KLIMATRAPPORT Uppföljning av Göteborgs universitets klimatstrategi Miljöenheten (dnr M 2015/18)
|
|
- Lovisa Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KLIMATRAPPORT 2014 Uppföljning av Göteborgs universitets klimatstrategi Miljöenheten (dnr M 2015/18)
2 Innehåll Göteborgs universitets klimatstrategi Årets resultat Analys av resultat sedan basåret Insatser för minskad klimatpåverkan Energi Samverkan med fastighetsägare Lysande studentmedverkan Resor Resfria möten Hållbara resor Ny form för klimatkompensation Forskning och utbildning Klimatseminarier Samverkan Engagerade studenter Inköps- och transportsamordning Datoranvändning Mat Bilaga: Certifikat för köp av klimatkompensation
3 Göteborgs universitets klimatstrategi Göteborgs universitets klimatstrategi för åren antogs i juni Det övergripande målet är att minska universitetets totala utsläpp av koldioxid till 2015 med minst 20 procent i jämförelse med 2008 års nivå. De främsta insatsområdena är klimatpåverkan från resor och energianvändning. Övriga insatsområden inom klimatstrategin är Klimatkompensation, Forskning och utbildning, Samverkan och kommunikation, Inköps- och transportsamordning, Datoranvändning och Mat. Universitetets miljöchef Eddi Omrcen och rektor Pam Fredman med utmärkelsen från ISCN. I juni belönades universitetets klimatstrategi med en hedrande utmärkelse. International Sustainable Campus Network (ISCN) delar varje år ut Excellence in Campus Award och under en högtidlig ceremoni vid Harvard mottog Göteborgs universitet priset. Utmärkelsen motiverades med det helhetsgrepp som klimatstrategin har inneburit och de resultat som den har gett upphov till; mellan 2012 och 2013 minskades till exempel energianvändningen vid universitetet med sju procent vilket medförde minskade koldioxidutsläpp med tre procent och en minskad kostnad på mer än 3,5 miljoner kronor. Klimatstrategin samordnas och administreras av miljöenheten. Som vetenskapligt stöd i arbetet har ett klimatråd bildats bestående av framstående forskare vid Göteborgs universitet. Under 2014 bidrog klimatrådet med kompetens till universitetets klimatseminarieserie samt i utlysning och bedömning av universitetets interna Klimatfond (se 2.3, Klimatkompensation). Klimatrådet sammanträdde även med rektor Pam Fredman för att redogöra och diskutera de senaste rapporterna från FN:s klimatpanel. Anders Biel Katarina Gårdfeldt Sverker Jagers Leif Klemedtsson Ulf Molau Christian Munthe Merritt Polk Anna Post Thomas Sterner Professor och prefekt vid psykologiska institutionen Föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Professor vid statsvetenskapliga institutionen Professor vid institutionen för geovetenskaper Professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap Professor vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Docent och prefekt vid institutionen för globala studier Lektor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap Professor vid institutionen för nationalekonomi med statistik Tabell 1: Medlemmar i Göteborgs universitets klimatråd 3
4 1. Årets resultat Tabellen nedan visar uppfyllelsen av klimatstrategins övergripande målsättning samt det mål för energianvändning som finns i universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling. Mål Universitetet ska minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Tabell 2: Måluppfyllelse Resultat och indikator De totala utsläppen av koldioxid från energianvändning och tjänsteresor 2014 var ton, en minskning med en procent sedan Sedan 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 18 procent 1. Den totala förbrukningen av el och värme var 212 kwh/m 2, en minskning med en procent sedan Sedan 2008 har energianvändningen minskat med 16 procent. Koldioxidutsläppen från resor ökade med åtta procent, och utgjorde 62 procent av årets totala koldioxidutsläpp. Positivt är dock att tågresorna, som ger upphov till ytterst små utsläpp av koldioxid, har ökat mer än flygresorna. Även användningen av teknik för resfria möten har ökat. Reduktionen av energianvändning var lägre än tidigare år eftersom de mest omfattande åtgärderna i pågående projekt, framför allt ombyggnationen av laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM), är genomförda. En kontinuerlig dialog förs med fastighetsägarna om möjligheter att ytterligare minska energianvändningen (se avsnitt 2.1, Energi). Diagram 1: Koldioxid per utsläppskälla (ton) El Fjärrvärme Båt/fartyg Fossil energi Bil, buss, tåg Flyg under 50 mil Flyg över 50 mil Under 2014 uppgick de totala koldioxidutsläppen till ton. Flygresor var den enskilt största utsläppsposten och stod för 62 procent av utsläppen. 1 I jämförelsen med basåret 2008 ingår inte koldioxidutsläpp från båtar eller fossil energi (naturgas och olja), eftersom dessa utsläppskällor började mätas först I jämförelsen med 2013 är utsläpp från båtar och fossil energi däremot inkluderade. 4
