordningar kvarstår risk för urspårning eller haveri på gejder eller räls eller någon styrande komponent, ska det finnas anordningar för att förhindra att utrustningen,

63 komponenter eller last faller ned eller maskinen välter Mekanisk hållfasthet Maskiner, lyftredskap och deras komponenter ska tåla de påfrestningar de utsätts för, både under användning och i förekommande fall då de inte är i drift och under angivna installations- och arbetsförhållanden och i alla tillämpliga konfigurationer, i förekommande fall med vederbörlig hänsyn tagen till inflytande från atmosfäriska faktorer och kraft som utövas av personer. Detta krav ska också vara uppfyllt under transport, montering och demontering. Maskiner och lyftredskap ska vara konstruerade och tillverkade så att fel till följd av materialutmattning och slitage förhindras, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till deras avsedda användning. De material som används ska väljas med utgångspunkt i deras avsedda arbetsförhållanden med särskild hänsyn till korrosion, nötning, slag, extrema temperaturer, materialutmattning, sprödhet och åldring. Maskiner och lyftredskap ska vara konstruerade och tillverkade så att de tål överbelastning i de statiska proven utan bestående deformationer eller tydliga defekter. Hållfasthetsberäkningar ska ta hänsyn till det värde på testfaktorn för statisk provning som valts för att garantera en tillräckligt hög säkerhetsnivå; denna faktor har i regel följande värden: a) Manuellt drivna maskiner och lyftredskap: 1,5. b) Övriga maskiner: 1,25. Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att de felfritt klarar de dynamiska prov som utförs med högsta lasten (maxlasten) multiplicerad med testfaktorn för dynamisk provning. Denna testfaktor för dynamisk provning ska väljas så att den garanterar en tillräcklig säkerhetsnivå; värdet är i regel lika med 1,1. I regel ska proven utföras vid de nominella hastigheterna. Om maskinens manöversystem medger flera rörelser samtidigt, ska proven utföras under de minst gynnsamma förhållandena, i regel vid en kombination av de aktuella rörelserna rytskivor, trummor, hjul, linor, kedjor och kättingar rytskivor, trummor och hjul ska ha en diameter som är förenlig med storleken på de linor, kedjor eller kättingar som kan monteras. Trummor och hjul ska vara konstruerade, tillverkade och monterade på ett sådant sätt att de linor, kedjor eller kättingar med vilka de är utrustade kan rullas upp utan att falla av. Linor som används direkt för att lyfta eller hålla lasten får inte ha några splitsar annat än i ändarna. Splitsar godtas dock vid installationer som genom sin konstruktion är avsedda att regelbundet modifieras alltefter användningsbehov. ör kompletta linor och deras ändar ska väljas en nyttjandefaktor som kan garantera en tillräcklig säkerhetsnivå. Detta värde är i regel lika med 5. ör lyftkedjor och lyftkättingar ska väljas en nyttjandefaktor som garanterar en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Detta värde är i regel lika med 4. ör att styrka att en tillräcklig nyttjandefaktor har uppnåtts, ska tillverkaren eller dennes representant för varje typ av kedja, kätting eller lina som används direkt för lyftning av lasten samt för linändarna genomföra lämpliga prov eller ombesörja att sådana prov görs Lyftredskap och deras komponenter Lyftredskap och deras ingående komponenter ska vara dimensionerade med vederbörlig hänsyn tagen till materialutmattnings- och åldringsprocesser för ett antal arbetscykler, som överensstämmer med den förväntade livslängden som specificerats i driftförutsättningarna för en given tillämpning. Dessutom gäller följande: a) Nyttjandefaktorn för metallinor med ändbeslag ska väljas så att den garanterar tillräcklig säkerhetsnivå; detta värde är i regel lika med 5. Linorna får inte innehålla några splitsar eller öglor annat än i ändarna. b) När kedjor och kättingar med svetsade länkar används ska dessa vara av kortlänkstyp. Nyttjandefaktorn för kedjor och kättingar ska väljas så att tillräcklig säkerhetsnivå kan garanteras; detta värde är i regel lika med 4. c) Nyttjandefaktorn för linor eller sling av fibermaterial är beroende av material, tillverkningsmetod, dimensioner och användning. Värdet ska väljas så att tillräckligt hög säkerhetsnivå kan garanteras; i regel är detta värde lika med 7, förutsatt att det material som används är av mycket hög kvalitet och

64 tillverkningsmetoden är lämplig för avsedd användning. Om så inte är fallet sätts i regel en högre nyttjandefaktor för att säkerställa likvärdig säkerhetsnivå. Linor och sling av fibermaterial får inte uppvisa några andra knutar, skarvar eller splitsar än de som finns i slingets ändar, med undantag för om det rör sig om ett ändlöst sling. d) ör alla metallkomponenter som ingår i eller används tillsammans med ett sling ska väljas en nyttjandefaktor som garanterar en tillräcklig säkerhetsnivå; detta värde är i regel lika med 4. e) Den högsta arbetslasten hos ett flerpartigt sling bestäms med utgångspunkt från nyttjandefaktorn hos den svagaste parten, antalet parter och en reduktionsfaktor som är beroende av slingets uppbyggnad. f) ör att kunna styrka att tillräcklig nyttjandefaktor har uppnåtts ska tillverkaren eller dennes representant för varje typ av komponent som avses i led a, b, c och d själv genomföra lämpliga prov eller låta genomföra sådana prov Styrning av rörelser nordningar för styrning av rörelser ska fungera på ett sådant sätt att de maskiner som de är installerade på förblir säkra. a) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade eller försedda med anordningar så att deras komponenters rörelser håller sig inom de specificerade gränserna. Innan sådana anordningar träder i funktion ska vid behov en varningssignal ges. b) När flera fast monterade eller spårgående maskiner kan manövreras samtidigt inom samma område med risk för kollision, ska sådana maskiner vara konstruerade och tillverkade så att de kan förses med system som gör det möjligt att undvika sådana risker. c) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att lasterna inte kan krypa på ett farligt sätt eller falla fritt och oväntat, inte ens om det skulle inträffa ett partiellt eller totalt energibortfall eller när operatören slutar manövrera maskinen. d) Det får inte vara möjligt att under normala arbetsförhållanden sänka lasten enbart med friktionsbroms, utom när det gäller maskiner som med hänsyn till deras funktion måste arbeta på det sättet. e) asthållningsdon ska vara konstruerade och tillverkade för att undvika att last tappas oavsiktligt Rörelser hos laster under hantering Manöverplatsen på maskiner ska vara placerad på ett sådant sätt att den ger bästa möjliga sikt över de rörliga delarnas arbetsområde i syfte att undvika eventuella kollisioner med personer, utrustning eller andra maskiner som kan vara i drift samtidigt och kan utgöra en riskkälla. Maskiner med styrda laster ska vara konstruerade och tillverkade för att förhindra att personer skadas av rörelser hos lasten, lastbäraren eller eventuella motvikter Maskiner som betjänar fasta stannplan Lastbärarens rörelser Lastbärarens rörelser på maskiner som betjänar fasta stannplan ska ha fast styrning till och vid stannplanen. System med saxarmar ska också anses som fast styrning Tillträde till lastbäraren Om personer har tillträde till lastbäraren, ska maskinerna vara konstruerade och tillverkade så att lastbäraren står still vid tillträde, särskilt vid lastning och lossning. Maskinerna ska vara konstruerade och tillverkade så att nivåskillnaden mellan lastbäraren och det stannplan vid vilken den stannat inte utgör någon snubbelrisk Risker på grund av kontakt med lastbärare i rörelse Där det är nödvändigt för att uppfylla kravet i punkt andra stycket, ska det område där lastbäraren rör sig göras omöjligt att beträda vid normal drift. Om det vid kontroll eller underhåll finns risk för att personer som befinner sig under eller över lastbäraren kläms mellan lastbäraren och någon fast del, ska tillräckligt fritt utrymme finnas antingen genom fysiska räddningsutrymmen eller genom mekaniska anordningar som blockerar lastbärarens

65 rörelser Risk för att last faller från lastbäraren Om det föreligger risk för att last faller av lastbäraren, ska maskinen konstrueras och tillverkas så att detta förebyggs Stannplan Risker på grund av att personer på stannplanen kommer i kontakt med en lastbärare i rörelse eller andra rörliga delar ska förebyggas. Om det föreligger risk på grund av att personer kan falla ned i det område där lastbäraren rör sig när denna inte befinner sig vid stannplanen, ska skydd vara monterade för att förebygga denna risk. Sådana skydd får inte öppnas i riktning mot det område där lastbäraren rör sig. De ska vara försedda med en förreglande anordning som styrs av lastbärarens läge, och som förhindrar att lastbäraren rör sig på ett riskfyllt sätt innan skydden har stängts och låsts, att skyddet öppnar sig på ett riskfyllt sätt innan lastbäraren har stannat vid motsvarande stannplan unktionsduglighet När en lyftande maskin eller ett lyftredskap släpps ut på marknaden eller första gången tas i drift, ska tillverkaren eller dennes representant, genom att själv vidta eller låta vidta lämpliga åtgärder, säkerställa att maskinen eller lyftredskapet vare sig den eller det drivs manuellt eller mekaniskt kan utföra sina angivna funktioner på ett säkert sätt. De statiska och dynamiska prov som avses i punkt ska genomföras på alla maskiner för lyft som är klara att tas i drift. Om en maskin inte kan monteras i tillverkarens eller dennes representants lokaler, ska nödvändiga åtgärder vidtas på den plats där den ska användas. I annat fall får åtgärderna vidtas antingen i tillverkarens lokaler eller på den plats där de används. 4.2 Krav för maskiner med annan kraftkälla än handkraft Styrning av rörelser Hålldonsmanöveranordningar ska användas för att styra maskinens eller dess utrustnings rörelser. ör partiella eller kompletta förflyttningar där det inte föreligger någon risk för att lasten eller maskinen kan kollidera med något, får anordningarna i fråga dock ersättas med manöveranordning som medger automatiska stopp vid förvalda lägen, utan att operatören påverkar en hålldonsmanöveranordning Lastkontroll En maskin med en högsta last (maxlast) på minst kg eller ett tippmoment på minst Nm ska vara utrustad med anordningar som varnar föraren och förhindrar farliga rörelser av lasten i händelse av överbelastning, antingen till följd av att den högsta lasten (maxlasten) eller det maximala momentet på grund av lasten överskrids, eller att tippmomentet överskrids Linstyrd installation Linstöd, draganordningar eller bärare av draganordningar ska hållas på plats med motvikter eller med en anordning som medger permanent styrning av linspänningen. 4.3 Information och märkning Kedjor, kätting, linor och vävband Varje kedje-, kätting-, lin- eller vävbandslängd som inte ingår som en del i en sammansatt enhet ska vara försedd med märkning eller, om detta inte är möjligt, en bricka eller icke borttagbar ring med tillverkarens

66 eller dennes representants namn och adress samt det relevanta certifikatets identifikationsnummer. Ovannämnda certifikat ska innehålla åtminstone följande information: a) Tillverkarens namn och adress och i förekommande fall dennes representants namn och adress. b) En beskrivning av kedjan, kättingen eller linan som omfattar dess nominella storlek, dess konstruktion, det material den är tillverkad av, och eventuell speciell metallurgisk behandling som materialet undergått. c) Den provningsmetod som tillämpats. d) Den högsta last (maxlast) som kedjan, kättingen eller linan får utsättas för under drift. En skala av värden får anges för de specificerade tillämpningarna Lyftredskap Lyftredskap ska vara försedda med följande uppgifter: Uppgift om material, när sådan information behövs för säker användning. Uppgift om högsta last (maxlast). På lyftredskap på vilka det inte är fysiskt möjligt att anbringa märkningar ska de uppgifter som anges i första stycket anges på en skylt eller på annat likvärdigt sätt, säkert fastsatt på redskapet. Uppgifterna ska vara läsbara och placerade så att de varken riskerar att försvinna till följd av slitage eller äventyrar redskapets hållfasthet Lyftande maskiner Den högsta lasten (maxlasten) ska finnas klart angiven på maskinen. Denna märkning ska vara läsbar, outplånlig och i klartext. När den högsta lasten (maxlasten) är avhängig maskinens konfiguration, ska varje manöverplats vara försedd med en lastskylt, som helst i dia-- gram- eller tabellform anger den tillåtna lasten för varje konfiguration. En maskin som endast är avsedd för att lyfta gods och som är utrustad med en lastbärare som kan beträdas av personer ska vara försedda med en tydlig och outplånlig varningsskylt, som förbjuder lyft av personer. Denna varningsskylt ska vara synlig på alla ställen där tillträde är möjligt. 4.4 ruksanvisning Lyftredskap Varje lyftredskap eller varje kommersiellt odelbart parti av lyftredskap ska åtföljas av en bruksanvisning, som innehåller minst följande uppgifter: a) Den avsedda användningen. b) nvändningsbegränsningar (särskilt för lyftredskap såsom lastmagneter eller vakuumlyftare som inte till fullo uppfyller bestämmelserna enligt punkt e). c) ruksanvisningar för montering, användning och underhåll. d) Det värde på testfaktorn för statisk provning som använts Lyftande maskiner En lyftande maskin ska åtföljas av en bruksanvisning som ska innehålla information om följande: a) Maskinens tekniska egenskaper, särskilt den högsta lasten (maxlasten) och i förekommande fall en kopia av lastskylten eller lasttabeller enligt punkt andra stycket, stödens eller förankringarnas mottryck och i förekommande fall spårens egenskaper, i förekommande fall hur man fastställer barlasten och tillvägagångssättet vid montering av densamma. b) Innehållet i journalen, om denna inte medföljer maskinen. c) Råd om användning, särskilt för att kompensera för om operatören inte har direkt uppsikt över lasten. d) I förekommande fall en provningsrapport med uppgifter om de statiska och dynamiska provningar som har utförts av eller för tillverkaren eller dennes representant. e) ör en maskin som inte har monterats hos tillverkaren i det utförande den ska användas, nödvändiga

67 instruktioner för att vidta åtgärderna enligt punkt innan den tas i drift. 5. Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för maskiner som är avsedda för arbete under jord Maskiner som är avsedda för arbete under jord ska uppfylla samtliga grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i detta kapitel (se llmänna principer, punkt 4). 5.1 Risker på grund av bristande stabilitet Motordrivna takstöd ska vara konstruerade och tillverkade så att de kan bibehålla en given riktning under förflyttning och inte glida innan de belastas eller under tiden som de belastas och efter det att belastningen har avlägsnats. De ska vara försedda med förankringar för takplattorna till de enskilda hydrauliska stämparna. 5.2 örflyttning Motordrivna takstöd får inte hindra personer från att röra sig obehindrat. 5.3 Manöverdon (S 2009:5) Gas- och bromsreglagen för förflyttning av en spårbunden maskin ska vara handmanövrerade. cceptdon får dock vara fotmanövrerade. Manöverdon till motordrivna takstöd ska vara konstruerade och placerade på ett sådant sätt att operatörerna under flyttning av stöden är skyddade av ett stöd på plats. Manöverdonen ska vara skyddade mot all oavsiktlig utlösning. 5.4 Stopp Motordrivna spårbundna maskiner som är avsedda för arbete under jord ska vara utrustade med ett acceptdon som verkar på den krets som styr maskinens rörelser, så att rörelsen stoppar om föraren inte längre har kontroll över rörelsen. 5.5 rand Punkt andra strecksatsen är obligatorisk när det gäller maskiner med mycket brandfarliga delar. romssystemet i en maskin avsedd för arbete under jord ska vara konstruerat och tillverkat på ett sådant sätt att det inte kan alstra gnistor eller orsaka brand. Maskiner med motorer med sluten förbränning avsedda för arbete under jord får endast vara utrustade med motorer som drivs av bränsle med lågt ångtryck och där all gnistbildning av elektriskt ursprung är utesluten. 5.6 vgasutsläpp vgasutsläpp från motorer med sluten förbränning får inte avledas uppåt. 6. Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav avseende maskiner som medför särskilda riskkällor beroende på lyft av personer Maskiner som kan utgöra riskkällor på grund av lyft av personer ska uppfylla samtliga berörda grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i detta kapitel (se llmänna principer, punkt 4). 6.1 llmänt Mekanisk hållfasthet Lastbäraren, inklusive eventuella luckor i golvet, ska vara konstruerad och tillverkad så att den erbjuder

68 utrymme och hållfasthet i förhållande till det maximala antal personer som tillåts på lastbäraren och den högsta lasten (maxlasten). Nyttjandefaktorerna för komponenter enligt punkterna och är inte tillräckliga för maskiner avsedda att lyfta personer och ska i regel dubbleras. Maskiner avsedda för att lyfta personer eller personer och gods ska vara försedda med ett system för upphängning eller uppbärande av lastbäraren som är konstruerat och tillverkat så att en tillräcklig säkerhetsnivå kan garanteras och lastbäraren inte riskerar att falla. Om linor, kedjor eller kättingar används för upphängning av lastbäraren, krävs det i regel åtminstone två av varandra oberoende linor, kedjor eller kättingar, vardera med egen förankring Lastkontroll för maskiner med annan kraftkälla än handkraft Kraven i punkt gäller oavsett storlek på den högsta lasten (maxlasten) och tippningsmomentet, såvida inte tillverkaren kan visa att det inte finns någon risk för överbelastning eller vältning. 6.2 Manöverdon När säkerheten inte kräver andra lösningar ska som regel lastbäraren konstrueras och tillverkas så att personer som befinner sig på den har möjlighet att styra rörelser uppåt och nedåt och i förekommande fall lastbärarens övriga rörelser. Vid användning ska dessa manöverdon vara överordnade varje annan anordning som styr samma rörelse, med undantag för nödstoppsanordningar. Dessa manöverdon ska vara utförda som hålldon, med undantag av om lastbäraren är fullständigt omsluten. 6.3 Risk för personer i eller på lastbäraren Risker till följd av lastbärarens rörelser Maskiner för att lyfta personer ska vara konstruerade, tillverkade eller utrustade så att accelerationer eller inbromsningar av lastbäraren inte innebär risker för personer Risker för att personer ska falla från lastbäraren Lastbäraren får inte luta i en sådan utsträckning att det innebär risker för att de åkande faller, inbegripet när maskinen och lastbäraren är i rörelse. Om lastbäraren är konstruerad som en arbetsstation, ska åtgärder vidtas för att säkerställa stabilitet och förhindra farliga rörelser. Om åtgärderna enligt punkt inte är tillräckliga, ska lastbäraren vara försedd med ett tillräckligt antal fästpunkter för det antal personer som tillåts på lastbäraren. ästpunkterna ska vara tillräckligt starka för användning av personlig skyddsutrustning mot fall från en höjd. lla luckor i golvet eller i taket eller sidodörrar ska vara konstruerade och tillverkade så att det förhindras att de öppnas oavsiktligt och de ska öppnas i en riktning som gör att det inte kan uppstå någon fallrisk, om de öppnas oväntat Risker till följd av att föremål faller ned på lastbäraren Om det finns risk att föremål faller ned på lastbäraren och utsätter personer för fara, ska lastbäraren vara utrustad med ett skyddstak. 6.4 Maskiner som betjänar fasta stannplan Risker för personer som befinner sig i eller på lastbäraren Lastbäraren ska vara konstruerad och tillverkad så att risker till följd av kontakt mellan personer och/eller föremål i eller på lastbäraren och eventuella fasta eller rörliga delar förhindras. Om det är nödvändigt för att uppfylla dessa krav, ska själva lastbäraren vara fullständigt innesluten med dörrar utrustade med en förreglande anordning som förhindrar farliga rörelser hos lastbäraren om dörrarna inte är stängda.

