i Vänerhamn 3/2005 Projektlastning vid Lambergskajen Samspel ger kvalitativa resultat Nöjda kunder i Otterbäcken

Transkript

1 i Vänerhamn 3/2005 Projektlastning vid Lambergskajen Samspel ger kvalitativa resultat Nöjda kunder i Otterbäcken

2 Dröj inte att beundra körsbärsträdets blom - en stormvind kan rycka bort dem under natten. SOM NI VET är jag intresserad av ordspråk och det finns många som jag tycker är mycket bra. Den här ledaren är den sista jag gör som VD i Vänerhamn. Det är då ett bra tillfälle att titta tillbaka på det vi har åstadkommit tillsammans samt på det som kommer framöver. Det har varit ett antal stora och påfrestande saker under åren, men i nuläget kan vi njuta av körsbärsträdets blom. Vi jobbar för ett starkt, välpositionerat företag som vill fortsätta framåt. Ett företag att vara stolta över. Rapporten om delårsbokslutet i denna tidning är ett exempel på den styrkan. Det som inte syns i siffror direkt, men som har en avgörande betydelse, är våra attityder. Attityd till arbetet, företaget och varandra. Där finns den allra största förändringen tycker jag. Väneröverenskommelsen var ett mycket stort åtagande. I september 2002 lyckades generaldirektören i Näringsdepartementet med konststycket att få 19 intressenter att skriva på en överenskommelse. Upplägget var att förbättra betingelserna för sjöfart på Vänern, vilket ledde till en förändrad ägarbild för Vänerhamn AB. En direkt påverkan för oss var att vi tillsammans tog fram en strukturplan för företaget. Målsättningen var att minska kostnaderna med 20%. Det återspeglas i lägre hamnavgifter, ökad utbildning, marknadsföring och investering. Strukturplanen lade fram riktlinjer för vårt arbete framåt och det är det vi har arbetat efter sedan dess. Med en klar målbild från våra ägare och styrelse, är det alltid enklare för oss. Det finns i alla sådana dokument många fraser, klyschor och modeord. Det som är viktigast är hur vi omsätter ord till handling. Om du tänker för länge på nästa steg, kommer du att tillbringa livet på ett ben. Det är oftast bättre att försöka och få göra om något än att inte göra något alls. Där tycker jag att vi har lyckats. Sjöfartsverket konstaterade den 10 augusti 2005: Väneruppgörelsen är genomförd! Satsningarna på nya maskiner och utrustning har varit lyckade, men här måste vi fortsätta att satsa framåt. Mobilkranarna har haft en stor påverkan och antalet ska ökas ännu mer. Styrelsen är informerad och ska ta beslut i decembermötet. Nya magasin och kopplingar till kundavtal har gett oss ökad frihet samt framtida arbeten. Ett nytt pappersmagasin i Karlstad, istället för det gamla saltmagasinet, är godkänt av styrelsen och skall påbörjas inom en snar framtid. Arbetet under många år med att ta mer ansvar för våra hamnar, maskiner och arbetskamrater har gjort att vår arbetsmiljö blivit mycket bättre och ser mycket trevligare ut. Våra kunder har ofta kommenterat detta. Vikten av att alla följer regler gällande arbetskläder är bra ur både arbetsmiljö och imagehänsyn. Men, som på alla områden, här finns mer att göra. I vissa hamnar är inte maskinerna städade, fel rapporteras inte direkt och några bär inte arbetskläder. Hjälp varandra att bättra på detta. ISPS har kommit och har inneburit en del nyheter i arbetet, men har också gjort att vi kunnat inhägna våra hamnar och fått gehör för våra arbetsmiljöfrågor hos hamnägarna. Miljöfrågorna tar en allt större plats i företaget och kommer att öka i framtiden. När vi tittar omkring oss ser vi många förändringar i hamnstruktur, industristruktur, politisk stabilitet både lokalt, inom Sverige men också utomlands. För att vara framgångsrika måste vi kontinuerligt anpassa oss till det som kommer. Det ger stora möjligheter om man är vaken och beredd att ta steget. Men sitter man stilla och inget gör, kommer andra att ta över. Min tid som VD för Vänerhamn AB har varit mycket intressant och lärorik. Jag vill tacka er för ert stöd och viljan att testa nytt. Trots en del olika åsikter, har det alltid funnits med att vi alla vill göra företaget bättre. Fortsätt med den inställningen och en spännande framtid väntar er alla. Vi ska använda det förflutna som en språngbräda, inte som en soffa. Lycka till och tack! Greg Campbell I Vänerhamn Vänerhamn, Stuvargatan 1, Karlstad Telefon: Internet: E-post: vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare: Greg Campbell Text och bild: Personal i Vänerhamn Redaktör/grafisk form: Cecilia Hellekant, cecilia@c-hit.se Tryck: Trycktjänst i Karlstad På omslaget ses Rolf Gustavsson och Håkan Andersson, Kristinehamn. 2

