Barn- och utbildningsnämnden. Fördjupad årsredovisning Inledning. Verksamheter

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Fördjupad årsredovisning 2012 Ordförande: Förvaltningschef: Allan Bjärkhed Leif Lagergren Inledning Nämndens fördjupade årsredovisning ersätter det tidigare kravet på kvalitetsredovisning enligt statligt direktiv. Dokumentet bygger på kommunens riktlinjer kring årsredovisning, men har kompletterats med resultat och analys utifrån nationella mål. Verksamheter Förskola Kommunen bedriver förskoleverksamhet på 20 förskolor som tillsammans utgör 62 avdelningar. Utöver de kommunala förskolorna finns10 fristående förskolor med tillsammans 16 avdelningar. Ca 35 vårdnadsbidrag utbetalas till föräldrar med barn i åldrarna 1-3 år. Natt- och helgomsorg erbjuds i kommunen och nyttjas av ca 60 barn. Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem Grundskoleverksamhet bedrivs på 18 skolor organiserade i 11 enheter. Samtliga skolor som undervisar barn/elever från 6 12 år har fritidshem integrerat i sin verksamhet. Organisatoriskt knyts även förskoleverksamheten till enheterna. På 4 av de enskilda förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat. En grundskola i enskild regi, KarlOskarskolan, har fått tillstånd av Skolinspektionen att starta verksamhet i kommunen från höstterminen Gymnasium Falköpings nybyggda gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har ett brett programutbud och erbjuder 13 nationella program (5 högskoleförberedande program och 8 yrkesprogram), ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt riksintag för hantverksprogram guldsmed. Därutöver erbjuds fem introduktionsprogram för elever som är obehöriga till nationellt program. Utöver riksintag guldsmed och riksidrottsgymnasium för volleyboll har Falköping en nationellt godkänd idrottsutbildning inom fotboll (NIU). Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola SPC ansvarar för specialpedagogiska insatser och några särskilda undervisningsgrupper samt har samordningsansvaret för kommunens samlade särskoleverksamhet, grundsärskola samt gymnasiesärskola. Musikskola Den kommunala musikskolan undervisar elever i enskild eller gruppundervisning. Musikskolans organisation möter barnets, elevens, ungdomens och kundens behov av tillgänglighet och utbud. Fritidsgårdar Fritidsgårdsverksamheten är en öppen verksamhet geografiskt spridd i kommunen och integrerad på skolenheterna. I centralorten finns Ungdomens

2 Hus i anslutning till Odenhallen och verksamheten får på detta sätt en naturlig anknytning till övrig verksamhet och olika föreningar. Verksamhetens fördelning Diagram Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Förskola Grundskola inkl fritidshem Gymnasieskola Musikskola SPC inkl särskola Övrigt Tabell: Driftsredovisning B arn - och u tbi l dn i n gsn äm n de n tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Bok slu t Bok slu t Bok slu t Ekonomi Inga effektiviseringskrav lades på nämnden från Kommunfullmäktige, men de verksamhets- och ambitionsförändringar som identifierats skulle ske inom given ekonomisk ram. Detta medförde att volymökning inom förskola, ökad efterfrågan inom natt- och helgverksamhet samt beslutad IKT1-satsning inom grundskolan skulle finansieras inom befintlig verksamhet. Dessutom fick gymnasieskolan ytterligare effektiviseringskrav motsvarande den minskning som staten riktat till kommunerna till följd av införandet av GY11. Efter påtryckningar i början av året från föräldrar och personal beslutades att förstärka förskolans budget med hjälp av Kommunstyrelsens reservmedel för att bibehålla personaltätheten. Därefter följde föräldra- och lärarprotester inom grundskolan där bl a elevers rätt till stöd ifrågasattes. Enheterna fick tillåtelse av politiken att förstärka elevstödet från höstterminen med totalt tkr. 1 IKT = Information, Kommunikation, Teknik 2 (37)

3 Efter flera år med negativt ekonomiskt resultat fick PWC2 uppdrag att genomlysa gymnasieskolan. En handlingsplan beslutades av nämnden i september där följande åtgärder ska genomföras: inrätta en tjänst som gymnasiechef, tydligare och bättre ekonomistyrning, anlita professionell marknadsförare/kommunikatör, bilda en strategi/utvecklingsgrupp samt lämna förslag på programutbud för läsåret 2013/14. Inom förskola och fritidshem är efterfrågan fortsatt hög. Under året har ytterligare en enskild förskola etablerat sig i kommunen, förskolan Äventyret. Förskolan Arken som har drivits av Svenska kyrkan har lagts ner och fler platser erbjuds på förskolan Boken. Natt- och helgverksamheten fortsätter att öka. I snitt 35 vårdnadsbidrag betalas ut per månad, vilket är något färre än föregående år. Förskolorna hamnar på ett överskott, vilket beror på högre intäkter än budget. Under hösten tillsatte grundskolorna resurser för extra stöd. De enheter som vid förra bokslutet visade på stora underskott har anpassat verksamheten efter de ekonomiska förutsättningar som gäller och hamnat i budgetbalans. Sammantaget är grundskolorna i god ekonomisk balans. SPC (specialpedagogiskt centrum) har under året minskat antalet platser i de särskilda undervisningsgrupperna. Särskolorna visar på ett överskott främst beroende på återhållsamhet med korttidsvikarier. Bokslutet för gymnasiet hamnar återigen på ett minus, tkr på gymnasiet och tkr på interkommunalt nettounderskott. I underskottet ingår kostnad för flyttning till de nya lokalerna i december samt den marknadsföringssatsning på TV-reklam som gjordes under november-december helt i linje med PWC-rapporten och den beslutade handlingsplanen. Dessutom ingår föregående års balanserade underskott. Minskande elevkullar, ytterligare etablering av fristående gymnasieplatser i närområdet, stort utbud av program och inriktningar inom gymnasium Skaraborg är omvärldsfaktorer som påverkar organisation och ekonomi på Ållebergsgymnasiet. Programkostnaden inom gymnasium Skaraborg har stigit med drygt 5% per år över tid. Nya läromedel, fortsatt 1-1 satsning samt investeringar på yrkesprogrammen krävs för att vara ett konkurrenskraftigt alternativ. Ytterligare en faktor som tillkommit är statens riktade besparingskrav på kommunerna till följd av införandet av GY11. Kommunerna har via SKL (Sveriges kommuner och landsting) riktat kritik mot regeringen då det är omöjligt att se rationaliseringsvinsterna genom införandet av den nya reformen. Under några år kommer gymnasieskolorna snarare vara dyrare, då elever finns i både det nya och gamla systemet. Därför har staten dragit tillbaks detta från Årets händelser 1. Färdigställande av Ållebergsgymnasiet 2. Etablering av ny fristående förskola 3. Skolinspektionens godkännande av fristående grundskola, KarlOskarskolan 4. Anhöriginvandring, främst från Somalia 2 PWC, tidigare PricewaterhouseCooper, revisions- ochkonsultföretag 3 (37)

