Transkript

1 Automation Region Mars 2009 Industriell automation kartläggning, styrkor och investeringsmöjligheter Region Mälardalen med omnejd Författare Curt-Åke Sundholm Automation Region Sven-Arne Paulsson Processledare Helena Jerregård Biträdande processledare Björn Stenvall Informationsansvarig

2 Industriell automation - Kartläggning, styrkor och investeringsmöjligheter Region Mälardalen med omnejd. Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Avgränsning... 3 Kartläggning... 5 Analys... 6 Allmänt... 6 Processindustri... 6 Verkstadsindustri... 7 Övriga branscher... 8 Produkter av världsklass... 8 Kompetensförsörjning och forskning... 9 Möjligheter för investerare Stora investeringar inom energiproduktion Laddningsstationer för elbilar Utveckling av industriella sensorer Systembyggare inom logistik och transport av varor Industrirobotar och automatisering inom verkstadsindustrin Jämförelse med utredningen Referenser Utredningens organisation Förkortningar Industriell automation - kartläggning doc 1(19)

3 Sammanfattning Denna rapport sammanfattar resultatet av en kartläggning av företag som levererar tjänster, system och produkter inom området industriell automation. Det finns i storleksordningen 500 företag i region Mälardalen/Storstockholm med kringliggande region (se avgränsning) som jobbar med industriell automation mot branscherna processindustri, verkstadsindustri och övrigt (transportlogistik och fastighetsautomation). Företagen i denna region omsätter totalt mer än 30 miljarder SEK i segmentet automation. Totalt i Sverige omsätter automationsföretagen ca 50 miljarder SEK. Av detta omsätts 2/3 i region Mälardalen och 1/3 i Västeråsområdet. Ca anställda jobbar i med industriell automation hos regionens leverantörer. Mälardalen med Västerås är med andra ord centrum för industriell automation och robotik i Sverige. Satsningarna Automation Region, Robotdalen och MDH s forskning har en mycket framträdande roll och kompletterar detta automationscentrum på ett utmärkt sätt. Mellan delbranscherna är fördelningen grovt 40 % (processindustri) 30 % (verkstadsindustri) och 30 % (övrigt). Fördelningen är baserad på leverantörsnärvaro på marknaden. Fler än 100 konsultföretag, 40 systembyggare och 300 produktleverantörer har listats. Av produktleverantörerna levererar 90 företag enbart mätsystem och sensorer. Vid analysen av materialet och vid intervjuer med personer har det framkommit områden, där det finns starka leverantörer med god kompetens och områden, där det bör finnas utrymme för mer satsning. Om man sedan lägger till pågående forskningsprojekt och utbildningar inom industriell automation i bred betydelse kan man notera ett antal möjliga satsningsområden. Man bör också beakta att Sverige har en fördelaktig kostnadsnivå. Här följer några förslag. Satsningsområde för investerare - Inom energiområdet är investeringsnivån så hög att det finns plats för nya aktörer. Det råder kompetens- och resursbrist och det finns också möjligheter att industrialisera forskningsresultat. Smarta nät är ett nytt område för investeringar. - En framtid med elbilar kommer att kräva att en infrastruktur av laddningsstationer med tillhörande betalsystem utvecklas. - Det finns en utmärkt företags- och kompetensstruktur för produktutveckling av högteknologiska sensorer och mätsystem. - Inom transportlogistik saknas systembyggare som kan leverera och utveckla kompletta lösningar som inkluderar hela kedjan lager, in/utlastning och transport inklusive ITstöd för att optimera resultatet. - Inom verkstadsindustri och andra tillverkande företag saknas systembyggare/integrator som utifrån kunskap om Lean production metoder kan leverera branschanpassade lösningar med automation och produktionsnära IT. - Robotik för SME, små och medelstora företag. - Utveckling av MES-system för både verkstadsindustri och processindustri. Industriell automation - kartläggning doc 2(19)

