Ringhals Tidning. En dag på jobbet med Onja. Tre frågor till Ringhals VD Eva Halldén Sidan 4

Transkript

1 Öppet hus söndagen 21 april kl Besök simulatorn en kopia av kontrollrummet på Ringhals 2 Se dig om i vår energiutställning och få svar på dina frågor Var med i trekamp och frågetävling Ta en åktur med eltåget Vi bjuder på fika och korv med bröd Välkommen till Ringhals! Anna Karlsson forskar om hembygden och skriver historiska böcker om Halland tillsammans med sin bror Andreas Karlsson. Till vardags arbetar hon i kontrollrummet på Ringhals 4. Sidan 10 Ringhals Tidning Nr En informationstidning från Ringhals AB Tillfälle att lära av andra Under tre veckor har Ringhals fått hjälp av ett team på 33 personer från 14 länder att hitta möjligheter till förbättringar i verksamheten. Genom organisationen WANO får kärnkraftsföretag utomstående experters syn på allt ifrån arbetssätt till anläggningens skick. Sidan 4-5 Strålande tider? På ett kärnkraftverk ska stråldoserna som personalen utsätts för vara så låga som rimligen är möjligt. Ringhals strålskyddsföreståndare Marie Carlson svarar på frågor om strålning och Ringhals strålskyddsarbete. Sidan 8 I startgroparna för årets revisioner Nu börjar snart årets revisionssäsong på Ringhals då reaktorerna tas ur drift för bränslebyte, underhåll och moderniseringar. Vad innebär egentligen en revision och vilka revisionsjobb ska göras i år? Sidan 9 Vi jobbar på Ringhals! På Ringhals arbetar 1590 anställda och omkring 1000 årsarbeten köps in från konsulter och entreprenörer. Möt tre av ringhalsarna här i Ringhals Tidning. En dag på jobbet med Onja Sedan fem år tillbaka använder Ringhals bombhundar för att söka av fordon och gods som ska in på kraftverkets driftområde. Hundarna höjer säkerhetsnivån ytterligare och är ett komplement till andra avsökningsmetoder. Bombhunden Onja är tränad att med sin känsliga nos upptäcka doftämnen från sprängmedel. Hon älskar sitt jobb, det är både lek och allvar. Ringhals Tidning har följt med Onja och hennes hundförare en vanlig dag på jobbet. Sidan 3 Tre frågor till Ringhals VD Eva Halldén Sidan 4 Kommer du att köra elbil i framtiden? Läs mer på sidan 4-5

2 2 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Bättre än på länge men inte nöjda % Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet -20 Våren har förhoppningsvis kommit när ni läser detta. Det har varit en lång vinter med minus och snö sedan i november. Och om Ringhals fyra reaktorer har det varit ganska tyst. Kanske är det för att det gått rätt bra den här vintern? Från november till och med mars har vi producerat cirka 13 miljarder kilowattimmar. Trots den kalla vintern har elpriserna hållit sig på den lägsta nivån på flera år. Då kanske vi på landets kärnkraftverk kunde få lite beröm? Nja, kanske ändå inte. Orsaken är läser jag i media att vattenmagasinen har varit välfyllda. Även om Ringhals har gått bättre än på länge är vi själva inte nöjda. Vi kan bli ännu bättre och det är en bit kvar till den nivå som vi strävar mot världsklass inom såväl säkerhet som produktion. Vi har just blivit granskade av den organisation som sätter upp kriterierna för vad som är världsklass WANO (World Association of Nuclear Operators), där nästan samtliga kärnkraftverk i världen är medlemmar. Ett 30-tal experter från 14 länder har under tre veckor gått igenom en rad verksamheter på Ringhals och lämnat efter sig ett antal förslag till hur vi kan bli bättre. De internationella granskningarna är värdefulla och sådana utsätter vi oss för med jämna mellanrum. De hjälper oss att inte bli hemmablinda och är en måttstock och drivkraft för vårt förbättringsarbete. Och vi börjar nu kunna se frukterna av det intensiva förbättringsarbete som pågått de senaste åren. Snart är det dags att börja med årets översyner. Ringhals 1 stängs av den 28 april och en bit in i maj är det dags för Ringhals 4. Den omfattande modernisering, som pågått på Ringhals under ett antal år, är inte riktigt i mål ännu. Vi har kommit igenom den tyngsta perioden, med det återstår några år med förlängda översyner. I år är det Ringhals 3 som står på tur att ha en lång revisionsavställning. Omfattande betongarbeten ska genomföras i kylvattenkanalerna och blocket kommer att stå från augusti och en bra bit in på hösten. Trots det tror jag att 2013 kommer att bli ett ännu bättre år för Ringhals än Har du inte besökt Ringhals eller om det var länge sedan sist, passa på den 21 april. Då håller vi öppet hus i Infocenter och hälsar alla välkomna att ta del av spännande aktiviteter. Läs mer här i Ringhals Tidning och i annonser i lokalmedia. Vi har också öppet för besök alla vardagar i sommar. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du har frågor. Jag vill passa på att önska er alla en skön vår och sommar. Gösta Larsen Kommunikationschef Ökat förtroende för Ringhals Den årliga attitydmätningen visar att förtroendet för Ringhals har stärkts hos allmänheten i regionen. 74 procent har stort förtroende för kärnkraftverket, vilket innebär att förtroendetappet från föregående år till stor del har återhämtats. Sedan 1996 har attitydmätningar gjorts i regionen runt Ringhals, från Göteborg i norr till Borås i öster och Falkenberg i söder. Förtroendet för kärnkraftverket har legat på en hög och stabil nivå, omkring 80 procent. Efter en försämring 2011 (68 procent) har allmänhetens förtroende för Ringhals åter stärkts. Tillförlitligare drift Störst är förtroendeökningen när det gäller Ringhals tillförlitlighet, att få eller inga driftavbrott förekommer. Även förtroendet för kompetensen hos företagsledningen och de anställda har ökat betydligt sedan föregående år. Också när det gäller förtroendet för den information som Ringhals lämnar om driften har en ökning skett. 57 procent har stort förtroende för Ringhals information. Som tidigare år är tillsynsmyndigheterna den mest trovärdiga informationskällan. Fler tar tydlig ställning Stödet för att utveckla kärnkraften har ökat sedan bottennoteringen 2011, men stödet är fortfarande mindre än i mätningarna Från 2010 har även andelen som anser att man ska avveckla kärnkraften ökat något. En av tre anser att kärnkraften ska utvecklas och att nya reaktorer ska byggas vid behov. En av fem anser att det bästa vore att avveckla kärnkraften genom regeringsbeslut, oberoende av tillsynsmyndigheternas säkerhetsbedömning. Ringhals Tidning Ringhals Tidning distribueras till hushåll i Varberg, Falkenberg, Mark och Kungsbacka. Upplaga: exemplar Ringhals Tidning produceras av Ringhals kommunikationsavdelning Ansvarig utgivare: Gösta Larsen Grafisk produktion och layout: Annika Adler Örnborg Redaktör: Yvonne Jonsson Skribenter: Yvonne Jonsson, Marie Strannabjer, Charlotta Eldelind, Emma Steinwall, Elin Jigenheim, Jan Söderlind JS Media, Marie-Louise Olsen Foto: Annika Adler Örnborg, Börje Försäter Hallandsbild, Jan Söderlind JS Media Tryck: Eskils tryckeri, Borås april Papper: Arctic volume Ringhals Tidning uppfyller miljökrav enligt ISO och är producerad enligt Svanen-kriterier. Välkommen med tips och synpunkter: ringhalstidning@vattenfall.com Skicka namn och adress till oss om du vill prenumerera. Ringhals AB Väröbacka