69 Dörrarna ska förbli stängda om lastbäraren stannar mellan två stannplan, om det föreligger risk att åkande kan falla från lastbäraren. Maskinen ska vara konstruerad, tillverkad och vid behov utrustad med anordningar för att förhindra att lastbäraren rör sig okontrollerat uppåt eller nedåt. Dessa anordningar ska kunna stoppa lastbäraren vid dess högsta last (maxlast) och vid högsta förutsebara hastighet. Stoppet får inte orsaka en inbromsning som är farlig för de åkande, oavsett lastförhållandena Manöverdon vid stannplanen Manöverdon vid stannplan får, förutom i nödsituationer, inte initiera rörelse hos lastbäraren, om lastbärarens manöverdon används, lastbäraren inte befinner sig vid ett stannplan Tillträde till lastbäraren Skydden vid stannplanen och på lastbäraren ska vara konstruerade och tillverkade så att säker förflyttning till och från lastbäraren möjliggörs, med beaktande av den förutsebara omfattningen av det gods och de personer som ska lyftas. 6.5 Märkning Lastbäraren ska vara försedd med den information som är nödvändig för säkerheten, bland annat det antal personer som tillåts på lastbäraren, den högsta lasten (maxlasten). örsäkran 1. Innehåll. EG-försäkran om maskinens överensstämmelse ilaga 2 Denna försäkran och översättningar av den ska utformas på samma villkor som bruksanvisningen (se bilaga 1, punkt a b) och vara maskinskriven eller textad med versaler. Denna försäkran gäller enbart maskinen i det tillstånd den släpptes ut på marknaden och omfattar inte komponenter som läggs till eller åtgärder som därefter genomförs av slutanvändaren. EG-försäkran om överensstämmelse ska innehålla följande uppgifter: 1. Tillverkarens fullständiga namn och adress och i förekommande fall dennes representant. 2. Namn på och adress till den person som är behörig att ställa samman den tekniska dokumentationen och som ska vara etablerad inom EES. 3. eskrivning och identifikation av maskinen, inbegripet allmän benämning, funktion, modell, typ, serienummer och varunamn. 4. En mening med en uttrycklig försäkran att maskinen uppfyller alla tillämpliga bestämmelser i direktiv 2006/42/EG och i tillämpliga fall en liknande mening med en försäkran om överensstämmelse med andra direktiv eller relevanta bestämmelser som maskinen uppfyller. Hänvisningarna ska vara till texter som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 5. I tillämpliga fall namn på, adress till och identifikationsnummer för det anmälda organ som utförde EGtypkontrollen enligt bilaga 9 och numret på EG-typkontrollintyget. 6. I tillämpliga fall namn på, adress till och identifikationsnummer för det anmälda organ som godkände systemet för fullständig kvalitetssäkring enligt bilaga I tillämpliga fall en hänvisning till de harmoniserade standarder enligt artikel 7.2 som använts. 8. I tillämpliga fall en hänvisning till andra tekniska standarder och speci-fikationer som använts. 9. Ort och datum för försäkran. 10. Identitet på och namnteckning av den person som bemyndigats att upprätta försäkran på tillverkarens eller dennes representants vägnar.. örsäkran för inbyggnad av en delvis fullbordad maskin Denna försäkran och översättningar av den ska uppfylla samma villkor som bruksanvisningarna (se bilaga

70 1, punkt a b) och vara maskinskriven eller textad med versaler. örsäkran för inbyggnad ska innehålla följande uppgifter: 1. Namn på och fullständig adress till tillverkaren av maskiner som är delvis fullbordade och i förekommande fall dennes representants namn och adress. 2. Namn på och adress till den person som är behörig att ställa samman den relevanta tekniska dokumentationen och som ska vara etablerad inom EES. 3. eskrivning och identifikation av delvis fullbordade maskiner, inbegripet allmän benämning, funktion, modell, typbeteckning, serienummer och varunamn. 4. En mening som anger vilka grundläggande krav i direktiv 2006/42/EG som tillämpas och uppfylls och att relevant teknisk dokumentation har sammanställts enligt bilaga 7, avsnitt och i tillämpliga fall en mening med en försäkran om överensstämmelse med andra relevanta direktiv beträffande den delvis fullbordade maskinen. Hänvisningarna ska vara till texter som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 5. Ett åtagande att på motiverad begäran av nationella myndigheter överlämna relevant information om den delvis fullbordade maskinen. Detta åtagande ska ange hur överlämnandet ska gå till och inte påverka de immateriella rättigheter som tillkommer tillverkaren av delvis fullbordade maskiner. 6. I tillämpliga fall ett meddelande om att delvis fullbordade maskiner inte får tas i drift förrän de fullständiga maskiner de ska byggas in i har förklarats överensstämma med bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG. 7. Ort och datum för försäkran. 8. Identitet på och namnteckning av den person som bemyndigats att upprätta försäkran på tillverkarens eller dennes representants vägnar. 2. örvar Maskintillverkaren eller dennes representant ska förvara originalet till EG-försäkran om överensstämmelse i minst tio år efter maskinens sista tillverkningsdag. Tillverkaren av en delvis fullbordad maskin eller dennes representant ska förvara originalet till försäkran för inbyggnad i minst tio år efter en sådan maskins sista tillverkningsdag. ilaga 3 CE-märkning estämmelser om anbringande och användning av CE-märkning finns i lagen (1992:1534) om CE-märkning. Undantag från det minimimått som följer av lagen (1992:1534) om CE-märkning får göras för små maskiner. CE-märkning ska anbringas i omedelbar närhet av namnet på tillverkaren eller dennes representant och med samma teknik. Om förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt 12 c) och 13 b) har tillämpats, ska CEmärkningen följas av det anmälda organets identifikationsnummer. (S 2009:5) Maskinkategorier på vilka något av förfarandena i 12 och 13 ska tillämpas ilaga 4 1. Cirkelsågar (en- eller flerbladiga) avsedda för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper eller för bearbetning av kött och material med liknande fysiska egenskaper, av följande typer: 1.1 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning, med fast bord eller stöd för arbetsstycket med manuell matning eller en löstagbar anordning för maskinell matning. 1.2 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har manuellt drivet, fram- och återgående sågbord eller vagn. 1.3 Sågar med fast verktygsläge under sågning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning för arbetsstyckena med manuell inläggning eller borttagning. 1.4 Sågar med rörligt verktygsläge under sågning och som har en maskinell förflyttning av verktyget med manuell inläggning eller borttagning. 2. Handmatade rikthyvlar för träbearbetning. 3. Planhyvlar för enkelsidig träbearbetning med inbyggd maskinell matningsanordning för arbetsstyckena med manuell inläggning eller borttagning.

71 4. andsågar med manuell inläggning eller borttagning avsedda för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper eller för bearbetning av kött och material med liknande fysiska egenskaper, av följande typer: 4.1 Sågar med fast verktygsläge under sågning och som har ett fast eller fram- och återgående bord eller stöd för arbetsstycket. 4.2 Sågar med verktyget monterat på en vagn med fram- och återgående rörelse. 5. Kombinerade maskiner av de slag som avses i punkterna 1 4 och 7 för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper. 6. Handmatade tappmaskiner med flera verktygshållare för träbearbetning. 7. Handmatade bordfräsmaskiner med vertikal spindel för bearbetning av trä och material med liknande fysiska egenskaper. 8. ärbara motorkedjesågar för trä. 9. Pressar, inklusive kantpressar, för kallbearbetning av metaller, med manuell inläggning eller borttagning och vars rörliga bearbetande delar kan ha en rörelseväg överstigande 6 mm och en hastighet överstigande 30 mm/s. 10. ormsprutmaskiner eller formpressar för plast med manuell inläggning eller borttagning. 11. ormsprutmaskiner eller formpressar för gummi med manuell inläggning eller borttagning. 12. Maskiner för arbete under jord av följande typer: 12.1 Lokomotiv och bromsvagnar Hydrauliska takstöd. 13. Manuellt lastade lastbilar med kompressionsmekanism för insamling av hushållssopor. 14. vtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar, inbegripet skydd för dessa. 15. Skyddsanordningar till avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar. 16. ordonslyftar. 17. nordningar för lyft av personer eller personer och gods vilka medför risk att falla från en höjd på mer än tre meter. 18. ultpistoler och andra bärbara slagmaskiner som drivs av en drivladdning. 19. Skyddsanordningar för detektering av personer. 20. Motordrivna förreglande öppningsbara skydd avsedda att användas som skyddsanordningar i sådana maskiner som avses i punkterna 9, 10 och Logikenheter för skyddsfunktioner. 22. Överrullningsskydd (ROPS). 23. Skydd mot fallande föremål (OPS). Vägledande förteckning över säkerhetskomponenter som avses i 4 c) ilaga 5 1. Skydd för avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar. 2. Skyddsanordningar för detektering av personer. 3. Motordrivna förreglande öppningsbara skydd avsedda att användas som skyddsanordningar i sådana maskiner som avses i bilaga 4, punkterna 9, 10 och Logikenheter för skyddsfunktioner på maskiner. 5. Ventiler med funktioner för feldetektering och som är avsedda för styrning av farliga rörelser i maskiner. 6. Utsugningssystem för utsläpp från maskiner. 7. Skydd och skyddsanordningar för att skydda utsatta personer mot rörliga delar som är direkt involverade i en maskins användning. 8. nordningar för övervakning av last och rörelse på lyftande maskiner. 9. nordningar för att hålla kvar personerna på säten. 10. Nödstoppsanordningar. 11. Urladdningssystem för att förhindra att potentiellt farliga elektrostatiska laddningar uppstår. 12. Energibegränsare och avlastningsanordningar enligt bilaga 1, punkterna 1.5.7, och System och anordningar för att minska emission av buller och vibrationer. 14. Överrullningsskydd (ROPS). 15. Skydd mot fallande föremål (OPS). 16. Tvåhandsmanöverdon. 17. öljande komponenter för maskiner som är avsedda att lyfta eller sänka personer mellan olika stannplan: a) nordningar för att låsa dörrar på stannplan.

72 b) nordningar för att hindra den lastbärande enheten från fall eller okontrollerad uppåtgående rörelse. c) Hastighetsbegränsande anordningar. d) Energiackumulerande stötdämpare, icke-lineära eller med dämpning av returrörelsen. e) Energiabsorberande stötdämpare. f) Säkerhetsanordningar på cylindrar till hydrauliska kretsar när dessa används för att förhindra fall. g) Elektriska skyddsanordningar i form av brytare med säkerhetsfunktion innehållande elektroniska komponenter. ilaga 6 Monteringsanvisningar för delvis fullbordade maskiner Monteringsanvisningarna för delvis fullbordade maskiner ska innehålla en beskrivning av de villkor som ska vara uppfyllda för att en korrekt inmontering i den fullständiga maskinen ska uppnås, så att säkerhet och hälsa inte äventyras. Monteringsanvisningarna ska upprättas på något av språken inom EES som godtas av tillverkaren av den maskin i vilken den delvis fullbordade maskinen ska byggas in eller av dennes representant.. Teknisk tillverkningsdokumentation för maskiner ilaga 7 I denna del beskrivs det förfarande enligt vilket den tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska visa att maskinen överensstämmer med kraven i direktiv 2006/42/EG. I den utsträckning det krävs för denna bedömning, ska den ange maskinens konstruktion, tillverkning och funktionssätt. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas på ett eller flera av de officiella språken inom EES, utom för maskinens bruksanvisning, för vilka de särskilda bestämmelserna i bilaga 1, punkt gäller. (S 2009:5) 1. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska innehålla följande: a) Tillverkningsdokumentation omfattande en allmän beskrivning av maskinen, en helhetsritning över maskinen och ritningar över styrkretsarna samt nödvändiga relevanta beskrivningar och förklaringar för att det ska gå att förstå hur maskinen fungerar, sådana fullständiga detaljritningar med beräkningar, provningsresultat, intyg osv. som krävs för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, dokumentationen av riskbedömningen, som ska visa vilket förfarande som följts, inbegripet, i) en förteckning över de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på maskinen, ii) beskrivning av de skyddsåtgärder som införts för att undanröja identifierade riskkällor eller minska risker och i tillämpliga fall uppgift om kvarstående risker förknippade med maskinen, de standarder och andra tekniska specifikationer som har använts, med angivande av de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som omfattas av dessa standarder, de tekniska rapporter med resultat av de provningar som utförts av tillverkaren eller av ett av tillverkaren eller hans representant utsett organ, ett exemplar av maskinens bruksanvisning, i tillämpliga fall försäkran för inbyggnad för ingående delvis fullbordad maskin samt relevanta monteringsanvisningar för dessa, i tillämpliga fall exemplar av EG-försäkran om maskiners eller andra inbyggda produkters överensstämmelse, en kopia av EG-försäkran om överensstämmelse. b) Vid serietillverkning, dokumentation som visar vilka interna åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att maskinerna även fortsättningsvis överensstämmer med bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG. Tillverkaren ska genomföra sådana undersökningar och provningar av komponenter, tillbehör eller maskinen som krävs för att fastställa huruvida den är konstruerad och tillverkad så att den kan monteras och tas i drift utan risk. Relevanta rapporter och resultat ska inkluderas i den tekniska tillverkningsdokumentationen.

73 2. Den tekniska tillverkningsdokumentationen som avses i punkt 1 ska hållas tillgänglig för de behöriga myndigheterna i EES-länderna i minst tio år efter tillverkningsdagen för maskinen eller den senaste producerade enheten vid serietillverkning. Denna tekniska tillverkningsdokumentation behöver inte finnas på EES-ländernas territorium. Den behöver inte heller finnas materiellt tillgänglig permanent. Den ska dock kunna sammanställas och göras tillgänglig av den person som anges i EG-försäkran om överensstämmelse inom en tidsperiod som står i rimligt förhållande till hur komplicerad den är. Den tekniska tillverkningsdokumentationen behöver inte omfatta detaljuppgifter eller annan särskild information om de komponenter som använts vid tillverkningen av maskinen, såvida denna information inte är väsentlig för att bestyrka överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven. 3. Underlåtenhet att tillhandahålla den tekniska tillverkningsdokumentationen på begäran av en behörig nationell myndighet kan utgöra tillräcklig grund för att ifrågasätta att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven.. Relevant teknisk dokumentation för delvis fullbordade maskiner I denna del beskrivs det förfarande enligt vilket den relevanta tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas. v dokumentationen ska det framgå vilka av kraven i direktiv 2006/42/EG som tillämpats och som har uppfyllts. Den ska omfatta konstruktion, tillverkning och funktionssätt för den delvis fullbordade maskinen, i den utsträckning som behövs för bedömning av överensstämmelse med de tillämpade grundläggande hälso- och säkerhetskraven. Dokumentationen ska sammanställas på ett eller flera av de officiella språken i EES. Den ska innehålla följande: a) En teknisk tillverkningsdokumentation omfattande en helhetsritning över den delvis fullbordade maskinen samt ritningar över styrkretsarna, sådana fullständiga detaljritningar med beräkningar, provningsresultat, intyg osv. som krävs för att kontrollera att den delvis fullbordade maskinen uppfyller de tillämpade grundläggande hälso- och säkerhetskraven, dokumentation av riskbedömning, som ska visa vilket förfarande som följts, inbegripet, i) en förteckning över de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som tillämpats och som har uppfyllts, ii) beskrivning av de skyddsåtgärder som införts för att undanröja identifierade riskkällor eller minska risker och i tillämpliga fall uppgift om kvarstående risker, iii) de standarder och andra tekniska specifikationer som har använts med angivande av de grundläggande säkerhets- och hälsokrav som omfattas av dessa standarder, iv) de tekniska rapporter med resultat av de provningar som utförts av tillverkaren eller av ett av tillverkaren eller dennes representant utsett organ, v) ett exemplar av monteringsanvisningarna för den delvis fullbordade maskinen. b) Vid serietillverkning, dokumentation som visar vilka interna åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att den delvis fullbordade maskinen även fortsättningsvis överensstämmer med tillämpade grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Tillverkaren ska genomföra sådana undersökningar och provningar av komponenter, tillbehör eller den delvis fullbordade maskinen som krävs för att fastställa huruvida den är konstruerad och tillverkad så att den kan monteras och användas på ett säkert sätt. Relevanta rapporter och resultat ska inkluderas i den tekniska tillverkningsdokumentationen. Den relevanta tekniska tillverkningsdokumentationen ska vara tillgänglig i minst tio år efter tillverkningsdagen för de delvis fullbordade maskinerna eller den sista producerade enheten vid serietillverkning, och på begäran läggas fram för de behöriga myndigheterna i EES. Den behöver inte finnas på EES-ländernas territorium. Den behöver heller inte finnas materiellt tillgänglig permanent. Den ska kunna sammanställas och överlämnas till de berörda myndigheterna av den person som anges i försäkran för inbyggnad. Underlåtenhet att tillhandahålla den relevanta tekniska dokumentationen efter det att de behöriga nationella myndigheterna har begärt detta kan utgöra tillräcklig grund för att ifrågasätta den delvis fullbordade maskinens överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som tillämpats och intygats. ilaga 8 edömning av överensstämmelse genom intern kontroll av tillverkningen av en

74 maskin 1. I denna bilaga beskrivs det förfarande genom vilket tillverkaren eller dennes representant, vilka fullgör de skyldigheter som anges i punkterna 2 och 3, säkerställer och försäkrar att de berörda maskinerna uppfyller de relevanta kraven i direktiv 2006/42/EG. 2. Tillverkaren eller dennes representant ska för varje representativ serie upprätta den tekniska tillverkningsdokumentationen som avses i bilaga 7, avsnitt. 3. Tillverkaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att det i tillverkningsprocessen ska säkerställas att den tillverkade maskinen överensstämmer med den tekniska tillverkningsdokumentation som avses i bilaga 7, avsnitt och med kraven i direktiv 2006/42/EG. EG-typkontroll ilaga 9 EG-typkontroll är det förfarande genom vilket ett anmält organ förvissar sig om och intygar att en modell som är representativ för en maskin enligt bilaga 4 (nedan kallad typ ) uppfyller kraven i direktiv 2006/42/EG. 1. Tillverkaren eller dennes representant ska för varje typ upprätta den tekniska tillverkningsdokumentationen som avses i bilaga 7, avsnitt. 2. ör varje typ ska tillverkaren eller dennes representant lämna in ansökan om EG-typkontroll till ett valfritt anmält organ. nsökan ska innehålla följande uppgifter: Tillverkarens och i tillämpliga fall dennes representants namn och adress. En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte lämnats in till något annat anmält organ. Den tekniska tillverkningsdokumentationen. Sökanden ska vidare tillhandahålla det anmälda organet ett exemplar. Det anmälda organet kan begära ytterligare exemplar, om provningsprogrammet så kräver. 3. Det anmälda organet ska göra följande: 3.1 Granska den tekniska tillverkningsdokumentationen, verifiera att typen är tillverkad i enlighet med denna samt fastställa vilka delar som konstruerats i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i de standarder som avses i 9 och vilka delar som inte är konstruerade i enlighet med relevanta bestämmelser i dessa standarder. 3.2 Utföra eller låta utföra relevanta inspektioner, mätningar och prov för att förvissa sig om att de valda lösningarna uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i direktiv 2006/42/EG, när de standarder som avses i 9 inte tillämpats. 3.3 Då de harmoniserade standarder som avses i 9 använts, utföra eller låta utföra de relevanta inspektioner, mätningar och prov som krävs för att verifiera om dessa verkligen tillämpats. 3.4 I samråd med sökanden bestämma på vilken plats kontrollen av att typen som tillverkats enligt den granskade tekniska tillverkningsdokumentationen och de nödvändiga inspektionerna, mätningarna och proven ska genomföras. 4. Om typen uppfyller bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG, ska det anmälda organet utfärda ett EGtypkontrollintyg till den sökande. Intyget ska innehålla tillverkarens och dennes representants namn och adress, de uppgifter som krävs för att identifiera typen, de slutsatser som dragits vid kontrollen samt förutsättningarna för intygets giltighet. Tillverkaren och det anmälda organet ska under 15 år från och med dagen för utfärdande av intyget bevara en kopia av detta intyg, den tekniska tillverkningsdokumentationen och alla andra relevanta handlingar. 5. Om typen inte uppfyller bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG, ska det anmälda organet vägra att utfärda EG-typkontrollintyg till sökanden och utförligt motivera detta avslag. Det ska informera den sökande och övriga anmälda organ samt det EES-land som anmält organet. 6. Sökanden ska informera det anmälda organ som innehar den tekniska tillverkningsdokumentationen rörande EG-typkontrollintyget om alla ändringar av den godkända typen. Det anmälda organet ska granska sådana ändringar och därefter antingen bekräfta att det befintliga EG-typkontrollintyget är giltigt eller upprätta ett nytt, om ändringarna kan påverka överensstämmelsen med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven eller de avsedda användningsförhållandena för typer. 7. Kommissionen, EES-länderna och övriga anmälda organ kan på begäran få en kopia av EGtypkontrollintyget. Kommissionen och EES-länderna ska på motiverad begäran få en kopia av den tekniska

75 tillverkningsdokumentationen och av resultaten av de undersökningar som utförts av det anmälda organet. 8. kter och korrespondens rörande EG-typkontrollförfarandena ska vara avfattade på ett av de officiella gemenskapsspråken i det EES-land där det anmälda organet är etablerat eller på ett annat officiellt gemenskapsspråk som det anmälda organet kan godta. 9. EG-typkontrollintygets giltighet. 9.1 Det anmälda organet ska fortlöpande säkerställa att EG-typkontrollintyget förblir giltigt. Det ska informera tillverkaren om alla större ändringar som kan påverka intygets giltighet. Det anmälda organet ska återkalla intyg som inte längre är giltiga. 9.2 Tillverkaren av maskinerna i fråga ska fortlöpande säkerställa att maskinerna överensstämmer med den tekniska utvecklingsnivån. 9.3 Tillverkaren ska vart femte år begära att det anmälda organet ser över EG-typkontrollintygets giltighet. Om det anmälda organet finner att intyget fortfarande är giltigt med hänsyn till den tekniska utvecklingsnivån, ska det förnya intyget för ytterligare fem år. Tillverkaren ska bevara en kopia av intyget, av den tekniska tillverkningsdokumentationen och av alla relevanta handlingar under 15 år från och med dagen för intygets utfärdande. 9.4 Om EG-typkontrollintyget inte förnyas, ska tillverkaren upphöra med att släppa ut maskinerna i fråga på marknaden. ilaga 10 ullständig kvalitetssäkring I denna bilaga beskrivs överensstämmelsebedömningen för de maskiner som anges i bilaga 4 och som tillverkats genom tillämpning av ett system med fullständig kvalitetssäkring samt det förfarande varigenom det anmälda organet ska bedöma och godkänna kvalitetssystemet samt övervaka dess tillämpning. 1. Tillverkaren ska införa ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning, slutkontroll och provning i enlighet med punkt 2 och vara underkastad sådan övervakning som avses i punkt Kvalitetssystem. 2.1 Tillverkaren eller dennes representant ska lämna in en ansökan om bedömning av sitt kvalitetssystem till ett valfritt anmält organ. nsökan ska omfatta tillverkarens och i tillämpliga fall den representantens namn och adress, de platser där maskinerna konstrueras, tillverkas, kontrolleras, provas och lagras, den tekniska tillverkningsdokumentation som avses i bilaga 7, avsnitt för en modell av varje maskinkategori enligt bilaga 4 denne avser att tillverka, dokumentationen av kvalitetssystemet, och en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte lämnats in till något annat anmält organ. 2.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att maskinerna överensstämmer med bestämmelserna i direktiv 2006/42/EG. lla de faktorer, krav och bestämmelser som tillämpas av tillverkaren ska dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av åtgärder, förfaranden och skriftliga anvisningar. Dokumentationen över kvalitetssystemet ska möjliggöra en enhetlig tolkning av förfarande- och kvalitetsåtgärder, såsom kvalitetsprogram, planer, manualer och dokument. Den ska särskilt omfatta en tillräcklig beskrivning av kvalitetsmål, organisationsstruktur och ledningens ansvar och befogenheter beträffande konstruktionen och kvaliteten på maskinerna, de tekniska specifikationer för konstruktionen, däribland standarder, som kommer att tillämpas och, när de standarder som avses i artikel 7.2 inte tillämpas till fullo, de metoder som kommer att användas för att säkerställa att de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i direktiv 2006/42/EG uppfylls, tekniker för inspektion och verifikation av konstruktionen, processer och systematiska åtgärder som ska tillämpas vid konstruktion av de maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG, de motsvarande tekniker för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, processer och systematiska åtgärder som ska användas, inspektioner och provning som utförs före, under och efter tillverkningen och med vilken frekvens de sker, dokumentation rörande kvaliteten, såsom inspektionsrapporter och provningsdata, kalibreringsdata, rapporter om den berörda personalens kvalifikationer, och metoderna för övervakning av att kraven beträffande maskinernas konstruktion och kvalitet är uppnådda och av att kvalitetssystemet fungerar effektivt.

