Revisionsrapport 2 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna September Haninge kommun. Granskning av uppnådda resultat inom socialtjänsten

Transkript

1 Revisionsrapport 2 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna September 2009 Haninge kommun Granskning av uppnådda resultat inom socialtjänsten

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte och avgränsning Genomförande Revisionsfrågor Bakgrund Styr- och ledningssystem Organisation och ansvarsområden Mål och mätetal Familjesektionen Uppföljning, utvärdering och nyckeltal Kommentarer Förebyggande arbete i Haninge kommun Gränsdragning och kompetens Effektivisering Kvalitetsarbetet Brukarundersökningar Anmälningar om barn som far illa Kommentarer...13 Källförteckning 1

3 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Haninge kommun granskat hur individ- och familjeomsorgen följer upp uppnådda resultat inom socialtjänsten. Granskningens syfte har bl.a. varit att undersöka i vilken utsträckning mätning och uppföljning sker av resultat och effekter från de olika förebyggande insatserna i öppenvården som görs avseende barn och unga (0-16 år). Nedan följer en sammanfattning av granskningen utifrån revisionsfrågorna. Finns mål och mätetal för att kunna läsa av effekterna? Finns relevanta nyckeltal och ger de tillräckliga underlag och bidrag för att kunna bedöma om önskvärda effekter uppnås? Kopplingen mellan nämndens mål, strategier, indikatorer och aktiviteter är tydlig. Förvaltningen har en rad olika nyckeltal kopplad till verksamheten och dessa följs regelbundet. Det är positivt att förvaltningen är med i nätverk för att gemensamt med andra aktörer utveckla jämförelsetal. Det finns inga direkta mål eller mätetal som i sig möjliggör en direkt avstämning av effekten till följd av den insatta förebyggande åtgärden. Detta är komplicerat då verksamheter som t.ex. familjecentralerna inte har krav att registrera besökare. Av dessa anledningar går det inte fullt ut bedöma om insatsen lett till önskat resultat. Det är svårt att mäta effekter av socialtjänstens arbete och i många fall krävs forskningskompetens för att få tillförlitliga resultat. Sker uppföljning i tillfredsställande omfattning? Vem ansvarar för uppföljningen? Förvaltningen följer löpande antal utredningar, aktualiseringar, personer till öppenvården, familjehem, placeringar på vårdhem, LVU, yttranden till åklagare, myndighetsbeslut och kontaktpersoner. Uppföljningarna sker per månad, kvartal, tertial samt vid delårs- och årsbokslut. Uppföljningen av öppenvårdsinsatser som föregåtts av ett biståndsbeslut görs alltid på individnivå utifrån den åtgärdsplan som upprättats för brukaren. Handläggaren ansvarar för denna uppföljning. Ett exempel på detta är löpande kontakt med föräldrar och skola. Individärenden följs upp i BBIC:s genomförandeplan. Även om det i grunden saknas en direkt metod för utvärdering/ mätning av måluppfyllelse så sker arbetet i viss utsträckning systematiskt på individnivå. Utvärderas de olika förebyggande insatser och åtgärder som görs och leder insatserna till de mål som satts upp? Hur mäts effekten? Hur värderas effekten? Det finns i grunden inte en specifik antagen metod för varken uppföljning eller utvärdering, men det arbete som genomförs sker med viss systematik. Förvaltningen använder i möjligaste mån system, insatser och program som har bevisad effekt och det finns en tydlig vilja att använda sig av evidensbaserade metoder. De uppföljningar och utvärderingar som genomförs tas upp på enheternas konferenser/möten med syfte att finna flöde i processerna och på det sättet kunna utveckla både systematik och metodik. I den mån det sker utvärderingar görs dessa dels av förvaltningen, dels av externa utförare. 2

