Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT. Anna Söderberg Mattias Wedel. Sms-lån. Företagsekonomi C-uppsats. Karlstads universitet Karlstad

Transkript

1 Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT Anna Söderberg Mattias Wedel Sms-lån - Snabbt Men Svindyrt Företagsekonomi C-uppsats Datum/Termin: VT-08 Handledare: Lars Haglund Examinator: Margareta Bjurklo Karlstads universitet Karlstad Tf F

2 SAMMANFATTNING Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden. Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem. För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.

3 INNEHÅLL 1. Bakgrund, problemområde och forskningsfrågor Forskningsfrågor Syfte Urval Disposition... 4 Definitioner... 5 Kredittid... 5 Ränta... 5 Effektiv ränta SMS-lån och juridik Vad är ett lån? Banklån Sms-lån Klubbkrediter Hur fungerar kreditprocessen?... 8 kreditprocessen Vad gör kronofogden? Betalningsanmärkning Skuldsanering Betalningsföreläggande Vad gör Konsumentverket? Vad gör en budget och skuldrådgivare? Metod Undersökningens utformning Primär- och sekundärdata Kvalitativ och kvantitativ data Ansats Våra problem... 14

4 4. Teoretisk referensram Konsumentbeteende Konsumtionslån Konsumentbeteende, problemidentifiering Maslows behovspyramid och koppling till informationssökning Starkt engagemang Svagt engagemang Influenser i konsumentens omgivning Utvärdering av alternativ Lånebeslut/köp Efterlåneutvärdering vad tar vi med oss till analysen? Empiri, resultat från primär- och sekundärdata Resultat från kvantitativ sekundärdata Konsumentverket och Kronofogdens rapport Våra primärdata Intervju med Anna Jansson, Kronofogden Intervju med Margareta Lindberg, Konsumentverket Intervju med Carl Rosenbaum, Mobillån Sverige AB Telefonintervju med Eva-lotta Henfeld, kreditchef, Länsförsäkringar Skåne Intervju med Ulrika Johansson, budget- och skuldrådgivare Intervju med Susanne Axelsson, Resursbank AB Intervju med Therese Svensson, Potentiell sms-låntagare Intervju med Catherine Bergman, Potentiell sms-låntagare Analys med hjälp av den teoretiska referensramen Låneprocessen ur ett samhällsperspektiv Samhällsproblem Samarbete Åtgärder... 40

5 6.2.5 Efterlåneutvärdering Låneprocessen ur ett företagsperspektiv Problemidentifiering Kravet på information Utvärdering av alternativ Lånebeslut Lånets betydelse Låneprocessen ur låntagarens perspektiv Problemet Informationssökning Utvärdering av alternativ Lånebeslut Efterlåneutvärdering Sammanfattning utifrån våra tre forskningsfrågor Varför hamnar en del av de unga sms-låntagarna hos kronofogden? Varför väljer unga vuxna att avstå från sms-lån? Vad bör man tänka på då man tar ett sms-lån? Resultatdiskussion Uppfyller vi syftet och svarar vi på forskningsfrågorna? Konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare Resultatens trovärdighet Förslag till fortsatta undersökningar Källförteckning Bilaga 1. Intervjufrågor till Anna Jansson, Kronofogden Bilaga 2. Intervjufrågor till Margareta Lindberg, Konsumentverket Bilaga 3. Intervjufrågor till Clas Rosenbaum, Mobillån Sverige AB Bilaga 4. Intervjufrågor till Eva-Lotta Henfeld, Länsförsäkringar Skåne Bilaga 5. Intervjufrågor till potentiella sms-låntagare, Catherine Bergman, Therese Svensson Bilaga 6. Intervjufrågor till Sussane Axelsson, Resursbank AB... 58