5 1.1 Analys av resultat sedan basåret 2008 Universitetets utsläppsminskning sedan 2008 har huvudsakligen åstadkommits genom en övergång till grön el med låga bokförda utsläpp per kwh. Reducering av fossil energi för uppvärmning, där förbränning av naturgas ersatts med el, är en annan viktig orsak till minskade utsläpp. Utsläppen från universitetets resor har ökat med 19 procent sedan Fossil energi för uppvärmning och fossila båtbränslen är inte medräknade i måluppfyllelsen, eftersom data för dessa utsläppskällor inte fanns tillgängliga för Sedan 2011 mäts dock även fossil energi och båtbränslen som därför inkluderats i den årliga uppföljningen. De ökade utsläppen från resor i kombination med den minskade reduktionstakten för koldioxid från energianvändning gör att de samlade utsläppen, exklusive fossil energi och båtbränslen, i själva verket ökade med nästan en procent under Diagram 2: Totala koldioxidutsläpp (ton), år och båtbränslen började mätas först 2011 och visas därför separat Exkl. fossil energi och båtar Inkl. fossil energi och båtar Universitetets målsättning är att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent till år 2015 jämfört med år I jämförelse med basåret 2008 har koldioxidutsläppen minskat med 18 procent. Koldioxidutsläpp inklusive fossil energi (naturgas och olja) och båtbränslen började mätas först 2014 och visas därför separat. 2. Insatser för minskad klimatpåverkan 2.1 Energi Jämfört med 2008 har energianvändningen per kvadratmeter minskat med 16 procent. Universitetets målsättning om att minska den genomsnittliga energianvändningen med tio procent ser därmed ut att uppnås med god marginal. Den stora besparingen har gjorts genom minskad användning av fjärrvärme medan användningen av el för uppvärmning har ökat. Energieffektivare belysning, bättre styrning av 5
6 ventilation och hårda krav vid upphandling av elektronisk utrustning är exempel på åtgärder som medfört att elanvändningen trots detta ligger på en nära nog konstant nivå. Diagram 3: Normalårskorrigerad energianvändning (kwh/m 2 ) Fjärrvärme El Under 2014 minskade energianvändningen med en procent jämfört med föregående år. Sedan 2008 har den totala energianvändningen minskat med 16 procent Samverkan med fastighetsägare Tillsammans med fastighetsägaren Akademiska Hus har universitetet genomfört ett omfattande energiprojekt vid laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM) som är universitetets i särklass mest energikrävande byggnad med specifika krav på temperatur och luftfuktighet. Under året fortsatte projektet med driftoptimeringar av ventilations- och kylsystem. Mellan 2009 och 2014 har energianvändningen i byggnaden minskat med 31 procent. Tillsammans med Higab, som är universitetets näst största fastighetsägare, fortsatte det gemensamma projektet Hållbart hyresavtal under året. Projektet bygger på ett antal identifierade energiåtgärder för olika fastigheter och en gemensam åsiktsförklaring om att arbeta för minskad miljöbelastning i de fastigheter universitetet hyr av Higab Lysande studentmedverkan I kursen Environmental management vid Handelshögskolan, fick studenterna under våren arbeta med ett verklighetsbaserat fall där de räknade på den ekonomiska lönsamheten och miljönyttan med att installera solceller på Handelshögskolans tak. Projektet bygger på principerna för living lab, det vill säga att utbildning och forskning testas eller appliceras på den egna fysiska miljön. Uppgiften utvecklades i samverkan mellan kursansvariga, hållbarhetssamordnaren på Handelshögskolan och fastighetsägaren Akademiska hus. Akademiska hus och Handelshögskolans ledning kom därefter överens om en finansieringslösning och bygglov har erhållits för installation av 200 m 2 solceller. Installation och driftsättning väntas ske under
