Hon gör Malmö rättvisare

Transkript

1 Katarina Pelin: Du spelar roll! s2 Bananas - Malmöfilm om din favvofrukt mitten nummer i detta nummer: Hon gör Malmö rättvisare Karin koordinerar Fairtrade City s10 Kockums storsatsar på solenergi Revolutionerande lösning med stirlingmotorer i Malmö s4 Botanisk trädgård till Malmö Ett grönområde med ekologisk inriktning planeras i Lindängen s12 Jakten på den sista torsken Hur går det för The Recyclist? s16 Bild: Thomas Stålbrand Zenit stänger: Det vore synd att bara låta allt det vi byggt upp försvinna. sid 11

2 Grön Stad nummer Innehåll Grön Stad nummer Du är en betydelsefull person! Det du gör och säger har stor betydelse. Självfallet för dig själv. Men också för andra. Det du gör i din vardag för att bidra till en bättre miljö är viktigare än du tror. Ännu större betydelse får det du gör om du berättar om vad du gör för din omgivning. Hur då? undrar du kanske. Prova en sak. Gå ut på stan och le mot människor du möter. Vad händer? Nio av tio ler tillbaka. Kanske inte brett men du ser att det glimmar till i ögonen på dem och en och annan drar på smilbanden. Sedan går de du möter vidare och leendet hänger kvar varpå de människor de i sin tur möter ler. Och så vidare. Detta bygger på en ganska enkel grundregel som lyder: Du får tillbaka det du sänder ut i ord och handling. Och det du säger och gör sprider sig i din omgivning. Prova får du se. Om du tillämpar detta på din eller dina insatser för miljön får du ett enkelt recept. Fortsätt bidra till en bättre miljö och! berätta för andra vad du gör. Smått och stort. Köper miljömärkt (och rättvist producerat), åker buss, går eller cyklar, släcker efter dig (och andra), stänger av kranen, lägger lock på grytorna, köper second hand, sätter in isolerfönster, håller dig uppdaterad på det som händer på miljöområdet, semestrar i närregionen, kör miljöbil, sorterar batterier, pluggar miljökurs på högskolan, tvättar med full maskin, köper utsläppsrätter, planterar ett träd, driver miljöförbättringar i verksamheten på ditt arbete, tar en promenad i närmaste grönområde, använder inte toan till soptunna, gynnar lokalt producerade produkter, konsumerar kultur (istället för prylar), stödjer någon organisation som gör något bra. Listan på vad du gör och kan göra kan bli hur lång som helst. Om vi börjar berätta för varandra vad var och en av oss faktiskt bidrar med så förstärker vi varandra och varandras insatser. (Istället för att gå runt och ibland drabbas av tanken varför ska jag om ingen annan.) Och stärkta av varandra känns det mer meningsfullt att fortsätta med det vi gör och kanske sporras att göra mer. Och nu ska jag berätta om en av de saker jag gör för miljön: Ett av mina favoritkoncept är det som organisationer som Erikshjälpen och liknande organisationer driver. Jag tar med mig och skänker saker som jag inte längre behöver. Jag fyndar jättefina saker för en billig peng. Och det jag ger bort och det jag handlar för går till välgörande ändamål. Dessutom gör jag miljön en tjänst genom att gynna återvinning och spara på naturresurser och energi. Är inte det fantastiskt. Det du gör och säger har stor betydelse. Självfallet för dig själv. Men också för andra! Det vi gör för miljön här i Malmö har stor betydelse för jorden. Särskilt om vi hjälps åt att berätta om det så vi blir fler och fler som gör. s4 Kockums satsar på solenergi s5 Nu ska Malmös luft bli bättre s6 Malmö satsar på biogas s7 Han tankar miljöbränsle i vanlig bil s8-9 Film om bananer och juridik s10 Karin gör Malmö rättvisare s11 Trio med ekologiskt kort s12 Malmö får botanisk park s13 Energibesparing i Husie s14 Lillgrund - tredje störst i världen s15 Naturguiden - Hammars park s16 The Recyclist fångar sista torsken kalendarium April ;yg:athc>c< Eu HI69H7>7A>DI:@:I `a &-# fredag :c gzhv ^ _~bhi~aay]zi bzy b c\v egv`i^h`v ZmZbeZa# Tore B^X]VZa 6adcod WZg~iiVg# >c\ g ^ hzg^zc ÇKVcdg dx] dkvcdgç# 6ggVc\ gzg/ G =jbvc^izizch =jh! HnYhkZch`Vc dx] HiVYhW^Wa^diZ`Zi ^ BVab # 16 >;:B6 Ä >CI:GC6I>DC6A ;:B6A: ;>AB tisdag ;:HI>K6A# ; g bzg ^c[d/ lll#[zbvazòab[zhi^kva#hz Severin E \ g i^aa YZc &-/Z Veg^a# `a &,#(%# ÇHlVe i^a ndj tisdag YgdeÇ# CVijgh`nYYh[ gzc^c\zc VggVc\ZgVg# Severin ; g bzg ^c[d/ lll#bvabd#hc[#hz Maj ADEEB6G@C69 VggVc\ZgVh ^ AZdcVgY! onsdag B aazk c\hidg\zi Emilia LDGA9 ;6>GIG69: 96N Ä egd\gvb `dbbzg hzcvgz# 11 ;u<:ah@u9c>c<:ch 96<# HVba^c\ `a %- k^y Marina evg`zc# HC; dx] BVab dgc^idad\zgcv# IV bzy `^`VgZ KVcYg^c\ ^ ygzhjcyhevg`zc dx] Hadiih" Juni 2007 Malmö mars 2008 Katarina Pelin 7 =6K:IH 96<6G bzy izvizg! bjh^`! bvg^cvg`zdad" söndag \^! V`kVg^Zg b b# HZV J/h ad`vazg k^y =VcY^`VeeWVYZi Beata e G^WZghWdg\# E \ g i^aa YZc -/Z _jc^# Katarina Pelin Miljödirektör Malmö stad Vi som gör tidningen Ansvarig utgivare Direktör Katarina Pelin, miljöförvaltningen. Redaktionen Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Nilsson, Tor Fossum, Mikael Ringman. Grafisk form Adress Grön Stad, Miljöförvalt ningen, Malmö. Telefon Fax E-post gron.stad@malmo.se Debattinlägg boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse. Annonser Patrik Madsen telefon Tryck exemplar hos JMS Mediasystem som är ett Svanenmärkt tryckeri. Insändare och uppgifter om kommande evene mang, aktioner eller möten emottages tacksamt.

3 3 nummer Grön Stad Nyår gav upphov till tio ton partiklar Det var fullsatt i matsalen på Strandskolan i Klagshamn när TVmeteorologen Pär Holmgren kom på besök för att berättar om kli mathotet. Föreläsningen var ett led i projektet Vingkraft. Läs mer om projektet på sidan 14. Bild: Anders Ekström. Ekokocken Ali rekommenderar Under nyårsnatten föll tio ton par tiklar ned över Malmö. Det mot svarar utsläppen från bilar eller 20 procent av vad trafikens totala partikelutsläpp under ett år. Detta har ingenjör Susanna Gustafsson på miljöförvaltningen räknat ut. Hon stödjer sig på beräk ningar från Räddningsverket. Av de fyrverkerier som skjuts på nyår förbränns tio procent och ger upphov till partiklar. För Malmös del blir det cirka tio ton. Miljöförvaltningen har gjort spridningsberäkningar för Malmö med omnejd. Resultatet visar att antagandet stämmer väl med upp mätta halter under nyårsnatten, säger Susanna Gustafsson. Zlatan på Bergsgatan? Den ugnsbakade fisken med ett täcke av smakrika rotfrukter är populär bland barnen i Djupadals ekokök. Servera gärna med potatismos och en frisk vitkålssallad. Fiskgratäng med rotfruktsmix Beräknat för 4 port. 400 gram hoki-filé Rotfrukter: 1 morot, 1 bit kålrot, 1 bit sel leri och en halv purjolök. 8 matskedar citronjuice 20 gram ströbröd 4 msk grädde 4 gram dill 4 gram persilja salt, vit/svartpeppar Gör så här: Tina fisken om den är djupfryst. Koka rotfrukterna i bitar. Mixa rotfrukterna till en puré och blanda i övriga ingredienser. Lägg fiskfiléerna i botten på en ugnsform. Bred rotfruktsmixen över fisken. Sätt in i ugnen på 175 grader cirka 20 min. Potatismos Beräknat för 4 port. 600 gr potatis 2 dl mjölk 50 gr margarin salt, vitpeppar. Gör så här: Koka potatisen mjuk. Rör po tatis mjuk och blanda i varm mjölk, margarin och kryddor. Så här kanske det ser ut på Bergsgatan år Illustration: Gregory TiIlbehör: Serveras lämpligen med en frisk sallad av riven vitkål som blandas med lite citronjuice och vatten. Du är projektchef för arbetet med Malmös miljöprogram När blir programmet klart? Arbetsgrupperna började sitt arbete i januari. Tanken är att de tar fram sina första förslag före sommaren och att de ska vara helt klara i oktober. Sedan kan vi skicka ut ett förslag på remiss efter nyår. Svaren ska sedan bearbetas och därefter kan programmet förhoppningsvis antas av kommunfullmäktige. Då har vi förmodligen hunnit till hösten Varför gör man ett miljöprogram? Lars Nerpin Här ställer kommunen upp de långsiktiga målen för sitt miljöarbete. Programmet är vägledande för allt miljöarbete under kommande år. Viktigt är att programmet innehåller åtgärder över hur vi ska kunna nå målen. Det är alltså inte bara en avsiktsförklaring utan Zlatan står staty på Bergsgatan och det finns en gräsmatta i mitten av gatan där folk har picknick. Malmöborna färdas i aireggs och har ihopfällbara cyklar. Det är några av de fria fantasier som förekommer i Fönster från framtiden, den nya utställning som miljöförvaltningen har placerat i sina skyltfönster. ett dokument som tydligt talar om vad vi ska göra och hur det ska gå till. grammet arbetar vi mer utifrån Malmö stads egna förutsättningar. Har ni uppfyllt målen från förra miljöprogrammet? Vi har skapat fem arbetsgrupper som arbetar med var sin del av miljöprogrammet: Ansvarsfullt klimatarbete, Ekologiskt hållbar stadsmiljö, Hållbar användning av mark och vatten, Giftfria varor i resurssnåla kretslopp samt Dialog och samverkan. Tanken är att vi på det här sättet ska knyta programmet närmare de stora framtidsfrågorna för Malmö. Kanske inte alla. Det beror bl.a. på att Malmö växer mer än väntat. Om vi bestämt oss för att minska vissa utsläpp motverkas det av att befolkningen ökar med fyra-fem tusen personer om året som genererar nya utsläpp. Trots det uppfyller vi flera mål. Ett exempel kan vara produktion av el från förnybar energi, detta främst tack vare vindkraften på Lillgrund och Sysavs elproduktion från avfall. Det här är ditt tredje miljöprogram. På vilket sätt skiljer det sig mot de tidigare? Det förra utgick från de nationella 16 miljömålen, vilka inte alltid stämmer så väl överens med lokala förhållanden. I det nya miljöpro- Vad innebär det? Hur arbetar du med detta? Vi är tre personer på Miljöförvaltningen som utgör en arbetsgrupp för daglig drift. Det är Åsa Abrahamsson, Katrin Persson och jag. Vi stödjer och samordnar arbetsgrupperna och en av oss sitter med som sekreterare i varje grupp. Vi håller också kontakten med politiker samt med en styrgrupp. Vi säger inte att detta är lösningen. Vi bara fantiserar för att få dig att reflektera. Hur ser din framtidsbild ut? står det i utställningen. Gemensam fiskestatistik önskas Idag finns ingen gemensam svensk-dansk fiskestatistik för Öresund. Minsta mått för fångst av vissa fiskarter kan skilja sig åt. Detta bör förändras rekommen derar Öresundsvattensamarbetet i rapporten Fisk i Öresund. Öresundsvattensamarbetet är ett samarbete mellan de danska och svenska kommuner, län och amter som omger Öresund. I rapporten ger Öresundsvatten samarbetet svar på en del frågor kring fisket i Öresund och kommer med en del rekommendationer. Bland annat föreslår man bättre kontroll av trålfiske i Öresund och att överväga skydd av torsk under lekperioden. Rapporten finns att läsa i sin hel het på