4 Bakgrund Denna utredning har kommit till stånd på uppdrag av Automation Region (AR) och i samarbete med Stockholm Business Region Development (SBRD). Det finns ett behov att få fram en översikt över alla leverantörer inom industriell automation med deras produkter och marknader. Resultatet av kartläggningen kommer att vara ett stöd vid kommande beslut av satsningar inom region Mälardalen. En liknande utredning gjordes för fem år sedan, där man tittade på produktleverantörer, systembyggare och konsulter. Även i denna utredning delas leverantörerna in i dessa tre kategorier. Tidningen Automation hade i sitt marsnummer 2008 en lista över 300 automationsföretag verksamma i Sverige. AR s kartläggning har utgått från en bredare definition av industriell automation genom att inkludera mätinstrument med sensorer och produktionsnära IT med optimering och simulering. AR s kartläggning täcker därför in styr & regler, processledning och produktionsledning. Avgränsning Uppdraget har begränsats geografiskt till att kartlägga leverantörerna i följande län: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län samt i övriga kommuner som samarbetar med SBRD inom samarbetet med Stockholm Business Alliance (SBA). Leverantörerna levererar produkter och system med tillhörande tjänster enligt nedan. Som systembyggare räknas företag som levererar kompletta lösningar med konstruktion, maskinvara, mjukvara och installation. Till processindustri räknas Energiproduktion, Papper & massa, Mineral & metall, Läkemedel & livsmedel, Kemi- & oljeindustri, Elektronikindustri (halvledare), Vatten- & övriga media. Verkstadsindustrin/tillverkande industri har delats upp i Bilindustri, Elektromekanisk industri, Träindustri, Övrig tillverkning. I bransch Övrigt har vi Transport & logistik (varudistribution, tåg, ), Fastighetsautomation samt Miljö- & kvalitetssystem. Branscher som ej har tagits med i studien är främst Telekomindustrin och elkraftdistribution. På produktsidan har gjorts en uppdelning i sex undergrupper. Nedan är gruppernas produkter listade. Samtidigt anges en kvalificerad skattning, gjord med hjälp av insamlade företagsuppgifter, av respektive grupps andel av den totala omsättningen på 30 miljarder SEK. Grp 1 Elektriska drivsystem, elmotorer 53 % (16 miljarder SEK varav rena mätgivarföretag Styrsystem, PLC, DCS 2,5) Mätgivare & sensorer Industriell automation - kartläggning doc 3(19)

5 Grp 2 Elektronik & komponententer Industri PC Datanät (inkl trådlöst) Operatörsvertyg Grp 3 Säkerhetssystem Identifieringsutrustning 7 % (2 miljarder) 3 % (1 miljard) Grp 4 Ställdon & elutrustning 12 % (3,5 miljarder) Processventiler Pneumatiska & hydrauliska komponenter Grp 5 Robotar & hanteringsutrustning Monteringsutrustning 12 % (3,5 miljarder) Grp 6 Scada, MMI, MES 13 % (4 miljarder) Processtyrningspaket, optimering, simulering Produktionsstyrning Underhållssystem Verkstadspaket Dessutom har noterats leverantörernas specialitet, företagets kopplingar till andra företag samt i vissa fall viktig kund/leverantör/bransch. Det har varit svårt att få fram exakta siffror på fördelningen mellan olika produktområden. Grupp 1 är dominerande. Storleken på grupp 5 har stor konfidens. Uppskattningen på grupp 6 programprodukter - är osäker bl.a. beroende på att leverantörerna ej vill lämna några siffror på andelen produktionsnära programsystem av totala försäljningen. Vidare har fördelningen mellan DCS och MES från t.ex. ABB och Siemens ej kunnat fastställas. Industriell automation - kartläggning doc 4(19)

6 Kartläggning Metodiken i vår kartläggning har varit att först lista företag ur tidningen Automations mars Därefter har vi sökt på företag i Affärsdata för att hitta ytterligare företag genom att använda nyckelord i bolagsordningen såsom automation, industrirobot, mätinstrument, sensor o.s.v. med omsättning större än 10 respektive 5 miljoner kronor för kommunerna. Data från utredningen från 2003 är också indata efter uppdatering med aktuella värden. Efter detta kompletterades med mätinstrumentföretag listade på Automations hemsida som är större än 3-4 miljoner eller fler än 4-5 anställda. Vi har slutligen kompletterat med ingenjörskonsulter, IT-företag, AR-medlemmar m.fl. Majoriteten av företagen har sitt säte eller huvudkontor i regionen. 352 företag har dokumenterats. Antal personer som arbetar med automation i dessa företag är ca (proportionering i materialet). Vi bedömmer att vi har fått en rättvisande bild av industriell automation i region Mälardalen. Data om företagen har tagits fram enligt följande: Affärsdata ger allmän information, organisationsnummer, telefon, adress, ägarland, vd/kontaktperson, SNI-kod, bolagsordning, omsättning och antal anställda. Hemsida har vi fått fram genom olika sökningar. Information på hemsidan, i tidningen Automation samt genom telefonkontakter har givit underlag till resten av uppgifterna i företagslistan. Antaganden om andelen industriell automation har i många fall gjorts för de företag som även sysslar med annat än automation. (många av de största siffrorna har belagts genom telefonkontakt eller från tidningen Automation mars Vidare har skattningar gjorts om den andel som hör hemma i region Mälardalen så snart företaget har verksamhet på flera orter i Sverige. Även här har telefonkontakter tagits för att få uppgifterna bekräftade. Bransch(er) har hämtats från företagits hemsida (angivit i klartext eller i referenser). Produkt eller produktmix har hämtats från hemsidan i de fall informationen ej finns i tidningen Automation. Övrig information har hämtats från hemsida och via telefonkontakt i några fall. Bild över företagens SNI koder Industriell automation - kartläggning doc 5(19)