4 Finns en samlad kunskap om var gränsen går mellan förebyggande insatser på hemmaplan, stödjande insatser etc. kontra exempelvis placering på institution? I grunden är det personalens kunskap och erfarenheter som förutom individens behov avgör vilken typ av vård brukaren ska få. Sedan 2005 finns det inom familjesektionen en särskild mottagningsenhet med personal som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att fatta beslut om typ av insats. Ledningen är trygg med att personalen fattar rätt beslut. Ett krav för att få arbeta på mottagningsenheten är att man har erfarenhet av utredningsarbete. Rekryteringen sker i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer. Finns kvalitativa mätetal och nyckeltal som beskriver objektiv kvalitet, t.ex. handläggningstid, rättssäkerhet etc.? Det sker regelbundna uppföljningar av handläggningstiden. Trots att jämförelseprojektet inom Södertörn visade att Haninge kommun låg sämst till bland de medverkade kommunerna vid mättillfället 2008 lever de idag upp till lagkravet på fyra månader som är en bortre tidsgräns för en normal utredning. För år 2009 har Haninge minskat den genomsnittliga utredningstiden med cirka 25 procent. Nyanställda medarbetare får en genomgång av reglerna kring rättssäkerhet, dvs. rätten att överklaga, delgivningstider osv. Förvaltningen har arbetat fram riktlinjer utifrån gällande lagar för att säkra rättssäkerheten i arbetsprocessen. Hur används de mer subjektiva kvalitetsmåtten från brukarundersökningar? Hur används resultaten för att utveckla verksamheten? I vilken utsträckning genomförs brukarundersökningar? Med vilken frekvens genomförs de? Vartannat år genomförs det brukarundersökningar inom ekonomisektionen, ungdom - och beroendesektionen samt familjesektionen. Den senaste brukarundersökningen genomfördes under våren Utöver brukarundersökningen inom individ- och familjeomsorgen genomförs det minst vartannat år en enkätundersökning riktad till barn och ungdomar. Utifrån resultaten från brukarundersökningarna upprättas en åtgärdsplan för varje del som kan förbättras för att öka kvaliteten på verksamheten ytterligare. Förvaltningen fäster stor vikt vid brukarnas synpunkter och försöker på olika sätt uppmärksamma dem på deras rätt att tycka till och komma med synpunkter. En fördjupad granskning av hur brukarundersökningar används som ett led i att följa upp verksamhetens ändamålsenlighet för kommunens samtliga nämnder tas upp i en kommande rapport. Anmälningar om barn som far illa; utveckling av antalet, hantering och vilka konkreta åtgärder som vidtas samt resultatet av dessa? Förvaltningen följer nogsamt antal inkomna anmälningar och statistik upprättas varje månad. Antalet anmälningar har ökat de senaste fem åren och har under 2009 fortsatt att öka något. Det finns ingen samlad statistik över vilka konkreta åtgärder som vidtagits med anledning av anmälan samt resultatet av denna. För att få reda på detta krävs en genomgång av varje ärende. Sammantaget görs bedömningen att arbete sker för att följa upp och utvärdera de insatser som görs samt att kontinuerlig utveckling sker. Fortsatt utvecklingsarbete behövs dock för att kunna bedöma om de insatta resurser är ändamålsenliga och leder till önskvärda resultat. Ett led i detta är fortsatt deltagande i nätverk med syfte att utveckla utvärdering och uppföljning av genomförda insatser. Det är vidare av stor vikt att Haninge kommun fortsatt kan utveckla verksamheten i enlighet med metodiken BBIC, vilket kräver att fortsatt licens ges. 3

5 1. Inledning 1.1 Syfte och avgränsning Granskningen har genomförts med syftet att belysa i vilken utsträckning mätning och uppföljning sker av resultat och effekter från de olika förebyggande insatserna i öppenvården som görs avseende barn och unga (0-16 år). En ytterligare fråga som följs upp är antalet anmälningar om barn som far illa, utveckling och hantering av dessa, vilka konkreta åtgärder som vidtas samt resultatet av dessa. Granskningen belyser också förekomsten av brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorgen, IFO. I en granskning som genomförs under hösten görs en djupare kartläggning gällande i vilken utsträckning brukarundersökningar används inom hela socialnämnden och om de frågor som ställs har ett tydligt samband med målen och verksamhetens ändamål. 1.2 Genomförande I huvudsak baseras granskningen på dokumentstudier och intervjuer. Granskade dokument framgår av källförteckningen. Följande personer har intervjuats: Avdelningschef för IFO Sektionschef för Familjesektionen Planeringssekreterare 1.3 Revisionsfrågor Granskningen har inriktats mot att besvara följande revisionsfrågor: Finns mål och mätetal för att kunna läsa av effekterna? Finns relevanta nyckeltal och ger de tillräckliga underlag och bidrag för att kunna bedöma om önskvärda effekter uppnås? Sker uppföljning i tillfredsställande omfattning? Vem ansvarar för uppföljningen? Utvärderas de olika förebyggande insatser och åtgärder som görs och leder insatserna till de mål som satts upp? Hur mäts effekten? Hur värderas effekten? Finns en samlad kunskap om var gränsen går mellan förebyggande insatser på hemmaplan, stödjande insatser etc. kontra exempelvis placering på institution? Finns kvalitativa mätetal och nyckeltal som beskriver objektiv kvalitet, t.ex. handläggningstid, rättssäkerhet etc.? Hur används de mer subjektiva kvalitetsmåtten från brukarundersökningar? Hur används resultaten för att utveckla verksamheten? I vilken utsträckning genomförs brukarundersökningar? Med vilken frekvens genomförs de? Anmälningar om barn som far illa; utveckling av antalet, hantering och vilka konkreta åtgärder som vidtas samt resultatet av dessa? 4