3 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 3 Vi jobbar på Ringhals Kontrollrummet är en egen liten värld Med sitt känsliga luktsinne kan bombhunden Onja uppfatta mikroskopiskt små doftämnen. Hon följer hundförarens minsta vink men låter sig inte störas av ljud eller annat i omgivningen. Bombhund med nos för säkerheten Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Nosen mot marken, svansen i luften. Med sitt känsliga luktsinne söker schäfertiken snabbt och effektivt av lastbilen. Det är en vanlig dag på jobbet för bombhunden Onja. I bakgrunden finns hundföraren Linnea som ger små tecken och nästan omärkliga anvisningar till hunden. En metalltrappa rullas fram och Onja är i ett huj uppe på flaket och fortsätter avsökningen där. När genomgången är klar blir Onja omklappad, får en godbit och välförtjänt beröm. Inga spår av sprängämnen hittades i hundavsökningen och Ringhals väktare tar över med kompletterande undersökningar av fordonet. Lastbilen kan kort därefter köra ut genom portarna i avsökningshallen och är godkänd att passera in på Ringhals driftområde. Tight team I dagligt tal kallas de bombhundar men den officiella beteckningen är EDD, Explosive Detection Dogs, säger Johan Rosengren, hundförare och ägare till företaget Maribo som ansvarar för hundteamen Johan Rosengren på Ringhals. Ett team består av en hundförare och två hundar. Samarbetet mellan hund och förare är mycket intimt, de lever ihop såväl på arbetstid som på fritiden. Man lever i symbios med sin hund, säger Johan. Som hundförare har man en mycket nära relation med hunden, det behövs mycket små signaler oss emellan för att läsa av och förstå varandra. Det ser enkelt ut när hunden jobbar, men det ligger många, många timmars träning bakom. Kraven är hårda. Bara fem procent av de hundar som vi testar blir kvalificerade för att påbörja utbildningen. Vi föredrar schäfrar de är läraktiga, passar för jobbet och kräver inte lika mycket träning som exempelvis labradorer för att bli riktigt duktiga. En bra bombhund är stresstålig, har lätt att lära och är motiverad att utföra sitt jobb, ett jobb som för hunden är både lek och jakt. Bland alla doftintryck som det känsliga luktsinnet möter ska hunden leta efter just de lukter som den tränats att identifiera. Man säger att hunden präglas för en viss söketikett. Det kan exempelvis vara narkotika, gas eller som i Ringhals fall, sprängämnen. Hundar kan även användas för att upptäcka minor i krigsområden. Höjer säkerheten Ringhals har använt sig av hundar för kontroll av fordon och gods sedan Arbetssättet fungerar bra, säger P-O Holmgren som jobbar med bevakningsfrågor på Ringhals. Hundarna höjer säkerhetsnivån ytterligare och är ett komplement till andra P-O Holmgren avsökningsmetoder. Det är människa, teknik och hund i samarbete. Alla de tre svenska kärnkraftverken använder sig av hundar, säger Johan. Kärnkraften har varit föregångare på området framför flyget. Nu i vår börjar bombhundar som först användas för avsökning av gods inom flygfrakten. Hundar finns även inom polisen, tullen och försvaret. Agerar alltid skarpt En gång har en skarp situation uppstått vid fordonsavsökning på Ringhals. Det var i juni 2012 som en mindre mängd sprängämne upptäcktes vid avsökning av en truck. Någon explosionsrisk fanns inte eftersom antändningsanordning saknades. Så här efteråt kan man konstatera att det blev ett bra test av om våra rutiner fungerar, säger P-O. Och det gjorde de ju. Sprängämnet hittades av hunden och kunde tas om hand på ett säkert sätt. Polisen betecknade händelsen som misstänkt sabotage. Förundersökningen har emellertid lagts ner i brist på spanings- och utredningsresultat. Träning och lek Hundarna tränas regelbundet även utanför Ringhals. På kvällstid använder man fabrikslokaler och industriområden, där man placerar ut ämnen som hundarna ska hitta. Mängderna som används är mikroskopiskt små. Genom att variera exempelvis emballage, temperatur och omgivning förfinas träningen. Så här efteråt kan man konstatera att det blev ett bra test av om våra rutiner fungerar Om hunden identifierar en lukt som finns i dess söketikett markerar den fyndet genom att helt enkelt sätta sig eller lägga sig ner. För vissa hundar är det naturligt att markera genom att krafsa, vilket kan vara direkt olämpligt när det handlar om sprängämnen, och det beteendet tränas därför bort. När hunden hittar det Onja, med favoritleksak som tränaren gömt blir det beröm av stora mått, säger Johan. De får till exempel en efterlängtad leksak att tugga på och en stunds bus och lek med hundföraren. Hundarna älskar det och därför älskar de också sitt jobb. # Ida Albertsson Processoperatör Jag är processoperatör i kontrollrummet på Ringhals 2. Jag trivs jättebra och snart har jag jobbat här i fyra år. Att ronda i anläggningen är en del av mitt jobb. Då kontrollerar jag att de olika komponenterna, exempelvis pumpar, fungerar och låter som de ska. I mitt yrke jobbar man skift. Det ger mig omväxling i vardagen, alla dagar blir inte likadana. I skiftlaget jobbar vi väldigt nära varandra och det gör att vi blir sammansvetsade, man kan varandras alla sidor. Jag tycker Ringhals är ett bra företag, man tar hand om sina anställda. Om jag vill har jag möjlighet att vidareutbilda mig och jobba inom en annan del av verksamheten.