4 4 Grön Stad nummer i korthet Luftmätningar vid förskolor Hur bra är egentligen luften vid Malmös förskolor och skolor? Det vill miljöförvaltningen ta reda på i en serie mätningar vid 20 olika förskolor och skolor i Malmö. I undersökningen har man valt ut förskolor där man kan anta att luftkvaliten är låg, t ex genom en placering i närheten av en stor väg. Dessutom har man gjort mätningar vid en förskola i lugnt läge i Oxie som jämförelsematerial. Mätningarna har genomförts vid två tillfällen. Dessa kompletteras med inspektioner från miljöförvaltningen, då man bland annat tittar på ventilationen. - Vi gör det här för att kontrollera hur luftkvaliteten egentligen är vid skolorna. Det kan ha betydelse i t ex bygglovshandläggningen, säger Lisa Törnqvist. Hon håller i rapporten, som även är ett examensarbete för miljö- och hälsoskyddsprogrammet i Umeå. Rapporten beräknas vara klar i maj i år. Möte med fastighetsägare Fastighetsägare har ett stort ansvar för sina fastigheters påverkan på miljön och människors hälsa. Nu satsar miljöförvaltningen på att öka deras kunskap i frågan, både när det gäller skyldigheter och rättigheter. - Det kan t ex handla om fastighetsägarens ansvar för energiförbrukningen eller för fukt och mögel, säger Christin Zackrisson, miljöinspektör. Miljöförvaltningen har bjudit in fastighetsägarna (flerfamiljshus) till informationsträffar vid tre olika tillfällen i år: 11 mars, 28 april och 2 juni. Det här är ett tillfälle att få mer kunskap, men också att ställa frågor. Mer: Gemensamt vatten och avlopp VA-verket i Malmö har blivit en del av VA Syd. Från årsskiftet har Malmö och Lund bildat ett gemensamt bolag för vatten och avlopp. Genom samverkan kommer VA-verken att kunna ytterligare effektivisera sina verksamheter och erbjuda ännu bättre service, berättar VA Syd på sin webbplats, VA Syd ansvarar för vatten och avloppshantering i Malmö och Lund och avfallshanteringen i Malmö och Burlövs kommuner. I nuläget rymmer VA Syd alltså bara två kommuner, men det uttalade syftet är att bygga upp en regional verksamhet. Målet är att VA Syd inom fem år ska rymma fyra-fem kommuner i sydvästra Skåne. Bild från Stirling Energy Systems testanläggning i USA. Bild: Kockums. Kockums satsar på solenergi Kockums AB har planer på en större satsning på stirlingmotorer och solenergi. Nu vill man bygga en demonstrationsanläggning i Malmö, ett första steg i vad som kan bli en omfattande industrisatsning. energi Bild: Anders Ekström Lars Larsson, chef för Kockums avdelning för stirlingmotorer, berättar att Stirling Energy Systems, Kockums partner i USA, har byggt en testanläggning med mycket framgångsrikt resultat. I Kalifornien har SES skrivit två kontrakt om att bygga två jättesolparker med stirlingmotorer. Tekniken består lite förenklat i 80 kvadratmeter stora paraboler täckta med speglar som reflekterar solstrålarna till en koncentrerad punkt. Där värmer de upp en stirlingmotor som genererar energi så länge solen värmer. Vi kallar det för koncentrerad solenergi. Anläggningen i USA har en verkningsgrad på 31 procent, vilket vida överstiger vad man i dagsläget kan få ut av solceller, berättar Lars Larsson som har planer för en svensk satsning med samma teknik. Kockums vill bygga en demonstrationsanläggning i Malmö, något Malmö stad stödjer genom att ta med anläggningen i sin ansökan till Naturvårdsverket om klimatinvesteringsbidrag för Kockums hoppas att redan inom ett par år komma igång med industriproduktion av stirlingmotorer för solenergi. Vi ser en stor potential i den här tekniken. En ensam solanläggning skulle kunna försörja tex en hel indisk by med energi. För att komma dithän måste vi få ned kostnaden per enhet och då gäller det att komma upp i volym. Därför vill vi börja med att satsa på större solparker, säger Lars Larsson. Tore Svensson, affärsutvecklare och marknadsansvarig på Kockums AB, berättar att samtal förs med flera aktörer för att få en industrisatsning till stånd. Även om tekniken i första hand är tänkt för export, soltimmarna i Sverige är för få för att solparker ska löna sig här, är planen att motorerna ska framställas i Sverige. Som vi ser det skulle koncentrerad solenergi på sikt kunna ge ett väsentligt bidrag till den globala energiförsörjningen, säger Tore Svensson. Grön Stad var med när Kockums informerade kommunalråden Anders Rubin och Lari Pitkä-Kangas om tekniken och planerna. Det här är väldigt spännande. Jag berättade om detta för en del personer när jag besökte klimatmötet i Bali i höstas och alla blev jätteintresserade. Globalt är intresset för solenergi enormt. Något som också är spännande är att man kan kombinera en solanläggning med exempelvis biogas, vilket gör användningsområdet ännu större, säger Lari Pitkä-Kangas. Så här funkar det: Stirlingmotorn uppfanns 1816 av en skotsk präst, Robert Stirling, 51 år innan den första bensinmotorn skapades. En stirlingmotor drivs med en yttre värmekälla som värmer upp en gas inne i motorn. Motorn kan därmed hålla igång så länge värmen pågår, vilket ger en lång drifttid. Kockums AB, som idag ingår i den tyska Thyssen Krupp-koncernen, säljer idag stirlingmotorer till ubåtar där tekniken ger möjlighet för ubåtarna att ligga lång tid under ytan. De två parkerna som ska byggas i Kalifornien omfattar initialt 800 MW. Lars Larsson på Kockums visar en stirlingmotor för miljödirektör Katarina Pelin och kommunalråden Anders Rubin och Lari-Pitkä- Kangas. Bild: Mikael Ringman.