6 2. Bakgrund Under de senaste åren har IFO:s verksamhet blivit allt mer differentierad. Utvecklingen har gått mot mer öppenvård, tidiga insatser och målgruppsanpassade insatser. Barn och ungdomar i behov av stöd och hjälp från socialtjänsten får i genomsnitt fler öppenvårdsinsatser idag än de fick år 2000, enligt Socialstyrelsens lägesrapport IFO Enligt den officiella statistiken finns det tre typer av öppenvårdsinsatser; strukturerat öppenvårdsprogram, behovsbeprövat personligt stöd samt kontaktperson eller kontaktfamilj. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport har landets kommuner byggt upp en relativt omfattande repertoar av öppna insatser, t.ex. enskilt samtalsstöd, socialpedagogisk insats och programverksamhet. Det är vanligt att det finns direktiv på politisk nivå eller förvaltningsnivå i kommunerna om att öppenvård bör vara ett förstahandsalternativ när det gäller insatser till barn och unga för att minska institutionsvården. Öppenvårdsinsatserna kan dels ges i form av bistånd efter en genomförd utredning, dels som service. De insatser som ges i form av service kräver, till skillnad från bistånd, inget beslut vilket innebär att de inte registreras. Serviceinsatserna omfattar allt från tidiga insatser riktade till barn och familjer, till samlade strategier i syfte att undvika institutionsplaceringar av ungdomar. Enligt en kartläggning av Socialstyrelsen sker en stor del av insatserna som service och inte som bistånd, dvs. fler insatser ges utan att utredning genomförs och särskilt biståndsbeslut fattas. Det finns delade meningar om insatser ska beviljas efter en social utredning eller som service, dvs. utan vare sig utredning eller särskilt biståndsbeslut. Förespråkare för service menar att detta tar bort den förmyndarmentalitet som kan uppstå vid biståndsbeprövning. Andra menar istället att rättssäkerheten ökar om man genomför utredningar och prövar biståndsbehov, dokumenterar och följer upp insatsen. BBIC Barns Behov I Centrum BBIC är ett handläggnings- och dokumentationssystem för social barnavård. BBIC-systemet har bidragit till att barnens situation och behov lyfts fram på ett bättre sätt, att barnens och deras föräldrars delaktighet har ökat och att beslutsunderlagen har blivit tydligare och mer allsidiga. BBIC betraktas främst som ett kvalitetsförsäkringssystem som ökat möjligheten till styrning, kontroll och uppföljning. Haninge har i enlighet med rutinerna haft en provlicens för BBIC under två år och ska nu ansöka om en ordinarie licens. För att få ansökan godkänd måste även landstinget ha fullföljt vissa åtaganden vilket inte skett vad gäller kravet på läkarintyg. Förvaltningen har varit i kontakt med Socialstyrelsen för att trots detta få igenom sin ansökan så att BBIC även i fortsättningen kan användas i kommunen. Effekter Enligt Socialstyrelsens publikation Att mäta effekter av socialtjänstens arbete är det svårt att mäta välfärdseffekter av socialtjänstens insatser. Människor och människors livsvillkor förändras av så många andra skäl än just åtgärden. Därför är det viktigt att jämföra resultatet av en insats med vad som skulle ha hänt om insatsen inte getts eller om standardbehandling givits. Det gäller speciellt för olika behandlande insatser. Socialstyrelsen rekommenderar i sin publikation att effekter av olika insatser bör beskrivas och kvantifieras samt ställas mot kostnader för att uppnå dessa. Socialtjänstens arbetssätt med att utreda och följa en persons behov av insatser, vårdplanering m.m. är viktigt. Det gäller också värdegrund, arbetssätt och bemötande. Effekterna av och kostnaderna för detta är dock mycket svårare att beräkna. 5

