Att leda med ledningssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leda med ledningssystem"

Transkript

1 Att leda med ledningssystem En kvantitativ fallstudie om vilka kommunikativa utmaningar chefer uppfattar med ett ledningssystem placerat på intranätet To lead with management systems A quantitative case study about the communicative challenges managers perceive with a management system placed on intranets Erica Karlsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Information och PR C-nivå, 15 hp Examinator: Karin Fast Datum

2 Sammanfattning Att använda sig av intranät som ett stöd för internkommunikation och arbete inom organisationer är idag inget ovanligt. Chefer använder ofta olika informationskanaler och är vana att ha ett informationsansvar där de själva får stå för att finna och tolka relevant information. Detta ställer höga krav på kommunikationen inom organisationen och på tolkningsprocessen hos chefer. Detta påverkar också organisationers struktur; struktur som behövs för ordning och arbetsfördelning i organisationer. För att behålla strukturen i organisationer samt styra och leda verksamheten utvecklas idag olika ledningssystem som ska fungera som riktlinjer för arbetet. Dessa system är betydelsefulla ur ett ledningsperspektiv och om dessa ska fungera så som ledningen önskar är det viktigt att de mål och strategier som formuleras är begripliga och meningsfulla för de anställda. Denna studie har till syfte att undersöka vilka kommunikativa utmaningar chefer uppfattar när dem använda sig av ett ledningssystem som finns placerat på ett intranät. Undersökningen är en fallstudie som är utförd på Landstinget i Värmland där 300 chefer fått möjlighet att delta i en surveyundersökning för att kunna identifiera de kommunikativa utmaningar de uppfattar med ledningssystemet. För att undersöka kommunikativa utmaningar kommer först kommunikation att behandlas för att sedan fördjupa sig mer i hur ledningssystemet och intranätet ser ut och kan påverka denna kommunikation. Sedan diskuterar även ledaren roll i organisationen då det är deras uppfattningar som kommer att ligga till grund för vilka kommunikativa utmaningar som uppstår när de använder sig av ledningssystemet. Även knowledge management diskuteras då Landstinget i Värmland är en av de största kunskapsorganisationerna i länet för att se om detta innebär någon utmaning för cheferna. Resultatet visade att ledningssystemet påverkades av att vara placerat på intranätet, då det uppfattades som ologiskt, otydligt och inte användarvänligt. De upplevde också att det är svårt att veta vad ett ledningssystem är till för och hur det ska användas. De kommunikativa utmaningarna som cheferna stöter på när de använder sig av ledningssystemet är att deras arbete blir ostrukturerat och växer utan kontroll. De har också problem med att tolka informationen de finner i ledningssystemet då det är svårt för dem att veta om informationen är relevant eller tillräcklig för dem i deras arbete. Resultatet är motsägelsefullt då många anser att de förstår informationen men att den inte kan komma till användning i praktiken. Detta tyder på att det är något som saknas längst vägen och att de behöver meningsskapande information innan så att det blir tydligt med vad ett ledningssystem ska användas till för att kunna jobba mot gemensamma mål. 2

3 Nyckelord: Organisationskommunikation, Ledningssystem, Intranät, Ledarskap, Kommunikativa utmaningar. Abstract To use the intranet as a support for internal communication and work within organizations is today nothing unusual. Managers often use different kinds of communication channels and are familiar with having a responsibility for finding and interpreting relevant information. This places high demands on the communication within the organization and in the process of interpretation for managers. This also affects organizations' structure; the structure that is needed for order and division of labor in organizations. To keep the structure of organizations and to direct and manage, the business today developed different management systems that serve as guidelines for work. These systems are important from a management perspective. To function as management wants it is important that the objectives and strategies are formulated so that they are understandable and meaningful to the employees. The purpose of this study is to investigate the communicative challenges managers perceive with the use of a management system placed on an intranet. The study is a case study of the organization Landstinget i Värmland, where 300 managers have been given the opportunity to participate in a survey study to identify the communicative challenges connected to the management system. To investigate the communicative challenges, communication first to be processed. The essay then deepened more in how a management system and an intranet looks and how these can influence this communication. Then also discussed the leader's role within the organization, then it is their perceptions that will be the basis for the communication challenges that arise when they make use of the management system. While knowledge management discussed the County Council is one of the largest knowledge organizations in Landstinget i Värmland to see if this also means a challenge for managers. The result shows that the management system is affected by being placed on the intranet, where it can be perceived as illogical, unclear and not user friendly. Managers feel that it is difficult to know what a management system is for and how it is used. The communicative challenges that managers face when using the management system is that their work is unstructured and grow without control. They also have problems to interpret the information they find on the management system, as it is difficult for them to know whether or not it is relevant or sufficient for them in their work. 3

4 The result is paradoxical since many believe that they understand the information, yet beleive that it can not be used in practice. This suggests that there is something missing along the way, and managers need meaningfull information in order to understand what the management system should be used for, so that all organization members can interpret the information in the same way and work towards common goals. Keywords: Organizational Communication, Management, Intranets, Leadership, Communicative challenges. 4

5 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE Frågeställningar Varför är detta intressant? Fallbeskrivning AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER Ledningssystem Kommunikativa utmaningar Chef DISPOSITION TEORIAVSNITT KOMMUNIKATION Kommunikation i organisationer LEDNINGSSYSTEM INTRANÄTET Intranät LEDARSKAP Knowledge management METOD VAL AV METOD OPERATIONALISERING OCH GENOMFÖRANDE URVAL DATAINSAMLING FÖRVÄNTAD VALIDITET OCH RELIABILITET FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN PROBLEMDISKUSSION RESULTAT KOMMUNIKATION LEDNINGSSYSTEM OCH INTRANÄTET LEDARSKAP OCH KNOWLEDGE MANAGEMENT FÖRBÄTTRINGSMÖJLIGHETER SUMMERING AV RESULTAT

6 5 ANALYS OCH DISKUSSION KOMMUNIKATION SVÅRIGHETER ATT FÖRMEDLA MÅL OCH RIKTLINJER LEDNINGSSYSTEM BRIST PÅ STRUKTUR OCH SYNKRONISERING INTRANÄT STRUKTUR TAR ÖVER INNEHÅLL Intranät 2.0 Separerat från användarna LEDARSKAP SVÅRIGHETER ATT TOLKA OCH FÖRSTÅ KNOWLEDGE MANAGEMENT DET TAR TID ATT LÄRA SIG SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING SLUTSATSER På vilka sätt uppfattas ledningssystemet på intranätet av cheferna inom organisationen? Vilka utmaningar kan uppstå för chefer inom en organisation i deras arbete när de använder sig av ett ledningssystem som finns placerat intranätet? FRAMTIDA FORSKNING IMPLIKATIONER FÖR ARBETSLIVET KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1: ENKÄTFORMULÄR Figurförteckning Figur 1: Förståelse för information Figur 2: Förståelse för innehåll Figur 3: Relevant information Figur 4: Tillräckligt med information Figur 5: Bra förklarar målen Figur 6: Bra förklarar visionen Figur 7: Ledningssystemet är användarvänligt Figur 8: Ledningssystemet är logiskt uppbyggt Figur 9: Ledningssystemet är tydligt Figur 10: Lätt att hitta i ledningssystemet Figur 11: Få en överblick över ledningssystemet Figur 12: Användning av ledningssystemet Figur 13: Ledningssystemet ger stöd i arbetet Figur 14: Användning av ledningssystemet vid uppföljning av arbete Figur 15: Den röda tråden är hjälpsam Figur 16: Hjälp att uppfylla målen