5 nummer Grön Stad Nu ska Malmös luft bli bättre Nu kommer de första åtgärderna för att förbättra luften i Malmö. Beslut har fattats om ett eget körfält för bussar vid stadens entré vid Värnhem. Fler beslut väntas under året. Värnhem: Arbetet har delats upp i två delar, en kring Värnhemstorget och en för stadens entré. För Värnhem har ett femtontal olika alternativ undersökts. Beslut väntas under våren och byggstart planeras till hösten För Stadens entré har ett beslut redan fattats i tekniska nämnden. Vid infarten till Malmö skapas ett tredje körfält, öppet endast för bussar, som fortsätter in på Lundavägen. Ett busskörfält skapas även på Lundavägen i riktning mot Lund blir ett viktigt år för Malmös arbete för att få en bättre luftmiljö på stadens mest utsatta gator. Grön Stad har tidigare berättat att utsläppen av kvävedioxid en direkt följd av trafiken är alltför höga på ett tiotal platser vid Värnhem, på Djäknegatan, Amiralsgatan och Södra Förstadsgatan vid Södervärn. Förra året tog länsstyrelsen fram ett ätgårdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö. På gatukontoret pågår arbetet för fullt med att utreda hur detta ska gå till. I flera fall handlar det om långsiktiga insatser för att få fler personer att välja cykel eller buss i stället för bilen. Flera cykelkampanjer och förbättringar av kollektivtrafiken har redan genomförts och andra är på gång. Den stora utmaningen är att genomföra de åtgärder som direkt minskar trafiken på de utsatta områdena. Malena Möller, projektledare på gatukontorets trafikavdelning, berättar att flera arbetsgrupper nu arbetar parallellt. Här ingår tjänstemän från stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och gatukontoret. Det är det snabbaste sättet att arbeta på. Då kan vi sätta igång med delprojekt för respektive plats så snart vi har kommit fram till beslut, säger Malena Möller. En lägesrapport redovisades i februari för kommunstyrelsen. Den berättar följande: Djäknegatan: Här finns ett antal förslag för att minska trafiken, där det mest långtgående är att stänga av hela Djäknegatan för biltrafik. En större utredning pågår för att ta reda på var trafiken i hela Gamla staden rör sig. Just nu är en del av Djäknegatan avstängd på grund av byggandet av bussbron i Djäknegatans förlängning. Nya trafikmätningar ska göras för att undersöka hur luftkvaliteten påverkas av denna mindre avstängning. Bergsgatan kan få busskörfält i mitten. Södra Förstadsgatan: Tre olika förslag för sträckan Bergsgatan till Södervärn håller på att analyseras. Alla förslag innehåller separata busskörfält i mitten av Bergsgatan och innebär en flyttning av hållplats Spångatan längre upp mot Barkgatan. Då kan hållplatsen få en bättre koppling till den kommande stationen vid Triangeln. Beslut väntas i vår, byggstart sker under hösten Amiralsgatan: Den aktuella sträckan, mellan Föreningsgatan och Drottninggatan, hänger samman med åtgärderna på Djäknegatan och Södra Förstadsgatan. Därför avvaktar man tills dessa är klara. 5 i korthet Leonard på väg mot nytt liv I vår händer det saker i kvarteret Leonard på Claesgatan på Möllevången. Den nu nästan helt tomma butiksgallerian ska fyllas med nytt liv, är det tänkt. Ekologiskt, lokalt designat och rättvist producerat är honnörsord i den nya satsningen, berättar Clara Norell som anlitats av Stena Fastigheter för att utveckla kvarteret Leonard och området däromkring. Från början var det tänkt att Street, som med framgång drivit en designmarknad i Stockholm, skulle flytta till Leonard. Men Street omorganiserades och satsar i nuläget enbart på Stockholm. Nu arbetar Stena Fastigheter med ett eget koncept. Vad det blir kan vi inte berätta förrän allt är helt klart. Men vi arbetar med något nytt och banbrytande, berättar Clara Norell. Klart är att Stena Fastigheter, tillsammans med kommunen, arbetar med att utveckla Claesgatan framför Leonard. Pengar har sökts för ett EU-projekt som bland annat innebär att Claesgatan blir en gångfartsgata som kan stängas av om någon vill arrangera en helgmarknad. Unikt Garage öppnat i Malmö Vad är Garaget egentligen? Ett bibliotek, ett vardagsrum, nåt akademiskt eller en sorts verkstad? Ja, säger projektledaren Svenjohan Davidsson, det och lite till. Han kallar Garaget för en möjlighetsplats. Det ska bli vad besökarna vill att det ska bli. Garaget är en gammal industrilokal i Facklankvarteret utmed Lönngatan. Att det en gång faktiskt har tjänat som ett bussgarage är lätt att inse när man stiger in: lokalen är helt öppen och det är högt, högt till tak. Grön Stad var med på invigningen den 8 februari. Intresset var stort Garaget är något nytt, inte bara i Malmö, utan också i landet. Förebilden har hämtats i engelska idea stores med lokala bibliotek med utbildning och lärande. Garaget har ett bibliotek, men inte ett traditionellt sådant med en massa böcker. Vi har förstås en del böcker för utlåning. Andra kan vi beställa från huvudbiblioteket. Men hit kan man också komma för att läsa tidningar. Eller spela spel. Och så går det att låna ljudböcker, film och skivor, berättar Eva Olson från Stadsbiblioteket. Förhoppningarna är att Garaget ska bli en kreativ mötesplats, ett schyst ställe söder om Centrum. Bakom huset står stadsdelsförvaltningarna i Fosie, Södra Innerstaden och Centrum tillsammans med kulturförvaltningen och serviceförvaltningen. Det här är ingen invigning. Det är en öppning. Nu är det upp till Malmöborna att använda det, säger Bertil Nilsson, samordnare i Fosie. Nu är Garaget på Lönngatan invigt. Behrang Miri invigningsrappade. Bild: Anders Ekström

6 6 Grön Stad nummer Malmö satsar på biogas Malmö vill bli Sveriges biogasstad nummer ett. År 2015 ska alla stadsbussar och 75 procent av kommunens bilar drivas med biogas. trafik Bild: Anders Ekström Ett första steg är ny anläggning på Sjölunda reningsverk för att förbättra biogasen så att den kan användas till fordonsbränsle. Samtidigt planerar Eon ett helt nytt biogasverk i Malmö hamn som kan bli världens största. När det första spadtaget togs till den nya anläggningen på Sjölunda, skrev Anders Rubin, kommunalråd i Malmö stad, och Hans Kreisel, vd för Eon gas, under en avsiktsförklaring för framtiden. Malmö ska satsa på en övergång från fossil naturgas till förnybar biogas och på sikt den ännu bättre vätgasen. Malmö har väldigt goda förutsättningar, säger Anders Rubin och pekar på att det första stegen togs redan på Malmö Lokaltrafiks tid, då kommunen satsade på att byta ut diesel mot naturgas som drivmedel på stadsbussarna. Jag vill påstå att det var ett historiskt oerhört viktigt beslut. Tack vare det är utsläppen från trafiken på en betydligt lägre nivå än vad det annars skulle ha varit. Och tack vare det kan vi övergå till den klimatneutrala biogasen, och om vi tänker några decennier framåt, vidare till vätgas, säger Anders Rubin. Eon gör investeringarna, Malmö stad bidrar på det sätt man kan: söker statliga och europeiska stöd för att utveckla nya gasprojekt, köper Tyst asfalt kan sänka bullret i Malmös stadsmiljö avsevärt, visar ett försök som gatukontoret har gjort i Husie. Projektet genomfördes med stöd av Malmö stads miljöanslag. Gatukontoret lade 2006 ny beläggning på två sträckor på Ellenborgsvägen i Husie. Ellenborgsvägen är lång och relativt bred. Trafiken har upplevts som störande av de boende utmed vägen i såväl flerfamiljshus som villor. När det blev dags att förbättra vägbeläggningen valde gatukontoret att prova två olika lösningar: en sträcka med asfalt som vanligen används på gator med hög trafik och en sträcka med bullerdämpande beläggning. fordon så att det blir en efterfrågan på gas. På reningsverket i Sjölunda produceras redan idag biogas när avloppsslam läggs i stora syrefria cisterner. På tre veckor rötas slammet till en biogas som används till att värma upp hela reningsverket. Biogasen försörjer också reningsverket med hälften av dess elbehov. I vår görs en tillbyggnad till rötningsanläggningen, där biogasen uppgraderas till en högre kvalitet så att den kan användas som fordonsgas. Vi ska kunna producera 30 GWh från den här anläggningen, vilket motsvarar tre miljoner liter bensin, säger Christopher Gruvberger, biträdande avdelningschef på VA Syd. Hans Kreisel, vd för Eon Gas, säger att gas idag står för blott två procent av den svenska energiförsörjningen. Av produktionen på 12 TWh gas står biogasen endast för tio procent. Potentialen är betydligt större. Vi räknar med att vi i Sverige kan nå upp till 14 TWh biogas med dagens rötningsmetoder. Om vi tar nästa steg och förgasar fasta biobränslen kan vi komma upp i hela 44 Twh, säger Hans Kreisel. Några mål för Malmö stads och Eons gassatsning: Leverans av organiskt avfall miljöanslaget Energigasnätet Produktion av biogas Reningsanläggning för biogas Reningsverk Inkommande avlopp Miljöanslag gav tyst asfalt Ljudmätningar genomfördes före och efter asfaltarbetena. Det visade sig att bullret sjönk i båda fallen. På sträcka ett sjönk bullret från 71,6 till 70,8 db (A). På sträcka två, med tyst asfalt, blev förändringen större, från 74,6 till 67,7 db(a). De boende är mycket positiva till de genomförda åtgärderna. Boende kring Ellenborgsvägen upplever att trafikbuller har minskat inomhus, i trädgården, på terrassen, på balkongen, på gården och på gatan, skriver gatukontoret i sin redovisning till miljönämnden. Gatukontoret anser att tyst asfalt har flera fördelar. Genom att minska bullret direkt vid källan minskas både inomhus- och utomhusmiljön. Att sätta upp bullerskärmar 75 procent av Malmö stads bilar ska gå på fordonsgas. Malmö ska i år starta ett vätgascenter. En stadsbuss ska redan nästa år drivas på ren vätgas. Stadsbussarna ska övergå till biogas. Det ska vara klart I år ska kunder i Malmö kunna erbjudas biogas som alternativ för uppvärmning. Så här fungerar biogasanläggningen. Reningsanläggningen till vänster är den nya delen i processen. Illustration: Eon Hans Kreisel, vd för Eon gas och Anders Rubin, kommunalråd i Malmö, har satt spaden i jorden för en satsning på biogas. ger inte lika bra effekt, dessutom förfular skärmar den yttre miljön och stör utsikt. Tyst asfalt har tidigare haft en ganska kort livslängd. På Ellenborgsvägen använder man en sort, TA 3, med egenskaper som sägs hålla under lång tid. Omsättning I TWh NATURGAS Så här ser Eons gasplaner för Malmö ut. Idag dominerar naturgasen och den ökar ytterligare 2009 när Öresundsverken kopplas in. Andelen biogas ökar successivt och väntas helt ha fasat ut naturgasen om 20 år. Först om år väntas vätgas bli ett alternativ som energigas. Illustration: Eon och årets bidragstagare är 16 projekt får dela på 1,7 miljoner kronor ur 2008 års miljöanslag. Det beslutade miljönämnden vid sitt möte i februari. Miljöanslaget är en summa pengar där kommunala verksamheter, föreningar och organisationer kan söka bidrag till insatser som bidrar till en hållbar utveckling i Malmö. Totalt hade 35 projekt sökt bidrag ur miljöanslaget. Dessa beviljades bidrag: Skånes bilpool kronor till Minskat bilägande. Ibn Rushd kr, Miljömedvetenhet bland invandrarföreningar. Rädda Barnen kr, Miljöundervisning med kreativa medel. Stadsbiblioteket kr, Väck lite tankar i skallen Eon utreder just nu förutsättningarna för att bygga världens hittills största biogasanläggning i Malmö hamn. Denna skulle kunna producera 300 GWh, tio gånger mer än anläggningen på Sjölunda. Anläggningen kan stå klar om tidigast tre år. Naturvårdsverket har redan förklarat sig vara beredd att stödja biogasverket med klimatinvesteringsbidrag drygt 50 miljoner kronor, en fjärdedel av kostnaden. Biogasverket ska kunna röta stora mängder avfall, exempelvis mat- och slakteriavfall. Vi håller på att utreda frågan. Men några beslut är ännu inte fattade, säger Torbjörn Fischbeck, på Eon Gas. BIOGAS VÄTGAS ABF kr, Folkbildning för bättre miljö Södra Innerstaden. Naturskolan kr, Praktisk biodling. Naturskolan kr, Natur för alla. Kvarnby golfklubb kr, Hävda en äng. Flamman ungdomarnas hus, kr, Skit i miljön. Sea-U kr, Inte bara tång. Friluftsfrämjandet Husie kr, Miljövänliga transporter. Möllevångsfestivalen kr, Hållbar festival. Linnéskolan kr, Småskalig miljöneutral energiutveckling. Rosengårdsskolan kr, Miljöprofil på skolan. Malmö 4H-krets kr, Naturstig. Malmö Bellevue TK kr, Vindtunnan.