7 Analys Underlaget är omfattande och detaljrikt. Läsaren av materialet bör dock inte ta informationen som exakt sanning utan det finns många uppskattningar och tolkningar. Även då företagarerepresentant tillfrågats om t.ex. hur stor andel som utgör industriell automation så har oftast en uppskattning skett. Allmänt 352 företag finns i listan. Vid samtal med referenspersonerna upptäcker man snabbt att många fler företag finns och som därför kunde ha varit med. Vi tror dock att de flesta stora företagen finns i listan, men att minst 150 företag av någorlunda storlek saknas. Därför uppskattar vi att det finns 500 automationsföretag i region Mälardalen. För varje produktområde har minst ca 20 företag noterats och som mest för mätgivare/sensorer med över 130 företag. Processindustri Inom processindustrin fokuseras på produktivitet, tillgänglighet, produktkvalitet, miljöfrågor, energieffektivitet och säkerhet. Med hänsyn till dessa faktorer ligger svensk industri i frontlinjen inom energiproduktion, papper/massa, mineral/metall och läkemedel. Pågående och planerade investeringar är mycket stora. Dock har några stora projekt senarelagts inom mineral/metall. Störst fart är det i energiområdet - effekthöjning inom kärnkraft - systembyten inom kärnkraft pga åldersskäl och säkerhetsskäl - kraftvärmeverk - vattenkraft ombyggnad pga ålder - vindkraftutbyggnad pga miljöpolitiska beslut - energi- och miljöinvesteringar i papper & massaindustrin Det råder brist på specialister. MDH s forskning är i frontlinjen energieffektivisering och miljö. Westinghouse har sitt centrum för BWR (Boiling Water Reactor) i Västerås. Ledande företag som ABB, Siemens, Alstom m.fl. är hårt engagerade i pågående projekt. I stort alla lediga konsulter inom kraftområdet är engagerade. Här finns leverantörer som kan ta totalansvar för stora projekt. Men många upphandlingar sker i delar där kunden har integrationsansvaret. Mineral/metall Kraftig inbromsning på investeringsplanerna har skett. - senareläggning av investeringar pga halvering av kapacitetsutnyttjandena - pågårende större projekt är LKAB s nya brytningsnivå i Kirunagruvan och ett stort Bolidenprojekt ABB, Västerås har ett antal frontprodukter - gruvspel - elektromagnetiska lösningar för stålverk Industriell automation - kartläggning doc 6(19)

8 - varvtalsreglerade motordrifter för valsverk - stressometersystem för planhetsmätning Vid större investeringar köps dessa som totalentreprenad. Då är det i allmänhet en utländsk maskinleverantör som står som huvudleverantör. ABB och/eller Siemens är ofta med och levererar elutrustning och I&C (instrumentering och styrning). Papper o Massa Inga stora projekt i Sverige är på gång. Men det pågår hela tiden olika investeringar. Därför ser man ingen avmattning för närvarande. Vid stora entreprenader är det maskinleverantören som tar helhetsansvar och elutrustning och I&C (instrumentering och styrsystem) levereras vanligtvis av någon av ABB, Honeywell, Metso eller Siemens som en underentrepenad. Branschkunniga konsulter är Pöyry och ÅF. Läkemedel och livsmedel måttlig investeringsnivå Inom läkemedelsindustrin har investeringarna minskat och har nu nått en stabil lägre nivå. Inga stora svenska systembyggare (SI) finns. Kända är bl.a. NNE Pharmaplan, Danmark/Tyskland och Jacobs Engineering, USA. Inom livsmedelsindustrin är tongångarna positiva och här sker en hel del investeringar. ABB s system för satsvis produktion, ABB Batch Management, är marknadsledande. Systemet används även inom kemisk industri. Kemi & Oljeindustri Har begränsad betydelse i Sverige. Vatten, processmedia Kommunala VA investeringar pågår i normal omfattning Investeringar i system för processmedia går hand i hand med övriga investeringar i respektive bransch. Allmänt MES-system saknas fortfarande mer eller mindre skräddarsydda lösningar i bästa fall branschlösning. Verkstadsindustri Bilindustri Bilindustrin med underleverantörer är nu i djup konjunktursvacka. Det är mycket osäkert vad som händer. Volvo Construction Equipment, VCE, har exempelvis varslat liksom Getrag och Volvo lastvagnar. Scania drar ner sin arbetsstyrka till nivå fast anställda. Elektromekanisk industri Däremot arbetar elektroindustrin för högtryck. Här kan nämnas Bombardier och ABB. Träindustrin Sågverken drar ned produktionen. Industriell automation - kartläggning doc 7(19)