6 Bilaga 7. Intervjufrågor till Ulrika Johansson, Budget och skuldrådgivare, Karlstad kommun... 59

7 I DETTA INLEDANDE KAPITLET KOMMER VI ATT BESKRIVA BAKGRUND, PROBLEMOMRÅDE, FORSKNINGSFRÅGOR OCH CENTRALA BEGREPP. 1. BAKGRUND, PROBLEMOMRÅDE OCH FORSKNINGSFRÅGOR Under senare år har blancolån blivit allt mer vanligt och kraven för att få låna mindre summor, upp till cirka kr, har minskat. De senaste två åren har sms-lån blivit allt mer populärt. Det som är utmärkande för sms-lån är snabbheten och de enkla kriterierna för att bli beviljad ett lån. Den här typen av lån benämns oftast som snabblån, snabbkrediter eller korttidskrediter. Aktörerna i denna bransch marknadsför lånen med argumentet att det inte utgår någon ränta utan endast en fast avgift. Beroende på hur stort kreditbeloppet är, varierar också denna avgift. Avgiften har inget konkret namn utan benämns olika av företagen, exempelvis låneavgift och kreditkostnad. (Lindberg 2007:17 & Lindberg 2007:2) Det första företaget som erbjöd sms-lån var Mobillån Sverige AB som startade sin verksamhet hösten 2005 och möjliggjorde, för personer i Sverige i början av 2006, att låna pengar via sms. Den intresserade gavs möjlighet att låna en relativt liten summa pengar som skulle betalas tillbaka på kort tid. (Lindberg 2007:17 & Lindberg 2007:2) Fram till idag finns cirka ett 30-tal aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av lån. (Dagens nyheter 2008) Eftersom sms-lån endast handlar om relativt små kreditbelopp med korta kredittider är dessa företag inte tillståndspliktiga av finansinspektionen. Det enda som inspektionen kräver är en registrering. (Finansinspektionen 2008) Vad säger lagen om sms-lån? Den nya konsumentkreditlagen trädde i kraft den 1 januari Den omfattar nu all typ av kreditgivning för enskilt bruk som erbjuds av en näringsidkare. Konsumentkreditlagen reglerar bland annat: Marknadsföring och information Kreditavtalet Ränta och avgifter Näringsidkarens allmänna skyldigheter (konsumentkreditlagen) I konsumentkreditlagens (SFS 1992:830) 5 framkommer det att kreditgivarna skall iaktta god kreditgivningssed till konsumenten. Med god kreditgivningssed menas att man vill markera kreditgivarens särskilda ansvar vid kreditgivning. Detta begrepp skall till en viss del motsvara de mer omfattande begreppen god banksed respektive god finansieringssed. God kreditgivningssed skall tillgodose låntagarens intresse för att få sina krediter tillgodosedda till rimliga villkor. Kreditgivaren skall före och under kreditavtalets löptid agera ansvarsfullt mot konsumenten. 1

8 Man utgår ifrån att avtalet har stor betydelse för konsumentens privata ekonomi. Konsumentverket och Finansinspektionen är de myndigheter som ser till att långivaren följer god kreditgivningssed. Myndigheterna kan inte dela ut några sanktioner till kreditgivarna, dock kan de vidta andra åtgärder som exempelvis vitesföreläggande. (Wärnsund & Johansson 1998) För att upprätthålla god kreditgivningssed krävs det att kreditgivaren även har en god marknadsföring som innehåller tillräcklig information för låntagaren. Detta enligt Marknadsföringslagen som trädde i kraft i början av Strider marknadsföringen på något sätt mot god kreditgivningssed kan näringsidkaren åläggas med vite eller en s.k. marknadsstörningsavgift. I marknadsföringslagens (SFS 1995:450) 6 framgår det att långivarens marknadsföring inte får vara vilseledande. Detta gäller framförallt användning, pris, grund för prissättning och betalningsvillkor. (Wärnsund & Johansson 1998) Vad gör samhället när det gäller sms-lån? Under 2006 startade Kronofogden och Konsumentverket ett samarbete med varandra. Perioden mellan den oktober genomfördes en djupgående enkätundersökning där ungdomar fick besvara frågor gällande sms-lån. Syftet med enkäten var att öka kunskapen om ungas erfarenheter och syn på sms-lån. Myndigheternas önskan var att få svar på varför man tar sms-lån och vad ungdomar använder pengarna till. Orsaken till att konsumentverket och kronofogden ökade sitt engagemang för sms-lån var på grund av indikationer från skuld- och budgetrådgivare runt om i Sverige. Indikationerna visade på att många av rådgivarnas klienter hade obetalda sms-lån, samtidigt som man kunde se att antalet sms-lån ökade snabbt, liksom aktörer på sms-lånemarknaden. Antalet ökningar av betalningsförläggande till Kronofogden ökade dessutom i snabb takt och konsumentverket kände ett behov att få veta mer om varför ungdomar tar denna typ av lån. 1 Syftet med samarbetet var att uppmärksamma problemet genom att skaffa sig mer kunskap och kunna arbeta mer förebyggande. (Lindberg 2007:17 & Lindberg 2007:2) 1 Margareta Lindberg, Konsumentverket 2