7 nummer Grön Stad 7 i korthet Ny EU-logga för ekologiskt Nu kommer en gemensam europeisk märkning av ekologiska livsmedel. Från 2009 blir den obligatorisk för alla livsmedel som har minst 95 procent ekologiska ingredienser, har EU:s medlemsstater beslutat. Dagens märkningar, exempelvis Krav, försvinner inte men den gemensamma EU-loggan kommer att finnas även på dessa produkter. - Det är bra att vi i framtiden kommer att ha en gemensam logga för hela EU. Min förhoppning är att loggan bland annat kommer att bidra till en ökad handel, som i sin tur ger upphov till mer ekologisk mat i butikerna, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. Loggan får inte användas för produkter där man medvetet använder sig av genmanipulerade grödor. Däremot tillåts 0,9 procent GMO-grödor om de finns där omedvetet ett beslut som har kritiserats av miljöorganisationer. Denna logga är en garant för ekologiska livsmedel i EU. Ny bro vid Norra Vallgatan I januari stängdes Djäknegatan av för bilister på sträckan närmast kanalen. Anledningen är att i vår börjar en ny bro byggas, en förlängning av Djäknegatan över kanalen bort mot Centralstationen. Bron byggs inför färdigställandet av Citytunneln, så att bussarna ska kunna färdas enklare till och från Centralplan. Bron ska stå färdig Bron är en del av en större förändring av Centralplan som bland annat ger ett underjordiskt cykelgarage och en cykelbana utmed kanalen från Centralplan till Slussplan. Han tankar miljöbränsle i vanlig bil Jan-Åke Holmquist vill köra bil utan att belasta miljön. Men har inte råd att köpa en ny miljöbil. Så vad göra? Jan-Åke tankar etanol ändå, i sin vanliga bil. Går det? Kan man verkligen göra så? undrar man lite förundrat. Ja, det har gått hur bra som helst hittills, säger Jan-Åke Holmquist som äger två bilar, båda från Saab. 97:an har han sedan i somras kört 300 mil med på E85, Saaben från 00 har gått på E85 i drygt 700 mil. Utan ett enda problem. Enda skillnaden är att bränsleförbrukningen varit 20 procent högre, men det uppvägs av att priset är lägre. Dessutom blir motorn lite piggare. E85 är ett högoktanigare bränsle så det blir som om man har ett par hästkrafter mer i motorn, berättar Jan-Åke som läste olika inlägg på Internet innan han själv vågade sig på ett försök. Nu ska sägas att Jan-Åke vet mer om motorer än de flesta. Han beskriver sig som en sån som alltid har hållit på att skruva på saker. I tio år höll han på att renovera motorcyklar på fritiden och han vill gärna testa nya saker. Jag tyckte förstås att det här var spännande. Men det handlar framför allt om att jag vill göra vad jag Massor av marina aktiviteter på Ribban Föreningen SEA-U har etablerat sig i 200 kvadratmeter stora och ändamålsenliga lokaler vid Handikappbadet på Ribersborgsstranden. Här har de verksamhetsansvariga Michael Palmgren och Peder Hansson byggt upp en permanent Vattenverkstad, öppen för skolor och fritids under vår och höst och för lovlediga barn och semestrande familjer under sommaren. På Vattenverkstaden ges möjlighet att upptäcka havet med bl a cyklop, håv, båt, flotte, skattjakter och akvarier. I år har vi utvecklat den pedagogiska verksamheten så att skolklasser som besöker oss kommer hit flera gånger, berättar Michael Palmgren. Programmet är anpassat för låg-, mellan- respektive högstadieungdom. I juni ska SEA-U leda arrangemanget av Havets dagar tillsammans med förvaltningar, skolor, trafik Bild: Anders Ekström Att tanka E 85, helt eller delvis, i en vanlig bil är en fråga som engagerar många bilister att döma av inläggen på webbplatserna etanol.nu och etanol.eu. Men bilbranschen avråder å det bestämdaste. Bo Larsen, presschef på Volvo Personbilar, påpekar i en intervju med klimatfakta.nu att halterna av kolväten av kväveoxider i avgaserna förändras. Han säger också att om man ändrar på bränslet kan inte bilfabrikanterna ta ansvar för eventuella skador på avgasreningen. Etanol är mer korrosiv, säger Peter Chadwick, marknadschef på Ford, vilket är anledningen till att Fords Flexifuelmodell har tåligare packningar och är annorlunda utformad när det gäller topplock, bränslepump och motorstyrning. Vägverket har i en utredning föreslagit en öppning för möjkan för att bidra till en bättre miljö. Då kände jag att jag ville göra ett försök. Han började försiktigt med att blanda i 25 procent E85. Vid nästa tankning ökade han etanol-andelen till hälften. Fjärde gången valde han bara E85. Och så har det varit sedan dess, förutom i vinter. Eftersom bilar kan bli mer svårstartade med etanol om vintern, har han för säkerhets skull valt att köra på bensin. När han körde till Italien i höstas blev det också bensin i tanken. Jan-Åke Holmquist skulle inte ha vågat etanolexperimentera med en ny bil. Men när garantin på bilen har löpt ut tycker jag att man kan prova sig fram. Som jag förstår det fungerar det bra på de flesta bilar. Vissa bilar kan behöva justera insprutningen för att kunna ta emot den ökade mängden bränsle. Jag har inte gjort någonting och det har gått hur bra som helst ändå, säger Jan-Åke men påpekar att eftersom E85 är ett renare bränsle Bilbranschen avråder från experiment Nu blir det fast vattenverkstad på Ribersborg. Foto: Michael Palmgren organisationer och föreningar. Kring lokalerna på Ribban blir det under 7-8 juni en mängd olika aktiviteter: teaterpremiär, marinarkeologi, musik, prova på aktiviteter, snorkla, håva och möjlighet att klappa fiskar med mera. Den 8 juni är dessutom World Ocean Day, där vi gemensamt med andra organisatörer gör något för havet. Det blir också premiär på Teater Teamus musikteaterföreställning- Jan-Åke Holmquist tankar miljöbränsle. kan det leda till att smått skräp och beläggningar i motorn lossar. Därför är det viktigt att göra ett extra oljebyte. ligheten att konvertera bensinbilar till etanol. I denna utredning hänvisar Vägverket bland annat till en australisk studie med fem bensinbilar som i 8000 mil kördes med 20 procent etanol. Ökat slitage observerades på kolv och cylinder samt kolvringar och ventilsäten, skriver Vägverket och drar slutsatsen det är rimligt att anta att förhållanden för de bilar som används i Sverige är liknande som för bilarna i den australiska studien. en Havets själ som sedan spelas under hela juni på SEA-U:s utomhusscen.

8 Malmöfilm om b 8 Grön Stad nummer Mat och miljö hänger samman, det lokala är knutet till det gl mycket mer att läsa: Skånsk studie av barn vid bananodling Hur mycket bekämpningsmedel får man i sig när man bor vid en bananodling? Den frågan arbetar några forskare med på Yrkes- och miljömedicin i Lund. Christian Lindh är analytisk kemist och har tillsammans med kollegan Margareta Littorin utvecklat metoder för att via urinprov mäta halterna av bekämpningsmedel i kroppen. Vi får i oss bekämpningsmedel även i Sverige. Halterna är betydligt större i länder där våra importerade frukter odlas, både hos dem som arbetar yrkesmässigt med frukten och hos lokalbefolkningen, berättar Christian Lindh som för närvarande genomför två forskningsprojekt i Costa Rica. I det ena studeras bybor som bor nära en melonplantage. I det andra har 200 urinprov från barn, som bor intill en bananplantage, samlats in. I studien med barnen undersöks också om de har drabbats av neurologiska skador. Christian Lindh säger att de kan ha utsatts för bekämpningsmedel på flera sätt: direkt via besprutning, genom att medlen kan finnas i vatten eller i frukter de äter. Studierna genomförs tillsammans med forskare i Costa Rica och har stöd från Formas och Sida. Materialet analyseras just nu. De första resultaten väntas bli klara i höst. Konsumenters önskan ger helt nya KlimatKrav Är Kravmärkta äpplen från Sydamerika verkligen bättre för miljön än konventionellt odlade äpplen som bara transporterats den lilla biten från Kivik? Den frågan ska Krav tillsammans med Svenskt Sigill utreda. Många konsumenter vill ha en bättre information om hur den mat de köper påverkar klimatet. Vi har sett att frågan om miljöpåverkan, och då främst kring transporterna, är väldigt viktiga för konsumenterna, säger Johan Cejie, regelutvecklingsansvarig på Krav. Det är klart att jag tycker att de Kravmärkta äpplena alltid är bättre än de konventionellt odlade, oavsett transporterna. Men i grund och botten är det konsumenterna som ska välja. Med de här nya reglerna vill vi öka möjligheterna för konsumenterna att göra medvetna val. Det är ju uppenbart att konsumenterna vill ha den möjligheten, säger Johan Cejie. De nya reglerna kan resultera i att kriterierna för Kravmärkningen ändras. Ser vi att det inte går att implementera klimataspekterna i Krav, gör vi troligen en separat märkning för klimatvänlig produktion. Nu arbetar vi med en remiss som ska lämnas in april och vi räknar med att få svar i maj eller juni. Därefter får vi ta ställning till om vi kan lägga in klimathänsyn i reglerna för nuvarande Kravmärkning, eller om vi ska ta fram en separat klimatmärkning. Hur den märkningen kan komma att se ut vet vi tidigast till hösten. Text: Lovisa Härnqvist Matias Aguilera Gomez i Bilwi, Nicaragua, säsongsarbetade på bananplantager på sjuttio- och åttiotalen. Han fick aldrig några barn. Först nu vet han att det var Nemagon som gjorde honom steril. Foto: Fredrik Gertten.

