Kristianstad kommun Från södra delen av Hammarsjön till Hanöbukten

Transkript

1 Bevarandeplan Helge å 1(9) Bevarandeplan för Natura 2000-område Helge å SE psci beslutat av Regeringen SCI fastställt av EU-kommissionen Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län Kommun : Läge : Markägare : Areal : Kristianstad kommun Från södra delen av Hammarsjön till Hanöbukten Enskilda 112 hektar Helge å är förutom ett Natura 2000-område också; Central del av biosfärområde Kristianstad vattenrike. Ett område som är klassificerat som Ramsarområde inom EU:s kontinentala region. Ett område som passerar/är del av fågeldirektivsområdena (SPA) Hammarsjöområdet (SE ), Egeside-Pulken-Yngsjön (SE ) och Vramsåns mynningsområde (SE ). Ett område som passerar eller ligger intill habitatdirektivsområdena (SCI) Araslövssjön (SE ), Hammarsjön (SE ), Prästängen (SE ), Gropahålet (SE ), Vramsåns mynning (SE ) och Vramsån (SE ). Del av riksintresse för naturvården: Helgeåns nedre lopp (N64) samt Kusten Åhus- Juleboda (N65). Del av riksintresse för friluftslivet Kuststräckan Åhus Simrishamn med Stenshuvud Verkeån (område L:F4). Vad betyder Natura 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar.

2 Bevarandeplan Helge å 2(9) Naturtyper och arter enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök. Tabell 1.Natura 2000 området Helgeån naturtyper med arealer, Natura 2000-arter samt Natura 2000-koder inom parentes. Naturtyp Areal (ha) Vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor (3260) 110,0 Alluviala lövskogar som tidvis är översvämmade (91E0)* 2,0 Totala arealen naturtyper: 112,0 *= prioriterad naturtyp enligt Natura 2000 Arter Lax Salmo salar (1106) Fiskgjuse Pandion haliaetus (A094) Kungsfiskare Alcedo atthis (A229) Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda naturtyper i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. För Natura 2000 området Helge å innebär detta följande bevarandemål: Areal Vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor (3260) skall fortsatt vara minst 110 ha. Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (91E0) skall fortsatt utgöra minst 2 ha. Struktur och funktion Vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor (3260). Åns flöde skall följa en naturlig regim, så långt det är möjligt. Åns naturliga slingerförlopp skall ej påverkas, så långt det är möjligt. Åns huvudfåra skall vara öppen och ha fria vandringsvägar. Åns strandbiotoper skall även fortsättningsvis tillåtas att översvämmas. Kväve- och fosforhalterna i åns vatten och sediment skall ej försämras mot ett mer näringsrikt tillstånd utan fortsatt förbättras. Åns minorogena bottnar skall ej fortsätta att överlagras med organogent material. De strandbiotoper som idag hävdas skall fortsätta att hävdas. Alluviala sumpskogar, som tidvis är översvämmade (91E0). Skall fortsatt få översvämmas. Nuvarande mängd död ved i form av bland annat gamla äldre levande träd, och döda fallna träd skall få kvarstå, gynnas och öka. Övrigt I Helgeån gäller att introduktion av främmande arter ej få ske.