9 I vårt arbete kommer vi att använda oss av resultaten från rapporten från Konsumentverket och Kronofogden. Rapporten skiljer på de respondenter som tagit sms-lån och de som har avstått från detta lånealternativ. Rapporten besvarar frågor som exempelvis: Har du någon gång tagit sms-lån? Vad använde du pengarna till? Har du eller har du haft svårt att betala tillbaka lånet? Kan du tänka dig att ta sms.lån igen? För de respondenter som inte tagit sms-lån har man ställt frågor som exempelvis: Skulle du kunna tänka dig att ta sms-lån? Vad fick dig att avstå från sms-lån? Detta är några av de frågor som rapporten besvarar. Undersökarna har därefter öppnat för ytterligare frågor till dem som var särskilt intresserade, där man bland annat ställt frågor om låntagaren har skulder hos kronofogden. 1.2 FORSKNINGSFRÅGOR Vår första frågeställning grundar sig på att det i princip inte gått en dag utan att man belyst problemet med sms-lån via TV, radio eller tidning. Vi tyckte därför att det var viktigt att titta översiktligt på hur vägen fram till ett krav från kronofogden ser ut, för de drabbade låntagarna 2 : Varför hamnar en del av de unga sms-låntagarna hos kronofogden? I rapporten från Konsumentverket och Kronofogden visade det sig att 72 % av de tillfrågade respondenterna aldrig skulle kunna tänka sig att ta ett sms-lån. (Lindberg 2007:17; Lindberg 2007:2) Vår andra fråga blev följaktligen: Varför väljer unga vuxna att avstå från sms-lån? Vår tredje och sista fråga lägger fokus på hur låntagarna skall tänka när de tar ett lån. Vid val av lånealternativ är det viktigt att låntagarna förstår vad de ger sig in på, och att man uppfattar informationen korrekt. Vår tredje fråga blir därför: Vad bör man tänka på då man tar ett sms-lån? 2 Vi undersöker det vi kallar unga vuxna, dvs. personer mellan 18 och 24 år 3

10 1.3 SYFTE Vårt syfte är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur smslåntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras, så att färre unga vuxna hamnar i skuldproblem URVAL Då uppsatsen skrivs under en begränsad tidsperiod har vi valt att göra vissa urval. Vad gäller empiri har vi valt att fokusera på unga vuxna mellan år som har tagit sms-lån, eller som har funderat på att använda sig av detta lånealternativ. Detta urval gjorde vi då Konsumentverket och Kronofogden gjort detta urval i sin rapport. Vårt huvudsakliga teoretiska fokus avgränsas till området konsumentbeteende inom ämnet företagsekonomi. 1.4 DISPOSITION I uppsatsens inledande kapitel beskriver vi översiktligt om sms-lån, vilka forskningsfrågor vi valt att utgå ifrån och centrala definitioner som anses nödvändiga för att förstå uppsatsens innehåll. Vidare har vi i kapitel två fördjupat oss i vår problemformulering medan vi i metodkapitlet beskriver vår insamling av data och även de problem som uppstått under uppsatsens gång. I teorikapitlet behandlas den teori som vi kommer att ta hjälp utav för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Därefter kommer vi att redogöra för de kvantitativa och kvalitativa data som vi samlat in för uppsatsen. I efterföljande kapitel kommer vi att analysera den teori och empiri vi redovisat i tidigare kapitel. Detta kommer sedan ligga till grund för att kunna besvara våra tre forskningsfrågor utifrån ett samhälls, företags och låntagarperspektiv. Slutligen ger vi konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras, så att färre ungdomar får skuldproblem 4