4 5. Protestaktioner: förskola, lärares arbetssituation, elevers rätt till stöd 6. PWC-granskningar: gymnasieskolan och elevstödet 7. Beslut om ny ledningsorganisation på gymnasieskolan 8. Förändring av Musikskolans organisation och arbetstid 9. Utbyggnad av förskolan Blåklinten, beslut om stängning av Korallen 10. Fortsatt IKT-satsning 11. Beachvolleyboll: utökning av elever, nybyggd hall 12. Höstterminsbetyg i nya betygssystemet. Betyg från år Fler anmälningar/elevärenden pga Skolinspektionens skärpta krav Mål och måluppfyllelse Övergripande kommunala mål: Kvaliteten inom alla verksamheter ska öka och Barn- och utbildningsnämnden mäts genom följande indikatorer: Andelen vårdnadshavare som upplever hög kvalitet inom förskolan Andelen behöriga till nationellt program på gymnasiet Andelen elever med slutbetyg från gymnasiet Nämndens fem delmål: Delmål 1: Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska bedrivas effektivt. Mål Benämning Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska bedrivas effektivt Indikator nr Benämning Utfall nr Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i år 1 9 *) 1a Riket 2012 Jmf kommuner 2012 Optimalt effektivise- Falköping20 Falköping Falköping ringstal Uppföljning årligen Kostnad per elev i år 9 som uppnått 1 godkänt i samtliga ämnen **) 1b årligen Kostnad per elev som fullföljer 1 gymnasieprogrammet inom 4 år ***) 1c årligen *) Kostnad per betygspoäng = kostnad per grundskoleelev exkl lokalkostnad dividerat med meritvärdet. **) Kostnad per elev som uppnått godkänt i samtliga ämnen = Kostnad per grundskoleelev exkl lokalkostnad dividerat med andel elever i år 9 som uppnått godkänt i samtliga ämnen. ***) Kostnad per elev som fullföljer gymnasieprogrammet inom 4 år = Undervisningskostnad per elev dividerat med andel som fullföljer gymnasieprogrammet inom 4 år. En låg siffra i utfall innebär hög effektivitet. Analys Kommunen har en hög effektivitet inom grundskolan i förhållande till riket och jämförbara kommuner. Orsaken är att Falköping har låga kostnader. Resultaten är i nivå med kommungruppens resultat, men lägre än rikets. För att öka effektiviteten ytterligare måste resultaten öka. Falköping har redan låga kostnader i förhållande till övriga och det finns risk att resultaten kan sjunka. Det valda effektivitetsmåttet för gymnasieskolan är något sämre än riket och 4 (37)

5 kommungruppen. Orsaken är att vi har höga kostnader. Samtidigt fullföljer fler elever i Falköping utbildningen inom 4 år, vilket medför att effektivitetsmåttet inte skiljer sig nämnvärt från övriga. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Följa kostnadsutvecklingen och höja resultaten. Delmål 2: Elever ska vara läs- och skrivkunniga i skolår 3 Mål Benämning Indikator nr Benämning Elever ska vara läs- och skrivkunniga i skolår 3 Utfall nr Andel elever som klarar kunskapskraven på nationella prov*) i 2 år 3 2a Andel elever som klarar stanine 3 på 2 lässcreening i år 2**) 2b Andel elever som klarar kunskapskraven i skriftliga 2 omdömen***) 2c Falköping 2012 Uppföljning % resp 88% resp 88% resp 86% 92 % 88 % 89% 86,5% 88% 89% 97% 95% Vårterminen 81% 88% årligen *) Delprov C och E: Läsning faktatext och skriva berättande texter. **) Utfall för 2009 visade att 86,5 % av eleverna i år 3 hade läsförståelse. Från 2011 görs lässcreening i år 2. Endast läsförståelsen bedöms. ***) Samlad bedömning av elevens kunskaper i svenska i år 3 där alla olika förmågor bedöms. Analys Läs- och skrivutveckling i tidiga år Elevers läs- och skrivutveckling följs och dokumenteras på varje skola. Några indikatorer har valts ut av nämnden som övergripande visar på tendenser i utvecklingen. Vårterminen Lässcreeening år 2 Nationella prov år 3 Skriftliga omdömen år 3 Jämfört med för några år sedan har vi fler gemensamma mätindikatorer. Av de 16 grundskolorna har alla en framtagen handlingsplan och uppger att de har en regelbunden dokumentation över elevernas läs och skrivutveckling. Medel ur statsbidraget för läsa, skriva, räkna har de senaste åren använts för kompetensutveckling, studiecirklar, skrivarseminarium och för att ta del av forskningsresultat. Lässcreening 2012 Sedan 2005 har elevers läsförståelse följts via screeningtest. Vid starten hade en stor andel av eleverna låga testvärden. Resultaten har successivt förbättrats och de sista åren planat ut. Resultat från läsförståelsetesten har överförts till en s.k. Stanineskala, vilken är en niogradig skala som bygger på normalfördelningskurvan, där 5 är medelvärde. Elevernas medelvärde för 2012 hamnar på 5,7 vilket är ett bra värde. Gruppen elever som har stora svårigheter med sin läsförståelse (1 och 5 (37)

6 2 på stanineskalan) är ca 5 %, vilket är betydligt färre än i starten av mätperioden. Det goda resultatet kan till viss del förklaras med att tiden för screeningen flyttats fram till vårterminen istället för att utföras under höstterminens senare del. Oavsett testmånad ger screeningen en indikation på att flertalet elever i år 2 under våren 2012 har en god läsförståelse men resultatet skiljer sig åt mellan skolenheterna. Nedan presenteras det sammantagna resultatet från läsförståelsetestet våren Läsförståelse: Vilken bild är rätt? årskurs 2 Lässcreening, 2012 Redovisat i stanineskala, antal och procent Serie Serie3 2% 3% 5% 15% 19% 25% 10% 12% 9% Nationella Prov år 3 De nationella proven för år 3 används för fjärde gången De prövar inte samtliga kunskapskrav som finns för årskursen men ger ändå en god bild över måluppfyllelsen. De områden inom ämnet där högst andel elever klarar kravnivån framgår tydligt liksom de områden som behöver förbättras. De följande bilderna visar på variationen av måluppfyllelse mellan skolorna för några av delproven. Det framgår av analysarbetet på skolorna att undervisningen i högre grad behöver granskas och kompletteras. Skolans ansvar och lärares undervisning har under 2012 fokuserats i högre grad än under tidigare års analysarbete. Arbetet med de skriftliga omdömena har varit genomgripande och till viss del även påverkat lärares kunskapssyn. Nedan visas först kommungemensamma bilder av resultatet och därefter bilder av variationen av måluppfyllelse mellan skolorna för de delprov som nämnden valt att fokusera. Variationen för måluppfyllelse mellan skolorna har minskat och för delprov C, läsning av faktatext, varierar den mellan 74 och 100%. Resultatet är betydligt jämnare än föregående år då lägsta måluppfyllelsen låg på 57%. För delprov F, Skrivuppgift berättande text, visar resultatet en variation mellan 66% och 100%. Resultatet är även här betydligt bättre än föregående års där lägsta måluppfyllelsen låg på 43%. Bilderna förmedlar hjälp till en annan analys än den totalt övergripande bilden. Det är viktigt att se de nationella proven som en möjlighet att främja 6 (37)

7 lärandet och undervisningen och inte bara som ett sätt att mäta elevers kunskaper. Skolorna behöver i högre grad utgå från dessa resultat när undervisningens innehåll och upplägg planeras. Ej klarat gränsvärde Klarat gränsvärde Ämnesprov åk 3 SV Total vt 2012 Delprov A Muntlig uppgift Delprov B Läsning skönlitterär text Delprov C Läsning faktatext Delprov D Elevens högläsning Delprov E Elevens textsamtal Delprov F Skrivuppgift berättande text Delprov G Stavning, interpunktion Delprov H Skrivuppgift, faktatext 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% "Läsning faktatext" 2012: Andel elever som klarat kravnivå på delprov C i svenska i NP år 3 i % /skola Snitt: 88% (37)

