EMC från verkligheten» sid 3. utreds» sid 6. Elavbrott. orsakade stora problem» sid 8

Transkript

1 aktuellt# EMC från verkligheten» sid 3 Behörighetssystemet utreds» sid 6 Elavbrott orsakade stora problem» sid 8

2 GD har ordet Ett mycket högt betyg Under den årliga Almedalsveckan i Visby medverkade jag i ett seminarium om smarta elnät arrangerad av organisationen Power Circle. Där gav jag min bild av vad som behöver göras för trygg och störningsfri el även i framtiden. Många lyssnade och gav synpunkter och det blev en god dialog. Elsäkerhetsverket är medlem i Power Circle som verkar för att stärka elen och eltekniken för en positiv och hållbar samhällsutveckling. Exempelvis genom att främja teknik för elbilar och mer förnybar eltillförsel. Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen handlade mycket om vad som behöver göras för att nå klimatmålen. El är ett medel i arbetet. Exempelvis i form av vind- och solel och förhoppningsvis även elbilar. Ett svenskt företag visade en helt eldriven Saab med goda prestanda. Den är utvecklad av målmedvetna och hårt arbetande entreprenörer. Intresset var förstås mycket stort. President Obama har avsatt omkring fyra miljarder amerikanska dollar till särskilda satsningar på teknik för smarta elnät»smart Grid» och infrastruktur för elektrisk kraftöverföring. Satsningarna görs för att förnya elsystemen och för att främja klimateffektiv eltillförsel och energianvändning som en del i stimulanspaketet efter finanskrisen. Även inom Europa är aktiviteten hög inom smarta elnät liksom inom den internationella standardiseringen. Den internationella elektrotekniska standardiseringsorganisationen IEC International Electrotechnical Commission tar många initiativ inom området Smart Grid. Även för elektromagnetisk kompatibilitet. Ingenjörer brukar säga att risk är sannolikhet multiplicerat med konsekvens. Risk är centralt i myndighetens arbete. Även om sannolikheten för att glömma en kastrull med mat på spisen med plattan påslagen är liten kan konsekvensen vara mycket stor. På motsvarande sätt är konsekvensen ofta stor i elolyckor på järnväg på grund av den höga strömstyrkan. Vi utvecklar ständigt vårt sätt att bedöma risk i vårt arbete. Vi förstärker vår analys av elolyckor och elbränder. Det ger oss möjlighet att ännu bättre utgå från risk i våra prioriteringar av tillsyn. Ett område som vi redan nu stärkt är vår tillsyn över regionnät i tätorter där vi fokuserar på systemen för bortkoppling av fel. Händelserna i norra Stockholm vid ingången av sommaren visar på riskerna med luftledningar i tätbebyggda områden. Under sommaren har verket haft glädjen att välkomna flera nya medarbetare; däribland två kontorschefer och en expert för elektriska anläggningar. Vi har dessutom öppnat ett nytt tillsynskontor i Umeå med lokaler som gränsar till Arbetsmiljöverkets tillsynskontor. Närheten ger möjlighet till samarbete och att lära av varandra i tillsynsarbetet. Strax före sommaren genomfördes en undersökning av hur våra intressenter ser på myndigheten. Resultatet var mycket positivt och branschen gav verket och särskilt våra medarbetare ett mycket högt betyg. Sådant värmer. Ett område för utveckling är att branschen vill ha mer av Elsäkerhetsverket att vi syns mer och att vi tar ännu fler initiativ. Det är glädjande för det är precis den vägen vi slagit in på! MAGNUS OLOFSSON GENERALDIREKTÖR A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V # TEL REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se REDAKTÖR Ann-Charlotte Carlqvist ann-charlotte.carlqvist@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Magnus Olofsson magnus.olofsson@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Blueprint