11 DEFINITIONER KREDITTID Kredittiden är den tid låntagaren har på sig för att betala tillbaka ett lån. Låntagarens kredittid beräknas genom att ta låneföretagets genomsnittliga fordringar under året (* 365) dividerat med fakturerad omsättning inklusive moms. Kvoten visar hur många dagar det är i genomsnitt, mellan fakturerings- och betalningstillfället. (Hogia 2008) RÄNTA Med ränta menas avkastning på kapital eller priset på en kredit om man ser ifrån låntagarens vinkel. Ränta medför att om en person lånat ett visst belopp av långivaren, kommer det belopp låntagaren återbetalar vara större än ursprungssumman. Räntan kan vara fast s.k. bunden ränta eller så kan den förändras med det allmänna ränteläget s.k. rörlig ränta. Vid uträkning av ränta skiljer man mellan enkel och effektiv ränta. Med enkel ränta menas att man beräknar räntan på samma belopp, så länge ingen amortering sker. Räntans storlek regleras av flera faktorer som till exempelvis utlåningens löptid, skuldebrevens likviditet och risken att låntagaren ställer in betalningen s.k. kreditrisk. Räntorna bestäms först och främst på marknaderna (marknadsräntan), och inom företag och organisationer sätts även där ett pris på kapital. Nivån på räntan bestäms bland annat av den förväntade inflationen, räntenivå i utlandet, konjunkturläget och den nuvarande penningpolitiken. (Eklund 2005) 5

12 EFFEKTIV RÄNTA Effektiv ränta är ett nyckeltal och utgör enligt konsumentkreditlagen den sammanlagda kostnaden för en kredit på ett år. Kreditkostnaden består av ränta och uppläggningskostnader. (Skatteverket 2008) Den effektiva räntan används för att man skall kunna göra jämförelser av kostnader för krediter som har olika betalningsmönster. (Yard 1994). Kreditens betalningsmönster kan variera genom att en del krediter endast har kostnader i ränta medan andra krediter kan ha avgifter som exempelvis uppläggningsavgift och avisering som tillkommer. Den effektiva räntan för en viss kredit är den räntesats, vilken tillämpad på en alternativ kredit med årsvis kapitalisering och utan några tillkommande avgifter utöver räntan, gör de båda krediterna kostnadsmässigt likvärdiga (Yard 1994) Beräkning av effektiv ränta (i / n + 1)^n 1 + ( A / t) / (K x 0,5) x 100 = effektiva räntan i % i = nominell ränta A = summa avgifter n = antal betalningstillfällen per år t = kredittid angivet i antal år K = kreditbeloppet 6

13 I UPPSATSENS ANDRA KAPITEL KOMMER VI ATT GÖRA EN FÖRDJUPNING AV VÅR PROBLEMFORMULERING OCH ÄVEN BESKRIVA DE BEGREPP OCH PROCESSER SOM VI ANSER ÄR VIKTIGA FÖR ATT KUNNA FÖRSTÅ UPPSATSENS SAMMANHANG. 2. SMS-LÅN OCH JURIDIK För att läsaren skall kunna förstå innehållet i denna uppsats krävs att man har viss grundläggande kunskap om ämnesområdet. Vi har därför redogjort för de begrepp och processer som vi anses vara viktiga i det här sammanhanget. 2.1 VAD ÄR ETT LÅN? Nedan kommer vi att redovisa tre olika typer av blancolån. Denna typ av lån är en kredit som lämnas utan formell säkerhet. (Sparbanken Finn 2008) BANKLÅN Bankernas kreditkort blev etablerat i början av 2000 talet och har sedan dess vuxit sig större på marknaden. Utmärkande för denna typ av lån är: (Dagens Industri 2008) Låga lånebelopp cirka kronor utan mer omfattande kreditprövning Kredittid varierar från aktör till aktör Varierande ränta från 10 till 17 % Flexibelt används vid behov SMS-LÅN Denna typ av kredit etablerades på den svenska marknaden i början av I dagsläget finns ingen konkret definition på vad sms-lån egentligen innebär, men enligt vår uppfattning har detta lånealternativ följande karaktärsdrag: (Mobillån Sverige AB 2008 & Folkia AB 2008) Låga lånebelopp mellan kronor Kort kredittid max 30 dagar Snabb tillhandahållning av lånet inom 15 minuter Enkel ansökan endast ett sms Hög kreditkostnad den effektiva räntan tenderar till att bli väldigt hög 7