9 nummer Grön Stad 9 obala, etiken till ekonomin. På de kommande sidorna ägnar vi några sidor åt rättvis produktion. Är du intresserad finns 03 - utredningen biffen, bilen, bostaden. Malmo.se/reko Reko, Konsument Malmö projekt kring hållbar konsumtion. ananer, gifter och juridik Bananer har blivit en symbol för handel på ojämlika villkor. Denna svenskarnas favoritfrukt odlas och skördas ofta under svåra arbetsförhållanden. Om bananer och gifter, men också om skuld och juridik, handlar Malmöfilmaren Fredrik Gerttens kommande film Bananas. tema: rättvis produktion I november kom utslaget i en principiellt mycket viktig rättegång i Los Angeles. Tolv nicaraguanska bananarbetare hade genom advokaten Juan Dominguez stämt bananjätten Dole och tillverkarna Dow Chemical Company och Amvac Chemical Corporation för att de blivit sterila av DBCP, ett giftigt ämne i bekämpningsmedlet Nemagon. Det var den första av fem liknande rättegångar som ska avgöras i USA de närmaste åren med sammanlagt fall från Nicaragua, Costa Rica, Guatemala, Honduras och Panama. Antalet skadade är mångdubbelt flera vilket på sikt kan leda till ännu fler processer. Fredrik Gertten följde rättegången. En ensam representant drev bananarbetarnas sak. Bananföretagens advokater upptog två fulla bord. Vi hänger upp filmen kring rättegången och advokaten Juan Dominguez som driver processen. Det är en intressant historia som berättar många saker. Styrkeförhållandena mellan de här multinationella företagen och dessa fattiga bananarbetare är helt otrolig. Dole och de andra satsar enorma resurser på det här eftersom så mycket står på spel. Bananarbetarnas ställer sitt hopp till Juan Dominguez, en framgångsrik skadeståndsadvokat, så kallad ambulance chaser, i södra Kalifornien. Han och flera andra amerikanska advokater har i flera år verkat i Centralamerika för att erbjuda sin hjälp till bananarbetare. De arbetar gratis mot en viss procent av det eventuella skadeståndet. Fredrik Gertten har filmat på plats i både Nicaragua och i USA. Han färdades i odlingsområdena, besökte lantarbetare i deras bostäder, såg beväpnade vakter och besprutningsplan. Han såg bananplantorna med de ökända plastpåsarna som skyddar bananerna mot solen, men som ofta också är indränkta med bekämpningsmedel. Bananbolagen hävdar att de tar ett större socialt och ekologiskt ansvar, att arbetarna har fått bättre arbetsvillkor. Jag kan bara säga att jag inte har sett något som tyder på att det har blivit någon förändring. Plantagearbetarna bor fortfarande i en extrem fattigdom i en eländig miljö. Förhållandena är närmast feodala. All mark kontrolleras av bananbolagen. Fredrik Gertten har växlat mellan Malmö och världen i sina dokumentärfilmer. En film om bananer kopplar samman det globala med det lokala. Med bananer blir allt så tydligt. Bananarbetarnas lidande gör att jag kan handla mina bananer billigt på Möllevången, säger Fredrik Gertten och berättar att upphovet till Bananas var ett tips från en journalist som hade arbetat i Nicaragua. Den ursprungliga idén föll men Fredrik Gertten fann den rättsliga processen i stället. Men, påpekar han, rättegången handlar ändå bara om en bråkdel av de människor som har drabbats av sjukdomar sedan de har arbetat på bananplantager. I Chinandega, som bananarbetarna i rättegången kommer ifrån, har kvinnor på plantagerna hundrafalt högre nivåer av bröstcancer och livmoderscancer. Antalet barn som föds med missbildningar är stort, liksom antalet missfall. Men de sambanden är inte lika enkla att bevisa som manlig sterilitet. Där räcker det med spermatest, det är billigt och enkelt. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det deprimerande. Men det är dessa processer som går att driva, berättar Fredrik Gertten som just nu arbetar med att slutföra förhandlingar om finansieringen av fiilmen. Därefter är det dags att klippa filmen som kanske kan bli klar mot slutet av året. Hur slutade då själva rättegången? Sex av bananarbetarna fick rätt. För de övriga ansågs inte steriliteten vara orsakad av DBCP. Företagen dömdes att betala omkring sex miljoner dollar. Merparten av skadeståndet lades på Dole. Fredrik Gertten. Bild: Anders Ekström DBCP förbjöds för 30 år sedan Nemagon förbjöds 1979 i USA sedan fackföreningen hos en av tillverkarna, Occidental i Kalifornien, visat att flera av arbetarna drabbats av sterilitet. Den aktiva beståndsdelen i Nemagon, eller Fumazon som det också sålts som, är DBCP, dibromokloropropan. DBCP dödar mikroskopiska rundmaskar som kan angripa bananodlingar. I rättegången konstaterades att DBCP användes i Nicaragua även efter förbudet i USA, något som också anses vara fallet i andra länder. Därför konstaterade rätten i Los Angeles att bananarbetarna skadats med uppsåt, malicious intent. Tillverkarna Amvac, Dow, Occidental and Shell stämdes redan på 1990-talet av plantagearbetare i Centralamerika och i Filippinerna. Processen slutade med en frivillig uppgörelse 1997 då företagen gick med på att betala 41,5 miljoner dollar. Det motsvarar omkring dollar per person och då är advokaternas arvoden oräknade. Nya processer har inletts under 2000-talet i flera länder dömde en nicaraguansk domstol Dow Chemical, Shell Oil Company och Dole att betala 490 miljoner dollar till 583 plantagearbetare. Domen har inte erkänts av företagen som hittills inte har betalat en krona. Att processer nu startas i USA är ett försök att få bananoch kemiföretagen att betala. Domen i Los Angeles lär följas av andra. Dole säger i en kommentar att man är nöjd med att sex av arbetarnas stämningar underkändes, men besviken över att sex andra godkändes. De sex domarna är helt felaktiga och ett resultat av låtsasvetenskap, känslomässiga vädjanden och falska vittnesmål, säger C Michael Carter, vice president på Dole, som hävdar att det krävs mycket större doser av DBCP än de aktuella fallen för att drabbas av sterilitet. Juan J Dominguez säger i en kommentar sig vara nöjd med den stränga skrivningen kring malicious intent. Det kommer att ha stor påverkan för de kommande rättegångarna. Källor: Los Angeles times, Wall Street Journal. Juan J Dominguez på plats i Nicaragua. Foto: Fredrik Gertten.

10 10 Grön Stad nummer Karin gör Malmö rättvisare Malmö blev 2006 Sveriges första Fairtrade City. Nu tas ett nytt steg. Karin Wallin har anställts som koordinator för det fortsatta Fairtrade City-arbetet i Malmö. Vad är det du ska göra? Jag ska hjälpa till att utveckla verksamheten. Det finns en styrgrupp med representanter för Malmö stad och näringsliv och föreningsliv. Den bestämmer vad som ska göras. Min uppgift blir att försöka se till att det blir gjort. Tidigare har en person på miljöförvaltningen gjort det på en del av sin tjänst. Nu ska jag göra det på heltid. Hur kommer det att märkas? I år ska vi bland annat arbeta med två stora utåtriktade insatser, World Fair Trade Day den 10 maj och Malmöfestivalen. Det är två bra tillfällen att sprida mer kunskap om etisk konsumtion. Även om det har hänt oerhört mycket de senaste åren finns det fortfarande Malmöbor som inte har hört talas om Fairtrade City eller rättvis handel. Till dem som inte känner till det, hur förklarar du vad Fairtrade City är? Det är ett åtagande där Malmö stad, tillsammans med näringslivet och föreningslivet, engagerar sig för att öka den etiska konsumtionen i kommunen. För att Malmö ska få kalla sig Fairtrade City måste vi leva upp till ett antal kriterier som Föreningen för Rättvisemärkt har ställt upp. Diplomeringen är uppbyggd så att kraven höjs för varje år. Hur kom du själv i kontakt med Rättvisemärkt? Jag var engagerad i en biståndsorganisation och fick höra talas om Rättvisemärkt och blev intresserad. Jag blev ambassadör för Rättvisemärkt 2002 och då låg utbudet av varor på en helt annan nivå. När jag skrev en uppsats på universitetet i Göteborg undersökte jag utbudet av rättvist producerade varor. Jag tror att den bästa affären hade 18 produkter, men det fanns ingen information, ingenting som berättade om vad produkterna stod för. Varför är det viktigt för dig att konsumera etiskt? Då vet jag att mänskliga rättigheter har respekterats i produktionen och att människor får en skälig lön för sitt arbete. För mig är det också viktigt att rättvis handel är just handel och inte bistånd. Vi betalar vad produkten kostar. Det finns ingen biståndsorganisation som bestämmer över vad inkomsterna ska användas till utan det bestämmer producenten själv. Hur renlärig är du själv? Jag är nog ganska hård. Finns det inga rättvist producerade bananer i affären, så finns det liksom inga bananer. Sedan är utbudet inte så stort som jag skulle önska. Vilka produkter vill du se mer av? Det vore trevligt om vi kan få lite mer kläder som är etiskt framställda. Inte minst i Malmö finns det bra möjligheter att hitta schysta kläder. Bild: Anders Ekström Namn: Karin Wallin Bor: Med pojkvän i Norra Fäladen i Lund Ålder: 26 Rättvis favorit: Mörk choklad. Det finns flera sorter som är jättegoda. Fritid: Gillar att vara ute i naturen. Tränar yoga. Äter gärna god mat med vänner. Senast lästa bok: The kite runner av Khaled Hosseini. Systrar med schysta blommor Kristina Nolin och Anna Appelqvist tror på rättvisa på blomstermarknaden. Foto: Anders Ekström Florera är Malmös första blomsterbutik som inriktar sig på att sälja etiskt producerade snittblommor. Anna Appelqvist och Kristina Nolin är systrar och hade länge talat om att göra något tillsammans. Ett tag funderade de på att starta ett kafé men så fick de höra att blomsteraffären på S:t Knuts torg var till salu. Vi gillar den här delen av staden. Vi har vänner som bor här och har hängt här ganska mycket. Här är en speciell stämning, säger Anna. Det är centralt men ändå avskilt. Vi tänkte att här skulle det nog kunna funka att satsa på en miljöprofil. Det känns som om det är många medvetna människor som bor här, säger Kristina som är den som står för fackkunskapen av systrarna. Hon utbildade sig till florist 2005 och kände redan under studietiden att hon saknade rättvisemärkta blommor i handeln. När de bestämde sig för att öppna en blomsterbutik kändes det självklart att satsa på schysta blommor. Utbudet hos grossisterna är inte stort, men ändå betydligt större än för några år sedan. I dag finns två märkningar för snittblommor, Fairtrade och FFP som står för Fair flowers fair plants. Den senare är en EU-stödd märkning för blommor som är relativt ny. Kristina berättar att för att en butik ska få lov att sälja måste den vara certifierad. Anna förklarar att det är för att varje led i försäljningen ska vara kontrollerat, från blomsterfarmerna i Kenya, via exportören, transportören och importgrossisten till butiken. Hur många rättvisa blommor de får tag i varierar. Men de räcker inte. De får sälja andra blommor också. Allt vi säljer kommer från miljökontrollerade grossister, men det är bara de rättvisa blommorna som har spårning bakåt. Vi vet inget om hur de andra blommorna är producerade, säger Anna Appelqvist. Kristina förklarar att engagemanget inte bara omfattar vilka blommor som säljs. På Florera är helheten viktig: blommor binds med jutegarn, inte plast, de använder tidningspapper när det är mycket som ska slås in, gamla blommor tar de med hem till komposten på odlingslotten i Lund. Nu hoppas vi bara att det kommer fler rättvisa krukväxter. Men det verkar dröja, säger Kristina. Märkningar: FFP, Fair flowers fair plants: En märkning för blommor som drivs med stöd av EU. Har för närvarande medlemmar i fyra länder: Tyskland, Frankrike, Sverige och England. Alla växter som produceras är etiskt odlade och distribuerade. Alla medlemmar måste leva upp till vissa miljökrav, men blommorna är inte nödvändigtvis ekologiskt odlade. Fairtrade: Föreningen Rättvisemärkt certifierar främst etiskt odlade rosor från Kenya.