7 2.2 Resor Koldioxidutsläppen från resor ökade med åtta procent jämfört med Det beror främst på att flygresorna, som ger upphov till de största utsläppsmängderna, ökade med nästan åtta procent. Flygresor mellan Göteborg och Stockholm ökade med drygt tio procent. Under året gjordes 822 tjänsteresor tur och retur med flyg denna sträcka Resfria möten Göteborgs universitet har en målsättning om ökad internationalisering, en målsättning som kan vara svår att kombinera med minskade utsläpp från resande. Enligt universitetets mötes- och resepolicy ska flygresor under 50 mil ersättas med annat färdsätt där så är möjligt. Dessutom satsar universitetet på att stärka infrastruktur och kompetens för resfria möten, det vill säga möten på distans i realtid med teknikens hjälp, såsom telefon-, video- och webbkonferenser. Med programvaran Jabber Video kan man bjuda in till och medverka i videokonferensmöten från egen dator eller surfplatta både inom och utanför universitetet. Universitets anställda erbjöds kostnadsfri utbildning vid sex tillfällen under året, samt kontinuerlig tillgång till personlig teknisk support. Även videokonferensprogramvaran Adobe Connect används vid Göteborgs universitet. Totalt deltog de anställda i cirka mötestimmar med Jabber Video och Adobe Connect, en ökning med 13 procent sedan Resfria möten har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att exempelvis ersätta 100 av årets flygresor till Stockholm med resfria möten skulle spara universitetet drygt kr, beräknat på 2014 års snittpriser för flygresor. Dessutom skulle de totala koldioxidutsläppen minska med drygt 13 ton Hållbara resor Genom Sunfleets bilpool har universitetets anställda möjlighet att hyra bil både för tjänsteresor och för privat bruk. Eftersom fordonen är miljöklassade bidrar användningen av bilpoolen till att minska klimatpåverkan från tjänsteresor. Under året kördes mil med bilpoolens bilar, vilket motsvarar minskade koldioxidutsläpp med nästan fyra ton jämfört med motsvarande sträcka med en genomsnittlig svensk bil. Lag Cellcykeln från avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Sahlgrenska akademin vann Cykelutmaningen efter att ha cyklat km och promenerat 119 km. Göteborgs universitet erbjöd gratis cykelservice för personal och studenter vid ett flertal tillfällen för att uppmuntra cykling som färdsätt. Universitetet deltog även i Cykelutmaningen som arrangeras av TL Event i samverkan med myndigheter, landsting, organisationer och kommuner. Syftet med tävlingen är att få människor att ändra sina resvanor och på vis minska klimatpåverkan. Deltagarna samlar poäng genom att cykla, gå eller att åka kollektivt till och från jobbet eller vid tjänsteresor deltog 292 anställda och studenter i Cykelutmaningen. Tillsammans cyklade de mil och promenerade mil. 7
8 2.3 Ny form för klimatkompensation Göteborgs universitet klimatkompenserar sedan 2011 för alla flygresor i tjänsten genom att investera i biomassakraftverket Sri Balaji i den indiska delstaten Andhra Pradesh. Biomassakraftverket är ett CDM-projekt (Clean Development Mechanism) som förutom FN:s godkännande även godkänts enligt Gold standard, Världsnaturfondens (WWF) kvalitetsmärkning av CDM-projekt. Gold standard innebär att projekten tydligt måste visa att de bidrar till en hållbar utveckling i det land där de utförs (se bilaga, Certifikat för köp av klimatkompensation). Sedan 2014 görs 50 procent av investeringarna från klimatkompensationen i ytterligare ett Gold standard-godkänt CDM-projekt, vindkraftsparken Yinyi i nordöstra Kina. Genom denna omfördelning, samt att priset för klimatkompensationen förhandlats ned med leverantören Tricorona, har satsningen på en intern fond för klimatkompensation möjliggjorts. Medel från klimatfonden används för att minska klimatpåverkan från universitetets egen verksamhet, samtidigt som större delaktighet möjliggörs för anställda och studenter. Den första utlysningen från klimatfonden gjordes under hösten och omfattade kr. Sammanlagt inkom 13 ansökningar med stor variation från institutioner och studentföreningar. Projekten bedömdes av universitetets klimatråd (se sid 3) genom en rangordning där hänsyn togs till projektens relevans, klimatnytta och huruvida de var beroende av medel från fonden för att genomföras. Detta resulterade i fördelning av medel från fonden till fem olika projekt. En ny utlysning kommer att göras hösten Projekt Mål Medel Autonoma satellitöverföringar ersätter