7 Figur 17: Hjälp att uppfylla visionen Figur 18: Välfungerande ledningssystem är betydelsefulla Figur 19: Delaktighet i utformningen av ledningssystem Figur 20: Utbildning i hur ledningssystemet fungerar Figur 21: Utbildning i att utforma ett ledningssystem Figur 22: Upplevelse av förbättringsmöjligheter

8 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Organisationskommunikation definieras ofta som att gälla den formella och informella kommunikationen mellan medarbetare och den interna kommunikationen inom organisationer. Heide (2005) menar att organisationer inte kan existera utan kommunikation. Kommunikationen är också viktig för att organisationsmedlemmarna ska kunna förstå organisationens mål, få kunskap om organisationen för att sedan kunna använda detta i praktiken. Forskning inom organisationskommunikation har starka kopplingar till ledarskap och visar att ledare idag har nya uppgifter och nya sätt att arbeta på. Idag har de ansvar för att kunna skapa gemensamma mål, visioner och strategier för medlemmarna i organisationen. Ledarskap handlar mindre om att styra och kontrollera och mer om att påverka anställdas uppfattningar där deras självständiga arbete står i fokus. (Heide, Johansson, Simonsson, 2005) Inom organisationer pågår ständigt en förändring, vilket betyder att organisationsmedlemmar och arbetet inom organisationen också förändras (Heide, et al., 2005). Det beror på att arbetsplatser utvecklats från hierarkiska och traditionella arbetsformer kontrollerade av chefer till att idag anamma mer deltagande arbetsförhållanden för organisationsmedlemmar inom platta organisationsformer och de skulle kunna fungera som självstyrande verksamheter. Detta har även medfört en minskning av traditionellt ledarskap och gett utrymme för organisationsmedlemmarna att delta i beslutsfattandet inom organisationen, något som tidigare varit traditionellt för chefer. (Seibold, & Shea, 2001) Detta ställer högre krav på organisationsmedlemmarna att fatta egna beslut och att själva kunna inhämta och bearbeta relevant information. Detta tillsammans med teknikutvecklingen erbjuder nya informationskanaler som inte är beroende av tid och rum och kan användas till att lagra information som medarbetarna själva kan hämta när de behöver den. Tellneen (2005) kallar detta för att organisationer har gått från push- till pull-strategier. (Heide, et al., 2005) I detta stora informationsflöde är det inte bristen på information som gör det svårt för organisationsmedlemmarna att förstå, utan snarare hur informationen ska tolkas. Det är här ledningens roll kommer in, som en viktig aktör för att vägleda medarbetarna mot rätt tolkningar och ramverk. Chefer har oftast detta ansvar i organisationer, och ska förmedla mål, information och värderingar till medarbetarna, och ses som coacher, inspiratörer och visionärer. (Simonsson, 2005) När organisationer väljer att använda sig av olika informationskanaler, såsom intranät, som ett 8

9 arbetsverktyg, påverkar detta den interna kommunikationen inom organisationen och medarbetarnas arbetsuppgifter. Detta ställer nya krav på organisationsmedlemmarna; alla förväntas ha ett informationsansvar och att själva står för att finna relevant information på intranätet. Detta kan också påverka tolkningsprocessen hos organisationsmedlemmarna och alla behöver inte tolka budskapet på samma sätt. Detta påverkar i sin tur organisationers struktur; struktur som behövs för ordning och arbetsfördelning i organisationer. För att behålla strukturen i organisationer samt styra och leda verksamheten utvecklas idag olika ledningssystem som ska fungera som riktlinjer för arbetet. Dessa system är betydelsefulla ur ett ledningsperspektiv och om dessa ska fungera så som ledningen vill så är det viktigt att de mål och strategier som formuleras är begripliga och meningsfulla för de anställda. Detta ställer stora krav på att den interna kommunikationen fungerar och på att ledarna har kunskaper om på vilket sätt de ska arbeta med ett ledningssystem. Men vad händer med dessa ledningssystem när de placeras på intranätet där organisationsmedlemmarna själva ska leta och finna relevant information? Hur ska chefer själva kunna göra informationen levande så att det används i praktiken? Vilka kommunikativa utmaningar kan organisationer stöta på när de har ett ledningssystem placerat på intranätet? 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap kring vilka kommunikativa utmaningar som kan uppstå för chefer inom en organisation när det finns ett ledningssystem placerat på ett intranät. Detta är en fallstudie som har utförds inom Landstinget i Värmland Frågeställningar För att ta reda på vilka kommunikativa utmaningar som cheferna uppfattar så kommer frågeställningarna att utgå ifrån vilka upplevelser de har av ledningssystemet och hur det används. Hur uppfattas ledningssystemet på intranätet av cheferna inom Landstinget i Värmland? Vilka kommunikativa utmaningar kan uppstå för chefer inom Landstinget i Värmland i deras arbete när de använder sig av ett ledningssystem som finns placerat på intranätet? Detta kommer att undersökas genom att använda en kvantitativ metod med mätbara variabler som grundar sig i syfte och teori. 9

10 1.2.2 Varför är detta intressant? Detta är intressant att undersöka eftersom organisationer ständigt förändras och olika typer av informationskanaler påverkar strukturen och arbetet inom organisationer. Detta i sin tur påverkar kommunikationen inom en organisation. Inom medie- och kommunikationsvetenskap är det viktigt att ständigt forska kring detta ämne för att förstå dessa förändringar. Att använda sig av intranät inom en organisation som ett arbetsverktyg för ledningssystem har öppnat upp nya sätt för ledningen att arbeta på, där de själva har ett informationsansvar som innebär att de själva ska finna och tolka relevant information. Forskning krig detta kan hjälpa till att förstå på vilket sätt ledningssystem på intranätet påverkar arbetet för chefer inom organisationen och vad detta i sin tur har för inverkan på organisationer. (Telleen, 2005) Ledarskapsforskningen har präglats av ett fokus på hur man kan utföra ett effektivt ledarskap då ofta med fokus på ledarens, medarbetarens eller situationens kännetecken. Forskningen har också fokuserat på att finna egenskaper, beteendemönster specifika för ledaren eller att hitta kännetecken för hur en ledare påverkas eller påverkar andra med hjälp av maktfaktorer. Lite forskning har gjords men ett fokus på ledaren själv, i deras arbete inom organisationen, och hur denne uppfattar detta. Tidigare forskning har också visat att ledarens roll i organisationer, i stor, handlar om att skapa mening för medarbetarna inom organisationen och verksamhet, och att detta skulle vara ledarens viktigaste uppgift och att medarbetarna på så sätt kan arbeta mot uppsatta mål. Men för att ledarna ska kunna skapa mening åt andra, så måste skapa mening med informationen som de själva tar del av. Då ledningssystemet ska fungera som riktlinjer för arbete inom organisationen, förmedla mål och vision, som senare ska förmedlar på lägre nivåer, är det intressant att studera hur detta påverkar ledaren i deras arbete när det finns placerat på ett intranät och de själva har ett ansvar att arbeta med detta. (Yukl, 2012) Fallbeskrivning Landstinget i Värmland är en stor organisation som företrädesvis arbetar med hälso- och sjukvård samt tandvård. I organisationen arbetar cirka 7000 personer och är där med Värmlands största arbetsgivare och kunskapsorganisation. Det finns runt 30 vårdcentraler, och sjukhus i Karlstad, Arvika och Torsby. Landstinget, tillsammans med kommunerna, ansvarar också länets kollektivtrafik och äger tillsammans också Värmlandtrafik samt region Värmland som är en organisation för regional utveckling av exempelvis kultur och turism. Landstinget är en politisk styrd organisation med val var fjärde år om vilka politiska partier och politiker som ska styra verksamheten. (liv.se/ny-om-landstinget) 10