3 Nöjda kunder i Otterbäcken Kontinuerliga mottagningskontroller och framförhållning vid utlastning gör att arbetet i Otterbäcken vinner uppskattning från såväl kunder som chaufförer. Flera kunder till Otterbäckens hamn har visat sin uppskattning för den goda service som ges i samband med mottagning och utlastning. Ofta är det Ove Wikström som utför mottagningskontrollen och kvalitetssäkrar godset som hanteras. Lastbilarna tippar sin last dygnet runt och det som har kommit under natten kontrolleras direkt på morgonen. Det får inte finnas något skräp i materialet som vi tar emot, säger Ove. Returglaset kontrolleras extra noga. Skulle något vara fel försöker driftledningen spåra vem som lämnat det och rapporterar detta till kunden, berättar Ove. Förberedelser minskar väntetider Inom hamnområdet finns bland annat tre magasin för lagring av salt i bulk eller på pall, som lastas ut efter avrop. Gatsten och kantsten lagras utomhus. Vid utlastning av kansten brukar vi sortera ut och ställa fram dagen före. Då kan bilen bli las- tad omgående och slipper väntetid. Lastmaskinen ser jag till att alltid ha körklar direkt på morgonen, genom att tanka, smörja och putsa rutorna under dagen. Jag brukar inte växla många ord med chaufförerna. De uppskattar snabbhet och effektivitet framför onödigt prat. Fungerande kommunikation När materialet börjar ta slut brukar Ove rapportera till driftkontoret, så att kunden inte glömmer att beställa hem mer. Det syns ju tydligt för mig eftersom det är här högarna ligger, säger han. Samarbetet med driftledningen är en viktig länk för att det ska Ove Wikström utför kvalitetskontroll på glaset innan det godkänns för att skjutas upp i högen. bli flyt i verksamheten. Det är bra när informationen kommer i god tid, men vi klarar det annars också. - Kommunikationen fungerar bra mellan oss och vi försöker planera arbetsdagarna tillsammans, avslutar Ove. Moderna fartyg ger säkra oljetransporter på Vänern Stoc Regina på sitt första besök till Karlstad TVÅ HELT NYBYGGDA oljetankers trafikerar sedan september oljehamnarna i Karlstad och Lidköping. Det är rederiet Stoc Tankers, med bas i Stockholm, som har köpt in fartygen. Stoc Regina och Stoc Petrea har dubbelt skrov i sidorna och i botten samt är av Vänermax storlek. Med 87,82 meters längd och 13,35 meters bredd är marginalen i slussarna mycket små. I början av september hälsade Vänerhamn Stoc Regina välkommen till Karlstad, genom att överlämna en sköld med Vänerhamns emblem till fartygets befälhavare. Med de nya fartygen är en säker oljetillförsel sjövägen tryggad för många år framöver. 3 3