dieseldrivna forskningsfartyg i Antarktis (institutionen för geovetenskaper, Naturvetenskapliga fakulteten) Minska antalet expeditioner till Antarktis genom att placera ut autonoma mätbojar som kan samla in och överföra data via satellit. Delfinansiering kronor EuroEnviro2015 Catalysts of Change, 20th European Student Symposium on the Environment (Handels Students for Sustainability, HaSS) Elbil för persontransporter (Sven Lovén centrum Kristineberg, Naturvetenskapliga fakulteten) Subventionering av deltagarnas resekostnader från övriga Europa om de väljer klimatsmart resesätt genom att återbetala en del av deras resekostnader om resan sker genom samåkning i bil, tåg eller båt. Ersätta centrets dieseldrivna minibuss med en mindre elbil kronor Delfinansiering kr Minimering av klimatpåverkan vid kemikaliehantering (Core facilities, Sahlgrenska fakulteten) Drift av småbåt med förnybar energi (Sven Lovén centrum Tjärnö, Naturvetenskapliga fakulteten) Inventering av kemikalieanvändning i syfte att ta med klimatpåverkan i arbetet med substitution och metodutveckling inom kemikalieanvändning. Investera i, använda, utvärdera och informera om eldriven utombordsmotor i en småbåt kronor kr Tabell 3: Fördelning av medel från 2014 års utlysning från klimatfonden. 8
9 2.4 Forskning och utbildning FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade under våren de sista delarna ur sin femte stora syntesrapport om klimatet. Tre av huvudförfattarna arbetar vid Göteborgs universitet; Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid institutionen för geovetenskaper, Ulf Molau, professor i växtekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskaper och Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid institutionen för nationalekonomi med statistik. Thomas Sterner är samordnande huvudförfattare till avsnittet om nationella, regionala och lokala styrmedel i IPCC:s tredje delrapport, och presenterade rapporten vid flera tillfällen både inom universitetet och i andra sammanhang. Han påpekade vikten av starka styrmedel, som till exempel att ta bort subventioner på fossila bränslen och införa beskattning av koldioxidutsläpp. Thomas Sterner arrangerade också konferensen Beyond IPCC - Future Paths for Climate Research på Handelshögskolan där flera av världens främsta klimatforskare deltog för att inventera behovet av nya forskningsområden efter IPCC:s rapport. Universitetets styrelse beslutade att avsätta 300 miljoner kronor för etablering av ett antal multidisciplinära forskningscentra kring globala samhällsutmaningar UGOT Challenges. Utlysningen skapade ett stort intresse bland universitetets forskare. Olika tvärvetenskapliga konstellationer kom in med över 100 intresseanmälningar, varav flera relaterar till klimatproblematiken. Under 2015 tas beslut om vilka som får långsiktigt stöd Klimatseminarier Universitetets klimatseminarieserie fortsätter att locka studenter och anställda från hela universitetet. Seminarieserien belyser klimatfrågan ur olika vetenskapliga och samhälleliga perspektiv med syfte att visa på forskningens betydelse för att förstå och hantera klimatproblematiken. Under seminarierna möts forskare från olika fakulteter och med olika vetenskapliga perspektiv för att diskutera aspekter av klimatfrågan. Under 2014 arrangerades fem seminarier som sammanlagt besöktes av cirka 400 personer. Följande teman avhandlades: Hur påverkar media vår syn på klimatfrågan? Sverker Jagers (professor vid statsvetenskapliga institutionen), Monika Djerf-Pierre (professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation), Viktoria Wibeck (Linköpings Universitet) och Jill Bederof (nättidningen Veckans affärer). Fossilfritt universitet, fossilfri värld? Joakim Sandberg (docent vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori), Tomas Kåberger (professor vid Chalmers), Tommy Wallhult (ekonomicontroller vid Göteborgs universitet) samt Moa Karlsson och Herman Andersson från studentinitiativet Fossil Free Göteborgs universitet. Från IPCC till Göteborg, om klimatförändringar och vad vi kan göra åt dem Ulf Molau (professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap), Thomas Sterner (professor vid institutionen för 9