3 Bevarandeplan Helge å 3(9) Typiska arter För naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) skall öring fortsatt vandra till lekområdena i biflödena och där reproducera sig. Sandkrypare (Gobio gobio) skall reproducera sig och förekomma i alla åldersklasser. Färna (Leuciscus cephalus) skall reproducera sig och förekomma i alla åldersklasser. Nejonögon (Lampetra sp.) skall reproducera sig förekomma i alla åldersklasser. Natura 2000 arter Lax skall beredas möjlighet att åter vandra till lekområdena i biflödena och bli självreproducerande i åsystemet. För naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) skall kungsfiskare ha möjlighet att häcka vid och födosöka i ån. För naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) skall fiskgjuse ha möjlighet att födosöka i ån. Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. Beskrivning Områdesbeskrivning Helgeån är Skånes största vattendrag med ett avrinningsområde på hela 4725 km 2. Avrinningsområdet består av 56 % skog, 17 % åker, 5 % betesmark, 5 % vattenyta samt 17 % övrig mark. Skogsmarkerna är koncentrerade till avrinningsområdets norra del och avlöses av ett slättlandskap i söder med huvudsakligen jordbruksmark. Ån har sina källflöden i det myrrika urbergsområdet på sydsvenska höglandet, i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län. Ån flyter 35 km genom Kristianstad kommun och passerar på sin väg mot Hanöbukten två grunda sjöar som på grund av sina höga naturvärden också ingår i Natura 2000 nätverket, Araslövssjön och Hammarsjön. Våtmarksområdet från Torsebro i nordväst ända ned till utloppet i havet i sydost omfattas av Ramsar konventionen och är upptaget som ett våtmarksområde i Sverige av internationell betydelse. Det internationellt kända Kristianstad vattenrike som nyligen har fått status som biosfärområde av UNESCO definieras vidare geografiskt som just Heleåns avrinningsområde inom Kristianstads kommun. Förutom naturvärdena är helgeån även historiskt intressant och har sedan länge varit en viktig farled i området, utloppet i havet var tidigt en naturlig knutpunkt för utbyte av varor och internationell handel bedrevs här redan runt 1000-talet. Biologiskt är Helgeåområdet unikt och otroligt artrikt. Ett 40-tal fiskarter finns här varav några har försvunnit och sedan återintroducerats. Här kan t ex nämnas malen (Silur glanis) och den lokala laxstammen (Salmo salar) som båda försvann på 1960-talet genom miljöpåverkan, utsläpp och dammbyggnader. Malar från andra malförande vatten (Båven och Möckeln) sattes ut 1999 mellan Torsebro och Helgeåns mynning och naturlig reproduktion har nu konstaterats under flera, efter varandra följande år. Det pågår också en omfattande satsning på att återinföra självreproducerande lax i Helgeåsystemet. Stora lekområden har genom detta projekt blivit tillgängliga i flera biflöden och fiskvägen vid kraftverket i Torsebro har öppnats upp och ytterligare tre fiskvägar har byggts. För återinförandet har laxyngel från Mörrumsbeståndet satts

4 Bevarandeplan Helge å 4(9) ut. Det har observerats mer än 260 fågelarter och av dessa häckar hela arter i området. Några exempel på häckande arter är brushane, rödspov och rördrom. Längs delar av stränderna växer skyddsvärd sumpskog med god tillgång på död ved som ger insekts- och fågellivet fina förutsättningar. Kärnområdet ur naturvårdssynpunkt utgörs av de nedre delarna av Helge å med biflödena Vramsån och Mjöån samt omgivande våtmarker. I detta område med stort inslag av jordbruksmark och kalkrika jordarter är alkaliniteten (vattnets förmåga att buffra och därigenom motstå försurning) god medan denna förmåga är mycket sämre i de skogs- och myrrika norra delarna av avrinningsområdet. I norr förekommer dessutom mycket höga halter av organiska ämnen (humus) från skogs- och myrmark som frigörs vid skogsbruk och torvtäkt och gör vattnet starkt färgat. Detta bekymmer är mindre i de södra delarna men här är närsaltsbelastningen, med avseende på kväve och fosfor, från jordbrukmark och kommunala avloppsanläggningar istället betydande. Både tillförseln av humus och tillförseln av närsalter är syrekrävande för systemet och ger ett sämre ljusklimat i ån vilket påverkar många organismer negativt Naturtyper Natura 2000 området Helgeå kantas av en varierad miljö med vassbälten, busksnår, naturliga betesmarker, slåtterängar och sumpskog som gynnar den biologiska mångfalden. Vattenståndsfluktuationerna är stora (upp till 1.4 m) och strandängarna översvämmas regelbundet vilket är en viktig förutsättning för det rika fågellivet. I denna inramning flyter ån fram med ansenlig bredd. I lugnare partier och vikar finns en del flytbladsväxter men annars karakteriseras vegetationen av vass och säv längs stränderna. Typiska arter för naturtypen 3260 är arter som missgynnas av eutrofiering, minskade syrgashalter mm och som därför är lämpliga indikatorarter för naturtypens bevarandestatus. Lekvandrande öring (Salmo trutta trutta) är en sådan art som simmar från havet till leklokalerna vid Vramsån och Mjöån. Öringen är beroende av fria vandringsvägar och syrerikt vatten samt av rena grusbottnar som ej är överlagrade av organogent material vid lekplatserna. Öringen är även känslig för försurning i lekområdena. Tillgång på öring är även en livsförutsättning för den starkt hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i biflödet Vramsån då denna mussla använder öringen som värd för sina larver. Sandkryparen (Gobio gobio) är en annan art som är beroende av syrerikt vatten och god vattenkvalitet med ej allt för hög näringsbelastning. Färnan (Leuciscus cephalus) och olika arter av Nejonöga (Lampetra sp.) är också fiskar som är beroende av fria vandringsvägar och syrerikt vatten Natura 200 arter är arter som vi har enats om att skydda i den Europeiska Unionen. Laxen är beroende av fria vandringsvägar och syrerikt vatten samt av rena grusbottnar som ej är överlagrade av organogent material vid lekplatserna. Laxen är även känslig för försurning i lekområdena och för överfiske, framförallt i havet. Då utsatta yngel kommer från en annan population än den som tidigare förekom lokalt kan det bli problem att få de vuxna individerna att vandra tillbaks från havet för lek. Både kungsfiskaren och fiskgjusen använder Helgeån under födosök. Då de fiskar med hjälp av synen är en alltför kraftig grumling av vattnet ett hot. Kungsfiskaren behöver dessutom rotvältor i anslutning till vattnet i lugnflytande vattenmiljöer för häckning.