76 2.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 2.2. De delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med den relevanta harmoniserade standarden ska antas överensstämma med motsvarande krav i punkt 2.2. edömningsgruppen ska innehålla åtminstone en medlem med erfarenhet av bedömning av maskinernas teknik. edömningsförfarandet ska omfatta en inspektion vid tillverkarens anläggning. Vid bedömningen ska bedömningsgruppen genomföra en granskning av den tekniska tillverkningsdokumentation som avses i punkt 2.1 andra stycket tredje strecksatsen för att säkerställa att den överensstämmer med de berörda hälsooch säkerhetskraven. Tillverkaren eller dennes representant ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna av granskningen och det motiverade bedömningsbeslutet. 2.4 Tillverkaren ska förpliktiga sig att uppfylla de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och se till att det förblir ändamålsenligt och effektivt. Tillverkaren eller dennes representant ska informera det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i systemet. Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om det ändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 2.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Det ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna av granskningen och det motiverade bedömningsbeslutet. 3. Övervakning under det anmälda organets ansvar. 3.1 Syftet med övervakningen är att försäkra sig om att tillverkaren på ett riktigt sätt uppfyller de skyldigheter som följer av det godkända kvalitetssystemet. 3.2 Tillverkaren ska i inspektionssyfte ge det anmälda organet tillträde till lokalerna för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och lagring och lämna all nödvändig information, i synnerhet dokumentationen om kvalitetssystemet, den dokumentation om kvaliteten som föreskrivs i den del av kvalitetssystemet som ägnas konstruktionen, såsom analysresultat, beräkningar, provningar osv., den dokumentation om kvaliteten som föreskrivs den del av kvalitetssystemet som ägnas tillverkningen, såsom besiktningsrapporter och provningsdata, kalibreringsdata, rapporter om den berörda personalens kvalifikationer osv. 3.3 Det anmälda organet ska utföra periodiska revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren bibehåller och tillämpar kvalitetssystemet. Det ska ge tillverkaren en revisionsrapport. De periodiska revisionerna ska infalla så att en fullständig ny bedömning genomförs vart tredje år. 3.4 Dessutom kan det anmälda organet göra oanmälda besök hos tillverkaren. ehovet av dessa kompletterande besök och deras frekvens avgörs på grundval av ett system för besökskontroll som handhas av det anmälda organet. Hänsyn ska i synnerhet tas till följande faktorer i systemet för besökskontroll: Resultaten av tidigare övervakningsbesök. ehovet av att följa upp korrigeringsåtgärderna. I förekommande fall speciella villkor i anknytning till godkännandet av systemet. etydande förändringar i organisationen av tillverkningsprocess, åtgärder eller metoder. Vid dessa besök kan det anmälda organet vid behov utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera om kvalitetssystemet fungerar tillfredsställande. Det ska ge tillverkaren en besöksrapport och, om provning förekommit, en provningsrapport. 4. Tillverkaren eller dennes representant ska under tio år räknat från och med senaste tillverkningsdag för nationella myndigheter kunna uppvisa följande: Den dokumentation som avses i punkt 2.1. Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 2.4 tredje och fjärde styckena samt i punkt 3.3 och 3.4. Upphävande eller tillbakadragande av utfärdade intyg eller godkännanden ilaga 11 Om ett anmält organ finner att de tillämpliga kraven i direktiv 2006/42/EG inte har uppfyllts eller inte längre uppfylls av tillverkaren eller att ett EG-typgodkännandeintyg eller godkännandet av ett system för kvalitetssäkring inte borde ha utfärdats, ska det med beaktande av proportionalitetsprincipen upphäva eller

77 dra tillbaka det utfärdade intyget eller godkännandet eller utfärda restriktioner för det och därvid ge en detaljerad motivering, såvida inte uppfyllandet av sådana krav garanteras genom att tillverkaren vidtar lämpliga korrigeringsåtgärder. Om ett intyg eller ett godkännande upphävs eller dras tillbaka eller begränsas, eller om det visar sig nödvändigt för den behöriga myndigheten att ingripa, ska det anmälda organet underrätta den behöriga myndigheten. rbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om maskiner rbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om hur verkets föreskrifter (S 2008:3) om maskiner ska tillämpas. llmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna. De kan t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lösningar och förfaringssätt samt ge rekommendationer, bakgrundsinformation och hänvisningar. akgrund Reglerna inom EG för arbetstagarnas säkerhet och underlättande av handel mellan medlemsländerna är uppbyggda bland annat med ett antal grundläggande direktiv. Sverige har som medlem i Europeiska unionen förbundit sig att till svenska föreskrifter överföra ett antal sådana direktiv bland annat maskindirektivet. öreliggande föreskrifter om maskiner är baserade på maskindirektivet (2006/42/EG). Europaparlamentets och rådets direktiv 98/37/EG av den 22 juni 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner utgjorde en kodifiering av direktiv 89/392/EEG. När nya omfattande ändringar av direktiv 98/37/EG gjorts, har man ansett att en omarbetning av detta bör göras av tydlighetsskäl. Det tidigare maskindirektivet var överfört till svenska föreskrifter genom rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 1993:10) om maskiner och vissa andra tekniska anordningar (omtryckt i sin helhet som S 1994:48). Direktiv 2006/42/EG påverkar inte medlemsstaternas rätt att fastställa krav som anses nödvändiga för att säkerställa att personer, särskilt arbetstagare, skyddas när de använder maskinerna, under förutsättning att detta inte innebär att maskinerna ändras på något sätt som inte anges i detta direktiv. Hissar Tillämpningen av direktiv 2006/42/EG på vissa hissar som är avsedda för lyft av personer nödvändiggör bättre avgränsning av de produkter som omfattas av detta direktiv i förhållande till de produkter som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/16/EG av den 29 juni 1995 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om hissar. En ny avgränsning av tillämpningsområdet för det direktivet har ansetts erforderlig och direktiv 95/16/EG har därför ändrats i enlighet därmed. Direktiv 95/16/EG har överförts i svensk rätt genom föreskrifter från overket. Potentiellt riskfyllda maskiner Det är möjligt att besluta om särskilda åtgärder där det krävs att medlemsstaterna ska förbjuda eller begränsa utsläppandet på marknaden av vissa -typer av maskiner som innebär samma risker för personers hälsa och säkerhet, antingen på grund av brister i de relevanta harmoniserade standarderna eller på grund av deras tekniska egenskaper, eller ställa upp särskilda villkor för sådana maskiner. ör att säkerställa en lämplig bedömning av behovet av sådana åtgärder antas de av kommissionen, biträdd av en kommitté, efter samråd med medlemsstaterna och andra berörda parter. Eftersom åtgärderna inte är direkt tillämpliga gentemot ekonomiska aktörer är det medlemsstaterna som vidtar alla nödvändiga åtgärder för att genomföra dem. I Sverige kommer dessa åtgärder att vidtas i form av särskilda föreskrifter i rbetsmiljöverkets författningssamling.

78 ormell invändning mot en harmoniserad standard Om en medlemsstat eller kommissionen anser att en harmoniserad standard inte helt tillgodoser de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som den omfattar och som ingår i bilaga 1, kan kommissionen eller medlemsstaten lyfta frågan till den kommitté som inrättats enligt direktiv 98/34/EG och ange skälen till detta. Skyddsklausulen Om en medlemsstat konstaterar att en CE-märkt maskin som omfattas av detta direktiv och som åtföljs av en EG-försäkran om överensstämmelse och som används på avsett sätt och under rimligen förutsebara villkor, kan äventyra hälsa och säkerhet för personer samt i förekommande fall husdjur och egendom, vidtar den alla lämpliga åtgärder för att se till att denna maskin dras tillbaka från marknaden, inte släpps ut på marknaden eller tas i drift eller att dess fria rörlighet begränsas. Medlemsstaten ska i sådana fall omedelbart underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om varje sådan åtgärd och om skälen för beslutet. Kommentarer till vissa paragrafer Till 2 e) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon, är överfört i svensk rätt genom föreskrifter från Vägverket. När det gäller jordbruks- och skogsbrukstraktorer ska de bestämmelser i det här direktivet som gäller risker som för närvarande inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon inte längre tillämpas så snart sådana risker kommer att omfattas av direktiv 2003/37/EG. Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, är överfört i svensk rätt genom föreskrifter från Vägverket. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av tvåoch trehjuliga motorfordon är överfört i svensk rätt genom föreskrifter från Vägverket. Till 2 k) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/95/EG 7 av den 12 december 2006 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser är överfört i svensk rätt genom föreskrifter från Elsäkerhetsverket. Till 3 l) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster är överfört i svensk rätt genom föreskrifter från Kommerskollegium. Till 5 Med avseende på maskiner behandlas riskkällor förknippade med elektricitet inte mer specifikt i föreskrifter som genomför direktiv 2006/95/EG om elektrisk utrustning avsedd att användas inom vissa spänningsgränser än i dessa föreskrifter. Skyldigheterna i fråga om bedömning av överensstämmelse och utsläppande på marknaden eller tagande i drift av maskiner med hänsyn till riskkällor förknippade med elektricitet regleras därför enbart av de här föreskrifterna. Till 9 Dessa harmoniserade standarder ger detaljerade säkerhetskrav för en särskild maskin eller grupp av maskiner. De harmoniserade standarder som utarbetats på gemenskapsnivå för att förebygga sådana risker som kan uppstå till följd av konstruktion och tillverkning av maskiner är inte bindande. (S 2009:5) 7 Kodifiering av Rådets direktiv 73/23/EEG av den 19 februari 1973.

79 Till 10 Dessa harmoniserade standarder ger detaljerade säkerhetskrav för en särskild maskin eller grupp av maskiner. De harmoniserade standarder som utarbetats på gemenskapsnivå för att förebygga sådana risker som kan uppstå till följd av konstruktion och tillverkning av maskiner är inte bindande. Till 17 CE-märkning erkänns som den enda märkning som garanterar maskinernas överensstämmelse med kraven i direktiv 2006/42/EG. Kommentarer till bilagorna Till ilaga 1 Till llmänna principer 3. Om en maskin är avsedd att användas av en konsument är det viktigt att detta beaktas av tillverkaren vad gäller maskinens utförande och information avseende användningen. Detsamma gäller om maskinen är avsedd att användas för att tillhandahålla en tjänst åt en konsument. Till ör att det ska vara möjligt att skilja mellan CE-märkningen av vissa komponenter och CEmärkningen av själva maskinen, är det viktigt att den senare märkningen anbringas bredvid namnet på den person som har ansvaret för den, dvs. tillverkaren eller dennes representant. Det är lämpligt att märkningen görs med samma tekniska metod. Till ilaga 3 Om en maskin även omfattas av regler som genomför andra direktiv som rör andra aspekter och som föreskriver CE-märkning, innebär denna märkning att maskinen även överensstämmer med bestämmelserna i dessa andra direktiv. Om ett eller flera av dessa direktiv tillåter tillverkaren eller dennes representant att under en övergångsperiod välja vilka bestämmelser som ska tillämpas, innebär CE-märkningen emellertid att maskinen endast överensstämmer med bestämmelserna i de direktiv som tillverkaren eller dennes representant tillämpar. Uppgifter om tillämpade direktiv som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning anges i EG-försäkran om överensstämmelse. Till ilaga 5 Den vägledande förteckning över säkerhetskomponenter som avses i artikel 2 c (jfr. bilaga 5) kan i enlighet med förfarandet i artikel 22.3 uppdateras av kommissionen. Till ilaga 9 och ilaga 10 I Sverige är det Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDC) som ansvarar för anmälan av organ för bedömande av överensstämmelse. Information från rbetsmiljöverket S 1982:17 nteckningar om jourtid, övertid och mertid S 2006:4 nvändning av arbetsutrustning S 2001:3 nvändning av personlig skyddsutrustning S 1998:5 rbete vid bildskärm S 1994:1 rbetsanpassning och rehabilitering S 2000:42 rbetsplatsens utformning S 1998:1 elastningsergonomi S 2005:16 uller

80 S 1982:3 S 1999:7 S 2005:17 S 2005:18 S 2000:4 S 2005:6 S 1996:1 S 1980:14 S 2001:1 S 1997:11 S 2005:15 Ensamarbete örsta hjälpen och krisstöd Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar Härdplaster Kemiska arbetsmiljörisker Medicinska kontroller i arbetslivet Minderåriga Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön Systematiskt arbetsmiljöarbete Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser Vibrationer ör att hålla sig uppdaterad om rbetsmiljöverkets föreskrifter kan det vara bra att regelbundet via Internet gå in på vår webbplats och under Lag och rätt kontrollera vilka föreskrifter som gäller för den aktuella verksamheten. ör att få reda på hur den aktuella lag- eller förordningstexten ser ut kan man exempelvis via Internet gå in på och ta fram den senaste versionen av lagar och förordningar som man är intresserad av. Notera att det kan finnas fel i dokument på Internet och att det är den tryckta S versionen som gäller rättsligt.

81 REGLER ÖR MSKINER Maskindirektivet 89/392/EEG (som har ändrats genom 91/368/EEG, 93/44/EEG och 93/68/EEG) direktiven har senare konsoliderats och fått beteckningen 98/37/EG. Dessa direktiv har överförts till svensk lagstiftning och ligger nu till grund för maskinkungörelsen. rbetsmiljöverkets maskinkungörelse S 1993:10 har ändrats. Kungörelsen som heter Maskiner och vissa andra tekniska anordningar är omtryckt i sin helhet i S 1994:48. Kungörelsen täcker även säkerhetskomponenter och maskiner för lyft och förflyttning av personer. En justering av tillämpningsområdet angående medicintekniska produkter har gjorts i en ändringsföreskrift S 2000:38 Maskiner och vissa andra tekniska anordningar. 1

82 Vilka ändringar har införts? Ändringarna av den tidigare maskinkungörelsen som gjorts genom S 1994:48 innebär i huvudsak följande: Det har tillkommit ett nytt avsnitt i bilaga 1 med grundläggande säkerhetskrav med hänsyn till de särskilda riskerna vid lyft eller förflyttning av personer. öreskriften gäller även säkerhetskomponenter som släpps ut på marknaden separat. ilaga två har kompletterats med ett avsnitt C om försäkran om överensstämmelse för säkerhetskomponenter. ilaga fyra som handlar om maskiner med särskilda certifieringskrav har kompletterats med ytterligare maskiner och med vissa säkerhetskomponenter. Överrullningsskydd (ROPS) och skyddsanordningar mot fallande föremål (OPS) betraktas som säkerhetskomponenter. När maskinen eller säkerhetskomponenten tas i bruk måste den åtföljas, dels av en översättning av bruksanvisningen till svenska, dels av bruksanvisningen på originalspråket. CE-symbolen skall inte längre följas av siffror för årtalet då maskinen tillverkades. Kungörelsen och rbetsmiljöverkets katalog DI 100 kan beställas från: Publikationsservice, ox 1300, Solna Tel: ax: EES-avtalet Genom EES-avtalet skall samma produktsäkerhetsregler gälla inom hela EES-området dvs. de 15 länderna inom EG och dessutom ET-länderna Norge, Island och Lichtenstein. Svenska regler för maskiners säkerhet finns i kungörelsen S 1993:10 som ändrats genom S 1994:48 och S 2000:38. Denna kungörelse är en överföring (implementering) av EGs maskindirektiv till svenska bestämmelser. ndra länder inom EES har också implementerat maskindirektivet till (direktivbaserade) nationella bestämmelser. En maskin eller säkerhetskomponent som uppfyller de direktivbaserade reglerna för maskiner i ett av länderna, t.ex. den svenska maskinkungörelsen, skall enligt EES-avtalet accepteras av myndigheterna i de övriga länderna. På samma sätt accepteras i Sverige en maskin som är utförd enligt motsvarande bestämmelser i t.ex. Danmark. Kraven på bruksanvisning och försäkran om överensstämmelse skall dock enligt maskindirektivet vara på det språk som är officiellt i landet där produkten skall användas. I Sverige alltså på svenska. Det åligger tillverkaren att se till att en maskin eller en säkerhetskomponent uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven och har genomgått de certifieringsprocedurer som krävs inom EES. Stor vikt läggs vid försäkran om överensstämmelse, tillverkardeklaration, dokumentation och CE-märkning. Vad är en maskin En maskin är: En grupp inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, samt tillhörande drivorgan, styr- och drivkretsar m.m. vilka förenats för ett särskilt ändamål, speciellt för bearbet- 2

83 ning, behandling, förflyttning eller förpackning av material. Termen maskin gäller också för en grupp maskiner, som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet. Med maskin avses också utbytbar utrustning som ändrar en maskins funktion och som släpps ut på marknaden i syfte att av operatören själv sammansättas med en maskin eller en serie av olika maskiner eller med en traktor, såvida denna utrustning inte är en reservdel eller ett verktyg. Notera att verktyg inte räknas som maskiner och att de därför inte skall eller får förses med CE-märkning. En säkerhetskomponent är: Komponent som (förutsatt att det inte är en utbytbar utrustning enligt ovan) släpps ut på marknaden av tillverkaren eller den som representerar honom inom EES för att uppfylla en säkerhetsfunktion när den används och för vilken gäller att fel eller felfunktion medför fara för utsatta personers hälsa och säkerhet. I kungörelsens 3:dje paragraf anges att föreskriften inte gäller för maskiner vars risker är huvudsakligen av elektriskt ursprung. Denna formulering anses inom EG-Kommissionen omöjlig att tolka och man har uttryckt en avsikt att ta bort den vid nästa revision av maskindirektivet. Gränsen mellan maskin och komponent är inte knivskarp. En maskin enligt första strecksatsen ovan skall dock ha delar som byggts ihop för ett särskilt ändamål. En elektriskt motor bör alltså betraktas som en komponent. örst när den byggts ihop med t.ex. en vattenpump har den fått ett ändamål och blivit en maskin. ör vilka maskiner gäller maskinkungörelsen? Den gäller för de flesta maskiner och maskinanläggningar inom industri, hantverk och annan yrkesmässig verksamhet. Den gäller också för maskiner som kan användas yrkesmässigt och därmed också maskiner som räknas som hobbymaskiner. 3

84 ör vilka maskiner gäller inte kungörelsen? Kungörelsen gäller inte för följande maskiner: maskiner vars enda kraftkälla är direkt manuellt arbete, såvida det inte är en maskin som används för att lyfta eller sänka laster, medicinteknisk utrustning, specialutrustning för användning på marknader och/eller i nöjesparker, ångpannor, tankar och tryckkärl, maskiner som speciellt konstruerats eller tagits i drift för kärntekniska tillämpningar och som vid fel kan ge upphov till utsläpp av radioaktivitet, radioaktiva källor som utgör en del av en maskin, skjutvapen, lagringstankar och rörledningar för bensin, dieselbränsle, eldfarliga vätskor och farliga ämnen, transportmedel, dvs. fordon och släpvagnar till dessa, avsedda enbart för transport av passagerare med flyg eller på väg, järnväg eller till sjöss, liksom sådana transportmedel som är konstruerade för transport av gods med flyg, på allmänna vägar, järnväg eller till sjöss, utom fordon som används i industri för mineralutvinning, sjögående fartyg och mobila off-shoreenheter tillsammans med utrustning på sådana fartyg eller enheter, allmänna eller enskilda linbanor, inklusive bergbanor, för transport av personer, jordbruks- och skogsbrukstraktorer, maskiner särskilt konstruerade och byggda för militära eller polisiära ändamål, hissar, som permanent betjänar fasta stannplan i byggnader och anläggningar, och som har en hisskorg som rör sig längs fasta styrskenor med en vinkel större än 15 grader mot horisontalplanet och konstruerade för transport av personer, personer och gods, endast gods om hisskorgen är beträdbar, dvs. om en person utan svårighet kan stiga in i den, och om den har manöverdon i hisskorgen eller inom räckhåll för en person som befinner sig i hisskorgen, kuggstångsdrivna, rälsgående anordningar avsedda för persontransport, gruvhissar, teaterhissar samt bygghissar avsedda för lyft av personer eller personer och gods. Men för övriga maskiner gäller kungörelsen! Vem försäkrar, deklarerar och utför CE-märkning? Kraven på försäkran om överensstämmelse gäller för varje individuell maskin eller säkerhetskomponent. Teknisk dokumentation skall sammanställas och förvaras för varje modell. öreskriften anger att dessa åtgärder skall ha vidtagits av tillverkaren, den som representerar honom inom EES, någon annan som släpper ut maskinen eller säkerhetskomponenten inom EES eller, någon annan som sätter samman maskin eller delar av maskiner av olika 4