11 På Landstingets intranät finns ett ledningssystem placerat för att ge riktlinjer för styrning av verksamheten. Ledningssystemet kallas för Vårt arbetssätt och innehåller fem övergripande huvudrubriker som ska täcka processen för arbetet i de olika verksamheterna för att nå landstinget mål och vision. Ett ledningssystem ska enligt lag behandla områden som kvalitet och patientsäkerhet, medicinsk teknik, strålskydd, informationssäkerhet, brand, arbetsmiljö, katastrofberedskap och miljö. Det ska även stödja mål för verksamheten och innehåller det som hela organisationen måste följa. Dessa ska innehålla stöd för ledning och planering, resurs och stöd, verksamhet och utförande, uppföljning och analys samt utveckling och förbättring. Ledningssystemet har dessutom länkar till styrande dokument för direktiv, vårdprogram, riktlinjer, vårdrutiner, rutiner, instruktioner och checklistor inom de olika områdena i Landstinget i Värmland. Det behövs för att organisationsmedlemmarna ska känna sig trygga när de arbetar så att de vet att de följer lagar och krav. Ledningssystemet visar hur landstinget gemensamt ska arbeta inom specifika områden och ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. (SOSFS 2011:9) Alla hälso- och sjukvårdsorganisationer har från och med 1 januari 2012 ett krav från Socialstyrelsen att ha ett välfungerande ledningssystem för att systematiskt utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna och det ska anpassas till verksamheternas olika inriktningar för att identifiera och fastställa rutiner. Socialstyrelsens föreskrifter innehåller inte någon kravlista på områden och rutiner utan detta får organisationer själva utveckla samt tydliggöra regelverk och anpassa ledningssystemet efter det. (SOSFS 2011:9) Inom Landstinget i Värmland så är ledningssystemet indelat i Landstingsnivå, Divisions-/sjukhus- /stabs-/ och stödnivå, verksamhetsnivå och eventuellt enhets-/avdelningsnivå. På övergripande nivå ska så mycket som möjligt samlas och förtydligas för att underlätta för lägre nivåer att anpassa deras ledningssystem. Alla dessa nivåer är också indelade efter färger, för att tydliggöra strukturen i ledningssystemet. Det finns dessutom något som kallas för Den röda tråden som ska fungera som en lättare guide och hjälp för att förstå sig på ledningssystemet. Denna finns i alla de olika huvudrubrikerna för att underlätta förståelsen och göra det lättare att navigera. Landstinget i Värmland kommunicerar också med hjälp av ett mailutskick, som kallas för chef som är information till alla chefer, och en intern tidning som heter Intryck. 11

12 1.3 Avgränsningar Undersökning har avgränsats till att studera hur ett ledningssystem ser ut inom organisationen Landstinget i Värmland. Studien har också avgränsa till att undersöka hur chefer, som arbetar på centralsjukhuset i Karlstad, uppfattar ledningssystem på intranätet, då detta ska användas för att styra och leda verksamheten samt fungera som ett stöd för chefer i sitt arbete för att uppfylla organisationens mål och visioner, med mera. Studien undersöker inte medarbetarnas syn på detta då de inte använder sig av ledningssystemet i sitt dagliga arbete. I undersökningen ställs det även frågor om intranätet men intranätet i sig studeras inte i någon vidare. 1.4 Definitioner Ledningssystem Ett ledningssystem är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten (SOSFS 2011:9). I studien diskuteras ledningssystemet som ett system som används av chefer för att kunna leda och styra deras verksamheter. I ledningssystemet så finns bland annat verksamhetsplaner, styrdokument, riktlinjer, mål och visioner samt policys Kommunikativa utmaningar Kommunikativa utmaningar syftar till de utmaningar chefer uppfattar med det som kommuniceras i ledningssystemet. Kommunikativa utmaningar kommer i denna studie att undersökas eftersom ledningssystem och intranät båda är kommunikativa verktyg som använd av chefer inom organisationen Landstinget i Värmland för att exempelvis förstå organisationens mål och visioner. Utmaningar har i uppsatsen används synonymt med problem. Enligt nationalencyklopedin beskrivs problem som; svårighet som det krävs ansträngning att komma till rätta med; uppgift som kräver tankearbete. Men andra ord en situation som uppstått som gör det mer eller mindre svårt att nå uppsatta mål. (Nationalencyklopedin.se) I denna undersökning kommer utmaningar med ledningssystem på intranätet att fokusera på den kommunikativa aspekten av ledningssystem så som innehåll, information som finns tillgänglig och förståelse för denna. De vill säga den kommunikation som finns tillgänglig för dem och ska fungera som riktlinjer i deras arbete. Eftersom det inte finns någon bra definition på kommunikativa utmaningarna kommer detta på förhand inte att definieras utan utgörs efter chefernas uppfattningar om dessa. Kommunikationsproblem har även diskuterats i uppsatsen och syftar då till kommunikativa utmaningar. 12

13 1.4.3 Chef En chef är en person inom en organisation som har ett ansvar och beslutsbefogenheter som ska leda, stödja och underlätta arbetet för medarbetarna för att nå en organisations mål (Simonsson, 2011). Inom Landstinget i Värmland så finns det tre chefsnivåer. Dessa är divisionschefer, verksamhetschefer och avdelningschefer. När begreppet chefer används i uppsatsen syftar det till alla chefer som arbetar i en chefsposition inom Landstinget Värmland och som använder sig av ledningssystemet i sitt arbete. Ledning och ledarskap som begrepp kommer också att användas i uppsatsen när chefer diskuteras. 1.5 Disposition Det första kapitlet i uppsatsen presenterar en kort bakgrund och problemformulering. Utifrån detta presenteras syftet med uppsatsen och vilka frågeställningar som studien utgår ifrån. Kapitlet presenterar också varför detta är intressant att undersöka utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Efter detta diskuteras avgränsningar och definitioner som används i uppsatsen för att underlätta läsningen. Även en fallbeskrivning ger som bakgrund till studien. I kapitel två presenteras teorier, forskning och begrepp från den vetenskapliga litteratur som är av relevans för studiens syfte och som senare behövs för att kunna göra en tydlig analys. Kapitel tre förklarar hur undersökningen gått till, diskuterar metodproblem och redogör för förväntad reliabilitet och validitet i studien. Efter detta presenteras resultatet från undersökningen i kapitel fyra. I kapitel fem analyseras resultatet och ställs emot tidigare forskning för att kunna besvara övergripande frågeställningar. I kapitel sex förklaras fallstudiens slutsatser och framtida forskning diskuteras. Här diskuteras också slutsatsens implikationer på samhälls- och arbetslivet. Som bilagor i uppsatsen finns enkätformuläret som användes i undersökningen. 13