3 om EMC I förra Aktuellt skrev vi om frekvensomriktare och om vikten av att dessa installeras enligt tillverkarens anvisningar för att uppfylla kraven i EMC-direktivet. Installation i fläktrum. EMC från verkligheten Frekvensomriktare är viktiga Eftersom det troligen var någon form av som energisparare i fläktinstallationer. Men tyvärr slarvas det en del med installationen av dessa. Här följer ett exempel som visar på vad som kan hända och att problemen går att lösa. apparat som orsakade störningen kontaktades Elsäkerhetsverket. Misstanken om att felet låg i frekvensomriktarna och ventilationsanläggningen med tio fläktrum på taket var korrekt. En person skickade in en anmälan om kraftiga radiostörningar. Stora delar av kortvågsfrekvenserna var dränkta med störningar, på radion hördes inget annat än ett rått morrande ljud. Störningar av den typen orsakas ofta av kraftelektronik som till exempel nätaggregat eller frekvensomriktare. Anmälaren var företagsam och ägnade sig åt egen signalspaning i området. Rent praktiskt innebar det att han åkte runt med en portabel radio för att hitta störkällan. Till slut hade den ringats in och sannolikt fanns störningen i en stor hyresfastighet cirka en kilometer från den drabbades bostad. Felinstallationen av frekvensomriktarna som styrde fläktarna är ett utmärkt exempel på misstag som skapar maximal störning. Endast ett av fläktrummen var utan störning. Installationen var där helt riktigt utförd enligt tillverkarens anvisningar. Arbetsgången är att fastighetsägaren får ett föreläggande om åtgärd från Elsäkerhetsverket. Detta då anläggningen inte uppfyllde skyddskraven i EMCförordningen, vilket orsakade radiostörningen. Fastighetsägaren anlitade sedan en elinstallatör för att åtgärda bristerna och därmed försvann störningarna helt. Anledningen till det inträffade var att man använt oskärmad kabel mellan frekvensomriktarna och fläktmotorerna, trots att tillverkarens anvisningar kräver skärmad kabel för dessa omriktare. En oskärmad kabel fungerar som en sändarantenn som skickar ut högfrekventa störningar vilka skapas i frekvensomriktaren. Eftersom störkällorna både var många (tio stycken) och placerade på ett höghustak spreds störningarna i ett stort område. Exemplet visar tydligt hur viktigt det är att följa installationsanvisningarna för att få en störningsfri installation av frekvensomriktare. text & foto Henrik Olsson vem ansvarar? I de fall där någon radiosändare stör är det Post- och Telestyrelsen (PTS) som handlägger ärendet. Elsäkerhetsverket och PTS samarbetar ofta då det är ganska vanligt att det inledningsvis är oklart vad som orsakar störningen. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

4 om EMC Kommentar till en tidigare artikel om frekvensomriktare I ett tidigare nummer av Aktuellt, nummer 1/2009, förekom en bild som har kunnat tolkas fel. Bland annat att det enbart skulle vara ett visst fabrikat av frekvensomriktare som uppfyller kraven i EMC-regelverket. Så är inte fallet. Alla CE-märkta frekvensomriktare uppfyller kraven förutsatt att de installeras helt enligt tillverkarnas anvisningar. Det finns också alternativ teknik som kan förenkla installationen. Syftet med artikeln var att peka på vikten av just en korrekt installation där man följer tillverkarens anvisningar, då främst för att inte orsaka radiostörningar. Det finns också andra EMC-fenomen som är viktiga för frekvensomriktare, exempelvis att de ska vara tåliga mot kortvariga spänningssänkningar och avbrott som kan förekomma på elnätet. Problem beroende på driftavbrott ställer till med stora kostnader för industrin. Från att tidigare mest förekommit inom industrin har frekvensomriktare fått en allt större betydelse som energisparare i fläktanläggningar, hissar med mera i bostadsmiljöer. text Henrik Olsson Elsäkerhetsverket stödjer forskning om flamsäkra plastmaterial Den totala samhällskostnaden för bränder i Sverige uppgår årligen till miljardbelopp. År 2005 beräknades denna kostnad till 5,7 miljarder kronor. Ungefär en fjärdedel av bränderna orsakas av elektrisk utrustning. Isolationsmaterial i form av polymera plastmaterial är ofta orsaken till snabba och allvarliga brandförlopp. Elsäkerhetsverket har varit med och finansierat ett forskningsprojekt som utförts av Roland Krämer, doktorand vid institutionen för Fiber och polymerteknologi vid KTH i Stockholm. Mikael Schmidt vid Elsäkerhetsverket har deltagit i styrgruppen för projektet. Forskning om polymera material som är både brandtåliga och samtidigt miljövänliga är ett angeläget område. Projektet har lagt en god grund för det fortsatta arbetet för en mer tillämpad utveckling inom området, säger Mikael Schmidt. Roland Krämers doktorsavhandling syftar