5 Bevarandeplan Helge å 5(9) Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus av naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) är bland annat: Kraftigt minskad tillförsel av eutrofierande ämnen. Ingen eller minskad tillförsel av organiska ämnen (framförallt humus). God syresättning av vatten och sediment. Ökat siktdjup och ökad utbredning av akvatiska kärlväxter i djup och sida. Ingen spridning av bekämpningsmedel i nära anslutning till vattendraget. Fortsatt oreglerad vattenföring, d.v.s. naturliga vattenståndsfluktuationer och flöden. Ingen eller obetydlig påverkan av fragmentering (dämmen och andra vandringshinder). Inga främmande fiskstammar Fortsatt hävd av strandängar genom bete/slåtter. För naturtypen 91E0 ska anses ha gynnsam bevarandestatus krävs bland annat följande: gamla och grova träd skall förekomma död ved; grenar, torrträd, hålträd, lågor, m.m. av olika trädslag skall förekomma opåverkad hydrologi Ytterligare information om naturtyper och Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats Risk för skada De största riskerna för områdets naturtyper/natura 2000-arter är: Fortsatt försämrad vattenkvalitet i Helgeåns övre delar med avseende på humusämnen som tillförs från skogsbruk, torvtäkt och förändrad markanvändning såsom skyddsdikning och markavattning vid skogsbruk. Detta organiska material är ph sänkande och täcker lekbottnar som nyttjas av uppströms lekande fisk som öring och lax. Utläckage av färghöjande ämnen riskerar också att ytterligare försämra åns ljusklimat med negativa effekter för vattenväxter och fiskätande fågel som fiskgjuse och kungsfiskare. Fortsatt hög tillförsel av näringsämnen, framför allt i åns nedre delar som stimulerar tillväxt av växtplankton och syrekrävande nedbrytning av desamma vid sedimentytan. Utsättning av främmande fiskarter kan få stora negativa konsekvenser för befintliga arter. Tillförsel av främmande giftiga eller reproduktionsstörande ämnen såsom tungmetaller och hormoner. Ytterligare information om naturtyper och Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats

6 Bevarandeplan Helge å 6(9) Bedömning av bevarandestatus Vid fältbesök konstaterades bevarandestatusen för områdets naturtyper (se tabell 2). Tabell 2. Bevarandestatus 2005 för områdets naturtyper och Natura 2000-arter. Naturtyp Bevarandestatus Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) Ordinärt bevarande Art Lax Salmo salar (1106) Oklart, innan uppföljning Kungsfiskare Alcedo atthis (A 229) God bevarandestatus Fiskgjuse Pandion haliaetus (A 094) God bevarandestatus Skydd och bevarandeåtgärder Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet miljöbalken. Detta gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges. Om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten har markägaren rätt till ersättning. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Skydd Området omfattas av strandskydd. Bevarandeåtgärder Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områdena och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå dessa mål är ett gott samarbete mellan staten och den/dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura 2000-område orsakar merkostnader för en markägare/arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats För att Natura 2000 området Helgeån skall uppnå gynnsam bevarandestatus behövs fortsatta och utökade åtgärder för att minska tillförsel av humusämnen och näringsämnen i hela Helge åns avrinningsområde. Fortsatt arbete med projekt som greppa näringen, anläggning av skyddzoner mellan åker och vatten där dessa saknas eller är otillräckliga och nyanläggning av våtmarker som näringsfällor, där detta är lämpligt, är viktiga medel för att nå dessa mål. Det behövs även en fortsatt översyn av enskilda och kommunala avlopp samt av industrins utsläpp före att minska tillförsel av gödande, giftiga och reproduktionsstörande ämnen. Det också viktigt att få fram ett underlag som visar hur mycket näringsbelastning de ökande mängderna gäss står för i avrinningsområdet.

7 Bevarandeplan Helge å 7(9) Restaureringsåtgärder Restaurering av naturliga våtmarker och anläggande av nya som kan fungera som näringsfällor. Översyn av sedimenteringsdammar för torvtäkt. Löpande skötsel Fortsatt hävd av betade strandängar. Viktigt att tänka på Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdsstyrelsen kontaktas. Uppföljning 1. Kontroll av naturtypernas areal, struktur och funktion och typiska arter vart 5-6 år. 2. Kontroll av Natura 2000-arterna förekomst och deras livsmiljös struktur och funktion vart 5-6 år. 3. Sammanställning och utvärdering av skydd samt meddelade tillstånd mm. Övrigt Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. Referenser ALcontrol Laboratories- Helgeån En kortversion av årsrapporten 2002 med långtidsutvärdering. Komittèn för samordnad kontroll av Helgeån. Artdatabankens Artfaktablad ( ) för de rödlistade arterna inom området. Artdatabanken information till Länsstyrelsen i Skåne län om rödlistade arter, GIS-skikt. Kristianstad vattenrikes hemsida Länsstyrelsen i Kristianstads län (1996). Från Bjäre till Österlen. Länsstyrelsen i Skåne län (1997). Från Kullaberg till Sandhammaren naturvårdsprogram för f.d. Malmöhus län. Miljöenheten, naturreserusfunktionen. Länsstyrelsen i Skåne län (2003), Information lagrad i Kartongen (GIS-skiktsgrupperna Miljö resp. Lantbruk) Naturvårdsverket (2005). Uppföljning av Natura 2000 i Sverige uppföljning av habitat och arter i Habitat-dirketivet samt arter i Fågeldirektivet. Rapport Naturvårdsverket (2004). Listor över typiska arter i Habitatdirektivets bilaga 1 habitat. Naturvårdsverket (2003). Art- och naturtypsvisa vägledningar. Publicerade på Naturvårdsverket (1997), Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000.

8 Bevarandeplan Helge å 8(9) Nordiska Ministerrådet (1999), Markanvändning och vegetation i nordiska odlingslandskap. TemaNord Miljö 1999:555. Bilaga 1. Natura 2000 området Helge å 2. Rödlistade arter Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Nils Carlsson Senast reviderad av Nils Carlsson

9 Bevarandeplan Helge å 9(9) Bilaga 2 Rödlistade arter i Natura 2000 området Helgeån. Namn Hotkategori Latinskt Namn Fiskar Mal CR Silur glanis Ål CR Anguilla anguilla Flodnejonöga NT Lampetra fluviatilis Havsnejonöga EN Petromyzon marinus Fåglar Kungsfiskare VU Alcedo atthis

10 Natura 2000 området Helge å N kilometer Natura 2000 området helgeån.shp Natura habitat (SCI)