14 2.1.3 KLUBBKREDITER Klubbkrediter blev etablerat under mitten av 1980-talet och spred sig senare till elektronikbranschen under 1990-talet. En av de främsta aktörerna av konsumentkrediter är Resurs bank AB. Enligt vår uppfattning kan konsumentkrediter ha följande karaktärsdrag: (Resursbank AB, 2008) Relativt höga lånebelopp - Maximalt kronor Enkel ansökan i butik Blankett eller via internet Relativt lång kredittid - Delar upp återbetalningen upp till 72 månader Ränta Från cirka 8 % Inköp av vara Exempelvis elektronik, bygghandel 2.2 HUR FUNGERAR KREDITPROCESSEN? Nedan visas de olika steg som en låntagare går igenom för att få ett lån beviljat, från ansökan till den sista låneinbetalningen. Processen består av ansökan, kreditprövning, kreditgivning, kredittid, amortering, och man tittar på allt ifrån om kredittagaren har betalningsanmärkningar till hur bra deras återbetalningsförmåga är. (Wärnsund & Johansson 1998) KREDITPROCESSEN ANSÖKAN KREDITPRÖVNING KREDITGIVNING KREDITTID AMORTERING Figur: Kreditprocessen, Wärnsund & Johansson 1998, egen konstruktion 8

15 Vid beviljandet av en kredit är det i första hand låntagarens återbetalningsförmåga man studerar. Med återbetalningsförmåga menas att man undersöker låntagarens möjligheter att betala ränta och amortering på den önskade krediten. (Finansportalen 2008) Den framtida betalningsförmågan kan vara svår att bedöma eftersom oförutsägbara händelser kan inträffa. Man kräver därför ofta en säkerhet för krediten. Kravet på säkerhet kan variera beroende på om det exempelvis är ett banklån eller en masskredit. I bankrörelselagens andra kapitel, 13, får krediter endast lämnas mot betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Enligt lagen skall säkerheten vara betryggande, värdet av säkerheten skall med god marginal täcka krediten. Det finns dock undantag om kreditgivaren till exempel anser sig ha förtroende för låntagaren enligt lagens förarbete. Vissa standardiserade krediter kräver överhuvudtaget ingen säkerhet, utan låntagaren beviljas krediten utan någon formell säkerhet. (Wärnsund & Johansson 1998) Tiden från det att låntagaren blir beviljad lånet, tills att det skall vara återbetalt kallas, enligt Wärnsund & Johansson (1998), kredittid. Kredittiden är alltså den tid då låntagaren skall ha betalat tillbaka krediten i sin helhet. Under kredittiden amorterar låntagaren skulden samtidigt som man betalar ränta och avgifter. (Wärnsund & Johansson 1998) 2.3 VAD GÖR KRONOFOGDEN? Kronofogden är en statlig myndighet som delvis hjälper de som har skulder, men även de personer som skall ha sina pengar. Myndigheten ser till att de skuldsatta blir behandlade på ett korrekt och lagligt sätt. (KFM utgåva 2) BETALNINGSANMÄRKNING Obetalda räkningar är orsaken till att du får en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning ges aldrig ut av en myndighet, utan av kreditupplysningsföretagen. Dessa företag grundar dock sin anmärkning på information från exempelvis kronofogden. Att få en anmärkning kan leda till att det blir svårt att: (KFM utgåva 3) Låna pengar Köpa på avbetalning Få ett hyreskontrakt Få vissa arbeten Kreditupplysningsföretagen lämnar ut information till personer eller företag när du exempelvis vill låna pengar, hyra bostad, köpa på avbetalning och man bedömer sedan om man är kreditvärdig eller inte. 9