till att öka förståelsen för smält- och deformationsprocessen hos olika plaster och hur dessa inverkar på materialets uppförande vid brand. Avhandlingen föreslår också inblandning av oorganiska partiklar som gör plasten både brandtålig och miljövänlig. Krämer, som doktorerade i maj 2009, har bidragit till att lägga grunden för fortsatt utveckling inom polymera plaster så att vi på sikt kan motverka bränder och minska förluster både av människoliv och egendom. Fakta Idag finns typer av plastmaterial som är blandade med substanser som hämmar brandutvecklingen. Till exempel bromerade flamskyddsmedel eller klorföreningar som i PVC-plast, men som har nackdelen att de utvecklar giftiga gaser vid förbränning. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

5 4,4 Goda betyg från branschen 39% 60% Under våren genomförde Elsäkerhetsverket en attitydundersökning som handlade om branschens uppfattning av verket. Syftet var att kartlägga kännedomen om verket samt hur man uppfattar kvaliteten på Elsäkerhetsverkets tjänster. Undersökningen genomfördes som en telefonenkät till knappt 500 respondenter fördelade bland grupperna yrkesmän, anläggningsinnehavare, handelsled och intressenter som till exempel branschorganisationer och andra myndigheter. Resultatet visar att branschen har ett positivt allmänt intryck av verket. Kännedomen är också god. Intressenterna ger höga värden på kännedomsfrågorna, medan handelsledet i stor utsträckning svarar vet ej. Högst betyg får verket när det gäller kontakt och bemötande. På en femgradig skala får påståendet Handläggaren hade ett bra bemötande betyget 4,5 som är ett mycket bra betyg. Handläggaren var kompetent och kunnig fick betyget 4,4. 4,5 Resultatet av undersökningen är mycket glädjande, säger generaldirektör Magnus Olofsson. Den visar att vi är på rätt väg i vårt arbete. Elsäkerhetsverket fick betyget 4,2 på frågan om verket har respondentens fulla förtroende. Nästan lika högt betyg, 4,1 blev det på frågan om verket agerar professionellt inom elsäkerhetsområdet. Totalt har 35 procent av de tillfrågade varit i kontakt med verket under de senaste två åren. Antalet är högre bland anläggningsinnehavare och intressenter. Majoriteten anser att Elsäkerhetsverket var den naturliga parten att vända sig till. Ungefär två tredjedelar av respondenterna tog chansen att ge kommentarer på öppna frågor. Knappt hälften ansåg att det var bra att det finns en myndighet som har kontroll över frågor som rör elsäkerhet. 39 procent ansåg att Elsäkerhetsverket är en bra kontaktpart för att hämta och få information kring elsäkerhet. En femtedel ansåg att verket har för låg profil och borde synas mer. En mindre del, 12 procent, tyckte att Elsäkerhetsverket borde vara ute och göra fler kontroller. Motsvarande undersökning genomfördes En jämförelse mellan de två undersökningarna visar att det allmänna intrycket är fortsatt gott. Av de tillfrågade har 60 procent ett positivt allmänt intryck. Högst betyg ger grupperna anläggningsinnehavare och yrkesmän. text ANN-CHARLOTTE CARLQVIST % 2/3 ATEX-riktlinjer tredje utgåvan ATEX-riktlinjer, tredje utgåvan, är nu klar. ATEX-riktlinjerna är avsedda att fungera som en handbok för den som berörs av direktiv 94/9/EG och ska se till att alla tillämpar direktivet på ett enhetligt sätt. De kommittéer som ligger bakom framtagandet är både ATEX-ADCO (Administration Cooperation) och ATEX-WG/SC (Working Group/Standing Comittee). Det är dock EU-kommissionen som står bakom guiden. En viktig del av riktlinjerna är kommittéernas tolkningar. Kommittéerna ger exempel på hur direktivet tillämpas på utrustning som är avsedd att fungera med gränssnitt mot olika explosionsfarliga miljöer. En stor nyhet är att en gränsdragningslista är med som bilaga. Detta för att tydliggöra om vissa produkter faller under direktivet eller inte. Den engelska originalversionen, ATEX-guidelines (Third Edition), finns tillgänglig på Europeiska kommissionens webbplats. En svensk översättning kommer i höst. Länk till ATEX-guidelines (Third Edition): a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