11 nummer Grön Stad 11 Sida stänger Zenit i höst Johan Nilsson, Lina Dössing och Magnus Persson har skapat ett eko/fairtrade- kort. Foto: Mikael Ringman Sida stänger sin ungdomssatsning i oktober. Verksamheten läggs ned efter fyra år. Beskedet vi har fått är att det är en följd av den minskade budgeten. Zenit ligger under Sidas informationsavdelning som på två år har fått sin budget halverad. Dessutom är ungdomar inte längre en prioriterad målgrupp i Sidas informationsuppdrag från regeringen. Vilket är en allvarlig fråga, det handlar om ungdomars rättighet till information om demokrati och globala utvecklingsfrågor, säger Elin Dagerbo, verksamhetsledare och en av fem medarbetare på Zenit i Malmö. Sida startade Zenit 1996 i Stockholm och 2004 i Malmö som en satsning på att nå ut till ungdomar. I Malmö har Zenit funnits i Kommendanthuset i samarbete med Malmö Museer. Sedan starten har Zenit varit en av Malmös fasta punkter för kunskap och dialog kring globala frågor. Framför allt har Zenit varit en plats dit unga från högstadiet och gymnasiet har kommit på studiebesök med skolan eller själva sökt sig för att få information om globala frågor. Illustration: Skanska Förra året kom över elever på studiebesök till Zenit och de har blivit flera för varje år. Vi har tredubblat vårt besöksantal på fyra år. Zenit har verkligen etablerat sig i Malmö så det känns supertråkigt att vi ska lägga ned, säger Elin Dagerbo och berättar att så sent som för ett drygt år sedan undersökte Sida möjligheterna för att Zenit skulle växa och etablera sig också i andra städer. Nu läggs i stället verksamheten ned både i Malmö och Stockholm. Den 15 oktober stänger Zenit i Malmö. Elin Dagerbo anser att de fyra åren i Malmö har visat att det finns ett behov av en verksamhet som Zenit. Det vore synd att bara låta det vi har byggt upp försvinna. Vår förhoppning är att kunna starta en ny ungdomsverksamhet med fokus på globala frågor. Men för att kunna göra det måste vi hitta nya samarbetspartners, hittills har vi varit helfinansierade av Sida, säger Elin Dagerbo. Skanska bygger sex solhus I mars blir det byggstart för sex miljöanpassade hus i Tygelsjö där värmeförbrukningen halveras med hjälp av solfångare. Husen uppförs av Skanskas koncept Uniqhus. Tord Olofsson, arkitekt på Uniqhus, berättar att man har utgått från ett Svanmärkt Uniqhus, som redan är miljöanpassat med naturliga material och tjocka tegelväggar. Konstruktionen utrustas med en ackumulatortank som värms upp av vakuumsolfångare på taket. Dessutom förses husen med luft-vatten värmepump som kan komplettera värmen framför allt vintertid. Ventilationssystemet FTX, med från- och tilluftsväxling, hjälper också till att hålla ned värmeförbrukningen. Med de här husen går vi längre än någon miljömärkning kräver. Vi vill att det ska synas att miljötankarna står i förgrunden på de här husen och har valt att låta solfångarna vara synliga, säger Tord Olofsson och berättar att värmeförbrukningen i solhusen begränsas till 45 KWh per kvadratmeter och år, vilket är ungefär hälften av vad ett normalhus förbrukar. Uniqhus bygger sex hus i västra Tygelsjö och har möjlighet att bygga ytterligare åtta. En trio med ett ekologiskt kort Ecocard är ett kort som ger rabatt till Malmös butiker med ekologiska och rättvist producerade varor. Korten har tagits fram av Miljöpassagen, ett företag som startats av tre studenter på Malmö högskola. tema: rättvis produktion Lina Dössing, Magnus Persson och Johan Nilsson går sista terminen på programmet för miljövetenskap på Malmö högskola. Idén om Ecocard fick de för ett år sedan och sedan dess har de jobbat med att ta fram kortet, de har ägnat Ecocard både fritid och skoltid. Förra våren gick de en kvällskurs Kunskap, affärsidé och företag och tog fram en affärsplan för kortet. I höstas var det dags för praktik på Miljövetarprogrammet då jobbade de med Ecocard på sitt eget företag Miljöpassagen. De har fått mycket uppmuntran redan från starten. Ecocard fick ett pris i Venture Cup, en tävling för studenter med affärsidéer. Lina Dössing fick sedan i projektet Dione för kvinnliga företagare en mentor som kunde ge tips i arbetet. De har jobbat så länge och så intensivt att när korten var tryckta och färdiga att börja säljas, kände de sig som stolta föräldrar. Ecocard nummer ett började säljas i december och innehåller rabattkuponger som gäller fram till 1 maj. Gänget bakom kortet gissar att det hittills har sålts omkring hundratalet kort, något de känner sig nöjda med. Det viktigaste för oss är inte att tjäna pengar utan att vi kan hjälpa till att synliggöra utbudet av eko- logiska och rättvist producerade varor. Malmö är kanske den stad i landet som har det allra största utbudet. Men det är inte så många som känner till det för att det är spritt på många små butiker, säger Lina Dössing som hoppas att Ecocard ska hjälpa fler Malmöbor att hitta schysta, ekologiska produkter. De inser att det inte är så lätt att nå ut första gången, men hoppas att försäljningen blir så lyckad att de kan genomföra en ny försäljningsrunda i vår. Till sommaren är de klara miljövetare. Vad händer då? Vi kommer var och en att söka jobb. Men Miljöpassagen försvinner inte. Vi vill fortsätta att utveckla idéer tillsammans. Vi får ta det i den takt det går. Nu finns det ingen möjlighet för oss att försörja oss på det. Men vi vill gärna kunna ta ett steg till när det gäller Ecocard. Kanske kan det bli ett regionalt kort, kanske kan vi starta på andra orter, säger Lina Dössing.

12 12 Grön Stad nummer Lindängelund blir mer än sex gånger så stor som Beijers Park och kommer att innehålla sjöar, botanisk trädgård, backlandskap och skog. Malmö får botanisk park Om sex år har Malmö förmodligen en botanisk trädgård i stadens nya rekordstora rekreationsområde Lindängelund. Just nu sitter fem landskapsarkitektkontor i Danmark och i Sverige och ritar på hur det kan se ut. Det är hur spännande som helst, säger landskapsarkitekterna Agneta Sallhed Canneroth och John Lepic på Malmö stads stadsmiljöavdelning. parker Text: Maria Sehlin Bild: Anders Ekström Det är sällan det anläggs så här stora grönområden. Lindängelund kommer att bli 105 hektar vilket är mer än sex gånger så stort som Beijers Park. Området ligger i dag i utkanten av Malmö, med vackra herrgården Katrinetorp i ena ändan. När Pildammsparken anlades för snart 100 år sedan så var det i utkanten av staden, det är svårt att förstå i dag. Kanske även detta är en stadspark om ytterligare 100 år, säger Agneta Sallhed Canneroth. Marken ligger söder om Lindängen och går från Katrinetorps gård och bort mot Arrievägen. I dag är området mest flack åkermark. Man vill delvis behålla den upplevelsen för att visa hur det malmöitiska landskapet en gång såg ut. Närmast Katrinetorps gård föreslås därför fortsatt vara just odlade arealer, men som ändå är en upplevelse. Gården är redan i dag ett populärt utflyktsmål och kommer framöver att vara samlingspunkt i rekreationsområdet. Grönområdet väntas locka besökare från både när och fjärran. Det är också tänkt att knytas ihop mer med bostadsområdet Lindängen genom flera nya entréer, kanske från idrottsplatsen och vid Lindängeskolan. Att det blir en närpark för Lindängen är en viktig bit, säger Agneta Sallhed Canneroth. Hon tycker det är välgörande att man för en gång skull anlägger ett så stort grönområde att man får plats med allt. Lindängelund kommer att bestå av några olika delar. I väster, i närheten av Katrinetorps gård, blir det troligtvis en mer ombonad parkmiljö med anlagda gångar och rabatter. Här finns redan en trädgårdshistoriskt inspirerad trädgård, en gammal engelsk park och Millenieskogen där många malmöbor planterat sitt eget träd vilket så småningom ger en hel skog. Det är ett oerhört spännande grönområde som kommer att locka folk från både när och fjärran, säger landskapsarkitekterna John Lepic och Agneta Sallhed Canneroth på Gatukontoret. Här intill ska också Malmös Botaniska trädgård ligga. Att det anläggs en botanisk trädgård är mycket ovanligt. Inriktningen på den är inte klar, men i underlaget står det att man gärna ser inspiration från bland annat Kew Garden i London, Royal Botanic Garden i Edingburgh, Botanisher Garden i Berlin och Göteborgs botaniska trädgård. Malmös botaniska trädgård ska komplettera de regionala botaniska trädgårdar som finns i Lund, Alnarp och Köpenhamn, säger John Lepic. I Köpenhamn visar man till exempel vilda danska växter, i Lund blommors släktskap med varandra och i Alnarp finns träd och buskar från nästan alla världens hörn.målgruppen är hela Malmö och i viss mån även regionen och världen! Österut blir det mer öppen naturmark med ett backlandskap med sjöar, vatten och våtmarker. Vatten är ett spännande element ur både rekreativ och botanisk synvinkel, här kan vattenkrävande växter få plats, säger Agneta Sallhed Canneroth. Tanken är att Lindängelund också ska användas till undervisning av stadens skolelever. Vi planerar för ett miljöekologiskt centrum, här ska man kunna undervisa i botanik, ekologi, biologi och miljöfrågor, säger John Lepic. De botaniska och ekologiska dimensionerna ska genomsyra hela området. Just nu skissar fem landskapsarkitektkontor på sina förslag för området. 18 byråer hade anmält sitt intresse för att få vara med i det parallella uppdraget. Fem svenska och danska valdes ut bland annat därför att de gjort liknande storskaliga projekt. I underlaget talar man också om möjligheter till kolonilotter, sport, friluftsliv, mötesplatser, vildmarksliv och forntidsby. Det kommer också att bli aktuellt med en del byggnader för trädgårdsmästare, pedagoger, allmänna toaletter, kanske växt- och djurhus och möteslokaler. I höst ska de inlämnade förslagen ha gåtts igenom och en konkret plan ska ha tagits fram. Därefter ska slutgiltigt godkännande tas av kommunledningen. År 2014 räknar man med att parkens grundstruktur är klar. i korthet Gårdarna ska blomma på Möllevången Blommande gårdar är ett miljöprojekt för att engagera boende på Möllevången. Projektet startades förra året och planeras att utvecklas ytterligare under de kommande tre åren. Blommande gårdar omfattar fyra gårdar på Möllevången med många barn. På gårdarna placeras drivbänkar ut där de boende kan odla och skörda. Kompostering och återvinning är en annan del av projektet. Barnen får miljöutbildning på Möllevångsskolan och deras föräldrar har möjlighet att gå i studiecirklar. Blommande gårdar har fått stöd från Malmö stads miljöanslag med kronor. Stena fastigheter sponsrar med kronor. För de kommande tre åren söker Trygga Möllevången medel från Allmänna arvsfonden. Diskutera Stortorget på webbforum Hur vill du att Stortorget ska se ut? Har du synpunkter och idéer som inte i första hand rör kungastatyn så kan du gå in på Malmö stads webbplats och skriva in dem. Stortorget ska förnyas, bli mer levande och attraktivt. Gatukontoret har under vintern visat en utställning om Stortorget i stadshuset. I mars visas den på stadsbiblioteket. Parallellt har gatukontoret öppnat ett webbforum malmo. se/stortorget där alla kan säga vad de tycker och tänker inför denna förändring. Synpunkterna ska användas som grund för en arkitekttävling som avgörs under våren Då utses ett vinnande förslag för hur det nya Stortorget ska se ut. Under de första veckorna vällde det in inlägg på forumet, de flesta om ryttarstatyn på Karl X Gustav. Gatukontoret önskar fler ämnen ska dryftas än statyns vara eller icke vara och har därför undanbett sig ytterligare inlägg om statyn. Dagens luft På Malmö stads webbplats finns en ny sida om luften i Malmö, Dagens luft. Den visar aktuella halter av ozon, kvävedioxid och partiklar. Sidan uppdateras en gång i timmen och innehåller även annan nyttig information om gränsvärden och mätstationer. Dagens luft hittar du på eller luft/malmo/dagens_luft.html