7 3. Styr- och ledningssystem 3.1 Organisation och ansvarsområden Individ- och familjeomsorgsavdelningen är uppdelad i tre sektioner; Ungdom - och vuxensektionen, Familjesektionen och Ekonomisektionen. Familjesektionen arbetar med barn och unga upp till 16 år samt deras familjer och anhöriga. Sektionen arbetar förebyggande, utredande och med uppföljning av insatser. Familjesektionen omfattar mottagningsenheten, södra utredningsenheten, Jordbro utredningsenhet, norra utredningsenheten, familjerättsenheten, rekryterings- och familjehemsenheten. Inom sektionen finns också ett antal öppna verksamheter; familjebehandlingsenheten och familjecentralerna i Brandbergen och Jordbro. Mottagningsenheten gör förhandsbedömningar av anmälningar där barn far illa. Ansökningarna gäller barn 0-16 där det inte finns en pågående utredning eller insats. Utredningsenheten består av tre utredningsenheter vilka gör barnavårdsutredningar enligt Socialtjänstlagen gällande barn 0-16 år då Mottagningsenheten i förstahandbedömningen beslutat att utredning behöver göras. Utredningsenheten följer upp beslutade insatser. Familjerättsenheten arbetar med all lagbunden verksamhet enligt socialtjänstlagen och föräldrabalken inom det familjerättsliga området och erbjuder t.ex. telefonrådgivning och stöd av kontaktperson. Rekryterings- och familjehemsenheten ansvarar bl.a. för uppföljning av familjehemsplaceringar och ett fåtal institutionsplaceringar enligt SoL och LVU. Familjebehandlingsenheten består av tre team vilka genom målformulerade insatser ska stärka föräldrarnas kompetens att i hemmet trygga barnens/ungdomarnas hälsosamma utveckling. Inom enheten finns det t.ex. familjeterapeuter och familjeresursteam. Familjecentralerna i Brandbergen och Jordbro bedriver hälsofrämjande arbete med föräldrar och barn i samverkan mellan barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst. 3.2 Mål och mätetal Socialnämndens övergripande mål är att barn och unga ska ha trygga uppväxtvillkor och goda framtidsutsikter. Långsiktigt och strukturellt förebyggande arbete ska därför prioriteras och utvecklas för att förhindra att barn och unga hamnar snett senare i livet. För att nå högsta möjliga kvalitet och effektivitet inom de ekonomiska ramarna krävs att resurser för pågående verksamhet kontinuerligt granskas, omprövas och utvärderas. I verksamhetsplanen bryter socialnämnden ner kommunfullmäktiges mål i strategier. Det framgår även hur dessa ska följas upp, s.k. indikatorer. Strategierna är därefter nedbrutna i förvaltningsövergripande åtaganden, avdelningsövergripande strategier och enhetsspecifika aktiviteter. Styrkedjan är tydlig och det finns en röd tråd från fullmäktige till nämnd och sedan ner i förvaltningsledning och vidare in i enheterna, enligt intervjuade. I denna granskning är det framförallt två mål som är intressanta: Haninge kommuns verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning 6

8 Socialnämndens strategier - arbeta systematiskt och fortlöpande med omprövning och anpassning av verksamheterna för att möta omvärldsförändringar, nya krav och brukarnas behov - bibehålla kvaliteten och effektivisera verksamheterna genom strukturerat arbetssätt. - genom intern och extern samverkan samt förbättring av den samordnade planeringen ska de gemensamma resurserna och kompetensen utnyttjas bättre Uppföljning av strategierna indikatorer - nöjdhetsgraden hos brukare/resultat från brukarundersökningar - nyckeltal och jämförelsetal - verksamhetsuppföljning Exempel på avdelningsövergripande aktiviteter - effektivisera arbetet med utredningar, insatser och eftervård genom att alltid se till hela sociala sammanhanget och inventera och mobilisera nätverkets resurser - effektivisera verksamhet och förbättra resultat utifrån brukarundersökningar, nyckeltal och jämförelsetal Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor och framtidsutsikter Socialnämndens strategier - barn och ungdomar med särskilda behov ska prioriteras - råd, stöd och behandling ska ges till barn och ungdomar som riskerar att utveckla sociala problem och/eller psykisk ohälsa - föräldrastödet ska öka - uppmärksamma och stödja arbetslösa ungdomar Uppföljning av strategierna exempel på indikatorer - andel barn och ungdomar i kommunen som varit föremål för socialtjänstens insatser - antal bidragshushåll med barn Exempel på avdelningsövergripande aktiviteter - hos Socialstyrelsen ansöka om ordinarie licens för BBIC och fortsätta utveckla det arbetet Familjesektionen De avdelningsövergripande aktiviteterna är nedbrutna i aktiviteter för respektive enhet inom Familjesektionen. Här följer några exempel på aktiviteter: - effektiv resursanvändning - prioritera förebyggande och tidiga insatser vid verksamhetsutveckling - utveckla öppenvården, erbjuda föräldraprogram till föräldrar med barn i olika åldrar 3.3 Uppföljning, utvärdering och nyckeltal Målområdena följs upp och redovisas varje tertial. Förvaltningen följer löpande antal utredningar, aktualiseringar, personer till öppenvården, familjehem, placeringar på vårdhem, LVU, yttranden till åklagare, myndighetsbeslut och kontaktpersoner. Uppföljningarna sker per månad, kvartal, tertial samt vid delårs- och årsbokslut. Det saknas direkta nyckeltal vad gäller uppföljning av resultat av det förebyggande arbetet. 7