14 2 Teoriavsnitt 2.1 Kommunikation Begreppet kommunikation har en lång tradition inom kommunikationsvetenskapen och har i forskningssammanhang används sedan 40-talet. (Redding, 1985). Begreppet är dock svårdefinierat och kommunikationsforskare har olika syn på vad kommunikation faktiskt är. Att vara medveten om detta i forskningssammanhang är viktigt för att kunna tydliggöra sitt eget perspektiv i undersökningar. Eftersom denna fallstudie handlar om vilka kommunikativa utmaningar chefer uppfattar med ett ledningssystem, och eftersom kommunikation är viktigt för både organisationer och chefer, är detta ett relevant område att inledningsvis behandla. Detta för att tydliggöra vilket perspektiv uppsatsen tar avstamp i men också för att påvisa vilket perspektiv som dominera inom organisationer. Här presenteras också vanliga kommunikationsproblem som kan uppstå inom organisationer, för att senare i uppsatsen kunna diskutera kommunikativa utmaningar. (Johansson, 2003) Många försök har gjorts genom åren för att beskriva begreppet kommunikation med hjälp av ett antal modeller. Den mest kända är Shannon och Weavers linjära överföringsmodell från Denna har dock kritiserat på grund av bristande hänsyn till möjligheter till feedback och för dess passiva syn på mottagarna. Då är en meningsskapande syn på kommunikation istället önskvärd i forskningssammanhang eftersom den tar hänsyn till tolkningsprocessen hos mottagarna och inte ser på kommunikation som en isolerad händelse. (Johansson, 2003) Stuart Halls (1980) teorier om Encoding/Decoding riktar också kritik mot transmissonssynsättet på kommunikation och menar att ett meddelande eller budskap inte är isolerat utan påverkas, konstrueras och tolkas utifrån individuella ramverk och verklighetsuppfattningar. Du kan alltså inte bortse ifrån att ett meddelande tolkas på ett annat sätt än vad som avses när det konstrueras. Han menar också att ett meddelande måste ha mening för att ha någon form av effekt eller för att kunna komma till användning. Men hur den meningen skapas är beroende av både den som sänder meddelandet (kodar det) och den som tar emot meddelandet (avkodar det). (Hall, 1980) Att kunna skapa mening med kommunikation påverkar hur kommunikationens budskap ska kunna blir integrerat i det dagliga arbetet för ledare inom organisationer. Detta kan vara en utmaning för många chefer, speciellt om dessa budskap finns placerade i ledningssystem, och de själva ska kunna få denna information levande. (Löfström, 2011) 14

15 2.1.1 Kommunikation i organisationer Idag är det fortfarande en förenklad och föråldrad syn på kommunikation som lever kvar, inom organisationer, som förklaras med äldre teorier. Denna syn på kommunikation styr även tänkandet inom organisationer och existerar även i litteratur om ledarskap. (Johansson, 2003) Ända sedan Bernard (1938) konstaterade att kommunikation är avgörande för en organisations överlevnad har det forskats mycket kring ämnet kommunikation. Kommunikation anses som viktigt för att få organisationsmedlemmar att acceptera organisationens mål och översätta dem till handling. Oftast är det chefer som har detta ansvar, att sätta och nå dessa mål, vilket gör kommunikation till en viktig ledningsfråga. (Heide, Johansson, Simonsson, 2011) Det är dock vanligt att det uppstår kommunikationsproblem inom organisationer på olika sätt. Det kan handla om att organisationsmedlemmar känner att de inte blir informerade och inte förstår den information de får ta del av. De kan också känna att informationen som finns tillgänglig är svår att greppa och inte är relevant för deras arbete, eller att de inte får tillräcklig med information. Andra kommunikationsproblem kan vara att chefer saknar utbildning på området eller tror att kommunikationen fungerar av sig själv, och att kommunikationen har en låg status. Organisationer arbetar idag med kommunikationen på olika sätt och effektiv kommunikation ses som en nyckel till framgång. Det är inte bristen på kommunikation som är problemet utan snarare en fråga om teknikanvändning och förståelse för innehållet i den kommunikationen som sker. Från chefens håll handlar det om att se till att medarbetarna tolkar informationen som ledningen önskar. (Heide, et al., 2011) Att kommunicera om företagets mål och visioner har på senare tid blivit ett självklart sätt att arbeta på. Organisationer idag arbetar i mer eller mindre med styrdokument som innehåller riktlinjer, mål, rutiner och processer för arbete, som alla ska följas för att garantera att verksamhetens mål nås och uppföljs. Forskning visar att det är ledarnas nya roll som har detta ansvar i de flesta organisationer och att de är nyckeln till om detta fungerar i praktiken eller inte. Denna information finns oftast placerad i olika informationskanaler så som intranätet för att finnas tillgänglig för alla organisationens medlemmar, och dessutom för att finnas som ett stöd i arbetsprocessen för organisationsmedlemmarna. Intranätet fungerar då som ett arbetsverktyg för internkommunikation för organisationer. Intresset för denna typ av kommunikation har ökat och man pratar idag om datamedierad kommunikation. Forskningen kring datamedierad kommunikation kan ses som en fortsättning av medieeffektsforskningen och har olika inriktningar där forskare fokuserar på effekter av 15

16 medier på användarna, organisationer och samhället. Ett problem med denna forskning är att forskare ofta använder sig av föråldrade modeller och teorier för att förklara dagens användning samt effekter av nya medier, vilket inte alltid fungerar. Det som skiljer datamedierad kommunikation från annan kommunikation är att den ger möjligheter till att kommunicera en till en, en till flera eller flera till flera och att den är oberoende av tid och rum. Arbetsuppgifterna i dagens moderna organisationer innehåller nästan alltid moment av informationsbehandling och eftersom en stor del av organisationens kommunikation sker via olika medier så utgörs organisationer i stor av informationssystem. Då datamedierad kommunikation är viktigt för organisationer och ingår i stor del i dess verksamhet påverkar detta processerna inom en organisation, så som om och hur människor kommunicerar. (Heide, 2002) Heide skriver i sin avhandling Intranät- En ny arena för organisationslärande (2002) att datamedierad kommunikation inte behöver ses ur ett transmissionsperspektiv. Den har, liksom kommunikation öga mot öga, ingen klar gräns mellan sändare och mottagare och ingen gräns för budskap och återkoppling, då det inte finns något budskap som står i centrum. (Heide, 2002) Då ledningssystemet används för att kommunicera organisationens mål och riktlinjer för arbete, är det också intressant att se om detta påverkas av mediet det kommuniceras genom, i detta fall intranätet. McLuhan (1964) menar att kommunikation genom olika medier påverkas av mediet själv, att det är mediet som formar och kontrollerar formen för meddelandet och mottagarnas associationer samt hur de uppfattar meddelandet. Han menar att samma budskap uppfattas på olika sätt beroende på vilket medium som används vid kommunikationen. (McLuhan, 1964) Användare kan både vara mottagare och producenter av information som finns placerad på intranätet, så istället talar man om användarna som deltagare. Forskare har dock idag vidgat sin syn på kommunikation. Idag ses kommunikation som en meningsskapande process och medier dels som överförare av information, dels som något betydelseproducerande. (Heide, 2002) I och med att mängden information ökar och informations- och kommunikationstekniken utvecklas så kan det bli svårt för medlemmar att tolka informationen som finns tillgänglig. Jag har valt att utgå ifrån en meningsskapande syn på kommunikation där organisationsmedlemmar tolkar informationen de finner i sin närhet för att ge informationen mening för att få den begriplig. Tolkningen ses som en process som har till syfte att skapa en gemensam förståelse för vad organisationen är, vad den gör och hur den arbetar där människor själva skapar sin sociala verklighet. Meningsskapande är enligt Dervin (1983) centralt i alla kommunikationssituationer och är ett kommunikationsbeteende. Hon anser också 16