4 Projektlastning vid Lambergskajen En solig dag i mitten av juli lastades en s.k projektlast på MV Danubia i Karlstads hamn, för vidare befordran till Hamburg och med slutdestination Kina. En mycket speciell hantering eftersom enheterna är mycket tunga och värdet högt. Några gånger per år lastar och förankrar Vänerhamn denna typ av gods. Den här gången var lasten producerad av Metso Paper Karlstad AB. Företaget har stort förtroende för Vänerhamns kompetens att hantera godset, med lyft och fastsurrning. Björn Wallenius är den som brukar ansvara för genomförandet av operationen. Vi brukar få en specifikation på godset och besked om vilken båt som ska användas med måtten på lastutrymmet, berättar Björn. När det börjar närma sig tid för lastning åker han över till kunden och tittar på godset. Sedan går de igenom hur det ska lyftas och var förankringarna ska fästas. Jag brukar förbereda så mycket så möjligt för den utrustning som ska lastas och för lyften och surrningen. Med uppgifter om hur godset ser ut och vilken båt som ska användas sätter Björn igång och gör en s k stuvplan för hur enheterna ska lastas och var de ska placeras i lastutrymmet. Det är många års erfarenhet som kommer till användning. Han räknar också ut hur godset ska surras och beställer nödvändig utrustning. Går ut med fraktförfrågan Metso Paper är en ledande leverantör av tillverkningsutrustning för pappers- och massaindustrin. Företaget utvecklar, bygger och levererar kompletta produktionslinjer för kunder som i sin tur producerar papper, kartong och mjukpapper. Bodil Andreasson jobbar som t.f skeppningschef på Skeppningsavdelningen på Metso Paper. Det är hon och hennes närmaste kollegor har hand om leveransen av de färdiga maskindelarna. När vi får en order och enheterna börjar tillverkas, går vi ut med en fraktförfrågan med hjälp av en preliminär skeppningsplan, berättar Bodil. Det brukar vara 3-4 aktörer som får chansen att lägga bud på transporten baserat på den tekniska beskrivningen. Buden värderas efter innehåll och pris, varefter den mest lämpliga väljs ut. När vi får besked om exakt vilken båt som ska användas, vidarebefordrar vi informationen till Vänerhamn. Vi tar också kontakt med SMS Service, som är den firma som kör tunglyftkranen, säger Bodil. Egen kran lyfter 200 ton Metso Paper Karlstad AB äger själva den kran som används för de tyngre lyften, den har en lyftkapacitet på upp till 200 ton. De tunga enheterna lastas på Lambergskajen med tunglyftkran, medan de lättare körs bort till Wermlandskajen för lyft med portalkranen. För lyft och surrning finns det särskilda normer för hur mycket och Björn Wallenius diskuterar med styrman om lastningsproceduren innan arbetet påbörjas vid Lambergskajen. Yankee-cylindern väger 142 ton och lyfts ombord med största försiktighet. 4

5 vilket material som ska användas. Bland annat ska surrningsöglor svetsas fast i durken till vilka godset förankras. Det totala värdet på godset denna gång är 3,9 miljoner Euro, så det är viktigt att ingenting går fel. Svetsade fästpunkter Den dag då lastningen ska påbörjas tar Björn kontakt med fartygsbefäl, speditörens ombud och försäkringsagenten. Lastningen sker alltid i samråd med fartygsbefälen. Speciellt viktigt är det att få reda på var fartygstankarna för dieselolja och sådant är placerade, eftersom fästpunkterna svetsas fast, säger Björn. Lastningen påbörjas och enheterna körs fram till kajkanten efter hand. Eftersom tunglyftkranen är en fast kran måste båten flyttas i längdled, för att godset ska komma rätt. Därefter börjar surrningsarbetet. Det är mycket vajer, kätting och vantskruv som går åt. När samtliga parter godkänt surrningen är arbetet avslutat och fartyget klart för avgång. Det är lite komplicerat ibland, menar Björn, och tonen parterna emellan kan bli lite upphettad stundtals, men alla brukar bli nöjda i slutändan. Hittills har vi klarat alla uppdrag med bravur. Vi har fått några års erfarenhet vid det här laget, sen har jag ju väldigt duktiga medarbetare som är väl införstådda med hur det ska gå till, säger Björn med ett leende. Vi jobbar bra ihop allesamman! Det krävs mycket surrning för en säker transport över haven. Klädgrupp testar arbetskläder EN SÄRSKILD KLÄDGRUPP har bildats för att förbättra utbudet av funktionella arbetskläder inom bolaget. Meningen är att det ska leda till höjd kvalitet på den utrustning som används och förenkla rutinerna vid beställning. Janne Bergfeldt i Kristinehamn är en av fyra representanter i klädgruppen. Vi har varit och tittat på utbudet av kläder och skor hos vår leverantör. Där valde vi ut en lämplig kollektion vinterkläder, som först ska provas i praktiskt arbete ute i verksamheten. Jag fick bli provdocka eftersom jag är mycket ute och jobbar till skillnad från maskinförarna, berättar Janne. Kläderna kommer att testas under några veckor och dessutom kommer de att visas upp på andra håll inom bolaget. Därefter bestämmer klädgruppen vilka kläder som ska gälla vid arbete inom VHAB. Till våren kommer sommarkläder att testas med samma tillvägagångssätt. Synpunkter på kläder och klädval kan lämnas till klädgruppen, som förutom Janne består av Lars-Olov Nicklasson, Karlstad, Roger Wallin, Lidköping samt personalchef Arne Svensson. Helt underställ av material som andas. Både långkalsong och undertröja. Fleecetröja med blixtlås hela vägen. Kraftig byxa i fluoriserande material med reflexer. Finns i hängsle- eller midjemodell. Vind- och vattentät fodrad jacka i fluoriserande material med reflexer. 5