4 4 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Tre frågor till Eva Halldén Tillfälle att lära av in Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Eva Halldén är VD för Ringhals. Hon har jobbat 30 år i kärnkraftsbranschen och gillar bland annat att läsa böcker, umgås med vänner och gå på teater på fritiden var ditt första år som VD för Ringhals. Hur har det varit? Jätteroligt och med många utmaningar att hantera! Jag trivs med att leda utvecklingen av Ringhals och vara delaktig i driften av kärnkraftverket har vi bland annat jobbat för att bli bättre på att planera våra åtgärder, exempelvis revisionsavställningarna. Det gör oss mer träffsäkra i våra långsiktiga planer och beslut. Sammanfattningsvis tycker jag att Ringhals är på rätt väg och att vi under året nått goda resultat inom många områden som vi bestämt oss för att förbättra. Granskaren Ben Ford från Storbritannien visas runt i turbinanläggningen på Ringhals 2 av ringhalsarna Kenneth Carlsson och Per Hermansson. Brasilianaren Douglas Salmon studerar skiftingenjör Robert McDonalds arbete i kontrollrummet. Hur går det med säkerhetsarbetet? Ringhals är säkert men vi jobbar ständigt med att förbättra säkerheten ytterligare. Vi har fått positiva omdömen från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, på vårt säkerhetsarbete, såväl vid inspektioner på plats på Ringhals som vid vår halvårsrapportering. Jag gläder mig också över att vi har fått beröm inom områden som internrevisioner, arbetsmiljö och yttre miljö vid externa granskningar. Vi jobbar vidare för att ytterligare förbättra våra arbetssätt och processer. Säkerheten ska alltid komma först i allt vi gör och i alla beslut vi tar. Vad är viktigast för Ringhals 2013? Näst efter säker och stabil elproduktion är våra säkerhetsmoderniseringar det viktigaste. Omkring 300 personer jobbar med att analysera, förbereda och installera säkerhetshöjande åtgärder, ett resultat av att SSM fastställt en långsiktigt högre kravnivå för de svenska kärnkraftverken. Arbetet ska vara klart under Vi rustar våra anläggningar för ytterligare många års säker drift samtidigt som vi överför viktig kunskap om hur våra reaktorer är konstruerade till en yngre generation ringhalsare. # Under tre veckor i februari-mars granskades hela Ringhals verksamhet av kärnkraftsbranschens internationella samarbetsorgan WANO. Granskningen var en så kallad Peer review, vilket innebär att det är kollegor från andra kraftverk som granskar. Genom att jämföra Ringhals med de bästa i branschen tar man fram förbättringsmöjligheter och lär av varandras erfarenheter. Granskningen berör bland annat hur rutiner och regler följs, dokumentation och säkerhetskultur men också materialhantering och anläggningens status. Verksamheten granskades uppdelad i olika områden som till exempel drift, underhåll, strålskydd och haveriberedskap. Observerade och noterade Efter en inledande utbildning påbörjade teamet granskningen ute i verksamheten och anläggningarna. Under inspektionerna gjordes ett antal noteringar, observationer av större och mindre betydelse. Dessa utgjorde grunden för de förbättringsområden som blev resultatet av granskningen. Det preliminära resultatet bestod av sjutton förbättringsområden, alla baserade på konkreta iakttagelser. Ett slutgiltigt resultat presenteras till sommaren. Rapporten blir ett viktigt verktyg i vårt förbättringsarbete, menar Ringhals VD Eva Halldén. Vi kommer att analysera resultatet och ta ställning till hur vi ska arbeta med det. En del förbättringsområden kan kräva direkta åtgärder, medan andra kräver mer eftertanke. Med nya ögon Ringhals egna värdar, counterparts, var granskarnas guider och bistod med material inom respektive områden. För dem var granskningen en lärorik erfarenhet på många sätt. En stor behållning var att ta del av hur man ser saker på olika sätt inom olika kulturer, berättar Anna- Kajsa Andersson, counterpart inom kemi. Det ger en bredare infallsvinkel och får en att ifrågasätta varför vi gör som vi gör här hemma. Göran Larsson, counterpart inom drift, håller med. Man blir lätt lite hemmablind. Frågat på stan Text och foto: Jan Söderlind 1. Tror du att elbilar blir vanliga i framtiden? 2. Kan du själv tänka dig att skaffa elbil? Jenny Skansen enhetschef, Varberg (bilpendlar Göteborg-Varberg) 1. Ja, elbilar har en framtid. Men de behöver utvecklas, till exempel fler och snabbare laddstationer så att man inte känner det som ett hinder. 2. Ja, men för att jag själv skulle skaffa elbil måste den kunna gå längre sträckor. Bo Lundgren pensionär, Varberg 1. Ja, säkert. De har nog också blivit bättre då. 2. Nej, absolut inte. Det skulle bli för besvärligt för mig som är en gammal gubbe, för mycket krångel med laddning och sådant, nej det är nog bäst att hålla sig till det man är van vid... Sezgin Assenov taxichaufför, Varberg 1. Ja, men då måste de bli mycket bättre än idag. Särskilt måste batterierna klara längre körsträckor. 2. Nej, idag skulle jag inte kunna tänka mig att köpa en elbil, den klarar inte de krav jag vill ställa på en bil. Matilda Mårtensson studerande och körkortsaspirant, Varberg 1. Ja, även om inte alla kommer att gå på el, utvecklingen verkar ju ganska så seg, men jag tror och hoppas att elbilar kommer. 2. Ja, jag skulle gärna köra elbil, man tänker mycket på miljön och jag mår dåligt av att köra en bensinbil...

5 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 5 ternationella kollegor WANO World Association of Nuclear Operators en sammanslutning av kärnkraftföretag över hela världen medlemmar från 440 kärntekniska anläggningar i mer än 30 länder grundades som en följd av Tjernobylolyckan arbetar endast på uppdrag av medlemmarna forum för erfarenhetsåterföring Våra förbättringsområden blir mycket tydligare när man ser dem med andras ögon och jag har den största respekt för granskarnas kompetens och erfarenhet. Han tycker att möjligheten att få ta tre veckor ledigt från sitt ordinarie arbete som driftchef, för att på heltid och med extern hjälp kunna analysera sin egen verksamhet, har varit en stor fördel. Och sen är det alltid kul att träffa kollegor från andra länder och utöka sitt nätverk, menar Göran. Om Sverige går till fotbolls-vm så har jag redan ordnat boende i Rio! # Text: Emma Steinwall Foto: Annika Örnborg Johan och Madelene i rollen som granskare Text: Charlotta Eldelind Foto: Annika Örnborg Två ringhalsare fick också möjlighet att delta i WANOteamet som så kallade host peers och på så sätt lära sig hur en granskning går till. Det har varit oerhört lärorikt och intressant att få vara med i granskningsprocessen. Det var väldigt nytt för mig, berättar Johan Schlichting som till vardags är utvecklingsingenjör på teknikkontoret för Ringhals 3 och 4. Han har deltagit i granskningen av hur erfarenhetsåterföringen fungerar på Ringhals. Vi har fått jobba självständigt och gjort observationer, letat fakta och skrivit rapporter som sätts ihop med de andra granskarnas. Jag hade inte förväntat mig att vi skulle få agera så mycket på egen hand, säger strålskyddaren Madelene Johansson. Hon har ingått i teamet som granskat underhållsverksamheten. Men det arbetssättet fungerar bra tack vare upplägget som WANO har där varje moment i granskningen föregås av ett utbildningspass, till exempel vad man ska tänka på när man gör observationer. De mer erfarna granskarna delar med sig av tips och