17 att något som är grundläggande för meningsskapande är informationsanvändning och informationssökning. Här ses inte informationssökning som en överföringsaktivitet utan mer som en konstruktionsaktivitet; att all kommunikation är konstruerad av individer vid olika tillfällen, för att medarbetare senare ska komma överens om vad den betyder. (Heide, 2002) Vidare i uppsatsen kommer ledningssystem att diskuteras för att bättre kunna få en förståelse för vad som kan uppfattas som en kommunikativ utmaning. 2.2 Ledningssystem Att styra en organisation handlar om att organisationen, enheter på olika nivåer, och medarbetare genomför sitt arbete på ett samordnat sätt för att nå uppsatta mål. Styrning innebär också att påverka organisationsmedlemmarnas beteende och agerande. Detta ses som ledningens uppgift. (Bruzelius & Skärvad, 2011) Många chefer kan uppfatta utmaningar med ledningssystem då dessa ska ha en inverkan i hur deras arbetsprocess ska se ut. Därför är det viktigt att behandla detta område för att kunna förstå vad ett ledningssystem är och vilka problem som kan uppstå med det för att senare kunna besvara syftet. Under senare tid har många företag infört ledningssystem i organisationerna för att fastställa principer och ledning av verksamheter. Landstinget i Värmland har också krav från Socialstyrelsen att ha ett välfungerande och användbart ledningssystem för att fastställa kvalitet och exempelvis patientsäkerhet inom vården. Framför allt så ska ledningssystemet effektivisera arbetet och man diskuterar ofta många fördelar med att införa ett ledningssystem i organisationer. De positiva effekterna ska bland annat vara en tydlig styrning av verksamheter, att uppsatta mål lättare kan nås, ökad kontroll, ökad kvalitet, bättre arbetsmiljö samt möjliggörandet av återkommande uppföljningar och utvärderingar för att ständigt bli bättre och undvika avvikelser i arbetet. För att få ett ledningssystem att bli ett levande ledningssystem som används i praktiken är det viktigt att systemet är samordnat på ett övergripande sätt och enhetligt styr flera områden, att det är lättarbetat och ser likadant ut för alla verksamhetsnivåer, samt att det är strukturerat på ett logiskt sätt så att chefer och medarbetare kan hitta exempelvis dokument och arbetsbeskrivningar på ett och samma ställe. (Antonsson, Sjöström, Östlund, 2007) Ett ledningssystem har som krav på sig att omfatta verksamhetens alla delar och ska ge stöd för ledning, planering, kontroll, uppföljning, utvärdering och förbättringar av verksamheten och innehålla ansvarsfördelning, policy och rutiner. (SOSFS 2011:9) 17

18 Eftersom ett ledningssystem är ett kommunikativt verktyg, och kan påverka arbetet inom organisationer, kan det uppstå problem vid användningen av detta. Dessa problem kommer senare i uppsatsen att diskuteras för att kunna identifiera kommunikativa utmaningar. Problem som kan uppstå med att ha ett ledningssystem kan vara att personalen som ska använda sig av detta inte är bekanta med vad ett ledningssystem är för något eller vad det har för mål och syfte. Men organisationsmedlemmar kan också stöta på svårigheter om de inte är bekanta med delar av innehållet som finns i ledningssystemet. En annan svårighet är att få det övergripande ledningssystemet att bli integrerat på verksamhetsnivå, det vill säga att koppla samman systemnivå med verksamhetsnivå. Det är viktigt att ledningssystem ska fungera på olika nivåer för att ge stöd till verksamheten, men även för att strukturera och styra verksamheten. Ofta symboliserar ledningssystemet chefernas arbetssätt och används för att säkerställa att cheferna arbetar på det sättet som ledningen vill att de ska göra, men det kan även ge dem stöd i att genomföra deras egna arbetsuppgifter. Ofta beskrivs ledningssystem som en top-down styrning där ledningen sätter mål som ska brytas ner på de lägre nivåerna i organisationen. Detta kan ses som en svårighet för många organisationer då organisationsmedlemmarna är osäkra på hur de ska bryta ner dessa mål så att de passar deras verksamhetsnivå. Det finns några faktorer som är viktiga för att ett ledningssystem ska fungera så som ledningens engagemang, anställdas delaktighet, sökandet efter ständiga förbättringar samt kompetens och kunskap hos användarna. Men även att systemet anpassas till användarna är viktigt. För att få ett levande ledningssystem behövs det att chefer förstår att ledningssystemet är viktigt och betydelsefullt samt att dessa tar sig tid till det. De anställda behöver också veta om detta då det är de anställda som ska använda sig av styrdokumenten och rutiner i sitt dagliga arbete. De måste veta vilka riktlinjer de ska använda och vart de finns att läsa. (Antonsson, et al., 2007) I detta fall är ledningssystemet placerat på ett intranät, vilket gör att detta är ett område som är relevant att behandla i uppsatsen. 2.3 Intranätet Steven Telleen är en datakonsult som brukar räknas som upphovsman till Intranätet, som han själv kallade IntraNet. Han ansåg att man kunde lösa problem med internkommunikation med hjälp av webbutveckling. (Bark & Heide 2002) Steven Telleen beskriver själv i sin bok Intranet organization (2005) att intranätet ska förbättra kommunikationen och innovationen inom en organisation samt förbättra dess effektivitet samt 18