13 nummer Grön Stad 13 Får Husies solceller vara kvar? Sätter vi upp fula markiser i grönt och lila är det OK. Men miljövänliga solceller anses förfula huset. energi Bild: Anders Ekström Maggie Signäs, kyrkoherde i Husie församling, anser att bygglovsbestämmelserna är ologiska. På församlingshemmet sattes i höstas solceller upp som skärmar över fönstren. Kyrkovaktmästaren Marie Liljenberg berättar att de funnit solcellsmarkiserna i Tyskland och de fungerar utmärkt: Vi har dubbel nytta av dem. De ger oss solskydd samtidigt som de genererar el till huset, berättar Marie Liljenberg. Inköp och installation hanterades av Svenska Kyrkans fastighetsenhet. Något bygglov söktes inte. Enheten trodde inte att det behövdes för markiser. Husie församlingshem är ritat av arkitekten Carl Nyrén, ett känt namn när det gäller moderna kyrkobyggnader. Församlingshemmet är en vacker byggnad. Den är ett fint exempel på det sena sextiotalets lite brutalistiska arkitektur, som många församlingshem och kyrkor från den tiden är byggda i, säger Ingela Ljungdell, arkitekt på stadsbyggnadskontoret, som har fått ärendet på sitt bord. I höstas gjordes nämligen en anmälan av en anställd på Malmö kulturmiljö som anser att solcellerna förfular byggnaden. Stadsbyggnadskontoret konstaterade att ingen ansökan om bygglov fanns och begärde att församlingen skulle plocka ned solcellerna. Församlingen har skickat in en ansökan i efterhand och väntar på ett avgörande från politikerna i stadsbyggnadsnämnden. Tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret föreslår ett avslag. Ingela Ljungdell säger att det är riktigt att infällbara markiser inte hade varit bygglovpliktiga. Men fasta markiser hade varit det, och de hade heller inte fått tillstånd. Man skulle kunna tänka sig solceller även på församlingshemmet men då på en placering som är Husie församling har ett enigt kyrkoråd och 400 namnunderskrifter som stöd i sin kamp för att behålla solcellerna på församlingshemmet. Lars Myllenberg, vice ordförande i kyrkorådet, Marie Liljenberg, kyrkovaktmästare och Maggie Signäs, kyrkoherde har bestämt sig för att driva ärendet så långt det är möjligt. Foto: ANDERS EKSTRÖM mindre iögonfallande, säger Ingela Ljungdell. Husie församling vill ha solcellerna där de är. Genom åren har det varit stora problem med temperaturen när solen lyser in. Nu är problemen borta och församlingshemmet är självförsörjande när det gäller el. Församlingen är stolt över sitt miljöarbete. I Svenska Kyrkans system för miljödiplomering är Husie församling den enda i Malmö som har kommit till det tredje och sista steget. Församlingen har återvinning, lågenergilampor, energisnåla hushållsmaskiner. Solcellerna kändes som kronan på verket, säger Maggie Signäs. Vi tycker om vårt församlingshem och uppskattar verkligen arkitekturen. Jag anser det viktigt att fortsätta och samtidigt utveckla Carl Nyrens framåttänkande. Byggnaden uttrycker nytänkande och med solcellerna kan man låta arkitektur och teologi tala samman språk, nämligen alternativ energiförsörjning och framtidstro, säger hon och förklarar att solpanelerna går att ta ned igen, de sitter inte för evigt. Livslängden är omkring 30 år, det är väl ungefär lika länge som en markis håller. Protester mot tåg depå Robert Jensen och Staffan Fredlund bor i byarna kring Glostorp. På åkrarna bakom dem planeras ett stort järnvägstekniskt centrum. Bild: Anders Ekström Glostorp utanför Oxie, mars 2008: ett hörn av Malmö med backar och åkrar. Om några år kan här ligga en enorm rangerbangård med verkstäder och servicebyggnader för tågtrafiken i Malmö. Glostorp är på väg att bli platsen för ett järnvägstekniskt centrum, ett industriområde som sträcker sig över 50 hektar, motsvarande sjuttio fotbollsplaner. Dit körs tåg och vagnar när de inte är i drift, där kan reparationer, städning och tvättning göras. Där kan andra sidoverksamheter växa fram. I Oxie är protesterna starka. Även politikerna i stadsfullmäktige har yrkar enigt på att en annan placering måste utredas. Remissistanser som länsstyrelsen och miljönämnden är ockkså kritiska. Käglinge egnahemsförening har ordnat möten, skrivit insändare och skapat en webbplats. Men tiden och hoppet krymper. Exploatörerna har gjort en fördjupad studie, snart börjar arbetet med detaljplanen. Vi vänder oss inte mot att Malmö bygger ett järnvägstekniskt centrum. Men vi tycker att man på allvar borde ha utrett andra place- ringar eller kanske en regional lösning. Det känns som om kommunen redan på förhand har bestämt sig för Glostorp. Industriområdet förstör ett värdefullt kulturlandskap, precis här möts backlandskapet och slättlandskapet, säger Staffan Fredlund i Käglinge egnahemsförening. Föreningen ingår i Nätverket Oxie Byar som har kommit med ett motförslag att vidareutveckla kulturmiljön och odlingslandskapet i Glostorp till en satsning på en Byggnaderna ska inte sticka ut Anders Rubin, kommunalråd för stadsbyggnadsfrågor, håller med om att kulturlandskapet kring Glostorp är viktigt. Men, säger han, även om anläggningen blir stor kan den utformas på ett sätt så att den smälter in i landskapet. Byggnaderna ska inte sticka ut eller ta över landskapet. Man måste också tänka på att Glostorp i vilket fall utsätts för en stor förändring. Väg 101 ska skär rakt igenom landskapet och den har Oxieborna inte haft några protester mot. Glostorp blir därmed kringgärdat av både väg och järnväg, säger Anders Rubin som ekopark. Robert Jensen och hans familj utgör ett av 27 hushåll i Krumby, byn som hamnar granne med det järnvägstekniska centrumet. Vi bor i en idyll nu, med natur och åkrar. Här blir det en enorm tågtrafik och den tystnad som finns här kommer att ersättas av oväsen från tågens fläktsystem. Dessutom blir området upplyst dygnet runt, här har vi knappt haft några gatlampor, säger Robert Jensen. anser att Glostorp är en bra placering som ger hela Malmö en bättre miljö uppställningsplatsen för tåg kan flyttas utanför city, Malmö kan profilera sig som järnvägscentrum och locka till sig nya verksamheter. Anders Rubin påpekar att området ända sedan sextiotalet har varit planlagt för industrier. Under nittiotalet har planen varit att skapa ett logistikcentrum för tung trafik i Glostorp. Nu vill vi bygga för tåg i stället för lastbilar och det anser jag vara en förändring till det bättre.