kunskaper till de nya. Jag lärde mig väldigt mycket första dagen när jag var ute i anläggningen med min kontaktperson Jan Sämgård från Ringhals 2 för att leta fel och avvikelser att notera på mina white cards. Jag hade inte sett hälften av dem om jag hade gått själv, men vi hjälptes åt och hade ett bra samarbete, konstaterar Johan. Det svåraste tycker båda har varit processen för att skriva och uttrycka sina fakta, hur de ska skrivas, remissas och godkännas för att granskningsarbetet ska fungera effektivt. Vi har fått en bra inblick i granskningsarbetet och jag känner mig mycket mer förberedd nu om jag skulle få möjlighet att åka och delta i en granskning av ett annat kärnkraftverk, säger Madelene. Det har varit intensiva veckor och mycket långa arbetsdagar. Det roligaste har ändå varit att träffa människorna i teamet som kommer från hela världen, berättar Johan. Vi har skapat nya kontakter och det har varit en bra blandning i teamet olika åldrar, erfarenheter, nya och gamla granskare och det är viktigt när WANO nu satsar på att utöka antalet granskningar och behöver fler som kan granska, poängterar Madelene. # Bästa produktionen sedan 2008 Ringhals fyra reaktorer producerade 24,4 TWh el Det är ett betydligt bättre resultat än de närmast föregående åren. Ringhals tillverkade cirka 17 procent av den el som användes i Sverige Ser man till produktionsåret för de enskilda reaktorerna så var det av något skiftande karaktär. Ringhals 1 hade sitt näst bästa driftår sedan 2007 och producerade 5,5 TWh. Arbetssättet för revisionsplanering har förbättrats och det gjorde bland annat att tidplanen för återstart hölls. Ringhals 2 producerade mindre än ett normalt år, 3,6 TWh. Orsaken är bland annat produktionsbortfall på grund av problem vid ombyggnad av hjälpmatarvattensystemet och då en transformator behövde bytas ut. Ringhals 3 gjorde 2012 sitt bästa driftår genom tiderna och producerade hela 8,3 TWh med en tillgänglighet på 91,2 procent. Det är resultat som kan mäta sig med den bästa kärnkraften i världen. R3 kvalificerar sig för betyget World Class enligt Vattenfalls system för att värdera reaktorerna enligt WANO:s indikatorer för säkerhet och produktion. Särskilt glädjande är att de goda resultaten inte är någon engångsföreteelse de senaste fem åren har R3 årligen producerat mer än 7 TWh el. Ringhals 4 hade också ett stabilt produktionsår och nådde 7,0 TWh. # 750 TWh från Ringhals Den 29 januari 2013 passerade Ringhals en milstolpe i sin produktionshistoria. Sedan starten den 17 augusti 1974, då Ringhals 2 togs i drift, har kärnkraftverket totalt producerat 750 TWh el. Det motsvarar Sveriges totala årsförbrukning under fem år. Oskar Svensson trafiklärare och körskoledelägare, Varberg 1. Ja, definitivt i mycket större utsträckning än idag. Men troligen kommer bilar också att drivas med gas, sol och andra energislag. 2. Ja, privat skulle jag mycket väl kunna tänka mig en elbil till rimligt pris, det vore ju superkul. Men för körskolans del är elbilen ett problem med nuvarande regler eftersom den är en automat. Sacha Sisirak GIT-konsult, Falkenberg 1. Ja, förhoppningsvis blir de det, renare och tystare, men de kommer nog att gå på olika sorters drivmedel. Vi borde heller inte behöva färdas så mycket som vi gör idag. 2. Jag har faktiskt funderat på att köpa en elbil, om de vore billigare och man kunde köra lite längre skulle jag göra det. Gunilla Ohlsson skolsköterska, Varberg 1. Ja, det tror jag. Att driva bilar så miljövänligt som möjligt är en väldigt viktig framtidsfråga. 2. Ja, jag funderade själv mycket på bränslet innan jag köpte en ny bil nyligen. Ett tag var jag inne på biogas. Men det blev till slut en diesel. Johan Sundqvist och Anette Ärlebo bilhandlare, Varberg 1. Ja, absolut. Men det kan bli elbilar i kombination med exempelvis bränsleceller. I storstäder kommer elbilen att ha en stor potential, kanske blir det olika segment av bilar i framtiden anpassade till var de körs. 2. Vi skulle mycket väl kunna köra elbilar privat, det skulle fungera till och från arbetet och att köra barnen. Men det skulle ändå behövas ytterligare en bil för långresor och skidsemestern...

6 6 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Kablarna räcker jorden runt Text och foto: Jan Söderlind De kablar Midroc Electro dragit på Ringhals skulle kunna räcka runt jorden. Så är också halva arbetsstyrkan, av 80 personer, ute på Ringhals hela tiden. Ännu fler blir det när revisionerna startar, Ringhals betyder väldigt mycket för oss, säger Stefan Svensson, chef för Midrocs Industriavdelning i Varberg. Midroc Electro är med sina totalt medarbetare och 45 platskontor ett av Sveriges ledande el- och automationsföretag. Och avdelningen i Varberg intar något av en särställning; här finns specialkunskaper om norra Europas största elfabrik samlade sedan decennier tillbaka. Från tiden då företaget hette Elektro-Elit innan det införlivades av Midroc i slutet av 1990-talet. Det har förstås genererat mycket kunskap, men vi satsar även själva mycket på kompetensutveckling, säger Stefan Svensson. Således sitter en elektriker på Midroc i genomsnitt två veckor om året på skolbänken. Vi vill ju vara kundernas förstahandsval, då gäller det också att vi har hög kompetens och vässar den hela tiden. Vi vill bygga långsiktiga relationer med såväl våra kunder som medarbetare, fortsätter Stefan Svensson. Själv har han kontakter med Ringhals så gott som dagligen även om skrivbordet finns på Birger Svenssons väg i Varberg. Montageledaren Morten Jensen är däremot en av dem som har sin fasta punkt på Ringhals. Ringhals är lyhörda för våra åsikter och åtgärdsförslag, säkerhetstänket är högt och vi har en väldigt bra arbetsmiljö, konstaterar han. Mortens uppgift är att planera och leda uppdragen som kommer från Ringhals konstruktörer. Ett stort projekt vi arbetat med i flera år är uppgraderingen av fysiskt skydd, nu håller vi på med planeringen av kommande revisioner, berättar han. Det är ett arbete omgärdat av otaliga regler och rutiner. Som nästan alltid dessutom kräver specialkompetens. Och ofta även hög bemanning. Fördelen för Midroc är att vi är en stor organisation med möjligheter att låna in elektriker och tekniker från andra avdelningar när det behövs, berättar Stefan Svensson. I Midrocs egen kompetensbas hittar man oftast rätt personer för uppdragen. Men det krävs ändå mycket mer för att jobba på den speciella industri som ett kärnkraftverk är, därför har vi en fadderverksamhet, som alla går igenom, fortsätter han. Revisioner i fokus Några av Vad är en revision? Varje år tas reaktorerna ur drift några veckor för revisionsavställning. Då görs bränslebyte, underhåll av anläggningen, moderniseringar och andra åtgärder som bara kan ske när elproduktionen inte är igång. Varför har man revision? Revisionen är som en tusenmilaservice och bilbesiktning. Man ser över systemen, testar att allt fungerar som det ska och byter ut delar som är slitna eller riskerar att ställa till driftavbrott innan nästa översyn görs. Vissa moderniseringar, provningar och tester är myndighetskrävda. När jobben är klara måste man genom oberoende kontroller redovisa att anläggningen är i gott skick och redo att säkert producera el kommande driftsäsong också. Hur går det till? Arbetet pågår i skift dygnet runt och man har i förväg noga planerat de aktiviteter som ska utföras. Det kan vara tusentals små och