9 De förebyggande insatserna som inte föregås av något biståndsbeslut, familjecentralerna har som exempel inte krav på registrering, följs upp genom att mäta antalet medverkande i olika typer av förebyggande arbete. Uppföljningen av öppenvårdsinsatser som föregåtts av ett biståndsbeslut görs alltid på individnivå utifrån den åtgärdsplan som upprättats för brukaren. Handläggaren ansvarar för denna uppföljning vilken t.ex. innefattar kontakt med föräldrar och skola. Individärenden följs även upp i BBIC:s genomförandeplan. Även om det i grunden saknas en direkt metod för utvärdering/ mätning av måluppfyllelse så sker arbetet i viss utsträckning systematiskt på individnivå. Socialtjänsten i Haninge är en slimmad organisation och det finns enligt intervju inte utrymme för personalen att ägna sig åt uppföljningar och utvärderingar i alla ärenden. Att utvärdera effekterna av socialtjänstens arbete är mycket svårt och det krävs forskningskompetens för att nå goda resultat. Varken Haninge eller andra kommuner har möjlighet att ha denna kompetens inom den egna organisationen, enligt intervjuade. I den mån det sker utvärderingar görs dessa dels av förvaltningen, dels av externa utförare. Förvaltningen värdesätter att få insatser belysta av någon oberoende person som kan dra paralleller till vetenskap och forskning. De uppföljningar och utvärderingar som genomförs tas upp på enheternas konferenser med syfte att finna flöde i processerna och på det sättet kunna utveckla både systematik och metodik. Tillsammans med Kommunförbundet Stockholms län och FoU Södertörn arbetar förvaltningen med olika jämförelsetal och kvalitetsfrågor. Tanken är att även utvärderingar ska diskuteras och utvecklas gemensamt framöver. Förvaltningen har en ambition att utveckla uppföljningen av institutionsplaceringar för att få vetskap om vad som händer med brukaren efter det att insatsen avslutats. Socialstyrelsen håller på att arbeta fram kvalitetsindikatorer för att kunna jämföra och likställa olika insatser. Förvaltningen bevakar detta arbete med stort intresse. Det finns i grunden inte en metod för varken uppföljning eller utvärdering, men det arbete som genomförs sker dock systematiskt. Förvaltningen använder i möjligaste mån system, insatser och program som har bevisad effekt och det finns en tydlig vilja att använda sig av evidensbaserade metoder. Detta är ett sätt att kvalitetssäkra insatserna. Vissa insatser kvalitetssäkras genom förvaltningens medverkan i FoU Södertörn. Familjecirkeln är exempel på en insats som utvärderas genom FoU. Cirkeln har funnits i sex år och FoU gör nu en uppföljning för att knyta vetenskap till de använda metoderna. Förvaltningen är en aktiv användare av BBIC vilket skapar en struktur i hela handläggningsprocessen. BBIC är byggt för att kunna göra utvärderingar av beviljade insatser som sedan kan följas upp i systemet. Metoder för uppföljning är under utveckling och så snart dessa blir klara kommer Haninge att använda dessa. FoU Södertörn satsar på BBIC och i södertörnskommunerna finns två nätverk av utbildare som träffas regelbundet. Ett annat nätverk består av ansvariga för BBIC i bl.a. Nynäshamn, Haninge och Värmdö. Södertörnskommunernas regionala samordnare bildar en länk mellan nätverken och Socialstyrelsen. Samordnaren har också till uppgift att sprida kunskap, erfarenhet och forskningsresultat vidare till nätverken. Kvalitativa nyckeltal Utredningstiden följs regelbundet upp och förvaltningen lever med marginal upp till lagkravet på fyra månader som är en bortre tidsgräns för en normal utredning. En jämförelse med kommunerna inom Södertörn visar dock att Haninge tillsammans med Södertälje vid mätningen 2008 hade den längsta utredningstiden i området 1. För år 2009 har Haninge 1 Statistiken bygger på antal utredningsdagar för barn- och ungdomsutredare i genomsnitt under perioden augusti till december 2006 och januari till juni

10 minskat den genomsnittliga utredningstiden med cirka 25 procent. Hur det ser ur för övriga kommuner på södertörn kommer att redovisas i en rapport senare i höst av Jämförelsenätverket Södertörn. Nyanställda medarbetare får en genomgång av reglerna kring rättssäkerhet, dvs. rätten att överklaga, delgivningstider osv. Förvaltningen har arbetat fram riktlinjer utifrån gällande lagar för att säkra rättssäkerheten i arbetsprocessen. Ärendeuppföljning sker regelbundet av enhetschefer. 3.4 Kommentarer Förvaltningen har en tydlig organisation med definierade ansvarsområden. Kopplingen mellan nämndens mål, strategier, indikatorer och aktiviteter är tydlig. Förvaltningen har en rad olika nyckeltal kopplad till verksamheten och dessa följs regelbundet. Det är positivt att förvaltningen är med i nätverk för att gemensamt med andra aktörer utveckla jämförelsetal. Det finns inga direkta mål eller mätetal som i sig möjliggör en direkt avstämning av effekten till följd av den insatta förebyggande åtgärden. Detta är komplicerat då verksamheter som t.ex. familjecentralerna inte har krav på att registrera besökare. Av dessa anledningar går det inte att fullt ut bedöma om insatsen lett till önskat resultat. Som nämns inledningsvis är det svårt att mäta effekter av socialtjänstens arbete och det krävs i många fall forskningskompetens för att få tillförlitliga resultat. Granskningen visar att förvaltningen i viss omfattning följer upp individerna. Ett exempel på detta är löpande kontakt med föräldrar och skolan. Individärenden följs dock upp i BBIC:s genomförandeplan. Även om det i grunden saknas en direkt metod för utvärdering/ mätning av måluppfyllelse så sker arbetet i viss utsträckning systematiskt på individnivå. Det är positivt att förvaltningen även tar hjälp av extern kompetens för att göra utvärderingar. Individ- och familjeomsorgen är en slimmad organisation och det finns inte utrymme för personalen att i någon större utsträckning ägna sig åt uppföljning och utvärdering. Det är väsentligt att tid kan avsättas för att överväga kostnader och effekter av genomförda insatser. Förvaltningen följer dock kontinuerligt upp genomförda insatser med sammanställningar som visar antal, typ av insats och kostnader. Socialstyrelsen rekommenderar att effekter av olika insatser bör beskrivas, kvantifieras samt ställas mot kostnader för att uppnå dessa. För att socialtjänsten ska förbättras och utvecklas och för att det ska gå att systematiskt undersöka om arbetet bedrivs på föreskrivet sätt är det en grundläggande förutsättning att verksamheten dokumenteras på ett tillfredsställande sätt. BBIC hjälper förvaltningen att leva upp till dokumentationskraven. BBIC kommer framöver utvecklas till att även innefatta uppföljning och utvärdering. Det är av stor vikt att Haninge kommun får licens till verktyget för att kunna fortsätta utveckla verksamheten. Det sker regelbundna uppföljningar av handläggningstiden. Trots att jämförelseprojektet inom Södertörn visade att Haninge kommun låg sämst till bland de medverkade kommunerna vid mättillfället lever de idag upp till lagkravet på fyra månader. Det är väsentligt att kommunen benchmarkar sig med andra kommuner för att se om det finns något att lära av de som har kortare utredningstider. 9