9 Övrig tillverkning - Allmänt Inom Teknikföretagens område hade man för 2 år sedan i många företag ej tid att investera för att effektivisera och förbättra. Nu vet de inte om man har råd. Men behov finns att använda sina resurser effektivare samt att öka produktion och förbättra kvalitet genom automatisering. Övriga branscher Transportlogistik Många företag har investerat i integrerade lager och distributionssystem (supply chain integration) t.ex. ICA, IKEA, Sandvik Coromant. Det finns ingen svensk leverantör åtar sig stora installationer av lagersystem med logistikutrustning. Kunderna vänder sig då till leverantörer i t.ex. Tyskland eller Japan (ICA, Västerås köpte av Daifuku, Japan). Mindre lagersystem levereras av t.ex. Consafe Logistics, Lund. Transportsystem hög aktivitet (tåg). Transportlogistik hög aktivitet. ABB, Västerås, är en av de ledande leverantörerna av el- och styrsystem för containerkranar till hamnar. Fastighetsautomation Inom fastigheter gäller energistyrning/energieffektivisering för värme, ventilation och belysning. fastighetsövervakning, säkerhetssystem mm. För många leverantörer är fastigheter en stor marknad. För Siemens t.ex. är fastighetsautomation större än marknaden för processindustri eller verkstadsindustri. Miljö- och kvalitetssystem Utredningen har inte fokuserat på detta område. Produkter av världsklass Här noteras några produkter och produktområden där region Mälardalen har en ledande ställning och där den större delen går på export. - Elektriska driv- och styrsystem från Bombardier. - Kommunikationsutrustning från Westermo. - Vibrationsmätsystem från SPM Instrument - Planhetsmätningsystem för valsverk från ABB (Stressometer) - Batch-hanteringssystem från ABB - Industrirobotar från ABB - DCS system från ABB (i world wide kundvärde ca miljarder kronor) - Säkerhetssystem och driftövervakning av tågtrafik från Bombardier - System för containerkranar, ABB - Härdövervakningssystem från Westinghouse (BWR) (Nuclear Advantage) Industriell automation - kartläggning doc 8(19)

10 - Driftcentraler för nationella elnät, ABB Effekten på företagets totala omsättning vid export av produkter via försäljningskontor i andra länder beror mycket på typ av produkter och på hur om leveransen till slutkunden är en entreprenad eller en produktleverans. Som exempel kan nämnas två produktområden - Industrirobotar från ABB, Västerås, säljs ofta direkt till slutkunder av typ bilindustri Då krävs mindre anpassningar/tillägg hos ABB i exportlandet på säg några 10-tal procent. - Men då DCS-system levereras från ABB, Sverige, utgör detta en mindre del av en stor entreprenad till slutkund. Den totala omfattningen är då ofta fem/sex gånger större än leveransen av automationsutrustning från Sverige. Kompetensförsörjning och forskning Detta avsnitt har ej ambitionen av att vara heltäckande, utan det vill ge exempel på vad som pågår i regionen. MDH Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling: Den strategiska forskningsprofilen Process och resursoptimering, PRO, (Energi- och miljöteknik är forskningsämnet) jobbar enligt följande idéer och områden. Visionen är att bli internationellt ledande och ha state-of-the-art kompetens inom process- and resursoptimering (PRO) Målet är att utveckla lösningar och verktyg inom områdena energi, fastigheter och miljö. Prioriteringen är internationell, nationell and regional hållbar utveckling genom att verka för starka strategiska partnerskap. Forskning är organiserad I följande grupper: Energy Management & Load Control Process & Sensor Development Process Efficiency Improvement Sustainable Management & Communication Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling har 30 forskare varav 7 fulla professorer, 6 adjungerade prof och 7 docenter. Därtill kommer 60 doktorander. Av dessa har ca 6 licat och är således tekn lic, utöver de 30 disputerade. Bland forskningsprojekten är majoriteten inom Automationsområdet: Processoptimering, modellbaserad styrning, produktionsplanering, beslutsstöd, diagnostik ooch dylikt. Viktiga stora projekt: Automation region, WP Energi till tusen; CLEAN, Ett stort regionalt projekt inom Miljöteknikormådet (21 MSEK) som PRO är projektägare till (projektledare Emma Nehrenheim). Industriell automation - kartläggning doc 9(19)

11 MPC-styrning av BFB-panna vid Eskilstuna Energis och miljös Kraftvärmeverk i samarbete med ABB. Dynamisk DataReconciliation och beslutsstöd vid Mälarenergis KVV. Fiberlinjestyrning och modellbaserad styrning vid Korsnäs Pappers- och massabruk, Gävle. Ledde arbetsgrupp för att ta fram Hur man kan använda processimulering för att optimera pappers- och massaproduktion, ett EU projekt med 14 deltagande länder (Erik Dahlquist editor). Dynamisk optimering av pappersbruk, 50 MSEK EU-projekt med KCL i Finland som koordinator. MDH/HST koordinerade för MDH, 4.5 MSEK. MDH MRTC (Malardalen Realtime Research Center) är centrum för inbyggda system. Dess mål är att erbjuda state-of-the-art kompetens för industrin, att satsa på grund- och tillämpad forskning i relevanta områden och att utbilda ingenjörer och forskare. MTRC s forskning är grupperad enligt följande: Adaptive Real-Time Systems Dependability Embedded Systems Software Engineering Industrial Software Engineering Monitoring and Testing Programming Languages Real-Time Systems Design group Real-Time Systems Modelling and Analysis Safety-Critical Systems Scalable Architecture for Real-time Applications Wireless Communication MDH ISS (Intelligent Sensor Systems) är centrum för intelligenta system med bl.a. robotics. ISS skall vara Centre of excellence inom forskningsområdet och skall engagera ledande forskare och bra finansierer. ISS skall verka på MDH s nyckelområden inom högskolans forskning och vara internationellt ledande. ISS är organiserade I följande forskningsgrupper: Biomedical Engineering Intelligent Systems Robotics Wireless Communication KTH (REA report 2008) Här följer endast rubriker från två intressanta områden. UoA Network, Information and Control Systems (EES) Industriell automation - kartläggning doc 10(19)