85 ursprung eller tillverkar maskin eller säkerhetskomponent för eget bruk. Om den ursprunglige tillverkaren inte uppfyllt sina skyldigheter faller det på nästa led att ansvara för att det blir gjort. Man räknas som tillverkare med ovanstående skyldigheter om man tillverkar en maskin för eget bruk, importerar en maskin för eget bruk från ett land utanför EES. När en maskinanläggning består av en sammankoppling av ett antal maskiner var för sig försedda med CE-märkning kan riskbilden för den slutgiltiga maskinen behöva bedömas, t.ex. på grund av materialtransport mellan maskinerna eller nödvändighet att stanna angränsande maskiner vid ett nödstopp. Denna säkerhetsbedömning skall dokumenteras. Den sammanbyggda maskinen skall ha en separat försäkran om överensstämmelse och förses med CE-märkning. örsäkran och märkning görs av den ansvarige för hela maskinanläggningen. Vid modernisering av äldre maskiner och anläggningar måste man göra och dokumentera en säkerhetsbedömning. Det får sedan bedömas från fall till fall när en ny försäkran om överensstämmelse behöver göras. Harmoniserade standarder Ett dussintal direktiv som ingår i EES-avtalet är utarbetade enligt vad som kallas den nya metoden. Till dessa hör maskindirektivet. Den nya metoden innebär att: Direktiven skall begränsas till att ge krav vad avser den grundläggande säkerheten. Detaljerade lösningar återfinns i harmoniserade standarder. Dessa tas fram av de europeiska standardiseringsorganen och beställs gemensamt av EG och ET. Produkter som är utförda enligt en nationell standard som överför en harmoniserad standard vars referens publicerats i EG:s tidning (EGT), anses uppfylla de direktivkrav som standarden tar upp och därmed också motsvarande krav i de nationella reglerna. Europastandardiseringen arbetar nu på att ta fram över sjuhundra harmoniserade standarder kopplade till maskindirektivet. Dessa standarder är emellertid frivilliga att tilllämpa och maskiner kan konstrueras, tillverkas och provas direkt efter föreskriftens grundläggande säkerhetskrav. Kommerskollegium gör en sammanställning av EG:s harmoniseringsarbete. Samanställningen finns på Kommerskollegium ox Stockholm Tel ax Europastandarder och svenska standarder som överför de harmoniserade standarderna kan köpas från SIS, Swedish Standards Institute. SIS, Swedish Standards Institute Stockholm Tel ax

86 örsäkran om överensstämmelse Tillverkaren av en maskin (eller den som representerar honom inom EES) skall utfärda och underteckna en försäkran om överensstämmelse för varje specifikt exemplar av maskin som levereras. Denna försäkran är en försäkran att maskinen uppfyller alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för maskinen, ger tillverkaren rätt att anbringa CEmärkning på maskinen och är en garanti att en omfattande dokumentation finns tillgänglig hos tillverkaren i händelse av kontroll. Detta gäller även en säkerhetskomponent som släpps ut på marknaden separat. Tillverkaren skall ta fram en försäkran om överensstämmelse för varje specifikt exemplar av säkerhetskomponenten och garantera att dokumentationen finns tillgänglig för kontroll. Han skall dock inte förse säkerhetskomponenten med någon CE-symbol. På sid 10 framgår vilka uppgifter som skall finnas i en försäkran om överensstämmelse. år man sälja en maskin som inte uppfyller de grundläggande hälsooch säkerhetskraven? Ja men bara i vissa fall! En maskin som inte uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven får släppas ut på marknaden om tillverkaren eller den som representerar honom inom EES gör en särskild deklaration. v denna skall det framgå att maskinen inte får tas i bruk förrän försäkran och CE-märkning utförts. Detta gör det möjligt att leverera maskiner som skall byggas in eller ihop med andra. Men om maskinen kan fungera självständigt måste den uppfylla alla säkerhets- och certifieringskrav när den släpps ut på marknaden. Tillverkardeklarationen skall innehålla följande uppgifter: Namn på och adress till tillverkaren eller den som representerar honom inom EES. eskrivning av maskinen eller maskindelarna. 6

87 Meddelande om att maskinen inte får tas i drift förrän den maskin i vilken den skall ingå som en del har förklarats vara i överensstämmelse med bestämmelserna i dessa föreskrifter eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES. Identifikation av personen som undertecknat. Typkontroll En del maskiner och säkerhetskomponenter har bedömts kunna medföra särskilda risker vid användningen eller att särskilda krav måste ställas på deras tillförlitlighet. ör dessa finns krav på typkontroll i vissa fall (se sid 11 annex 1). Sådan typkontroll skall göras genom särskilt utsedda anmälda organ när man inte helt följt harmoniserad standard, eller då harmoniserad standard saknas. Även om man helt har följt harmoniserade standarder är det tillåtet och möjligt att låta ett anmält organ typkontrollera anordningen t.ex. om det krävs av köparen. Men bara om anordningen är upptagen i maskindirektivets bilaga 4. I kungörelsen S 1994:48, ilaga 4 anges för vilka produkter denna särskilda certifieringsordning gäller. Där återfinns sådana maskiner och säkerhetskomponenter där man i många länder sedan länge haft krav på obligatorisk typprovning. Varje land utser och ansvarar för dessa anmälda organ. I Sverige har SWEDC, uppdraget att i samarbete med expertmyndigheterna bevaka verksamheten hos de som utsetts som anmälda organ i Sverige. rbetsmiljöverket är samordnande myndighet för den svenska överföringen av maskindirektivet och medverkar i kontrollen av de anmälda organen. nmälda organ kan bara göra typkontroll av maskiner och säkerhetskomponenter som finns upptagna i S 1994:48 ilaga 4. Om man vill göra tredjeparts-kontroll av produkter som inte finns upptagna i ilaga 4 kan man t.ex. vända sig till organ som ackrediterats av SWEDC för sådana uppgifter. Ett provande organ kan samtidigt vara anmält organ för ilaga 4 provning och ackrediterat organ för annan provning. Vilka andra regler finns det? Maskinkungörelsen anger att kraven i andra speciella föreskrifter också gäller för maskinerna. v speciellt intresse är då föreskrifter som överför direktiv enligt den nya metoden. CE-märkningen av en maskin innebär att även relevanta krav i dessa andra direktiv är uppfyllda. Utöver maskinkungörelsen behöver sålunda de flesta maskiner inom verkstadsindustrin uppfylla de svenska reglerna från Elsäkerhetsverket (eller motsvarande regler i ett annat EES-land) som överför lågspänningsdirektivet (73/23/EEG) och direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet (89/336/EEG). Vem kontrollerar att man följer dessa regler? Enligt EES-avtalet har staterna skyldighet att verka för att kraven följs. Maskiner skall inte släppas ut på marknaden eller tas 7

88 i bruk om de inte uppfyller maskinkungörelsen och andra relevanta direktivbaserade föreskrifter. rbetsmiljöverket, som är ansvarig för maskindirektivets implementering i Sverige svarar för att genom marknadskontroll kontrollera att reglerna är uppfyllda. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDC, har särskilt uppdrag att samordna marknadskontrollen i Sverige av produkter som faller under direktiv enligt den nya metoden. Grundläggande hälso- och säkerhetskrav Dessa anges i kungörelsens ilaga 1. Kraven är relativt omfattande eftersom de skall täcka en rad olika risker. De grundläggande hälso- och säkerhetskraven har grupperats enligt de risker som de täcker. Maskiner innebär ofta en mängd risker som kan beskrivas under mer än en rubrik i bilagan. Tillverkaren är skyldig att bedöma riskerna för att identifiera alla de risker som är aktuella för hans maskin, han skall sedan konstruera och tillverka maskinen med hänsyn till den bedömningen. De grundläggande hälso- och säkerhetskraven för en viss risk gäller endast när risken föreligger då maskinen används under sådana betingelser som tillverkaren förutser. Punkterna principer för integration av säkerheten, märkning och anvisningar måste alltid uppfyllas. Om det, på grund av den tekniska utvecklingsnivå som råder vid det aktuella tillfället, är omöjligt att uppfylla de mål som anges i kraven, så skall maskinen så långt möjligt konstrueras och tillverkas för att närma sig dessa mål. ruksanvisning Med maskinen eller den tekniska anordningen skall följa en bruksanvisning. Se sid 14 annex 3. Den skall vara på svenska. Om den översatts från ett främmande språk skall också bruksanvisningen på originalspråket bifogas. Integration av säkerheten Maskinföreskriftens grundläggande princip för integration av säkerheten är central. Den innehåller i realiteten en sammanfattning av vad man skall ta hänsyn till vid konstruktion och tillverkning av en maskin. Den ställer följande krav: a) Maskiner skall vara utförda så att de kan fungera på avsett vis, samt så att de kan ställas in och underhållas utan att medföra fara för personer som utför dessa uppgifter, när de utförs under sådana omständigheter som kan förutses av tillverkaren. Syftet med åtgärder som vidtas skall vara att undanröja alla olycksrisker under maskinens förväntade livslängd, i vilken ingår sammansättnings- och nedmonteringsfaserna, även om olycksriskerna uppstår till följd av onormala situationer som inte kan förutses. b) Vid valet av lämpligaste metoder skall tillverkaren tillämpa följande principer, i nedan angiven ordning: 8

89 Risker skall så långt möjligt undanröjas eller minskas (säkerheten integreras redan på konstruktions- och tillverkningsstadierna). Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas. Tillverkaren skall informera om kvarstående risker som beror på brister i de skyddsåtgärder som vidtagits, om särskild utbildning krävs samt om personlig skyddsutrustning behöver tillhandahållas och, i så fall, specificera denna. c) Vid konstruktion och tillverkning av maskiner, samt utarbetande av bruksanvisningar för dessa, skall tillverkaren inte bara ta hänsyn till normal användning av maskinerna, utan även sådan annan användning som skäligen kan befaras. Maskinen skall vara utförd så att onormal användning förhindras om sådan användning ger upphov till risker. I förekommande fall skall anvisningarna uppmärksamma användaren på hur maskinen inte får användas, eftersom sådana användningssätt erfarenhetsmässigt kan tänkas uppkomma. d) Obehag, trötthet och psykisk stress som användaren utsätts för under avsedda användningsförhållanden skall reduceras till ett minimum, med hänsyn tagen till ergonomiska principer. e) Vid konstruktion och tillverkning av maskiner skall tillverkaren ta hänsyn till de begränsningar som operatören utsätts för på grund av nödvändigt eller förutsebart bruk av personlig skyddsutrustning (t.ex. skor, handskar osv.). f) Tillsammans med maskiner skall levereras all sådan specialutrustning och specialtillbehör som krävs för att möjliggöra inställning, underhåll och användning utan risk. nmälda organ Som tillverkare kan man vända sig till ett anmält organ i valfritt land. Sverige 9

90 har till EG-kommissionen anmält ett antal anmälda organ. SWEDC kan ge upplysningar om vilka de är. I EGT publiceras listor över samtliga anmälda organ som länderna inom EES utsett för att täcka direktiven enligt den nya metoden. SWEDC, ox 878, orås Tel: ax: SWEDC, ox 2231, Stockholm Tel: ax: Hur ser en försäkran om överensstämmelse ut? I förekommande fall, namn på och adress till det anmälda organ dit dokumentation skickats. I förekommande fall, namn på och adress till det anmälda organ som har utfört en verifikation I förekommande fall, referens till harmoniserade standarder. De nationella tekniska standarder och specifikationer som tillämpats, i förekommande fall. Identifikation av person som har fullmakt att skriva under för tillverkaren eller för den som representerar honom. En försäkran om överensstämmelse för en maskin eller säkerhetskomponent skall vara på svenska. Om försäkran ursprungligen var på något annat språk än svenska skall även ursprungsversionen bifogas. Den skall innehålla följande uppgifter: Namn på och adress till tillverkaren eller den som representerar honom inom EES (Representant för tillverkaren skall också ange namnet på och adressen till tillverkarens företag). eskrivning av maskinen eller säkerhetskomponenten (märke, typ, serienummer osv.). Om det är en säkerhetskomponent, den säkerhetsfunktion som den skall fullgöra, om detta inte tydligt framgår av beskrivningen. lla relevanta bestämmelser som uppfylls av maskinen eller säkerhetskomponenten. I förekommande fall, anmält organs namn och adress samt nummer på intyg om typkontroll. 10

91 NNEX 1 Maskiner och säkerhetskomponenter som fordrar särskild certifiering. Maskiner 1. Cirkelsågar (en- eller flerbladiga) avsedda att användas för bearbetning av trä och liknande material eller för bearbetning av kött och liknande produkter. 1.1 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har fast bord, där arbetsstycket matas manuellt eller som har en löstagbar anordning för maskinell matning. 1.2 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har manuellt drivet fram- och återgående sågbord eller vagn. 1.3 Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning för arbetsstyckena och med manuell inläggning och/ eller borttagning. 1.4 Sågar med rörligt verktygsläge under bearbetning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning med manuell inläggning och/eller borttagning. 2. Handmatade rikthyvlar för träbearbetning. 3. Planhyvlar för enkelsidig träbearbetning och med manuell inläggning och/eller borttagning. 4. andsågar med fast eller rörligt bord och bandsågar med rörlig vagn med manuell inläggning och/eller borttagning, avsedda att användas för bearbetning av trä och liknande material eller för bearbetning av kött och liknande produkter. 5. Kombinerade maskiner av de slag som avses i punkterna 1-4 och 7 för bearbetning av trä och liknande material. 6. Handmatade tappmaskiner med flera verktygshållare för träbearbetning. 7. Handmatade bordfräsmaskiner med vertikal spindel för bearbetning av trä och liknande material. 8. Motorkedjesågar. 9. Pressar, inklusive kantpressar, för kallbearbetning av metaller, med manuell inläggning och/eller borttagning och vars rörliga bearbetande delar kan ha en rörelseväg överstigande 6 mm och en hastighet överstigande 30 mm/s. 10. ormsprutmaskiner eller formpressar för plast med manuell inläggning eller borttagning. 11. ormsprutmaskiner eller formpressar för gummi med manuell inläggning eller borttagning. 12. Maskiner för arbete under jord av följande typer: Spårbundna maskiner: lokomotiv och bromsvagnar. Hydrauliska takstöd. Motorer med sluten förbränning för montering på maskiner för arbete under jord. 13. Manuellt lastade lastbilar med kompressionsmekanism för insamling av hushållssopor. 11

92 14. Skydd och avtagbara kraftöverföringsaxlar med kardanknutar. 15. ordonslyftar. 16. nordningar för lyft av personer och som medför risk för att falla från en höjd överstigande tre meter. 17. Maskiner för tillverkning av pyrotekniska produkter.. Säkerhetskomponenter 1. Elektriskt avkännande anordningar som konstruerats särskilt för att upptäcka personer för att garantera deras säkerhet (beröringsfria skyddsanordningar, tryckkännande mattor, elektromagnetiska detektorer, etc.). 2. Logikenheter som säkerställer skyddsfunktionerna hos tvåhandsmanöveranordningar. 3. Maskinellt drivna förreglande avskärmningsskydd avsedda att utgöra skydd på de maskiner som avses i punkterna 9, 10 och Överrullningsskydd (ROPS). 5. Skyddsanordningar mot fallande föremål (OPS). NNEX 2 Dokumentation som skall finnas tillgänglig Maskinkungörelsens ilaga 5 ger information om den tekniska tillverkningsdokumentation som skall finnas för produkter med försäkran om överensstämmelse. I texten nedan avses med maskin antingen maskin eller säkerhetskomponent. Tillverkaren skall genom en försäkran om överensstämmelse ha intygat att det specifika exemplaret som släpps ut på marknaden uppfyller alla de grundläggande hälsooch säkerhetskrav som gäller för maskinen i fråga. Samtidigt skall han ha sett till och kunna garantera att nedan uppräknade dokumentation finns och förblir tillgänglig hos honom, i händelse av kontroll. Teknisk tillverkningsdokumentation omfattande: En helhetsritning över maskinen samt ritningar på styrkretsarna. Sådana fullständiga detaljritningar med beräkningar, provningsresultat osv. som krävs för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven. En förteckning över de grundläggande kraven i dessa föreskrifter eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES, standarder och andra tekniska specifikationer som användes vid konstruktion av maskinen. En beskrivning av de metoder som till- 12

93 lämpats för att undanröja risker som maskinen medför. Tekniska rapporter eller intyg från kompetent organ eller laboratorium, om tillverkaren så önskar. Tekniska rapporter med resultat från provningar som utförts på uppdrag av tillverkaren, antingen av honom själv eller av kompetent organ eller laboratorium, om tillverkaren deklarerar överensstämmelse med en harmoniserad standard som så kräver. En kopia av anvisningarna för maskinen. Vid serietillverkning skall dokumentation finnas tillgänglig som visar vilka interna åtgärder som skall vidtas för att se till att maskinen även fortsättningsvis följer bestämmelserna i maskinföreskriften eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES. inte innehålla detaljritningar eller annan specifik information om de komponenter som sammansätts vid tillverkningen av maskinen, såvida inte kännedom om dessa är av väsentlig betydelse för att överensstämmelse med de grundläggande säkerhetskraven skall kunna verifieras. Dokumentation skall förvaras och finnas tillgänglig för behöriga nationella myndigheter i minst 10 år efter maskinens tillverkningsdatum eller, vid serietillverkning, den sist tillverkade enhetens tillverkningsdatum. Den skall vara skriven på något av de officiella språken inom EES, med undantag av anvisningarna för maskinen som skall vara på svenska. Tillverkaren skall genomföra sådana undersökningar och provningar av komponenter, tillbehör eller den kompletta maskinen som krävs för att fastställa huruvida den är konstruerad och tillverkad så att den kan monteras och tas i drift utan risk. Underlåtenhet att tillhandahålla dokumentation efter det att behörig nationell myndighet har begärt detta kan utgöra tillräcklig grund för att ifrågasätta påstående om överensstämmelse med kraven i dessa föreskrifter eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom EES. Den dokumentationen behöver inte ständigt finnas fysiskt tillgänglig, men skall kunna sammanställas och göras tillgänglig inom en tidsperiod som står i rimligt förhållande till dess betydelse. Den behöver 13

94 NNEX 3 ruksanvisningar Maskinkungörelsens ilaga 1, punkt redovisar vad som behöver ingå i bruksanvisningen. I texten nedan avses med maskin antingen maskin eller säkerhetskomponent. a) lla maskiner skall åtföljas av bruksanvisningar som innehåller minst följande information: En upprepning av de uppgifter som maskinen är märkt med, utom serienumret, samt eventuell annan relevant information för att underlätta underhåll (t.ex. adress till importören, reparatören osv.). örutsedd användning av maskinen. rbetsstation(er) som sannolikt bemannas av operatörer. Säkerhetsanvisningar för idrifttagande, användning, hantering, med angivande av maskinens och de ingående delarnas massa om dessa regelbundet kommer att transporteras separat, installation, montering, demontering, inställning, underhåll (service och reparationer), vid behov, utbildningsinstruktioner samt om det behövs, de grundläggande egenskaperna hos verktyg som får monteras på maskinen. ruksansvisningen skall om det behövs ange på vilka sätt maskinen inte bör användas. b) ruksanvisningen skall vara på svenska. ruksanvisningen skall avfattas av tillverkaren eller av den som representerar honom inom EES på något av språken inom EES. När maskinen tas i bruk måste den åtföljas av en översättning av bruksanvisningen till svenska och av bruksanvisningen på originalspråket. Denna översättning skall ha gjorts antingen av tillverkaren eller av den som representerar honom inom EES eller av den som inför maskinen i det svenskspråkiga område. Underhållsinstruktioner, avsedda att användas av specialiserad personal som anlitas av tillverkaren eller den som representerar honom, EES kan avfattas på endast ett av de officiella språken inom EES som förstås av den personalen. c) ruksanvisningen skall innehålla sådana ritningar och diagram som är nödvändiga för idrifttagande, underhåll, kontroll, funktionskontroll och, i förekommande fall, reparation av maskin, samt alla övriga värdefulla upplysningar, i synnerhet med avseende på säkerhet. d) Den produktinformation som lämnas om maskinen vid leveransen får inte motsäga bruksanvisningen vad gäller säkerhetsaspekterna. Sådan teknisk dokumentation som beskriver maskinen skall ge information om utsläpp av luftburet buller enligt f) samt, för handhållna eller handstyrda maskiner, information om vibrationer enligt punkt 2.2 e) ruksanvisningen skall, vid behov, ange de krav som gäller vid installation och montering för att minska buller eller vibrationer (t.ex. användning av dämpare, fundamentets typ och massa) i maskinkungörelsen. 14

95 f) ruksanvisningen skall ge följande information om utsläpp av luftburet buller från maskinen, antingen det faktiska värdet eller ett värde som baseras på mätningar utförda på identiska maskiner: Ekvivalent kontinuerlig -vägd ljudtrycksnivå vid arbetsstationerna, om detta överstiger 70 d(). Om nivån inte överstiger 70 d() skall detta anges. Maximalt momentant C-vägt ljudtrycksvärde vid arbetsstationerna, om detta överstiger 63 Pa (130 d relaterat till 20 µpa). Ljudeffektnivå från maskinen, om ekvivalent kontinuerlig -vägd ljudtrycksnivå vid arbetsstationerna överstiger 85 d(). ör mycket stora maskiner kan ekvivalent kontinuerlig ljudtrycksnivå på bestämda ställen omkring maskinen anges i stället för ljudeffektnivån. När de harmoniserade standarderna inte tillämpas, skall ljudnivåerna mätas med den för maskinen lämpligaste metoden. Tillverkaren skall ange maskinens driftförhållanden under mätning, samt vilka mätmetoder som använts. Om arbetsstationer inte har angetts eller inte går att ange skall ljudtrycksnivåer mätas på ett avstånd av 1 meter från maskinens yta och 1, 6 meter från golvet eller tillträdesplattformen. Läge och värde för maximalt ljudtryck skall anges. g) Om tillverkaren förutser att maskinen kommer att användas i potentiellt explosiva atmosfärer skall all nödvändig information lämnas i bruksanvisningen. h) Vid formulering och utformning av bruksanvisningar för maskiner som även kan komma att användas av operatörer som inte yrkesmässigt arbetar med maskinerna skall hänsyn tas till den allmänna utbildningsnivån och till den insikt som sådana operatörer rimligtvis kan förväntas ha, dock utan att avkall görs på övriga ovannämnda grundläggande krav. 15

96 DI Tryck: Danagårds Grafi ska 2006/24561

97 S 2009:5 Maskiner rbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2008:3) om maskiner rbetsmiljöverkets författningssamling

98

99 rbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2008:3) om maskiner; S 2009:5 beslutade den 3 november Utkom från trycket den 6 november 2009 rbetsmiljöverket föreskriver med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2008:3) om maskiner dels att nuvarande råden till 10 skall betecknas råden till 9, dels att 4 i), rubriken närmast före bilaga 1 punkt 5.3, bilaga 3 samt bilaga 7 första stycket ska ha följande lydelse. Denna författning träder i kraft den 29 december MIKEL SJÖERG Jan Westman nna Middelman Jfr. Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning) (EUT L 157, , s 24, Celex 32006L0042).