19 beslutsfattandet hos organisationsmedlemmar med hjälp av tillgänglig information. Det har också skett en fortsatt utveckling inom detta område under senare år. Begreppet intranät kan ha olika betydelser beroende på vilken utgångspunkt man diskuterar begreppet ifrån. Det finns tre olika aspekter av ett intranät: Intranät som det fysiska medlet. Intranät som en uppsättning av webstandarder och protokoll för att skapa och överföra innehåll. Utbyte av information på en virtuell plats. Dessa tre aspekter är dock beroende av varandra för att ett intranät ska kunna fungera då det behandlar både hårdvaran, överföringsprocessen och kommunikation mellan datorer. Dessa tre behandlar även det kommunikativa perspektivet med ett intranät, och arbetet med detta, som att fungera som en kommunikationskanal inom organisationer. (Heide, 2002) Intranätet skiljer sig också åt mellan olika arbetsplatser och erbjuder olika verktyg för organisationsmedlemmar för att kommunicera med varandra och hämta information. Det vanligaste verktyget är dock webbsidor, ofta beskrivna som organisationers eget internet, skyddade från människor utifrån med hjälp av brandväggar och lösenord. (Bark & Heide, 2002) Intranät beskrivs också ofta som ett metamedium, inte bara för att sprida och hämta information, utan innefattar också e-post, elektroniska anslagstavlor och diskussionsgrupper. Denna definition beskriver Heide som den mest relevanta utifrån ett kommunikativt perspektiv då dessa är delar som ofta förekommer i organisationer och internkommunikation. De bygger på samma teknik och kräver alla internet för att det ska fungera. (Heide, 2002) Grundtanken med ett intranät är att alla organisationsmedlemmar ska erbjudas samma information, samtidigt, med ett och samma medium. (Bark & Heide, 2002) Syftet med att implementera ett intranät i en organisation är ofta att förbättra den interna kommunikationen samt att förbättra och effektivisera organisationslärandet. Intranätet har genom åren genomgått olika utvecklingsfaser. (Heide, 2002) 19

20 Den första fasen är informationsfasen där intranät ses som en ren informationskanal. Ofta beskrivs intranät i denna fas som en elektronisk anslagstavla som publicerar information som hela organisationen ska se och ta del av. Transmissionssynsättet dominerar då informationen går uppifrån och ner och saknar återkopplingsmöjligheter för medarbetarna. I nästa fas, kommunikationsfasen, ses intranätet som ett arbetsverktyg och ett processtöd för organisationer och dess medlemmar där intranätet erbjuder applikationer som är knutna till det vardagliga arbetet inom organisationen som exempelvis ärendehantering och ordermottagning. I fas tre, transaktions- och intergrationsfasen, ska intranätet fungera som ett stöd för de olika arbetsprocesserna som behövs hållas ihop inom organisationerna. Intranätet används även i denna fas för att koppla ihop organisationsmedlemmar och ge möjlighet för kunskapsdelning. (Heide, 2002; Bark, Heide, Langen, Nygren 2002; Lundgren, 2006) Innan 1996 var det knappast någon som hade hört ordet intranät. Dock förändrades detta snabbt i och med den tekniska utvecklingen och några år senare hade nästan alla organisationer ett eget intranät (Bark, 1998). Då hade det inte genomförts speciellt mycket forskning inom detta område ännu. Den forskning som fanns om intranät, som gjordes mellan åren 1996 till tidigt 2000-tal, fokuserade på den teknologiska aspekten av ett intranät, så som dess uppbyggnad och funktioner. Forskningen utfördes också ofta av systemvetare och företagsekonomer. (Heide, 2002) En annan del av forskningen har fokuserat på den kommunikativa aspekten av ett intranät, framför allt med fokus på intranätets effekter inom en organisation, som ett verktyg för organisationslärande (Heide, 2002) och hur organisationer ska införa ett intranät (Bark, 1998). Detta anses enligt Heide (2002) som relativt konstigt då intranätet ofta ses som en kommunikationskanal och därmed borde ha intresserat kommunikationsforskare i större. De forskare inom kommunikationsområdet som tidigt var intresserade av datamedierad kommunikation fokuserade främst på internetanvändning bland barn samt internet och demokrati. Han nämner också att det saknas forskning och litteratur från ett förståelseorienterat perspektiv som behandlar innehållsmässiga, kulturella, kommunikativa och sociala aspekter av intranät. (Heide, 2002) Arthur D. Schulman har beskrivit hur forskare har sett på informationsteknologins påverkan på arbetsgrupper i olika organisationer i tre olika synsätt: 20

21 Som ett slutet system: teknologin ses som ett verktyg som ska förbättra arbetet inom organisationen, och ingen hänsyn tas till människorna själva. Som ett öppet system: människor är självständiga och aktiva och ska få hjälp till att förbättra detta genom denna informationsteknologi. Som en blandning av slutet och öppet system: organisationsmedlemmar ses som självständiga men till viss grad styrda av teknologin. (Bark, 1998) Forskning har också försökt att undersöka om införandet av ett intranät kommer att påverka organisationers struktur och kultur, dess arbete med service och kunder, arbetsprocesser samt arbetet på den globala marknaden (Fedorowicz & Gogan, 1997; Bansler, Damsgaard, Scheepers, Havn, Thommesen, 2000) Idag har organisationsmedlemmar tillgång till enormt mycket information, men det finns inte så mycket hjälp med att fatta goda beslut. Drucker (1998) noterade att en informationsrevolution var på väg som kommer att ifrågasätta meningen av informationen som finns och dess syfte. Han menar också att informationen har varit fokuserad på att samlas, sparas och transporteras samt att information placerad på olika informationstekniker inte hade någon inverkan i strategiska beslut hos ledningen. Att hela tiden tillföra mer information gör det inte lättare för anställda att fatta bra beslut inom organisationen. (Denton & Richardson, 2012) Forskning visar att intranätet kan användas för att kontrollera information och reducera informationsöverflödet. Detta för att förmedla en effektiv strategi och hjälpa organisationsmedlemmar att hålla sig till den. Rätt information hjälper dem att skapa mening med informationen så att den kan bli användbar i arbetet och bidra till kunskap samt att kunna implementera arbetsstrategier i organisationen. Organisationsmedlemmar kommer att få bättre direktiv för att kunna fatta beslut med hjälp av förfinad information. Anställda som använder sig av teknologi och information i sitt arbete spenderar över 40 procent av deras dag med att bearbeta jobbrelaterad information. Dagens intranät har möjligheten att ta bort irrelevant information och behålla den informationen som är viktig i de anställdas arbete och bidra till ökad mening och syfte med arbetet. (Denton & Richardson, 2012) Intranät 2.0 Internet är ständigt i utveckling och idag pratas det om webb 2.0. Utvecklingen av internet beskrivs ofta som att web 1.0 handlar om att koppla ihop datorer och webb 2.0 handlar om att koppla ihop 21