12 The quality of basic research in this unit is of a high international standard overall, 96 papers in UoA Electrical Power Engineering (EES) This unit is one of the largest power engineering units within European universities and is in many ways the most advanced university unit in its field in the Nordic countries. 46 papers in the period Acreo/KTH Acreo satsar tillsammans med KTH, Kista på forskning och utveckling inom optik, halvledare och sensorer. Många projekt sker på uppdrag från industrin. Här kommer lite siffror - antal forskare: ca 50 doktorander - antal examinerade (lic och dr): Ca 90st - antal professorer: 20 st Kompetenssammanfattning: Detektorer för röntgen, UV och IR, nanopartiklar, fibersensorer, ljuskällor, mikrovågselektronik, kraftelektronik, och mikrosystem. Vi utvecklar nya material och tillverkar komponenter i renrum för halvledarprocesser, och har också omfattande mät och analysverksamhet. Samarbetspartner: Större företag som Autoliv, FLIR, Saab, Sectra, Radi Medical, Note, Ericsson Mindre företag som ScandiDos, Applied Sensors, Biosensor Application, Now Electronics, Network Automation, Optonova, Optronic. Avknoppningsbolag som IRnova, Replisaurus, Scint-X, TranSic, Syntune, Silex, Proximion Fiber Systems Viktiga/stora utvecklingsprojekt IR detektor kamera till bilindustrin Elektronisk biosensor med nanotransistorer Nanopartiklar för energi och industriella tillämpningar Multifunktionella keramer för sensorer och elektronik Kiselkarbid kraftelektronik för motorstyrning Lasrar och modulatorer för fiberoptisk telekommunikation Miniatyriserad Radar Dessutom finns det ett stort antal forskare på KTH och SICS som utvecklar mjukvara och system som säkert också kan vara relevant för industriell automation. Industriell automation - kartläggning doc 11(19)

13 I Uppsala Ångströmlaboratoriet (UU) finns det också en del liknande forskningskompetens på sensorer och elektronik. De har bla specialiserat sig på rymdapplikationer och energi (tex solceller, smarta fönster). LTH Vid LTH nästa generations innovativa logistik ( har 200 milj SEK för 10 års forskning i Engineering logistics, Production Management och Packaging Logistics LiTH Ämnesområdet Logistik vid LiTH är Nordens främsta forsknings- och utbildningscentrum för managementforskning inom logistikområdet (Logistics Management). Som en del av ekonomiska institutionen finns vi såväl inom Tekniska Högskolan och civilingenjörsprogrammen (där vi har vår bas) och filosofisk fakultet med Ekonomprogrammen. Det ger LiTH en unik kombination av ingenjörsvetenskap och företagsekonomisk forskning som grund att stå på för vår tillämpade forskning. Som ämnesområde har vi funnits sedan 1971/72 och har sedan dess blivit ett av Tekniska Högskolans profilområden med internationell spetsforskning och högkvalitativ grundutbildning av civilingenjörer/-ekonomer som adelsmärke. Robotdalen (Vinnova projekt) I Robotdalen (Vinnova finansierat VinnVäxtprojekt) utvecklas robotik för industri, logistik och hälsosektorn. Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs på små och medelstora företag, sjukhus, globala företag som ABB och Atlas Copco, samt Örebro universitet och Mälardalens högskola. Vi arbetar för fler och bättre utbildningar och ett ökat teknikintresse hos barn och ungdomar. Nya idéer stöttas från prototyp till färdig produkt. I Robotdalen samarbetar företag, högskola/universitet och offentliga aktörer i Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Tillsammans befäster vi regionen som världsledande inom tillverkning, forskning och utveckling av robotbaserad automation. Här finns en lång tradition, stor kompetens och världsledande företag inom robotikområdet. Den ökade konkurrensen på den globala marknaden gör dock att det inte går att slå sig till ro. Genom ständig utveckling av ny teknik, effektiva lösningar och höjd kompetens kan vi möta den nya konkurrensen. En unik kombination av expansiva företag, en aktiv akademi, offentliga aktörer och nya marknader stärker Robotdalen som en världsledande region inom robotik. Vårt mål med att fram till år 2013 få fram 30 nya företag och 30 nya produkter inom robotik och automation. Vi är nu uppe i 12 nya företag och 14 nya produkter! Kärnområden är - Industrirobotik - Fältrobotik - Logistikautomation - Hälsorobotik - Innovationsstöd - Teknik- och kompetensspridning Industriell automation - kartläggning doc 12(19)