10 nationalekonomi med statistik), Ylva Norén Bretzer (lektor vid förvaltningshögskolan) och Peter Krahl (miljöförvaltningen Göteborgs stad). Climate and oceans, a seminar about melting ices, shellfishes and ocean acidification Hans Linderholm (professor vid institutionen för geovetenskaper), Sam Dupont (forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap) och David Turner (professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi). Climate and health. How is human health affected by climate change? Sahlgrenska Academy Students for Sustainability, Janine Wichmann (University of Pretoria, Sydafrika) och Bertil Forsberg (Umeå universitet). 2.5 Samverkan Göteborgs universitet medverkar i flera internationella nätverk, bland annat ISCN där flera världsledande universitet samverkar i syfte att globalt sprida kunskap och agera förebilder inom hållbar utveckling. Nätverket utbyter erfarenheter bland annat inom hur man minskar klimatpåverkan i byggnader och campusplanering. Universitetet medverkar även i den nordiska motsvarigheten Nordic Sustainable Campus Network. Göteborgs universitets klimatarbete fick mycket uppmärksamhet under 2014, delvis tack vare utmärkelsen från ISCN (se sid 3). Eddi Omrcen, miljöchef vid universitetet, har presenterat klimatstrategin i flera internationella sammanhang: Universitetet i Oslo, presentation via länk för miljörådgivare och miljökoordinatorer inom fastighetsenheter vid norska universitet. World Forum i Lille, under temat Moving towards sustainable campuses. World Forum syftar till att föra fram goda exempel på företag och andra aktörer som utövar sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt för att främja en hållbar utveckling. Making Universities Sustainable Conference i Köpenhamn, arrangerat av International Alliance of Research Universities. Klimatstrategin uppmärksammades även då Göteborgs universitet besöktes av National University of Singapore och Kungliga tekniska högskolan. Syftet med besöken var att utbyta erfarenheter kring universitetens arbete med klimat, miljö och hållbar utveckling Engagerade studenter Sedan 2010 utgör studentmedverkan ett område i Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling, med målsättningen att öka antalet aktiviteteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Göteborgs universitet medverkar i överenskommelsen Studenter som Klimatambassadörer, som drivs av högskolan i Borås och är en del i Västra Götalandsregionens klimatstrategi Smart Energi. Målet med överenskommelsen är att sprida kunskap om hållbarlivsstil bland unga, stödja ett ökat engagemang hos studenter för hållbar utveckling samt att genom erfarenhetsutbyte mellan deltagare i 10
11 överenskommelsen möjliggöra en mer utbredd påverkan. I överenskommelsen åtar sig Göteborgs universitet att involvera studenter i utformningen av universitetets framtida klimatarbete. Under vårterminen hölls en workshop där studenter från föreningar vid universitetet deltog och diskuterade universitetets roll i klimatutmaningen. Studenterna pekade på vikten av att föregå med gott exempel genom att ta ställning, ta ansvar och sätta ribban högt genom samarbete med andra. Även rollen som kunskapsspridare lyftes fram i diskussionen, både i utbildningen av studenter och som folkbildare genom samverkan med samhället. 2.6 Inköps- och transportsamordning En upphandling kring avfallshantering har genomförts under året där krav ställdes på transportsamordning för att minska antal turer. Under året har en upphandling av datorer gjorts i samarbete med Chalmers. Höga krav har ställts på miljö, hållbar utveckling och socialt ansvar. Dessutom ställdes krav på leverantörens möjlighet att minimera transporter vid leverans. En gemensam leverantör underlättar för institutioner som delas av Göteborgs universitet och Chalmers att köpa datorer som uppfyller krav hos båda lärosäten. 2.7 Datoranvändning Den totala årsförbrukningen av el för IT (datorer, datorskärmar, skrivare, copyprinters, servrar och serverrum) var 2,7 GWh vilket motsvarar sju procent av universitetets totala årsförbrukning av el. En uppskattning med hjälp av mätstandarden Energy Star visar att IT-användningens elförbrukning vid universitetet har minskat med minst 30 procent sedan Tack vare ett omfattande optimeringsprojekt uppskattas antalet skrivare och copyprinters ha minskat med minst 50 procent sedan Även antalet serverhallar och serverrum har minskat kraftigt. Virtualisering av servrar och effektivare samordning av system har lett till 75 procent färre serverhallar och serverrum sedan Närmare hälften av universitetets datorer finns nu i den gemensamma datorarbetsplatsmiljön DAFGU. IT-enheten har under året förlängt service för datorer inom datorarbetsplatstjänsten från tre år för bärbara datorer och fyra år för stationära datorer, till fyra respektive fem år. På så sätt förlängs datorernas livscykel och klimatpåverkan i tillverkningsledet minskar. 11