6 Mycket fina resultat i delårsbokslutet Än en gång visar bokföringen plus. Vårt arbete har gett en god skörd. Något vi alla på företaget ska vara stolta över. Den goda kundvården och de goda investeringarna fortsätter vi med. Vänerhamn har gjort delårsbokslut per den 31 augusti 2005 och vi kan konstatera att resultatet, så här långt, uppgår till mycket fina +8,4 Mkr (4,9 Mkr ). Det är glädjande att vi under året lyckats skriva avtal med ett antal nya kunder. Det är dessa kunder och ökade godsvolymer från våra befintliga kunder som har bidragit till att vi har ökat våra intäkter med 10,2 Mkr jämfört med samma period föregående år, berättar ekonomichef Göran Lidström. Med enkel matematik kan vi konstatera att även kostnaderna ökat, närmare bestämt med 6,7 Mkr mot föregående år. Även detta följer med de ökade volymerna, men även på andra faktorer som t ex stigande energipriser. När vi talar om kostnader vill jag påtala vikten av att använda oss av de avtal vi har med ett antal leverantörer t ex Svanströms för inköp av kontorsmateriel, Rydéns för inköp av arbetskläder, manar Göran. Det kanske finns tillfällen när någon av oss vid ett enskilt tillfälle har möjlighet att göra ett inköp till lägre pris än enligt avtal, men tänk då på att vi inom avtalet får samlad fakturering samt att ju mer vi handlar inom avtalet desto mer rabatt får vi på sikt. Investeringar De senaste åren har vi byggt en bra ekonomisk grund att stå på och det ger oss möjligheter att göra de investeringar vi och våra kunder önskar. Hittills i år har företaget investerat 9,2 Mkr. Investeringar består bland annat av lastmaskiner till Vänersborg och Kristinehamn, 2 truckar till Vänerterminalen, koksficka i Vänersborg samt zinkficka i Otterbäcken. Förutom dessa investeringar har vi fortsatt med ett intensivt underhållsarbete i våra hamnanläggningar för att göra verksamheten både mer säker och effektiv, avslutar Göran. Ackumulerat resultat (tkr) Karlstad Kristinehamn 772 Otterbäcken 526 Lidköping 808 Vänersborg 449 TOTALT Ergonomiska fördelar med nya motviktstruckar VÄNERTERMINALEN HAR INVESTERAT i två nya Kalmar 8 tons motviktstruckar med ställbar hydrostatisk drift och miljögodkänd steg 2 motor. De är utrustade med pappersaggregat som har inbyggd automatik för snabbare hantering och minskad skaderisk. Förarna uppskattar de ergonomiska fördelarna med vändbar förarplats och ett elektriskt tvåspakssystem med joysticks av flerfunktions typ. 3 Biträdande driftchef Andreas Johansson är väldigt nöjd med den nya investeringen. 6