14 Möjligheter för investerare Stora investeringar inom energiproduktion Nuläge Investeringar på 300 miljarder SEK under närmaste 10 åren.(100 vindkraft, 100 övrig kraft, 100 elnät; källa Swedenergy, dec -08) Investeringar sker i form av uppgradering av el- och styrsystem och effekthöjande insatser. Det gäller kärnkraft och vattenkraft. Nybyggnad sker inom vindkraft. Konvertering till biobränsle och sopförbränning sker vid värmeverk och kraftvärmeverk. Exempel på leverantörer är ABB, Areva, Alstom, Siemens, Westinghouse och VG Power. Dessa företag är också systembyggare. De stora konsultbolagen ÅF, Sweco, Rejlers m.fl. är ofta engagerade. Forskning sker vid KTH och MDH (flera intressanta projekt). Möjligheter Det finns goda möjligheter att etablera nya företag på växande marknad. Spetskompetens finns (KTH, MDH), dock är det konkurrens om den. Kunderna har god finansiell styrka. Nya företag har tidigare etablerats efter omorganisation och omstrukturering av ABBkoncernen. Flera av ovanstående företag har uppstått/etablerats i regionen efter sådana förändringar. Det gäller ALSTOM Power Sweden AB, ALSTOM Hydro Sweden AB och Westinghouse Electric Sweden AB har alla tagit över personal och verksamhet från ABB. Areva T&D AB har baserats bl.a. på AEG och ABB personal. VG Power AB startades av f.d. ABB-personal med inriktningen att bl.a. renovera vattenkraftverk. Mål Etablering av medelstor konsult/systembyggare med internationell kompetens inom tex vindkraft. I regionen finns många små konsultbolag, exempelvis El3 Elprojekt AB och Procoordinator AB inom elkraft respektive Safetech Engineering AB och Platom AB inom kärnkraft. Ett eller flera befintliga konsultbolag kan vara utgångspunkt vid etableringen av en ny större konsultverksamhet i regionen. Fler studenter läser energi och elkraft vid högskolorna (MDH,KTH) Risker Konkurrensen kan bli stor från befintliga leverantörer och systembyggare. Krav Behov av att man tillför kompetens inom t.ex. dimensionering och konstruktion av elektriska anläggningar. Leverantören/Systembyggaren måste ha ekonomisk styrka och ledningserfarenhet från stora entreprenader för att lyckas. Industriell automation - kartläggning doc 13(19)

15 Laddningsstationer för elbilar Nuläge Mycket talar för att elbilen kommer att lösa många miljöproblem. Vissa företag (tex Fortum) och kommuner kan redan idag erbjuda laddningsstationer. Andra företag tex ABB jobbar med s.k. Smarta Nät. Otillräcklig infrastruktur medför att bl.a. elnäten måste byggas ut. Möjligheter Kompetens finns inom eldistribution och motorvärmare hos konsulter och elinstallationsfirmor. Kunskap om olika betalningssystem finns genom befintliga betalsystem för t.ex. parkering och köp av bussbiljetter via SMS (samt systemkunskap i telekommunikation). Fjärravläsning av elförbrukning är redan etablerad (krav i Sverige). Smarta nät bör utvecklas för att klara flexibel last. Här måste elkraftteknik och IT samverka. Mål En eller flera företag etablerar sig inom området. Det kan vara produktleverantör, konsultföretag eller systembyggare. Härutöver krävs att operatörer tar hand om drift och betalsystem. En ny aktör kan lämpligen benchmarka mot vad som skedde då fjärravläsning av elmätare infördes tillsammans med nytt debiteringssystem. Några exempel på aktörer då är Kamstrup-Senea AB och HM Power AB vad gäller mätare och Logica (tidigare WM data på uppdrag av Vattenfall) när det gäller datainsamling och debitering. Affärsstruktur Ingen färdig struktur finns. Men troligt är att de stora elleverantörerna hoppar på tåget, som har etablerade lösningar för fjärravläsning (Vattenfall, Mälarenergi, Fortum, etc.) Risker Konkurrens från företag, som är snabba att satsa på detta nya område. Risk att man väljer fel teknisk lösning. Krav Företagen måste besitta allmän kompetens om eldistribution, elmätning och betalsystem. Utveckling av industriella sensorer Nuläge Det finns stor kompetensbas inom - sensorteknik - industriell automation - inbyggda system - industriell elektronik Forskning och produktutveckling finns på Acreo tillsammans med KTH Electrum i Kista, Ångström laboratoriet i Uppsala, MDH och Örebro Universitet. Hos produktionsenheten Silex Microsystems AB, Järfälla finns mycket goda möjligheter att utveckla och producera sensorer baserade på integrerad optik och elektronik. Det finns starka etablerade företag i regionen såsom, Leine & Linde, Lorentzen & Wettre, Flir, SPM instrument och STFI-Packforsk. Industriell automation - kartläggning doc 14(19)