16 När du som privatperson har fått en betalningsanmärkning har du kvar anmärkningen i tre år. När det gäller företag som fått anmärkning ligger den kvar i fem år. Då tiden gått ut för respektive part försvinner anmärkningen under förutsättning att skulden är betald. (KFM utgåva 3) SKULDSANERING Med skuldsanering menas att en svårt skuldsatt person under vissa förutsättningar kan befrias från skyldigheten att betala sina skulder helt eller delvis (Kronofogden 2008) För att du skall bli beviljad skuldsanering krävs det att du är svårt skuldsatt och har betalningssvårigheter i skuldsaneringslagens mening. Trots att du har stora skulder är det inte självklart att du får denna befrielse, utan man bedömer då att du kan lösa dina ekonomiska problem med hjälp av antingen skuld- och budget rådgivare från din kommun, eller om du kan sanera din ekonomi på egen hand. Personer som är i behov av skuldsanering i skuldsaneringslagens mening har haft betalningssvårigheter under en längre period och det är vanligt att personen är djupt skuldsatt hos kronofogden. (Kronofogden 2008) För att en person skall få skuldsanering måste vissa krav vara uppfyllda: Personen är så djupt skuldsatt att han inte på något sätt kan betala sina skulder på många år (s.k kvalificerad insolvens). Skuldsaneringen är skälig med hänsyn till personens personliga och ekonomiska situation. Personen måste vara folkbokförd i Sverige Personen får inte ha pågående näringsförbud. Skuldsanering kan man i princip bara få en gång i livet. (Kronofogden 2008) Vid bedömning om en person skall få skuldsanering gör kronofogden en prognos i varje enskilt fall. Detta då skuldsaneringslagen inte anger hur stor skulden måste vara för att man skall få denna lättnad. Myndigheten ser istället över personens möjligheter att betala tillbaka skulderna, den skuldsattes totala skulder, nuvarande och framtida inkomst men även på den skuldsattes arbetsförmåga och utbildning. (Kronofogden 2008) Det andra kravet för att man skall få skuldsanering, är att det skall vara skäligt med hänsyn till personens personliga och ekonomiska förhållanden. Med skäligt menas enligt kronofogden, att större delen av dina skulder är minst tre till fyra år gammal. Orsaken till skuldernas uppkomst är också av stor betydelse. Man skall även som skuldsatt ha gjort allt i sin makt för att försöka bli skuldfri samtidigt som man måste vara samarbetsvillig gentemot myndigheten då frågor uppkommer. (Kronofogden 2008) 10