6 Näringsdepartementet har gett Elsäkerhetsverket ett informellt uppdrag att utreda systemet för behörighet som elinstallatör. En av anledningarna till behovet av ändring är det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet, det vill säga det direktiv som ger personer från EES-länder rätt att arbeta i Sverige. behörighetssystemet utreds Ytterligare ett steg i utredningen om ett framtida behörighetssystem har varit att gå igenom den befintliga lagstiftningen för elinstallatörer. Det är viktigt att de nya bestämmelserna blir rättsäkra, transparenta och tidlösa. Med tidlös menas att de ska kunna tillämpas oavsett vad som sker inom den tekniska utvecklingen på området. De områden som verket tittar särskilt på är vilka behörighetsnivåer som ska finnas, om vi ska definiera vilken kompetens yrkesmannen ska ha, om kravet på anställningsförhållande ska ändras samt vilket elinstallationsarbete som ska omfattas av respektive behörighet. Verket ser även över alla utbildningar som ges inom elinstallationsområdet, från gymnasienivå till högskola samt utbildningar som hålls av olika utbildningsföretag. Verket granskar också reglerna för praktikintyg, det vill säga vem som får intyga och vilka uppgifter som intyget ska innehålla. När det gäller utbildningar finns funderingar på att lägga en gräns för hur länge en genomförd utbildning ska kunna åberopas och om det finns skäl att kräva att elinstallatören måste arbeta yrkesmässigt för att få behålla sin behörighet. Elsäkerhetsverket räknar med att kunna lämna in ett förslag till ny lagstiftning före årsskiftet 2009/2010. Under utredningsarbetet har verket försökt att kartlägga elinstallatörerna. Genom att använda uppgifterna i behörighetsregistret kartläggs åldersstruktur, antal personer som innehar respektive behörighet samt hur elinstallatörsbehörigheterna fördelar sig över landet. Kartläggningen finns att läsa på Elsäkerhetsverket arbetar också med förändringar i verkets behörighetsföreskrift. Bland annat skärps kraven när det gäller vilka utbildningar som kommer att godtas för behörighet samt kraven på praktik. Verket beräknar att remissen innehållande föreskriftsändringarna kommer att skickas ut under hösten. Remissen kommer också att finnas tillgänglig på Elsäkerhetsverkets webbsida. text Carina Larsson ytterligare information? Eventuella frågor besvaras av verksjurist Carina Larsson, a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

7 kris & beredskap Under våren genomförde Elsäkerhetsverket en övning i syfte att höja kompetensen för att kunna bedöma tillfälliga reparationer i nätägarnas distributionsnät. Detta är en viktig del i arbetet med att säkerställa myndighetens roll vid en extraordinär händelse i detta fall allvarliga störningar till följd av oväder. Elsäkerhetsverket övade extraordinär händelse Vid övningen fick deltagarna ta ställning till åtta olika scenarion. Scenarierna behandlade områden som kabel på mark, hängspiralledning, reservkraft, friledning, linskarvar och hängkablar. Varje scenario illustrerades med bild och en beskrivande text om hur man önskar att utföra den tillfälliga reparationen. För varje scenario bedömde deltagarna om den tillfälliga reparationen kunde accepteras och vilka elsäkerhetsåtgärder som skulle krävas för att åtgärden ska betraktas som säker. Samtliga scenarion är påhittade men absolut realistiska eftersom situationerna är hämtade från händelser som vi inspektörer har ställts inför vid större stormar såsom Per och Gudrun, säger överinspektör Lars Hansson, som var en av två övningsledare. Övningssamordnare Elin Cederholm är mycket nöjd med övningen. Det blev mycket diskussioner och viktiga frågor uppmärksammades som vi måste jobba vidare med för att vara säkra på att vi på Elsäkerhetsverket snabbt kan ta ställning till om behov uppstår. I förordningen om krisberedskap och höjd beredskap framgår att myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskap ska utbilda och öva sin organisation. Elsäkerhetsverket kommer under kommande år att öva krisledningsorganisationen. Läs mer om Elsäkerhetsverkets kris- och beredskapsarbete på Konsekvenserna av stormen Gudrun. Principer i samhällets krishanteringssystem Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara densamma såväl under fredstida förhållande som under kris eller krig. Beredskap för nya influensan Elsäkerhetsverket är en av femtiotalet myndigheter som har särskilt ansvar för krisberedskap. Det innebär bland annat att verket ska förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser inom ansvarsområdet. myndigheten har samma ansvar vid en extraordinär händelse som i normala situationer, vilket betyder att det arbete som verket gör i vanliga fall även ska utföras vid en extraordinär händelse. Med anledning av den nya influensan, H1N1, ser Elsäkerhetsverket över sin pandemiplanering. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, stödjer tillsammans med Socialstyrelsen samhäl lets planering för att möta en pandemi. Offentliga och privata aktörer som ansvarar för samhällsviktiga verksamheter ska planera för att dessa verksamheter ska kunna upprätthållas på en tillräcklig nivå även vid situationer när många medarbetare är sjuka eller av andra skäl inte kan vara på jobbet. Genom prioritering och omfördelning av resurser kommer Elsäkerhetsverket, vid ett eventuellt utbrott av H1N1, att ha den operativa verksamheten intakt. Verket kommer att kunna svara på frågor, agera på inträffade händelser samt handlägga dispenser och ansökningar om behörighet. Förebyggande verksamhet kommer att ha lägre prioritet. text elin cederholm a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

8 Allvarligt elavbrott i Stockholm den 31 maj i år inträffade ett omfattande strömavbrott i Stockholm. Två ställverk i Danderyd och Täby slogs ut och över hundratusen hushåll blev utan ström på söndagkvällen. Ett brytarhaveri ledde till att delar av ställverken fattade eld och att ledningar utvidgades så mycket av värmen att de hängde ner till marken. Med anledning av det inträffade har Elsäkerhetsverket startat en egen utredning. Utredningen kommer att presenteras i en rapport som beräknas vara färdigställd inom kort. Elavbrottet fick stora konsekvenser ur ett elsäkerhetsperspektiv och har fungerat som en tydlig fingervisning på att något inte fungerat som det ska. Och det var just omfattningarna av händelserna som låg till grund för den utredning som Elsäkerhetsverket påbörjade redan dagen efter avbrottet. Utredningen kommer att titta på om Elsäkerhetsverkets föreskrifter har följts och belysa rutiner och arbetssätt för nätanläggningar. text & foto sandra hjelm Nytt tillsynsprojekt Med anledning av det omfattande elavbrottet som inträffade i norra Storstockholm den 31 maj har ett nytt tillsynsprojekt startats. Händelsen var mycket allvarlig ur elsäkerhetssynpunkt eftersom allmänheten löpte en stor risk att skadas av spänningssatta anläggningsdelar. Elavbrottet orsakades av ett antal sammanfallande felfunktioner på elutrustningar (brytare, mättransformatorer och utlösningskretsar) i sammanlagt tre olika stationsanläggningar i Vattenfall Eldistributions 70 kv-nät. Kort tid efter händelsen beslutade Elsäkerhetsverkets generaldirektör Magnus Olofsson att förstärka tillsynen av regionnäten. Denna tillsyn kommer att utföras i ett tillsynsprojekt som startades i augusti Tillsynens mål är att identifiera brister i stationsanläggningar för kv som har anslutna luftledningar över tätbebyggda områden, det vill säga i och i nära anslutning till detaljplanelagda områden. Tillsynen kommer att fokusera på stationernas bortkopplingsutrustningar, som exempelvis mättransformatorer, reläskyddssystem, utlösningskretsar och brytare. Geografiska områden som blir föremål för tillsynen är storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt planeras besök vid totalt 30 stationer. De elnätföretag som berörs är i första hand E.ON Elnät Sverige AB, Fortum Distribution AB, Göteborg Energi Nät AB och Vattenfall Eldistribution AB. Tillsynen kommer att genomföras av en projektgrupp bestående av tre inspektörer från tillsynskontoren öst, väst och syd. Huvuddelen av tillsynsbesöken genomförs i oktober och november. Resultatet redovisas i december i år. text anders petersson a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