22 människor. Det är du som står i centrum för användningen och skapandet av webb 2.0; det är du som transformerar informationen. Internet har gått från att vara ett publiceringsmedium, där användare tog del av information i form av läsning, till att idag skapas av människorna som använder det. Internet erbjuder nya verktyg som gör att du inte enbart behöver ta del av informationen; du kan också skapa och sprida information. (Stenmark, 2008) Detta är möjligt med hjälp av intranät och webbsidor som är uppbyggda på wiki-system. Med wiki-system har alla användare tillgång till att själva redigera webbsidor och informationen som finns placerad på dem. (Pan & Fong, 2009) Intranät 2.0 består av en kärna av attityder, idéer och tjänster som kommer att påverka hur vi integrerar med varandra över webben. Mer forskning kring detta behövs för att kunna guida morgondagens ledare i deras arbete (Stenmark, 2008). Intranät 2.0 används till informationsutbyte mellan organisationsmedlemmar, för att kommunicera, och nätverka och för att producera kunskap genom samarbete och koordination (Riedl & Betz, 2012). Det nya internet erbjuder inte bara nya sätt för människor att interagera med varandra utan ger även möjligheter för att uttrycka åsikter och författa information. Det är också lättare idag att delta i olika former på internet, utan att göra skillnad på läsare och procucent, då det finns större möjligheter för dialog där användare kan kommunicera med varandra via internet. Det är inte längre så att internet och informationen ses som att gå uppifrån och ner utan snarare nedifrån och upp. Det skapas av människor som faktiskt använder informationen. Detta är väldigt socialt, demokratiskt och erbjuder stora involveringsmöjligheter för det du själv är intresserad av. (Stenmark, 2008) Organisationer har traditionellt sett på informationsspridningen som ledningens ansvar, som innebär att ledningen ofta fastnar i mönster där information måste kontrolleras och hanteras för att den ska vara användbar. Oftast hanteras informationen av ledningen, på ett sätt som att de skulle äga denna och ett transmissonsynsätt dominerar. Detta är synd då ledningen har lite att göra med det vardagliga arbetet som medarbetarna utför, vilket betyder att informationen som skapas och sprids från ledningen är separerad från dess användning, och existerar i ett parallellt universum där den finns oberoende av de personer som utgör organisationen. Informationen kan idag skapas av användarna och de kan därmed ses som ägare av informationen. På detta sätt ses intranät 2.0 som ett sätt att reflektera verkligheten istället för organisationers syn på verkligheten. (Stenmark, 2008) För att detta ska fungera inom organisationer krävs det en öppen kommunikation, en öppen informationstillgänglighet, innovation och möjligheten till samarbete för användare inom organisation (Riedl & Betz, 2012). De organisationer som väljer att implementera ett intranät baserat på 2.0 måste också vara villiga att se informationsspridningen som att den tillhör alla medlemmar inom organisationen (Stenmark, 2008). 22

23 Traditionellt sett har intranätet varit fullt med information som har lite eller ingenting alls att göra med vad användarna faktiskt behöver. Att se på informationsspridningen, som att den tillhör alla organisationsmedlmennar, kommer också att öka delaktigheten och beslutsfattandet för användarna inom organisationerna. (Greaves & Mika, 2008) Vidare i uppsatsen kommer ledarskapets roll att diskuteras då de är cheferna inom organisationen som använder sig av ledningssystemet och intranätet. 2.4 Ledarskap Forskningen kring ledarskap kan uppfattas dualistiskt. Fairhurst (2001) försöker synliggöra detta och vill visa på vilket sätt dualismen tar sig uttryck. Hon presenterar tre olika dualismer inom ledarskapsforskning som berör individen och systemet, kognitiva resultat/effekter och samtalsmetoder samt transmissonssynsättet och det meningsskapande synsättet på kommunikation. Hon menar att detta är bra att vara medveten om när forskning kring ledarskap diskuteras. Forskare är också överens om att ledarskap bör ses ur fler aspekter än bara utövarens. Detta anser Fairhurst (2001) kan vara en av orsakerna till att forskningen kring ledarskap ser ut som den gör och att den inte bör ses som ett antingen eller val. Forskningen är beroende av både och; både transmisson och det meningsskapande är nödvändiga beståndsdelar inom kommunikationsprocesser. (Jablin & Putnam, 2001) Ur ett kommunikativt perspektiv så diskuterar Sandberg och Targama (1998) ledarskap och förståelse och menar att ledare är oklara över vad förståelse är för något, att de inte känner till hur det utvecklas, påverkas och formar människors kompetens. De menar också att förståelse skulle utgöra basen för människors handlande inom en organisation. Som ledare är et är viktigt att utveckla en gemensam förståelse bland medarbetare om företagets uppgift och mål, för att kunna uppnå ett effektivt utförande av dessa. Detta kan för många också uppfattas som en utmaning, att kunna tolka informationen som finns tillgänglig och få den levande i praktiken. (Johansson, 2003) Och när de kommer till informationsbearbetning så menar Axley (1984) att chefer också måste vara försiktiga när de hanterar andrahandsinformation; att de ska förvänta sig skillnader mellan det sända och mottagna meddelandet och ha som uppgift att försöka minska dessa skillnader, eftersom chefer inte alltid får feedback om ett meddelande förstås och följs. Detta är också något som kan ses som en kommunikativ utmaning för chefer, speciellt om de inte är medvetna om att de ska förvänta sig dessa skillnader. (Johansson, 2003) 23

24 Införandet av ett intranät i en organisation påverkar dess struktur samt kulturen inom organisationen. Detta medför förändringar på arbetsförhållandet både för organisationsmedlemmarna och ledarnas roller inom organisationen. Ledarna ser sig själva som att de hanterar processen, bestämmer mål och visioner som ska förmedlas och hanterar informationsflödet istället för att kontrollera medarbetarnas arbete. För att vara en framgångsrik ledare så ska man plocka fram det väsentliga i den information som ledarna själva tar del av och anpassa denna information så att den effektivt når ut till organisationsmedarbetarna. Utmaningar chefer stöter på med att ha ett informationsansvar är att de själva måste kunna tolka, bearbeta och sålla ut den information som är av mest relevans i deras arbete. (Tellneen, 2005) Det ställs idag helt andra kvar på en ledare än vad det gjorde förut. Idag ska ledaren skapa ett gott samspel mellan organisationsmedarbetarna samt en miljö inom organisationen som ger de bästa förutsättningarna för medarbetarna att använda deras egna kunskaper och färdigheter. (Simonsson, 2005) Heide nämner i sin avhandling Intranät- En nya arena för kommunikation och lärande (2002) att intranätet går förbi traditionella gatekeepers i en organisation, som ansvarar för informationsflödet, och som oftast är mellanchefer eller avdelningschefer i hierarkiska organisationer där informationsflödet går uppifrån och ner. Detta i sin tur bidrar till en maktförskjutning där exempelvis webbredaktörerna fått ett ökat ansvar att hantera ny och gammal information. Det pratas också om att organisationer gått från push- till pull-strategier. Tidigare ansåg man att ledningen skulle trycka ut information (push) till organisationsmedlemmar, där de ofta skickade all information, oavsett om denna var relevant för alla organisationsmedlemmar eller inte. Pull står för att organisationsmedlemmar själva tar reda på information som de behöver i sitt arbete. (Telleen, 2005) Detta kan man idag också diskutera på ett annat sätt där pull står för organisationsmedarbetarnas förutsättningar att själva kunna inhämta och bearbeta relevant information medan push står för ledningens förändrade roll i informationsspridningen, där de måste fokusera på att strukturera informationen på ett enkelt och logiskt sätt och göra det lätt för organisationsmedlemmar att hitta. Denna strategi har utvecklats till en form av blandning mellan dessa två och resulterar i att organisationsmedlemmar själva kan söka information men får en viss assistans där man anpassar exempelvis intranätet efter arbetsroller och personliga önskemål. (Bark, 1998) 24

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Internkommunikation inom Landstinget i Värmland.