100 S 2009:5 4 i) tillverkare: en fysisk eller juridisk person som konstruerar och/eller tillverkar maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG och som ansvarar för att sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner överensstämmer med direktiv 2006/42/EG i syfte att släppa ut dem på marknaden, i eget namn eller under eget varumärke eller använda för eget bruk. I avsaknad av en tillverkare enligt definitionen ovan ska varje fysisk eller juridisk person som på marknaden släpper ut eller tar i drift sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG betraktas som tillverkare. ilaga Manöverdon ilaga 3 CE-märkning estämmelser om anbringande och användning av CE-märkning finns i lagen (1992:1534) om CE-märkning. Undantag från det minimimått som följer av lagen (1992:1534) om CEmärkning får göras för små maskiner. CE-märkning ska anbringas i omedelbar närhet av namnet på tillverkaren eller dennes representant och med samma teknik. Om förfarandet för fullständig kvalitetssäkring enligt 12 c) och 13 b) har tillämpats, ska CE-märkningen följas av det anmälda organets identifikationsnummer. ilaga 7. Teknisk tillverkningsdokumentation för maskiner I denna del beskrivs det förfarande enligt vilket den tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska visa att maskinen överensstämmer med kraven i direktiv 2006/42/EG. I den utsträckning det krävs för denna bedömning, ska den 4

101 S 2009:5 ange maskinens konstruktion, tillverkning och funktionssätt. Den tekniska tillverkningsdokumentationen ska sammanställas på ett eller flera av de officiella språken inom EES, utom för maskinens bruksanvisning, för vilka de särskilda bestämmelserna i bilaga 1, punkt gäller. Till 9 Dessa harmoniserade standarder ger detaljerade säkerhetskrav för en särskild maskin eller grupp av maskiner. De harmoniserade standarder som utarbetats på gemenskapsnivå för att förebygga sådana risker som kan uppstå till följd av konstruktion och tillverkning av maskiner är inte bindande. 5

102

103

104 rbetsmiljöverket Publikationsservice Stockholm Tel ax Utgivare: nna Middelman ISN ISSN

105 TSS 2009:119 SJÖRT Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg

106

107 TSS 2009:119 Innehåll 1 kap. llmänt...2 Tillämpning...2 Definitioner...3 Undantag...5 Ömsesidighetsklausul...6 Straff kap. rbetsmiljöverkets föreskrifter...6 rbete i explosionsfarlig eller toxisk miljö...6 rbete i slutet utrymme...7 rbete i stark värme...7 rbete vid bildskärm...7 rbetsanpassning och rehabilitering...7 rbetsutrustning...7 sbest...8 vloppsanläggningar...9 elastningsergonomi...9 lybatterier...10 Ensamarbete...10 risörarbete...10 örsta hjälpen och krisstöd...10 Gaser...10 Gasflaskor...10 Gravida och ammande arbetstagare...10 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar...11 Härdplaster...11 Högtryckssprutning...11 Kemiska arbetsmiljörisker...11 Kränkande särbehandling i arbetslivet...11 Lyftanordningar och lyftredskap...11 Manuell hantering...12 Mast- och stolparbete...12 Medicinska kontroller...13 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker...13 Motorkedjesågar och röjsågar...13 Personlig skyddsutrustning...13 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön...13 Skydd mot blodsmitta...14 Skyddsåtgärder mot skada genom fall och ras...14

108 TSS 2009:119 Smältsvetsning och termisk skärning...14 Stegar och arbetsbockar...14 Syntetiska oorganiska fibrer...14 Systematiskt arbetsmiljöarbete...14 Truckar...14 Tryckkärl...15 Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser...15 Vibrationer...15 Våld och hot i arbetsmiljön kap. elysning...16 llmänt...16 Ljuskällor och belysningsanläggningar...16 elysningsstyrka...17 Ljusförluster kap. uller...17 uller som kan utgöra påtagliga hörselskaderisker eller andra risker...18 Planering av arbete...19 Riskbedömning...20 Åtgärder...21 Hörselskydd...21 Gränsvärden...22 Information och utbildning...22 rbetstagarens medverkan...23 Hörselundersökning kap. Kylanläggningar...24 Kylanläggningar med ammoniak...24 Kylanläggningar som innehåller CC, övriga CC, haloner, HCC och HC kap. Minderåriga...25 llmänt...25 Riskfyllda arbeten...26 rbetstider...26 Rast kap. Yrkesmässig exponering...27 örebyggande åtgärder...27 Rengöring...28 Provtryckning och rengöring med vätskor under tryck...28

109 TSS 2009:119 Olycksfall kap. Ventilation...29 Luftkvalitet...29 Uteluft...30 Tilluft...30 rånluft, återluft, cirkulationsluft och överluft...31 Ventilation i maskinutrymmen...31 Processventilation...31 Underhåll och funktionskontroll...32 Klimat...32 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...32 ilaga 1. elysningsstyrkor...35 ilaga 2. Högsta ljudnivåer ombord på fartyg...37 artyg kölsträckta före den 1 mars artyg kölsträckta den 1 mars 1974 eller senare...37 Undantag...38 Luftljudsisolering mellan utrymmen...39 ilaga 3. eräkning av daglig bullerexponering...41 ilaga 4. örteckning över vissa riskfyllda arbetsuppgifter enligt 6 kap. 5 (minderåriga)...43 rbete med djur...43 rbete med farliga kemiska ämnen...43 rbete med maskinellt drivna tekniska anordningar, verktyg m.m örtöjningsarbete...45 ilaga 5. örteckning över förbjudna arbetsuppgifter för minderåriga enligt 6 kap

110

111 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg; beslutade den 3 november Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 5 kap. 10 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) samt beslutar följande allmänna råd. TSS 2009:119 Utkom från trycket den 2 december 2009 SJÖRT 1 Jfr följande direktiv: Rådets direktiv 83/477/EEG av den 19 september 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 8 i direktiv 80/1107/EEG) (EGT L 263, , s. 25, Celex 31983L0477) senast ändrat i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/18/EG (EUT L 97, , s. 48, Celex 32003L0018). Rådets direktiv 89/391/ EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, , s. 1, Celex 31989L0391). Rådets direktiv 89/654/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (första särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 393, , s. 1, Celex 31989L0654). Rådets direktiv 89/655/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 393, , s. 13, Celex 31989L0655), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/45/EG (EGT L 195, , s. 46, Celex 32001L0045). Rådets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen (EGT nr L 393, , s. 18, Celex 31989L0656). Rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning (EGT L 399, , s , Celex 31989L0686), senast ändrat i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/58/EG (EGT L 236, , s. 44, Celex 31996L0058). Rådets direktiv 90/269/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för hälsa och säkerhet vid manuell hantering av laster där det finns risk för att arbetstagare drabbats av skador, särskilt i ryggen (fjärde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 156, , s. 9 13, Celex 31990L0269). Kommissionens direktiv 91/322/EEG av den 29 maj 1991 om fastställande av indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet (EGT L , s. 24, Celex 31991L0322). Rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varsel märkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet (nionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 245, , s , Celex 31992L0058). Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn 1

112 TSS 2009:119 1 kap. llmänt Tillämpning 1 Dessa föreskrifter gäller, om inte annat särskilt anges, alla svenska fartyg där arbetstagare utför fartygsarbete för arbetsgivares räkning. öreskrifterna gäller inte för örlogsfartyg. estämmelser om att dessa föreskrifter kan gälla även för arbetsgivare och för yrkesmässig verksamhet utan anställda framgår av 3 kap. 5 arbetsmiljölagen (1977:1160). 2 estämmelser om arbetsmiljön på örlogsfartyg finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖS 2005:24) om arbetsmiljö på örlogsfartyg. eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, s. 1, Celex 31992L0085). Rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, , s. 18, Celex 31993L0104). Rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, , s , Celex 31994L0033). Rådets direktiv 1996/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning (EGT L 46, , s. 25, Celex 31996L0098), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2009/26/EG (EUT L 113, , s 1 (Celex 32009L0026). Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde sär direktivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, , s. 11, Celex 31998L0024). Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättande av en första förteckning över indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 142, , s. 47, Celex 32000L0039). Rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologisk agens i arbetet (EUT L 262, , s. 21 Celex L0054). Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikalisk agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 177, , s. 13, Celex 32002L0044). Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikalisk agens (buller) i arbetet (EUT nr L 42, , s. 38 Celex L 0010). Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, s. 50, Celex 32004L0037). Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/Eg om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT L 38, , s. 36, Celex 32006L0015). nmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, , s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, , s. 18, Celex 31998L0048). 2

113 TSS 2009:119 3 I dessa föreskrifter anses redaren vara arbetsgivare till den som utför fartygsarbete, även om den senare är anställd av annan än redaren. Med redare likställs i dessa föreskrifter den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift. 4 De hänvisningar som i rbetsmiljöverkets föreskrifter görs till rbetarskyddsstyrelsen eller rbetsmiljöverket ska vid tillämpning av dessa föreskrifter avse Transportstyrelsen. Instruktioner och liknande, som enligt rbetsmiljöverkets föreskrifter ska finnas på svenska, ska finnas på fartygets arbetsspråk, om fartygets arbetsspråk inte är svenska. Definitioner 5 I dessa föreskrifter används begrepp med följande betydelser. agens arbetstagare -vägd ljudtrycksnivå, L p belysningsstyrka buller C-vägd ljudtrycksnivå, L pc daglig bullerexponeringsnivå, L EX,h ekvivalent -vägd ljudtrycksnivå, L peq, T verksam eller utlösande faktor som t.ex. gynnar viss kemisk reaktion varje person som utför en arbetsuppgift ombord på ett fartyg, inbegripet personer under utbildning vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet, mätt med vägningsfilter enligt standarden IEC nges i enheten d. Som förkortat skrivsätt för -vägd ljudtrycksnivå används även begreppet ljudnivå med enheten d() förhållandet mellan det ljusflöde som faller på en yta och denna ytas storlek (lumen/m 2 ). nges i enheten lux (lux = lm/m 2 ) icke önskvärt ljud. Innefattar både hörselskadligt och störande ljud vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter C enligt standarden IEC nges i enheten d. Som förkortat skrivsätt för C-vägd ljudtrycksnivå används även begreppet ljudnivå med enheten d(c) ekvivalent -vägd ljudtrycksnivå. Omfattar allt buller inklusive impulsbuller. nges som L EX,8h eller L EX,24h beroende på exponeringsfall energiekvivalent medelvärde av en -vägd ljudtrycksnivå under en given tidsperiod T. nges i enheten d. (Exempel på skrivsätt: L peq, 8 =85d, om exponeringstiden är 8 timmar) 3

114 TSS 2009:119 erkänd organisation sådan organisation som avses i 1 kap. 5 fartygssäkerhetslagen (2003:364) och till vilken Transportstyrelsen med stöd av 9 kap. 2 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) har lämnat över uppgifter farliga kemiska ämnen fartygsarbete gränsvärde IMDG-koden impulsljud impulstoppvärde, L pc,peak insatsvärde intermittent ISGOTT kemiska ämnen ljudtrycksnivå, L p luft: avluft cirkulationsluft ett kemiskt ämne som kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall genom sina toxikologiska egenskaper, sin temperatur, sin radioaktivitet, undanträngande av luftens syre eller att det ökar risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion arbete för fartygets räkning som utförs ombord eller på annat ställe av någon som följer med fartyget värde som inte får överskridas Den internationella överenskommelsen om transport av farligt gods International Maritime Dangerous Goods Code kortvarigt ljud med varaktighet mindre än 1 sekund, vars frekvensvägda toppvärde överstiger ljudtrycksnivån i ett kort tidsintervall kring impulsljudet med mer än 15 d maximal C-vägd momentan ljudtrycksnivå mätt med ett instrument med stigtid mindre än 50 μs (mikrosekund) värde som innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids ryckvis återkommande eller ojämn International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals varje grundämne och varje kemisk förening, ensamma eller i blandning, naturligt förekommande eller tillverkade, avsiktligt eller oavsiktligt förekommande logaritmiskt mått på ljudets styrka baserat på ljudtrycket i förhållande till referensvärdet 20 μpa. nges i enheten d (decibel). (Exempel på skrivsätt: L p =85 d) frånluft som avlämnas i det fria luft som cirkulerar inne i ett rum eller frånluft som återförs till samma rum som det hämtats från 4

115 TSS 2009:119 frånluft tilluft luft som bortförs från rum luft som tillförs ett rum. Tilluft kan vara uteluft, återluft eller överluft uteluft luft i eller från det fria återluft frånluft som återförs till ett rum överluft luft som överförs från ett rum till ett annat luftutbyteseffektivitet mått på hur effektivt luften i ett rum byts ut maximal -vägd ljudtrycksnivå, L pmax nivågränsvärde processventilation reduktionstal riskbedömning omfattande ombyggnad ototoxiska ämnen maximal -vägd ljudtrycksnivå med tidsvägningen (fast) enligt standarden IEC Vanligen benämnd som maximal ljudnivå hygieniskt gränsvärde för exponering under en 8 timmars arbetsdag fläktstyrd frånluftsventilation som fångar in luftföroreningar nära källan värde för luftljudsisolering R w mellan två till varandra gränsande utrymmen enligt SS-EN ISO 717 (1996) bedömning av riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall, i syfte att avgöra om åtgärder behövs. edömningen omfattar identifiering, uppskattning och värdering av risker förändring av: bredd längd malldjup typ livstid (förlängning) kemiska ämnen som vid inandning eller hudexponering kan skada eller förändra innerörats och hörselnervens funktion eller struktur och därigenom orsaka akuta eller kroniska hörselnedsättningar och/eller balansstörningar Undantag 6 Transportstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från dessa föreskrifter om det inte strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning. Om det i dessa föreskrifter finns andra bestämmelser om undantag, gäller de bestämmelserna i stället för vad som anges i första stycket. 5

116 TSS 2009:119 Ömsesidighetsklausul 7 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för ett fartyg eller dess utrustning om fartyget eller utrustningen har lagligen tillverkats eller satts på marknaden i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller har lagligen tillverkats i ett ET-land som har undertecknat EESavtalet. Om fartyg eller utrustning enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla. Straff 8 Om ansvar vid överträdelse av föreskrifter meddelade med stöd av arbetsmiljöförordningen (1977:1166) föreskrivs i 8 kap. 2 arbetsmiljölagen (1977:1160). 2 kap. rbetsmiljöverkets föreskrifter rbete i explosionsfarlig eller toxisk miljö 1 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 första och tredje stycket samt 2 19 rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2003:3) om arbete i explosionsfarlig miljö. När ett fartyg ligger på svenskt varv gäller 1 första tredje stycket samt 2 48 rbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (S 1986:26) om vissa arbeten på fartyg. llmänna råd artyg som tillämpar anvisningar och checklistor i ISGOTT (International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals) uppfyller vanligen kraven i rbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete i explosionsfarlig miljö med undantag för bestämmelserna om zonklassning. ör kemikalietankfartyg finns även rekommendationer i Tanker Safety Guide (Chemicals) och för gastankfartyg i Tanker Safety Guide (Liquefied Gas). 2 Dessa föreskrifter om arbete i explosionsfarlig miljö gäller inte när explosionsfarliga ämnen är föremål för sådan internationell transport som avses i Transportstyrelsens föreskrifter (TSS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), för sådan användning och avsiktlig tillverkning av brandfarliga gaser och vätskor för vilken föreskrifter, som överför Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG av den 16 december 1999 om minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär (femtonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i 6

117 TSS 2009:119 direktiv 89/391/EG) 2, har meddelats med stöd av förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor, lokaler som används för medicinsk behandling av patienter, användning av anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, hantering av explosiva varor, och hantering där explosionsrisken enbart beror på närvaron av kemiskt instabila ämnen. rbete i slutet utrymme llmänna råd Vid arbete i slutet utrymme bör rbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (S 1993:3) om arbete i slutet utrymme tillämpas. lternativt kan riktlinjer enligt ISGOTT tillämpas. rbete i stark värme 3 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 1997:2) om arbete i stark värme. rbete vid bildskärm 4 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller vid kontorsarbetsplatser rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 1998:5) om arbete vid bildskärm. rbetsanpassning och rehabilitering 5 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1994:1) med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering. rbetsutrustning 6 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2006:4) om användning av arbetsutrustning. 2 EGT L 023, s. 36 (Celex 32000L0092). 7

118 TSS 2009:119 sbest 7 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2006:1) om asbest med de tillägg som framgår av ör asbestarbete ombord på fartyg som ligger på svenskt varv är rbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest och rbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (S 1986:26) om vissa arbeten på fartyg direkt tillämpliga. Undantag från förbudet 8 Om arbete med asbest eller asbesthaltigt material måste utföras omedelbart med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt, får befälhavaren besluta att arbetet ska utföras trots att tillstånd från Transportstyrelsen saknas. Innan befälhavaren fattar ett sådant beslut ska samråd ha skett med skyddskommittén eller, om sådan saknas, skyddsombudet. eslutet ska antecknas i skeppsdagboken eller, om sådan inte finns, antecknas särskilt. v anteckningarna ska skälen till beslutet samt eventuellt avvikande meningar framgå. efälhavaren ska snarast underrätta Transportstyrelsen om beslutet och skälen för detta. Skyddsutrustning 9 På fartyg där asbest eller asbesthaltigt material finns ska det ombord finnas utrustning för sådant asbestarbete som avses i 9. Med utrustning avses såväl teknisk utrustning som personlig skyddsutrustning. Inventering, kontroll och underhåll 10 artyg som kan misstänkas innehålla asbest ska inventeras för klargörande om asbest eller asbesthaltigt material förekommer. Resultatet av inventeringen ska dokumenteras. Dokumentationen ska finnas ombord och uppdateras när förändringar sker. llmänna råd Som vägledning för hur dokumentationen bör se ut hänvisas till materialet sbest arbeta på rätt sätt av Prevent. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet, vilken ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. 11 sbestförekomst ska uppmärksammas genom varningsskyltar på väl synlig plats. 8