16 Bra kompetens finns inom minst s verksamhetsområde. Nära samarbete sker med industrin. Kompetens finns inom MST/MEMS. Acreo har och har haft framgångsrika samarbeten finns med bl.a Autoliv, Flir, Saab, Ericsson och Optronic. Möjligheter Det finns sensorkluster i regionen. Decentralisering av intelligenta sensorer och system pågår. MST/MEMS kompetens finns för sensor utveckling. Nära samarbete med lokal fabrik som tar fram integrerade kretsar. Mål Etablering av utvecklingscenter för nya sensorprodukter. Nya kunder (utländska) lägger utveckling av nya sensorprodukter i befintliga sensorcluster i regionen. Lyckade projekt har varit Acreos insatser vid utveckling av FLIR s infrarödkänsliga kameror och vid utvecklingen av sensorteknologi (tryckkänsligt sensorchip) åt Radi Medical Systems AB, Uppsala (numera uppköpta av St. Jude Medical AB, Järfälla). Affärsstruktur Acreo/Elektrum har bred kompetens. Härtill kommer ett antal nischföretag som utvecklar sensorprodukter. Risker Det sker en långsam tillväxt inom industriell automation. Det finns konkurrens av befintliga stora leverantörer (GE, Honeywell, ABB) Krav För att ett nytt utvecklingscenter krävs att det finns kunder som redan jobbar med sensorer och som har färdiga marknads- och säljkanaler. Systembyggare inom logistik och transport av varor Nuläge Det finns många stora företag som använder SCM för centrallager och automatiserad godshantering. (ICA, IKEA, Sandvik Coromant, Elektroskandia) Kunderna är kompetenta. Många nordiska företag har kommit långt med att involvera sina kunder, produktionsenheter och leverantörer i leveranskedjan. Det gäller att korta ledtider och säkerställa leveranserna. Även produktionsledet integreras om möjligt så att kunderna kan se hur deras beställningar ligger till. För en driven systembyggare/integratör finns här många möjligheter till att utveckla/leverera kompletta lösningar. Forskning bedrivs inom området vid bl.a. LiTH och LTH. Industriell automation - kartläggning doc 15(19)

17 Robotdalen bedriver forskning och projekt inom logistikautomation. Robotdalen syftar till att optimera och automatisera båda företagsintern och extern logistik. Robotdalen har geografiskt sett ett av Sveriges mest gynnsamma lägen för etablering av centrala lager, med möjlighet att förse hela Norden samt Baltikum med snabba leveranser. Ett antal logistikverksamheter har etablerats i vår region de senaste tio åren och framtiden inom denna bransch ser ljus ut. I 2007 års ranking av Sveriges bästa logistiklägen/regioner, utförd av tidningen Intelligent Logistik, hamnade städerna i regionen på plats 3, 5, 7 och 11. Pilotprojekt och förstudier redan igång Tillsammans med ICA pågår ett projekt för att optimera packning och lastning av rullcontainrar till handlarna. Förändringarna ska bidra till bättre arbetsmiljö genom minskat antal monotona lyft. Under året har även ett antal förstudier på företag genomförts för att optimera den interna logistiken i deras produktionsenheter. Dessa förstudier följer den tidigare framgångsrika modellen från projektet Robot Till Tusen. Under året har förstudier även genomförts på ABB Robotics och Stiga Sports Warehouse kring olika aspekter av deras logistik. Möjligheter Fokusering på effektivitet, snabba flöden och ekonomi driver utvecklingen SCM och industriell automation kommer att behövas samtidigt. Det finns många stora kunder på den nordiska marknaden. Norden är marknadsledande. Mål Etablera integrationscentrum som kan projektera större installationer med utrustning och tillhörande datorstöd för hela SCM-området. Det kan vara företag av typ det japanska Daifuku Europe Ltd., vilket finns i tre länder i Europa nämligen England, Tyskland och Askim, Sverige. Affärsstruktur Det finns flera mindre aktörer. Stora projekt och heltäckande lösningar måste upphandlas utomlands. Risker SCM täcks av de stora IT/ERP leverantörerna. Storleken och tillväxten av kundbasen är inte tillräcklig stor. Krav Man måste ha kännedom om SCM-system och IT-stödsystem. Kompetens måste finnas i att integrera mot olika delsystem typ lagersystem och automationsutrustning. Industrirobotar och automatisering inom verkstadsindustrin Nuläge På grund av främst krisen inom bilindustrin har investeringarna minskat. Men trots detta finns det stora behov att investera i effektivisering. Industriell automation - kartläggning doc 16(19)