stora jobb som ska göras runt om i anläggningen. Långsiktiga planer på flera års sikt finns för underhåll, moderniseringar och säkerhetshöjande åtgärder. Under avställningen upptäcker man nästan alltid något ytterligare som man vill åtgärda, och då ser man till att även det täcks in av revisionsplanen. Vem gör revisionen? Revisionen är ett stort lagarbete som leds från driftkontoret på det aktuella blocket. Främst berörs personal inom drift, underhåll, skydd, teknik och projekt. Ringhals hyr in arbetskraft från många andra företag, både från lokala företag och från internationella leverantörer inom kärnkraftsbranschen. Det är inte ovanligt att mer än tusen personer är engagerade i en revision. När sker revisionen? Avställningarna görs främst under sommarhalvåret, när behovet av el brukar vara som minst. Eftersom det delvis är samma personalgrupper som arbetar på alla fyra revisionerna sprids avställningarna ut från vår till höst. # Tungt lyft av huvudtransformator. Planerade avställningstider 2013 Ringhals 1: 28 april 1 juni Ringhals 2: 7 september 8 oktober Ringhals 3: 10 augusti 31 oktober Ringhals 4: 18 maj 15 juni Foto: Börje Försäter Ringhals 1 --Framflyttning av backpanels i kontrollrummet --Byte av säkerhetsställverk --Byte av kablar till högre miljöklass (miljökvalificering) --Provningsdel av autoborsystemet som infördes förra året --Seismikåtgärder tålighet mot jordbävning --Förbättring av kondensatreningen på turbinsträng 11 Ringhals 2 --Byte av kontaktdon och fläktmotorer för miljökvalificering --Seismikåtgärder uppstagning av kringsystem för att klara jordbävning --Byte av huvudtransformator samt magnetiseringstransformatorer

7 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 7 Midrocs kabeldragning skulle räcka inte bara jordgloben om utan också hela jordklotet runt. Vi har lång erfarenhet av att jobba på den speciella industri som ett kärnkraftverk är, konstaterar Stefan Svensson och Morten Jensen på Midroc Electro i Varberg vars halva arbetsstyrka ständigt finns på Ringhals. Ringhals Infocenter spännande besök hela året Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Varje år kommer cirka besökare till Ringhals Infocenter. Välkommen du också om du är nyfiken på Ringhals och vill veta mer om kärnkraft, el och energi! Det är många skolklasser som kommer hit på studiebesök, säger Gert-Åke Laxen Carlsson, en av informatörerna som tar emot besöksgrupper och svarar på frågor i Infocenter. Vi tar också emot många föreningar och företag som vill ha ett intressant utflyktsmål. Det går också bra att komma hit utan att anmäla sig innan, om man vill se sig om i utställningen mer på egen hand. Vi har öppet alla helgfria vardagar kl 9 till 15. Det som lockar mest i besöksanläggningen är kanske utställningsdelen. Där kan man ströva omkring en god stund och lära sig mer om dagens och morgondagens energiförsörjning, hur ett kärnkraftverk fungerar, hur det radioaktiva avfallet tas om hand och hur det är att jobba på ett kärnkraftverk. För alla åldrar Den som vill aktivera sig lite mer kan prova att bygga ett kärnkraftverk eller göra sin egen el genom att trampa cykel och crosstrainer, säger Gert-Åke. I Infocenter finns aktiviteter som passar alla åldrar. Via pekskärmar och interaktiva datorer i utställningen kan man fördjupa sina kunskaper inom de områden man är intresserad av. En häftig och kunskapshöjande filmupplevelse bjuds man på i den stora filmsalen. Och kanske vill man till sist fotografera sig som Ringhals nästa stjärna och ta med fotot hem. Gert-Åke Carlsson Undrar du något om Ringhals? Ring till oss och få svar alla helgfria vardagar kl Tel I Infocenter finns också ett café där man kan koppla av med en fika. Besöket är gratis Det kostar inget att besöka oss, säger Gert- Åke. Många människor har åsikter om kärnkraften. Jag tycker att man ska ta chansen att komma till Infocenter och bilda sig en egen uppfattning här på plats. Vi informatörer svarar gärna på frågor och berättar om Ringhals. Ett studiebesök tar cirka två, tre timmar och innehållet kan anpassas efter gruppens intresse och kunskapsnivå. Var gärna ute i god tid när du bokar, det är många som vill komma på besök speciellt i maj månad. På sommaren är det extra mycket aktiviteter för besökarna i Infocenter med exempelvis guidade visningar och tågturer inne på kraftverksområdet. Tåget går förstås på el. Information om våra sommaraktiviteter hittar du här på tidningssidan och på Viljan att vara bäst på sitt område är något Stefan Svensson ofta återkommer till. Inte alls olikt en elitidrottares resonemang. Tankesättet genomsyrar Midroc ända uppifrån, säger han. Så visar sig också högste chefens son heta Emil Jönsson en av världens snabbaste på längdskidor och medaljör på senaste VM... # årets revisionsjobb --Inspektion av dränageschakt och kylvattenavlopp --Tryckavsäkring av kylsystemet för avställd reaktor --Byte av backventiler efter matarvattenpumparna Ringhals 3 --Reparationer på saltvattensystemet för kylning av turbin- och reaktorkomponenter --Säkerhetshöjande anläggningsändring där kylsystemet för avställd reaktor och sprinklersystemet för reaktorinneslutningen byggs ihop --Fortsatt förberedande montage för ny reservkraftdiesel --Seismikåtgärder byte av reläer och stagning av ställverksskåp samt byte av innertak i kontrollrummet --Reparationer på högtrycksförvärmare --Installation av virvelbrytare i borvattentanken --Inspektion av kanal mellan svallbassäng och kondensorutlopp från turbinanläggningen Ringhals 4 --Seismikåtgärder stagning av ställverksskåp och fortsatt byte av reläer --Fortsatt förberedande montage för ny reservkraftdiesel --Installation av virvelbrytare i borvattentanken --Ombyggnad av nivåmätstudsar på accumulatortankarna --Inspektion av kanal mellan svallbassäng och kondensorutlopp från turbinanläggningen Flera av jobben är åtgärder som ingår i Ringhals övergångsplaner med syfte att bygga in ytterligare ökad säkerhet. Eltåget kör rundturer med besökare. Sommaraktiviteter 2013 Guidad tur med eltåget varje vardag från den 1 juli till den 9 augusti kl 11, 12, 13 och 14 (20 minuter). Ingen föranmälan behövs. OBS ta med legitimation! Informationsfilm om Vattenfall och Ringhals varje hel och halv timme (13 minuter). Ingen föranmälan behövs. Guidad visning information och besök i kontrollrumssimulatorn, tågtur samt fika torsdagarna 4, 11, 18, 25 juli och 1, 8 augusti kl 13 (tre timmar). Anmälan görs på telefon senast kl 12 dagen innan. OBS ta med legitimation! Konstvandring visning av Ringhals stora konstsamling onsdagarna 3, 10, 17, 24 juli kl 16 (tre timmar). Anmälan görs på telefon senast kl 12 dagen innan. OBS ta med legitimation! "Ristafallet", vävd av konstnären Helena Hernmarck. Gå en konstvandring på Ringhals Ringhals har över 400 konstverk av fler än 150 konstnärer. Att det finns så många konstverk på ett kraftverk är inte särskilt vanligt. På 1980-talet köpte vi in konst i samarbete med Statens konstråd, men vår konstsamling har också utökats efter hand. Konsten hänger i korridorer, i konferens- och lunchrum runt om på kärnkraftverket. Välkommen att se ett urval av konstverken och samtidigt få möjlighet att lära dig mer om Ringhals. Efter vandringen bjuder vi på fika. Konstvandringar anordnas i juli, och det finns möjlighet för grupper att boka egna visningar övriga tider på året. Hittills har konsten visats för fler än besökare.