11 4. Förebyggande arbete i Haninge kommun 4.1 Gränsdragning och kompetens I grunden är det personalens kunskap och erfarenheter som avgör vilken typ av vård brukaren ska få. Sedan 2005 finns det inom familjesektionen en särskild mottagningsenhet med personal som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att fatta beslut om utredning ska inledas eller ej. Utredningsenheterna fattar sedan beslut om typ av insats. Ledningen är trygga med att personalen fattar rätt beslut. Ett krav för att få arbeta på mottagningsenheten är att man har erfarenhet av utredningsarbete. Rekryteringen sker i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer. Utgångspunkten är att öppenvård alltid ska prövas först. Orsaken är bl.a. att öppenvården kräver mindre resurser. Forskning inom individ- och familjeomsorgen visar också att barn mår bäst av att inte bli placerade utom hemmet vilket gör att öppenvården även kan motiveras ur ett kvalitativt perspektiv. I Socialstyrelsens årliga rapport Barn och unga insatser 2008 redovisas statistik över socialtjänstens insatser för barn och unga. I rapporten redovisas statistik över heldygnsinsatser (enligt både SoL och LVU 2 ), dvs. slutenvård och öppenvårdsinsatser. I Haninge var det 2008 totalt 111 barn och unga som hade heldygnsinsatser medan 256 stycken hade en behovsbeprövad insats 3 som påbörjats under året. De insatser socialtjänsten ger till barn och unga utan biståndsbeslut ingår inte. Hit hör insatser som t.ex. information, rådgivning och alla öppna verksamheter som inte omfattas av dokumentationsskyldigheten. Inom Södertörns nätverk 4 genomfördes det 2008 en jämförelse av kommunernas individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv. Som en del av projektet har projektgruppen tittat på återaktualiseringsgraden för ungdomar inom slutenvården i åldern år som haft en insats någon gång under 2006 och som varit aktuella för en ny insats inom ca. två år efter det. Återaktualiseringsgraden är den andel av ungdomarna som har återkommit till barn-, ungdoms- eller vuxenenheten under perioden. Statistiken visar att Haninge kommun hade den högsta återaktualiseringsgraden, 27 %, jämfört med de andra som hamnade i spannet mellan 5 % och 20 %. Undersökningen ger inget svar på varför spridningen är så stor, om det finns koppling till olika grader av problematik och typ av insats eller val av arbetssätt. Intervjuade menar att denna typ av jämförelse är högst osäker då det döljer sig en rad faktorer och förutsättningar bakom siffrorna. En viktig del i verksamheten är medarbetarnas kompetens. Medarbetarnas och verksamhetens behov av kompetens uppmärksammas vid medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar. Förvaltningen har gedigna utbildningsprogram för att utveckla medarbetarnas kunskap i risk och säkerhet så att de har verktygen att fatta rätt beslut. I verksamhetsberättelsen framgår vilka utbildningsinsatser som fullföljts under året. Även handledning används vilket är ett sätt att tillförsäkra kompetensöverföring samt minska risken för felaktiga beslut. Efter att tidigare haft problem med hög arbetsbelastning har förvaltningen ökat sin bemanning, vilket politikerna uttryckt sitt stöd för. Detta anses resulterat i en rimlig 2 Socialtjänstlagen och Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga. 3 Insatsen är alltid behovsbeprövad och utredning ligger till grund för beslut. 4 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet. 10

