ALLA BARN HAR RÄTT ATT KÄNNA SIG TRYGGA I SKOLAN

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN På vår förskola, grundskola och fritidsverksamhet skall inget barn, elev, föräldrar eller personal bli diskrimerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling. Planen är ett levande dokument och skall revideras varje år. Reviderad 2007, november 2008, juni 2009, augusti 2010.

2 ALLA BARN HAR RÄTT ATT KÄNNA SIG TRYGGA I SKOLAN S MÅL FÖR LIKABEHANDLING Förord: Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Från den 1 april 2006 gäller en ny lag som förstärker och förtydligar skolans ansvar:lagen(2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på följande: FN:ns konvention om barnens rättigheter Skollagen (SFS 1985:110) 1 kap 2 SKOLLAGEN (SFS 1985:1100) 1 kap.2 Verksamheten i skolan skall utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen (14 kap 1 ) angående anmälningsskyldighet. Brottsbalken. Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan.en polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. LPO 94 Skolans skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas ARTIKEL 2 FN:S KONVENTION OM BARNS RÄTTIGHETER Alla barn har samma rättigeheter och lika värde.ingen för diskrimineras. ARTIKEL 3 FN:S KONVENTIONOM BARNS RÄTTIGHETER Barnets bästa skall alltid komma i första rummet. ARTIKEL 19 FN:S KONVENTION OM BARNS RÄTTIGHETER Barnet har rätt att skyddas mot fysikst och psykiskt våld. ARTIKEL 28 FN:S KONVENTION OM BARNS RÄTTIGHETER Konventionensstaterna skall vidtaga lämpliga åtgärder för att säkerställa att diciplinen i skolan upprätthälls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överenskommelse med denna konvention.

3 VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? Utrrycket kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar, diskriminering och trakasserier gällande följande huvudområden: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Annan kränkande behandling (mobbning). EXEMPEL PÅ KRÄNKANDE BEHANDLING Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. Kränkningar kan vara: Fysiska (tex att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (tex att bli hotad eller kallad hora, bög). Psykolsociala (tex. Att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text och bildburna (tex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, ALLTID måste tas på allvar.

4 DIREKT DISKRIMINERING Ett barn eller elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. INDIDREKT DISKRIMINERING Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas sa att de får en i praktiken diskriminerande effekt. INSTRUKTIONER ATT DISKRIMINERA Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras. TRAKASSERIER Personalen i verksamheten får inte trakassera ett barn eller en elev. Trakasserier enligt lagens difinition kränkningar som har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna. FÖRBUD MOT ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Skolhuvudmannen, rektor, lärare eller annan personal får inte utsätta barn elleer elev för annan kränkande behandling. Alla kränkningar är inte trakasserier d.v.s kopplande till diskrimeringsgrunderna. I lagen införs därför ett förbud även mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar. FÖRBUD MOT REPRESSALIER I lagen införs ett förbud mot repressalier från skolhuvudmannen sida. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud mot att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta.

5 SÅ HÄR ARBETAR VI FÖR ATT FÖREBYGGA KRÄNKNINGAR En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller Alla barn och elever arbetar med ämnet Värdegrunden regelbundet i sitt schema, hon blivit kränkt, ALLTID måste tas på allvar. där vi arbetar med vår gemensamma värdegrund såsom attityder och förhålln ingssätt. Göra noggranna observationer dagligen av barnets lek och sociala samvaro. Följa upp denna observation och analysera, utreda och åtgärda. Kartlägga vår arbetsmiljö, analysera, utreda och åtgärda. Föra dagliga samtal med barn och elever när diskrimerande situationer uppstått. I IUP-planen även finns elevens sociala behov. Genom att det finns ett tydligt dokument förhållningssätt och regler. Detta doku ment skall revideras varje läsårsstart. Detta dokument är framtaget för att gälla elever, alla personal och föräldrar på vår skola och skall gås igenom med barn och elever varje terminsstart (av ansvarig mentor) och med det hållas levande. Kompisstödjarna får en kontinuerlig utbildning och stöd i sitt arbete. Vi arbetar med tjej-och pojkgrupper vid behov, vilket kan initieras av elever och eller personal. Dessa samtal kan hållas av skolsköterska eller kurator. Föräldrarna informeras på föräldramöte och i utveckligssamtal om hur vi arbetar med Likabehandlingsplanen. HUR UPPTÄCKER VI KRÄNKNINGAR? Vara lyhörd för barns, elevers och kollegors synpunkter, kommentarer och beteenden. Särskild vaksamhet skall finnas avseende det som är tydligt kränkande. Systematiskt dokumentation av incidenter. Analysera och utreda och åtgärda därefter. Vid varje arbetslagsmöte skall punkten kränkningar finnas på dagordningen. Analysera och åtgärda. DELAKTIGHET Barn, elever,föräldrar och personal görs delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och för allas lika behandling. Vid varje läsårsstart akualiserar rektor Likabehandlingsplanen för all personal. Likabehandlingsplanen skall revideras varje år. Ansvarig för att detta utförs är rektor Mentorerna skall med barn, elever gå igenom vår Förväntans-regel dokumnet och arbeta med Likabehandlingsplanen under de första dagarna på terminsstarten och för föräldrarna på första föräldramötet på varje termin.

6 ÅTGÄRDER OCH ARBETSGÅNG NÄR KRÄNKNINGAR UPPTÄCKS. Varje incident av kränkande behandling skall omedelbart reslutera i en reaktion och utredning med åtgärd från de vuxna på förskolan/skolan. Det räcker med att ett barn/elev eller vuxen känner sig kränkt för att en utredning skall komma till stånd. MENTORS ANSVAR: När du får kännedom om att ett barn, elev eller personal känner sig kränk skall händelsen i första hand utredas av mentorn eller annan inblandad personal som så fort som möjligt har samtal med de inblandade. Använd blanketten kränkande behandling. Dessutom skall övrig berörd personal informeras för att vara särskilt observanta på vad som händer i skolmiljön. DÄREFTER SKALL: 1. Samtal skall ske med den/de utsatta och enskilt samtal med den kränkta. Om den ut satte är i skolan skall mentorn ringa hem. Utsätt aldrig ett kränkt barn eller en elev för klassdiskussioner där barnet, eleven används so exempel eller tvingas att prata om sin situation. Detta försämrar den kränktes situation. 2. Samtal skall ske med förövaren/förövrarna. De som kränker kallas en och en till samtal med mentorn.samtalet skall ha ett tydligt upplägg ochinte ge utrymme för frågor,diskussioner eller skuldbeläggande. Förhandla aldrig med den/de som kränker. 3. Samtal med respektive föräldrar. Föräldrar till den / de som kränkts och den kränkte kontaktas samma dag för information om vad som hänt och vilka åtgärder förskolan/ grundskolan iaktagit. REKTOR INFORMERAS. Dokumentationen av samtliga samtal skall ske och förvaras i pärm och i låst skåp. Under de närmaste dagarna följs ärendet nogsamt upp, genom att mentorn samtalar med barnet/eleven som känst sig kränkt för att säkerställa att kränknin garna har upphört. Om barnet/eleven är hemma skall mentorn ringa hem. Efter en vecka får föräldrarna en muntlig eller skriftlig lägesrapport. Om kränkn ingarna upphört och alla parter är överens avslutar mentorn ärendet och meddelar rektor detta.

7 OM KRÄNKNINGARNA INTE UPPHÖR Arbetsgivaren skall vidta åtgärder för att förebygga och att någon arbetstagare utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk till hörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuella trakasserier. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Exempel på åtgärder: Föräldrarna kallas tillsammans med sitt barn till samtal med mentor och rektor. Rektor, mentor och skolhälsovården kallar föräldrarna till en elevvårdskonferens Där beslutas om psykologkonsultation eller annan hjälp från skolan. Föräldrarna måste ge sitt tillstånd för att aktiva stödinsatser från kurator eller psykolog kan ske till sitt barn. Dock kan personalen få handledning av psykolog utan föräldrar nas medgivande och då är alltid elevens identitet rekretessbelagd. En anmälan görs av rektor till socialtjänsten och polismyndighet.

8 BLANKETT KRÄNKANDE BEHANDLING Datum Klockslag Ansvarig för rapporten BESKRIVNING AV HÄNDELSEFÖRLOPPET VEM KÄNDE SIG KRÄNKT? VEM KRÄNKTE? ÖVRIGA INBLANDADE ÅTGÄRDER Ansvarig Datum UPPFÖLJNING Ansvarig Datum