7 Kristinehamn Samspel ger kvalitativa resultat Varje morgon står det flera lastbilsekipage utanför grinden i Kristinehamn och väntar på att bli insläppta. De har virkespaket med sig från sågverken för export till Storbritannien. Chaufförerna möts oftast av truck- och maskinförarna Rolf Gustavsson och Håkan Andersson, vilka är de två som huvudsakligen jobbar på virkesmottagningen och håller reda på alla paket. På morgnarna när jag kör ut med trucken på virkesplan står lastbilarna färdiga för lossning, berättar Rolf. Först ber jag om fraktsedlarna och kontrollerar att uppgifterna stämmer mot vad som ligger på flaket, är det OK börjar vi lossa. Ofta är det olika sorters virke i de olika paketen som måste sorteras isär och ställas i rätt fack. I det läget har Rolf god hjälp av Sune Johansson, som lägger strö mellan paketen på höjden. Kontinuerlig kontroll Mycket tid ägnas åt att räkna in paketen och se till att allt stämmer mot listorna. Det gäller också att hålla ordning på partierna så att rätt paket sedan kommer med rätt båt. Inför en båtlastning går Rolf och hans kollegor igenom lastningslistorna för att märka upp de paket som ska med. En båtlast brukar vara mellan paket och ingenting får bli fel. Vi varskor speditionskontoret ifall det saknas paket inför en båtlastning. Det blir ett visst samspel mellan speditionen och oss på kajen för att kvalitetssäkra hanteringen, säger Rolf. Listan prickas sedan av efter hand som godset körs fram. Förändrad arbetsmiljö med åren Rolf tillhör veteranerna i hamnen och det har inte gått många dagar de senaste 40 åren utan att han har varit på plats: Jag började här 1962 och har jobbat som truckförare i princip hela tiden. Då, när både lastbilar och truckar var av mindre dimension, tog båtlastningen flera dagar i anspråk. Vi hade också större arbetsstyrka här i hamnen, eftersom det var mycket manuellt arbete att stuva en båt. Teknikutvecklingen har gått framåt och vi har fått bättre truckar och maskiner efter hand. Den trucken jag kör nu är en Kalmar 10 tons truck från 2003 med både automatisk växellåda, bra värme och luftkonditionering. Arbetsmiljön för oss truckförare har verkligen blivit mycket bättre genom åren. Kvällsöppen mottagning Sedan ett knappt år tillbaka är virkesmottagningen öppen längre på kvällarna. För Rolf innebär det att han jobbar eftermiddag-kvälls skift var fjärde vecka, då de är fyra som delar på skiftet. Rolf har alltid trivts med sina arbetsuppgifter och arbetskamrater. Något han har förmedlat till sina två söner, som numera också arbetar på stuveriet. På rasterna träffas vi och de andra som jobbar här och jag tycker det är en väldigt god stämning mellan oss alla, avslutar han. 7

8 Körning med Sennebogen mobilkran En av de första frostmorgnarna på hösten sätter sig Peter Rask i mobilkranen i Lidköping för att lossa en båtlast med kol. Luckebasen Göran Vogler hjälper till och håller kontakten med besättningen. ILidköping har man nästan uteslutande bulkgodshantering, till vilket Sennebogen passar väldigt bra, tycker Peter. Det är mest foder, gödning och sten som hanteras, ibland salt eller som idag, kol. Skopan som används för dagens kolbåt är på 5,5 kbm, vilket innebär att det lossas ca 350 ton/timme. Det går väldigt smidigt och det blir fulla skopor varje gång, berättar Peter. Med spakarna kan jag lätt rotera och styra skopan precis dit jag vill ha den. Dessutom finns det två videokameror på kranstickan så att jag på videoskärmar i hytten kan se exakt var skopan griper. Utbildning i krankörning De är 6 kranförare i Lidköping som fått teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet av körning med hydraulisk vikarmskran. Nu har vi fått rutin och känner oss säkra bakom spakarna. Det är bara att skopa på tills båten är tom, menar Peter. På slutet brukar vi lyfta ner en Bobcat som får hjälpa till att skrapa ihop det sista på botten och i hörnorna. Vi brukar turas om att köra kran och stå som luckebas. Lasten blir tätt stuvad med automatok och rotator på vikarmskranen. Kranförare Peter Rask gillar att lossa bulkgods med Sennebogen. Det är Peter och Alexander Gustavsson som ansvarar för underhållet av Sennebogen. Vi ser till så att allt är OK. Att serviceintervallerna följs och att smörjningen fungerar som den ska. Skopor och andra redskap gås igenom och smörjs mellan varje båtlast. Det gäller att hålla grejorna i skick, säger Peter. Lagom till lunchrasten kl. 13 är det första lastrummet redan tomt. Lossningen går snabbt med Sennebogen! Styckegodshantering i Kristinehamn I Kristinehamns hamn kör man också en Sennebogen mobilkran. Eftersom det är en annan typ av industrier runt norra Vänern blir hanteringen av godset annorlunda än den med bulkgods. Här i Kristinehamn har vi mest styckegods och det kräver mer folk på kajen, förklarar PG (Per-Göran Aronsson), en av tre kranförare som turas om att köra mobilkranen. Stuvarna hjälper till att slinga och koppla godset och ser till att det finns tillräckligt med gods framkört på kajen. Det gäller för oss kranförare att vara uppmärksamma och försiktiga så att ingen kommer till skada. Å andra sidan behövs det inte något folk i lastrummet längre, eftersom Sennebogen har automatok, som jag löser ut från hytten. Med mobilkranen kan PG själv styra godset till rätt plats i lastrummet och det blir tätare stuvat. Hastigheten på lastningen har fördubblats, det är sällan vi behöver jobba övertid på kvällarna numera, avslutar PG med ett leende. 8