12 2.8 Mat Under hösten införde flera av lunchrestaurangerna vid Göteborgs universitet köttfria dagar efter ett aktivt arbete från Sahlgrenska Academy Students for Sustainability, SASS. Studentföreningen hade den världsomspännande folkhälsokampanjen Meatfree Mondays som inspiration och utöver folkhälsoperspektivet framhölls köttets klimatoch miljöpåverkan, etisk djurhållning och global solidaritet som argument för en minskad köttkonsumtion. Göteborgs universitet stöttade initiativet men införandet av köttfria dagar var frivilligt för restauranger och caféer, och inga avtal förändrades. 87 procent av universitetets inköpta kaffe 2014 var KRAV- och rättvisemärkt, en ökning med två procent sedan
13 Bilaga: Certifikat för köp av klimatkompensation För att inkludera samtliga klimatpåverkande gaser från flyg på hög höjd, som exempelvis kvävedioxider och vattenånga, används en uppräkningsfaktor. Storbritanniens miljödepartement och Stockholm Environment Institute (SEI) rekommenderar en uppräkningsfaktor på cirka två, vilket Göteborgs universitet tillämpar. 13
Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015
Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni
Läs merKlimatrapport Uppföljning av Göteborgs universitets klimatstrategi
Klimatrapport 2013 Uppföljning av Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Målsättning... 2 2. Resultat... 2 2.1 Analys av resultat sedan basåret
Läs merUppföljning Göteborgs universitets klimatstrategi Ellen Lagrell, april 2012
Uppföljning 2011 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Ellen Lagrell, april 2012 Målsättningar Göteborgs universitets klimatstrategi för 2010-2015 antogs i juni 2010. Det övergripande målet för
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Thomas Sterner var samordnande huvudförfattare till avsnittet om nationella, regionala och lokala styrmedel
Hållbar utveckling HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka vår
Läs merVI PÅVERKAR KLIMATET! Vad gör du?
VI PÅVERKAR KLIMATET! Vad gör du? Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 REKTORS INLEDNING Att verka för det hållbara samhället är ett av Göteborgs universitets kärnvärden. Detta manifesteras
Läs merHÅLLBARHETSRESULTAT 2014. Diarienummer: M 2015/1 Fastställd av miljöchef 2015-03-02
HÅLLBARHETSRESULTAT 2014 Diarienummer: M 2015/1 Fastställd av miljöchef 2015-03-02 2 INNEHÅLL Rektor har ordet 3 Om universitetet 4 Miljö och hållbar utveckling 5 Forskning 6 Utbildning 7 Studentmedverkan
Läs merSVEN LOVÉN CENTRUM FÖR MARIN INFRASTRUKTUR MILJÖREDOVISNING Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marin infrastruktur 2016
Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marin infrastruktur 2016 Miljöredovisningen är en uppföljning av universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011 2016 och redovisar aktiviteter
Läs merÅrets resultat (Måluppfyllelse) 2011
Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011 Indikator åt rätt håll/uppdrag uppfyllt Indikator oförändrad/indikator har inte mätts tidigare/uppdrag utförs innan 2015 Indikator åt fel håll/uppdrag har inte utförts
Läs merGöteborgs universitets klimatstrategi =
Styrdokument Dnr F8 70/2010 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Publicerad Beslutsfattare Handläggare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Miljöchef Eddie Omrcen Beslutsdatum 2010-06-14 Giltighetstid
Läs merHållbar utveckling. Hållbar utveckling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska
HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling Hållbar utveckling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka vår
Läs merMall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling
Sven Lovén centrum för marin infrastruktur Beslutad av: Klages Dnr: M2016/15 2017 Miljöhandboken f Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES
Läs merSammankalla universitetets klimatråd en gång per termin eller vid behov för att diskutera strategiska frågor rörande universitetets klimatarbete.