9 Den 15 september redovisade Elsäkerhetsverket regeringsuppdraget avseende spänningskvalitet i lagstiftning och myndighetstillsyn. Spänningskvalitet i lagstiftning och myndighetstillsyn Spänningskvalitet är enligt Elsäkerhetsverket ett begrepp som beskriver hur mycket spänningen i ett elnät avviker från den ideala spänningen i en given punkt vid ett visst tillfälle. God spänningskvalitet är enligt verket ett uttryck för låga elektromagnetiska störningar i spänningen. Det är av mycket stor betydelse för elektriska anläggningars och anordningars tillfredsställande funktion hur de elektromagnetiska störningarna hanteras. Funktionen hos elektriska anläggningar och anordningar är beroende av en tillräckligt god spänningskvalitet, det vill säga tillräckligt låga elektromagnetiska störningar i spänningen. Spänningskvaliteten påverkas av elnätens kvalitet på överföringen av el men även av elektromagnetiska störningar i den ström som flyter mellan elnät och anslutna produktionsanläggningar och elanvändare. Samhället bör ställa krav på elektromagnetisk kompatibilitet mellan elnät och anslutna elektriska anläggningar och anordningar som en grundläggande förutsättning för el som energibärare. Elsäkerhetsverkets genomgång av hur regleringsordningen beträffande spänningskvalitet avspeglar de tekniska förhållandena visar enligt verkets uppfattning bland annat att både ellagen och EMC-lagen innehåller bemyndiganden som omfattar elnät. Energimarknadsinspektionens bemyndigande enligt elförordningen att meddela föreskrifter enligt 3 kap. 9 ellagen inkluderar indirekt krav som rör elektromagnetisk kompatibilitet av betydelse för kvaliteten i överföring av el. Elsäkerhetsverket har å sin sida bemyndigande enligt EMC-förordningen att meddela föreskrifter om EMC-krav för fasta installationer, vilket omfattar även elnät. Bemyndigandena överlappar således varandra. EMC-lagen implementerar ett EG-direktiv som inte ger utrymme för nationella särbestämmelser. Elsäkerhetsverket anser därför att det bör övervägas hur EMC-lagen och ellagen kan koordineras så att dubbelreglering undviks och gemenskapsrätten innehålls. Verket anser att föreskrifter om EMC bör kunna meddelas endast med stöd av EMC-lagen. Beträffande gränsdragningen mellan Elsäkerhetsverket och Energimarknadsinspektionen i fråga om tillsyn över spänningskvalitet och leveranssäkerhet konstaterar rapporten att Elsäkerhetsverket har de bemyndiganden, den kompetens och de resurser som behövs för att utöva tillsynen över leveranssäkerhet och spänningskvalitet i elnäten. Verket utövar redan i dag tillsyn över elsäkerheten i näten. Det är därför rationellt och kostnadseffektivt att Elsäkerhetsverket utövar tillsynen. I rapporten lämnar Elsäkerhetsverket följande förslag: 1. Ellagen bör ändras så att det tydligt framgår att lagen inte gäller EMC. Det kan ske så att bestämmelsen i 9 kap. 8 flyttas till 1 kap. så att det framgår att bestämmelsen syftar på lagen i dess helhet. 2. EMC-lagen bör tillämpas för tekniska krav på elnät avseende spänningskvalitet. 3. Endast en myndighet bör ha föreskriftsrätt avseende spänningskvalitet. Såväl Elsäkerhetsverket som Energimarknadsinspektionen är lämpliga att meddela föreskrifter om EMC. 4. Tillsynen av spänningskvalitet bör utövas av Elsäkerhetsverket. När det gäller tillsynen avseende leveranssäkerhet bör Elsäkerhetsverket vara tillsynsmyndighet såvitt avser efterlevnaden av föreskrifter som avser elnätens beskaffenhet. Rapporten finns att läsa i sin helhet på Nya trycksaker Elsäkerhetsverket har påbörjat översynen av verkets befintliga trycksaker. Nya kommer att ges ut där behov finns och äldre inaktuella trycksaker tas bort. Byggnader nära kraftledning är en broschyr som fått ett något förändrat innehåll. En helt ny broschyr är Installation av småskaliga anläggningar för vind och solel. Intresset för alternativa energikällor växer och Elsäkerhetsverket har sett behovet av att förtydliga vad som gäller just för småskaliga anläggningar. Samtliga av verkets olika trycksaker finns på vår webbplats, se/sv/publikationer. De flesta av våra trycksaker är gratis i enstaka exemplar och de finns även att ladda ner som pdf. Byggnader nära... Kraftledning. Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

10 Elbesiktningar för ett säkrare samhälle Besiktningsingenjör vid revisionsbesiktning. Varje år utförs ungefär revisionsbesiktningar av Elektriska Nämndens cirka 200 auktoriserade besiktningsingenjörer. Uppdragen ges av försäkringsbolagen och besiktningarna utförs på allt från sjukhus till kyrkor samt stora som små industrier. Verksamheten växer och nu vill man rekrytera fler. Grunden till revisionsbesiktningarna är de krav som många försäkringsbolag ställer för intervaller. Det kan också förekomma att stora verksamheter väljer att dela upp besiktningen i att en försäkring ska kunna tecknas. Detta gäller etapper. försäkring både mot brand- och egendomsskador samt driftavbrott. Just driftavbrotten är något som kan bli mycket dyrt för försäkringsbolagen. Kostnaden för bränder uppskattas till en halv miljard kronor per år, kostnaden för driftavbrott är ungefär lika stor. Försäkringstagaren väljer själv vilken besiktningsingenjör Bo-Göran Ahl, kanslichef vid EN. Fokus de närmaste åren för EN är att förenkla sitt regelverk samt arbeta för att auktorisera fler besiktningsingenjörer. De senaste åren har intresset för att bli besiktningsingenjör växt. Men, för att möta framtida pensionsavgångar måste fler rekryteras samtidigt som ska utföra besiktningen. foto Ann-Charlotte Carlqvist Elektriska Nämnden, EN tillhandahåller ett register som de nya besiktningsingenjörerna måste ges en bra kompetensutveckling, fortsätter Bo-Göran. över auktoriserade besiktningsingenjörer. Kostnaden för besiktningen följer marknadspriser och sätts av besiktningsingenjören. Flertalet revisionsbesiktningar sker vart tredje år berättar kanslichef Bo-Göran Ahl. Vissa miljöer har krav på tätare För att möta framtida behov har Bo-Göran Ahl tagit initiativet till en distansutbildning inom elkraftområdet. Utbildningen bedrivs vid Högskolan Väst i Trollhättan och är en nätbaserad distansutbildning på halvfart. forts sid 11» a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

11 » forts från sid 10 Intresset till den första kursen som startade i januari i år var mycket stort. Under hösten startade ytterligare en kurs och även en kursstart i januari är inplanerad. Den första kullen tar sin examen i januari 2010 och jag vill understryka att det handlar om avancerad teknik och ett mycket kvalificerat arbete, säger Bo- Göran. Prognosen för Elektriska Nämndens verksamhet är god. Man ser ett intresse från fler försäkringsbolag samt att antalet revisionsobjekt ökar. Många vill också revisionsbesiktiga även där det inte förekommer någon revisionsplikt. Fler ser nyttan av att elinstallationerna är i god ordning. Antalet besiktningsingenjörer på kansliet ska öka samtidigt som administrationen minskas till förmån för god teknisk kompetens. Det förändringsarbete som vi är inne i nu är jag mycket stolt över, avslutar Bo-Göran. Exempelvis har vi gått från 30 olika anvisningar till sex. Elektriska Nämndens roll har tydliggjorts och styrelsen har förändrats till att bestå av olika utskott. FAKTA EN Elektriska Nämnden bildades 1925 och är en uppdragsenhet inom Brandskyddsföreningen. Elektriska Nämndens uppdrag är att främja säkerheten för person och egendom mot skador som kan uppkomma vid normal användning av elinstallationer och elmateriel. Elektriska nämnden leds av en styrelse där generaldirektören för Elsäkerhetsverket är ordförande. Finansiering sker genom att försäkringsbolagen betalar en promilleinsats på sina fastighets- och företagsförsäkringar samt genom den avgift som besiktningsingenjören betalar årligen. FAKTA Besiktningsingenjör Kravet för att bli besiktningsingenjör är; allmän behörighet, lägst ABL utbildning motsvarande lägst 4-årigt tekniskt gymnasium elkraft två års erfarenhet av industriverksamhet. Besiktningsingenjören betalar ett halvt prisbasbelopp (för närvarande kronor) varje år till EN. Ålderskravet (högst 67 år) vid en auktorisation är nu borttaget och det finns ingen övre gräns. text Ann-Charlotte Carlqvist foto Eva-Lena Björk Läs mer på Seminarieturné ett lyckat koncept Under våren genomförde Elsäkerhetsverket, SEK Svensk Elstandard, Svensk Energi och SIS-förlag en seminarieturné med anledning av den andra utgåvan av Elinstallationsreglerna, SS Utförande av elinstallationer för lågspänning. Totalt hölls nio seminarier på sex olika platser i landet under maj och juni. Syftet från Elsäkerhetsverkets sida var att förklara det nya regelverkets systemet i och