119 TSS 2009:119 Skyltarna ska vara skrivna på svenska, och för fartyg på internationell resa även på engelska. 12 Kontroll- och underhållsprogram för asbest och asbesthaltigt material ska finnas. Kontroll av att kapslingen av inkapslad asbest är intakt ska göras i samband med skyddsrond. Skador på kapslingen ska omedelbart repareras. När tätheten på kapsling regelmässigt skadas av vibrationer, mekanisk påverkan eller andra liknande förhållanden, ska dessa partier med asbest saneras och ersättas med annat material. 13 Om ett utländskt fartyg köps av svensk redare ska förekomsten av asbest och asbesthaltigt material inventeras inom tre månader från förvärvet. Om ett utländskt fartyg med känd asbestförekomst köps av svensk redare, ska skadade inkapslingar vara åtgärdade inom 14 dagar från förvärvet. 14 lla åtgärder omfattande asbest och asbesthaltigt material ska dokumenteras. ll sådan dokumentation ska finnas samlad och tillgänglig vid tillsyn. vloppsanläggningar 15 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 3, 6 och 8 16 rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1984:15) med föreskrifter om avloppsanläggningar m.m. 16 nläggningar och utrustning för avloppsvatten, avloppsslam eller latrin ska vara så arrangerade att förorening av fartygets maskinrum och länssystem inte kan ske. 17 Rörledning för ilandpumpning av toalettavfall ska kunna efterspolas med sjövatten. Trycket i ledningen får vid anslutning till mottagningsanordning i land inte överstiga 0,6 MPa (megapascal). 18 vluftningsrör från reningsverk, system eller tank för toalettavfall ska leda till öppet däck. Öppning på luftrör ska vara belägen på största möjliga avstånd från öppningar till avluftningsrör för färskvattentankar och så att det inte medför obehag för besättning eller passagerare. 19 Överströmning för att förhindra överfyllnad av tank för toalettavfall ska ledas till lämplig uppsamlingstank. elastningsergonomi 20 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 1998:1) om belastningsergonomi. 9

120 TSS 2009:119 lybatterier 21 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (S 1988:4) om blybatterier för drivning av fordon. Ensamarbete 22 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1982:3) om ensamarbete. 23 På fartyg där ensamarbete kan förekomma på isolerad plats, ska en förbindelse upprättas för kommunikation mellan arbetstagaren och annan bemannad plats, lämpligtvis bryggan. risörarbete 24 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1985:18) med föreskrifter om frisörarbete. örsta hjälpen och krisstöd 25 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 1999:7) om första hjälpen och krisstöd. Gaser 26 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 14 och rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 1997:7) om gaser. Gasflaskor 27 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2001:4) om gasflaskor. 28 öreskrifterna enligt 27 gäller inte när gasflaskor är föremål för sådan internationell transport som avses i Transportstyrelsens föreskrifter (TSS 2009:91) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDGkoden). Gravida och ammande arbetstagare 29 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare. 10

121 TSS 2009:119 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar 30 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2005:17) om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Härdplaster 31 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2005:18) om härdplaster. Högtryckssprutning 32 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (S 1994:54) om vissa arbeten med högtrycksstråle. Kemiska arbetsmiljörisker 33 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 2000:4) om kemiska arbetsmiljörisker. Kränkande särbehandling i arbetslivet 34 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1993:17) om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Lyftanordningar och lyftredskap 35 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2006:6) om användning av lyftanordningar och lyftredskap. 36 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2006:7) om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar. öreskrifterna i första stycket gäller inte vid lyft av personer i räddningsfarkost med lyftinrättning särskilt avsedd för sådant lyft. 37 Utrustning och skyddssystem som ska uppfylla kraven i 35 får, efter Transportstyrelsens medgivande, i stället uppfylla de likvärdiga krav som ställs av en erkänd organisation. 11

122 TSS 2009:119 Hängställning och liknande utrustning 38 rbetskorg avsedd att användas vid arbete på fartygets utsida eller liknande plats ska dimensioneras antingen för en statisk belastning av minst 2500 N/m 2 eller en punktbelastning av 2500 N. Det alternativ som ger den starkaste konstruktionen ska väljas. Säkerhet mot brott ska vara minst Lina av natur- eller syntetfiber ska ha en minsta diameter av 25 mm och vara dimensionerad för en säkerhetsfaktor mot brott av minst 10. Stålvajer och kätting ska ha en minsta diameter av 10 mm och vara dimensionerad för en säkerhetsfaktor mot brott av minst 5. Lina av syntetfiber ska vara UV-stabiliserad. 40 Maskindriven ställning ska vara försedd med toppgränsbrytare och lyfthastigheten får inte överstiga 0,15 m/s. 41 Hissbar arbetskorg ska ha avvisare eller styrrullar på den sida som vetter mot skott eller fartygssida. 42 Höj- och sänkbar arbetskorg eller ställning ska vara tydligt och varaktigt märkt med högsta tillåtna belastning. På arbetskorg eller hängställning ska finnas en skylt med uppgift om tillverkarens namn, ställningens typbeteckning, tillverkningsår och tillverkningsnummer. Där flera sektioner ingår i hängställning, ska varje sektion ha sistnämnda skylt. 43 Kontroll av infästnings- och upphängningsanordning för höj- och sänkbar arbetskorg eller hängställning ska minst en gång om året utföras av befälhavaren eller av denne utsedd person. Kontrollen ska dokumenteras. 44 Vart femte år ska höj- och sänkbar plattform eller ställning provbelastas med minst 25 procents överlast. Kontrollen ska dokumenteras. Manuell hantering 45 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 2000:1) om manuell hantering. Mast- och stolparbete 46 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 5, 12 andra stycket, 13 15, 20 23, 25, 26 och 38 rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 2000:6) om mast- och stolparbete. 12

123 TSS 2009:119 Medicinska kontroller 47 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 3, 4 b och c samt e, 5 11, 27 40, och 68 rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet. Mikrobiologiska arbetsmiljörisker 48 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Motorkedjesågar och röjsågar 49 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 2000:2) om användning av motorkedjesågar och röjsågar. Personlig skyddsutrustning nvändning av personlig skyddsutrustning 50 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning. Utförande av personlig skyddsutrustning 51 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller vid användning av personlig skyddsutrustning att den ska uppfylla rbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (S 1996:7) om utförande av personlig skyddsutrustning. estämmelser om utrustning för personligt bruk finns även i Transportstyrelsens föreskrifter (TSS 2009:52) om marin utrustning. Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön llmänna råd På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter bör rbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (S 1980:14) beträffande psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön tillämpas. 13

124 TSS 2009:119 Skydd mot blodsmitta 52 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (S 1986:23) om skydd mot blodsmitta. Skyddsåtgärder mot skada genom fall och ras 53 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1981:14) om skyddsåtgärder mot skada genom fall och 1 13 och 15 rbetarskyddsstyrelsens kungörelse (S 1981:15) om skyddsåtgärder mot skada genom ras. Smältsvetsning och termisk skärning 54 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (S 1992:9) om smältsvetsning och termisk skärning. Stegar och arbetsbockar 55 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2004:3) om stegar och arbetsbockar. På fartyg ska stegar alltid vara stagade eller förankrade såvida det inte är uppenbart obehövligt. En bärbar stege får inte vara längre än sju meter. Syntetiska oorganiska fibrer 56 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer. Systematiskt arbetsmiljöarbete 57 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Truckar 58 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2006:5) om användning av truckar. 14

125 TSS 2009:119 Tryckkärl nvändning av trycksatta anordningar 59 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 12 och rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2002:1) om användning av trycksatta anordningar. esiktning av trycksatta anordningar 60 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 2 46 rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2005:3) om besiktning av trycksatta anordningar. Undantag gäller för trycksatta anordningar som besiktigas av en erkänd organisation. Provning med över- eller undertryck 61 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2006:8) om provning med över- eller undertryck. Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser 62 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2008:13) om skyltar och signaler för hälsa och säkerhet under arbete. Piktogrammen enligt föreskrifterna får ersättas med piktogram utvecklade enligt internationellt vedertagen praxis för sjöfarten. Vibrationer 63 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller 1 8, 9 första stycket samt rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2005:15) om vibrationer. 64 När helkroppsvibrationer är orsakade eller överförda av fartygsskrovet, gäller inte gränsvärdet för helkroppsvibrationer om det med hänsyn till den aktuella tekniska utvecklingen och arbetsplatsens särskilda karaktär inte är möjligt att uppfylla dessa skyldigheter. Vid riskbedömningen ska särskilt uppmärksammas den förlängning av exponeringen utöver arbetstid som arbetstagare på fartyg har och riskerna med störd vila som en följd av vibrationerna. 65 Vid nybyggnation ska eftersträvas att fartygsvibrationerna inte överstiger de värden som enligt SS-ISO 6954, tabell 1, förväntas ge klagomål. 15

126 TSS 2009:119 Våld och hot i arbetsmiljön 66 På fartyg som omfattas av dessa föreskrifter gäller rbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter (S 1993:2) om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. 3 kap. elysning llmänt 1 rbetsplatsens belysning och utformning ska vara sådan att man med tillfredsställande säkerhet och utan onödiga anpassningssvårigheter kan förflytta sig mellan eller i olika lokaler eller arbetsområden med skilda belysningsförhållanden. 2 rbetsplatser ska så långt som möjligt utformas så att de får tillfredsställande dagsljus och utrustas med den artificiella belysning som är ändamålsenlig för det arbete som pågår, utan att arbetstagarnas säkerhet och hälsa riskeras eller det egna fartygets eller andra fartygs navigation äventyras. På platser där ombordanställda, passagerare, stuveriarbetare eller andra vistas ska det finnas tillfredsställande belysning. Krav på dagsljus i bostadsinredningen finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖS 1992:6) om besättningens bostäder på fartyg m.m. 3 3 elysningen ska planeras, utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den omfattning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Ljuskällor och belysningsanläggningar 4 elysningsarmatur ska om möjligt vara fast anordnad och av betryggande utförande med hänsyn till dess placering, last som förs eller ämnen som förvaras i utrymmet eller på platsen i fråga. elysningsarmatur ska väljas och sättas upp så att lämplig luminans och ljusfördelning fås och så att bländning undviks. 5 På fartyg med lastutrymme för rullande gods och containrar samt med markerade körfiler och markerade gångvägar ska belysningsarmaturerna placeras så att belysningsstyrkan blir jämn över den yta som ska belysas. 3 Observera att Sjöfartsverkets kungörelse (1970:4) om bostäder och ekonomilokaler på fartyg enligt övergångsbestämmelserna i SJÖS 1992:6 fortfarande gäller i vissa delar för vissa fartyg. 16

127 TSS 2009:119 6 En ljuskällas återgivning av färg ska vara lämplig för arbetsuppgiften. elysningen ska vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppsdon och liknande är lätta att uppfatta. 7 elysningen ska vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår. Den ska anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. elysningen ska ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. ländning ska undvikas så långt det är möjligt. Exponering för UV-strålning får inte innebära risk för ohälsa. 8 Åtgärder ska vidtas för att förhindra att olycksfall inträffar på grund av att rörliga maskindelar, arbetsobjekt eller liknande föremål skenbart verkar röra sig långsamt eller stå stilla när de betraktas i periodiskt varierande belysning. elysningsstyrka 9 elysningsstyrkan vid olika platser ombord ska minst uppgå till angivna värden enligt tabell i bilaga 1. Ljusförluster 10 Vid beräkning av belysningsinstallationer i utrymme med kraftig nedsmutsning eller många svåråtkomliga armaturer ska en bibehållningsfaktor av lägst 0,7 användas. 4 kap. uller 1 Ljudnivåer i arbetslokaler och rekreationsutrymmen får inte överstiga de värden som framgår av bilaga 2. Ljudnivåerna ska dock sänkas till lägsta möjliga nivå med hänsyn tagen till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret. Luftljudsisoleringen mellan utrymmen får inte understiga de värden som framgår av bilaga 2. 2 Mätning av ljudnivåer ska göras i samband med inköp av fartyg från utlandet eller innan fartyget tas i bruk för första gången. örnyad bullermätning ska göras om det finns anledning att misstänka att bullernivåerna ökat. llmänna råd Exempel på omständigheter som bidrar till att ljudnivåerna har ökat kan vara att större ombyggnad har skett eller att nya maskiner installerats. Även om det gjorts förändringar som är förbättringar i 17

128 TSS 2009:119 andra avseenden än bullerdämpande kan det bidra till att ljudnivåerna har ökat och mätning av ljudnivåer behöver göras. 3 Mätning av ljudnivåer ska i tillämpliga delar ske enligt ISO 2923:1996(E). Därutöver ska en frekvensanalys göras och den C-vägda ljudnivån mätas, där den -vägda ljudnivån överstiger 85 d(). 4 Resultatet av mätningarna ska protokollföras. Protokollet ska finnas ombord och vara lätt tillgängligt för besättningen. Protokollet ska sändas till Transportstyrelsen så snart som möjligt efter utförda mätningar. 5 Ljudnivån från larmsignaler där någon person normalt vistas (öronnivå) får inte vara högre än 115 d(). Larmets frekvensområde ska, om det inte utgörs av klockor, huvudsakligen ligga i frekvensområdet från 200 till Hz. Lägsta ljudnivån på larm i sovhytter ska vara 75 d(). Vid normal drift och moderata väderförhållanden ska larmet överstiga bakgrundsnivån med minst 10 d() och max. 20 d() i alla utrymmen. uller som kan utgöra påtagliga hörselskaderisker eller andra risker Exponeringsvärden 6 I dessa föreskrifter gäller nedanstående insats- och gränsvärden för buller avseende hörselskaderisk. Insatsvärden Undre insatsvärden Övre insatsvärden 0 8 tim 8 24 tim 0 8 tim 8 24 tim 80 d() 75 d() 85 d() 80 d() Daglig bullerexponeringsnivå L EX.h Maximal -vägd 115 d() 115 d() ljudtrycksnivå L pmax Impulstoppvärde L pcpeak 135 d(c) Vid tillämpning av insatsvärdena ska hänsyn inte tas till eventuell användning av hörselskydd. Vid tillämpning av gränsvärdena ska, i de fall hörselskydd bärs, hänsyn tas till dämpningen genom dessa när bullerexponeringen bestäms. 18

129 TSS 2009:119 Gränsvärden Gränsvärden 0 8 tim Gränsvärden 8 24 tim Daglig bullerexponeringsnivå L EXh 85 d() 80 d() Maximal -vägd ljudtrycksnivå L pmax 115 d() 115 d() Impulstoppvärde L pcpeak 135 d(c) 135 d(c) Talmaskerande bakgrundsbuller 7 När bakgrundsbuller försvårar eller omöjliggör talkommunikation i situationer som kan kräva säker taluppfattning för undvikande av fara eller allvarliga misstag, ska åtgärder vidtas för att åstadkomma sådan säker kommunikation. llmänna råd cceptabel bakgrundsnivå för de flesta normalhörande vid samtal med normal röststyrka och på en meters avstånd samt på gemensamt modersmål är d(). Vid försvårande omständigheter kan krävas att bakgrundsnivån är högst d(). Planering av arbete 8 rbeten ska planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn ska då tas till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret. öljande åtgärder ska uppmärksammas särskilt: a) alternativa arbetsmetoder som ger minskad exponering för buller, b) val av lämplig arbetsutrustning som ger så lågt buller som möjligt med tanke på det arbete som ska utföras, medräknat sådan arbetsutrustning som omfattas av bestämmelser som syftar till eller medför att bullerexponeringen minskar, c) bullerbegränsande åtgärder på maskin eller annan bullerkälla, d) utformning och planering av arbetsplatser, e) lämplig information och utbildning så att arbetstagarna får tillräckliga kunskaper om hur arbetsutrustningen ska användas på rätt sätt för att minska exponeringen för buller, f) tekniska åtgärder för att minska luftburet buller, t.ex. med hjälp av skärmar, inbyggnader eller ljudabsorbenter i tak och på väggar, samt minska strukturburet buller t.ex. genom dämpning eller isolering, g) lämpliga underhållsprogram för arbetsutrustning samt arbetsplatser och kringutrustning till dessa, och h) bullerminskning genom arbetsorganisatoriska åtgärder såsom 19

130 TSS 2009:119 begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet, samt anpassning av arbetstiderna så att viloperioderna blir tillräckliga. Riskbedömning 9 rbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna till följd av exponering för buller i arbetet. öljande ska uppmärksammas särskilt: a) exponeringens nivå, typ och varaktighet, inklusive all exponering för impulsbuller, b) exponeringsvärden enligt 6, c) negativa effekter på hälsa och säkerhet för arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller, d) negativa effekter på hälsa och säkerhet som beror på samverkan mellan buller och arbete med ototoxiska ämnen eller mellan buller och vibrationer, så långt det är genomförbart, e) indirekta negativa effekter på hälsa och säkerhet till följd av att buller maskerar varningssignaler eller andra ljud som behöver uppmärksammas för att minska risken för olycksfall, f) tillverkarnas information om buller från arbetsutrustning, g) om det finns alternativ utrustning som ger mindre buller, h) ombordanställda kan även efter arbetstid utsättas för buller. i) information från hörselundersökningar av dem som är sysselsatta i verksamheten och, när så är möjligt, publicerade resultat från andra hörselundersökningar, och j) tillgång till hörselskydd med lämpliga dämpningsegenskaper. 10 ör att klarlägga om exponeringsvärdena i 6 uppnås eller överskrids ska bullerexponeringen bestämmas och mätningar utföras i den omfattning som behövs. Detta ska planeras och med lämpliga intervall genomföras av sakkunnig person. Vid mätning ska följande uppmärksammas särskilt: a) de metoder och den utrustning som används ska anpassas till de aktuella förhållandena. Särskild hänsyn ska tas till egenskaperna hos det buller som ska mätas, exponeringens varaktighet, miljöfaktorer och mätutrustningens specifika egenskaper, b) metoderna och utrustningen ska göra det möjligt att bestämma de parametrar som anges i 6. I ett givet fall ska det gå att avgöra om de värden som fastställs i 6 har uppnåtts eller överskridits, c) metoderna kan omfatta stickprovsundersökningar, som ska vara representativa för en arbetstagares personliga exponering, och d) vid bedömning av uppmätta värden ska hänsyn tas till mätosäkerheter enligt praxis. 11 rbetstagare ska genom arbetsgivarens försorg kunna få hjälp med uppskattning av sin dagliga bullerexponering, även då arbetstagaren arbetat i flera bullerzoner. Sådana uppskattningar ska grunda sig på bullermätning, 20

131 TSS 2009:119 uppgifter från arbetstagaren om vistelsetider i olika bullerzoner samt vad som anges i bilaga 3 om daglig bullerexponering. llmänna råd På finns en bullerkalkylator som kan användas för uträkning av bullerexponering. Den utgår från en åtta timmars arbetsdag (L ex8h ) ör att få den dagliga bullerexponeringsnivån för 24 timmar (L ex24h ) minskas erhållet värde med 4.8 d. 12 Riskbedömningar ska genomföras regelbundet och revideras inför förändringar i verksamheten som kan göra en bedömning inaktuell eller om resultat av hörselundersökningar visar att det är befogat. Riskbedömningar ska dokumenteras och bevaras så att uppgifterna kan användas vid en senare tidpunkt. Åtgärder 13 Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 6 ska orsaken utredas och åtgärder vidtas för att minska exponeringen. Vid val av åtgärder ska de åtgärder som anges i 8 beaktas särskilt. Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. 14 De arbetsplatser där arbetstagarna kan exponeras för buller som är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 6 ska ha en varningsskylt med symbolen RISK ÖR HÖRSELSKD. NVÄND HÖRSELSKYDD. Där det går att genomföra ska de berörda områdena avgränsas och tillträdet till dessa begränsas. 15 Område med högre ljudnivå än 115 d() ska vara särskilt utmärkt samt avlyst för vistelse. 16 De åtgärder som avses i 7, 8, 13 och 14 ska anpassas till arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för buller. Hörselskydd 17 Om de risker som uppstår vid bullerexponering inte kan förebyggas med andra medel, ska ändamålsenliga hörselskydd som passar berörda arbetstagare ställas till deras förfogande och användas av dem enligt följande: om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de undre insatsvärdena i 6 ska arbetstagaren få tillgång till hörselskydd, 21

132 TSS 2009:119 om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 6 ska hörselskydd användas, arbetsgivaren ska ge berörda arbetstagare möjlighet att medverka vid val av hörselskydd. Hörselskydd ska väljas så att risken för hörselskador elimineras eller minimeras, och hörselskydden ska underhållas väl. 18 rbetsgivaren ska se till att hörselskydd används och kontrollera att de åtgärder som vidtas i enlighet med denna bestämmelse är effektiva. Om användning av hörselskydd medför olycksrisk, ska risken minskas genom lämpliga åtgärder. llmänna råd I rbetsmiljöverkets faktabok Personlig skyddsutrustning redovisas två metoder för val av hörselskydd. En av dessa metoder (HML-metoden) kan användas utan särskilda förkunskaper om man känner till ljudnivån i d() och d(c) samt har specifikationerna för hörselskyddens dämpning. Metoderna för val av hörselskydd beskrivs också i rbetsmiljöverkets handbok uller och bullerbekämpning samt i den interaktiva utbildnings-cd:n Ljud och oljud från Prevent. Gränsvärden 19 ullerexponeringen får inte överskrida något av gränsvärdena i 6. Om detta ändå sker ska arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen så att den ligger under gränsvärdena, utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits, och vidta sådana åtgärder att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen. Information och utbildning 20 Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger något av de undre insatsvärdena i 6 ska arbetstagarna få information och utbildning om de risker som uppkommer i samband med bullerexponering, varvid följande faktorer ska uppmärksammas särskilt: a) vad riskerna i samband med bullerexponering kan innebära, b) de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas enligt dessa föreskrifter i syfte att eliminera eller minimera riskerna till följd av buller, c) de gränsvärden och insatsvärden som fastställs i 6, d) resultaten av bedömningar och mätningar enligt 9 och 10 samt beskrivning av deras innebörd och möjliga risker, e) korrekt användning av hörselskydd och information om skyldigheten att bära hörselskydd då de övre insatsvärdena uppnås eller överskrids, 22