Vilket mål i Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015? Forskning Utveckla universitetsgemensamma instrument för utvärdering av forskning inom hållbar utveckling Driva och utveckla universitetets
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merMål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Läs merAktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling
Beslutad av: Dnr: M2016/15 Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR FASTSTÄLLT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN
Läs merKONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet
Läs merhållbarhetsresultat 2013 Diarienummer: M2013/22 Fastställd av miljöchef
hållbarhetsresultat 2013 Diarienummer: M2013/22 Fastställd av miljöchef 2014-02-20 2 innehåll Rektor har ordet 3 Om universitetet 4 Miljö och hållbar utveckling 5 Forskning 6 Utbildning 7 Studentmedverkan
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merAktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling
Institutionens namn: Inst. för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Beslutad av: Fredrik Engström, prefekt Dnr: M2016/15 2019 Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Universitetsgemensamt
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet
Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad
Läs merMiljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019
2019-03-05 DNR ISV-2019 00079 HANDLINGSPLAN 1(8) Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019 Rektor vid LiU har beslutat om miljömål för LiU som gäller under perioden
Läs merKONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 2017-02-14 Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1
Läs merMILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER
MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER Fokus miljö - Metoden Miljöledningssystem Ramverk Systematik Riktiga prioriteringar Kontinuitet Ständiga förbättringar Ledningsstöd
Läs merMall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling
Sven Lovén centrum för marin infrastruktur - Tjärnö Beslutad av: xx Dnr: M2016/15 2018 Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES
Läs merMiljömål för Högskolan Dalarna
Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Beslut: Rektor 2013 03 11 Reviderad: 2014 02 25 Dnr: DUC 2013/494/10 Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig för uppdatering: Miljörådet 1 Bakgrund Miljömålen
Läs merMiljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015
2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig
Läs merKlimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet
2013-02-19 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är
Läs merMall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Uprättad av SA s miljöråd
Sahlgrenska akademin 1 dec 2016: Beslutad av: Dekanus Dnr: M2016/15 2017 Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Uprättad av SA s miljöråd Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs merUppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011
Sida 1 av 9 Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011 Denna uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2011 består av två delar; Del 1: Uppföljning av KIs handlingsplan för miljö-
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merMiljöhandlingsplan för IKE för perioden
16-02-15 DNR LIU-2015-01850 HANDLINGSPLAN 1(7) Miljöhandlingsplan för IKE för perioden 2016-2018 Rektor vid LiU har beslutat om miljömål för LiU som gäller under perioden 2016-2018 (dnr LiU-2015-01850).
Läs mer100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07
Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster
Läs merKlimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
Läs merUpprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Läs merHÅLLBARHETSRESULTAT En uppföljning av Handelshögskolans handlingsplan för miljö och hållbar utveckling
HÅLLBARHETSRESULTAT 212 - En uppföljning av Handelshögskolans handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 211-213 FORSKNING Handelshögskolan ska öka mängden forskning inom hållbar utveckling Antalet
Läs merByråns interna miljöarbete
Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom
Läs merStadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Läs merMiljöanpassad offentlig upphandling
Miljöanpassad offentlig upphandling The training material was produced using the materials developed by ICLEI within the context of the PRIMES project (www.primes-eu.net). Co-funded by the Intelligent
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten
2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merMILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA
MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar
Läs merKONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET
2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merBeslut om Linköpings universitets miljömål
Il e U UNIVERSITET LINKÖPINGS 1(6) Beslut om Linköpings universitets miljömål 2019-2021 Beslut Linköpings universitet (LiU) beslutar att anta sju miljömål, för perioden 2019-2021, samt indikatorer för
Läs merHÅLLBARHETSRESULTAT 2015
HÅLLBARHETSRESULTAT 2015 INNEHÅLL Rektor har ordet 3 Om universitetet 4 Miljö och hållbar utveckling 5 Forskning 6 Utbildning 7 Studentmedverkan 8 Samverkan 9 Kompetensutveckling 10 Inköp och upphandling
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad
Läs merAktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling
Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: I mallen är universitetsgemensamma mål samt uppdragen som ges till dekan och prefekt/motsvarande i universitetets Handlingsplan för miljö
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet
2018-02-22 Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad?
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merMiljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar
Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter
Läs merKonsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål
Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Riksdagen, 30 september 2015 Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment
Läs merKlimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se
Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport
Läs merMiljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten
1 Miljömål för 2009-2010 Naturvetenskapliga fakulteten Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål 2007-2010: Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar Universitetet skall integrera
Läs merREDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Läs merUppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete 2012
Sida 1 av 10 Uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete 2012 Denna uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete under 2012 består av två delar; Del 1: Uppföljning av KI:s handlingsplan för miljö-
Läs merStadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Läs merAktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling
Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Universitetsgemensamt mål i Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2017-2019 Forskning Universitetet skall främja forskning som syftar till att
Läs merKlimatsmart Affärssmart
Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi
Läs merUppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008
1(5) Anmäld för rektor Kåre Bremer 2009-03-12 Dnr: 83-0574-09 Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merKlimatrapport 2014. Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2014 Clarion Hotel Arlanda Airport Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Clarion Hotel Arlanda Airport, kontaktperson är Sara Dahlberg Denna
Läs merResa i tjänsten. Här är snabbversionen av Eslövs kommuns riktlinjer för resor i tjänsten.