17 2.3.4 BETALNINGSFÖRELÄGGANDE Med betalningsföreläggande menas att du som långivare kan ta hjälp av domstol för att kräva tillbaka pengar av gäldenären. Metoden tillämpas då en fordran grundar sig på en faktura eller muntlig överenskommelse, alltså då det inte finns ett skriftligt fordringsbevis som grund. Långivaren skall, då betalningsföreläggande är aktuellt, lämna en skriftlig ansökan till den tingsrätt där låntagaren har sin hemort. För att du skall få dina pengar tillbaka av låntagaren kan kronofogdsmyndigheten hjälpa dig. De ser till att låntagaren fullgör sina förpliktelser. Det kan till exempelvis handla om räkningar eller att bli av med en hyresgäst som inte betalat hyran. När kronofogden tagit emot din ansökan om betalningsföreläggande startar en s.k. summerisk process. Processen innebär att personen som betalningsföreläggandet är grundat på, får ett föreläggande att betala sina skulder. Låntagaren har rätt att uttrycka sig om föreläggandet och även möjlighet att motsätta sig påståendet inom en begränsad tid. Om så är fallet, kan målet överlämnas till Tingsrätten för fortsatt utredning. Motsätter sig inte svarande yrkandet, fastställer kronofogdsmyndigheten ett utslag. Processen är betydligt billigare och enklare än en tingsrättsdom och i de flesta fall blir beslutet detsamma i slutändan. Kronofogdemyndigheten verkställer sedan utslaget. I fall som handlar om pengar, gör kronofogdsmyndigheten en undersökning av den skuldsattes tillgångar och därefter sker en utmätning. Som svarande kan du överklaga då du är missnöjd med utslaget, och du kan även hindra att utslaget blir giltigt. Detta kan du göra genom att ansöka om återvinning. Detta måste dock göras senast en månad efter det att utslaget fastställts. (Kronofogden 2008) 2.4 VAD GÖR KONSUMENTVERKET? Konsumentverket är en statlig myndighet vars uppgift är att ta tillvara konsumentens intresse. Konsumentverkets mål är att konsumenterna skall ha makt och möjlighet att göra aktiva val. Man arbetar med allt ifrån varor/tjänsters säkerhet och kvalitet till företagens reklam och avtalsvillkor. Myndigheten får in cirka 8000 anmälningar per år, men kan även på eget initiativ driva ärenden mot företag. I de flesta fall korrigerar företagen sina fel frivilligt men om de inte gör detta eller på något annat sätt gör allvarliga överträdelser, kan Konsumentombudsmannen utfärda ett vitesföreläggande. Detta innebär att företaget tvingas betala ut ett skadestånd om man fortsätter att bryta mot de gällande reglerna. Sveriges konsumentombudsman, även kallad KO, är Gunnar Larsson som också är Konsumentverkets generaldirektör. Konsumentombudsmannens huvuduppgift är att självständigt driva konsumentens intresse gentemot företag i domstol. Några exempel på frågor som konsumentombudsmannen arbetar med är bland annat; vilseledande marknadsföring, oskäliga avtalsvillkor och felaktig prisinformation. 11

18 2.5 VAD GÖR EN BUDGET OCH SKULDRÅDGIVARE? En budget- och skuldrådgivare ger råd och stöd till privatpersoner i ekonomiska frågor. Det kan handla om allt från en lättare budgetrådgivning till en mer kvalificerad skuldrådgiving. En budget- och skuldrådgivare är även behjälplig vid en ansökan om skuldsanering till kronofogdemyndigheten samt under hela skuldsaneringsperioden. 3 En budgetrådgivares huvudsakliga uppgift är att hjälpa till att göra en budget över inkomster och utgifter åt den skuldsatte, för att denne skall få kontroll på sin ekonomi. Budgeten blir sedan ett verktyg för att hålla ordning på sin egen hushållsekonomi. Budgetrådgivaren är också en viktig del av förberedelserna för en eventuell skuldrådgivning eller skuldsanering. En skuldrådgivare har i uppgift, att tillsammans med gäldenären få kontroll över den skuldsattes ekonomiska problem. Rådgivaren skall hjälpa till att se vilka möjligheter som finns att förändra den skuldsattes ekonomiska situation, dels genom att tillskriva fordringsägarna och därmed få en överblick av skulderna, och dels genom att hjälpa till med att räkna ut hur mycket som kan betalas av på skulderna varje månad. 4 3 Ulrika Johansson, Budget-och skuldrådgivare 4 Ulrika Johansson, Budget-och skuldrådgivare 12