12 arbetsbelastning för personalen och en ökad kvalitet i arbetet. Haninge har idag personal med en god kompetens och det finns en kontinuitet i arbetsgruppen vilket också gynnar kvaliteten i verksamheten. Kvaliteten mäts genom uppföljning av antal utredningar per handläggare. Det finns även en koppling mellan prestation och lön. 4.2 Effektivisering Effektiviseringen av det förebyggande arbetet är en ständigt pågående diskussion. Förvaltningen ställer sig ofta frågan Vad kan vi hitta för nya vägar för att effektivisera arbetet?. Den senaste tiden har samarbetet med skolan effektiviserats genom familjebehandling i skolsamverkan. Verksamheten riktar sig till elever som behöver extra stöd av föräldrar och skolpersonal för att ha det bra och lyckas i skolan. Socialtjänstens främsta uppgift är att bidra till att vuxna samarbetar kring barnet och familjebehandlare stöttar genom att leda samtal, övningar, aktiviteter m.m. Intresset från skolorna växer och effekterna av denna samverkan är tydliga. Utvärderingen sker på individnivå genom samtal med familjen och lärarna. 4.3 Kvalitetsarbetet Förvaltningen bedriver ett aktivt arbete för att kvalitetssäkra hela verksamheten, såväl myndighetsutövning som utförande. Syftet är att planera, genomföra, följa upp och förbättra verksamheten utifrån aktuell lagstiftning och fastställda mål. Kvalitetsarbetet integreras i verksamheten via förvaltningens verksamhetsplanering. Kvalitetsarbetet sorteras under följande områden: Synpunktshantering Kvalitetsdeklarerade tjänster Processanalyser Brukarundersökningar Kunskapsbaserad socialtjänst Enhetsuppföljningar Kvalitetsledningssystem Just nu håller förvaltningen på att utarbeta ett kvalitetsledningssystem inom socialnämndens ansvarsområde. Ledningssystemet följer Socialstyrelsens allmänna råd och omfattar bl.a. synpunkter och klagomål på verksamheten. Förvaltningen har som ambition att presentera ett utkast på ledningssystem för nämnden innan årets slut Brukarundersökningar Vartannat år genomförs det brukarundersökningar inom ekonomisektionen, ungdom - och vuxensektionen samt familjesektionen. Den senaste brukarundersökningen genomfördes under våren Enkäten innehåller frågor om tillgänglighet, bemötande och service. De svarande fick i enkäten ta ställning till fem påståenden kring den hjälp och service som socialtjänsten givit. De fick även ta ställning till fyra påståenden om tillgänglighet till socialtjänstens individ och familjeomsorg. Jämfört med tidigare mätningar var enkätresultaten genomgående bättre inom samtliga områden. Hela 86 procent instämmer t.ex. med frågan om socialsekreteraren håller det han/hon lovar. Resultatet vid mätningen år 2005 var 72 procent. 76 procent (73 procent 2005) var nöjda med den hjälp och service som den specifika enheten gett dem. Mer än 10 11

13 procent uppgav bl.a. att de var missnöjda med följande frågor; det är lätt att få en besökstid inom rimlig tid, 16 procent missnöjda (32 procent år 2005), jag får tydliga besked om vilken service/hjälp jag har rätt till, 12 procent missnöjda (27 procent år 2005). Utöver brukarundersökningen inom individ- och familjeomsorgen genomförs det minst vartannat år en enkätundersökning riktad till barn och ungdomar. I enkäten ställs frågor om t.ex. hur den svarande kom i kontakt med socialkontoret, om den svarande är medveten om syftet med mötet, om personalen lyssnade och gav svar på den svarandes frågor och om den svarande vet hur han/hon kommer i kontakt med socialkontoret igen. Syftet med undersökningarna är att fånga upp synpunkter från de enskilda och från andra intressenter för att utvärdera och utveckla verksamhetens kvalitet. Såväl kvalitetspolicyn för Haninge kommun och individ- och familjeomsorgens verksamhetsplan lyfter ett antal viktiga kvalitetsfaktorer med bäring på relationerna mellan personal och brukare. Utifrån resultaten från brukarundersökningarna upprättas en åtgärdsplan för varje del som kan förbättras för att öka kvaliteten på verksamheten ytterligare. Förvaltningen fäster stor vikt vid brukarnas synpunkter och försöker på olika sätt uppmärksamma dem på deras rätt att tycka till och komma med synpunkter. Som exempel på att synpunkter leder till åtgärder har förvaltningen arbetat aktivt med att marknadsföra sina verksamheter till följd av att kommuninvånarna efterfrågat mer information om socialtjänstens tjänster i brukarundersökningarna. I projektrapporten från jämförelseprojektet framgår att Haninge fick bästa helhetsresultat vad gällde just informationen till kommunens invånare. Resultaten från brukarundersökningarna presenteras i förvaltningens kvalitetsplan och en redogörelse sker också för nämnden. Enkäterna är idag enbart författade på svenska, men ambitionen är att de ska utvecklas även på andra språk. Intervjuade ser förtjänster med att genomföra samma brukarundersökningar i flera kommuner för att kunna jämföra resultaten sinsemellan. Av denna anledning förs diskussioner med förvaltningschefer inom Södertörn. Intervjuade anser dock att Socialstyrelsen borde arbeta fram denna typ av verktyg. 4.4 Anmälningar om barn som far illa Förvaltningen följer nogsamt antal inkomna anmälningar och statistik upprättas varje månad. Antalet anmälningar har ökat de senaste fem åren och har under 2009 fortsatt att öka något. Det handlar om familjevåld, kriminalitet och missbruk. Intervjuade menar att ökningen kan vara en effekt av att ett antal fall uppmärksammats av media den senaste tiden vilket ökat människors benägenhet att anmäla misstänkta hemförhållanden. Socialtjänsten har även utvecklat en nära samverkan med skolan som skapat en medvetenhet hos skolpersonalen vilket också antas ha ökat anmälningsfrekvensen. När en anmälan inkommer gör mottagningsenheten en förhandsbedömning av ärendet. Beslutar enheten att en undersökning ska inledas går ärendet vidare till en av de tre utredningsenheterna vilka svarar för att en barnavårdsutredning genomförs. Utredningsenheten ansvarar sedan för att det sker en uppföljning av den beslutade insatsen. Statistik nedan gäller för perioden tom Aktualisering Antalet Antal personer aktualiseringar Barn o familj/anmälan Barn o familj/ansökan Summa