Resa i tjänsten Här är snabbversionen av Eslövs kommuns riktlinjer för resor i tjänsten. Kräver ditt möte att du reser? Kan ni istället använda Skype? Skype finns installerat på alla datorer. Testa chattfunktionen
Läs merMall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling
Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR FASTSTÄLLT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET
Läs merFörslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
Läs merHållbar utveckling HÅLLBAR UTVECKLING
Hållbar utveckling HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling är angeläget för oss; vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv och låter dem påverka vår
Läs merUlf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar
Läs merOBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET
Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Institutionen för biomedicin Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket
2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte
Läs merRiktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation
MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011-2015
STYRDOKUMENT Dnr V 2012/204 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011-2015 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Pam Fredman Miljöenheten
Läs merHållbarhetsmål 2013-2015
Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom
Läs merKlimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Clarion Hotel Arlanda Airport, kontaktperson är Sara Dahlberg Denna rapport täcker verksamhetsåret
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merAktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling
Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR FASTSTÄLLT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET I
Läs merMiljöhandboken för Göteborgs universitet Beslutad av: prefekt Bosse Lagerqvist Dnr: M2016/15 Gäller för år: 2017
Institutionen för kulturvård Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Kulturvård Universitetsgemensamt mål i Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2017-2019 Forskning Universitetet skall
Läs merMiljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus
1 Miljömål för 2008 Naturvetenskapliga fakulteten Fastställda av dekanus 2008-03-18 Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål 2007-2010: Universitetet skall öka forskningen inom hållbar utveckling.
Läs merKlimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi
Klimatfärdplan Sammanställning från Workshop om energi Inledning Under FN:s klimatkonferens i Paris kom deltagarna från världens länder överens om målet att inte överstiga en global temperaturökning på
Läs merMinnesanteckningar från Ledningens genomgång av miljöledningssystemet
Minnesanteckningar från Ledningens genomgång av miljöledningssystemet Datum: 2014-11-14 Tid: kl 10.00-11.30 Plats: Vasaparken Deltagare: Rektor Pam Fredman (PF), Prorektor Helena Lindholm Schultz (HLS),
Läs merKlimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se
Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet
2013-02-14 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är
Läs merMiljö- och hållbarhetsplan 2013 för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV
Miljö- och hållbarhetsplan 2013 för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Dnr: Version: Senaste ändring: 2012-11-26 Utfärdare: Ulf Andersson, Eva Paulson Datum: Godkänd av: Katarina Gårdfeldt Datum:
Läs merOBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET
Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET
Läs merIT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling
IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2009-2010 IT-fakulteten har i sin handlingsplan utgått ifrån universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och Chalmers
Läs merHandlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet
Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet Datum: 2008-04-05 Utarbetad av L-Å Andersson i samråd med prefekt Lars Förlin 1. Forskning och utbildning Universitetsgemensamt
Läs merUppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete 2013
Sida 1 av 9 Uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete 2013 Denna uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete under 2013 består av två delar; Del 1: Uppföljning av KI:s handlingsplan för miljö-
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merStrategi för klimatkompensation för flygresor
Ekonomienheten Sektionen för hållbar utveckling TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Diarienummer 170574 Landstingsstyrelsen Strategi för klimatkompensation för flygresor Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merKlimatrapport 2013. Clarion Hotel Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2013 Clarion Hotel Arlanda Airport Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Clarion Hotel Arlanda Airport, kontaktperson är Sara Dahlberg Denna
Läs merAktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling 2017
Institutionens/motsvarande namn: Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling 2017 Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Utbildningsvetenskapliga fakulteten Behandlad i IR 2016-11-07 Beslutad
Läs merHyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.
2011-02-02 Avdelningen för lokalplanering Dnr 143/10/2011 Till UTBILDNINGSDEPARTEMENTET NATURVÅRDSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA I bilaga redovisas miljöledningsarbetet
Läs merGrön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13
Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar
Läs merMiljöutredning. Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Version Senaste ändring 2014-10-07 Datum. Godkänd av
Institution Dnr Utfärdare Jennica Kjällstrand Miljöutredning Avdelning Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Version Senaste ändring 2.0 2014-10-07 Datum Godkänd av 120427 Katarina Gårdfeldt Datum
Läs merInstitutionen för hälsa och medicin (IMH) handlingsplan miljömål
Institutionen för hälsa och medicin (IMH) handlingsplan miljömål 2013-2015 Nedan redovisas IMHs miljömål för perioden 2013- Universitetets övergripande miljömål finns i mallen och är markerade i blått
Läs mer