14 14 Grön Stad nummer Lillgrund tredje störst i världen Inlägget Låt fler barn få utepedagogik! Utomhuspedagogik skulle kunna ge de barn som nu växer upp kunskap som gör det möjligt för dem att hantera framtidens utmaningar, inte minst inom miljöområdet. Men i så fall måste en sådan undervisning vara tillgänglig för alla. Jag studerar miljövetenskap vid Malmö högskola och har i samband med min praktik på Malmö Naturskola varit ute och pratat med ett tiotal lärare på olika skolor i kommunen om hur de arbetar med utomhuspedagogik. Jag upptäckte att det är lärarnas engagemang för denna typ av pedagogik som avgör om skolan använder sig av detta inlärningssätt eller inte. Utomhuspedagogik existerar alltså endast på de skolor där det finns lärare som brinner för just detta. Dessa eldsjälar fungerar som drivande på sina arbetsplatser och elevernas tillgång till den här typen av undervisning står och faller med dessa lärares engagemang. En lärare berättar om skillnaden mellan olika skolor hon arbetat på och menar att det finns en djupt liggande motvilja på en del skolor att arbeta med utomhuspedagogik, främst på grund av att man helt enkelt inte vet vad det är. Detta gör att Malmös elever inte får tillgång till utomhuspedagogik per automatik, utan är helt utelämnade till tillfälligheten att hamna just i den klassen där läraren har ett sådant arbetssätt. Det är från läraren själv som idén till utomhuspedagogisk verksamhet kommer och det är läraren själv som får vara samordnare, idéspruta och slutligen förverkliga och försvara sitt arbetssätt. Skillnaderna mellan de skolor jag har besök har varit enorm. På vissa skolor är ledning och kollegor helt oförstående till denna typ av undervisning och inte alls insatta i dess fördelar, medan man på ett fåtal skolor till och med har tillsatt extra tid för att utveckla den. Många lärare menar att just avsatt tid eller en tjänst som kan fokusera på att skapa möjligheter för utomhuspedagogik är av största vikt när det gäller att starta upp arbetet, fortbilda personal och lyckas med att få igenom en förändring på hela skolan. Det är få skolor som har de möjligheterna idag och det behövs stöd från högre instanser i samhället för att arbetet ska gå framåt och inte avstanna till att endast nå de barn som haft turen att hamna i en klass med en lärare som brinner för utomhuspedagogik. Det är viktigt att alla barn får del av de fördelar som lärarna jag har pratat med vittnar om. Med utomhuspedagogik som en självklar del av skolan får barnen lära sig på ett sätt som främjar kreativitet och som gör inlärningsprocessen mer verklighetsförankrad. Att få kunskap om sin närmiljö och sin egen inverkan på den, samtidigt som det ges möjlighet till kreativitet och rörelse ger inte bara friska och initiativrika barn. Det skapar också en förutsättning för att ta till sig kunskap på ett sätt som inte bara är en fråga om att samla fakta, utan som också ger en förståelse för sammanhang och helhet. Att sätta upp direktiv i till exempel Malmö stads lokala skolplan, och sen ge utrymme för att uppfylla dessa krav, skulle vara ett sätt att få fler lärare att använda sig av utomhuspedagogik och därmed ge Malmös barn lika villkor att klara av framtidens utmaningar. Nu står de där och snurrar. Lite värdigt, lite knasigt, ser det ut med 48 jättesnurror som sticker upp ur vattnet utanför Klagshamns hamn. Mycket el ska det bli med hjälp av dem, och mycket prat om hur bra de är har det varit, från Vattenfall som byggt anläggningen. Lillgrunds vindkraftpark är den Två åttondeklasser i Strandskolan har under vintern byggt en modell av hur Klagshamn ser ut om år. Samtidigt har de lärt sig en massa om energi och klimat. Bild: Hans Blomberg Jimmy Hansson är nytillträdd platschef på det här splitternya jättebygget. Det har gått långt över förväntan. Redan under installationen började möllorna producera el, och efter tre månaders drift hade vi fått ut en tredjedel av den beräknade årsproduktionen. Till viss del beroende på att det helt enkelt blåste mer än man hade räknat med att det skulle göra under perioden. Men det beror också på att möllorna helt enkelt är mer effektiva än vi hade kunnat tro, säger Jimmy Hansson. Det enda lilla trassel vi har haft var att vi har fått bygga en speciell båtmodell för att kunna komma ut och jobba på möllorna, berättar han. Det blev en slags katamaran, där fören utformats efter formen på fundamenten. Den båten har visat sig vara en klippa, som kan ta ut de sex medarbetarna som sköter underhållet, även vid väldigt hård vind. Den största utmaningen med projektet nu blir att jämka samman oss och Siemens Windpower, som ska sköta servicen av möllorna under de kommande fem åren. En del aspekter av byggandet har inneburit störningar för boende i området. Nu är det slut med det, hoppas Jimmy Hansson. Det är ju ofrånkomligt att ett byggprojekt stör, var man än bygger, och att det kan upplevas som jobbigt för omgivningen. Det är omöjligt att få allt att fungera perfekt direkt, men tack vare en positiv kontakt med de boende i området, har vi kunnat lösa det mesta. Malmöbornas intresse för det här bygget har varit roligt och positivt. Nu när det är färdigtbyggt vill vi gärna hitta andra former för konstruktiv kontakt. Det finns kanske elever som vill skriva uppsatser, eller klasser som vill göra studiebesök? De är välkomna att höra av sig till Jimmy Hansson, som gärna arrangerar något. Lillgrund är ett intressant projekt ur många aspekter, som man kan lära sig mycket av. tredje största i världen. En väldig satsning, som beräknas ge hushållsel till omkring hushåll. När hela parken stod klar den 20 december förra året, var Vattenfalls förväntningar därför höga. Text: Lovisa Härnqvist Vingkraft i Klagshamn Det handlar om projektet Vingkraft som genomförs av Vattenfall och miljöförvaltningen. Anledningen till att just Strandskolan deltar i Vingkraft är att Klagshamn har vindkraftparken Lillgrund inom synhåll. Åttondeklassarna har fått en gedigen utbildning berättar Åsa Hellström på miljöförvaltningen: de har fått en klimatföreläsning av meteorologen Pär Holmgren, de har varit ute och tittat på Lillgrund, gjort en rundtur i Västra hamnen och fått lära sig om rättvisa produkter. De har också själva fått göra en del klimatexperiment. Tanken är Lillgrunds vindkraftpark Lillgrund ligger i södra Öresund, strax utanför Klagshamns hamn, 7 kilometer från kusten. Vindkraftparken är Sveriges största och består av 48 vindmöllor. Möllorna är 115 meter höga. Området är fortfarande avlyst, vilket innebär att man inte får vistas inom det. Längre fram kommer det att vara tillåtet att segla mellan möllorna, men inte att gå upp på fundamenten. Vindkraftparken beräknas generera mellan 360 och 440 GWh per år. Elen som produceras leds ut i Eons stamnät och förs vidare ut till Malmös hushåll. att eleverna under lekfulla former ska få fördjupade kunskaper och att tänka kritiskt kring klimatfrågor, säger Åsa Hellström. Eleverna har fått tillämpa sina kunskaper i egna modellbyggen av framtidens Klagshamn. Vilket enligt vad Grön Stad erfar kommer att innehålla ett riktigt högt hus, svart för att dra till sig värme och täckt med solfångare och solpaneler. Det kan också bli en bro över den lilla kalksjön (det slösar en massa bensin om man ska köra runt, som en elev påpekar). Huruvida det blir en jättelik hamburgerrestaurang eller inte var inte löst vid denna tidnings pressläggning. Fyra grupper arbetar med modellerna. Det bästa visas upp vid invigningen av Lillgrund i vår. Sanne Feldt, miljövetare Malmö högskola Björg Alofti, Louise Kretz och Dennis Johansson i klass 8B. Foto: Anders Ekström

15 nummer Grön Stad 15 din väg ut i naturen I Hammars park finns det plats både för det välklippta och det vilda. Hammars park Limhamns lilla skog Hammars park är en blandning mellan tam och välklippt natur och en vildare miljö. Öppna gräsmattor, höga träd och porlande vatten under stenbroar erbjuder en varierad naturupplevelse och som en färgglad leksak tornar lekplatsens skepp upp sig i bortre änden av parken. Det var i slutet av 1800-talet som Carl Anders Hammar beslutade att anlägga parken. Hammar var ordförande i AB Förenade Kalkbrotten och han ville att den mark som inte brukades skulle planteras med träd och buskar. En damm anlades med inplanterade fiskar. På vintern användes isen till dåtidens kylskåp. Parken hägnades in för obehöriga och öppnades en enda gång om året för söndagsskolebarn. Parken blev tillgänglig för allmänheten Staketet togs bort och dammen fylldes igen. För att berika parken anlade man en bäck på nittiotalet. Om man närmar sig parken från Kalkbrottsgatan möts man av höga träd med välansade gräsmattor. En tydlig och bred stig leder dig in i parken. Här finns det gott om ställen för den som vill breda ut sin picknickfilt eller spela kubb på det jämna gräset. Här och var finner man gläntor som är stora nog för krocket och fotbollsträning. Breda bokar och krokigt växande ekar gör att parken känns magisk och trollen är nog inte långt borta. Tre knotiga träd står som en port en liten bit in i parken. Vart kommer jag om jag går igenom? Denna blandning av parkmiljö av typen engelsk park med sin välbetade pastorala natur och mer otämjda trädformer känns spännande. Plötsligt möts jag av en gammal mur som är övervuxen av träd. Vad muren en gång var får man gissa själv. Kanske är den en rest från Herr Hammars villa? Ovanför muren har någon anlagt en spontan grillplats på en öppen gräsmatta. I bakgrunden bygger man nya höghus vars invånare snart kommer att hitta till parken. Bäcken ringlar sig fram mellan träden och är spännande med sitt porlande, klara vatten. Broarna är stora stenblock som ligger över vattnet. Vattnet tillför något extra till parken, både för djur och människor. Bäcken lockar till lek eller en stunds eftertänksamhet. Jag går förbi vintergäck och ser på de första gröna bladen som tittar upp mellan löven på marken. Snart kommer jag fram till lekplatsen. Temat för lekplatsen är hav. Ett stort klätterskepp med hissade segel lockar barn till aktivitet. En mamma har dukat upp med matsäck och filt framför krabbstatyerna. När jag lämnar parken tänker jag att jag måste hit igen till sommaren och ligga i solen mellan träden. Jag undrar hur parken ser ut när träden är fullt utslagna och det är liv i bäcken. hammars park Text: Marie Sager Läs gärna mer på Naturskolans pedagogiska portal Gläntan snabbguide Plats: Hammars park ligger mellan Kalkbrottet och Sibbarps camping. Du kan gå in från Kalkbrottsgatan. Tillgänglighet: Buss 4 stannar i närheten Yta: 11,5 hektar. Framkomlighet: Utmärkt. Alla sorters rullstolar tar sig fram överallt på breda jämna stigar som leder runt parken. Gräset är välklippt även mellan träden. Växtlighet: En mångfald av träd och buskar. Bok, ek, ask, en del tall, rönn, kastanj, idegran, lärk med flera. Björnbärssnår och snöbär. Djurliv: En trivsam miljö för våra vanliga fåglar. Gulhämpling, göktyta, kungsfiskare och trädgårdsträdkrypare har skådats. Det finns gott om fågelholkar på träden. Att göra: Titta på spännande träd, undersöka bäcken, besöka lekplatsen och leka pirat på lekplatsen.

16 16 Grön Stad nummer