med övergången till ramföreskrifter. Det är viktigt att alla förstår skillnaden mellan ramföreskrift, detaljföreskrift och Svensk Standard, säger Horst Blüchert, teknisk direktör vid Elsäkerhetsverket. I möjligaste mån försöker vi införa ramföreskrifter. Det är dock inte alltid som det är den bästa vägen och då kommer vi att ha kvar detaljföreskrifter. I de fall, där det till exempel finns många olika typer av anläggningar, kan det vara svårt att få fram en detaljföreskrift som täcker in allt. Då lämpar sig en ramföreskrift, som hänvisar till Svensk Standard, bättre. Seminarierna lockade många besökare, drygt tusen deltagare kom till de nio seminarierna. Att seminarierna hölls runt om i landet gjorde att det var relativt enkelt och billigt för många att medverka. Glädjande nog var också representationen från mindre företag stor. Det var ett bra sätt att sprida vårt budskap, forstätter Horst Blüchert. Våra nyheter kommer ut utan ett mellanled och det har definitivt gett mersmak. Vi kommer säkert att använda oss av detta koncept även i framtiden. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r

12 till sist... FRÅGOR & SVAR I varje nummer av Aktuellt besvarar våra experter ett antal frågor från er läsare. Gå in på och klicka på länken Webbtidningen Aktuellt där du kan skicka in din fråga till oss. BEHÖRIGHETSANSVARIG ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE Jag funderar på att starta ett elföretag men har inte elbehörighet själv. Min bror har elbehörighet men jobbar i ett annat företag. Behöver INKOPPLING AV SOLPANELER Vad gäller för inkoppling av solpaneler till fastighet som är ansluten till elnätet? Svar: Installationen ska utföras enligt installationsreglerna. min bror vara anställd i det nystartade Elsäkerhetsverket har även tagit fram företaget eller går det att köpa eller broschyren Vind- och solel där du hyra in tjänsten av honom? kan läsa om Elsäkerhetsverkets krav på Svar: Den som har elbehörigheten i ett företag måste vara anställd i samma företag. installation av småskaliga energiproducerande vind- och solelsanläggningar. Broschyren finns att beställa eller ladda Mer information finns på www. ner gratis från Elsäkerhetsverkets hemsida. elsakerhetsverket.se/behorighet. GOLVVÄRME OCH JORDFELSBRYTARE Kan golvvärmeinstallation i badrum i två plan skyddas av husets jordfelsbrytare eller ska golvvärmen ha separat jordfelsbrytare. Ska det vara en gemensam jordfelsbrytare eller en för varje utrymme? Svar: Har du en jordfelsbrytare för hela huset och den skyddar golvvärmeinstallationen i badrum på båda planen då har du ett skydd som uppfyller föreskriftens krav. Det är också möjligt att sektionera anläggningen med flera jordfelsbrytare så att ett fel inte bryter hela anläggningen. Nya medarbetare Nytt kontor i Umeå Från och med den 1 juli i år har Elsäkerhetsverkets kontor i Skellefteå flyttats till Umeå. Kontorschef vid Tillsynskontor nord är Fredrik Sjödin som närmast kommer från M-reals massa- och pappersbruk i Husum. Under hösten ska ytterligare två elinspektörer anställas till det nya kontoret. Verkets Avdelning för elanläggning har även kontor i Hässleholm, Kristinehamn och Stockholm. Fredrik Sjödin är ny kontorschef för Tillsynskontor nord med placering i Umeå. Han kommer närmast från en tjänst som elchef vid M-reals massa- och pappersbruk i Husum utanför Örnsköldsvik. Klas-Göran Sundvall är sedan den 10 augusti ny expert på elektriska anläggningar. Tidigare har han arbetat med utbildning inom området. Göran Olsson är ny elinspektör vid Tillsynskontor syd i Hässleholm. Han har tidigare varit platschef vid Regionfastigheter Hässleholms sjukvårdsdistrikt. Nästa nummer av Aktuellt utkommer i december. Anders Petersson tillträdde i juni befattningen som kontorschef vid Tillsynskontor öst i Stockholm. Anders kommer närmast från EnergoRetea där han arbetat som konsult inom elkraftområdet. Peter Östberg är ny elinspektör vid Tillsynskontor väst i Kristinehamn. Peter kommer närmast från en tjänst som installationselektriker. Peter Schallengruber är ny elinspektör vid Tillsynskontor väst i Kristinehamn. Peter arbetade tidigare som konsult vid ÅF i Karlstad. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r