18 I satsningar såsom Produktionslyftet (nationellt projekt) har framkommit behovet av tillämpa Lean Production i många företag. Projektet Robot till Tusen i Västerås/Eskilstuna har visat att produktion och kvalitet kan ökas i många fall med hjälp av industrirobotar. Man har genomfört ca 150 förstudier hos små och medelstora företag (SME). Hälften kan göra lönsamma investeringar i robotceller. Ett antal företag har redan investerat i ny utrustning. Inom robotik och automation finns spetskompetens bland leverantörer i regionen, t.ex. - ABB Robotics - Hans Löfqvist Engineering, Andon Automation, Jubo Mechatronics (tre av ett tiotal konsulter/systembyggare) - Robotdalen i anslutning till industri och MDH Det bör vara intressant att utveckla kompletta produktionsceller inom nya områden både för små och medelstora företag. Här bör framåtriktat ingenjörsarbete kunna skapa adaptiva och flexibla lösningar. Det bör också vara intressant att någon systembyggare tar ett helhetsgrepp vid medelstora stora investeringar i automatiserade produktionslinor. Möjligheter Det finns god kompetens i regionen. Det finns plats för systembyggare/utvecklingscenter som fokuserar på leverans mot SME-kunder av flexibla prisvärda lösningar med industrirobotar och automationsutrustning för montering, paketering, transport. Här bör någon/några av de redan i regionen närvarande företagen kunna bli bas för en sådan satsning. Det finns plats för större systembyggare som utifrån branschkunnande och Lean Productiontänkande kan integrera hela produktionslinor/enheter, där det även inkluderas MES-system och/eller integration mot ERP-system. Då ABB för närvarande friställer och omplacerar personal med kompetens inom robotik kommer det att vara relativt lätt för en ny aktör på marknaden att anställa kunnig personal. Jfr etableringen av företag inom energiområdet då ABB ändrade strategi i början av 2000-talet (se avsnitt om energi ovan). Mål Målet för regionen är att verka för att det skall finnas robotik leverantörer som är inriktade mot SME-kunder och att en större systembyggare etablerar sig i regionen. Risker Det finns för lite pengar för investeringar. Lågkonjunkturen blir långdragen. Bilindustrin och dess underleverantörer dröjer med att fortsätta rationalisera och effektivisera. Svenska marknaden är för liten. Krav Att integrera IT och automation i lösningarna. Att företagsledningen har fokuserat på Lean Production innan robotisering/automatisering. Industriell automation - kartläggning doc 17(19)

19 Jämförelse med utredningen 2003 Etablering av stor systembyggare inom läkemedel/livsmedel är ej aktuella år Övriga punkter är aktuella och finns med i nya listan (systembyggare logistik, industriella sensorer och kommunikation, industrirobotar) Fråga om satsningar på Engineering tools tas ej upp, då inga förslag har kommit upp. Nytt stort satsningsområde är energi. År 2009 finns ett nygammalt önskemål kommit upp, nämligen att få fram ett MES-system som är mer generellt uppbyggt samtidigt som att det skall ge mer lättillgängliga lösningar. Nytt för 2009 är ett framtidsområde, nämligen att skapa en bra infrastruktur för elbilar i form av laddningsstationer. Referenser Ingemar Reyier, Robotdalen Mats Jackson, Robotdalen Joakim Askviken, ABB Christer Ramebäck; Prevas Björn Langbäck Swerea/IVF Erkki Svensson, Tieto Björn Andersson, Prevas Hans Reich, Produktionslyftet Erik Dahlquist, MDH Christian Vieider, Acreo Gunnar Svedberg, STFI Torsten Cegrell, KTH Petter Oskarsson, ABB Lars Krantz, ABB Kent Jansson, ABB Johan Ancker, Teknikföretagen Anders Lundmark, ICA Christian Sundholm, SKF Erik Oja, ABB Ulf Stern, IFS Roland Johannesson, AstraZeneca Mikael Kraft, Siemens Utredningens organisation PL Helena Jerregård Moderator/styrgrupp Sven-Arne Paulsson Utredare Curt-Åke Sundholm Datasökning/inmatning Aswo Safari Metodstöd Peter Dahlin Referens/styrgrupp Torbjörn Bengtsson Industriell automation - kartläggning doc 18(19)

20 Förkortningar DCS ERP KTH LiTH LTH MDH MES MEMS minst MMI MST PLC Scada SCM SI UU ÖU Distributed Control System Enterprise Resource Planning System Kungliga Tekniska Högskolan Linköpings Tekniska Högskola Lunds Tekniska Högskola Mälardalens Högskola Manufacturing Executive System Micro Electronic Mechanical Structures micro/nano systemteknik Människa-maskin interface Micro Structure Technology Programmable Logic Controller Supervisory Control and Data Acquisition Supply Chain Management System integratör/systembyggare Uppsala Universitet Örebro Universitet Industriell automation - kartläggning doc 19(19)