8 8 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Så arbetar Ringhals för ett gott strålskydd Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Visste du detta om strålning? Strålning är energi i rörelse. Den transporteras i form av vågor eller partiklar och finns ständigt omkring oss. Solen är den största och viktigaste naturliga strålkällan, men strålning kommer också från rymden, berggrunden, byggnader och från vår egen kropp. Visste du att din kropp innehåller radioaktivt kalium? Det finns också strålkällor som är skapade av människan, till exempel elektriskt ljus, laser, radio, tv, mobiltelefoner, mikrovågor, röntgen och konstgjord radioaktivitet. Joniserande strålning Röntgenstrålning och radioaktivitet är så energirik att den kan rycka loss elektroner från de atomer som den träffar och förvandla dem till joner (laddade atomer). Det är förmågan att jonisera som gör att strålningen kan skada mänskliga celler. Men märkligt nog kan den just därför också komma till nytta. Joniserande strålning används inom sjukvården för att till exempel undersöka benbrott och behandla olika former av cancer. Till nytta rätt använd Under de senaste hundra åren har människan utvecklat olika metoder för att använda strålning inom forskning, sjukvård och industri. Några exempel är strålbehandling, röntgenundersökningar och brandvarnare. När uran används för elproduktion i kärnkraftsreaktorer uppkommer också strålning. Strålning kan vara till nytta, men den kan också skada om man inte handskas på rätt sätt med riskerna. Fördelarna måste alltid vara större än riskerna. Marie Carlson är utbildad radiofysiker och har jobbat med olika strålskyddsfrågor på Ringhals sedan Sedan ett år tillbaka är hon Ringhals strålskyddsföreståndare. Jag ansvarar för att Ringhals har fungerande rutiner och arbetssätt inom strålskyddsområdet och att vi lever upp till myndigheternas krav. Hur mycket strålning får den som jobbar på Ringhals? Om man har sin arbetsplats på det som vi kallar kontrollerat område, den del av anläggningen Alla kärntekniska anläggningar måste ha en strålskyddsföreståndare, det är ett krav från Strålsäkerhetsmyndigheten. Jag trivs jättebra med jobbet, säger Marie. Det är kul att utveckla verksamheten och se framstegen i strålskyddsarbetet. Våra frågor har fått mer fokus på Ringhals de senaste åren och jag märker ett allt större engagemang för att jobba förebyggande. Genom internationella granskningar och samarbete har vi där joniserande strålning kan förekomma, får man i genomsnitt en stråldos på 1,5-2,5 msv per år. Alltså ungefär lika mycket som varje svensk får från den naturliga bakgrundsstrålningen. De yrkesgrupper hos oss som får mest strålning är främst isolerare, ställningsbyggare och saneringspersonal. Vilka regler finns och hur lever Ringhals upp till dem? Strålsäkerhetsmyndigheten har satt som gräns att ingen ska erhålla en stråldos högre än 50 msv under ett enskilt år, eller 20 msv per år som ett medelvärde under fem år. Så höga nivåer får ingen hos oss, och det har vi bra koll på. Sedan ett par år tillbaka har vi en egen kontrollpunkt vid 10 msv per år. Vi vill helst inte att någon ska få mer strålning än så hos oss. I god tid innan man når den gränsen görs en Kosmisk strålning 0,3 msv/år partikelstrålning från rymden Kalium-40 i kroppen 0,2 msv/år ingår i kroppens vätskor och mjuka vävnader fått idéer och dragkraft till förbättringar. Ett exempel på förbättring som Marie vill lyfta fram är den ALARAkommitté, som under det senaste året börjat jobba bland annat med att sätta mål och följa upp stråldoser samt arbeta med långsiktiga strålskyddsfrågor. ALARA står för As Low As Reasonably Achievable, där det övergripande syftet är att hålla stråldoserna så låga som rimligen är möjligt. # Marie svarar på frågor om strålning Marie Carlson Ringhals strålskyddsföreståndare Din stråldos under ett år värdering med arbetsledning och strålskyddspersonal, så att man till exempel kan omfördela doskrävande arbetsuppgifter. Sedan vi började jobba på det här sättet har bara ett fåtal personer fått mer dos än 10 msv per år på Ringhals. Mat 0,2 msv/år naturligt förekommande radioaktiva ämnen i mat och vatten Så låga stråldoser som rimligen är möjligt Hur kan man skydda sig mot strålning? Tid, avstånd och skärmning påverkar stråldosen. Man skyddar sig exempelvis genom att begränsa den tid man utsätts för strålning och genom att hålla avstånd till strålkällan. Anläggningarna är utformade så att exempelvis vatten och betong skärmar av strålning och man kan också skärma av tillfälligt genom blymattor. Arbetsmoment kan tränas i förväg i strålfria miljöer. Arbetskläder och skyddsutrustning anpassas efter vilka arbeten som ska utföras. Specialutbildad strålskyddspersonal hjälper till och finns alltid till hands vid särskilt doskrävande arbeten. Det är viktigt att ha kunskap. Ringhalspersonal som ska jobba på kontrollerat område måste minst genomgå tre dagars utbildning, både praktisk och teoretisk. Strålning varken syns eller känns, hur kan man då veta hur mycket strålning man fått? Alla som arbetar på kontrollerat område har två typer av dosimetrar som registrerar strålning. En dosimeter läses av och nollställs varje månad. Resultaten sparas i ett gemensamt register, som håller koll på doserna även om man jobbar på flera kärnkraftverk. Dessutom bär alla en elektronisk dosimeter som direkt visar stråldosen och larmar om strålningen är högre än förväntat. # Så mäts strålning Man kan varken se, känna eller lukta sig till den joniserande strålningen, men den är lätt att mäta. Och den försvinner med tiden. Alla radioaktiva ämnen sönderfaller så småningom till stabila ämnen, även om det för vissa ämnen tar lång tid. Aktivitet: Ett radioaktivt ämnes aktivitet mäts i becquerel (Bq). En becquerel betyder att en radioaktiv atomkärna omvandlas per sekund. Energiöverskottet sänds ut som joniserande strålning. Den aktivitet som normalt finns inuti en vuxen människa är cirka 7000 Bq (100 Bq/kg). Stråldos: Den mängd strålning som kroppen tar upp kallas stråldos och mäts i millisievert (msv), tusendels sievert. Källa: SSM Medicinsk undersökning 0,9 msv/år diagnostisering och behandling av sjukdomar Den genomsnittliga stråldosen för varje svensk är cirka 3 msv per år. En person som jobbar i en radioaktiv arbetsmiljö på ett kärnkraftverk tar i genomsnitt emot ytterligare 1,5-2,5 msv per år. Övrigt 0,02 msv/år exempelvis från industri, forskning, kärnkraft, kolkraft Radon i bostäder, strålning från mark och byggnadsmaterial 1,4 msv/år