133 TSS 2009:119 f) nyttan med, samt metoder för att upptäcka och rapportera tecken på hörselskador, g) under vilka omständigheter arbetstagare har rätt till hörselundersökningar och syftet med dessa enligt 22 25, och h) säkra arbetsrutiner för att minimera exponeringen för buller. rbetstagarens medverkan 21 rbetstagare ska få möjlighet att medverka i de frågor som omfattas av dessa föreskrifter och, i synnerhet i den riskbedömning och identifiering av åtgärder som ska vidtas enligt 9, i de åtgärder som syftar till att minska bullerexponeringen som anges i 7, 8, 13 16, och det val av hörselskydd som anges i 17 och 18. Hörselundersökning 22 rbetstagare som exponeras för buller som är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena i 6, ska av arbetsgivaren erbjudas hörselundersökning. Denna ska utföras av läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer och på läkares ansvar. 23 Hörselundersökning ska också erbjudas de arbetstagare, som exponeras för buller som är lika med eller överstiger något av de undre insatsvärdena i 6, när den riskbedömning och bestämning av arbetstagarnas bullerexponering som ska utföras enligt 9 och 10 visar att det finns risk för hörselskada. 24 Tiden mellan hörselundersökningarna ska anpassas till rådande exponeringsförhållanden. Syftet med hörselundersökningen är att tidigt upptäcka hörselnedsättningar på grund av buller. 25 Hörselundersökningarna ska inte medföra några kostnader för arbetstagarna. 26 rbetsgivaren ska ta del av resultaten från hörselundersökningarna enligt så långt det inte hindras av sekretess eller tystnadsplikt. 27 Om det vid en hörselundersökning enligt visar sig att en arbetstagare har drabbats av hörselskada, ska arbetsgivaren se till att en läkare eller, om läkaren anser det nödvändigt, en specialist bedömer om det är sannolikt att skadan beror på exponering för buller på arbetsplatsen. Om så bedöms vara fallet ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren av en läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer informeras om resultatet, 23

134 TSS 2009:119 revidera befintlig riskbedömning, revidera de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna enligt 7, 8, och i samband med detta anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån vid behov, beakta möjligheten att erbjuda arbetstagaren annan sysselsättning där det inte finns risk för ytterligare skadlig exponering, och erbjuda alla andra arbetstagare, som exponerats på liknande sätt, regelbundna hörselundersökningar. 5 kap. Kylanläggningar Kylanläggningar med ammoniak 1 Särskilda bestämmelser om kylanläggningar med ammoniak finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖS 2004:12) om kylanläggningar med ammoniak på fartyg. Kylanläggningar som innehåller CC, övriga CC, haloner, HCC och HC 2 estämmelser om användning m.m. av CC, övriga CC, haloner, HCC och HC finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet 4, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1804/ samt förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet. I bilaga 1 till meddelande (2004/C 187/03) 6 angående Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, riktat till företag inom Europeiska unionen som under 2005 importerar kontrollerade ämnen som bryter ned ozonskiktet, finns en förteckning över ämnen som omfattas av förordningen. 3 Utlopp från säkerhetsventil eller motsvarande från kylanläggning ska ledas ut till det fria. 4 ör arbete på kylanläggning som innebär ingrepp i köldmediekretsen krävs servicetekniker med godkänt certifikat enligt förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. 5 Gastub eller kylanläggning som kan innehålla köldmedium eller rester av dylikt får inte upphettas med öppen låga. 4 EGT L 244, , s. 1 (Celex 32000R2037). 5 EUT L 265, , s. 1 (Celex 32003R2804). 6 EUT C 187, , s

135 TSS 2009:119 6 Misstänks eller uppstår gasläckage från kylmaskineri eller dess rörsystem får rum, i vilket sådant gasläckage kan uppstå, inte beträdas utan att ansvarig arbetsledare lämnat instruktioner. Kan gasen orsaka ohälsa ska andningsskydd och annan nödvändig skyddsutrustning användas. 7 rbetstagare som går in i kyllastrum som kyls med hälsofarligt köldmedium ska ha tillgång till lämpliga andnings- och ögonskydd. 8 Ytterligare regler om gaser finns i rbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (S 1997:7) om gaser. 6 kap. Minderåriga llmänt 1 Dessa bestämmelser gäller när någon som inte fyllt 18 år (minderårig) utför fartygsarbete som arbetstagare eller i yrkesmässig verksamhet eller på annat sätt genomgår utbildning på fartyg som omfattas av dessa föreskrifter. estämmelser om när en minderårig får utföra fartygsarbete finns i 4 kap. 7 fartygssäkerhetslagen (2003:364) och 45 sjömanslagen (1973:282). Vid utbildning gäller endast 2, 5 och 6. 2 rbetsuppgifter för minderåriga ska väljas med stor omsorg. Särskild hänsyn ska tas till den minderåriges fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. etryggande säkerhet ska ges mot olycksfall, belastningsskador, överansträngning, extrema klimatförhållanden, skador från buller och vibrationer och andra förhållanden som kan medföra skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling i fysiskt, psykiskt eller socialt avseende. Den minderårige ska ha genomgått den utbildning, tillgodogjort sig den instruktion och fått de upplysningar om det aktuella arbetet som behövs ur skyddssynpunkt och med hänsyn till den minderåriges ålder och mognad. efälhavaren ska se till att arbetet sker under ledning och tillsyn av lämplig person samt försäkra sig om att det finns tillfredsställande rutiner för hur minderåriga ska introduceras och handledas. 3 Om det behövs för att bedöma om arbetet innebär en särskild risk för en viss minderårig arbetstagares hälsa eller säkerhet ska bedömningen grundas på en, vid behov återkommande, hälsokontroll av den minderårige. 4 Skyddsombud, om sådant finns, ska underrättas om var och till vilka arbetsuppgifter den minderårige ska anlitas. Gäller det en yngre minderårig som inte fyllt 16 år eller ännu inte fullgjort sin skolplikt ska dessutom vårdnadshavare få information om skyddsförhållandena. 25

136 TSS 2009:119 Riskfyllda arbeten 5 En minderårig får inte anlitas till eller utföra sådana arbetsuppgifter ombord på fartyg som anges i bilaga 4. Detta gäller dock inte i följande fall. 1. rbetsuppgifterna ingår i lärarledd undervisning på plats som är anordnad särskilt för undervisning. 2. Den minderårige har fyllt 16 år och har fullgjort sin skolplikt samt arbetsuppgiften ingår i yrkesutbildning och sker under direkt ledning av särskilt utsedd instruktör, eller den minderårige har fullgjort yrkesutbildning för den aktuella arbetsuppgiften. Undantagen gäller endast om innehållet i utbildningen är reglerat i kursplan som godkänts av utbildningsansvarig myndighet eller av arbetsgivarorganisation gemensamt med fackförbund. Där det anges särskilt i bilaga 4 gäller undantagen endast om läkare har bedömt att den minderårige kan anlitas till arbetet utan risk för överansträngning eller annan skadlig inverkan på hälsa eller utveckling. En minderårig får inte i något fall anlitas till eller utföra sådant arbete som anges i bilaga 5. 6 Den som utses till instruktör enligt 5 första stycket 2 ska ha god kännedom om arbetet och dess risker. Instruktören ska fortlöpande se till att eleven arbetar på ett säkert sätt och har kunskap om riskerna i arbetet samt ha tillräcklig tid avsatt för att fullgöra uppgiften som instruktör. rbetstider 7 När en minderårig som fyllt 16 år och fullgjort sin skolplikt anlitas som arbetstagare till fartygsarbete gäller följande särskilda arbetstidsbestämmelser. 1. rbetet får totalt omfatta högst åtta timmar per dag och 40 timmar i veckan. 2. Tiden mellan klockan och eller tiden mellan och ska vara fri från arbete. 3. Den minderårige ska varje dygn ha minst 12 timmars sammanhängande ledighet från arbetet för nattvila. 4. Den minderårige ska ha en sammanhängande ledighet från arbetet under varje period om sju dagar (veckovila). Så långt det är möjligt ska ledigheten omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Veckovilan får inte understiga 36 timmar. 8 När en minderårig som inte fyllt 16 år eller inte fullgjort sin skolplikt anlitas till fartygsarbete som arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser. 1. rbetet ska ordnas så att det är enkelt och ofarligt. 2. rbetet får totalt omfatta högst två timmar per skoldag och tolv timmar i veckan. På skolfria dagar får arbetstiden inte överstiga sju timmar per dag. rbete som utförs under sammanhängande skolfri tid som är minst 26

137 TSS 2009:119 en vecka får dock omfatta upp till 35 timmar i veckan eller, för den som fyllt 15 år, 40 timmar i veckan och högst 8 timmar per dag. 3. rbete får inte utföras mellan klockan och Den minderårige ska varje dygn ha minst 14 timmars sammanhängande ledighet från arbetet för nattvila. 5. Den minderårige ska ha en sammanhängande ledighet från arbete under varje period om sju dagar (veckovila). Så långt det är möjligt ska ledigheten omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Veckovilan får inte understiga 36 timmar. Den ska förläggas till tid som är fri från schemalagd undervisning. 6. Den minderårige ska ha minst fyra veckors sammanhängande ledighet från arbete varje kalenderår. Ledigheten ska förläggas till tid som är fri från schemalagd undervisning. 7. Vårdnadshavare ska ha gett sitt tillstånd till arbetet. ör arbete under skoldag före skolans början och efter skolans slut ska dessutom skolledningen ha gett tillstånd om det gäller mer än fem skoldagar under en termin. Rast 9 En minderårig arbetstagare ska beredas rast om minst 30 minuter, om möjligt sammanhängande, om arbetsdagen är längre än fyra och en halv timme. 7 kap. Yrkesmässig exponering 1 Den som arbetar på fartyg får inte utsättas för hälsovådlig exponering för kemiska ämnen, produkter eller dess sönderdelningsprodukter genom inandningsluft, förtäring eller genom hudkontakt. Det åligger arbetsgivare att ha god kännedom om de farliga kemiska ämnen som finns ombord och se till att arbetet bedrivs så att sådan skadlig exponering undviks. örebyggande åtgärder Informationsplikt 2 ör att de som utför fartygsarbete ska kunna ta del av leverantörens säkerhetsdatablad/varuinformation ska leverantörens information finnas anslagen eller finnas lätt tillgänglig. Informationen ska vara systematiskt ordnad. Det ska finnas en rutin för inköpskontroll över vilka farliga kemiska ämnen som anskaffas till fartyget. örteckning över de farliga kemiska ämnen som finns ombord ska vara systematiskt ordnad. 27

138 TSS 2009:119 llmänna råd ntalet farliga kemiska ämnen bör begränsas. v förteckningen bör framgå handelsnamn, faroklass, mängd, förvaringsplats, datum för senaste uppdatering och namn på den som har genomfört uppdateringen. Personlig skyddsutrustning 3 Personlig skyddsutrustning ska användas när det föreligger risk för skadlig exponering för kemiska ämnen. llmänna råd Det bör finnas möjligheter till återkommande rengöring eller byte av skyddskläder eftersom det är viktigt att överdragskläder, overaller och liknande hålls rena. ör att ha fullgod skyddseffekt bör skyddshandskar vara hela och rena invändigt och kontinuerligt bytas ut med hänsyn till handskarnas motståndskraft mot de produkter som ska hanteras. rbetskläder, hörselskydd, ögonskydd, andningsskydd och skyddsskor bör hållas rena. Rengöring 5 lla utrymmen ska hållas rena. Oljeavlagringar och oljespill ska avlägsnas. Oljeindränkt isolering ska bytas ut. Rengöringsmedel 6 Rengöringsmedel ska användas under förhållanden som ger betryggande säkerhet för påverkan på hud och andningsvägar. Rengöringsmedel ska inte ha starkare tvättkraft än nödvändigt för den arbetsprocess det används till. 7 rbetsplats för rengöring av maskindelar och verktyg ska vara inrättad så att hudkontakt och exponering av luftvägarna för kemiska ämnen kan undvikas. Provtryckning och rengöring med vätskor under tryck 8 Provtryckning av bränsleventiler med kalibreringsvätskor samt rengöring av filter, maskindelar och verktyg ska organiseras så att exponering för hälsovådliga ämnen förhindras. 28

139 TSS 2009:119 llmänna råd Vid provtryckning av bränsleventiler bör kalibreringsvätskor användas i stället för marin dieselolja, eftersom kalibreringsvätskorna är mindre irriterande för hud och andningsvägar. ör att undvika hälsorisker, exempelvis där aerosoldimma bildas, bör provtryckning av bränsleventiler samt rengöring av filter m.m. ske i särskilda dragskåp eller vid punktutsug. Om dessa moment utförs sällan och exponeringen bedöms som ringa kan andningsskydd, hel- eller halvmask, användas istället för dragskåp eller vid punktutsug. ör val av andningsskydd och riktlinjer för användning med avseende på arbetsbelastning och arbetstid finns råd i rbetsmiljöverkets faktabok Personlig skyddsutrustning. Olycksfall 9 Om en arbetstagare uppmärksammar skadlig påverkan på hud eller andningsvägar som kan bero på exponering för kemiska ämnen, ska ansvarig arbetsledare omedelbart underrättas. rbetsgivaren ska se till att den som utsatts för sådan påverkan snarast erbjuds möjlighet att genomgå hälsoundersökning och arbetsplatsutredning ska göras som i första hand ska utföras av företagshälsovård eller annan lämplig resurs. llmänna råd Hudpartier som varit i kontakt med kemiska ämnen bör omedelbart tvättas för att förebygga risk för bl.a. cancer och allergiska reaktioner. Tvättning bör ske med tvål och rikligt med vatten. Olja som stänkt i ögonen kan sköljas bort med riktligt med vatten. 8 kap. Ventilation 1 Detta kapitel behandlar ventilation. Ytterligare bestämmelser om ventilation finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLSfartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare. Luftkvalitet 2 rbetslokaler och personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas. I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom person- 29

140 TSS 2009:119 belastning kan koldioxidhalten användas som en indikator på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I sådana lokaler ska en koldioxidhalt under 1000 ppm eftersträvas. llmänna råd Utrymmena bör ventileras så effektivt som möjligt. Det är viktigt att tilluftsdon och frånluftsdon placeras så att inte kortslutning mellan tilluft och frånluft uppstår. Luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 %. ör att få tillfredsställande luftkvalitet, temperatur, hastighet, renhet och fuktighet är det ofta nödvändigt med ett ventilationssystem med fläktstyrd till- och frånluft. 3 ör beräkning av luftmängder, värme- och kylkapacitet samt vid injustering av ventilationen i fartygs inredning, ska ISO följas, med det undantaget att den minsta friskluftsmängden till en hytt ska vara beräknad för minst två personer. Ventilationsljudet får inte ge ett ljudbidrag så att högsta ljudnivå under gång överskrids enligt 4 kap. Uteluft 4 Uteluftsintag ska vara lämpligt placerat med hänsyn till uteluftens föroreningshalt och temperatur samt avluftsöppningarnas placering. Tilluft 5 Tilluft till arbetslokaler och personalutrymmen ska vara så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt. Tilluftens halt av luftföroreningar ska vara väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärden som anges i rbetsmiljöverkets föreskrifter (S 2005:17) om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Luft ska tillföras på det sätt som i varje särskilt fall är lämpligt, och så att besvärande drag och buller inte uppstår. Luften ska vara förvärmd, renad eller behandlad på annat likvärdigt sätt. llmänna råd Kravet att luftföroreningshalten i tilluften ska vara väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena innebär att luftföroreningshalten bör ligga i nivå med detektionsgränsen för ämnena i fråga. Halterna av koldioxid (CO 2 ) och kolmonoxid (CO) i tilluft bör dock inte överstiga 1/10 av gällande nivågränsvärde. ör övriga ämnen med fastställt hygieniskt gränsvärde bör halten i tilluften inte överstiga 1/20 av gällande nivågränsvärde. 30

141 TSS 2009:119 rånluft, återluft, cirkulationsluft och överluft 6 rånluft ska renas innan den som återluft förs till arbetslokal eller personalutrymme. Reningsanordning för återluft eller cirkulationsluft ska ha tillförlitlig avskiljarfunktion. Återluftstillförseln ska kunna stängas av helt. ör oljetank- och kemikalietankfartyg ska systemet lätt kunna ställas om till 100 % återluft. Ventilationssystem med återluft får installeras endast efter skriftligt tillstånd av Transportstyrelsen. Till ansökan ska bifogas utredning som visar att ventilationssystemet är tillförlitligt och att tillfredsställande luftkvalitet uppnås. 7 Överluft får föras endast till lokaler med lägre krav på luftkvaliteten än i den lokal varifrån luften tas. Ventilation i maskinutrymmen 8 Vid arbete i maskinutrymmen och angränsande utrymmen ska personalen vara skyddad mot exponering för fartygets förbränningsavgaser och ångor från oljetankarnas avluftningsanordningar. vgasläckor ska omedelbart åtgärdas. 9 öroreningar från process, hantering eller dylikt får inte via återluft eller överluft föras till lokaler där sådana föroreningar normalt inte alstras. Processventilation 10 Kök, diskrum och andra lokaler där större mängd luftföroreningar normalt kan uppstå ska ha processventilation. Utsugningsanordning till processventilation ska vara planerad och utförd så att luftföroreningar samt fuktig och varm luft effektivt fångas upp. Processventilation i form av punktutsug ska finnas 1. vid spis och andra tillagningsutrustningar där matos eller stark värme alstras, 2. i anslutning till diskmaskins utmatningsöppning, (diskmaskin för storhushåll). I anslutning till sådan diskmaskin ska det i taket finnas en infångningskåpa med anslutning till processventilation, 3. vid fast svetsarbetsplats, 4. vid plats för rengöring av brännoljefilter, 5. vid plats för rengöring av maskindetaljer, 6. vid plats för provtryckning av bränsleventiler, och 7. vid plats för färgblandning och rengöring av färgsprutor. 11 I lokal där processventilation är ett krav, ska eventuella fel i ventilationssystemets funktion visas av ett kontrollsystem. Om exponering för en luftförorening kan förorsaka livsfara eller allvarlig skada ska kontrollsystemet även bestå av larm. Larmet ska vara så utformat att det under alla förhållanden kan uppfattas. 31

142 TSS 2009:119 llmänna råd Ventilationssystem bör alltid utformas så att luftföroreningar tas om hand så nära källan som möjligt. Punktutsug av typ mottagande huv kan användas där föroreningarna spontant söker sig till huven, dvs. de behöver inte fångas in. En mottagande huv behöver endast dimensioneras för att transportera bort den förorenade luftström som kommer till huven. Vid varma processer bör huven vara väsentligt större än den uppvärmda ytan eftersom den uppåtgående luftströmmen kontinuerligt blandas med omgivande luft och vidgar sig. Mottagande huvar bör inte användas där personer behöver luta sig in mellan processen och huven för att utföra arbetsuppgifter. Om det finns störande luftströmmar i omgivningen kan läckage lätt uppstå vid huvens kanter. Omgivande lufthastigheter bör därför kontrolleras för säkerställande av att föroreningar inte läcker ut. Underhåll och funktionskontroll 12 ör ventilationssystem ska det finnas drifts- och underhållsinstruktioner. Drifts- och underhållspersonal ska ha tillräcklig kunskap om ventilationssystemet samt ha tillgång till instruktionerna. 13 Ventilationssystem ska kontrolleras och underhållas regelbundet. Nyinstallerade ventilationssystem ska kontrolleras så att de fungerar på avsett sätt innan de tas i bruk. Kontroll och underhåll ska dokumenteras. Dokumentationen ska finnas tillgänglig vid anläggningen. Klimat 14 rbetsplats inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat som ska vara anpassat till arbetets art. Luften ska kunna regleras i varje lokal där arbete utförs året runt. I arbetslokaler där det inte skäligen kan fordras uppvärmning av hela lokalen, till exempel i lasthanteringsutrymmen, ska arbetsplats för stillasittande eller annat mindre fysiskt ansträngande arbete placeras i uppvärmt utrymme. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari artyg byggda mellan den 1 mars 1974 och den 1 januari 2006 får, fram till dess fartyget genomgår en omfattande ombyggnad, utnyttja de högre ljudnivåer som gränskurvorna i Sjöfartsverkets bestämmelser och rekommendationer (1973:27) om skydd mot buller på fartyg medger. 3. öreskrifterna i 8 kap. 3 första stycket ska bara gälla fartyg som kölsträckts efter den 1 januari

143 TSS 2009: öreskrifterna i 4 kap. 1 ska, såvitt avser fiskefartyg byggda före den 1 januari 2006, vara uppfyllda senast den 15 februari Om det i en föreskrift som har beslutats av Sjöfartsverket hänvisas till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg ska denna hänvisning istället avse Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg. 6. Sjöfartsverkets beslut som gäller då denna författning träder i kraft gäller även efter ikraftträdandet av denna författning. Sådana beslut ska anses ha meddelats av Transportstyrelsen och gäller till dess Transportstyrelsen meddelar ett nytt beslut eller giltighetstiden för beslutet går ut. På Transportstyrelsens vägnar STN WIDLERT Tove Jangland (Sjöfartsavdelningen) Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