19 I METODKAPITLET REDOGÖR VI FÖR VÅR INSAMLING AV DATA OCH BESKRIVER ÄVEN DE PROBLEM SOM UPPSTÅTT UNDER UPPSATSENS GÅNG. 3. METOD 3.1 UNDERSÖKNINGENS UTFORMNING Vår studie innefattar både kvalitativa intervjuer och kvantitativ data då vi utgår ifrån Konsumentverkets och Kronofogdens rapport om sms-lån. Eftersom denna typ av kredit är relativt ny på marknaden är det viktigt att samla in data och kunskap från olika synvinklar för att avslutningsvis få en trovärdig och relevant empiri (Jacobsen 2002). Vi anser att vår metod är deskriptiv (Ejvegård 2003). 3.2 PRIMÄR- OCH SEKUNDÄRDATA I studien har vi använt oss av primärdata i form av intervjuer med sms-låneföretaget Mobillån Sverige AB, Kronofogden, Konsumentverket, Resursbank AB, Länsförsäkringar Skåne och budget- och skuldrådgivare från Karlstad kommun. Vi kommer även att göra mer djupgående intervjuer med personer som har olika erfarenheter av sms-lån. För att nå syftet kommer vi att använda oss av sekundärdata där Kronofogden och Konsumentverket har bidragit med information. Sekundärdata är information som är insamlad för andra ändamål än de syften uppsatsen har. Våra sekundära källor kommer i huvudsak från Kronofogden, Konsumentverket, Mobillån Sverige AB, Resursbank AB, Länsförsäkringar Skåne och från relevant litteratur som kan kopplas till det aktuella ämnesområdet. (Jacobsen 2002) 3.3 KVALITATIV OCH KVANTITATIV DATA I arbetet kommer vi att använda både kvalitativa och kvantitativa data. De kvalitativa data hämtas från intervjuer med personer som har erfarenhet av sms-lån. Vi kommer här att ha en öppen diskussion med potentiella sms-låntagare. 5 Vi kommer även att ta in kvantitativa data via frågor till olika kreditinstitut. (Jacobsen 2002) Vi tror att kombinationen av kvalitativ och kvantitativ data kommer ge en djupare insikt och en mer fullständig bild av det problem vi behandlar. Eftersom vi börjar med kvantitativ data kommer resultatet av detta ge oss goda förutsättningar för att samla in så bra data som möjligt vid intervjuerna. Då det inte skrivits så mycket om ämnet tidigare, anser vi att intervjudata kommer ge oss den information som vi behöver för att nå syftet. (Jacobsen 2002) 5 Potentiell sms-låntagare = Personer som har försökt/funderat på att ta ett sms-lån 13

20 3.4 ANSATS Uppsatsen kommer både att ha en deduktiv och induktiv ansats då det redan finns beprövade teorier och forskning kring krediter samtidigt som det saknas teorier och forskning kring smslån. (Jacobsen 2002) Vad gäller våra kvantitativa data så visade det sig att Konsumentverket och Kronofogden redan hade gjort en omfattande enkät med hög svarsfrekvens. Vi beslutade att låta denna rapport ligga till grund för den kvantitativa delen av vårt arbete. Som komplement valde vi att göra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna valde vi att genomföra på tre olika sätt enligt Jacobsen (2002), telefonintervjuer, postenkäter och besöksintervjuer. Postenkäter har vi valt att skicka till samtliga kreditinstitut då vi har velat ha svar på relativt homogena frågor. Vi valde att göra telefonintervju med Länsförsäkringar Skåne för att bland annat kunna ställa vissa följdfrågor till de redan standardiserade frågorna. För att ytterliggare stärka uppsatsen har vi även gjort besöksintervjuer med två potentiella sms-låntagare. Under uppsatsperioden har vi också haft en öppen diskussion med Konsumentverket och Kronofogden, då vi fått tillgång till kvalitativ sekundärdata i form av artiklar, broschyrer och rapporter. 3.5 VÅRA PROBLEM Under uppsatsen gång har vi stött på olika typer av problem. Vårt största och mest centrala problem har varit att få tag i sms-låntagare. Vi har försökt få tag på låntagare genom Konsumentverket då de lagt ut en länk på deras interna hemsida om vårt intresse att komma i kontakt med dem. Vi har varit hos Kronofogden för tips om vart vi skulle kunna hitta personer som tagit sms-lån, men också tagit hjälp av budget- och skuldrådgivare från Karlstads kommun. Förfrågningar har även skett bland våra egna vänner, bekanta och studenter vid Karlstads universitet. Resultatet är dock begränsat då vi endast intervjuat två potentiella smslåntagare. Vi har försökt att komma i kontakt med Sveriges integration,-jämställdhets- och konsumentminister Nyamko Sabuni för att få höra hennes åsikt om ämnet. Tyvärr meddelade hennes pressekreterare att hon var tvungen att avböja, då hennes arbetsbelastning var hög. En kontakt vi lyckats få är med Charlie Söderberg från programmet Lyxfällan på TV3. Charlie hade tyvärr endast tid att låta sig intervjuas den 25/5, så vi valde att avstå på grund av tidsbrist. 14