Internkommunikation inom Landstinget i Värmland. Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Internkommunikation inom Författare: Sara Wall Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Sida 1(5) Utbildningsplan Entreprenöriellt företagande 120 högskolepoäng Entrepreneurial Business 120 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

ALLA ÄR VI KOMMUNIKATÖRER. Jesper Falkheimer professor, Lunds universitet

ALLA ÄR VI KOMMUNIKATÖRER. Jesper Falkheimer professor, Lunds universitet ALLA ÄR VI KOMMUNIKATÖRER Jesper Falkheimer professor, Lunds universitet jesper.falkheimer@fsi.lu.se Kommunikationsproblem i din organisation? Traditionell syn på informationsflödet Kommunikation i verkligheten

Läs mer

Utvärdera din kommunikation

Utvärdera din kommunikation Utvärdera din kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Vill ha feedback på ditt sätt att kommunicera som ledare Vill stämma av dina medarbetares förväntningar på hur du kommunicerar med dem Vill

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Yttrande över förslag till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting

Yttrande över förslag till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting HR, Service & Kommunikation HR- och kommunikationsdirektör Christina Hallberg 2017-11-23 ÄRENDE 12 Bilaga 1 YTTRANDE 1(2) Diarienummer 2017-10-26 LOC 1710-0978 LS 2016-0567 Informationssäkerhetsklass Öppen

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Lassana Ouattara National Resource Center for Physics Education, Lund University SI-coordinator and instructor

Läs mer

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. POLICY FÖR Kommunikation Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2018-05-07 52 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. Kommunikationschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning: Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Låt oss prata om projektkommunikation

Låt oss prata om projektkommunikation Låt oss prata om projektkommunikation Det som avgör om projektet blir framgångsrikt är hur väl människorna, som arbetar i och kring det, kommunicerar. Hur väl kommunikationen fungerar har mycket större

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 83, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin Johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör Organisationskommunikation2 7,5hp, MKGB20 HT10 Organisationer är dynamiska struktur aktör Aktörernas handlingsutrymmet är ofta större i nya organisationer än i gamla Organisationsteorin förändras struktur

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter Föreläsning GU:s informatörsnätverk Lena Anderson JMG 24 april 2008

Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter Föreläsning GU:s informatörsnätverk Lena Anderson JMG 24 april 2008 Institutionen för journalistik och masskommunikation Medie- och kommunikationsvetenskap MKV Göteborgs universitet Lena Anderson 2008-04-24 Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2015 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk profil...

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun 1 Innehåll Kommunikationsstrategi för Stenungsunds kommun... 1 Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Intressenter/målgrupper... 4 Kanaler... 5 Stenungsunds kommuns

Läs mer

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Catrin Johansson Docent Mittuniversitetet Omfattning kontinuerliga små förändringar omvälvande stora förändringar

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR CHEF.

TILL DIG SOM ÄR CHEF. TILL DIG SOM ÄR CHEF. Vi ska skapa en. e s l e v e l p p u v i t i s po Till dig som arbetar eller söker arbete som chef i Söderköpings kommun. LEDARSKAPET- EN NYCKEL TILL FRAMGÅNG Du som är eller vill

Läs mer

Tillsammans skapar vi goda resultat genom hållbar kommunikation internt

Tillsammans skapar vi goda resultat genom hållbar kommunikation internt Tillsammans skapar vi goda resultat genom hållbar kommunikation internt Seminarium HR-föreningen Sofie Reutercrona Kommunikation vad är det? fakta tankar åsikter känslor budskap värderingar Vad kan dålig

Läs mer

Hur leder vi transformationer?

Hur leder vi transformationer? Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Projektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018

Projektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018 Projektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018 Johan Frisack Ekan Management Agenda Återblick Rollen som projektledare Att leda en projektgrupp Ekonomi, förändringar och förseningar

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...

Läs mer

Organisationskommunikation Heide kap 1-61 Bruzelius & Skärvad. Organisationssamhället? Dina erfarenheter av organisationer?

Organisationskommunikation Heide kap 1-61 Bruzelius & Skärvad. Organisationssamhället? Dina erfarenheter av organisationer? Organisationskommunikation Heide kap 1-61 Bruzelius & Skärvad kap 12 MKGB01 14/4 2009 Organisationssamhället? Dina erfarenheter av organisationer? Vilken typ av organisation har du erfarenhet av? Vad har

Läs mer

Dills Erbjudande. En unik möjlighet för ägarledda medlemsföretag i Företagarna Göteborg med 2 15 anställda. Ett erbjudande för att öka lönsamheten.

Dills Erbjudande. En unik möjlighet för ägarledda medlemsföretag i Företagarna Göteborg med 2 15 anställda. Ett erbjudande för att öka lönsamheten. Dills Erbjudande En unik möjlighet för ägarledda medlemsföretag i Företagarna Göteborg med 2 15 anställda. Ett erbjudande för att öka lönsamheten. Erbjudandet ger företaget möjlighet att öka hastigheten

Läs mer

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg 1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg 070-250 66 85 pia.jexell@habo.se Kommunikationspolicyn i praktiken Detta dokument är en bilaga till Håbo kommuns

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1101 Organisationspsykologi, 30 högskolepoäng Organizational Psychology, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2015-09-23

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobil livsstil CIO Business Value Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobilitet & vardagslivet 2011 82% förväntar sig att kunna göra ärenden/komma åt den information de behöver via internet.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Så får du det kommunikativa ledarskapet integrerat i hela verksamheten. Camilla Nilzén 27 april 2016

Så får du det kommunikativa ledarskapet integrerat i hela verksamheten. Camilla Nilzén 27 april 2016 Så får du det kommunikativa ledarskapet integrerat i hela verksamheten Camilla Nilzén 27 april 2016 Ny på jobbet vad såg jag? Vi pratade olika språk En del misslyckade projekt och förändringsarbeten

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kommunikativt ledarskap - och kommunikatörens uppdrag. Palaemona Mörner Kommunikationschef i Nyköpings kommun SKL

Kommunikativt ledarskap - och kommunikatörens uppdrag. Palaemona Mörner Kommunikationschef i Nyköpings kommun SKL Kommunikativt ledarskap - och kommunikatörens uppdrag Palaemona Mörner Kommunikationschef i Nyköpings kommun SKL 17-04-24 Agenda Vad är kommunikativt ledarskap? Varför så viktigt? Kommunikatörens roller

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Västra Götaland 49 kommuner 1,5 miljoner invånare Västra Götalandsregionen: Hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, miljö, kollektivtrafik,

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation Anneli Sundqvist, Mittuniversitetet 2010-10-21 Arkivinformation lagrad information som uppstår i, för och genom en organisations verksamhet eller

Läs mer

Kommunikationspolicy för Upplands Väsby kommun

Kommunikationspolicy för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Handläggare Tf kommunikationschef 2017-12-27 Helena Westin 08-590 970 90 Dnr helena.westin@upplandsvasby.se KS/2015:319 Kommunikationspolicy för Upplands Väsby kommun 2018-2020 Nivå:

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 4 3. Definitioner... 4 4. Mål... 5 5. Viljeriktning... 5 5.1 Möta

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer