Översyn av Fyrbodals kommunalförbund

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Översyn av Fyrbodals kommunalförbund"

Amanda Magnusson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Översyn av Fyrbodals kommunalförbund 1. Gemensam kunskapsgrund 1.1 Fyrbodals funktionella geografi, rapport Sweco 1.2 Urbaniseringens effekter och skäl för att samverka, SKL rapport 1.3 Seminarium om regional samverkan, seminarium Gbg universitet 1.4 Slutsatser att ta med i översynen 2. Förslag till prioriterade uppgifter och kompetens inom ramen för medlemsavgiften 3. Förslag till prioriterade insatser inom ramen för RTV-medel 3.1 Insatser inom ramen för kommunalförbundet 3.2 Insatser utanför kommunalförbundet 4. Fortsatta projekt/insatser med särskild kommunfinansiering idag 5. Fortsatta insatser med särskild finansiering av Västkom 6. Ej prioriterade insatser/projekt inom förbundet 7. Förslag till nya rutiner för styrning av förbundets verksamhet 7.1 Initiativrätt 7.2 Beslutsunderlag 8. Förslag till beslut

2 1 Gemensam kunskapsgrund 1.1 Fyrbodals funktionella geografi, rapport Sweco Fyrbodal Långa avstånd Monocentrism stora stråk mot Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg) Tar inte hänsyn till Norge respektive Värmland Polycentrism : Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg Symmetriska pendlingsflöden mellan Trollhättan och Uddevalla Kompletterande näringsliv mellan TUV Goda förutsättningar för pendling Negativ sysselsättningsutveckling (aktuella siffror?) Orientering mot Göteborg Strömstad med norra Bohuskusten Specialiserat näringsliv besöksnäring, gränshandel, jordbruk, industrier Pendling mot Norge Åmål med norra Dalsland Orientering mot Säffle/Karlstad (Åmål ingår i Karlstads arbetsmarknadsområde) Ensidig produktionsinriktad landsbygd Negativ befolkningsutveckling Slutsats förutsättningar för Fyrbodal att bli en sammanhållen region är små. Troligt scenario är Trestad med Göteborg, och Åmål med Värmland, norra Bohuskusten har Norge gemensamt med Värmland.

3 1.2 Urbaniseringens effekter och skäl för att samverka, SKL rapport Utmaningar för växande kommuner: Bostäder till alla nya invånare, vissa svårt att attrahera privata investeringar, risk för segregation Bygga ut infrastruktur och kommunikationer (investeringar i VA och gator, samspel med regionen/staten om kollektivtrafik och kommunikationer) Ökade krav på kommunal service skolor, äldreomsorg, idrottsanläggningar och kulturutbud Hög investeringsnivå som påverkar finanserna Utmaningar för krympande kommuner: Kontinuerlig anpassning av kommunala verksamheten Arbetsbelastningen inom kommunens administration minskar inte Mindre utrymme för nya lösningar och effektivisering Svårigheter med rekrytering och personalförsörjning samt specialister Små kommuner har sämst förutsättningar för att avsätta tid och resurser för strategiskt utvecklingsarbete. Behöver kunskapsstöd. Överdimensionerad infrastruktur (skolbyggnader som står kvar och kostar) Minskat skatteunderlag, svag soliditet, skulder Svårt upprätthålla kostnadseffektivitet och kvalitet Känsliga för förändringar ekonomiskt Förändrade eller skärpta krav från staten eller andra svåra att hantera.

4 Växande och krympande kommuner - urbaniseringens effekter - i Fyrbodal: Med utgångspunkt i befolkningsutvecklingen under perioden är följande kommuner växande respektive krympande: Växande: Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Strömstad, Tanum, Åmål och Dals Ed Krympande: Bengtsfors, Mellerud, Färgelanda, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Orust Generella skäl för att samverka Klara sitt uppdrag (välfärdsuppdraget) Rationalisering och effektivisering för att minska de totala kostnaderna för att erbjuda mer till samma kostnad Skapa utveckling och förnyelse större verksamhetsvolym skapar utrymme för det Rekrytering och kompetensförsörjning större organisationer kan erbjuda intressantare arbetsuppgifter Växa/utvecklas (samhällsutvecklaruppdraget/regional utveckling)

5 1.3 Seminarium Växande storstadskommuners utmaningar och det regionala ansvaret, Gbg universitet hösten 2016 Erfarenheter från Kommunstyrelsens ordföranden i Göteborg, Botkyrka och Staffanstorp: Strukturbild komplettera i stället för att konkurrera, förhålla sig och positionera sig Samverkan ska skapa mervärde för respektive kommun/varje KSO vill ha något med sig hem. Klara sitt uppdrag (välfärdsuppdrag) Växa/utvecklas (samhällsutvecklaruppdrag) Studie från Umeå universitet: Medborgare inte längre bara kommunmedborgare, politisk orientering mot andra kommuner också (anhöriga och fritidsboende)

6 1.4 Slutsatser att ta med i översynen av Fyrbodal Varje KSO vill ha med sig något hem Både växande och krympande kommuner har ansträngd ekonomi och svårt med finansiering Behoven av samverkan större i krympande kommuner både när det gäller klara sitt uppdrag och utvecklas Om varje del av Fyrbodal stärks utifrån sina behov, stärks också hela Fyrbodal

7 2 Förslag till prioriterade uppgifter och kompetens inom ramen för medlemsavgiften Infrastruktur o kollektivtrafik (väg, järnväg, bredband, sjöfart o cykel) - Delregional plan för inspel till regional och nationellt plan - Kunskapsunderlag, påverkansarbete, målbilder/ambitioner, yttranden Hälso och sjukvård/socialtjänst (gemensam målgrupp med VGR) - Skapa fungerande samverkan mellan VGR/kommunerna genom avtal och överenskommelser - Samordna statliga satsningar - Uppdrag från omsorgs/socialchefer med särskild finansiering. Sådana uppdrag ska vara förankrade i kommunchefsgruppen och egna kommunen te x ÄBIC/IBIC, icare4 (Dessutom utanför Fyrbodals kommunalförbund med särskild finansiering från kommunerna - Vårdsamverkan Fyrbodal) Resurser till basorganisationen - Förbundsdirektör, administrativ chef/ekonom, infrastrukturansvarig, välfärdsansvarig. Ytterligare utrymme finns för exempelvis utredare och kommunikatör - Medlemsavgiften föreslås indexeras fr o m 2018

8 3 Förslag till prioriterade insatser inom ramen för RTV-medel Insatserna ska vara strategiskt betydelsefulla och framtidsorienterade Förutsättning: 18 mkr per år (35 kr/inv och VGR-medel 9 mkr) Prio-grund 1 Påverkansarbete på externa parter 2 Samverkan med en extern part t ex VGR, HV, Länsstyrelsen, Business Sweden, som verkar över flera kommuner/regionalt 3. 1 Insatser inom ramen för Kommunalförbundet Fyrbodal Innovatum teknikpark Nyföretagande (Ung företagsverksamhet, Drivhuset, Nyföretagarcentrum mfl.) Affärsdriven miljöutveckling inkl Biogas 2020 Etableringsservice Position Väst Strukturbild Fyrbodal Kommunakademin Väst

9 3.2 Insatser utanför kommunalförbundet Bedrivs av värdkommun inom delregionerna TUV, Dalsland och Bohuslän eller annan konstellation 50% medfinansiering av RTV-medlen, 25% kommunernas RTV samt 25% berörda kommuner Kompetensplattform Praktiksamordning Företagsklimat Kreativa kraftfält Samverkan vuxenutbildning

10 4 Fortsatta projekt/insatser med särskild kommunfinansiering idag Särskilda överenskommelser/avtal/projektbeskrivningar med tidsperiod ska finnas Inför ny tidsperiod ska nytt ställningstagande göras enligt rutin för nya initiativ Projekt/insatser/verksamheter: Välfärd/Hälso- och sjukvård/socialtjänst Hälsokällan FoU Fyrbodal Utvecklingsledare funktionshinder/socialpsykiatri Nätverksledare IFO Vård- och omsorgscollege Utbildning Antagningskansliet Samhällsutveckling Teknikcollege Samhällsorientering för nyanlända

11 5 Fortsatta insatser med särskild finansiering av Västkom E-samverkan E-hälsa Fyrbodals kommunalförbund E-arkiv, Välfärdsteknik och E-förvaltning i TUV-samverkan

12 6 Ej prioriterade insatser/projekt inom förbundet Insatserna/projekten kan bedrivas av intresserade kommuner i samverkan och med särskild finansiering. Insatser/projekt: Fyrbodal växer på träd Hela Gröna vägen Kulturkollo Attraktiva kommuner verktyg för utveckling KOBRA kompetensbaserad regional analys Scandinavian Science Cluster Collegesamverkan VG gröna näringarna Förstudie skolavhopp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering Fiskekommunerna

13 7 Förslag till nya rutiner för styrning av förbundets verksamhet 7.1 Initiativrätt 9 i förbundsordningen ändras. Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av ledamot och ersättare i förbundsdirektionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt. Ärenden i arbetsutskottet får väckas av Ledamot och ersättare i arbetsutskottet, organ under arbetsutskottet om arbetsutskottet har medgivit sådan rätt. Förbundsdirektören

14 7.2 Beslutsunderlag Beslutsunderlag för nya initiativ/projekt/insatser ska innehålla: Bakgrund Nuläge Syfte/Mål Föreslagen åtgärd Tid- och arbetsplan Beräknade kostnader Finansiering Uppföljning Vad händer efter projekttiden Beslutsunderlaget lämnas till förbundsdirektören för godkännande och vidare hantering.

15 8 Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå direktionen att uppdra åt förbundsdirektören att successivt anpassa förbundets verksamhet i enlighet med förslaget. Enligt uppdrag Kommunchefsgruppen via arbetsgruppen - Ulf Ericsson, Agneta Johansson, Peter Larsson, Anneli Snobl, Ove Thörnkvist och Annika Wennerblom

Relevanta dokument

Konsekvensbeskrivning

Konsekvensbeskrivning Förbundsdirektören och kommuncheferna i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Tanum och Dals-Ed fick i uppdrag att ta fram prioriteringar för vad kommunalförbundet ska arbeta med och