14 Anmälan med beslut Antal personer Snittdagar från att ej inleda utredning aktualisering till beslut Barn o familj/anmälan Antal pågående barnavårdsutredningar under perioden Utredningar öppnade innan perioden 153 Utredningar öppnade under perioden 327 Summa pågående utredningar 480 Det finns ingen samlad statistik över vilka konkreta åtgärder som vidtagits med anledning av anmälan samt resultatet av denna. För att få reda på detta krävs en genomgång av varje ärende. Statistiken över antalet anmälningar inom IFO:s Familjesektion tom. augusti: Enhet Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Perioden Snitt/ mån Södra utredning Norra utredning Jordbro utredning Mottagning Familjesektion Av statistiken från augusti månad i år framgår att totalt 1386 anmälningar inkommit till familjesektionen var antalet för motsvarande period 1343 stycken. I snitt gjordes 168 anmälningar per månad under 2008 och 173 stycken hittills under Kommentarer Haninge kommun uttrycker tydligt att de i möjligaste mån som ett första alternativ ska erbjuda öppenvård. Det är i grunden personalen som med bl.a. god kompetens och flerårig erfarenhet beslutar om vilken typ av vård som blir aktuell för den enskilde. Det är positivt att det finns en kontinuitet bland personalen och ändamålsenliga utbildningar. Socialnämnden ska präglas av effektiv resursanvändning. Granskningen tyder på att kontinuerlig omprövning sker och att förvaltningen i flera sammanhang ställer sig frågan hur verksamheten kan bli både effektivare och mer kvalitativ. Genom samverkan med t.ex. Södertörn är Haninge delaktig i en rad insatser som har möjlighet att resultera i en ökad kvalitet. Det är positivt att förvaltningen utvecklar ett kvalitetsledningssystem. 13

15 Förvaltningen har rutin att arbeta med brukarundersökningarna som är en del av kvalitetsarbetet. Resultaten från brukarundersökningarna genererar effekter i verksamheten. Anmälningarna om barn som far illa ökar i Haninge liksom i övriga landet. Utifrån statistiken går det inte att avläsa insatta åtgärder och dess resultat, varför en fördjupad analys bör övervägas. Stockholm den 9 september 2009 Helena Bengtsson 14

16 Källförteckning Verksamhetsberättelse 2008 Individ- och familjeomsorg Mål & Budget Verksamhetsplan 2009 Socialnämnden Verksamhetsplan 2009 Individ- och familjeomsorg Vad tycker brukarna om socialtjänsten? Resultatet av en enkätundersökning bland brukare inom Individ- och familjeomsorgen Resultatet av enkätundersökning bland barn/unga inom Individ- och familjeomsorgen (våren 2008) Statistik över antal anmälningar inom IFO:s familjesektion Underlag för arbete med kvalitetsledningssystem inom socialnämndens ansvarsområde Handlingar från socialnämndens arbetsutskott Jämförelseprojektet projektrapport Individ och familj, En jämförelse av kommunens Individ och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv Lägesrapport IFO 2007 Att mäta effekter av socialtjänstens insatser, Socialstyrelsen Öppenvårdens former En nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens barnoch ungdomsvård Barn och unga Insatser år 2008, Socialstyrelsen 15