8 "Skrivuppgift berättande text" 2012: Andel elever som klarat kravnivå på delprov F i svenska i NP i år 3 i %/skola Snitt: 89% Skriftliga omdömen i svenska i år 3 Varje termin får alla elever skriftliga omdömen i respektive ämne. I årets skolbild har respektive skola angivit hur många av eleverna i år 3 som når målen i svenska och svenska som andra språk. Resultatet visar sammantaget på 88% för svenska och 60% för svenska som andra språk. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser Satsning på speciallärarutbildning och svenska som andraspråk med hjälp av omställningsfond Nyttja kulturpedagogiska insatser Fortsatt arbete med läsförståelsecirklar och nätverksträffar Fortsatt stöd till elever via IKTeket Nyttja digitala verktyg för att öka elevers motivation och kunskapsinhämtning Delmål 3: Elevers kunskaper i matematik ska förbättras Mål Benämning Elevers kunskaper i matematik ska förbättras Indikator nr Benämning nr Andel elever som klarar kunskapskraven på nationella prov i år 3 3*) 3a Andel elever som klarar kunskapskraven i skriftliga omdömen i 3 år 6 **) 3b Andel elever som klarar kunskapskraven på nationella prov i år 3 9***) 3c Andel elever som får lägst betyg G i år 39 3d Andel avgångselever som får lägst betyg G i gymnasiet A-kursen 3 (samtliga elever) 3e Utfall Falköping 2012 Uppföljning 83% 83% 83% Vårterminen 89% 84% 86% 82% Vårterminen 87% 82% 73% 82% Vårterminen 92% 92% 88% 86% Vårterminen 96% 96% 90% 89% Vårterminen 2009 *) Delprov F, tidigare delprov A: Skriftliga räknemetoder **) Samlad bedömning av elevens kunskaper i matematik i år 6 där alla olika förmågor bedöms. Utfall för visar resultat för år 5. Utfall för 2012 visar samlad 8 (37)

9 bedömning gentemot kunskapskrav i år 6 enligt LGR11. ***) Sammanvägt resultat. Andel elever som når minst godkänt. Analys Matematikutveckling Ämnet matematik har under flera år fokuserats och många kompetensutvecklingsinsatser har genomförts. Goda resultat har uppnåtts på flera skolor i samband med bla Learning study men resultaten fortsätter ändå att sammantaget visa en låg och ojämn måluppfyllelse. Falköping skiljer sig inte från andra kommuner i det avseendet. Kommunövergripande resultatbilder diskuteras i förhållande till de skolspecifika för att skapa samsyn inom ämnet och ge underlag för analys. Kompetensutvecklingsinsatser, ämnesövergripande träffar och studiecirklar i ämnet Att förstå och använda tal har genomförts på alla skolor. Flera forskningsstudier i Learning Study har genomförts med hjälp av statsbidrag Under 2012 har en utvärdering genomförts av PRIM-gruppen vid Stockholms Universitet för att skapa en gemensam utgångspunkt för kommunen och alla undervisande lärare. Denna utvärdering rapporterades i början av januari 2013 och kommer förhoppningsvis att ge vägledning i det fortsatta förbättringsarbetet. Vid rapporteringen framkom ett råd från projektledaren, Stockholms universitet, om att i mindre grad problematisera eleverna och i högre grad fokusera undervisningen. Generellt framkommer från ledningsperspektiv att lärarkåren förstår att det är skolans ansvar att eleven når de nationella kursplanekraven men skolorna behöver ytterligare utveckla undervisningen och den formativa bedömningen och skapa större samsyn och likvärdighet i bedömningsfrågor. Lärare har blivit säkrare på bedömning, men måste i högre grad tänka på att bedöma förmågorna hos eleven utifrån syftestexten och kunskapskraven i LgrII. Att frigöra krafter i klassrummen är viktigt liksom ett ömsesidigt förtroende mellan alla inblandade grupper. Lärare behöver låta elever vara med och göra självbedömning och kamratbedömning i vardagen. Lärare tar del av olika kompetensutvecklingsinsatser och aktuell litteratur men behöver tid att reflektera och diskutera tillsammans. Nationella prov i år 3 Nationella prov är inte detsamma som examensprov och ger bara vägledning om och en indikation för en bedömning. De visar i lika hög utsträckning på undervisningens utformning som elevernas kunskapsutveckling. I år 3 har under flera år delprovet Skriftliga räknemetoder visat sig vara det som högst andel elever har svårigheter att klara. Även årets resultat pekar på detta. Snittet för kommunen ligger på 83% men variationen hamnar mellan 50% och 100%. Att även lärares bedömningsförmåga påverkar resultaten är känt, men i vilken utsträckning det får genomslag är mycket svårt att konstatera. Nedan visas variationen av måluppfyllelse mellan grundskolorna i Falköping vid NP i matematik delprov F, skriftliga räknemetoder för år 3. Variationen av måluppfyllelse mellan skolorna är fortfarande stor. 9 (37)

10 Ej klarat gränsvärde Klarat gränsvärde Ämnesprov åk 3 MA Total vt 2012 Delprov A Geometriska objekt, mätning längd Delprov B Proportionella samband, huvudräkning Delprov C Räknesätten Delprov D Mönster, Räkna i huvudet Delprov E Skriftliga räknemetoder, addition, subtraktion Delprov F Enkla bråk, huvudräkning Delprov G Geometriska objekt, taluppfattning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse år 6 Nationella prov år 6 Nedan visas det sammantagna resultatet för grundskolorna i Falköping vid NP i matematik. Det framgår att delproven som handlar om problemlösning och sannolikhet är svårast för eleverna. En betydande variationen av måluppfyllelse finns mellan skolorna. 10 (37)

11 Ämnesprov matte år 6 Total Geometri Problemlösning Ej klarat gränsvärde Klarat gränsvärde Taluppfattning, tals användning Sannolikhet, statistik 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse år 9 Nationella prov i år 9 Det har tidigare synliggjorts att måluppfyllelsen är lägre i svenska, matematik och engelska än i de flesta övriga ämnen. Ämnet matematik skiljer sig även från denna grupp genom att under flera år visa stora skillnader i måluppfyllelse avseende nationella prov och betygsstatistik. Nedan redovisas resultaten vid nationella ämnesproven i år 9. Andelen som ej når kunskapskraven i matematik i NP har återigen minskat till 18 % från 27%. Att andelen elever som genomfört proven i naturorienterande ämnen är betydligt färre kan ha påverkat resultat i dessa ämnen. ÄP åk 9 vt 2012 Total Svenska Matematik MVG VG G ej uppnått Engelska Fysik Kemi 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 11 (37)

12 Andelen ej godkända elever skiljer sig i hög grad mellan nationella prov och slutbetyg för ämnet matematik. Andelen som ej når kunskapskraven vid nationella prov varierar de senaste åren men skillnaden är större än för svenska och engelska. Variationen av måluppfyllelse skiljer även mellan skolorna. Andel elever i år 9 som ej uppnått godkänt i ämnet matematik Ej uppnått godkänt i ämnet Matematik vid: Nationella prov Slutbetyg 2007/ / / / / ,5 7,7 19,3 7, , ,2 Måluppfyllelse gymnasieskolan Nationella kursprov Resultatet på nationella kursprov jämfört med slutbetyg skiljer sig åt på samma sätt som för grundskolan. På nationella kursprovet klarade 71 % av eleverna kravnivån, medan 84 % av eleverna fick betyget E eller högre dvs klarade kravnivån för kursen. 12 (37)

13 Studieverkstad erbjuds elever som bedöms ha behov av extra stöd för att klara sina matematikstudier. Viss utökning av resursen har skett under innevarande läsår, vilket har lett till att 131 elever har fått hjälp i studieverkstaden. Därutöver finns en frivillig räknestuga för den som önskar tillfällig hjälp. Gymnasieskolan har även använt resurstid för att kunna öka lärartätheten i de undervisningsgrupper där det framkommit ett extra stort stödbehov. Gymnasieskolan arbetar kontinuerligt med att säkerställa rättvisa betyg bl.a. genom omfattande kompetensutvecklingsinsatser och genom att skapa förutsättningar för reflektion, diskussion och dialog runt grunderna för betygs- och bedömningsfrågor tillsammans med eleverna. Lärare undervisar i kärnämnen på såväl högskoleförberedande som yrkesprogram. 13 (37)

14 Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Resultat från utvärdering av grundskoleelevers matematikkunskaper påverkar kommande kompetensutvecklingsinsatser Satsning på speciallärarutbildning med hjälp av omställningsfond Fortsatt matematikprojekt på skolorna Ansöka och påbörja deltagande i statens satsning på matematiklyft Nyttja digitala verktyg för att öka elevers motivation och kunskapsutveckling Delmål 4: Elever ska uppleva trivsel, trygghet, arbetsro och inflytande Mål Benämning Elever ska uppleva trivsel, trygghet, arbetsro och inflytande Indikator Utfall nr Falköping 2012 Uppföljning 4 Andel elever i grundskolan som trivs 4a Andel elever på gymnasieskolan som 4 trivs 4b Andel elever i grundskolan som 4 upplever trygghet 4c Andel elever i grundskolan som känner 4 arbetsro 4d Andel elever i grundskolan som 4 upplever att de har inflytande 4f Andel elever i grundskolan som 4 upplever höga förväntningar 4e 91% 93% 95% 93% Vårterminen 90% 92% 95% 85% Vårterminen nr Benämning 95% Vårterminen 76% 79% 79% 80% Vårterminen 87% Vårterminen 86% Vårterminen Indikatorerna 4 c, 4 f och 4e är KKIK-mått (Kommunens Kvalitet I Korthet). Samtliga grundskolans indikatorer har besvarats av elever i år 5 och år 8. Analys Grundskola Under 2012 har Barn- och utbildningsnämnden beslutat ingå i SKL:s elevenkätundersökning inom kommunens kvalitet i korthet, KKIK. Det innebär ett utökat antal enkätfrågor och att fler aspekter bedöms. Här presenteras delar av resultatet och en analys. I enkätundersökning har några av kommunens gamla mått besvarats och kompletterats med SKL:s (Sveriges kommuner och Landsting) utvalda elevfrågor. Svarsfrekvensen är hög, 87% av eleverna i årskurs 5 och 8 har besvarat frågorna och 94 % av eleverna uppger att de trivs i skolan och 95% att de är trygga. Andelen elever som upplever arbetsro har ökat något och andelen elever som upplever att de får hjälp när de behöver är 93%. Nedan presenteras några av frågeställningarna. Många av frågorna kommer att kunna jämföras med övriga kommuners resultat under hösten (37)

15 15 (37)

16 16 (37)

17 Gymnasieskola Även Ållebergsgymnasiet mäter via en elevenkät elevernas trivsel årligen. 85 % av eleverna uppger att de trivs. 90 % trivs i sin klass och 91 % känner sig trygga på skolan. Den sociala trivseln inom enheten eller del av skolan är fortfarande ganska hög. Vid mätningen 2011 trivdes 95 % av eleverna vilket visar att andelen minskat. Orsakerna kan vara direkt kopplad till år av ombyggnation och en orolig arbetsmiljö. En viss leda har framkommit från elevernas sida när det gäller temporära lokaler, vilket förstärks när det nya funnits inom räckhåll. Förhoppningen är att nya Ållebergsgymnasiet kommer att bidra till ökad trivsel och ökat samarbete. Elever från olika program kommer närmare varandra och skolan blir EN enhet, inte uppdelad i olika hus. Aktiva arbetslag med eleverna i fokus samt elevföreningar arbetar medvetet med dessa aspekter. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Enheternas likabehandlingsplaner revideras och följs upp årligen för att motsvara de aktuella behov barn/elever har på respektive enhet och verksamhet. Uppföljning av rutiner kring återrapportering till nämnd av kränkande behandling och åtgärdsprogram Fortsatt satsning på renovering/byggnation av skollokaler Fortsatt arbetsmiljöarbete med utgångspunkt projekt Stenstorp Delmål 5: IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande Mål Benämning IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande Indikator nr Benämning Utfall nr Andel vårdnadshavare som upplever att förskolans verksamhet påverkas positivt av användning av IT som 5 lärverktyg i förskolan 5a Andel elever i grundskolan upplever att ämneskunskaperna påverkas positivt av användning av IT som lärverktyg i 5 skolan 5b Andel elever i gymnasieskolan upplever att ämneskunskaperna påverkas positivt av användning av IT 5 som lärverktyg i skolan 5c Falköping 2012 Uppföljning 72% Höstterminen 74% Höstterminen 73% Höstterminen 17 (37)

18 Förskolan: Jag upplever att förskolans verksamhet påverkas positivt av användning av IT som lärverktyg i förskolan. Grundskolan: Jag upplever att mina ämneskunskaper påverkas positivt av användning av IT som lärverktyg i skolan. Analys Under flera år har målet varit att IT ska vara ett naturligt verktyg för lärande. Enkäter till elever i grundskolan och gymnasiet samt till vårdnadshavare inom förskolan har genomförts för att mäta elevernas och vårdnadshavares upplevelse om hur IT påverkar lärandet. Bland eleverna i grundskolan och gymnasiet anser 74% resp 73% att deras ämneskunskaper påverkas positivt då de får använda IT som lärverktyg. Inom förskolan anser 72% av vårdnadshavarna att förskolans verksamhet påverkas positivt av användning av IT som lärverktyg. Utifrån de kommentarer som lämnades i samband med förskolans enkät kan man dra slutsatsen att det är viktigt att förskolorna tydligt beskriver syftet med att använda IT i verksamheten samt beskriver hur IT kan bidra till pedagogisk utveckling av verksamheten. Inom förskolan finns fortsatt ett stort intresse att utveckla verksamheten med hjälp av digitala verktyg, främst med ipads. IT-träffarna under året har till stor del vigts åt att sprida tips och erfarenheter om hur ipads kan användas pedagogiskt. En satsning på IT inom grundskolan inleddes. Medel avsattes i en pott som varje skola fått ansöka från. Även inom grundskolan syns en tydlig trend av att utveckla pedagogiken med hjälp av ipads. Skolornas trådlösa nätverk har 18 (37)

19 moderniserats och byggts ut. På gymnasiet erbjöds samtliga elever under läsåret en personlig dator. Implementeringen av It s learning har fortsatt. It s learning är en digital mötesplats för skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare. I samband med bygget av den nya skolan inköptes interaktiva projektorer till samtliga klassrum. Skolledarna har genomgått en IT-utbildning med syfte att bl.a. stärka ledarnas förmåga att leda sin personal i och till en allt mer digitaliserad skola samt få en inblick i hur IT kan stärka lärandet. Under 2013 genomförs en enkät riktad till alla lärare inom grund- och gymnasieskolan för att mäta hur IT används i undervisningen. Åtgärder som nämnden gör i syfte att nå målen Den snabba utvecklingstakten inom IT-området ställer stora krav på förvaltningen. Följande insatser kommer att göras under kommande år: Kompetensutveckling och stimulans för ledare och personal via utsedda mentorer Uppföljning och utvärdering av effekterna av digitala verktyg Fortsatt IKT-satsning inom grundskolan Fortsatt 1:1-satsning på gymnasieskolan Fortsatt utbyggnad av trådlösa nät Se över digitalt stöd för dokumentation och kommunikation inom förskolan Verksamhetsredovisning Förskola BU-nämnden Bok sl u t B ok sl u t B ok sl u t ,74% ,63% ,86% ,54% ,74% ,40% ,25% ,63% 6,0 (prel) 69 (prel) ,43% ,01% 6, ,75% ,11% 5,9 71 Förskola Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel inskrivna barn per 15 oktober Nettokostnad(kr)/volymnyckel Nettokostnad (kr)/invånare Inskrivna barn per årsarbetare Andel (%) årsarb med högskoleutb Brutto-och nettokostnaderna stiger procentuellt mellan åren. Ökningen kan förklaras till största delen på årets löneavtal som gav ca 3,9% sammanvägt. Antal barn per årsarbetare liksom andelen personal med pedagogisk 19 (37)

20 behörighet är lika med tidigare år. Falköpings kostnad per barn och personaltäthet i förskola är betydligt lägre än jämförbara kommuner och riket. Personaltäthet Kvaliteten i förskolan kopplas starkt till personalens utbildning, behörighet och täthet. Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings förskolor varierar över tid och tenderade att sjunka under Vid mättidpunkten varierar antalet inskrivna barn per årsarbetare mellan de olika förskolorna. Falköpings kommun har riktat särskilda medel till förskolan och den önskade effekten går att avläsa i nuvarande statistik. I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår från antalet inskrivna barn varje månad. Bidraget viktas utifrån barnets tid i tre nivåer, upptill 15 timmar, mellan 15 och 35 timmar och över 35 timmar. Vid uppföljningar och tidsstudier har kunnat påvisas att antalet faktiskt utnyttjade platser sällan är det samma som antalet placerade barn och att förmiddagstiden är högst belagd. Flera förskolor påtalar en ökad efterfrågan av deltidsplatser efter införandet av allmän förskola för barn från 3 år. Nedan redovisas personaltätheten per barn och pedagogisk behörighet över tid jämfört med riket. Personaltäthet per barn och pedagogisk behörighet 2006/ / / / / /12 Antal barn per årsarb. Fkp 6,1 6,2 6,2 5,8 5,9 6,0 Antal barn per årsarb. Riket 5,1 5,2 5,3 5,3 5,4 5,3 Andel utb. personal Fkp 71% 71% 69% 71% 71% 69% Andel utb. personal riket 51% 52% 53% 54% 54% 54% Falköpings kommun medverkar i en forskningsstudie under ledning av Göteborgs Universitet och Pia Williams i syfte att se hur barngruppens storlek påverkar barnens lärande och utveckling. Resultatet förväntas dröja några år. Behörighet Falköpings kommun har under lång tid haft hög pedagogisk behörighet inom förskolan. Efter införandet av lärarlegitimation 2011 kommer troligtvis resultatet att mätas i andel legitimerade förskollärare och då påverkas resultatet i nedåtgående riktning eftersom en del av kommunens förskollärare har lokal behörighet och inte har rätt till legitimation. Nedan 20 (37)

21 visas fördelningen mellan ordinarie och lokal pedagogisk behörighet samt andel med annan pedagogisk högskoleutbildning fördelat på olika kommunala förskolor. 15 mars % 90% 80% 70% 60% Andel årsarbetare med annan pedagogisk högskoleutbildning 50% Andel årsarbetare med lokal behörighet f ör f örskollärare 40% Andel årsarbetare med f örskollärarutbildning (utan legitimation) 30% Andel årsarbetare med f örskollärarutbildning (med legitimation) 20% 10% 0% Yllestad förskola Åsle Förskola Vartofta förskola Fyren Gudhems förskola Broddetorps förskola Åsarps förskola Kinnarps förskola Kråketorp Mandelblomman Junibacken Skytten Gunghästen Korallen Blåklinten Trollet Mössebergs förskola Paletten Sörgården Urd Även om andelen personal med pedagogisk utbildning är hög påverkas verksamheten av att andelen lärare för tidiga år växer i förskolan samtidigt som det är svårt att rekrytera förskollärare. Personalrekryteringen är en viktig del i kvalitetsutvecklingen. Schemalagd tid i barngrupp För att möjliggöra planering och uppföljning av arbetet i förskolan schemaläggs inte hela arbetstiden i barngrupp. Vid kartläggning framkommer att tiden i barngrupp varierar mellan förskolorna. Utöver den barnfria tiden i veckans schema friläggs 2 arbetsdagar för personalen under året i form av stängningsdagar. Vid flertalet förskolor utvidgas och anpassas tiden för planerings- och efterarbete då utrymme finns i verksamheten. Kostnader Det kan utläsas att Falköpings kommun fortfarande ligger betydligt lägre än kommungruppen när det gäller kostnader per inskrivet barn i kommunal förskola. Jämfört med rikssnittet ( kr läsåret 2011/12) är skillnaden än större. 21 (37)

22 Kostnad per inskrivet barn i kommunal förskola Falköping Kommungruppen 2007/ / / / / Föräldraenkät Föräldrars nöjdhetsgrad mäts med hjälp av en webbenkät. Höstens enkät handlade om föräldrars inställning till IKT, men tidigare mätningar visar på positiva resultatet och ca: 95% av föräldrarna är nöjda eller mycket nöjda med såväl trygghet, bemötande och stimulans inom verksamheten. Grundskola BU-nämnden B ok sl u t Bok sl u t Bok sl u t ,60% ,00% ,60% ,00% 202,7 8, ,74% ,13% ,80% ,60% 199,7 8, ,44% ,81% ,87% ,10% 203,3 8,3 Grundskola inkl fritidshem och fritidsgårdar Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel, antal elever 15 oktober Nettokostnad (kr)/volymnyckel Nettokostnad (kr)/invånare Meritvärde i år 9 Antal lärare per 100 elever Grundskola inkl förskoleklass, fritidshem och fritidsgård Den procentuella utvecklingen både avseende brutto- och nettokostnaden är låg. Elevminskningen i grundskolan har planat ut jämfört med tidigare år. Årets meritvärde i år 9 är något högre än föregående år. Falköpings meritvärde är lägre än rikets. Antal lärare per 100 elever varierar marginellt mellan åren och är i nivå med riket. Från och med 2011 redovisar varje skola sina nyckeltal i en skolbild som i sin tur bildar underlag för en kommungemensam skolbild av grundskolan. Resultaten analyseras och ligger till grund för kommande verksamhetsförbättringar. 22 (37)

23 23 (37)

24 Personaltäthet Antal lärare per 100 elever i grundskolan Falköping Kommungruppen 2007/ / / / /12 8,6 8,6 8,6 8,3 8,5 8,4 8,4 8,3 8,5 8,6 Ovan kan utläsas att antalet lärare per 100 elever legat konstant under tidsperioden och att Falköpings kommun läsåret 2011/12 var jämförbara med kommungruppen. Kostnader Kostnad totalt per elev i grundskolan Falköping Kommungruppen 2007/ / / / / Ovan kan utläsas att totalkostnaderna per elev är betydligt lägre i Falköping än inom kommungruppen. Vid en jämförelse av undervisningskostnaden ligger Falköping i nivå med kommungruppen, (Falköping kr, jmf kommuner kr) Personalens behörighet och tidsförutsättningar Falköpings kommun håller ungefär samma nivå som genomsnittskommunen avseende lärares behörighet och lärartäthet. För att säkra att behöriga lärare tagit ut sina examensbevis och fullgjort sina studier har ett omfattande kartläggningsarbete genomförts. Hur lärartätheten kommer eleverna tillgodo är givetvis avhängigt antalet lärare, deras kompetens och behörighet, men även hur lärare disponerar sin tid. En viktig faktor som avgör om eleverna får ämnesbehöriga lärare är tjänstefördelningen. Satsningar genomförs inom ramen för bla Lärarlyftet för att höja personalens behörighet inom ämnen och årskurser. Lärartäthet I Skolverkets statistik och via de Kommunblad som ges ut av Skolverket kan kommunen avläsa sin lärartäthet och också jämföra den med andra kommuners. Falköpings kommun har under ett flertal år legat i snitt med riket i denna jämförelse. Resultatet skiljer sig åt mellan skolorna beroende på skolans storlek och elevunderlag samt beroende på hur varje rektor prioriterat i tjänstetillsättning osv. Att Falköpings kommun har många små skolor påverkar variationen i lärartätheten. Måluppfyllelse tidiga år Måluppfyllelsen i de första skolåren fokuseras och analyseras under nämndens delmål 1 och 2. Nedan redovisas andelen elever som nått kunskapskraven i år 3 i svenska och matematik som kompletterande statistik. 24 (37)

25 Elever i åk 3 som har uppnått kunskapskraven 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svenska Matematik BR CE DO FL GU KI MÖ OD ST TO VA VI YLL ÅSA ÅSL ÅT RP E Måluppfyllelse år 6 Årets resultatrapport visar att måluppfyllelsen i samtliga ämnen i år 6 är 77% och överensstämmer med bilden för elever i år 9. Generellt har elever lägst måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska trots att det är dessa ämnen som prioriteras i resursfördelning och för särskilt stöd. Genom skriftliga omdömen för respektive ämne framkommer att 85 procent av eleverna klarar måluppfyllelsen i svenska och 82% matematik medan 82% av eleverna når målen i engelska. Svenska som andraspråk har sämst måluppfyllelse med 57%. Nedan visas den variation mellan skolor som finns avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 6. Elever i år 6 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% CE FL GU KI KY MÖ OD ST VA ÅSARP Måluppfyllelse år 9 Andelen elever med betyg i samtliga ämnen i år 9 har en sjunkande trend och ligger också under snittet för riket. Under kommunens genomsnitt döljer sig en stor variation av måluppfyllelse mellan de olika skolorna. Måluppfyllelsen för betyg i samtliga ämnen varierar mellan 61% och 89%. Under de senaste åren har Skolverket i än högre grad poängterat att föräldrars utbildningsnivå påverkar elevers utbildningsresultat. Vid jämförelser i kommunen synliggörs att andelen elever med slutbetyg i samtliga ämnen skiljer stort mellan gruppen elever vars föräldrar har 25 (37)

26 förgymnasial utbildning (39%) och gruppen elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning (86%). Meritvärdet för samma elevgrupper skiljer från 131 i genomsnitt till 223 för de bägge jämförelsegrupperna. Att lärare har höga förväntningar på alla elever är viktigt och är en generell kunskap idag, men den har inte präglat vårt skolväsende för de elever som idag har lämnat skolan. Kanske hade fler elever nått höga kunskapsnivåer om de haft lärare som verkligen trott på dem. Därför är det fortfarande viktigt att ta tillvara de förutsättningar som varje elev bär med sig i analys av dagens resultat. Tabellen nedan visar andelen elever som är godkända/fått betyg i samtliga ämnen som ingår i elevernas utbildning enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elevgruppen är den sista som lämnar grundskolan med betyg satta i det gamla systemet. Från och med 2013 får alla elever betyg i den nya betygsskalan F-A. Diagrammet visar variationen mellan kommunens grundskolor avseende måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik. Andelen elever som är godkända/fått betyg i samtliga ämnen i år 9 Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen Falköping Riket 2007/ / / / /12 76,9 76,6 74,5 77,4 75,7 77,0 73,8 76,6 74,2 77,3 Nedan visas andelen elever som når minst godkänt på Nationella proven i svenska, matematik och engelska. Det är tydligt att matematik är det ämne där flest elever har svårigheter att nå godkänd nivå. Nationellt prov åk 9, minst G 100% 90% 80% 70% Svenska 60% Matematik 50% Engelska 40% 30% 20% 10% % CE FL GU KI KY ST VA 26 (37)

27 Behörighet till gymnasiet Uppnått målen/behörighet åk 9 100% 90% 80% 70% Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen 60% Elever behöriga till GY NP med minst 12 ämnen 50% 40% 30% 20% 10% % CE FL GU KI KY ST VA I år 9 var det 16,3% av eleverna som saknade behörighet till något nationellt program. De senaste årens resultat är sämre än tidigare års och inte längre jämförbara med rikets resultat. Andelen obehöriga elever har ökat kraftigt. Att kraven för att vara behörig till Nationellt program har ändrats kan ha påverkat resultatet delvis men de sista åren avviker Falköping rejält från rikets snitt på drygt 12%. Merit- och Salsavärde i år 9 Nedan redovisas en jämförelse av meritvärdet3 över tid i Falköping jämfört med riket. Meritvärdet i år 9 Falköping, flickor Falköping pojkar Falköping totalt Rikssnittet 2006/ / / / /11 223,5 217,4 207,2 211,9 215,7 2011/12 214,5 202,8 187,5 190,6 194,5 185,4 190, ,6 198,8 203,3 199,7 202,7 207,3 209,3 209,6 208,8 210,6 211,4 Meritvärdet för år 9 i Falköping har tidigare legat i linje med rikets nivå men de sista 5 åren har resultaten försämrats. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har också minskat rejält det sista året. Elevers kunskapsnivå är ena sidan av bedömningen men å andra sidan har lärares förmåga till likvärdig bedömning fokuserats de senaste åren. Skolverket redovisar årligen en prognos, ett modellberäknat meritvärde som benämns SALSA-värde och finns att hitta i Skolverkets databas. 3 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. 27 (37)

28 Jämförelse mellan faktiskt meritvärde och modellberäknat värde (Salsa) i år 9 Faktiskt meritvärde SALSAvärde 2006/ / / / / ,6 198,8 203,3 199,7 2011/12 202, Meritvärdet för år 9 i Falköpings kommun 2012 är fortsatt lägre än genomsnittet för riket men jämfört med SALSA-värdet4 ligger Falköpings kommun exakt lika med prognostiserat resultat. Det faktiska resultatet jämfört med SALSA-värdet skiljer däremot mellan kommunens olika grundskolor. Skolverket skriver att skillnaderna mellan elevers måluppfyllelse ökar markant beroende på föräldrars utbildningsbakgrund. Kommunresultat och kommunbeskrivning vt 2012 Kommun Andel Andel elever med Föräldrars Faktiskt Modellberäknat Avvikelse/ pojkar utländsk bakgrund sammanvägda genomsnittligt värde Residual meritvärde födda födda i utbildningsnivå utomlands Sverige Rikssnitt 51% Falköping 49% 9% 9% 9% 5% 2,23 2, I tabellerna nedan redovisas slutbetygen i respektive kärnämne fördelat på flickor och pojkar. Antal elever som fått respektive betyg i svenska år 9 pojkar flickor MVG 8,3 19,6 VG 25,5 48,5 G 59,9 30,7 EUM 6,4 1,2 Antal elever som fått respektive betyg i matematik år 9 pojkar flickor MVG 7,8 12,3 VG 26,5 25,1 G 53,0 50,9 EUM 12,7 11,7 4 SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Den bygger på en statistikmodell med vars hjälp du kan analysera kommuners och skolors betygsresultat när viss hänsyn tagits till skolors elevsammansättning. Föräldrars utbildningsnivå, elevers bakgrund och könsfördelning är faktorer som avgör det prognostiserade SALSA-värdet. 28 (37) -0

29 Antal elever som fått respektive betyg i engelska år 9 pojkar flickor MVG 13,3 16,4 VG 31,9 40,4 G 43,4 35,7 EUM 11,4 7,6 Betygsresultaten skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Flickorna har en högre måluppfyllelse och får högre betyg än pojkarna rent generellt. Resultatet stämmer väl överens med den nationella bild som Skolverket ger. Störst andel elever som inte når målen ses i ämnet matematik. Trots kompetensutvecklingsinsatser och ökat fokus på ämnet har inte resultaten nått samma nivå som i övriga ämnen. I Skolverkets Lägesrapport framgår att pojkar i genomsnitt uppnår 90 procent av flickors resultat. Även när det gäller lägre åldrar finns det en nationell skillnad, framförallt gäller det läsförståelse och skrivandeförmåga i svenska/svenska som andraspråk och i engelska. Däremot finns inte samma skillnad i matematik i nationella jämförelser enligt Skolverket. Störst är skillnaden i svenska och minst i matematik vid slutbetyget i grundskolans år 9 enligt nationella mätningar, vilket stämmer överens över tid med resultaten i Falköping. Andelen pojkar med betyget G i svenska är 60% jämfört med flickornas 30% En betydligt högre andel av flickorna har de högre betygen VG och MVG. Tabellerna nedan visar hur stor procentandel av eleverna som ej nått kravnivån/godkänt i respektive ämne vid nationella prov i jämförelse med slutbetyg och över tid. Andelen ej godkända elever skiljer sig i högre grad mellan nationella prov och slutbetyg för ämnet matematik, men betygsresultaten i matematik har försämrats under perioden och närmar sig provresultaten för de nationella proven. Andel ej godkända elever i matematik i år 9 Ej uppnått godkänt i 2007/ / / / /12 ämnet Matematik vid: Nationella prov 17 12,5 19, ,7 Slutbetyg 6 7,7 7,4 11,8 12,2 Andel ej godkända elever i svenska i år 9 Ej uppnått godkänt i ämnet Svenska vid: Nationella prov Slutbetyg 2007/ / / / / ,6 4 9,2 2,4 6 3,7 4,4 3,8 Andel ej godkända elever i engelska i år 9 Ej uppnått godkänt i ämnet Engelska vid: Nationella prov Slutbetyg 2007/ / / / / ,6 6,7 8,0 5,9 6,8 7,6 9,5 Fritidshem Fritidshemsverksamheten bidrar och kompletterar grundskolans uppdrag. Personalens pedagogiska behörighet är lägre än i grundskolan. Andelen 29 (37)

30 utbildad personal skiljer stort mellan enheterna och varierar snabbt över tid. Det är viktigt att kunna rekrytera heltidstjänster för att få rätt kategorier att söka tjänsterna. Vissa fritidshem står utan utbildad personal. Några fritidspedagoger har via lärarlyftet fått behörighet att undervisa i något eller några praktiskt estetiska ämnen. Det innebär att förutsättningarna för heltidstjänster förbättras och att schemaläggning underlättas. Pedagogiskt utbildad personal, fritidshem 100% Andel års arbetare med annan peda gogis k högs koleutbildning Andel års arbetare med förs koll ära rutbil dni ng 90% Andel års arbetare med fritids pedagogutbildning 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Centralskolan Floby Gustaf Dalen Mösseberg Vartofta Yllestad Åsle Broddetorp Dotorp Gudhem Kinnarp Odensberg Vindängen Åsarp Åttagård Gymnasieskola BU-nämnden Bok sl u t B ok sl u t B ok sl u t ,10% ,10% ,40% ,10% ,03% ,94% ,30% ,20% 13,1 10,1 (prel) ,15% ,60% 13,6 9, ,22% ,62% 14,0 9,4 Gymnasium Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel, antal Falköpingselever totalt i landets gymnasieskolor Nettokostnad (kr)/volymnyckel Nettokostnad (kr)/invånare Genomsnittligt betygspoäng Antal lärare per 100 elever Gymnasium Gymnasieskolans organisation med bredd och spets innebär att Ållebergsgymnasiet, med samma omfattning på personal och struktur, skulle kunna ta emot fler elever. Gymnasiets verksamhet är kraftigt konkurrensutsatt. Det är inte enbart kommunens egna gymnasieskola och dess organisation som påverkar kostnadsutvecklingen. Indexuppräkningen inom samverkansområdet Gymnasium Skaraborg är hög och det finns ca 700 lediga platser i området. Årets löneöversyn resulterade i att läraravtalet gav ett lönepåslag med 4,2 %. Dessa faktorer påverkar också kostnaden för Falköpings elever i gymnasieålder. Antalet elever i gymnasial ålder har 30 (37)

31 minskat under perioden. Nettokostnad/elev har till följd av detta stigit kraftigt och förklaras av att minskningen av elever är större än minskningen av kostnaderna. Lärartätheten är högre än tidigare år och ligger över riksgenomsnittet. Genomsnittligt betygspoäng är lägre än tidigare år. Från och med 2011 redovisar gymnasieskolan sina nyckeltal i en gymnasiebild. Resultaten analyseras och ligger till grund för kommande verksamhetsförbättringar. 31 (37)