9 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 9 En chans att tänka nytt Just nu tar Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, fram säkerhetsföreskrifter för eventuella nya svenska kärnkraftverk. Ett arbete som Anders Hallman, utredare på SSM, ser som en möjlighet att skapa ännu säkrare kärnkraft. De befintliga verken har givetvis fysiska och tekniska begränsningar som tillståndshavarna, till exempel Ringhals AB, måste ta hänsyn till när de moderniserar anläggningarna. Om det byggs ny kärnkraft finns inga sådana begränsningar. Ur ren säkerhetssynpunkt ser jag en fördel med att ersätta en reaktor istället för att modernisera den, säger Anders Hallman. Resurser att rekrytera Om två till tre år ska SSM vara klara med de nya föreskrifter för konstruktion och utförande som kommer att ligga till grund för processen kring Vattenfalls ansökan om att uppföra ny kärnkraft i Sverige. Det inledande arbetet med föreskrifterna är en kunskapsinsamling där SSM studerar ny teknik och utvärderar nya säkerhetsrön. Man ska bland annat analysera de standarder och krav som tillämpas i andra länder där det idag byggs eller planeras nya kärnkraftverk. För att klara arbetsbelastningen kommer de runt 100 personer som idag arbetar med kärnkraftssäkerhet på SSM att till en början få ett femtiotal nya kollegor och ytterligare fler på sikt. Nya nätverk Det finns goda möjligheter till internationellt utbyte kring frågor som rör ny kärnkraft. I Frankrike och Finland byggs det just nu nya kärnkraftverk. I Storbritannien finns långt gångna planer på nybyggnation och även i Polen har man tankar på att starta ett kärnkraftsprogram. Det olyckan i Fukushima trots allt har fört med sig är att en rad betydelsefulla frågor har väckts och att vi nu har ett ännu bättre internationellt samarbete mellan myndigheter och andra aktörer kring säkerhetsfrågor, säger Anders Hallman. Samtidigt som han ser positivt på de senaste årens utveckling kring kärnkraftstekniken påpekar han att det finns en inbyggd och nödvändig återhållsamhet i lagstiftningen. Det framgår av våra föreskrifter att man av säkerhetsskäl ska använda beprövad teknik, vilket kan stå i motsats till att utveckla nya lösningar. Det är en balansgång, säger Anders Hallman. # Text och foto: Marie-Louise Olsen Vi jobbar på Ringhals Jag berättar om något jag tror på Dialog inledd om ersättningsreaktorer Ett mångårigt analysarbete är igång Sommaren 2012 skickade Vattenfall in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att ersätta befintliga kärnkraftreaktorer med nya. Ansökan är ett led i ett stort analysarbete inför ett eventuellt framtida investeringsbeslut. Vi vill få svar på frågan om kärnkraft är ett realistiskt alternativ för framtiden, säger Mats Ladeborn, tidigare ringhalsare och numera ansvarig för kärnkraftsutveckling inom Vattenfall. Alla investeringar vi gör, vilket kraftslag det än handlar om, måste grundas på ett gediget beslutsunderlag och vara lönsamma. Analysarbetet är i full gång inom flera områden och det kommer att ta lång tid, uppskattningsvis åtta till tio år, innan det kan bli aktuellt för Vattenfall att fatta något investeringsbeslut om att bygga nytt. När alla tillstånd är klara och beslutet väl är fattat tar det därefter ytterligare minst fem, sex år innan kraftverket kan vara klart att tas i drift. Det är många frågor som måste beaktas, exempelvis miljö, teknik, energibehov, kompetensbehov och kostnader. Samtal med intressenter I februari inledde Vattenfall en dialog med Varbergs kommun. Kommunens långsiktiga planering i översiktsplanen är en av faktorerna som måste vägas in, och kommunens godkännande är även ett av stegen på vägen för att få tillstånd enligt miljöbalken. Samtalen är en del av vårt analysarbete och hjälper oss att få en helhetsbild av vad olika intressenter tycker, säger Mats Ladeborn. Parallellt arbetar Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, med att ta fram vilka säkerhetsföreskrifter och krav som myndigheten ställer på nya reaktorer. När föreskrifterna är klara kommer vi att lämna in en kompletterad ansökan där vi bland annat beskriver vilken teknik vi vill använda och hur vi ska uppfylla SSM:s krav, säger Mats Ladeborn. Lagen ändrades 2011 gjorde en ändring i kärntekniklagen det möjligt för kärnkraftsföretagen att ersätta dagens reaktorer med nya, på de platser där det redan finns kärnkraft idag. För Vattenfalls del handlar det om Ringhals och Forsmark, båda generellt sett väl lämpade platser som ligger i Tidplan för ersättningsreaktorer kommuner med goda erfarenheter av kärnteknisk verksamhet. Att vi vill undersöka möjligheten att ersätta reaktorerna när kärnkraften idag står för nästan hälften av landets elproduktion tror jag svenska folket förstår, det vore ju väldigt konstigt om Vattenfall inte skulle ta det ansvaret, säger Mats Ladeborn. # Foto: Annika Örnborg Sigvald Hallberg Informatör Jag arbetar som informatör på Ringhals, främst med extern kommunikation. Jag tar bland annat emot besöksgrupper och publicerar information på hemsidan. Det bästa med jobbet är att ta hand om dem som kommer till Ringhals och vill veta mer om kärnkraft. Att möta människor och berätta om något jag tror på är otroligt inspirerande. Jag har arbetat inom olika områden på Ringhals började jag i kontrollrummet på Ringhals 2 som stationstekniker, eller processoperatör som det numera kallas. Jag har också arbetat som turbinoperatör och 1990 började jag som informatör. Under tiden jag har jobbat här har jag sökt andra jobb, men jag har aldrig hittat något som verkar bättre än det jag har nu.

10 10 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Vi jobbar på Ringhals Hon berättar Hallands Den roligaste tiden är revisionerna Text: Marie Strannabjer Foto: Annika Örnborg Anna Karlsson jobbar som skiftchef på Ringhals 4, och har som hobby att forska i sin hembygds historia. Tillsammans med sin bror Andreas har hon gett ut fyra böcker som handlar om brott och straff i 1600-talets Halland. Det började som släktforskning, men mantalslängderna gav inte så mycket information. Vi ville komma ner på djupet och gav oss in på att läsa gamla domböcker, som innehöll så mycket mer intressant. Vi började publicera, och sen dess har det bara flutit på, säger Anna. Den första boken syskonen skrev handlade om en anfader som blev avrättad, men de senare böckerna har inte handlat om släktingar utan om hallänningar som av olika anledningar hamnat inför tinget. Ibland har dock en och annan släkting till Anna och Andreas dykt upp som en extra bonus. En spännande brytningstid Att de emellanåt trillar över information om gamla anfäder är inte så konstigt, eftersom deras släkt sedan många generationer tillbaka kommer från Falkenbergstrakten. I sin forskning har de letat sig tillbaka till slutet av 1500-talet, där källorna som regel tryter. Detta beror bland annat på att skatteadministrationen först vid 1600-talets början växte fram till något som liknar dagens system talet var en spännande brytningstid, mellan det danska och det svenska och mellan det gamla och det nya. Samhället fick en tydligare administration och en revisor från idag skulle nog ha känt sig ganska hemma i 1600-talets termer, berättar syskonen talet är också intressant för att det ligger oss ganska nära. Om man räknar ett människoliv som hundra år är dansktiden och kung Christian IV bara tre till fyra människoliv bort, säger Andreas. Gränslandets egen historia Kung Christian ja för en infödd hallänning eller skåning så har ju många av de kungar vi läst om i historieböckerna aldrig varit våra kungar, Gustav Vasa och Gustav II Adolf är två kända exempel på detta. De historieskrivningar vi tidigare mött har bara varit ur ett svenskt perspektiv. Möjligen har de handlat om Skåne, men aldrig om Halland, säger Andreas. Man brukar förklara detta med att Halland kommit lindrigt undan, men under 1600-talet drabbades hallänningarna flera gånger hårt av krig. Bland annat i spåren av Kalmarkriget då plundrare drog fram, och byarna närmast Väröhalvön var några av de värst drabbade. Norra länshalvan blev då mer eller mindre utplånad och 1800 familjer plundrades. Varberg och Kungsbacka jämnades med marken. Och det är om hur folket drabbades och om hur livet ändå gick sin gilla gång, som syskonens Underlag till böckerna hämtar Anna och Andreas ur domböckerna på Rigsarkivet i Köpenhamn som innehåller beskrivningar av rättsfall, arvskiften och olyckor. Att tolka texterna kan ibland vara en utmaning eftersom inte bara handstilar utan även stavning kan variera. nästa bok handlar. Som exempel tar de mannen som, mitt under brinnande krig, gick till tinget för att klaga över en utlånad borr som han inte fått tillbaka. Allt vardagligt småkäbbel kom till tinget och i dessa