144

145 TSS 2009:119 ilaga 1 ilaga 1. elysningsstyrkor Lux llmänbelysning Platsbelysning = mängden infallande ljus på en yta. = medelvärdet av den horisontella belysningsstyrkan i rummet, mätt 85 cm över golvet om inte annat anges, i jämnt fördelade mätpunkter, både under och mellan armaturerna. = det infallande ljuset på arbetsområdet (arbetsytan). Plats ombord rygga/styrhytt, radiohytt llmänbelysning lux Rekommenderas reglerbar upp till 300 Duschrum, toalett, simbassäng 200 allrepstrappa och landgång 200 örbindelseled i tunnel 200 örråd, sop- och bagagerum 100 örtöjningsplats 200 Gyrorum, instrumentrum Rekommenderas reglerbar upp till 300 Platsbelysning lux Reglerbar och avsedd för mörkeradaption. Kompletteras med armatur för Hytt Kontor, maskinkontrollrum Korridor, trappa, hiss (anslagstavlor) Kök, pentry, diskrum och liknande Lastrum, tankdäck, rorodäck samt bildäck Maskinrum, alla förekommande 300 Salong, mässrum, dagrum (matbord) (läsplatser) Speglar (mätt i vertikalplanet framför ansiktet) Vid brädgång/räcken i anslutning till överbyggnad och övriga passager på däck Vid hinder i gångväg, 100 mätt på hindret 35

146

147 TSS 2009:119 ilaga 2 ilaga 2. Högsta ljudnivåer ombord på fartyg artyg kölsträckta före den 1 mars 1974 ör fartyg kölsträckta före den 1 mars 1974 och som därefter inte genomgått någon omfattande ombyggnad, gäller värdena i nedanstående tabell i den mån det är praktiskt möjligt. artyg kölsträckta den 1 mars 1974 eller senare Värdena i nedanstående tabell omfattar ljud från fasta installationer och drift av fartyget. Ljud med kort varaktighet får överskrida nivåerna. artyg < 500 kölsträckta 1 mars 1974 eller senare artyg 500 kölsträckta 1 mars 1974 till 1 januari 2006 artyg 500 kölsträckta 1 januari 2006 eller senare RETSUTRYMME d() d() d() Maskinutrymmen Kontrollrum och manöverrum Verkstäder och förråd emannat eller tidvis bemannat maskinrum med kontrollrum emannat maskinrum utan kontrollrum Särskilt rum för framdrivningsmaskineri, styrmaskineri, elgenerator, lastmaskineri och liknande utrymmen då maskineriet är stoppat för översyn m.m Navigationsutrymmen Utomhus på bryggvinge och manöverpulpet Inomhus i navigationshytt och styrhytt Lastrum och däck uller från fläktar vid lastning och lossning samt buller vid manöverplats för ramp, kraneller vinsch

148 TSS 2009:119 ilaga 2 artyg < 500 kölsträckta 1 mars 1974 eller senare artyg 500 kölsträckta 1 mars 1974 till 1 januari 2006 artyg 500 kölsträckta 1 januari 2006 eller senare RETSUTRYMME d() d() d() ostadsrum, kontor och radiohytt Monotont buller till sjöss eller i hamn Intermittent buller i hamn Mässar, dagrum och liknande Monotont och intermittent buller till sjöss och i hamn Kök, kallskänk, hobbyrum, idrottsrum och liknande rum Monotont bakgrundsbuller till sjöss Maximal ljudnivå med utrustning i drift Däcksutrymmen avsedda för uppehåll under fritid Undantag uller vid gång i is ör fartyg byggda före den 1 januari 2006 får värdena enligt ovan överskridas vid gång i is. Dock får inte ljudnivån i bostads- och uppehållsrum överstiga 85 d(). artyg byggda den 1 januari 2006 eller senare och byggda för gång i is ska, så långt som får anses rimligt och praktiskt möjligt, genom tekniska eller organisatoriska åtgärder minimera det störande buller i hytterna som orsakas av gång i is. Dessa åtgärder ska kunna redovisas. ostadsutrymmen i vissa fartyg ör fartyg som bara undantagsvis är under gång vid besättningens viloperioder gäller tabellvärdena för de förhållanden som råder under de normala viloperioderna. 38

149 TSS 2009:119 ilaga 2 artyg mindre än 12 meter Högsta ljudnivå i område för båtförare eller passagerare är 80 d(). När ljudnivån är över 70 d() ska åtgärder vidtas för att säkerställa talkommunikation. Luftljudsisolering mellan utrymmen I vil- och rekreationsutrymmen ska åtgärder vidtas så att störande buller minimeras. Ljudisolerings- eller reduktionstal (R w ) ska minst vara enligt nedanstående tabell. ör fartyg kölsträckta före den 1 mars 1974 och som därefter inte genomgått någon omfattande ombyggnad, gäller nedanstående tabell endast i den mån det är praktiskt möjligt. Utrymme R' w i d ostadshytt bostadshytt 35 ostadshytt korridor 30 Mäss/dagrum bostadshytt 45 WC/duschrum angränsande bostadshytt 45 rbetslokal bostadshytt 45 39

150

151 TSS 2009:119 ilaga 3 ilaga 3. eräkning av daglig bullerexponering Om arbetsdagens längd avviker från 8 timmar beräknas arbetstagarens dagliga bullerexponering L EX,h, uttryckt i d(), med hjälp av nedanstående formel. L EX,h = L peqte + 10xlog 10 T e /T 0 varvid L peqte = under tiden T e uppmätt ekvivalent ljudnivå T e = arbetstagarens dagliga exponeringstid, uttryckt i timmar, T 0 för buller med ekvivalenta ljudnivån L peqte = 8 timmar Om T e =T 0 =8 timmar blir L EX,h = L peqte 41

152

153 TSS 2009:119 ilaga 4 ilaga 4. örteckning över vissa riskfyllda arbetsuppgifter enligt 6 kap. 5 (minderåriga) rbete med djur Hantering av djur som kan antas vara farliga. rbete med farliga kemiska ämnen 1. rbete med farliga kemiska ämnen som bildats under arbete och som enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter ska hänföras till någon av nedanstående faroklasser: Mycket giftig Giftig llergiframkallande Cancerframkallande Mutagen Reproduktionstoxisk rätande med riskfrasen Starkt frätande, R 35 eller Hälsoskadlig med riskfraserna Möjlig risk för bestående hälsoskador, R 40, eller Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering, R rbete med explosiv vara enligt förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor. 3. rbete med tillverkning, fyllning, förvaring eller användning av gas. 4. Tillverkning eller bearbetning av metallegering eller annat ämne med särskild antändningsrisk, såsom metallegering med hög magnesiumhalt eller därmed jämförbara, lättantändliga ämnen. 5. Skärning och svetsning med gas, elektricitet eller laser. 6. rbete med asbesthaltigt material. 7. rbete med kvarts eller kvartshaltigt material under sådana förhållanden att arbetstagare ska genomgå medicinsk kontroll. 8. rbete med bly eller blyhaltigt material under sådana förhållanden att arbetstagare ska genomgå medicinsk kontroll. 9. rbete i miljö som medför sådan exponering för farligt ämne att andningsskydd behöver användas. 43

154 TSS 2009:119 ilaga rbete i slutet utrymme där det kan förekomma gas eller ånga i hälsofarlig halt, farlig halt av metan eller annan brandfarlig gas eller ånga eller farligt låg halt av syre. 11. rbete med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin inom avlopps- eller latrinanläggning. 12. rbete som innebär skadlig exponering för aromatiska polycykliska kolväten i sot, tjära, beck, rök eller damm. Undantag från arbete med farliga kemiska ämnen örbudet enligt 1 gäller inte enstaka påfyllning av bensenhaltig bensin i fordon eller motorredskap som den minderårige använder i arbetet. örbudet gäller däremot i övriga arbeten med sådan bensin. örbudet enligt 3 gäller inte arbete med slutna gasbehållare som rymmer mindre än 30 liter. Det gäller inte heller användning av luft, gasol eller stadsgas. örbudet enligt 5 gäller inte punkt-, press- eller sömsvetsning i maskin om arbetet är ordnat så att klämrisk och exposition för svetsrök är förebyggd. Läkarintyg Läkarintyg krävs för undantag från förbudet under 8 ovan (se 6 kap. 5 ). rbete med maskinellt drivna tekniska anordningar, verktyg m.m. örbudet gäller även anordningar med annan benämning men med motsvarande funktioner och risker. 1. Trä och metallbearbetningsmaskiner: and-, stick- och cirkelsåg. räs-, kutter-, hyvel- och pelarborrmaskin samt svarvar. 2. Mekanisk, hydraulisk och pneumatisk press och avfallspress. 3. Maskin med öppen vals eller skruv. 4. Maskiner för livsmedelshantering: landnings-, malnings-, kross- och hackmaskin. and- och cirkelsåg för kött, skivmaskin och förpackningsmaskin. 5. Motorkedjesåg, röjsåg, och kapslipmaskin. 44

155 TSS 2009:119 ilaga 4 6. Vibrerande handhållna verktyg: Slagborrmaskin, mejselhammare, slipmaskin och slående mutterdragare, rosthacka, spikpistol och bultpistol 7. ggregat för rengöring, målning, rostskyddsbehandling och dylikt. 8. ristråleblästring. 9. Tillsyn och reparation av elektrisk starkströmsanläggning. rbete på eller i farlig närhet av spänningsförande del av sådan anläggning. 10. Tillsyn och reparation av tryckbärande anordningar som t.ex. tryckkärl, vakuumkärl, ventiler, rörledning och öppen cistern som ska underkastas besiktning. 11. Smörjning, rengöring, reparation och därmed jämförlig tillsyn av igångvarande motorer, maskin, transmission och annan maskinell anordning om anordningens rörliga delar är åtkomliga. Reparation och därmed jämförlig tillsyn av maskinell anordning som är fast ansluten till elnätet eller annan fast energikälla. Undantag från arbete med maskinellt drivna tekniska anordningar, verktyg m.m. örbudet enligt 6 gäller inte tillfälligt arbete med slagborr- eller slipmaskin som uppfyller gränsvärdena avseende vibrationer rbete med motordrivna fordon rbete som förare av truck, traktorer, motorredskap, fordon. rbete på hög höjd rbete där det finns nedstörtningsrisk och där höjden över mark eller motsvarande plan är mer än 3,5 meter. örbudet gäller även om nedstörtningsrisken är förebyggd med livlina, liggstege eller liknande. örtöjningsarbete rbete med förtöjning av fartyg längre än 12 meter eller fartyg med maskinellt driven förtöjningsanordning. 45

156

157 TSS 2009:119 ilaga 5 ilaga 5. örteckning över förbjudna arbetsuppgifter för minderåriga enligt 6 kap rbete som utförs under vatten eller under förhöjt tryck i trycktank, kassun eller liknande (dykeriarbete). 2. rbete som, när det gäller vuxna, får utföras endast efter särskilt tillstånd. 3. Rivningsarbete som, när det gäller vuxna, får utföras endast efter särskilt tillstånd. 47

158 RevNo Revision note REVISIONS Date Signature Checked ZONE REV. DESCRIPTION DTE PPROVED C C D D E 6 1 Korg arm E 4 2 Stag Vinsch Hydra 2 1 Vinschram ottenbalkar Item ref. Quantity Description/material Ritn.Nr: Designed by L.L NDE Checked by pproved by - date ilename Date Scale Leif Lindberg Ritn.Nr: Edition 1 8 1:50 Sheet 1

159 RevNo Revision note Date Signature Checked 1 C 2 C 5 D 4 3 D E ITEM NO. Description Ritn.Nr: QTY. 1 Platta_för_ögla_nedre Ögla_arm_nedre Hylsa_nedre_ögla Stöd i öglaarm Stödplatta_armsögla2st rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Nr: NDE Unre_Ögla Leif Lindberg 1 1 Sheet E

160 RevNo Revision note Date Signature Checked R C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 en_arm VKR 220x120x10 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :50 Nr: NDE VKR 220x120x10 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

161 RevNo Revision note Date Signature Checked C C 5 D D E E ITEM NO. DESCRIPTION QTY. 1 Endcap 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Nr: NDE Endcap S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

162 RevNo Revision note Date Signature Checked 1950 C C D D E E ITEM NO. DESCRIPTION QTY. 1 KCKR 244,5x10 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Nr: NDE KCKR 244,5x10 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

163 RevNo Revision note Date Signature Checked 3x C C D D 8 10 E 1800 ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTIO N QTY. Ritn.Nr: 1 ram ssem_nedre_ögla Stag E (1 : 10) M8(ettnippel) 3 vinschplåt Ögla_stag_arm rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :50 Ritn.Nr: NDE -arm Leif Lindberg 1 1 Sheet

164 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D E 1960 ITEM NO. QTY. DESCRIPTION MTERIL Ritn.Nr: VKR 220x120x10 Endcap(5mm) S355J2 S355J KCKR 244,5x10 S355J rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :20 Ritn.Nr: NDE -arm Leif Lindberg 1 1 Sheet E

165 RevNo Revision note Date Signature Checked R20 R C R C D D R50 E E ITEM NO. DESCRIPTION QTY. 1 Vinschplåt 6 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Nr: NDE Vinschplåt S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

166 RevNo Revision note Date Signature Checked 13 R C C D D E E ITEM NO. DESCRIPTION QTY. 1 Ögla_arm 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Nr: NDE Ögla_arm S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

167 RevNo Revision note Date Signature Checked C C 2xR30 D (1 : 5) D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 3 KKR_80x40x5x2630,28 Stag-arm 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE Stag-arm S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

168 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D E ITEM NO. QTY. Description LENGTH KKR 80x40x rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE Stag_-arm S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet E

169 RevNo Revision note Date Signature Checked 25 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 2 Ändhylsa_100x60 Ändhylsa 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :1 Ritn.Nr: NDE Ändhylsa S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

170 RevNo Revision note Date Signature Checked 25 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 Ändhylsa_120x60 Ändhylsa 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :1 Ritn.Nr: NDE Ändhylsa S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

171 RevNo Revision note Date Signature Checked C C 4 x 16.5 THRU D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 2 och 3 ot_vinsch_ram_200x100x8 otplatta 6 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Ritn.Nr: NDE otplatta S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

172 RevNo Revision note Date Signature Checked C 1000 C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 4 KKR_100x50x5 Tvärbalk 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE Tvärbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

173 RevNo Revision note Date Signature Checked 2x 49 Kanter anpassas för svets (1 : 5) C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 15 KKR_100x50x5x1176,81 Ö.Snedbalk 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE Ö.Snedbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

174 RevNo Revision note Date Signature Checked C C 134 Platskapas D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 011 KKR_100x50x5x1245,68 Ö.Snedbalk 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE Ö.Snedbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

175 RevNo Revision note Date Signature Checked 137 C C 2x36 D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 8 KKR_100x50x5x1457,56 Sidobalk 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE Sidobalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

176 RevNo Revision note Date Signature Checked 2x C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 16 KKR_100x50x5x1547,54 akre Snedbalk 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE akre Snedbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

177 RevNo Revision note Date Signature Checked 29 C C D D 61 E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 17 KKR_100x50x5x1830,39 rämre stödben 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :20 Ritn.Nr: NDE rämre stödben S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

178 RevNo Revision note Date Signature Checked 780 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 12 KKR_100x50x5x780 Övre mittbalk 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: NDE Övre mittbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

179 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 13 KKR_100x50x5x Nedr mittbalk 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn,Nr: NDE Nedr mittbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

180 RevNo Revision note Date Signature Checked 840 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 7 KKR_100x50x5x840 Tvärbalk 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE Tvärbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

181 RevNo Revision note Date Signature Checked R C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 14 KKR_100x50x5x869 alk_u_vinsch 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: NDE alk_u_vinsch S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

182 RevNo Revision note Date Signature Checked C 940 C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 6 KKR_100x50x5x940 Tvärbalk 3 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE Tvärbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

183 RevNo Revision note Date Signature Checked C 20 C 4 x 16.5 THRU D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 18 Platta_200x100x8 otplatta 8 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Ritn.Nr: NDE otplatta S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

184 RevNo Revision note Date Signature Checked C C (1 : 15) D E ITEM NO. QTY. DESCRIPTION LENGTH Ritn.Nr: 1 6 VKR 120x60x Lock 115x55x Lock 115x55x KKR 100x50x KKR 120x60x KKR 100x50x KKR 100x50x KKR 100x50x VKR 100x50x VKR 100x50x KKR 100x50x KKR 100x50x KKR 100x50x KKR 100x50x KKR 100x50x KKR 100x50x KKR 100x50x Platta 200x100x8 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :30 Ritn.Nr: NDE vinschram S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet D E

185 RevNo Revision note Date Signature Checked 780 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 10 VKR_100x50x5x780 Ö.Sidobalk 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: NDE Ö.Sidobalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

186 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 9 VKR_100x50x5x780,17 Stödbalk 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: NDE Stödbalk S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

187 RevNo Revision note Date Signature Checked C C 47.2 D D E E (1 : 2) 12 ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 ak_ram_ipe200_1894 ottenbalkar 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale : Ritn.Nr 005 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

188 RevNo Revision note Date Signature Checked C R12 C D D E E NDE ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 3 alkstödipe200x rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

189 RevNo Revision note Date Signature Checked 3 I 5 9 Generellt a-mått 6mm C D E 8 1 H I 2 11 H H-H (1 : 20) I-I (1 : 20) 160 J (1 : 10) J a 6 (1 : 5) G G (1 : 20) ITEM NO. QTY. DESCRIPTION LENGTH Ritn.Nr: 1 1 IPE VKR 160x80x IPE VKR 160x80x IPE KKR 100x60x KKR 100x60x KKR 100x60x IPE IPE VKR 100x60x VKR 100x60x VKR 160x80x VKR 160x80x VKR 160x80x IPE IPE Ritn.Nr: Pigay Engineering Checked by pproved by - date ilename Date Scale 6 7 Leif Lindberg ottenbalkar Edition 1 8 1:2 Sheet 1 C D E

190 RevNo Revision note Date Signature Checked R8.65 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 ram_160x80x8_4st 4 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Ritn.Nr: LL S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

191 RevNo Revision note Date Signature Checked x C C R D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 10 IPE 200_1235,34_stöd IPE rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE IPE 200 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

192 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D R E 47.2 E (1 : 5) ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 IPE 200_1894.4_stöd IPE rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :20 Ritn,Nr: NDE IPE 200 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

193 RevNo Revision note Date Signature Checked x C C D D E E 47.2 (1 : 5) 183 ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 IPE200x1894,4 IPE200 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

194 RevNo Revision note Date Signature Checked C C 250 D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 16 IPE200x250 IPE200 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Ritn.Nr: NDE IPE200 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

195 RevNo Revision note Date Signature Checked 4000 C x 16.5 C D D E 60 E (1 : 10) ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 5 ipe200x4000_sidor 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :20 Ritn.Nr: NDE S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

196 RevNo Revision note Date Signature Checked 614 R C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 6 KKR_100x60x4 Stöd_för_greting 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: NDE Stöd_för_greting S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

197 RevNo Revision note Date Signature Checked R8.65 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 8 KKR_100x60x4_Stöd balk_greting_kort(2) 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Ritn.Nr: NDE S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

198 RevNo Revision note Date Signature Checked R C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 7 KKR_100x60x4_390_S tödbalk_greting_ 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Ritn.Nr: NDE S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

199 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 14 VKR_160x80x5_894,4 VKR160x80x5 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

200 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 15 VKR_160x80x5_904 VKR160x80x5 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: NDE VKR160x80x5 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

201 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 2 VKR_160x80x8_(4) Tvärbalk 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale : NDE Tvärbalk Ritn.Nr: S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

202 RevNo Revision note Date Signature Checked 420 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 11 VKR100x60x6,3x420 VKR100x60x6,3 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: NDE VKR100x60x6,3 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

203 RevNo Revision note Date Signature Checked 720 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 12 VKR100x60x6,3x720 VKR100x60x6,3 4 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :5 Ritn.Nr: NDE VKR100x60x6,3 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

204 RevNo Revision note Date Signature Checked C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 13 VKR160x80x8_994,4 VKR160x80x8 1 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :10 Ritn.Nr: NDE VKR160x80x8 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

205 RevNo Revision note Date Signature Checked M8(ettnippel) C 60 C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 Hylsa_nedre_ögla Hylsa 120x60 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Nr: NDE Hylsa 120x60 S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

206 RevNo Revision note Date Signature Checked 140 C C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 Platta_för_ögla_nedre 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Nr: NDE S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

207 RevNo Revision note Date Signature Checked 80 C C D D E E ITEM NO. DESCRIPTION QTY. 1 Stöd i ögla 2 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :1 Nr: NDE Stöd i ögla S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

208 RevNo Revision note Date Signature Checked 72 C 90 8 C D D E E ITEM NO. DESCRIPTION QTY. 1 Liten stödplatta 4 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :1 Nr: NDE Liten stödplatta S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet

209 RevNo Revision note Date Signature Checked R C 2x71 C D D E E ITEM NO. PRT NUMER DESCRIPTION QTY. 1 Ögla_arm_nedre Ögla 4 rt.nr. Description Material Notes Designed by Checked by pproved by ilename Date Edition Scale :2 Nr: NDE Ögla S355J2 Leif Lindberg 1 1 Sheet