32 Personaltäthet Falköping har över tid haft betydligt högre lärartäthet än kommungenomsnittet men det sista året har kommungruppens lärartäthet ökat. I jämförelse med riket, där snittet är 8,5 lärare per 100 elever, syns fortfarande en stor skillnad. Antal lärare per 100 elever Falköping Kommungruppen 2007/ / /10 9,5 9,6 9,7 8,6 8,6 8,3 2010/11 9,4 8,7 2011/12 9,3 9,3 Personalens behörighet Lärarbehörighet och legitimationskrav ställer högre krav kommunerna. Behörigheten på Ållebergsgymnasiet har legat under kommungruppen och riket över tid vilket har fokuserats från flera håll. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Falköping Kommungruppen 2007/ / /10 68% 67% 71% 76% 76% 78% 2010/11 71% 78,5% 2011/12 75% 79% Kostnader Det framgår att Falköping har högre totalkostnad per elev än kommungruppen. Falköpings gymnasieskola har många yrkesprogram vilket höjer såväl lärartätheten som undervisningskostnaden. Lokalkostnaderna har varit låga över tid men kommer förmodligen att öka i och med ny- och ombyggnationen av gymnasieskolan. Det breda utbudet och mångfalden av valmöjligheter visar på en framtidstro för elever i Falköpings kommun. Kostnad totalt per elev i gymnasieskolan, kommunala skolor Falköping Kommungruppen 2007/ / / / / / / Kostnad per elev för undervisning, gymnasieskolan Falköping Kommungruppen 2007/ / / Betygsresultat Falköpings resultat har tidigare varit jämförbart med rikets resultat över tid men de sista åren sjunker betygsvärdet på samma sätt som tidigare skett i grundskolan. Den nationella statistiken visar att flickor når högre resultat än pojkar i de flesta kurserna och att elever till högutbildade föräldrar når bättre studieresultat. 32 (37)

33 Genomsnittlig betygspoäng5 under åren Falköping Riket 2007/08 13,9 14,0 2008/09 14,3 14,1 2009/ ,0 2010/11 13,6 14,1 2011/12 13,1 14,0 80% av de elever som lämnade Falköpings gymnasieskolas nationella, specialutformade och individuella program hade slutbetyg vilket är bättre än snittet för riket. Andelen elever som lämnar gymnasiet med slutbetyg efter 4 år Falköping Riket 2007/08 71,0% 75,8% 2008/09 73,5% 75,3% 2009/10 78% 76% 2010/11 77,9% 76% 2011/12 80% 76,7% Av elever med slutbetyg hade 77 % högskolebehörighet vilket däremot ligger under snittet för riket. Siffrorna har en vikande tendens och har ett samband med att andelen elever med slutbetyg ökar. En annan orsak är att elever i yrkesprogram prioriterar karaktärsämnen framför kurser som ger högskolebehörighet. Prioriteringen leder till att en hög andel av eleverna når anställningsbarhet men inte högskolebehörighet. 90% av eleverna på yrkesprogrammen får slutbetyg och nästan lika stor andel når anställningsbarhet. På de studieförberedande programmen får 91,5% av eleverna slutbetyg och 88 % är behöriga till högskola/universitet. Andel elever med grundläggande högskolebehörighet under åren Falköping Riket 2007/08 85,0% 89,0% 2008/09 88,7% 90,3% 2009/10 82% 87% 2010/11 77,3% 87,1% 2011/12 77% 86,7% Andelen av alla elever folkbokförda i Falköping med slut-/avgångsbetyg från program i gymnasieskola som registrerats som nybörjare vid universitet eller högskola inom 3 år ligger ungefär i nivå med jämförbara kommuner men långt under rikssnittet. Övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Falköping Riket % 41% % 41% % 42% % 44% % 45% Gymnasieutbildning med hög kvalitet Ållebergsgymnasiet är certifierade inom vård- och omsorg- samt teknikcollege. Skolan är branschrekommenderad skola av byggindustriernas yrkesnämnd och har även behörighet att certifiera diplomerade gymnasieekonomer. Elever som går samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning har möjlighet att välja kurser som krävs för att bli Diplomerad 5 Genomsnittlig betygspoäng fås genom att samtliga kursers poäng multipliceras med vikt för betyg (där IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20) dividerat med summan poäng för eleven totalt. 33 (37)

34 Gymnasieekonom. Det innebär t ex att de läser Matematik C och att de gör företagsförlagd praktik under sina tre år på skolan. Fler elever påbörjade sin gymnasieutbildning på Ållebergsgymnasiet hösten 2012 än året innan (277 elever jämfört med 270 elever) trots minskad elevkull. Övriga resultat och analyser BU-nämnden Bok sl u t B ok sl u t B ok sl u t ,60% ,20% ,60% ,30% 24,2 28, ,36% ,09% ,35% ,60% 27,1 24, ,80% ,97% ,26% ,23% 24,9 33,6 Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel elever i särskola Särskolans nettokostnad/volymnyckel Nettokostnad SPC inkl särskola(kr)/invånare Antal lärare per 100 elever, obl särskola Antal lärare per 100 elever, gymnasiesärskola Specialpedagogiskt centrum (SPC) inkl särskola SPC har under tidsperioden minskat sin verksamhet. Antalet elever i särskola minskar och de särskilda undervisningsgruppernas platser har minskat. Variation av kostnader och lärartäthet mellan åren kan förklaras med att det är en förhållandevis liten elevgrupp med individuella behov. Lärarbehörigheten för undervisning i särskola skärptes i samband med nya skollagen och Falköping hade liksom Sverige i övrigt mycket låg behörighet. Under 2012 har gruppen lärare inom särskolan prioriterats och ett antal lärare har påbörjat speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning för att nå full behörighet för skolformen. Satsningen finansieras av personalstrategiska medel och av lärargruppen själv. BU-nämnden Bok sl u t B ok sl u t Bok sl u t ,50% ,30% ,10% 202-7,30% ,50% ,30% ,20% ,96% ,90% 218-6,40% ,92% 233-2,44% Musikskola Bruttokostnad tkr Nettokostnad tkr Volymnyckel inskrivna elever Volymnyckel faktiskt antal elever Nettokostnad(kr)/volymnyckel Nettokostnad (kr)/invånare Musikskola Musikskolan har under några år fått lägre budget var ett turbulent år med vakans på ledningssidan och omorganisation som ledde fram till 34 (37)

35 förändrad ledningsorganisation och arbetssätt. Undervisningstiden för musikskoleelever lades till största delen efter ordinarie skoltid från höstterminen 2012 pga ett inriktningsbeslut inom rektorsgruppen. Förändringen har påverkat musikskolans tidsanvändning. Vid en undersökning framkom att 30 % av de elever som slutat musikskolan under året berodde på de förändrade tidsförutsättningarna. I volymnyckeln inskrivna elever kan en elev räknas flera gånger beroende på att eleven kan delta i olika aktiviteter och spela flera instrument, medan volymnyckeln faktiskt antal elever endast räknar varje person en gång. Framtid De sista åren har varit fyllda av nya reformer och krav. Under 2012 har ett engagemang växt fram i syfte att göra ett omtag för en mer positiv och nyanserad inställning till skolan. En önskan om att skapa en plattform fylld av framtidstro, vilja, förtroende och förväntningar. Vara kommun har gått före och uppmanat sina grannkommuner att hänga på! Barn- och utbildningsnämnden vill fokusera lärandet och det pedagogiska ledarskapet i alla beslut. För att nå goda resultat krävs ett långsiktigt arbete där olika roller och nivåer spelar i samma lag och bidrar till samsyn, respekt och förtroende. Bilden symboliserar en tankemodell som visar vikten av att fokusera lärandet och det pedagogiska ledarskapet oavsett vilket område som ska utvecklas. Ekonomi i alla sammanhang när budget och resursfördelning behandlas och diskuteras ska resultatet gynna lärandet och det pedagogiska ledarskapet. Med hjälp av fördelningsmodeller och socioekonomiska hänsyn är det elevernas kunskaper och lärande som ska prioriteras. 35 (37)