vittnesmål finns det så mycket kulturhistoria som man får på köpet, säger Anna. # Bokfakta Fyra böcker har syskonparet skrivit, varav den första kom ut 2007 och den senaste "Bland skogsrövare och skräppeskitar, Om folket och livet i det danska Halland" gavs ut hösten I böckerna tecknar de en bild av 1600-talets hallänningar, deras villkor i samhället, hur de talade och hur de tänkte om den värld de levde i. År 2011 tilldelades de Hallands Nyheters kulturpris. Syskonen i historisk miljö på Varbergs fästning. Om Anna Karlsson Ålder: 46 år Är: skiftchef i kontrollrummet på Ringhals 4 Bor: i Falkenberg Övriga intressen: tennis, motorcykel och bokläsning Om Andreas Karlsson Ålder: 40 år Är: konstruktör av lastbilspåbyggnader på SKAB i Ätran Bor: i Falkenberg Övriga intressen: klassisk musik, motorcykel Rickard Johansson Sanerare Jag är sanerare och arbetar mest på Ringhals 1. Att vara sanerare innebär bland annat att göra rent efter oljespill och på ytor där det kan finnas radioaktiv smuts. Vi ser till att det är ordning och reda, att saker och ting är på rätt plats. Under revisionerna kör jag travers också, lyfter och förflyttar tunga föremål som behövs för de pågående turbinjobben. Framförallt är det variationen mellan att köra travers och sanera som gör att jag trivs så bra. Jag har jobbat på Ringhals sedan 1999 och då började jag som behovsanställd. Den roligaste tiden på året är under revisionerna. Då är det mycket människor ute i anläggningen och det händer mer än under resten av året. Häng med på Varbergsklassikern! Varbergsklassikern är samlingsnamnet på sex motionslopp i Varberg. Gå i mål i minst fyra av de sex tävlingarna under en tolvmånadersperiod så har du genomfört en Varbergsklassiker. Ett bra sätt att motivera sig själv till sund och regelbunden träning. Ringhals finns bland sponsorerna. Läs mer på Åkulla Skidklassiker, 3 februari Jubileumsloppet, 19 maj Tappavandringen, 25 maj Varberg Open Water, 23 juni Varbergsloppet, 13 juli Bockstensturen, 31 augusti De gjorde Tekniksprånget på Rin Vad gör man efter studenten, om man vill känna sig för om ingenjörsyrket kan vara något man vill satsa på? Svaret är Tekniksprånget, en satsning där ungdomar erbjuds fyra månaders praktik på ett teknikintensivt företag. Viktor Ringdahl, Kim Svensson, Desirée Nilsson och Elin Andersson tog studenten förra sommaren från naturvetenskapliga eller tekniska program på PS-skolan i Varberg. Nu har de praktiserat på Ringhals och fått inblick i framtida jobbmöjligheter. Att söka till Tekniksprånget innan man bestämmer sig för att plugga ger möjligheten att komma ut i verkligheten. Jag har fått en bra bild av vad det kan innebära att jobba som ingenjör. Det känns jättebra, säger Desirée. Under den femte och sista månaden har tre av dem varit ambassadörer för Tekniksprånget och åkt runt till gymnasieskolor för att berätta om praktiktiden. Nya infallsvinklar även för företaget Ringhals tar varje år emot praktikanter från olika utbildningsnivåer. Att ta emot praktikanter ingår i Ringhals skolplan. Det är ett roligt erfarenhetsutbyte, praktikanterna har nya infallsvinklar att bidra med, säger Inger Dalerstedt på Ringhals personalavdelning. Text: Elin Jigenheim Foto: Annika Örnborg

11 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 11 historia Korsordsvinnare Vi säger grattis till 50 korsordsvinnare i Ringhals Tidning nr Priset i form av en kylväska med cool kylklamp kommer på posten. Birgit Alander, Ullared PG Andersson, Falkenberg Maj Andersson, Kungsbacka Birgitta Andersson, Långås Maj Arnell, Skephult Åke Bengtsson, Tvååker Elis Bengtsson, Varberg Britt-Marie Bertilsson, Varberg Stefan Bohlin, Västra Frölunda Marie Bremertz, Älvsered Monica Brundin, Bua Jennie Carlsson, Göteborg Matti Claesson, Hajom Clary Eklöw, Varberg Karl-Erik Eliasson, Fjärås Nils-Olav Eliasson, Varberg Greger Eriksson, Rolfstorp Bertil Folkesson, Varberg Robert Forsander, Vallda Bernt Gustafsson, Istorp Lizzie Hanson, Varberg Arne Hansson, Kinna Erland Ingmyr, Väröbacka Teija Inkerö, Borås Ingemar Johansson, Kinna Rune Johansson, Onsala Hans Johansson, Träslövsläge Karl-Erik Johansson, Varberg Hans Yngve Johansson, Åsa Barbro Karlsson, Falkenberg Jan Kjellkvist, Bua Ingegerd Krantz, Onsala Mats Larsson, Kungsbacka Iris Larsson, Onsala Jerry Larsson, Varberg Jan Olof Magnusson, Varberg Susann Nelson, Varberg Ingemo Oldin, Varberg Knud Rasmussen, Falkenberg Ann-Marie Rasmusson, Frillesås Ivar Rognsvåg, Frillesås Göran Rönnholm, Varberg A-M Samuelsson, Tvååker Lena Stensson, Falkenberg Anita Strandberg, Varberg Berit Svensson, Falkenberg Gunilla Svensson, Falkenberg Gunilla Svensson, Varberg Kenneth Svensson, Öxnevalla Barbro Sörensson, Kungsäter Info för närboende på nätet Anna är skiftchef i kontrollrummet på Ringhals 4 och bosatt i Falkenberg där är hon fast förankrad sedan många generationer tillbaka. På farfars sida är hon tionde generationens falkenbergare, och på farmors sida kommer släkten från Tvååker/Morup. På mödernet däremot kommer släkten i huvudsak från söder om Ätran. ghals Vad kostar elen till din smartphone? Nya smarta mobiltelefoner behöver för det mesta laddas oftare än äldre modeller. Hur mycket kostar egentligen elen för en smartphone under ett år? Svaret är 4,50 kr per år. Hur har vi räknat ut det? Om man laddar mobilen i en timme räcker det oftast till ett dygns användning av telefonen. En smartphone använder cirka 8 Wh, vilket gör att om man laddar telefonen en timme per dygn så blir det totalt 2,9 kwh för ett helt års användning. Om man utgår från ett totalt elpris på 1,50 kr per kwh blir kostnaden då knappt 4,50 kr. Sedan förra året finns en webbsida på som under rubriken Goda grannar samlar information som vänder sig till dem som bor riktigt nära kärnkraftverket. Det kan handla om allt från information om test av säkerhetsventiler till resultaten från senaste bullermätningen. Det var vid en av våra årliga träffar med föreningsstyrelserna i Gloppe, Lingome, Sandlyckan, Skällåkra, Videberg och Biskopshagen som förslaget kom upp, säger Ann-Sophie Gustavsson, Ringhals kontaktperson för de närboende. Vi nappade direkt och utvärdering visar att webbsidan är uppskattad som informationskälla. Vi tar gärna emot tips om hur vi kan bli ännu bättre på att nå ut till allmänheten med vår information. "Goda grannar": Hattrick i sommar! I början av augusti går Ringhals Hattrick Cup av stapeln på Östervi IP. Alla fotbollstokiga tjejer och killar i åldrarna 8-13 år är välkomna att anmäla lag. Lilla Träslövs FF och Ringhals står för arrangemanget. Läs mer på Foto: Elin Jigenheim Källa: Svensk Energi

12 Öppet hus Var: Ringhals Infocenter När: söndagen den 21 april kl Mer information: Vi bjuder på fika och korv med bröd Besöket är gratis! Välkommen till Ringhals! öppet hus 21 april Spännande aktiviteter för stora och små. --Besök simulatorn en kopia av kontrollrummet på Ringhals 2 --Se dig om i vår energiutställning --Lyssna på intressanta mini-föredrag --Ställ frågor om Ringhals eller annat du undrar över inom kärnkraft, el och energi --Få smarta råd av Vattenfalls energirådgivare --Var med i trekamp och frågetävling för barn --Ta en åktur med eltåget Välkomna! Fråga oss om Ringhals! Telefon E-post inforinghals@vattenfall.com Retur till: Ringhals Tidning Ringhals AB Väröbacka Foto: Annika Örnborg och Ann-Sophie Gustavsson Kryssa med Ringhals Skicka in din korsordslösning till Ringhals Tidning, Väröbacka. Märk kuvertet Korsord. Vi behöver ditt svar senast den 10 september 2013 för att du ska kunna bli en av de 50 lyckliga vinnarna som få ett pris hemskickat med posten. Lycka till! Namn:... Adress:... Postadress:...